Talmannen. – Nästa punkt är en debatt om sex resolutionsförslag om Pakistan – mordet på Shahbaz Bhatti, minister för minoriteter⁽¹⁾.

  Jean Lambert, författare. – (EN) Herr talman! Jag tror att vi alla blev djupt chockade och förfärade av mordet på minister Shahbaz Bhatti, inte minst för att han är en person vi känner här i kammaren – han har varit här på besök, han har träffat många av oss – men även för att detta är ännu ett i raden av symbolmättade mord, riktat mot en person som sökte försoning och arbetade över minoritetsgränserna i Pakistan.

Vi bör också framföra våra kondoleanser till hans familj, men dessutom till alla familjer till dem som blivit dödade i terroristattentat i Pakistan. I veckan har vi sett två sådana attentat, då fler människor än i exempelvis bombdåden i London dödats och sårats.

Hela befolkningen lider, och hotelserna undergräver demokratin i Pakistan. Vi ser hur befolkningsstrukturen i vissa valkretsar påverkas, exempelvis i Quetta, eftersom hotelserna bidrar till att jaga i väg folk.

Vår resolution är viktig för viljan att fortsätta och stödja arbetet för tolerans och ömsesidig förståelse. Jag vill hävda att det är något vi behöver även inom EU, där vissa ministeruttalanden på senare tid enligt min åsikt inte bidragit till det. Vi förväntar oss alltså ledarskap både i Pakistan och i EU.

  Marietje Schaake, författare. – (EN) Herr talman! Trots att Pakistans minister för religiösa minoriteter, Shahbaz Bhatti, hade begärt utökat skydd efter otaliga hotelser, lyckades en mördare döda honom den 2 mars. Vår sympati går till hans närmaste, men även till alla pakistanier som strävar efter ett mer tolerant samhälle. Det här är ett hårt slag mot Pakistan och mot mänskligheten i stort.

Varför avslog de pakistanska myndigheterna ministerns begäran om en skottsäker tjänstebil, liksom hans begäran om att själv få välja livvakter han litade på? Genom att kräva reformer av de omänskliga hädelselagarna var han också en människorättskämpe.

Vi vill också hylla Naeem Sabir Jamaldinis insatser. Han var samordnare i människorättskommissionen i Pakistan och blev mördad den 1 mars.

Vi behöver konkreta åtgärder som utredningar, även inom regeringen. Dessa måste äga rum i enlighet med internationella standarder, för det måste bli ett stopp för straffriheten. EU måste övervaka situationen och försöka stödja civilsamhället genom sitt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter.

  Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, författare. – (PL) Herr talman! De senaste tio månaderna har Europaparlamentet antagit sammanlagt tre resolutioner om religionsfrihet i Islamiska republiken Pakistan.

I maj 2010 behandlade vi frågan här i Strasbourg tillsammans med landets minoritetsminister Shahbaz Bhatti. Idag debatterar vi i kammaren omständigheterna kring hans död. Mordet på en högt uppsatt statstjänsteman den 2 mars betyder bara en sak: i Pakistan går ingen säker för de radikala islamisterna. Inte bara de som kritiserar den ålderdomliga lag som föreskriver dödsstraff för religiös hädelse är i fara, utan även de som likt Shahbaz Bhatti öppet försvarar intoleransens offer.

Efter tio månader är det tydligt att EU:s rådande politik gentemot Pakistan inte har haft avsedd effekt. Jag stöder därför förslaget i vår resolution om att anordna rundabordssamtal om minoriteternas situation i Pakistan. Jag anser att den nyligen inrättade Europeiska utrikestjänsten måste reagera skarpt på händelserna i Islamabad innan fler offer skördas och innan det är för sent.

  Eija-Riitta Korhola, författare. – (FI) Herr talman! Shahbaz Bhatti och hela hans familj är ett slående exempel på vad modiga, principfasta och lojala människor kan uppnå. Han hade bara suttit ett halvår på sin post då Pakistans parlament antog en viktig reform som garanterade landets minoriteter en andel på fem procent av alla offentliga befattningar. Det var bara en av de många demokratiska reformer Bhatti drev igenom och som Pakistans regering bör vara mycket stolt över.

Viktigast av allt var kanske den interreligiösa dialog han tog initiativ till på lokal nivå, och som syftade till att minska spänningar och hantera de problem som utgör en grogrund för terrorism. Här såg jag möjligheten till ett Nobels fredspris och jag hoppas att arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i Pakistan inte ska upphöra, trots att extremistelementen vann en tillfällig seger när de gjorde sig av med landets mest strategiske människorättsaktivist. Om dialogen vinner framgång i ett land som är ett centrum för radikal islamism kommer de positiva effekterna att spridas världen över.

Jag mötte Shahbaz Bhatti så sent som för en månad sedan. Vi talade om möjligheten att han skulle dö. Han var inte naiv. Han förstod mycket väl vad modiga handlingar kunde leda till. Jag kommer att dö snart, sade han, men under tiden kommer jag att försöka förändra den orättvisa lagstiftningen så mycket jag kan. Jag kommer att dö, men lagarna kommer att leva kvar och påverka miljoner människors liv.

(Applåder)

  Peter van Dalen, författare. – (NL) Herr talman! Jag är rädd att situationen i Pakistan håller på att förvärras. Attentat efter attentat verkar äga rum och regeringen tycks ha förlorat viljan att ingripa. I januari mördades guvernör Salman Taseer, och i förra veckan mördades också den ende kristne federale ministern, Shahbaz Bhatti. EU och medlemsstaterna upprätthåller kontakter med Pakistan på olika sätt. Biståndsinsatser liknande dem i Afghanistan är på gång, hundratals miljoner i stödpengar pumpas in i landet till utbildning och återuppbyggnad och insatser görs för att främja en interreligiös dialog.

Men nu har tiden kommit för oss att sätta ner foten. Pakistans utbildningssystem måste reformeras och hatpropagandan mot kristna som riktas till barn måste stoppas. Stödet till återuppbyggnad efter översvämningen måste fördelas rättvist, vilket bland annat betyder att det även ska utgå till icke-muslimer. Det ligger inte bara i västvärldens intresse. Om Pakistans regering och säkerhetstjänst inte får situationen under kontroll kommer landet att sjunka ner i extremismens träsk. Det är ont om tid att vända den utvecklingen.

  Rui Tavares, författare. – (PT) Herr talman! Det är ofta begränsade saker vi kan åstadkomma här i Europaparlamentet med våra resolutioner om brådskande frågor, men i fall som dessa, där det finns åtminstone två frågor som rör yttrandefrihet och religionsfrihet i länder som Pakistan, är det åtminstone två saker vi måste åstadkomma för att göra vår röst hörd.

För det första vill jag säga till dem som försvarar tolerans i Pakistan och dem som försvarar religionsfrihet i Pakistan att de inte är ensamma. Det är en mycket blygsam målsättning, men jag menar att det är ett första steg mot någon form av värdighet och respekt i debatten, och det budskapet kommer att nå dem i Pakistan som stöder religionsfrihet, så det första jag vill göra är att säga till dem att de inte är ensamma.

Det andra jag vill göra är att tydligt klargöra för Pakistans regering att den inte kan hindra extremisterna i Pakistan från att tro att de för allas talan, eftersom det är den onda cirkel länder ofta hamnar i när det gäller hädelselagar, så som nu sker i Pakistan och som vi tidigare sett i exempelvis Indonesien. Vi har att göra med en minoritet röststarka extremister som är mycket högljudda och som till sist börjar tro att de för allas talan eftersom de lyckas skrämma resten av samhället. Om regeringarna i det här fallet inte går i täten för att försvara friheten i det egna landet och bekämpa straffriheten och om regeringarna inte bygger ett värdighetens bålverk är det därför risk att hela landet hemsöks av intolerans.

Pakistans regering måste därför göra en fullständig utredning av mordet på Shahbaz Bhatti och den måste fortsätta utredningen tills man har fått svar på sina frågor, precis som i fallet med guvernören i Punjab. Framför allt får den inte tillåta att utredningen korrumperas av den sortens metoder som polisen och den pakistanska säkerhetstjänsten tidigare har använt i utredningar och som har saboterat dem, något som även gäller mordet på landets förra premiärminister, Benazir Bhutto. Det är därför mycket viktigt att Pakistans regering ser till att extremisterna inte tar över det offentliga samtalet och att vi för egen del fortsätter att visa vår solidaritet med förespråkarna för tolerans i landet.

  Mario Mauro, för PPE-gruppen. – (IT) Herr talman, mina damer och herrar! Shahbaz Bhatti dödades under förevändning av så kallade hädelselagar av en grupp fundamentalister som använde sig av Guds namn för att gynna sina egna maktplaner, något som blir allt vanligare.

Med den här resolutionen vill vi hylla och tacka Shahbaz Bhatti för det exempel han har statuerat i flera års tid. Jag hoppas att denna smärtsamma förlust ska tjäna som varning för EU:s regeringar och för EU:s utrikesrepresentant så att särskilda åtgärder kan ersätta de sparsamma ord som hittills har yttrats med så föga övertygelse.

De senaste månaderna har nämligen EU – eller snarare rådet och kommissionen, till skillnad mot parlamentet – slösat bort tid på att diskutera om de ska ha med ordet ”kristen” eller inte i sina intetsägande kondoleanser, medan kristna fortsätter att bli brutalt slaktade, ofta för att de har närmat sig väst, även om det inte är något västerländskt med dem. Jag tycker därför att det vore en god sak om rådet och kommissionen tog efter parlamentet i det här fallet.

  Catherine Stihler, för S&D-gruppen. – (EN) Herr talman! Även jag vill hylla Shahbaz Bhattis mod och arbete. Jag vet att många kolleger här i kammaren har träffat honom personligen, och hans övertygelse i arbetet för minoritetsgrupper i Pakistan, för att garantera deras rättigheter, är ett exempel för oss alla. Faktum är att han satte sitt liv på spel; han visste att han blev allt mer hotad och vi måste berömma hans mod. Själv förlorade han livet och vi här i kammaren har förlorat en vän.

Så vad kan vi göra? Jag anser att det finns ett antal viktiga punkter i den här resolutionen. Punkt13 om att uppmana behöriga EU-institutioner att inkludera frågan om religiös tolerans i samhället är mycket viktig. Jag vill också uppmana kommissionen att i sina överläggningar om bland annat handelsfrågor även ta upp frågan om mänskliga rättigheter. Punkt19 om EU-institutionerna och Pakistans regering är också viktig, liksom uppmaningen att erkänna demokrati och mänskliga rättigheter.

Framåt kvällen tror jag att vi alla vill försäkra oss om att våra kondoleanser framförs och jag hoppas att parlamentets talman personligen skriver ett brev till Shahbaz Bhattis mor. Eftersom han begravdes i förra veckan tycker jag att det också är viktigt.

  Anneli Jäätteenmäki, för ALDE-gruppen. – (EN) Herr talman! Mordet på Shahbaz Bhatti är det andra mordet på en framträdande pakistansk ämbetsman på två månader. Morden på både Shahbaz Bhatti och guvernör Salman Taseer måste utredas grundligt och förövarna måste ställas inför rätta.

Utöver mordet på Bhatti vill jag ta upp ytterligare en brännande människorättsfråga i Pakistan, nämligen situationen i provinsen Baluchistan. Den baluchiska minoriteten fortsätter att förföljas och enligt Amnesty International har åtminstone 90 baluchiska aktivister – lärare, journalister och advokater – försvunnit eller mördats. Även andra människor – bland andra hjälparbetare, lärare, journalister och regeringstjänstemän – har blivit utsatta för förföljelser och hot.

Europaparlamentet och EU måste sända en tydlig signal till Pakistan och uppmana Pakistans regering att göra vad den kan för att undvika den här typen av situation.

  Nicole Kiil-Nielsen, för Verts/ALE-gruppen. – (FR) Herr talman! Dessa mord är självklart oacceptabla, och än mer oacceptabelt är den straffrihet som råder trots att antalet attentat har ökat. Tyvärr kan inte Pakistans medborgare och offrens familjer förvänta sig så mycket från ett rättssystem som fördärvats av korruption, hotelser och illa utbildade utredare och åklagare. Utredningar tar åratal och grundar sig på diskriminerande lagstiftning. I synnerhet rättssystemets straffrättsliga dimension måste reformeras och bli fullt trovärdig både nationellt och internationellt.

Enligt en enkät som Heinrich Böll-stiftelsen har genomfört på våra universitet anser unga pakistanier att rättssystemets trovärdighet är mer avgörande för landets överlevnad än dess militära styrka och parlamentariska system.

EU måste därför använda alla instrument man har till sitt förfogande för att stärka sitt rättsliga samarbete med Pakistan.

  Charles Tannock, för ECR-gruppen. – (EN) Herr talman! En efter en tystnar de röster i Pakistan som talar om reformer och framsteg. Shahbaz Bhatti visste att han var i fara, både i egenskap av kristen i ett land där religiös intolerans är vanligt förekommande och i egenskap av minoritetsminister som oförskräckt kritiserade landets drakoniska hädelselagar. Han vägrade emellertid att låta sig skrämmas av de fanatiska islamister som hotade honom till livet.

Bara två månader tidigare mördades guvernören i Punjab, Salman Taseer, av sina egna livvakter, men Bhatti hade inte ens tilldelats några livvakter och utgjorde därför ett mycket lätt mål för de tungt beväpnade terrorister som högg ner honom när han var på väg till ett möte i regeringen.

Varför hade inte Shahbaz Bhatti beväpnade livvakter? Det är en av många frågor vi måste ställa till president Zardari. Jag hoppas att han kan svara. Jag hoppas att vice ordföranden/den höga representanten kommer att pressa honom att statuera ett tydligare exempel och ta avstånd från den alarmerande radikaliseringen av det pakistanska samhället.

Framför allt är detta en mänsklig tragedi. En mycket modig och principfast man har mist livet och som demokrater hedrar vi i dag hans namn i parlamentet och hyllar honom för det han åstadkom. Vi sänder våra kondoleanser till hans närmaste i deras sorg.

  Jaroslav Paška, för EFD-gruppen. – (SK) Herr talman! Enligt den islamiska sharialagens bestämmelser ska alla som förolämpar islam bokstavligen dömas till döden.

Jag vet inte vilka handlingar som kan anses förolämpa islam i den muslimska världen, men fall då försvarare av mänskliga rättigheter och religionsfrihet mördas i Pakistan, liksom i andra islamiska länder, visar oss att en del islamiska andliga ledare betraktar våra civiliserade värderingar, som ger människor stor frihet att själva bestämma, som ett hot mot sin tro och inte tvekar att i enlighet med sin lagstiftning utfärda en fatwa mot alla som öppet förordar att mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter ska respekteras inom deras territorium.

Shahbaz Bhatti, minister i Pakistans regering, Salman Taseer, guvernör i Punjabprovinsen, och Sabir Jamaldini, samordnare för människorättskommissionen i Pakistan, har för oss blivit oskyldiga offer för en fanatisk tillämpning av islamisk lagstiftning. Avsikten är att dessa offer ska statuera ett exempel som skrämmer Pakistans folk från att försöka få mer frihet, men även skrämmer landets styrande politiker från att reformera det politiska systemet, så att de fortsätter att följa ett regelsystem med rötter i medeltiden.

Om vi inte vill att reformsinnade politiker i muslimska länder ska hamna i konflikt med landets religiösa myndigheter måste vi enligt min mening försöka hitta en plattform för en konstruktiv dialog med islamiska andliga ledare om en fredlig samexistens mellan civilisationerna ...

(Talmannen avbröt talaren.)

  Ryszard Czarnecki (ECR). – (PL) Herr talman! Vi talar om mordet på en minister i regeringen och en man som stod för sina kristna rötter och som var katolik. Vi talar om ytterligare ett mord i Pakistan som visar att myndigheterna där faktiskt inte har kontroll över situationen, vilket är ett problem. I nuläget säger vi inte att Pakistans president eller regering har onda avsikter. Vår kritik handlar om att de inte ens klarar att garantera säkerheten för människor som ingår i regeringen, och som har en annan tro än den i landet dominerande. Det är en tragedi för det här landet som steg för steg blir allt mer aggressivt och hatiskt gentemot andra religioner än islam. Det är ett stort problem. Jag är övertygad om att vi måste tala om detta.

  Talmannen. – Vi har nu kommit till ögonkontaktsförfarandet.

Många ledamöter har påpekat för mig – eftersom en del av gruppordförandena och de vice ordförandena är här passar jag på att nämna det nu – att vi behöver lite mer flexibilitet när det gäller dessa brådskande debatter då så många ledamöter är påtagligt intresserade av en viss fråga. Jag kommer nu i viss utsträckning att beakta i vilken utsträckning ledamöterna står upptagna på talarlistan i senare debatter.

  Michael Gahler (PPE). – (DE) Herr talman! Jag talade med Shahbaz Bhatti på hans kontor i Islamabad en vecka innan han blev mördad, och han var då medveten om hoten mot honom. Han var emellertid mer oroad över sin känsla av att många människor hade backat för extremisternas hot, framför allt under de senaste månaderna och med anledning av mordet på Salman Taseer, guvernören i Punjab. Ministrar, parlamentariker, journalister, advokater, och till och med människorättsaktivister som alltid engagerat sig tidigare, vågade nu inte längre stå emot hotet från dessa extremister.

Jag anser att vi måste uppmana alla i Pakistan att stå upp mot intoleransen, för annars kommer de att svepas bort, tillsammans eller en och en. Särskilt hotad är Sherry Rehman, den modiga politiker som lade fram förslag till ändringar i hädelselagen. Jag uppmanar därför Pakistans parlament att skydda henne nu genom att äntligen införa de ändringar i hädelselagen som hon har föreslagit. Det skulle sända en tydlig signal om en enad front mot extremismen.

  George Sabin Cutaş (S&D). – (RO) Herr talman! Mordet på Pakistans minoritetsminister Shahbaz Bhatti kommer mitt i hela konflikten om att ändra den lag som föreskriver dödsstraff för hädelse i landet, en ändring han ställde sig bakom. Jag tror att den intolerans som ligger till grund för lagarna om straff för hädelse även har orsakat de förfärliga morden på ledande personer som kämpat för yttrandefrihet och trosfrihet i Pakistan. Samtidigt har mordet på Shahbaz Bhatti fördömts av en stor del av Pakistans politiska etablissemang, i medierna och av folk av skiftande etniskt ursprung och skilda trosuppfattningar, vilket är ett gott tecken. Det är därför den pakistanska regeringens skyldighet att förhindra en upprepning av våldsdåd som grundar sig på intolerans och att fortsätta sina ansträngningar för att respektera de demokratiska värderingar som slås fast i Pakistans konstitution, de universella principerna om mänskliga rättigheter och tankefrihet.

  Constance Le Grip (PPE). – (FR) Herr talman! Även jag chockades av det fega mordet den 2 mars 2011 på Shahbaz Bhatti, den kristne minoritetsministern i Pakistans regering.

Detta terroristmord har föregåtts av många andra mord på modiga, toleranta pakistanier som brinner för mänskliga rättigheter och kämpar för mänskliga rättigheter för både män och kvinnor.

Vi uppmanar återigen Pakistans regering att göra sitt yttersta för att kasta ljus över detta fega mord och se till att folk som hotas av religiösa extremister verkligen får ett effektivt skydd. I första hand tänker jag givetvis på Sherry Rehman, men inte bara på henne.

Än en gång uppmanar jag med eftertryck alla behöriga EU-institutioner att i förhandlingarna om kommande samarbetsavtal, inbegripet samarbetsavtalet mellan EU och Pakistan, infoga en klausul om att respekten för religionsfrihet och mänskliga rättigheter ska garanteras.

(Applåder)

  Joanna Katarzyna Skrzydlewska (PPE). – (PL) Herr talman! Än en gång behandlar vi frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Pakistan, den här gången med anledning av det nyligen inträffade mordet på regeringsminister Shahbaz Bhatti, som motsatte sig landets hädelselagstiftning och försvarade de religiösa minoriteternas rättigheter. Han motsatte sig intolerans och religiös diskriminering.

Europaparlamentets resolution om det brutala mordet är vårt sätt att protestera mot den växande brutala religiösa utrensningen i Pakistan, men vittnar också tydligt om att vi inte lämnar de religiösa minoriteterna i sticket när deras rättigheter i stor omfattning kränks. Det är vår plikt att fördöma laglösa handlingar som hotar andra människors liv och frihet. Jag vill därför betona hur viktigt det är att stödja icke-statliga organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter i deras ansträngningar för ökad demokratisering i Pakistan och ett stopp för våldet.

  Johannes Hahn, ledamot av kommissionen. – (EN) Herr talman! I januari beklagade vi mordet på guvernören i Punjab, Salman Taseer.

Några veckor senare, den 2 mars 2011, fortsatte dessa våldshandlingar med mordet på Shahbaz Bhatti, minoritetsminister i Pakistans regering.

Kommissionens vice ordförande Catherine Ashton fördömde i starka ordalag mordet och uttryckte djup oro över de intoleranta och våldsamma stämningarna i Pakistan i anslutning till diskussionen om de kontroversiella hädelselagarna.

Shahbaz Bhatti var den ende kristne regeringsmedlemmen i Pakistan och en välkänd förespråkare för respekt för mänskliga rättigheter och religiös frihet. Han var en av få röster som vågade tala klarspråk och han visste att han levde under hot efter mordet på Salman Taseer. Det hindrade honom dock inte från att försvara sina rättigheter, som när allt kommer omkring står inskrivna i den pakistanska konstitutionen.

Vice ordförande Catherine Ashton har uppmanat Pakistans regering att axla sitt ansvar och ge personer som hotas i sin ämbetsutövning eller i civilsamhället lämpligt skydd.

EU välkomnar premiärminister Jamalis uttalande att regeringen ska göra sitt yttersta för att ställa de skyldiga inför rätta. Vi vill uttrycka vår respekt för att Jamali närvarade vid Shahbaz Bhattis begravning.

Regeringen måste nu leva upp till sina åtaganden och lagföra förövarna och anstiftarna till sådana brott. Shahbaz Bhatti och Salman Taseer var uttalade kritiker av hädelselagarna och stod i frontlinjen för ansträngningarna att ändra dem. Men i de stämningar som rådde efter mordet på SalmanTaseer återkallade parlamentet ändringsförslagen.

Hädelselagarna, som medför dödsstraff för hädelse, är oförenliga med de gemensamma värderingar vi vill främja i våra förbindelser med Pakistan. De har också lett till justitiemord och diskriminering av religiösa minoriteter.

Vi ger Pakistans demokratiska regering vårt fulla stöd och ska göra vad vi kan för att hjälpa den i försöken att hantera en tidigare aldrig sedd våg av terroristdåd, men regeringens medlemmar måste stå upp för de principer de bekänner sig till. Religionsfrihet och trosfrihet är en universell mänsklig rättighet som är nära kopplad till åsiktsfrihet och yttrandefrihet.

Rådet har precis antagit slutsatser där man påminner om EU:s åtagande att värna om dessa grundläggande rättigheter och öka sina ansträngningar för att främja och skydda dessa rättigheter överallt och för alla.

  Talmannen. – Jag har mottagit sex resolutionsförslag⁽²⁾, som ingivits i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen.

Debatten är härmed avslutad.

Omröstningen kommer att äga rum efter debatten.

Skriftliga förklaringar (artikel 149)

  Krzysztof Lisek (PPE), skriftlig. – (PL) Jag vill framföra mina kondoleanser till den mördade pakistanske minoritetsministern Shahbaz Bhattis familj. Jag hoppas att förövarna av detta brott snart kommer att gripas och få sitt rättmätiga straff. Denna brutala händelse som drabbade en högt uppsatt ämbetsman som kämpade för minoriteternas lika rättigheter i Pakistan är ytterligare ett bevis på hur svår situationen i landet är. Tyvärr har vår nuvarande politik inte lett till förväntat resultat. Med detta i åtanke måste EU vidta särskilda åtgärder som bidrar till att öka respekten för lagens bokstav och för demokratin i Islamiska republiken Pakistan.

Enligt min mening kan vi nå påtagliga resultat genom att avsevärt intensifiera vårt arbete och organisera och hålla årliga EU–Pakistan-möten om minoriteternas situation i Pakistan med Europaparlamentets medverkan. I enlighet med den resolutionstext vi i dag har antagit stöder jag helhjärtat förslaget att vi ekonomiskt ska stödja organisationer som försvarar mänskliga rättigheter och bekämpar hädelselagstiftningen. Jag hoppas att vi ska kunna öka stödets omfattning. Jag hoppas också att vi med hjälp av lämpliga diplomatiska instrument ska kunna förmå Pakistans regering att respektera bestämmelserna i klausulen om demokrati och mänskliga rättigheter i samarbetsavtalet mellan EU och Islamiska republiken Pakistan.

  Monica Luisa Macovei (PPE), skriftlig. – (EN) Shahbaz Bhatti, minoritetsminister i Pakistan, försökte reformera landets hädelselagstiftning och blev dödad. Den pakistanska talibangrenen uppges ha tagit på sig ansvaret för mordet och har meddelat att samma öde ska drabba alla andra som kritiserar hädelselagarna. Det är dags att vidta kraftfulla åtgärder för att skydda reformsinnade och människorättsförsvarare som riskerar sina liv för frihetens skull. Jag uppmanar rådet och Europeiska utrikestjänsten att se till att övriga hotade människorättsförsvarare i Pakistan skyddas och att en snabb och effektiv utredning av mordet på Shahbaz Bhatti genomförs. Förövarna måste ställas inför rätta och regeringen måste ge en tydlig motreaktion om det ska få någon avskräckande effekt.

  Kristiina Ojuland (ALDE), skriftlig. – (EN) Det är en olycka att förlora en förespråkare för religionsfrihet, men att förlora två är rent ut sagt vårdslöst. När vi diskuterade mordet på guvernör Salman Taseer varnade jag för den växande religiösa fanatismen i Pakistan. Mindre än två månader senare har ännu en tragedi inträffat. Talibanrörelsen i Punjab har tagit på sig ansvaret för mordet på minister Shahbaz Bhatti. De pakistanska myndigheterna hade avslagit hans begäran om en skottsäker bil. Detta slarv från myndigheternas sida gör dem till mördarnas medbrottslingar. Jag vill gärna hoppas att EU tar upp morden på dessa höga ämbetsmän med de pakistanska myndigheterna och uppmanar dem att återkalla den hädelselagstiftning som har lett till en upptrappning av det religiösa våldet.

  Tadeusz Zwiefka (PPE), skriftlig. – (PL) För två månader sedan här i kammaren, också det under en debatt om mänskliga rättigheter, fördömde vi attentatet mot guvernören i Punjab, Salman Taseer. Ämnet för diskussionen var detsamma som i dag – försöken att reformera den kontroversiella hädelselagstiftningen. Dessa båda tragiska händelser är nära kopplade till varandra eftersom offren hade arbetat tillsammans för de pakistanska nationella minoriteternas räkning, varmed även avses religiösa minoriteter, och för att försvara dem som fallit offer för den intoleransens ideologi som sprids av talibanerna.

Tyvärr kan västvärlden bara stå och se på när attityderna radikaliseras allt mer i det land där Benazir Bhutto så sent som för ett tiotal år sedan införde demokratiska reformer. Pakistan håller på att sjunka ner i kaos – talibanerna terroriserar landet och genomför allt oftare attentat av det slag som ägde rum exempelvis i Punjab den 8 mars, då 25 människor dödades.

Rapporter har nu kommit om vem som står näst på tur på extremisternas dödslista – Sherry Rehman, ledamot i Pakistans parlament, före detta journalist och försvarare av kvinnors rättigheter, religiösa minoriteter och yttrandefrihet. Det var hon som lade fram ett ändringsförslag om lagstiftningen om straff för hädelse för Pakistans parlament. Kommer vi att fördöma ett attentat mot henne vid vår nästa sammanträdesperiod?