Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

O-0202/2010 (B7-0802/2010)

Debatter :

PV 17/01/2011 - 14
PV 17/01/2011 - 16
CRE 17/01/2011 - 14
CRE 17/01/2011 - 16

Omröstningar :

OJ 19/01/2011 - 81

Antagna texter :


Debatter
Måndagen den 17 januari 2011 - Strasbourg EUT-utgåva

16. Avtal EU/Kamerun om skogslagstiftningen – Avtal EU/Republiken Kongo om skogslagstiftningen – Frivilliga Flegt-partnerskapsavtal (fortsättning på debatten)
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Vi återgår nu till debatten.

 
  
MPphoto
 

  Eva Joly, föredragande för yttrandet från utskottet för utveckling.(FR) Fru talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar! Dessa partnerskapsavtal mellan EU, Kamerun och Republiken Kongo bör i princip innebära goda nyheter för dessa befolkningar och för den biologiska mångfalden. Detta är emellertid bara ett steg i en lång process som parlamentet kommer att följa noga.

Om vi vill att avtalet ska möjliggöra en reglerad, öppen och miljövänlig timmerhandel som gynnar lokalbefolkningarna, snarare än några grupper vars rättsliga status är problematisk, måste EU se till att rättigheterna för lokala grupper och ursprungsbefolkningar till fullo respekteras och att de verkligen deltar i samråden. EU bör hjälpa till att stärka kapaciteten hos samtliga berörda parter samt bidra till korruptionsbekämpningen och till införandet av en verklig skogsförvaltning.

Avtalen får inte bli en förevändning för att fortsätta skövla utvecklingsländernas naturresurser. I stället bör avtalen bidra till att återupprätta balansen i förbindelserna mellan EU och dessa länder.

 
  
MPphoto
 

  Christofer Fjellner, för PPE-gruppen. – Fru talman! Dessa s.k. Flegt-avtal som vi ska rösta om i morgon rörande Kongo och Kamerun är viktiga europeiska verktyg, eller vapen, i kampen mot illegal skogsavverkning. Därför välkomnar jag dem.

Den illegala skogsavverkningen är ett väldigt stort problem, så väl miljömässigt som ekonomiskt och socialt. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det sällan är själva sjukdomen, i detta fall den illegala avverkningen, som skapar förutsättningar för handeln med illegalt timmer. Den är snarare ett symptom och en följd av många andra sjukdomar som i många fall är ännu allvarligare – fattigdom, avsaknad av äganderätt, korruption och i vissa fall krig.

Problemen är som störst i några av världens allra fattigaste länder. Därför är jag väldigt glad över att kommissionen tagit fasta på det när man utformat och förhandlat fram avtalen. Man har så att säga bytt frihandel i utbyte mot att de berörda länderna gör reformer för att stärka äganderätten, bekämpar korruption och se till att införa en vettig skogslagstiftning.

Att man skjuter in sig på grundorsakerna snarare än symptomen är det som talar mest för att det vi gör imorgon är ett steg i rätt riktning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg, framför allt inför kommande förhandlingar med andra länder, att när vi bekämpar handeln med illegalt avverkat timmer så får vi inte hindra fattiga länder från att exportera en av sina mest värdefulla råvaror. Vi får inte göra det svårare för dem att använda det här fantastiska naturmaterialet som trä är. Det goda inte blir det bästas fiende.

Jag vill påminna om att mitt land Sverige en gång i tiden blev rikt just genom att exportera timmer. Den möjligheten får vi inte förhindra för dagens fattiga länder. När ni nu går vidare och förhandlar fram avtal hoppas jag att ni fortsätter kampen mot just illegalt avverkat timmer och inte mot handeln med trä.

 
  
MPphoto
 

  George Sabin Cutaş, för S&D-gruppen.(RO) Fru talman! Kommissionen har börjat ingå frivilliga partnerskapsavtal med länder som exporterar timmer till EU. I detta sammanhang anser jag att det är viktigt att inrätta en struktur som främjar de lokala samhällenas aktiva deltagande, dels i syfte att övervaka avtalets genomförande och dels att förbättra regelverket för skogsförvaltning och, sist men inte minst, att förhindra korruption i största möjliga mån.

Att låta civilsamhället delta i utarbetandet av avtalet med Kamerun är ett positivt tecken på detta. Samtidigt krävs konkreta åtgärder för att fortsätta med den här sortens dialog i alla undertecknande länder. Det är också viktigt att sträva efter att utveckla en socialt och miljömässigt hållbar skogssektor, bland annat genom att minska avskogningen och skogsförstörelsen i dessa länder. Avtalen måste vara förenliga med EU:s internationella åtaganden inom miljö och hållbar utveckling.

 
  
MPphoto
 

  Chris Davies, för ALDE-gruppen.(EN) Fru talman! Vi diskuterar frivilliga partnerskapsavtal. Det är vackra ord, det är bra ord: de representerar ett EU som inte försöker påtvinga sin vilja på utvecklingsländerna, utan försöker sträcka ut en hjälpande hand för att uppnå gemensamma mål. Men i praktiken skapar ett avtal med en så stor stat som Kongo alla möjliga skrämmande problem.

Bara storleksmässigt är landet lika stort som Europa. Stora delar av landet saknar styre och korruptionsnivån är enorm – Transparency International placerar Republiken Kongo nästan i botten av sin tabell.

Sedan består den personal som arbetar för oss för att se till att detta avtal når sina mål bara av en handfull människor. Vinsten från olaglig skogsavverkning är enorm och kanske större än vad vi kan erbjuda i form av ersättning. Dessutom finns marknaderna för olagligt avverkat trä i länder som Kina, där man inte tillnärmelsevis lägger så stor vikt vid eller respekterar bevarandet av skogarna som vi gör.

Alla dessa problem tyder på att de frivilliga partnerskapavtalen, hur goda våra avsikter än må vara, kommer att få svårt att uppnå målen. Vilka garantier kan kommissionen ge oss för att alla möjliga åtgärder kommer att vidtas för att se till att våra höga ambitioner här verkligen uppnås, och att vi alla kan lita på att de frivilliga partnerskapsavtal som vi kommer att ingå i framtiden verkligen kommer att nå de uppsatta målen?

 
  
MPphoto
 

  Anna Rosbach, för EFD-gruppen.(DA) Fru talman! Jordens skogar är världens lungor, och vi måste göra allt vi kan för att skydda dem. I en tid när jordens befolkning växer snabbt och efterfrågan på resurser i allmänhet ökar till följd av detta, när arbetstillfällen flyttas till avlägsna delar av världen och ekonomisk kris råder, anser jag att vi inom EU måste använda mer europeiskt trä i stället för att importera exotiska träslag från länder där det är svårt att kontrollera olaglig avverkning och där vi inte heller kan kontrollera korruptionen.

När vi hugger ned tropiska skogar minskar vi den biologiska mångfalden i de berörda områdena och bidrar till att utrota ett stort antal utrotningshotade djurarter. Dessutom förändrar vi klimatet. Det är helt onödigt, särskilt när det finns utmärkta alternativ. Om vi återigen lär oss att odla mer skog i Europa och använda mer europeiskt trä kommer dessa problem att försvinna. Varför ska våra trädgårdsbord vara gjorda av trä från regnskogen, och varför är exotiska parkettgolv bättre än golv tillverkade av europeiskt trä?

Men med detta sagt, och eftersom jag inte kan hindra EU-medborgarna från att använda exotiska och tropiska träslag, är det viktigt att dessa avtal antas. Det är viktigt att vi bidrar till att säkra en bättre kontroll av de trävaror och det trä vi importerar. Vi måste försöka skydda oss mot korruption, något som är oerhört svårt, vilket också återspeglas i avtalen. Därför har jag heller inga illusioner om att vi kommer att lyckas stoppa all olaglig skogsavverkning vare sig i Kamerun eller i Kongo – tyvärr! Jag hade hellre sett bindande avtal i stället för frivilliga, men det är helt klart bättre att ha frivilliga avtal än inga avtal alls och därför stöder jag dem.

Rent allmänt hoppas jag dock att få se fler initiativ för att skydda världens skogar, särskilt när det gäller EU:s avtal med länder från problematiska delar av världen.

 
  
MPphoto
 

  Andreas Mölzer (NI).(DE) Fru talman! Även om partnerskapsavtalet med Kamerun inom skogssektorn är lovvärt och kommer under det internationella skogsåret, är det också ett mycket bekvämt sätt för EU att förbättra sin framtoning. Men huruvida avtalet är värt papperet det är skrivet på har jag tyvärr mina tvivel om.

Korruption är trots allt ett lokalt problem i Kamerun. Miljöorganisationer hävdar att regeringen är mycket väl medveten om de miljöbrott som begås inom skogssektorn, men förhindrar att övervakning sker och att åtal väcks. Utländska företag sägs trots allt kontrollera mer än 60 procent av produktionen och bearbetningen av trä, och tre fjärdedelar av timmerexporten. Endast om det kan garanteras att utländska företag inte längre sopar banan med lokala företag som fullständigt saknar kompetens inom skogsbruk och miljöfrågor, och om Kamerun tar tag i korruptionen kommer det här sortens avtal att få någon betydelse. Oron över förstörelsen av regnskogar får dock inte användas som en ursäkt för att hindra skogsägare i Europa från att utnyttja sin skog, eftersom skogsförvaltningen i de flesta EU-medlemsstaterna är exemplarisk.

 
  
MPphoto
 

  Filip Kaczmarek (PPE).(PL) Fru talman! För en månad sedan var jag i Kongo tillsammans med en delegation från utskottet för utveckling, och våra samtal med regeringsföreträdare och med experter och icke-statliga organisationer omfattade även Flegtinitiativet.

Skogsindustrin är mycket viktig för landet. Efter råolja, är den landets näst största källa till exportinkomster. Man bör komma ihåg att vi inte har fullständig insyn eller klarhet i vad som händer med inkomster från råolja och hur dessa används, eller åtminstone att informationen skickas med lång eftersläpning. Samtidigt uttrycker regeringen i Republiken Kongo oro över framtiden för sina skogar och planerar en stor skogsplanteringskampanj. Vi vet förstås inte ännu om detta skogsplanteringsprogram kommer att lyckas, men vi bör naturligtvis önska Kongos regering all lycka i sina försök. Det är just därför det är så viktigt att stärka den lagliga handeln med skog. Lika viktigt är det också att Flegt fungerar i grannländerna för annars kan avtalet, på grund av smuggling till exempel, visa sig vara ineffektivt i praktiken.

Vi vet inte heller ännu om de normer som vi främjar för laglig timmerhandel kommer att träda i kraft och fungera globalt, ett problem som vissa talare redan har uppmärksammat. På ett eller annat sätt måste vi försöka se till att systemet är effektivt. Vi måste också hjälpa till att sätta press på andra icke-europeiska importörer för att se till att den olagliga timmerhandeln successivt avskaffas.

Flegtinitiativet är viktigt, både för att minska fattigdomen och skydda miljön – för att kontrollera avskogningen och utveckla en diversifierad ekonomi i många länder. I Kongos fall går detta hand i hand med ett annat behov, nämligen att utveckla jordbruket och minska livsmedelsimporten. Tack vare Flegt kan den internationella handeln med timmer bli mer rättvis, mer hållbar och mer miljövänlig. Vi hoppas att det blir så.

 
  
MPphoto
 

  Kriton Arsenis (S&D).(EL) Fru talman, herr kommissionsledamot! Grattis till slutförandet, i alla avseenden, av förhandlingarna om dessa två avtal. Jag vill dock uttrycka min oro över att Flegtförhandlingarna med Indonesien och Malaysia har strandat.

Kommissionen har ett viktigt redskap i sina händer: timmerförordningen. Förordningen undantar de länder med vilka ett Flegtavtal har ingåtts från förordningens tillämpningsområde. Det är ett viktigt redskap som kan ge ny drivkraft åt förhandlingarna. Vi måste verkligen sluta Flegtavtal med alla länder som har viktiga tropiska skogar både i Asien och i Latinamerika samt med de viktigaste timmeråterförsäljarna, t.ex. Vietnam, Kambodja, Laos, Kina och flera andra länder.

Dessa länder går sin egen väg. De inför egna förfaranden för modernisering och övervakning av laglig skogsavverkning. Frågan är huruvida vi gör det vi behöver göra. Antar de 27 medlemsstaterna beslut för att reglera importen av trä från Flegtländer?

Till sist behöver vi en rad delegerade akter för timmerförordningen. Vi har två år på oss innan förordningen ska tillämpas fullt ut. Kommissionen måste påskynda förfarandena och anta delegerade akter så att länderna får veta detaljerna och vad de måste göra för att anpassa sig.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(GA) Fru talman! Frågan är utan tvekan mycket viktigare än den publicitet den kommer att få.

(EN) En av 2000-talets stora skandaler var den oavbrutna och systematiska fällningen av skogar, särskilt i tredje världen, som inte utfördes av personer som inte visste bättre och inte kan klandras utan av stora giriga företag och korrupta regeringar. Därför måste detta avtal välkomnas helhjärtat och jag hoppas att det genomförs, för i annat fall kommer det inte att vara värt det papper det är skrivet på.

På bredare front måste vi också se till att EU:s övriga politik inte bidrar till fortsatt skogsavverkning. Jag syftar på det föreslagna Mercosuravtalet som många anser kommer att uppmuntra jordbrukare att hugga ned skogen i dessa länder för att exportera jordbruksprodukter till Europa.

Vi måste vara vaksamma.

(GA) Tack.

 
  
MPphoto
 

  João Ferreira (GUE/NGL).(PT) Fru talman! Den olagliga skogsavverkningen i centralafrikanska länder, bland annat Kamerun och Kongo, utgör ett hot mot den resursintegritet som de lokala samhällena och urbefolkningarna är beroende av för sin existens och sitt levnadssätt. Den utgör faktiskt ett hot mot ett ekosystem som hyser en enorm biologisk mångfald och som spelar en mycket viktig roll i regleringen av biogeokemiska cykler.

Med tanke på den ökande förstörelsen av tropiska regnskogar i regionen – och låt oss inte glömma att den göds av efterfrågan från handlare och importörer i industriländer, framför allt EU-länder – kan lösningen omöjligen vara att lagliggöra det som i dag är olagligt, dvs. den ohållbara exploateringen av regnskogen. Detta skulle innebära inget mindre än en legitimering av det faktum att träföretag stjäl mark från de lokala samhällena och ockuperar stora regnskogsområden på det sätt som de har gjort.

EU:s utvecklingssamarbete och biståndspolitik har en mycket viktig roll att spela när det gäller att stödja diversifieringen av ekonomin i dessa länder och att vända fullständigt upp och ned på en modell som till stor del bygger på utvinning och export av ett fåtal råvaror till industriländer.

 
  
MPphoto
 

  Paul Rübig (PPE).(DE) Fru talman! Jag tror att timmerfrågan kommer att sysselsätta oss ännu mer intensivt i framtiden. När det gäller detta avtal ät det därför viktigt att vi ger lämpligt stöd inom forskning och framför allt att vi, i fråga om utbildning, ser till att små och medelstora företag i Kamerun och Kongo får möjlighet att ytterligare utveckla sin miljökunskap på detta område. Jag är därför mycket glad över att denna debatt äger rum. Det är viktigt för oss alla att efterfrågan på trä tillgodoses även i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Franz Obermayr (NI).(DE) Fru talman! Fyrtio procent av Kameruns yta är täckt av skog. Men vi måste ändå säga att fastän Kamerun är den största afrikanska exportören av tropiskt trä finns det inget annat land där skogarna avverkas i så stor utsträckning.

Experterna uppskattar att tre ur ekologisk synpunkt viktiga trädarter från Kongobäckenet kommer att ha försvunnit inom 10 till 15 år om avverkningen fortsätter på samma sätt. Vad kan vi göra åt detta? Vad som är viktigt för att skydda Kameruns tropiska skogar är framför allt att korruptionen bekämpas, både på tjänstemannanivå och bland privata arrendatorer, att en effektiv lagföring fortsätter att genomföras och, förstås, att ett hållbart skogsbruk bedrivs. Där omfattande avverkning sker, måste också en föryngring ske. Något som är mycket viktigt är bättre utbildning i avverkningsarbetet för att undvika förtida skador under fällningen.

Framför allt måste europeiska företag ta sitt ansvar eftersom cirka 80 procent av produktionen går till Europa. EU måste också agera därefter i detta avseende genom att vidta omedelbara och avgörande åtgärder. Ett frivilligt avtal är fint och bra men i detta sammanhang kommer det inte att leda oss någonvart. Vi måste göra företagen ansvariga.

 
  
MPphoto
 

  Andris Piebalgs, ledamot av kommissionen.(EN) Fru talman! Debatten blev helt klart bredare än tillämpningsområdet för detta frivilliga partnerskapsavtal. Det är inte bara handeln som påverkar skogarna: skogen är en energiresurs för dessa länder, och befolkningstillväxten har också en inverkan på skogen.

Jag vill återigen betona att detta är ett första steg som bara rör ett av de aktuella områdena. Jag vet att det inte är en lösning, men man måste börja någonstans när man ska ta itu med dessa frågor.

Dessutom vill jag inte avskräcka er när det gäller de berörda ländernas engagemang. Jag vet att dessa länder ibland inte är enkla att handskas med, men det är länder med en svår bakgrund. De blev självständiga för 50 år sedan och inte riktigt under samma omständigheter som vissa av våra länder blev självständiga, så saker och ting tar tid. Det tar tid att inrätta statliga institutioner som kan bekämpa korruption eller förvalta resurserna, och länderna är på rätt väg. I Afrika, framför allt, har man ekonomisk tillväxt även i kristider, vilket innebär att de håller på att växa sig starkare och bli bättre.

Jag förstår att detta bara är en indikator, men överlag har det varit positiva nyheter, och det enda sättet att förbättra förfarandet är genom att samarbeta. Det är här vi kommer in med den hållbara skogsförvaltningen: i dag talar vi om Kongo-Brazzaville (Republiken Kongo) och Kamerun, men vi arbetar även med Demokratiska republiken Kongo och med Indonesien. Vi håller fortfarande på att förhandla, men vi har goda förhoppningar om att nå ett positivt resultat.

Så jag tycker att riskerna med detta är minimala. Ett åtagande är en utgångspunkt och jag uppfattar detta förfarande som ett mycket positivt sådant.

Vi bör också beakta det globala åtagandet att bekämpa klimatförändringarna. Cancún gav vissa garantier för att andra delar av världen också tar saker på allvar i detta avseende. Vi är inte de enda som vill ha en rättvis och hållbar värld, och andra delar av världen vill lära av oss.

Låt oss ta initiativ som rör energieffektivitet som ett exempel. Vi inledde processen och andra delar av välden har följt efter. Samma sak gäller resurseffektivitet. Om vi kan använda mindre trä kommer andra delar av världen definitivt att lära av vårt exempel. Jag anser att det finns många sätt för oss att vara ledande.

Sist men inte minst vill jag återigen garantera att kommissionen kommer att bedriva övervakning, inte bara med hjälp av min personal, utan även med hjälp av de EU-delegationer och de medlemsstatsdelegationer som vi har. Det är ett av de förfaranden där vi delar arbetet med medlemsstaterna. Kommissionen arbetar inte ensam, och i många fall har medlemsstaternas erfarenhet varit avgörande för att vi ska kunna sluta detta frivilliga partnerskapavtal.

Jag vill väldigt gärna be parlamentet att ta itu med godkännandeförfarandet för jag anser att det är ett sunt förfarande som går i rätt riktning fastän det inte är svaret på alla de frågor ni har tagit upp i dag.

 
  
MPphoto
 

  Yannick Jadot, föredragande.(FR) Fru talman, herr kommissionsledamot! Jag vill ännu en gång tacka de ledamöter som har talat. Jag anser att nästan alla har talat i samma termer: att ta upp denna viktiga punkt i frivilliga partnerskapsavtal, som är länken mellan utveckling, miljö och ett starkare civilsamhälle.

Jag anser att om det finns ett verktyg som vi i dag kan använda oss av för att åstadkomma en hållbar utveckling i dessa länder, särskilt i de afrikanska länderna, är det utan tvekan att stärka civilsamhället. Så länge det enda eller främsta uttrycket för demokrati i dessa länder är att rösta i presidentvalen kommer vi, som vi tidigare har sett och som Elfenbenskustens historia tyvärr påminner oss om, inte att nå tillräcklig framgång.

Därför är det ytterst viktigt att vi stärker civilsamhället genom att se till att de hela tiden medverkar i tillämpningen av dessa avtal, i övervakningen av skogsavverkning, i diskussionerna om villkoren för avverkning och om fördelningen av intäkter från skogsavverkningen.

Det är genom att stärka civilsamhället som vi dessutom kan svara bäst på det argument som man ofta hör om Kina: ”Varför ska vi uppfylla kriterierna för ett starkt samarbete med EU – sociala, demokratiska och miljömässiga kriterier – när Kina fullständigt struntar i dem när det gäller korruption och plundring?” Ett starkare civilsamhälle är det bästa försvaret mot det system som framför allt Kina försöker påtvinga de sydliga länderna.

Sedan, som du nämnde Andris Piebalgs, är EU en stor marknad för tropiskt trä, men också en stabil och lönsam marknad – något som är viktigt för alla aktörer och för hela branschen, och detta är också ett viktigt påtryckningsmedel i dessa länder.

Tack för att ni vill samarbeta med Europaparlamentet. Vi är mycket glada över detta framtida samarbete.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum onsdagen den 19 januari 2011.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

 
  
MPphoto
 
 

  Gaston Franco (PPE), skriftlig. (FR) Det gläder mig att man efter fem års förhandlingar har kunnat sluta frivilliga partnerskapsavtal (FPA) om skogslagstiftningens efterlevnad, förvaltning av och handel med skog (Flegt) med Kamerun och Republiken Kongo.

Dessa avtal kommer att bidra till att säkra en god skogsförvaltning genom utfärdande av Flegtlicenser för trävaror från dessa länder, och därmed garantera en hållbar exploatering och förvaltning av skogarna i dessa länder.

Det är viktigt att ha ett system som övervakar transporten av trä och trävaror från avverkningen och ända fram till exporten. Mellan 20 och 30 procent av världens industriella produktion av trä är olaglig, och samma sak gäller för 60 procent av avverkningen i Afrika under de senaste tio åren.

Dessa frivilliga partnerskapsavtal kommer därför att bidra till att skydda skogarna i dessa länder genom att bekämpa olaglig avverkning som orsakar stora miljömässiga, ekonomiska och sociala skador.

Den största fördelen med dessa avtal är att de kommer att tillämpas på all export mellan EU och dessa länder, liksom alla andra träimporterande länder.

Jag hoppas att detta system med frivilliga partnerskapsavtal sprids snabbt till andra skogsländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig.(EN) De frivilliga partnerskapsavtalen Flegt är en bra grund för att bygga ett internationellt samarbete för att angripa problemet med avskogning. De visar sig vara viktiga än i dag, särskilt i samband med förra årets förordning om olagligt timmer. Länder som är anslutna till sådana frivilliga system kan ge vissa garantier för att deras trä kommer från lagliga och miljömässigt hållbara timmerkällor. Det finns tydliga fördelar när det gäller miljöskydd, men vi bör vara medvetna om att handel med lagligt avverkat timmer inte nödvändigtvis tar hänsyn till ursprungsbefolkningarnas behov. Allteftersom fler frivilliga partnerskapsavtal sluts är det viktigt att vi noggrant övervakar deras effekt och att vi ser till att avtalsvillkoren tar full hänsyn till behoven och de mänskliga rättigheterna hos dem som är beroende av skogarna, men som ofta inte får komma till tals när det gäller skogarnas förvaltning.

 
Senaste uppdatering: 25 maj 2011Rättsligt meddelande