Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/2156(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

A7-0143/2011

Debatter :

PV 12/05/2011 - 9
CRE 12/05/2011 - 10

Omröstningar :

PV 12/05/2011 - 12.11
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0240

Debatter
Torsdagen den 12 maj 2011 - Strasbourg EUT-utgåva

13. Röstförklaringar
Anföranden på video
PV
MPphoto
 

  Talmannen. – Vi kommer nu till röstförklaringarna.

 
  
  

Muntliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Milan Zver (A7-0169/2011)

 
  
MPphoto
 

  Salvatore Iacolino (PPE). (IT) Fru talman! Detta betänkande utgör utan tvekan ett steg i riktning mot nya utbildningsmöjligheter för ungdomar. I det förespråkar man mer forskning, mer innovation, mer av Europa 2020-strategin i ett sammanhang som blir allt viktigare. Vi behöver mer utbildning på skolnivå och mer fortbildning men även fler universitet så att vi arbetar tillsammans med ungdomarna för att se till att kulturfrämjandet ger ett mervärde.

Att skapa framgång på utbildningsområdet är det som står i fokus för betänkandet, och det är även skälet till att vi röstade för det. Mer rörlighet för ungdomar, en större kapacitet att utveckla arbetsmöjligheter och en arbetsmarknad som måste ta hänsyn till ungdomar som arbetar under vissa förutsättningar men även alla de sektorer som ger möjlighet för ungdomar att växa.

 
  
MPphoto
 

  Sergej Kozlík (ALDE). (SK) Fru talman! Jag var för det europeiska initiativet om Unga på väg, som syftar till att före 2020 minska andelen elever som slutar skolan i förtid från 15 till 10 procent och öka andelen personer med eftergymnasial utbildning från 31 till 40 procent. Jämförelsevis har 40 procent av befolkningen i USA och 50 procent av befolkningen i Japan en universitetsutbildning.

I nuläget har 14,4 procent av ungdomarna i EU i åldern 18–24 år inte genomgått någon gymnasieutbildning och nästan 21 procent av ungdomarna är arbetslösa. Jag stöder även det faktum att initiativet Unga på väg syftar till att säkerställa att utbildningen motsvarar behoven på arbetsmarknaden. År 2020 beräknas andelen jobb som kräver kvalifikationer på hög nivå öka från 29 till 35 procent.

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Fru talman! EU-program till förmån för ungdomar kräver ett förbehållslöst stöd. De människor som är vår kontinents framtid är också de mest försvarslösa människorna, eller hur? Det är vi som måste se till att de får rätt utbildning, med tillgång till de fördelar som kulturen ger, och framför allt möjlighet att lära sig utländska språk och fritt välja var de vill utbilda sig. Det är inte alla som har pengar och möjlighet att ordna detta själva. De goda resultat som har uppnåtts i flera program för att hjälpa ungdomar, t.ex. Erasmus och Leonardo da Vinci, visar att detta är en effektiv investering. De som behöver mest stöd är ungdomar som bor på landsbygden, vilka ofta inte har råd att påbörja en högre utbildning och inte heller möjlighet att få något annat arbete än inom jordbrukssektorn i det område där de bor.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! Jag vill säga ett par ord om Milan Zvers utmärkta initiativ om Unga på väg. Det här är en av framgångssagorna i EU-politiken. Även EU-skeptikerna eller EU-kritikerna anser att det är på grund av dessa program för rörlighet bland ungdomar som man har fått ett visst mervärde som gynnar alla. Bolognaprocessen, Köpenhamnsprocessen och andra sådana initiativ är goda exempel på detta.

Milan Zvers betänkande bekräftar denna tendens, som redan har uppfattats som en välkommen sådan och som ger nya möjligheter och förutsättningar för unga européer som studerar i olika europeiska länder. Vi kommer på så sätt att verkligen kunna utbyta bästa praxis. Jag tror att detta kommer att utgöra en solid grund för ekonomisk tillväxt i Europa på lång sikt, men ännu viktigare än ekonomisk tillväxt är att komma ihåg att det är genom denna process som människor och ungdomar kan växa som personer och EU-medborgare.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Fru talman! Runt om i Europa dömer vi generationer av unga människor till utvandring och fattigdom. Vi dömer ännu ofödda generationer till skuldsättning – bara för att bevara denna fantastiska tanke om en monetär union.

I Irland är BNP nere på 20 procent av dess toppnotering, vilket är en näst intill otrolig siffra. I Grekland har vi upplopp och protester mot åtstramningspaketet, och ändå vet vi att det inte kommer att fungera.

När man enades om räddningsaktionen för ett år sedan var tanken att det skulle vara en omedelbar och tillfällig åtgärd och att Grekland vid denna tid återigen skulle kunna ta billiga lån eftersom krisen skulle ha passerat. Vi kan se att det hela har blivit ett misslyckande. Vi fortsätter dock att föra samma politik i Portugal och än en gång i Grekland i stället för att erkänna vårt misstag.

Vilket högt pris vi förväntar oss att våra väljare ska betala för vår fantastiska tanke!

 
  
MPphoto
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE).(LT) Fru talman! Jag är glad över att vi i dag antog förslaget till en resolution med titeln Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem. Denna resolution ger nämligen tydliga rekommendationer och huvudinriktningar som EU-länderna kan och bör följa för att förbättra utbildningssystemen. Jag vill dock framhäva ett par aspekter. För det första saknar initiativet Unga på väg åtgärder och rekommendationer för att förbättra lärares kompetens, kvalifikationer och yrkesstatus, med tanke på att initiativet syftar till att nå huvudmålet i Europa 2020-strategin, nämligen att minska antalet personer som slutar skolan utan kvalifikationer från 15 till 10 procent. Det är tydligt att vi måste förstå att läraryrket är det yrke som ger mest mervärde för samhället och arbeta för att se till att vi har de bästa lärarna i EU-länderna. Jag instämmer verkligen i uppmaningen i dokumentet att kommissionen ska lägga fram en heltäckande strategi för att främja icke-formell utbildning. Vidare efterlyser jag att huvudrekommendationerna i detta dokument sätts i direkt samband med den fleråriga budgetramen.

 
  
MPphoto
 

  Bernd Posselt (PPE).(DE) Fru talman! Med oss här i dag finns den nationella ordföranden för sammanslutningen av sudettyskar (Sudetendeutsche Landsmannschaft), inbegripet organisationen för unga sudettyskar (Sudetendeutsche Jugend), som bedriver ett energiskt gränsöverskridande samarbete med den tjeckiska ungdomsrörelsen. I detta avseende är detta betänkande av en riktigt ovärderlig betydelse eftersom det omfattar tre frågor: för det första universitetens nätverkande, särskilt i euro- och gränsregionerna, för det andra yrkesutbildningen (eftersom vi inte bara behöver akademisk utbildning) och för det tredje (och framför allt) frågan om språkkunskaper.

Jag vill göra det mycket klart att jag älskar Shakespeares språk, men jag tycker att det är synd om våra ungdomar bara konverserar på ett språk. Det som vi särskilt bör främja i denna ram är lärandet av våra grannars språk och av de mindre språken. Sanningen är den att man bara lär känna sina grannars kultur på riktigt när man börjar lära sig deras språk. Vi har mycket att göra i detta sammanhang men även stora möjligheter.

 
  
MPphoto
 

  Sidonia Elżbieta Jędrzejewska (PPE).(PL) Fru talman! Jag är oerhört glad över att Unga på väg är en integrerad del i Europa 2020-strategin. Jag är också glad över att det betänkande som vi har röstat igenom i dag har uppmärksammat vikten av icke-formell utbildning, dvs. utbildning genom deltagande i ungdomsorganisationer och icke-statliga organisationer samt frivilligarbete. Jag är säker på att icke-formell utbildning hjälper ungdomar att bli aktiva medborgare, ger kunskap om lagarbete, hjälper till att utveckla individuella intressen och ger dem bättre chanser att finna arbete – och det är något som är mycket viktigt.

 
  
  

Betänkande: Mary Honeyball (A7-0099/2011)

 
  
MPphoto
 

  Jarosław Kalinowski (PPE).(PL) Fru talman! Barnen är vår framtid. De kommer att vara en del av ett medvetet samhälle i Europa i framtiden, så det är mycket viktigt att utbilda barn från tidig ålder. Vi måste förmedla positiva värden och rätt moral till våra barn i så tidig ålder som möjligt. Utbildningen bör vila på goda, solida grunder och tillhandahållas av pedagogisk personal med lämplig utbildning.

Vi måste arbeta för att åstadkomma lika möjligheter, så att alla barn, oavsett om de kommer från städer eller landsbygden eller från rika eller fattiga familjer, har tillgång till inlärning i tidig ålder. När vi utrotar orättvisor bör vi ägna särskild uppmärksamhet åt landsbygdssamhällen, där barn har mycket sämre tillgång till utbildning och kultur.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! Det är mycket viktigt att fokusera på de första levnadsåren och förskoleverksamhet. Jag välkomnade därför varmt Mary Honeyballs betänkande, som jag själv var skuggföredragande för.

När det gäller detta betänkande vill jag göra klart att det förhoppningsvis är vikten av uppfostran snarare än utbildning som behöver betonas när vi talar om små barn. Alla de grundläggande delarna i en människas liv formasnämligen under de första åren, och därför är det troligtvis sant att barn också kommer att ha möjlighet att lyckas i framtiden om de har en trygg grunduppfostran och en trygg levnadsmiljö.

Vi bör därför betona vikten av uppfostran snarare än utbildning. Det kommer att finnas tid för utbildning i ett senare skede, men betänkandet ser över olika modeller som finns i Europa och grundförutsättningen är att vi bör se till att inte en enda ung människa utesluts från tidig ålder: Alla bör ha möjlighet att leva ett gott, fullvärdigt liv.

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Fru talman! Förra sommaren hade jag nöjet att besöka din valkrets, och en dag tog jag mina barn till stranden. Jag minns att jag såg mina två små flickor bygga ett sandslott, omedvetna om det stigande tidvattnet – så upptagna var de med de snäckor och pinnar som de dekorerade sitt verk med.

Jag hade inte hjärta att påpeka för dem att tidvattnet steg, och i dag känner jag ungefär på samma sätt när jag läser igenom vår röstlista. Vi är med om dessa epokgörande händelser – den ekonomiska krisen vid vår gräns, kollapsen av vår andel av världens BNP – och här talar vi om inlärning i tidig ålder, om vårt ansvar gentemot Internationella arbetsorganisationen (ILO) och om Sarajevo ska vara en europeisk kulturstad.

Låt mig få ge er lite ruggig och otäck statistik: 1974 stod de västeuropeiska nationerna för 36 procent av världens BNP. I dag är det 26 procent och 2020 kommer det att vara 15 procent. Samtidigt som vi oroar oss över inlärning i tidig ålder, lägger fram all vår propaganda för att förena Europa och tar fram tidskriften Glasskriget, och samtidigt som våra barn uppmuntras att läsa den oavsiktligt roliga ”Captain Euro” håller vår del av världen på att övertas av starkare länder som har dragit lärdom av decentralisering och maktspridning.

Den tiden kommer väl säkerligen när all vår pompa och ståt från i går kommer att gå samma öde till mötes som Nineve och Tyros?

 
  
MPphoto
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE).(LT) Fru talman! Jag vill opponera mig mot den felaktiga information som Valdemar Tomaševski gav under morgonens debatt. Han sade att barn från den polska minoriteten i Litauen inte kan få undervisning på polska. Jag vill upplysa dig om att det bor cirka 200 000 litauiska medborgare av polsk härkomst i Litauen och att det finns 62 skolor där undervisningen uteslutande sker på polska och 34 skolor med polska klasser. I Tyskland, där det finns två miljoner människor av polsk härkomst, finns det samtidigt inte en enda statlig skola endast för polacker. Det bör noteras att det bara är i Litauen som medborgare av polsk härkomst kan få utbildning på polska från förskole- till universitetsnivå. Detta är unikt i världen. Litauen har en filial till Bialystoks universitet, vilken är den enda polska universitetsinstitutionen utanför Polen. I en undersökning uppgav 42 procent av representanterna för nationella minoriteter att bristande kunskaper i litauiska är en nackdel när man konkurrerar om jobb. Det är märkligt att höra kritik av den litauiska utbildningslagstiftningen, som återspeglar den polska lagstiftningen, och jag vill ställa en teoretisk fråga: Anser Valdemar Tomaševski att nationella minoriteter kränks även i Polen?

 
  
MPphoto
 

  Anna Záborská (PPE). (SK) Fru talman! Jag har redan talat under debatten och välkomnade det faktum att Mary Honeyball har försökt finna en kompromiss över hela den politiska skalan.

Trots detta avstod jag från att rösta i den slutliga omröstningen, för jag anser att detta betänkande lägger sig i nationalstaternas angelägenheter i många avseenden. Det tydligaste exemplet på detta är att betänkandet välkomnar Barcelonamålen, trots att Barcelonamålen slutade i ett fiasko just eftersom de bara handlade om siffror som hade dikterats centralt av EU för de enskilda medlemsstaterna.

Enligt min uppfattning måste vi låta medlemsstaterna avgöra hur många förskolor de behöver. Det handlar nämligen inte bara om siffror utan även om kvalitet och om kulturen i ett visst land. Jag beklagar verkligen att jag inte kunde rösta för betänkandet, men det stred i väsentlig grad mot något som är min fasta övertygelse.

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Fru talman! Barndomen har utan tvekan en grundläggande betydelse för barns fysiska, mentala och sociala utveckling. Vi måste därför förstå att en återgång till investeringar i förskoleutbildning är en garanti för framtida tillväxt. Bortsett från detta har många studier redan visat att finansiering som används på det här sättet ger betydande ekonomiska och sociala fördelar på medellång och lång sikt.

Det bästa och mest naturliga sättet att säkra stöd av detta slag är att skydda familjen som samhällets grundenhet. Barnets första och primära pedagoger är föräldrarna, och den rättsliga ramen bör därmed inte innehålla bestämmelser som straffar föräldrar som personligen tar hand om sina barn, särskilt inte under de tidiga barndomsåren. Detta är ett område som omfattas av medlemsstaternas exklusiva behörighet. Det är mer önskvärt att unionen, genom sin samordnande roll, bidrar till att förbättra situationen i de enskilda medlemsstaterna.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0193/2011

 
  
MPphoto
 

  Daniel Hannan (ECR).(EN) Fru talman! Anhängare av den gemensamma fiskeripolitiken påpekar ofta att fisk inte känner av nationella gränser. De tenderar att säga detta som om det vore en ny insikt, som ”Åh, de simmar faktiskt omkring. Vem kunde tro det?!”.

Verkligheten är dock den att territoriell behörighet och äganderätt är den enda säkra grunden för bevarande. Om ni tittar på de länder som har bedrivit en framgångsrik bevarandepolitik när det gäller fiske – oavsett om det handlar om Falklandsöarna, Island, Norge eller Nya Zeeland – har alla gjort detta genom att ge skeppare ett slags äganderätt så att de blir motiverade att hantera fisket som en förnybar resurs. Det hela handlar om Aristoteles grundläggande visdom om att ingen bryr sig om det som ingen äger.

Den gemensamma fiskeripolitiken definierar dessvärre fiskbestånd som en gemensam resurs som alla nationer har lika stor tillgång till. Därav den ekologiska katastrof som har skett i Nordsjön.

En punkt som är särskilt aktuell är att vi de senaste åren har sett en vandring av makrill från den gemensamma fiskeripolitikens vatten till Islands territorialvatten. Jag är rädd för att detta gör fisken till isländsk egendom. Det tjänar ingenting till att beklaga sig över detta. Vi har otur och de har tur. Det kan hända att det blir tvärtom om några år, och då kommer det att vara vi som har tur. Under tiden ser vi bäst till att fisk hanteras som en evig tillgång genom att erkänna äganderätten hos de människor som äger vattnet enligt havsrätten.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0297/2011

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Fru talman! De stigande globala marknadspriserna på olja är inte den enda orsaken till krisen inom fiskerisektorn. Bränsle är nämligen generellt sett redan undantaget från skatt, och de stigande globala marknadspriserna påverkar varje fiskare i världen – inom och utanför EU. För det andra bör höjningen av taket ses som en möjlighet att även hjälpa fiskarna att kunna arbeta och fiska på ett miljömässigt klokt och hållbart sätt. För det tredje kommer man inte att nå detta mål bara genom att sänka priset på bränsle. Jag förväntar mig helt enkelt att även medlemsstaterna kommer med innovativa och användbara lösningar i detta avseende.

 
  
MPphoto
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE).(ES) För det första, fru talman, vill jag framföra mitt stöd för hela folket i Lorca, i provinsen Murcia i Spanien, för de åtta personer som omkom och deras familjer samt för de 250 personer som skadades i gårdagens jordbävning.

Jag röstade för detta gemensamma resolutionsförslag och gick därmed emot min grupps mening, på grund av min oro för den svåra tid sektorn går igenom och som har förvärrats på grund av de stigande oljepriserna.

Höjningen om 30 000–60 000 euro av minimistödet till företag under en period på bara tre år kan hjälpa dem i denna besvärliga situation. Dessutom måste jag säga att denna höjning inte innebär någon höjning i EU:s budget. Den måste även garantera miljömässig och social hållbarhet och bör inte snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna.

Europeiska fiskerifonden måste dock fortsätta stödja denna sektor för att minska fiskarnas beroende av fossila bränslen, effektivisera verksamheten och förse den med innovativa förslag som ger nya möjligheter till den maritima sektorn.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(GA) Fru talman! Det var med glädje som jag röstade för dessa rekommendationer.

(EN) Fiske är, precis som jordbruk, ett mycket osäkert arbete. Det påverkas av vädrets nyckfullhet, fiskekvoter och givetvis växlande bestånd. Utöver detta har vi nu fått en plötslig höjning av oljepriserna.

Lösningen måste i slutändan komma från EU, och EU måste bli mer självförsörjande genom en mer allmän energiförsörjning, som självklart inbegriper förnybar energi. Jag anser också att vi måste utnyttja områden inom Europa som inte har utnyttjats tidigare eftersom det inte har varit ekonomiskt genomförbart. Detta förändras nu. Om vi kunde öka utbudet i EU tror jag att priserna i världen skulle gå ner och att vi skulle bli mindre beroende av icke-demokratiska regimer för vår försörjning.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0286/2011

 
  
MPphoto
 

  Miroslav Mikolášik (PPE). (SK) Fru talman! Jag samtycker helt och hållet till kravet på att konsekvensbedömningar av alla relevanta förslag för små och medelstora företag ska göras systematiskt på såväl nationell nivå som EU-nivå. Dessa företag utgör nämligen grundstommen i den europeiska ekonomin och ger över 100 miljoner jobb.

Nuvarande praxis visar dock att tillgången till finansiellt stöd för inledande innovationsskeden samt stöd till nystartade företag och små innovativa företag fortfarande är mycket bristande och växlande i EU.

Denna olikhet bekräftas även av upptäckten att 75 procent av hela det 21 miljarder euro stora ekonomiska stödet gjordes helt tillgängligt via förmedlande banker för endast 50 000 av totalt 23 miljoner små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 

  Gay Mitchell (PPE).(EN) Fru talman! Fine Gael-medlemmar har bett mig tala för oss alla fyra i EPP i denna fråga.

Vi ger vårt starka stöd till huvudinriktningen i bestämmelser som denna för att stödja små och medelstora företag. Vi är medvetna om hur viktiga de små och medelstora företagen är för den irländska och den europeiska ekonomin. Vi ser dock inga skäl till att hänvisa till CCCTB i detta betänkande. För mig verkar det som om vi vänder kappan efter vinden. I Tyskland säger de nu till exempel att de ångrar sig när det gäller CCCTB.

Så låt oss stödja små och medelstora företag, men låt oss undvika propaganda i bestämmelser av detta slag. Man kan argumentera både för och mot CCCTB. Vi bör ge allt stöd vi kan till små och medelstora företag, men det är inte alltid nödvändigt att införa dessa villkor.

Vi röstade emot CCCTB. Vi röstade dock inte emot hela betänkandet, för vi ville inte försena det slags stöd som små och medelstora företag behöver, och jag gläder mig över möjligheten att protokollföra detta.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Herr Mitchell! Jag har en fråga till dig. Vad står dessa initialer för?

 
  
MPphoto
 

  Gay Mitchell (PPE).(EN) Fru talman! Jag är glad över att du sade det. Jag trodde att du skulle fråga om jag talade på litauiska i början! CCCTB står för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Jag var säker på att våra besökare skulle sätta värde på att veta vad vi talar om.

(Applåder)

 
  
MPphoto
 

  Reinhard Bütikofer (Verts/ALE).(EN) Fru talman! Jag ville bara fråga om något kan kallas för en ideologi bara för att det inte uppskattas i Irland.

 
  
MPphoto
 

  Gay Mitchell (PPE).(EN) Fru talman! Det handlar inte om vad som uppskattas eller inte uppskattas i Irland. Vi är ledamöter av Europaparlamentet, och vi kommer att framföra våra åsikter. Vi tar inte order från några företrädare från någon annan medlemsstat. Vi i det här landet är inte tvingade att göra det som andra medlemsstater gillar. Varje medlemsstat skickar hit sina parlamentsledamöter för att de ska framföra sina åsikter. Vi anser att argumenten för CCCTB, som man för närvarande talar nedsättande om i Berlin, inte är särskilt genomtänkta. Argumenten för CCCTB har inte styrkts. Det finns argument för och emot detta, och vi bör inte tvingas in i detta på grund av någon slags politisk korrekthet som präglas av dagens tycke och smak.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Denna punkt rör röstförklaringar.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! När det gäller den gemensamma bolagsskatten vore detta ett mycket utmanande projekt för EU, för de 27 medlemsstaterna är alla mycket olika. Deras ekonomiska strukturer är mycket olika, men det är självklart mycket viktigt att se till att små och medelstora företag, som faktiskt utgör grundstommen i den europeiska ekonomin, har någorlunda lika konkurrensmöjligheter eftersom vi befinner oss på den inre marknaden.

För närvarande är så inte fallet, och i detta avseende är det mycket viktigt att man nu gör en översyn av små och medelstora företag. Som finne, till exempel, inser jag helt och fullt att finska företag befinner sig mycket långt ifrån hjärtat av den inre marknaden och att logistikkostnader, såsom transportkostnader, därför pressar upp priserna på produkterna avsevärt. Vi behöver därför olika kompensationssystem via beskattning även inom EU men också på andra sätt så att konkurrenssituationen kan bli rättvisare för alla.

Det är mycket viktigt att ett betänkande som detta har utarbetats och att vi även bör sträva efter att ta hänsyn till företag i avlägsna områden i norr för att de ska kunna konkurrera på lika villkor med andra europeiska företag.

 
  
MPphoto
 

  Seán Kelly (PPE).(GA) Fru talman! För det första håller jag med om vad min ledare, Gay Mitchell, sade om CCCTB och jag röstade därefter. Jag vill dock lyfta fram en annan punkt.

(EN) Den punkt som jag vill ta upp är att det var anmärkningsvärt att det behövdes ett muntligt ändringsförslag för att frågan om förfalskningar skulle tas upp när det gäller detta individuella förslag. Det är olyckligt eftersom förfalskade varor vållar stor skada för företag över hela Europa, och detta har inte betonats eller åtgärdats tillräckligt.

Många av dessa varor kommer från tredjeländer och främjas av regeringarna i dessa länder, som ger skyddad zon åt varor från Europa. Vi bör hänga ut dessa länder och vidta åtgärder mot dem, för de har en fruktansvärd inverkan på lagliga företag inom Europa. Det är dags att vi säger ”Nu räcker det!”

 
  
  

Betänkande: Judith A. Merkies (A7-0162/2011)

 
  
MPphoto
 

  Adam Bielan (ECR).(PL) Fru talman! En snabbare utveckling, effektivitet, kostnadseffektivitet och en större konkurrens är de bästa lösningarna på ekonomiska problem. För att nå dessa mål måste vi samarbeta för innovation. Något som är mycket viktigt i detta avseende är den tonvikt som läggs vid medborgares kreativitet, till exempel genom att låta arbetstagare föreslå hur arbetsprocesserna kan förbättras. En annan drivande faktor för innovation är konsumtion, och ett särskilt exempel på hur medborgares kreativitet kan kombineras med önskan att använda modern teknik är iPhone-applikationer som utvecklas av europeiska konsumenter.

Att förbättra kunskapsbasen genom att föra samman företag, kunskapsinstitutioner och medborgarna själva är en viktig faktor för att nå målen med Innovationsunionen. I detta avseende kommer det att vara nödvändigt att åstadkomma ett fullständigt deltagande av statliga och lokala myndigheter. Ett grundläggande mål med innovation är att upprätthålla en hög välfärdsnivå i Europa. Jag hoppas att den föreslagna föreningen av krafter kommer att bidra till innovationsprocessen och hjälpa till att skapa ekonomisk stabilitet. Därför stöder jag betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Fru talman! Jag hade tyvärr inte någon möjlighet att tala under gårdagens debatt även om jag var närvarande. Jag vill dock ge mitt stöd särskilt till de talare som betonade att innovation och forskning måste finnas även inom jordbrukssektorn. Jordbruk är ingen ”gammal ekonomi”. Den är modern och det är även en miljö där verksamhet, forskning och innovation äger rum.

Det europeiska jordbruket står inför minst tre stora utmaningar, nämligen att säkerställa en tryggad livsmedelsförsörjning, upprätthålla en hållbar miljö och producera energi. Dessa ibland mycket olika syften kräver en systematisk vetenskaplig spridning såväl nu som i framtiden.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Ziobro (ECR).(PL) Fru talman! Jag gav mitt stöd till betänkandet om Innovationsunionen. Innovation är självklart nödvändigt för Europas utveckling. Jag anser dock att det är absolut grundläggande att stödja innovation inom sektorn för små och medelstora företag i synnerhet, särskilt i EU:s nya medlemsstater som ligger något efter i detta avseende. Enligt flera analyser är det faktiskt utvecklingen i denna sektor som kommer att avgöra om den framtida europeiska ekonomin kommer att vara konkurrenskraftig i förhållande till andra stora världsekonomier.

Man bör komma ihåg – vilket framgår av undersökningar från redovisningsföretaget Ernst & Young – att bankerna tyvärr avslår tre fjärdedelar av de ansökningar som små företag i Europa lämnar in om stöd till forskning och köp av ny teknik. Finansiering är ett stort problem, så vi bör övertyga enskilda medlemsstater att stödja små och medelstora företag på detta område. Utan detta stöd kommer de inte att klara av den växande konkurrensen i världsekonomin.

 
  
MPphoto
 

  Jacek Olgierd Kurski (ECR).(PL) Fru talman! Jag röstade för det intressanta och omfattande betänkandet om ett nytt Europa i världen efter krisen. Jag gjorde detta i hopp om att de åtgärder som föreslås i betänkandet kommer att minska de växande utvecklingsmässiga skillnaderna mellan de olika EU-medlemsstaterna och minska ”kunskapsflykten” som man i betänkandet kallar för intellektuell rörlighet, vilket enligt min mening är ett alltför snällt ord. För att säkerställa en hållbar utveckling i Europa måste vi ge ökade medel till innovationsutveckling och forskningsprojekt i EU:s nya medlemsstater.

Vi bör uppmuntra regeringar så att de förutom att öka de årliga budgetanslagen till forskning även fastställer en procentuell andel av sin budget som ett minsta tröskelvärde som måste användas för forsknings- och utvecklingsrelaterade projekt. Det belopp som avsätts till forskning och utveckling bör inte på något sätt reducera framtida budgetplaner för EU:s nuvarande prioriteringar, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken eller sammanhållningspolitiken, för de fyller sin funktion på ett bra sätt.

 
  
MPphoto
 

  Lena Ek (ALDE). - Fru talman! Trots att innovationer är så oerhört viktiga för den ekonomiska och social utvecklingen i Europa så har EU hittills inte haft någon samlad reglering om innovationer. Det är därför oerhört bra att det här förslaget har kommit från kommissionen och kommissionsledamot Máire Geoghegan-Quinn.

I detta dokument och i Innovationsunionen måste vi, när vi nu slår fast de regler som ska gälla, vara väldigt noga med att vi försöker att förenkla och undanröja onödig byråkrati. Att förenkla är otroligt viktigt, eftersom varje forskare, varje industri och varje småföretag tar upp det som det största hindret för att använda EU-pengar och fokuserat och gemensamt arbeta för en bättre situation för innovationer i Europa.

Vi måste också se till att vi har en mycket effektivare hantering. Vi måste fokusera på de riktigt stora projekten i stället för att som i alla andra sammanhang sprida ut pengarna på en mängd olika områden. Slutligen kan Innovationsunionen bli ett riktigt bra verktyg i arbetet med att lösa klimatfrågorna. Tack.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0296/2011

 
  
MPphoto
 

  Mitro Repo (S&D).(FI) Fru talman! Hushållsarbetare har ofta en osäker, underskattad och inofficiell vardag. De behandlas olika samt på ett orättvist och dåligt sätt.

I Europa är hushållsarbetare vanligtvis migrerande arbetstagare, varav många kommer till landet illegalt. De finns inte med i några register, de riskerar att bli utnyttjade och de är utlämnade åt sina arbetsgivare. ILO:s konvention om hushållsarbete och de gemensamma regler som ska gälla är viktiga medel för att se till att hushållsarbetares mänskliga rättigheter samt anställningsrättigheter och sociala rättigheter respekteras, övervakas och utvecklas.

Det vore naivt att säga att det inte finns några illegala hushållsarbetare i Europa. Detta är ett slags modernt slaveri. Dessa arbetstagare, som ofta är kvinnor, är de mest utsatta av alla. De vågar inte klaga över att de behandlas illa eller att de utsätts för våld eller utnyttjas sexuellt. Det är inte bara icke-européer som utnyttjas. Vi utnyttjar även våra egna medborgare, Att förbättra situationen för hushållsarbetare bör vara en prioriterad fråga inom ramen för Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Fru talman! Låt mig framföra min åsikt om hushållsarbete. För det första håller jag med dem som säger att de anställda i denna sektor – som mestadels givetvis är kvinnor – har rätt till en skälig lön och skäliga sociala tjänster. Jag håller även i stor utsträckning med dem som säger att många ofattbara saker sker och att det råder stor orättvisa särskilt i denna sektor.

Jag begär dock att vi uppmärksammar byråkratin i samband med att vi inför dessa motiverade krav. I Tyskland till exempel är verkligheten den att jag, som omfattas av denna lagstiftning eftersom jag anlitar hushållsarbetare, måste ta hjälp av en skatterådgivare helt enkelt eftersom det finns så mycket byråkrati och de lagstadgade reglerna är så komplicerade. Detta är enerverande och kostar tid och pengar. De som skyr byråkrati betalar alltså till övervägande del sin personal kontant och bidrar på så sätt – ibland av misstag – till illegalt arbete. Därför kräver jag att vi uppmärksammar den mängd byråkrati som det hela innebär.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0295/2011

 
  
MPphoto
 

  Peter Jahr (PPE).(DE) Fru talman! Som erfaren jordbrukare vill jag kommentera ett par andra saker på detta område. För det första är det rätt att det måste vara vårt mål att minska användningen av antibiotika särskilt inom animalieproduktionen. ”Så lite som möjligt” bör vara grundpelaren i våra åtgärder i detta avseende. För det andra behöver vi en analys av den nuvarande situationen, med andra ord en analys av uppgifterna om vad som verkligen händer ute på fältet i EU-medlemsstaterna. Alla medlemsstater måste givetvis delta i en sådan analys. För det tredje behöver vi fler vetenskapliga studier för att analysera farorna och även för att kunna möta dessa faror på ett effektivt sätt. För det fjärde behöver vi inga ideologiska hotbilder. Ideologi kan inte ersätta vetenskap.

 
  
  

Betänkande: Marietje Schaake (A7-0112/2011)

 
  
MPphoto
 

  Mitro Repo (S&D).(FI) Fru talman! Detta betänkande förtjänar vårt stöd. Det är med rätta som Europa har betraktats som en ekonomisk jätte. Europa skulle även kunna betraktas som en kulturell jätte.

I all sin kulturella mångfald är EU en sammanhängande om än varierande värdegemenskap. Kultur har stor betydelse i internationell politik. Det är en mänsklig rättighet och varje person och nation har rätt att åtnjuta den. Kultur har också att göra med människans välbefinnande och förmåga att klara saker och ting generellt sett.

Kulturpolitiken gör det även möjligt för EU att knyta band med andra länder som man tidigare inte har ingått något annat slags partnerskap med. Det är även särskilt viktigt att stödja den kulturella aspekten i de nordafrikanska länder som nu bygger upp ett nytt, mer demokratiskt samhälle. Bilateral utveckling och handelsavtal bör alltid förutsätta inslag av socialt ansvarstagande men även kulturella inslag. Det bör även finnas kulturexperter som är anslutna till Europeiska utrikestjänsten, så att kultur kan göras till en del av EU:s utrikespolitik på ett mer konsekvent och systematiskt sätt.

 
  
MPphoto
 

  Adam Bielan (ECR).(PL) Fru talman! De europeiska ländernas kulturarv är något värdefullt i sig. Även om det finns många kulturella skillnader mellan medlemsstaterna har de redan skapat sig ett gott rykte i världen, vilket lockar medborgare från andra länder som vill utnyttja dessa kulturresurser. Man kan stärka EU:s politiska och ekonomiska ställning genom att främja unionens identitet och kulturvärde.

Ny teknik spelar en viktig roll på kulturområdet. Ny teknik gör det även möjligt för människor att utöva sina grundläggande mänskliga rättigheter. Särskilt i de länder som är i censurens grepp upprätthålls medborgarnas aktivitet och tillgången till information tack vare internet. Unionen måste därför stödja friheten på internet på den globala arenan och i betydande utsträckning bidra till den kulturella utvecklingen och medvetenheten bland människor i stängda samhällen. Dessutom behöver den yngre generationen en konsekvent rörlighetsstrategi för att stärka utvecklingen på det vetenskapliga och kulturella området. Jag stöder åtgärder för kulturell diplomati, som också kan främjas genom parlamentsdelegationers arbete. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Zbigniew Ziobro (ECR).(PL) Fru talman! Uttalandena och kommentarerna i betänkandet är ytterst värdefulla och lämpliga. Jag syftar särskilt på de uttalanden som framhåller betydelsen av att EU vidtar åtgärder i hela världen för att främja respekten för yttrandefrihet, pressfrihet och fri tillgång till audiovisuella medier. Något som också är mycket lämpligt är uppmaningen till kommissionen att främja friheten på internet i världen, med tanke på de hot mot denna frihet som vi läser och hör allt oftare om.

Även om det gläder mig att se att vi uppmanar till att respektera värden som vi européer betraktar som grundläggande, medger jag också att det var med en viss sorgsenhet som jag röstade för betänkandet. Jag är medveten om att vi ibland uppmanar till att respektera dessa grundläggande värden i övriga delar av världen men att vi glömmer att de också kränks i vissa EU-medlemsstater. Ett exempel på detta är det som händer med regeringskritiska journalister i Polen. De tas bort från offentliga medier en masse, och regeringsföreträdare försöker stänga ner den privatägda dagstidningen Rzeczpospolita, som är den andra största dagstidningen av kvalitet i Polen och som för övrigt är regeringskritisk. Vi bör även motsätta oss detta när vi behandlar de frågor som tas upp i betänkandet.

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! Det är mycket viktigt att den kulturella aspekten också finns med i den utrikespolitiska debatten.

Jag tror att vi har dragit denna slutsats, för i och med den nuvarande oron i Mellanöstern har vi insett att vi under årtionden har glömt bort den kulturella aspekten helt och hållet, t.ex. i EU:s förbindelser med Syrien. Det råder undantagstillstånd i Syrien sedan 1963, vilket har medfört att människor har avrättats utan rättegång. Få europeiska delegationer, t.ex. EU-delegationen, har dock tagit upp detta. Handel och finanser har fått företräde framför mänskliga rättigheter.

Liksom Mitro Repo just sade är mänskliga rättigheter också en viktig del i den kulturella aspekten när vi talar om EU. Det är viktigt att komma ihåg. Mänskliga rättigheter, demokrati, denna kärna: Det är vad vi måste främja mer kraftfullt i europeisk utrikespolitik i stället för att se på saker från ett rent ekonomiskt perspektiv.

 
  
MPphoto
 

  Jacek Olgierd Kurski (ECR).(PL) Fru talman! Jag röstade för det intressanta betänkandet om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder. Hur kan man inte stödja dessa uttalanden om åtgärder som EU vidtar runt om i världen för att främja respekten för yttrandefrihet, pressfrihet, fri tillgång till audiovisuella medier och så vidare?

Jag har intrycket av att vi bryr oss för mycket om situationen utanför unionen och för lite om hur det ser ut inom unionen. Ett exempel på detta är Polen, där den nuvarande regeringskoalitionen, efter att ha fått kontroll över de offentliga medierna, har börjat avskeda ett stort antal journalister och stänga ner deras program. Alla dessa har en sak gemensamt, nämligen att de har kritiserat den nuvarande situationen. Till exempel har människor som Jacek Sobala, Anita Gargas, Jacek Karnowski och Wojciech Leszczyński förlorat sina jobb. Journalister som Joanna Lichocka, Tomasz Sakiewicz, Rafał Ziemkiewicz, Jan Pospieszalski, Grzegorz Górny, Tomasz Terlikowski, Bronisław Wildstein och Wojciech Cejrowski har förlorat sina program, och detta är bara några exempel. Munkavlen mot yttrandefriheten i Polen är en skamfläck för hela EU.

 
  
  

Betänkande: Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (A7-0143/2011)

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! När det gäller Marie-Thérèse Sanchez-Schmids betänkande vill jag för det första säga att det är oerhört viktigt att vi i EU erkänner den effekt som den kreativa sektorn och kulturen också har på den ekonomiska tillväxten i EU. Den har en mycket stor effekt: 2,6 procent av EU:s BNP kommer särskilt från den kreativa sektorn, och sektorn sysselsätter 3,1 procent av EU:s arbetskraft. Man kan därför säga att den har varit en tillväxtsektor under de senaste åren och till och med årtiondena, och att den kommer att fortsätta vara en sådan även i framtiden.

När vi talar om kulturella aspekter är det också viktigt att komma ihåg att det handlar om mer än bara ekonomisk tillväxt. Det handlar även om tillväxt för mänskligheten, och man bör aldrig glömma detta när man talar om kultur. I detta avseende bör inte kulturens effekt mätas i BNP-tillväxt. Vi måste också värdesätta det faktum att en person inte bara genererar BNP-tillväxt genom att delta i karriärjakten utan genom att leva ett unikt liv med mänskliga värden, och det är för detta ändamål som vi måste skapa de rätta villkoren och förutsättningarna. Som medlemmar i EU bör vi komma ihåg detta, för EU ger oss alltför ofta en snäv bild av sig själv, av en union som inte är mycket mer än ett system av organ för ekonomiskt samarbete,så att vi glömmer vi bort detstörre perspektivet.

När det gäller Sarajevo som kulturhuvudstad 2014 vill jag säga att jag hoppas att projektet fortsätter. För oss i utskottet för kultur och utbildning har det varit en tanke och ett projekt som vi alla har delat. År 2014 kommer det nämligen att vara 100 år sedan första världskrigets utbrott, vilket började med en incident i just denna stad. Den symboliserar den utveckling som har skett i Europa. Vi vill visa att 2014 är det år som skulle kunna bli starten på en lång fredsperiod eller en fortsättning på den långa fredsperiod som redan har inletts. Baltikum bör dock också delta mer kraftfullt i denna utveckling av fred och stabilitet. Det skulle säkerligen få en större betydelse för ett utvidgat Europa.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0281/2011

 
  
MPphoto
 

  Hannu Takkula (ALDE).(FI) Fru talman! När det gäller Sarajevo som kulturhuvudstad 2014 vill jag säga att jag hoppas att projektet fortsätter. För oss i utskottet för kultur och utbildning har det varit en tanke och ett projekt som vi alla har delat. År 2014 kommer det nämligen att vara 100 år sedan första världskrigets utbrott, vilket började med en incident i just denna stad. Den symboliserar på något sätt den utveckling som har skett i Europa. Vi vill visa att 2014 är det år som skulle kunna bli starten på en lång fredsperiod eller en fortsättning på den långa fredsperiod som redan har inletts. Baltikum bör dock också delta mer kraftfullt i denna utveckling av fred och stabilitet. Det skulle säkerligen få en större betydelse för ett utvidgat Europa.

 
  
  

Skriftliga röstförklaringar

 
  
  

Betänkande: Milan Zver (A7-0169/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta förslag eftersom initiativet syftar till att uppnå de huvudsakliga målen i Europa 2020-strategin, nämligen att minska andelen elever som slutar skolan i förtid från 15 till 10 procent och att öka andelen personer med eftergymnasial utbildning från 31 till 40 procent fram till 2020. I initiativet Unga på väg fokuserar man även på rörlighet i utbildningssyfte, men det är också mycket viktigt att se till att den utbildning ungdomarna får motsvarar de behov som finns på arbetsmarknaden och utrustar dem med de färdigheter och den kunskap som de kommer att behöva. Rörlighet är viktigt för kännedom om andra kulturer, men också för att få en större kunskap om sin egen. Mindre än en tredjedel av EU:s befolkning har en högre utbildning, jämfört med över 40 procent i Förenta staterna och över 50 procent i Japan. Europa måste därför öka dessa siffror för att kunna bli mer konkurrenskraftigt i den ständigt växande globala ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. (IT) De senaste åren har EU fokuserat allt mer på att skapa ett kunskapsbaserat samhälle som kan konkurrera med alla andra ekonomier på global nivå. Genom initiativet Unga på väg har Europa 2020-strategin gett ungdomarna en mycket viktig roll för att uppnå de fem övergripande målen i Europa 2020-strategin: sysselsättning, forskning och innovation, klimat och energi, utbildning samt kampen mot fattigdom. Detta är ambitiösa mål, eftersom den nuvarande situationen är så osäker och tvingar ungdomar att leva i ständig osäkerhet, utan uppmuntrande utsikter om ett fast jobb i framtiden och sin plats i samhället. Det blir omöjligt att befästa känslan av ett EU-medborgarskap och frigöra den potential som finns hos ungdomar om de verktyg som finns till förfogande inte ger de resurser som krävs för att saker och ting ska fungera på ett bra sätt.

Medlemsstaterna bör avstå från att vidta åtstramningsåtgärder som innebär nedskärningar i utbildnings- och sysselsättningssystemen. I stället bör de fokusera på att upprätta plattformar som inbegriper både arbetsgivare och arbetstagare, universitet, företag samt lokala och regionala organisationer, för att ge möjligheter inom utbildnings- och yrkesutbildningssektorn och för att se till att det finns en god rörlighet och att kvalifikationer erkänns.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för betänkandet. Ungdomar har drabbats särskilt hårt av krisen, och den genomsnittliga ungdomsarbetslösheten i EU överskrider 20 procent, vilket är dubbelt så högt som genomsnittet för vuxna. I några medlemsstater är ungdomsarbetslösheten till och med högre än 40 procent. På grund av den ekonomiska krisen minskar medlemsstaterna sina investeringar i utbildning och fortbildning, vilket får direkta följder för ungdomars framtidsutsikter och EU:s framtid. Investering i utbildning är utan tvekan nödvändigt för hållbar tillväxt och utveckling, och finansiering av utbildnings- och ungdomsprogram bör inte ens i tider av ekonomisk kris betraktas som en kostnad att ta itu med nu utan snarare som en investering i Europas framtid. Jag tror att initiativet Unga på väg, som föreskrivs i Europa 2020-strategin, kan bidra till att stärka de befintliga utbildnings-, rörlighets- och sysselsättningsprogrammen för ungdomar och uppmuntra medlemsstaterna att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för Milan Zvers betänkande. För närvarande är det alltför många ungdomar som inte utnyttjar sin fulla potential inom området för utbildning och yrkesutbildning. Dessa problem kräver harmoniserade åtgärder på EU-nivå så att ungdomar blir bättre rustade för arbetsmarknaden. Vi behöver en politik som omfattar de steg som ungdomar måste ta när de går från utbildning till arbete. Jag anser att det är mycket viktigt att involvera ungdomar och de olika ungdomsorganisationer som företräder desm i beslutsprocessen. Detta kommer att ge dem en känsla av tillhörighet och att de bidrar aktivt med sina synpunkter till en strategi för ungdomar. Det övergripande målet för initiativet Unga på väg måste vara att stärka den europeiska sammanhållningen. EU måste utnyttja sina egna finansiella instrument för att hjälpa ungdomar, genom att bättre utnyttja Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Initiativet Unga på väg är en del av Europa 2020-strategin. Det introducerar 28 åtgärder som syftar till att skapa undervisnings- och utbildningssystem som är bättre anpassade till ungdomars behov och uppmuntra dem att utnyttja EU-stöd för att studera eller delta i en utbildning i ett annat land. Initiativet syftar till att öka ungdomars rörlighet genom att försöka se till att alla ungdomar i EU har möjlighet att studera utomlands 2020.

Jag stöder detta betänkande, där man varnar för en rad situationer som förtjänar särskild uppmärksamhet. För att undvika att initiativet bara existerar som ett koncept krävs det att medlemsstaterna engagerar sig i det både i fråga om ekonomiskt stöd och genomförande, och att det antas en europeisk budget för det.

Det är nödvändigt att övervinna praktiska hinder för rörlighet, och fler mekanismer bör införas för att garantera att personer med funktionshinder får samma möjligheter som alla andra. Rörlighet för gymnasieelever är inte mindre viktigt, och program som Comenius bör lanseras bättre i medlemsstaterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Då siffrorna över den europeiska ungdomsarbetslösheten är oerhört oroande – arbetslösheten bland ungdomar under 26 år steg till 20,6 procent i januari 2011 – uppmanas medlemsstaterna i betänkandet om 2020-strategins flaggskeppsinitiativ, Unga på väg, att öka sina investeringar i utbildning och rörlighet. Politik som rör ungdomar måste, oavsett om den rör tidig eller fortlöpande utbildning eller yrkesutbildning, ses som en investering och inte som en kostnad. Det är nödvändigt att lägga tonvikt vid humankapital för våra europeiska samhällens framtid. Att framhäva synergierna mellan de olika aktörer som är involverade, stärka ungdomars oberoende, vidta åtgärder för att hindra ungdomar från att sluta skolan i förtid, åter betona vikten av yrkes- och lärlingsutbildning, anta en bindande, europeisk kvalitetsram för utbildningssystemen – dessa goda förslag som är viktiga för oss att ventilera nu på nationell nivå. Framgången av 2020-strategin kommer nämligen att vara beroende av initiativförmågan och den politiska viljan i de länder som ansvarar för att genomföra den, eftersom denna politik till stor del omfattas av nationell behörighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig. (IT) Initiativet Unga på väg är ett av de flaggskeppsinitiativ som ingår i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Initiativet anger centrala åtgärder för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och på så sätt underlätta deras inträde på arbetsmarknaden. Enligt nya siffror har 14,4 procent av EU-medborgarna i åldern 18–24 år inte genomgått någon gymnasieutbildning. Vidare har mindre än en tredjedel av EU:s befolkning någon högre utbildning, jämfört med cirka 40 procent i Förenta staterna och 50 procent i Japan. Ungdomarna måste kunna utveckla den kunskap och de färdigheter som kommer att ge dem möjlighet att aktivt bidra till unionens tillväxt.

Jag stöder därför helhjärtat det initiativ som syftar till att minska andelen elever som slutar skolan i förtid till 10 procent och att öka andelen personer med eftergymnasial utbildning från 31 till 40 procent fram till 2020. Avslutningsvis anser jag att utbildning av hög kvalitet är nödvändigt för att tillgodose kraven på dagens arbetsmarknad.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstade för detta betänkande på grund av behovet att främja en ram för att förbättra de europeiska utbildningssystemen. Initiativet Unga på väg måste vara ett politiskt initiativ för att främja utbildnings-, rörlighets- och sysselsättningsprogram för dagens ungdomar och ett incitament för medlemsstaterna att nå målen i Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar föredragandens vision om den investering som måste göras i unga européers framtid. Lärande, rörlighet och bättre möjligheter för europeiska studenter att få ett första jobb stärker den europeiska identiteten och EU-medborgarskapet, och ökar följaktligen ungdomars engagemang i unionens demokratiska processer. Med detta sagt stöder jag insatserna för att garantera kvaliteten och tillgängligheten när det gäller rörlighet i utbildningssyfte, och jag vill betona att föredraganden nämner vikten av att uppmuntra fler medlemsstater att ansluta sig till kommissionens kvalitetsstadga för rörlighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Initiativet Unga på väg är ett fantastiskt initiativ, och jag ger mitt starka stöd till gruppen genom att stödja initiativet fullt ut.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Chountis (GUE/NGL), skriftlig. (EL) Betänkandet handlar om programmet Unga på väg, som ger ungdomar och ungdomsorganisationer möjlighet att göra mer på EU-nivå (seminarier, möten, resor) och aktivt delta i politiska debatter om ungdomsfrågor med finansiellt stöd. De positiva inslagen i betänkandet är att man ofta tar upp vikten av tillgången till utbildning samt att man motsätter sig nedskärningar i utbildningsutgifterna och uppmanar till en ökad finansiering av utbildning så att alla kan ta del i programmet, vid i övrigt lika förhållanden. Enligt programmet ska även ungdomar från grannländerna ges möjlighet att delta, och man understryker behovet av att motsätta sig diskriminering i arbetslivet. Man färster stor vikt vid ett pragmatiskt praktikplatssystem där alla kommer att kunna få en skälig lön och tillgång till socialförsäkring, så att praktikplatserna inte ersätter riktiga arbeten. Det finns dock vissa saker i betänkandet som är typiska för Bolognaprocessens utbildningspolitik, som jag är motståndare till, eftersom man tar upp behovet av att utforma program som är i linje med marknadens behov. Jag anser att detta kan äventyra programmets natur, och därför avstod jag från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Ungdomar är för närvarande en av de grupper som har drabbats hårdast av den globala ekonomiska och finansiella krisen. EU och medlemsstaterna har en skyldighet att stödja särskilda, effektiva åtgärder som möjliggör övergången till arbetsmarknaden genom bättre utbildning och rörlighet. Initiativet Unga på väg är i linje med denna strävan och ger svar på de utmaningar som ungdomar möter och hjälper dem att lyckas i kunskapsekonomin.

Med tanke på den oacceptabelt höga ungdomsarbetslösheten anser jag att utbildning av hög kvalitet, en lyckad integrering på arbetsmarknaden och ett starkt engagemang för rörlighet för ungdomar är avgörande för att släppa fram alla ungdomars potential och uppnå målen i Europa 2020-strategin.

Även om initiativet fokuserar på sysselsättning som slutresultat bortser det inte från frågor som rör utbildning, ungdomars deltagande, ett aktivt medborgarskap, rörlighet, språkinlärning och en hel rad färdigheter som är viktiga inom området för icke-formell utbildning i dag.

Jag röstar för det ingivna betänkandet, och jag uppmanar till kraftfull finansiering av initiativet, som är nödvändigt för en hållbar tillväxt.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni Collino (PPE), skriftlig. (IT) Initiativet Unga på väg är en viktig referenspunkt för unga EU-medborgare, framför allt finansiellt sett. Det innebär nämligen ett nytt uppsving för europeiska projekt för rörlighet för unga studenter och förbättrar de europeiska skolorna genom att stimulera forskning och debatt om vikten av ett enat Europa och visa vad det har att erbjuda. Bidraget från Unga på väg till debatten om fastställandet av en europeisk kulturmodell är inte mindre betydande. Samarbetet mellan de olika institutionerna och utbildningen i de olika disciplinerna, som bedrivs på olika sätt i olika länder delvis beroende på den politiska medvetenheten hos de styrande klasserna, bidrar också i väsentlig grad till fastställandet av en europeisk identitet. Vi måste genom våra ungdomar se till att dessa identiteter verkligen är europeiska och inte tillåta att den enda utbildningsmodellen för våra ungdomar i framtiden är den amerikanska utbildningsmodellen, även om denna självklart har varit en viktig referenspunkt fram till nu. EU har alla de verktyg som behövs för att förmedla sina värderingar och tankar om hur unionen vill och kommer att vilja se sina barn växa upp.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig. (PT) Ungdomar kännetecknas i stor utsträckning av sin dynamik, sin enorma generositet och sin oerhörda kapacitet att lära sig och tillgodogöra sig saker och ting. Ett Europa med en framtid, och som strävar efter att bli mer konkurrenskraftigt och dynamiskt, behöver mycket kapital. Initiativet Unga på väg som ingår i Europa 2020-strategin utgör därför en viktig samling av program för att stödja de yngsta människorna, med mål som är ambitiösa men mycket tydliga. Jag ser mig själv i dessa och hoppas på ett stort deltagande av de människor som programmen är till för. I initiativet förespråkas behovet av att ge fler ungdomar bättre tillgång till arbetsmarknaden, vilket är ett mycket relevant mål med tanke på den nivå som ungdomsarbetslösheten når i vissa medlemsstater. Jag vill även betona den uppmärksamhet som ägnas åt vikten av rörlighet bland unga européer, under både utbildning och arbetsliv. Denna utbildning i flera olika kulturer och på många olika platser kommer att vara en utbildning som är mer komplett och rikare och som samtidigt bidrar till skapandet av en riktig känsla av ”europeisk tillhörighet”, som kommer att hjälpa till att befästa begreppet europeiskt medborgarskap, vilket anges i fördragen. Jag röstar för betänkandet för att stödja och stärka dessa åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig. (FR) Rörlighetsprogram för studenter som Erasmus, Erasmus Mundus och Comenius lockar fler och fler sökande. Det finns dock fortfarande praktiska hinder för rörlighet, särskilt när det gäller erhållandet av visum och läkarintyg på olika språk, möjligheten att ta med sig studiebidrag utomlands och erkännandet av kvalifikationer som har erhållits i en annan medlemsstat. När utbytesprogrammet Erasmus Mundus inleddes 2004, med stöd från en stor majoritet i parlamentet, fick jag kommissionen att gå med på att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa kvaliteten i detta program. Man har till och med tagit fram en europeisk kvalitetsstadga för rörlighet. Det är bara det att samma hinder finns kvar än i dag, sju år senare. Därför har Europaparlamentet velat betona att mycket större investeringar krävs på utbildningsområdet. Inledandet av europeiska rörlighetsprogram för alla ungdomar, oavsett inriktning eller social bakgrund, är mycket viktigt för att förbättra deras tillträde till arbetsmarknaden. Det är dags att medlemsstaterna verkligen åtar sig att garantera högkvalitativ utbildning för alla unga européer.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. (FR) Eftersom ungdomar är Europas framtid och det vore oansvarigt att inte sätta dem i främsta rummet då arbetslöshetsnivån bland ungdomar är 20 procent röstade jag gladeligen för Milan Zvers betänkande om att förbättra Europas utbildningssystem. För vissa studenter, som möts av allt hårdare krav från arbetsgivarna, är det ofta en riktig prövning att ta sig in på arbetsmarknaden. Därför har Europaparlamentet mycket varmt välkomnat förslagen i betänkandet om Unga på väg, nämligen att öka investeringarna i högre utbildning, utveckla internationella rörlighetsprogram, erkänna färdigheter som inhämtats genom icke-formell utbildning, minska andelen elever som slutar skolan i förtid och hjälpa ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Åtaganden på utbildningsområdet för att förbättra unga européers kvalifikationer är ett viktigt mål i Europa 2020-strategin och ett instrument som jag anser är viktigt för att bekämpa arbetslöshet och uppmuntra till entreprenörskap. Därför välkomnar jag initiativet Unga på väg, i synnerhet den del som handlar om att stödja och uppmuntra till rörlighet bland studenter och att erkänna kvalifikationer, samt den vikt som fästs vid icke-formell och informell utbildning, som ofta är lika viktig som eller ännu viktigare än formellt lärande.

Om Europa ska kunna nå de ambitiösa målen i Europa 2020-strategin, som särskilt betonar innovation, forskning och utbildning, måste vi investera i mer kvalificerade ungdomar. Europa måste även välja utbildningsformer som är mer inriktade på framtida integration på arbetsmarknaden och som särskilt uppmärksammar kunskap som verkligen rustar ungdomarna för framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta betänkande handlar om initiativet Unga på väg, som så småningom förhoppningsvis kommer att bli en ram för att förbättra utbildningssystemen. Detta är ett av de sju flaggskeppsinitiativen i Europa 2020-strategin, vars sammanlänkade prioriteringar är smart och hållbar tillväxt för alla. Initiativet omfattar 28 centrala insatser och konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och anställbarhet, genom att arbeta för målen i Europa 2020-strategin, nämligen att minska andelen elever som slutar skolan i förtid till mindre än 10 procent, öka andelen personer med eftergymnasial utbildning från 31 till 40 procent till 2020 och minska arbetslösheten – särskilt ungdomsarbetslösheten – som för närvarande ligger på cirka 21 procent. Eftersom jag är en förespråkare av ungdomsutbildningsprojektet ”Ditt första Eures-jobb” kunde jag följaktligen inte göra annat än att samtycka till förslagen i betänkandet. Vidare röstade jag för det eftersom jag är medveten om att EU bör fortsätta med och stärka alla åtgärder som stöder våra ungdomar. Det är bara på det här sättet som vi kommer att åstadkomma ett Europa som är starkare och mer grundat på solidaritet och delaktighet.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Betänkandets innehåll och syfte innebär att det oundvikligen kommer att behandla viktiga frågor, i vissa fall med rätta eller med orätt eller på ett mycket bristande sätt. Det är nämligen motsägelsefullt på vissa punkter.

Särskilt i skälen nämner man viktiga frågor som de minskade offentliga investeringarna i högre utbildning, de höjda avgifterna och de därmed ökade sociala klyftorna, men detta behandlas dock inte tillräckligt i själva resolutionen. I betänkandet nämns även de finansiella problem som många ungdomar har när det gäller att delta i rörlighetsprogram, problemet med de många avhoppen från skolan och problemen med arbetslöshet och osäkra jobb bland ungdomar.

Detta gör motsägelserna ännu tydligare: Genom att skriva under målen i den så kallade Europa 2020-strategin slutar man i betänkandet med att förespråka den väg som leder till de problem som fastställs, nämligen otrygga arbetsförhållanden och arbetslöshet bland ungdomar. Å ena sidan förordar man ett slut på diskrimineringen av ungdomar i arbetslivet. Å andra sidan öppnar omnämnandet av passande perioder av arbetslivserfarenhet underförstått dörren till en annan status för dessa arbetstagare, och föredraganden har fel när det gäller ”trygghetsförmåner vid atypiska eller otrygga arbetsförhållanden”.

Därför avstod vi från att rösta vid den slutliga omröstningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Det räcker inte att nämna intressanta principer om man inte tar verkligheten i beaktande. Det är nödvändigt med en god utbildning redan tidigt i åldrarna för att garantera människans och samhällenas utveckling. Det avsätts allt mindre medel till offentliga utbildningar av god kvalitet, och studenter drabbas av bristfälliga bidrag, arbetslösa familjer och avhopp från skolan, vilket är fallet i Portugal med den restriktiva politik som bedrivs där.

I realiteten sker det alltså kraftiga nedskärningar på dessa områden. I krisens namn drar staten sig tillbaka, vilket även här hotar dess sociala funktion och leder till ökade orättvisor när det gäller tillgången till utbildning, kunskap och kultur. Resultatet är att de sociala skillnaderna har mångdubblats och förvärrats.

Verkligheten i medlemsstater som Portugal är att tusentals skolor stängs, att arbetslösheten ökar och att tusentals lärare har en osäkrare arbetssituation samt att det offentliga systemet för högre utbildning ständigt är underfinansierat och att det blir allt dyrare att utnyttja det. Verkligheten är att den budget som avsätts för kultur minskas till ”bristnivåer”.

Det allvarligaste med allt detta är att situationen kommer att förvärras om man genomför det aggressiva åtgärdsprogram som Internationella valutafonden (IMF), Europeiska centralbanken (ECB) och kommissionen har tagit fram.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. (GA) Programmet Unga på väg är ett mycket viktigt initiativ för Europa 2020-strategin. Programmet Unga på väg syftar till att uppmuntra till högre utbildning i unionen, förbättra utbildningskvaliteten och främja rörlighet bland studenter genom att förbättra effektiviteten i befintliga europeiska program.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabetta Gardini (PPE), skriftlig. (IT) Detta betänkande tillför en central del till en europeisk politik som måste syfta till att ge unga européer verktygen för att bli mer konkurrenskraftiga på en arbetsmarknad som har blivit alltmer global. Att fokusera på rörlighet bland studenter måste vara det första steget för att ge ungdomar fler sysselsättningsmöjligheter. Siffrorna över ungdomsarbetslösheten i många medlemsstater måste tyvärr vara en anledning till oro och eftertanke. Att stödja ungdomar genom att uppmuntra till dialog mellan EU-institutioner och ungdomsorganisationer är en bra början, men det kan inte betraktas som det yttersta målet. Vi bör kunna lyssna på dem och ge dem trovärdighet och tillit. Det är bara på det här sättet som vi kommer att kunna skapa ett Europa som de kommande generationerna kommer att se som en möjlighet och inte som en kvarnsten runt halsen.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (S&D), skriftlig. – Jag röstade för Milan Zvers betänkande. För att Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ Unga på väg ska bli framgångsrikt måste EU-institutionerna skapa en pragmatisk, heltäckande och omfattande politik med stöd från alla medlemsstater. Denna politik måste fokusera på att knyta samman områdena yrkesutbildning, kvalifikationer, livslångt lärande och lärlingsutbildning med arbetsmarknaden, för att se till att varje medlemsstat verkligen tar ansvar för EU:s utbildningssystem. Unga på väg handlar om att underlätta övergången från utbildning till arbetsmarknad för Europas ungdomar. Ett av målen i detta politiska initiativ är att minska antalet elever som slutar skolan i förtid och öka andelen personer med eftergymnasial utbildning. Skälet till detta är att fenomenet med elever som slutar skolan i förtid strider mot utvecklingen och behoven på arbetsmarknaden och även står i direkt konflikt med Europas ekonomiska och sociala hållbarhet i allmänhet. Alla aktörer på arbetsmarknaden, inklusive branschorganisationer, företag, fackföreningar, ministerier och offentliga arbetsförmedlingar, bör delta i en strukturerad dialog om hur man ska säkerställa integrering av unga i arbetslivet, främja informell utbildning och till sist ta fram ett utbildningssystem i EU som kan ge våra ungdomar en ökad anställningstrygghet.

 
  
MPphoto
 
 

  Mathieu Grosch (PPE), skriftlig. (DE) Betänkandet visar än en gång hur viktigt det är för den europeiska utvecklingen att främja rörlighet bland våra ungdomar på alla områden. Harmoniseringen av studieprogram och det ömsesidiga erkännandet av dessa måste åstadkommas på alla utbildningsområden, särskilt på hantverksområdet där mycket återstår att göra.

Man bör även i större utsträckning kontrollera om det finns fler hinder som måste undanröjas vid de behöriga utbildningsmyndigheterna i de relevanta länderna och om hindren har skapats på administrativ nivå eller av branschorganisationerna.

Lärlingars rörlighet leder också till ett bättre erkännande av många branscher och förhindrar social dumpning, eftersom det finns en progressiv skala som innebär att lika lön ges för lika utbildningsnivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Det är vanligt sunt förnuft att det vidgar sinnet att resa. Det är från detta perspektiv som jag stöder tanken, som försvaras i Milan Zvers betänkande, att finansiering av ungdomars utbildning och rörlighet är en investering och inte någon ytterligare börda för budgeten, trots den svåra ekonomiska situation som nu råder. Dessutom bör en persons sociala bakgrund eller finansiella situation inte begränsa dennes möjligheter att resa utomlands. På samma sätt bör funktionshinder inte heller ses som något problem, och därför bör ytterligare medel avsättas för ungdomar med funktionshinder. Rättsligt bindande rättigheter bör slutligen fastställas för att förhindra förekomsten av tillfälliga jobb och utnyttjande som unga praktikanter kan bli offer för.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument. I det medger man nämligen att det är nödvändigt att överbrygga praktiska hinder och svårigheter när det gäller rörlighet och ytterligare främja erkännande av studietiden utomlands och av kvalifikationer som inhämtats i andra EU-länder. Det medges dessutom att personer med funktionshinder möter ännu fler hinder för rörlighet än personer utan funktionshinder, och fler mekanismer bör införas för att garantera att personer med funktionshinder får samma möjligheter som alla andra. Vidare bör studenter med familj (dvs. med barn) också ges extra stöd för att kunna övervinna de unika utmaningar som de ställs inför vid utlandsstudier. Rörlighet av hög kvalitet är nyckeln för ungdomar till att nå kännedom om andra kulturer, personlig utveckling och flerspråkighet. Man fokuserar på sysselsättning som ett slutresultat, och sysselsättning är verkligen ett utbildningsrelaterat problem, men också ett problem relaterat till ungdomars deltagande och aktivt medborgarskap. De befintliga programmen bör därför fortsätta fokusera på aktivt medborgarskap och utveckling av nyckelkompetenser, icke-formell utbildning och främjande av det civila samhället i Europa. För att undvika att denna nya strategi bara existerar som ett koncept krävs det att medlemsstaterna engagerar sig i den när det gäller såväl ekonomiskt stöd som ett nationellt genomförande i deras respektive länder samt att det antas en europeisk budget för den. Medlemsstaterna bör se detta som en långsiktig investering, inte bara i ungdomars utbildning utan också i ett framtida välstånd i de enskilda länderna och i EU som helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Cătălin Sorin Ivan (S&D), skriftlig. (RO) Mitt stöd för programmet Unga på väg är självklart och vilar på principer. Vi har dock försökt föreslå tillägg till kommissionens förslag, vilka vi ansåg var nödvändiga.

I det betänkande som antogs utan problem i utskottet för kultur och utbildning och under Europaparlamentets plenarsammanträde betonade vi faktiskt hur viktigt det är att medlemsstaterna får delta i genomförandet och övervakas av kommissionen.

Vi uppmanade även till framgångsrika program, som program för livslångt lärande, för att öka investeringarna i den nya fleråriga budgetramen och till en bättre samordning mellan programmen.

Vi bör fästa lämplig uppmärksamhet vid ungdomar, som står i centrum för detta övergripande program, och jobb och möjligheter till bekräftelse bör skapas för dem eftersom de är de EU-medborgare som vi kommer att vara beroende av i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) I ett Europa som blickar in i framtiden måste ungdomarna komma i främsta rummet. Att göra det möjligt för dem att följa den lämpligaste utbildningen, göra det lättare för dem att lära sig utländska språk, att gå ut i världen rustade med rätt färdigheter eller kanske påbörja en ny utbildning eller ett nytt arbete innebär att bygga en framtid för alla EU-länder med hjälp av den energi som finns bland universitetsstudenter och unga arbetstagare, som samlas i samma ekonomiska och kulturella smältdegel. I dag tror jag mer än någonsin på ett Europa – en grogrund för förslag och projekt – och därför röstade jag för Milan Zvers betänkande. När det gäller Europa 2020-strategin innebär skapandet av ett nätverk av kunskap och möjligheter, inte bara för ungdomar utan även för lärare och alla de som arbetar med utbildning, att ge syre till de energier som vi måste frigöra, med hjälp av rörlighet för våra ungdomar, som måste lära sig att leva i morgondagens Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Constance Le Grip (PPE) , skriftlig. (FR) Jag röstade för Milan Zvers betänkande om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem. Jag anser att det är viktigt att i hela detta betänkande stödja de olika program som har införts på EU- nivå för att främja rörligheten bland ungdomar. Dessa program är något positivt både när det gäller att förvärva ny kunskap och när det gäller att utveckla en riktig känsla av unionsmedborgarskap. På EU-nivå är det viktigt att vi efter 2013 ger mer medel till europeiska rörlighetsprogram, som Erasmus och Leonardo da Vinci, och gör dem permanenta så att fler ungdomar kan dra nytta av dem – inte bara studenter, utan även praktikanter, unga yrkesutövare och unga jordbrukare. Jag anser också att det är nödvändigt att gå i riktning mot ett större erkännande av kvalifikationer som har erhållits genom olika lärandeformer, både icke-formella och informella, eftersom kompetens kan förvärvas på detta sätt. Slutligen vill jag understryka att ett av de främsta sätten för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är att anpassa utbildnings- och yrkesutbildningssystemen efter de ständigt föränderliga behoven på arbetsmarknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Elżbieta Katarzyna Łukacijewska (PPE), skriftlig.(PL) Frågan om utbildningssystem får för närvarande en helt annat och ny betydelse än för exempelvis tio år sedan eller mer. I olika delar av Europa har vi olika utbildningsnivåer, så det finns utan tvekan ett behov av att förbättra situationen på detta område. Det är viktigt att ungdomar får möjlighet att spela en aktiv roll på arbetsmarknaden och även i det civila samhället i dess vidaste bemärkelse. Jag själv är mycket delaktig i och stöder arbete som rör både Aktiv ungdom och den europeiska volontärtjänsten, som är en av de fem operativa åtgärderna i Aktiv ungdom. Därför anser jag att det är viktigt att Europaparlamentet kan stödja liknande åtgärder.

Vi får inte glömma bort ungdomarna i dagsläget. De bör få möjlighet att utvecklas och de bör få hjälp, så att de kan inhämta nya färdigheter i en ekonomi som blir alltmer internationell. Unga på väg är inte bara en möjlighet för ungdomar att bli aktiva och komma in på arbetsmarknaden, utan är framför allt ett sätt för dem att övervinna sina egna begränsningar och svagheter samt en chans att utvecklas. Därför röstade jag för Milan Zvers betänkande. Tack.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för betänkandet. Unga på väg är ett av sju flaggskeppsinitiativ som ingår i kommissionens Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Unga på väg består av 28 centrala insatser och konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och underlätta övergången för ungdomar från utbildning till arbetsmarknad. Detta är särskilt viktigt i dag eftersom ungdomar, som är en av de sociala grupper som har drabbats hårdast av den globala ekonomiska krisen och samtidigt är den minsta orsaken till dess uppkomst, måste stödjas tillträdet till arbetsmarknaden för att deras framtid ska säkras och ekonomin ska stärkas. Unga människor är morgondagens beslutsfattare, och de måste i dag kunna utveckla den kompetens och kunskap och de färdigheter som under de kommande åren kommer att ge dem möjlighet att aktivt bidra till EU:s tillväxt och hållbara framtid och uppnå de mål som har fastställts i EU:s tillväxtstrategi.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Ungdomars kunskap och färdigheter är, med tanke på Europa 2020-strategin, av avgörande betydelse för att målet en smart och hållbar tillväxt för alla ska kunna nås. Ungdomar spelar därför en mycket viktig roll för att uppnå de fem övergripande målen i Europa2020-strategin: sysselsättning, forskning och innovation, klimat och energi, utbildning samt kampen mot fattigdom. Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ Unga på väg syftar till att öka dragningskraften hos Europas högre utbildning och den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer och studenters och arbetstagares rörlighet, genom en effektivare användning av de befintliga EU-programmen. Därför är det mycket viktigt att rösta för detta initiativ, så att vi i framtiden kommer att ha ungdomar som är alltmer kvalificerade och förberedda för att förverkliga målen i Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. (FR) I Unga på väg fokuserar man på rörlighet i utbildningssyfte, men det är också mycket viktigt att se till att den utbildning ungdomarna får motsvarar de behov som finns på arbetsmarknaden och utrustar dem med de färdigheter och den kunskap som de kommer att behöva.

Ungdomar är tyvärr en av de sociala grupper som har drabbats hårdast av den globala ekonomiska krisen och bör därför stödjas i tillträdet till arbetsmarknaden för att deras framtid ska säkras och ekonomin ska stärkas. Utbildning är en central faktor för bättre välstånd och en större social sammanhållning i Europa. Rörlighet i utbildningssyfte är helt klart en central del i Europa 2020-strategin. Det ger många möjligheter till intellektuell frigörelse för studenter och till att bekämpa fenomenet med elever som slutar skolan i förtid, arbetslöshet och fattigdom samt utveckla det internationella samarbetet inom området för högre utbildning men även på yrkesutbildningsområdet.

Rörlighet i utbildningssyfte är vidare en av de största utmaningarna i den europeiska integrationen. Denna rörlighet bör likväl ske med finansiella resurser som motsvarar ambitionerna och undanröjandet av de praktiska hindren för denna rörlighet.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Effekterna av den globala ekonomiska krisen var särskilt drastiska för ungdomarna runt om i världen men även inom EU. Ungdomsarbetslösheten inom EU har nått 21 procent. Detta förvärras av det faktum att 15 procent av dessa ungdomar har hoppat av skolan och därmed saknar kvalifikationer för arbetsmarknaden. EU har som mål att minska denna nivå till 10 procent före 2020 och öka andelen personer med kvalifikationer från ett universitet eller teknisk högskola från 31 till 40 procent. För att kunna uppnå dessa mål måste det finnas ett EU-omfattande erkännande av utbildning och kvalifikationer. Vidare är det bara på det här sättet som man kan åstadkomma en större rörlighet bland våra ungdomar, där avsikten även är att hjälpa dem att lära känna nya kulturer och samhällen så att de även har möjlighet att göra karriär utomlands i framtiden. De hinder som fortfarande finns måste därför undanröjas och förfaranden måste förenklas. Samtidigt måste befintliga program utökas och främjas.

Jag avstod från att rösta, för jag anser inte att det har förts någon diskussion om hur man ska åstadkomma ett ömsesidigt erkännande av kvalifikationer som har erhållits genom kvalitetsmässigt olika utbildningsmetoder. Detta gäller särskilt för kvalificerad arbetskraft, där det saknas en enhetlig europeisk standard för jämförelse av kvalifikationer.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) Den globala ekonomiska krisen fick allvarliga konsekvenser, särskilt för ungdomar, nämligen en kraftig ökning av ungdomsarbetslösheten och antalet avhopp från skolan. Ungdomar saknar ofta framtidsutsikter. Mot denna bakgrund är det viktigt att öka rörligheten bland ungdomar i EU så att de, i nödvändiga fall, får en större chans att finna arbete på en annan arbetsmarknad. Grunden för detta är ömsesidigt erkännande av kvalifikationer och utbildning. Jag avstod från att rösta om detta betänkande eftersom det inte innehåller några konkreta lösningar på frågan hur ömsesidigt erkännande ska gå till när utbildningsmetoderna på många områden givetvis är mycket olika kvalitetsmässigt sett.

 
  
MPphoto
 
 

  Justas Vincas Paleckis (S&D), skriftlig. (LT) EU:s medlemsstater står inför en hög ungdomsarbetslöshet. I vissa länder ligger den till och med på nästan 21 procent. Det är dubbelt så mycket som den genomsnittliga arbetslöshetsnivån för vuxna. Jag röstade för detta betänkande eftersom det innehåller riktlinjer om hur man kan förbättra ungdomars utbildning och minska ungdomsarbetslösheten. Jag håller med om vad som sägs i betänkandet om att det är mycket viktigt att fokusera på att skapa nya program som gör det möjligt för ungdomar att kombinera arbete och studier. Detta är avgörande för studenter som vill utbilda sig men som måste försörja sig själva. Ett av programmets huvudsakliga mål är att minska andelen elever som slutar skolan i förtid, vilket ökar risken för framtida utestängning från både arbetsmarknaden och samhället. Vi måste öka stödet för personer med funktionshinder och unga människor med barn, så att de kan delta i rörlighetsprogram och utnyttja möjligheten att hitta en balans mellan studier och arbetsliv. Inte bara universitetsstudenter bör kunna delta i rörlighetsprogram utan även ungdomar med lägre utbildning och skolelever. Det är också av avgörande betydelse att ungdomar får mer praktiska kunskaper och erfarenheter genom obligatorisk praktiktjänstgöring av hög kvalitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. (EL) Unga på väg är ett av sju flaggskeppsinitiativ som ingår i kommissionens Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. I det fokuserar man på rörlighet i utbildningssyfte, men dess mervärde utgörs av att man även förespråkar utbildning som motsvarar arbetsmarknadens behov och ger de färdigheter och den kunskap som krävs. Initiativet måste dock kombineras med betänkandet ”En EU-strategi för ungdomar”, som Europaparlamentet antog 2010 och som syftar till att fastställa en ny, stark EU-strategi för de kommande tio åren, så att EU kan utarbeta en enhetlig politisk ram när det gäller ungdomsfrågor. Det är generellt sett medlemsstaternas ansvar att se till att det inte bara stannar vid ord, och det är synd att de nya nationella reformprogrammen inte är förenliga med målen i Europa 2020-strategin, trots att vi alla inser att investering i forskning och utbildning är en långsiktig investering som kommer att ge en god avkastning som säkert bidrar till EU-medborgarnas framtida välstånd.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. – (PT) Detta betänkande handlar om att upprätta en ram för att förbättra Europas utbildningssystem. Denna åtgärd är en av de centrala insatserna i initiativet Unga på väg, som ingår i kommissionens Europa 2020-strategi för att främja smart och hållbar tillväxt för alla. Det syftar till att genom konkreta åtgärder främja ungdomars utbildning genom rörlighet och genom att underlätta deras övergång från utbildning till arbetsmarknad. Detta är en mycket aktuell fråga eftersom ungdomar, som är en av de sociala grupper som har drabbats hårdast av den globala ekonomiska krisen och samtidigt är den minsta orsaken till dess uppkomst, måste stödjas i tillträdet till arbetsmarknaden för att deras framtid ska säkras och ekonomin ska stärkas. Rörlighet kan faktiskt i sig fungera som en motor för övergången från utbildning till arbetsmarknad. Jag anser därför att en av de viktigaste aspekterna av rörlighet i utbildningssyfte är att garantera utbildning av hög kvalitet och samtidigt göra den tillgänglig för alla ungdomar. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig. (EN) Programmet Unga på väg utgör en möjlighet att frigöra potentialen hos ungdomar och få dem att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla i EU. Initiativet Unga på väg stöder livslångt lärande och kommissionens initiativ om ny kompetens för nya arbetstillfällen. Initiativet Unga på väg syftar till att förbättra den högre utbildningen inom Europa samt studenters och arbetstagares rörlighet genom befintliga EU-program. I en del av Europa 2020-strategin sägs det att alla ungdomar i Europa senast 2020 måste ha möjlighet att fullgöra en del av sin utbildning i andra medlemsstater. Den nuvarande ekonomiska krisen har drabbat ungdomar hårt, och ungdomsarbetslösheten i EU är dubbelt så hög som genomsnittet för vuxna. Detta är en av de allra svåraste utmaningar som Europa har stått inför, och det är avgörande att medlemsstaterna inte svarar med att göra nedskärningar i investeringarna på utbildningsområdet. Vi måste se till att våra ungdomar har möjlighet att studera och flytta utomlands för att fortsätta sina studier om de så önskar, eftersom investeringar på utbildningsområdet kommer att innebära att EU blir bättre rustat för att anta utmaningarna i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) I en tid då ungdomar drabbas särskilt hårt av effekterna av den globala finanskrisen måste allt göras för att se till att de kan utveckla de färdigheter, de kvalifikationer och den kunskap genom vilka de aktivt kommer att kunna bidra till EU:s tillväxt och hållbara framtid. Unga på väg är ett av sju flaggskeppsinitiativ som ingår i Europeiska kommissionens Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Det består av 28 centrala insatser och konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och underlätta övergången för ungdomar från utbildning till arbetsmarknad. Det är därför mycket viktigt att vi skapar förutsättningar för att se till att initiativet genomförs på ett effektivt sätt och att målen uppnås.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) Lågkonjunkturen är ett hårt slag för de europeiska ungdomarna: Samtidigt som en av fem ungdomar saknar arbete har 40 procent av alla unga arbetstagare deltidsanställningar. I detta avseende stöder jag Milan Zvers betänkande, där han föreslår en rad rekommendationer som syftar till att förbättra utbildningssystemen för ungdomar. Samtidigt som vi behöver agera för att uppmuntra till att så många som möjligt utnyttjar högre utbildning och aktivt bekämpa fenomenet med elever som slutar skolan i förtid (bara 31 procent av alla EU-medborgare har en universitetsexamen jämfört med 40 procent i Förenta staterna och 50 procent i Japan) måste vi också se till att personer med universitetsexamen är anställbara. Detta betänkande innehåller flera förslag för att åstadkomma detta, nämligen att stärka dialogen mellan näringsliv och universitet, i större utsträckning anpassa universitetens program och strukturer till de särskilda behoven på arbetsmarknaden, införliva en anständigt betald praktiktjänstgöringsperiod av hög kvalitet i studieprogramoch respektera ungdomars sociala rättigheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Man måste öka finansieringen av program för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius, Grundtvig), Marie Curie, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom. Utskottet föreslår att man inrättar internationella samarbetsnätverk vid universiteten och utnyttjar den virtuella rörligheten. Rörlighetsprogram bör finnas tillgängliga för studenter i yrkesutbildning, lärare och unga arbetstagare. Vi uppmanar till ett EU-omfattande erkännande av kvalifikationer från skola, yrkesutbildning och universitet. Vi betonar även vikten av att lära sig två utländska språk i tidig ålder, inbegripet grannländernas språk. Avslutningsvis uppmanar vi till extra stöd för ungdomar med funktionshinder, unga föräldrar och dem som vill fortsätta utbilda sig.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom det betonar hur viktigt det är att ungdomar får en tvärvetenskaplig utbildning med avseende på målen i Europa 2020-strategin. I detta sammanhang blir det nödvändigt att uppmuntra ungdomar att fortsätta sina studier på universitetsnivå. Att komma in på arbetsmarknaden för tidigt ökar faktiskt risken för arbetslöshet i ett senare skede och en relativt låg levnadsstandard.

Detta skulle därför kunna medföra höga ekonomiska och sociala kostnader samt negativa konsekvenser för unionens hållbara ekonomiska tillväxt och dess förmåga att förbättra sin globala konkurrenskraft i framtiden. Av samma anledning anser jag att en mångkulturell, flerspråkig och praktisk utbildning är nödvändig för att forma morgondagens medborgare, särskilt om detta görs genom rörlighetssystem som Unga på väg.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. (IT) Alldeles för många ungdomar hoppar för närvarande av skolan i förtid och för få ungdomar utnyttjar högre utbildning. Detta underminerar det förråd av kvalifikationer som Europa kommer att behöva i framtiden. Unga på väg syftar till att öka möjligheterna till rörlighet i utbildningssyfte för alla ungdomar i Europa före 2020 och möjliggöra en smidigare övergång från utbildning till arbetsliv genom att ge dem en utbildning som rustar dem för marknadens krav. Därför bör vi göra skolor och näringsliv mer medvetna om behovet av att skapa nätverk och öka ungdomars praktiska kunskaper genom lärlingsutbildning. Detta initiativ fokuserar på ungdomar, men vi får inte glömma bort ungdomar med funktionshinder som måste garanteras samma utbildnings- och arbetsmöjligheter.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig.(PL) Jag röstade för betänkandet om att förbättra Europas utbildningssystem. Jag är för att utöka verksamhetsområdet för samliga utbildningsprogram för ungdomar. Förutom till Unga på väg bör finansiellt och politiskt stöd ges till program som Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius, Grundtvig, Aktiv ungdom och Marie Curie. Dessa program har nått stor framgång i unionen. De involverar ett enormt antal ungdomar med olika bakgrund (93 807 polska studenter åkte utomlands med ett Erasmus-stipendium 1998–2010) och de bidrar till utvecklingen av ungdomarnas potential och skapandet av ett starkt civilt samhälle i Europa. De är mycket ändamålsenliga program. Kostnaden för en enskild deltagare är mycket låg, men många människor utnyttjar medlen. Praktiska hinder måste undanröjas om rörligheten bland ungdomar ska främjas.

Omkring en tredjedel av de studenter som har deltagit i Erasmusprogrammet har mött svårigheter till följd av osäkerhet kring utbildningssystemet i andra länder och avsaknaden av förenlighet och kontinuitet mellan studieämnena i hemlandet och utomlands. Erkännande av studietiden utomlands och av kvalifikationer som har inhämtats i andra EU-medlemsstater bör främjas. Andra problem som också måste lösas är svårigheterna med att få visum, medicinska dokument på främmande språk och överförbarheten av stipendier vid utlandsstudier. Personer med funktionshinder möter ännu fler hinder för rörlighet än personer utan funktionshinder, och fler mekanismer bör införas för att garantera att de ges samma möjligheter som alla andra.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Initiativet Unga på väg är ett av de sju initiativ som ingår i Europa 2020-strategin. Det består av 28 centrala insatser för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och få ut dem på arbetsmarknaden.

Betänkandets relevans för Europa i svåra tider visas av den ökande andelen arbetslösa ungdomar i de olika medlemsstaterna. Slutsatsen är alltså att denna åldersgrupp är en av de som har drabbats hårdast av den globala finanskrisen. Därför finner jag det nödvändigt att vidta åtgärder för att minska antalet avhopp från skolan, öka antalet personer med universitetsexamen och göra utbildning och yrkesutbildning mer attraktivt. Åtaganden på utbildningsområdet bör inte ses som en kostnad utan snarare som en investering i framtiden.

Jag anser därmed att det är viktigt att nyinvestera i redan befintliga rörlighets- och utbildningsprogram och fastställa minimikrav på EU-nivå för praktiktjänstgöring, eftersom denna inte bör betraktas som någon anställning utan snarare som en möjlighet att förvärva praktiska kunskaper.

Avslutningsvis vill jag understryka behovet av att samordna åtgärder med nationella, regionala och lokala myndigheter, i form av partnerskap, för att göra Unga på väg till ett framgångsrikt initiativ.

 
  
MPphoto
 
 

  Niki Tzavela (EFD), skriftlig. (EL) Jag röstade för Milan Zvers betänkande om kommissionens initiativ Unga på väg. Det syftar till att säkerställa att åtgärder vidtas för att bekämpa problemen med elever som slutar skolan i förtid och ge incitament för att öka antalet EU-medborgare med en högre utbildning. Man tar även upp hur viktigt det är att se till att den utbildning som ges motsvarar behoven på arbetsmarknaden och ger de färdigheter och den kunskap som Europas ungdomar behöver.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig. (LT) Att skapa en säker framtid för våra ungdomar är något som ligger mig varmt om hjärtat. Framtidsutsikterna för dagens ungdomar i Litauen är sorgligt nog ganska dåliga. Ungdomsarbetslösheten i Litauen ligger på 34 procent, nästan 14 procentenheter högre än EU-genomsnittet. Enligt statistik från EU finns det bara två EU-medlemsstater där ungdomsarbetslösheten är högre än i Litauen. Även de unga litauer som lyckas hitta ett arbete tvingas ofta gå med på ofördelaktiga anställningsvillkor. Vi måste anstränga oss mer för att genomföra tre huvudprioriteringar: för det första att främja entreprenörskap, för det andra att förbättra ungdomars anställbarhet genom att anpassa utbildningen efter behoven på arbetsmarknaden och för det tredje att ge ungdomar en möjlighet att spela en mer aktiv roll i samhället. Initiativet Unga på väg är en av de plattformar som kan hjälpa till att främja ungdomars anställbarhet. Arbete och studier utomlands kan vara gynnsamt för Litauens ungdomar och för landet i sig. Det är dock mycket viktigare att ge våra ungdomar en ”europeisk” framtid i Litauen. Det är möjligt att garantera detta genom att upprätta kontakter mellan ungdomar och små och medelstora företag. Detta skulle främja små och medelstora företags och arbetsgivares behov av ungdomar och uppmuntra ungdomar att arbeta för små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution eftersom det är nödvändigt att garantera att unga medborgare kan resa och arbeta i hela EU för att främja konkurrenskraften. Man kan uppnå Europa 2020-målen genom att investera i program som ger ungdomar en rad olika möjligheter och främja rörlighet på arbetsmarknaden. Genom att öka finansieringen för projekt som stöder rörlighet bland ungdomar och lägga större fokus på samarbete mellan näringsliv och utbildningsinrättningar kommer unga EU-medborgare att ha en bättre chans att lyckas i arbetslivet. Det är även mycket viktigt att stödja ungdomar som inte längre omfattas av det allmänna utbildningssystemet och uppmuntra till icke-formell och informell utbildning.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag avstod från att rösta om detta betänkande, trots den kritiska inställning som det har till den europeiska och särskilt den nationella ungdomspolitiken.

Betänkandet innehåller en rad positiva förslag, särskilt när det gäller ungdomars deltagande i utformningen av europeisk ungdomspolitik, förbättring av den informella och icke-formella utbildningen och en stärkt ställning för praktikanter.

Förutom den vilja man uppvisar att uppmuntra medlemsstaterna att öka sina investeringar på utbildningsområdet oberoende av finanskrisen är betänkandet helt i linje med den politik som syftar till att liberalisera den högre utbildningen och endast underkasta den marknadens och därmed näringslivets omedelbara intressen.

Några bestämmelser, som införandet av ett europeiskt lånesystem för studenter, tillsammans med EIB, är ännu mer oroande med tanke på de mål som har fastställts, nämligen att så många som möjligt ska kunna gå på universitetet.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Genom att rösta för programmet ”Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem” ville jag stödja en ambitiös handlingsplan för unga EU-medborgare. Lissabonfördraget har utökat EU:s behörighetsområde i fråga om ungdomar. I detta avseende hade Europaparlamentet en skyldighet att på nytt bekräfta sitt stöd för denna politik. Den europeiska identiteten är bara betydelsefull om våra unga medborgare stöder den. Europa måste ta detta ansvar genom att föreslå en gemensam strategi inom området för utbildning och sysselsättning. Jag välkomnar ambitionen i detta betänkande, i vilket man fastställer att 2 procent av BNP ska investeras i högre utbildning. I en tid då den europeiska arbetsmarknaden har påverkats av en stor ekonomisk kris måste utbildning vara vår prioritet så att vi kan ge ungdomarna framtidsutsikter och göra det lättare för dem att få sysselsättning. Utvecklingen när det gäller europeiska utbyten (Erasmus och Leonardo da Vinci) kommer också att gynna ungdomar eftersom dessa program ger ett verkligt mervärde på yrkesmässig och personlig nivå. Att lära sig ett nytt språk och upptäcka en ny kultur är båda tillgångar som bör finnas tillgängliga för alla.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Främjandet av smart och hållbar tillväxt för alla innebär ofrånkomligen bästa tänkbara utbildningsmöjligheter. Rörlighet i utbildningssyfte, vilket underlättas av EU-program som Erasmus, Leonardo da Vinci och Comenius, främjar inte bara de aspekter som rör formell utbildning utan även dem som rör personlig och social utveckling. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
  

Betänkande: Mary Honeyball (A7-0099/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta förslag eftersom förskoleutbildning tillhandahålls enligt många olika traditioner på hela den europeiska kontinenten, vilket gör det svårt att skapa ett allmänt europeiskt förskolesystem. Det är lättare att förverkliga gemensamma mål och målsättningar för att harmonisera metoder på kontinuerlig basis.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Tidig inlärning för barn lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande. Riktigt små barn är särskilt vetgiriga, intresserade av att lära sig och mottagliga för inlärning eftersom viktiga färdigheter som språk- och uttrycksförmåga grundläggs under dessa år. I denna ålder läggs även grunden för kommande skol- och yrkesliv samt social kompetens. Denna period är avgörande för den kognitiva, sensoriska, motoriska, känslomässiga och personliga utvecklingen samt språktillägnandet och lägger även grunden för det livslånga lärandet. Jag betonar att tidig utveckling av en sund livsstil, t.ex. goda kostvanor och lämplig och välavvägd fysisk aktivitet, kan ha en stark inverkan på den fysiska och psykiska utvecklingen.

Europa präglas av en rik och diversifierad pedagogisk tradition med en mängd olika sätt att tillhandahålla utbildning för mindre barn. Jag röstade för detta betänkande där man visserligen medger att en universalmodell för all förskoleutbildning i EU skulle vara svår att genomföra, men ändå uppmuntrar utvecklingen av en gemensam europeisk ram som omfattar gemensamma mål och värderingar, vilket även innefattar gemensamma rättigheter och strukturer.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande. Tidig inlärning för barn lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande, vilket är en central faktor i arbetet med att nå Europa 2020-målen, som syftar till att skapa ett kunskapsbaserat samhälle, öka sysselsättningen, minska antalet skolavhopp och minska fattigdomen. Dessa mål kan dock inte uppnås om inte alla barn får en rimlig start i livet. Medlemsstaterna måste öka investeringarna, säkerställa en tillgänglig och god utbildning i tidig ålder för alla barn, vilket kan bidra till att minska skolavhoppen, motverka de utbildningsnackdelar som drabbar barn från missgynnade samhälls- och kulturgrupper samt minska de sociala orättvisor som detta ger upphov till.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Băsescu (PPE), skriftlig.(RO) Jag röstade för Mary Honeyballs betänkande. Europa präglas av en rik och diversifierad pedagogisk tradition. Detta kräver att en europeisk ram utarbetas med gemensamma mål, rättigheter och värderingar. Europa 2020-strategin måste fokuseras på att skapa ett inkluderande samhälle genom att öka sysselsättningen. Man kan bara minska antalet skolavhopp och minska fattigdomen genom att ge alla barn en framtid som banar väg för ett bättre liv. Jag vill påminna er om vikten av aktiviteter i tidig ålder, särskilt när det gäller utländska språk. Kulturaktiviteter är berikande för barn eftersom de främjar dialogen mellan kulturer. Sist men inte minst måste man ta hänsyn till de olika familjeförhållanden som finns. I detta avseende behöver vi flexibla och innovativa program för förskoleutbildning.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Det är mycket viktigt med förskoleutbildning. Jag ger mitt fulla stöd till de tidigare fastställda målen att det senast 2010 ska finnas barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 procent av barnen under tre år.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Europa präglas av en rik och diversifierad pedagogisk tradition med en mängd olika sätt att tillhandahålla utbildning för mindre barn. Medlemsstaterna uppvisar tydliga skillnader i fråga om kvalitet, tillgång, inskrivningstal, syn på verksamheten, verksamhetens förvaltning osv. Därför vore det varken lämpligt eller speciellt lätt att skapa en universalmodell för alla typer av förskoleverksamhet i EU. Mycket bättre vore att utveckla en gemensam ram bestående av gemensamma mål och värderingar, vilket även innefattar gemensamma rättigheter och strukturer. Tiden från barnets födelse fram till tre års ålder är avgörande för hjärnans utveckling, den fysiska och kognitiva utvecklingen och språktillägnandet. Dessa första levnadsår lägger även grunden för barnens livslånga lärande. Fattiga familjer är mindre benägna att utnyttja förskoleverksamhet än andra grupper, särskilt på privatiserade marknader. Detta är oroväckande eftersom missgynnade barn har visat sig vara de som är mest behjälpta av att ha tillgång till denna typ av tjänster.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig. (EN) Detta är en mycket viktig fråga, och jag instämmer helt i gruppens linje att fokusera på inlärning i tidig ålder.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig. (PT) Att lägga en gedigen grund i form av utbildning och omsorg under tidiga barnaår, som ett komplement till familjens centrala roll, utgör en nödvändig grund för framgång i form av lärande under resten av barnens liv, social integration, personlig utveckling och framtida anställbarhet. Barns tidigaste erfarenheter är grunden för allt efterföljande lärande, eftersom det styr barnens utveckling och hjälper till att åtgärda situationer med ogynnsamma förhållanden och fattigdom som går i arv från generation till generation. Genom att ge barn möjlighet att ta tillvara hela sin potential kan en god förskoleutbildning bidra starkt till två av de övergripande målen i Europa 2020-strategin, nämligen att minska andelen personer som hoppar av skolan till under 10 procent och att hjälpa minst 20 miljoner människor ur fattigdom och social utestängning.

Därför stöder jag utarbetandet av en europeisk ram som utgörs av gemensamma mål och värderingar, vilket även innefattar gemensamma rättigheter och strukturer. Detta kommer att bidra till inrättandet av lämplig förskoleverksamhet, som måste finansieras på ett effektivt och rättvist sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig. (RO) Det är vida känt att riktigt små barn är särskilt vetgiriga, intresserade av att lära sig och mottagliga för inlärning. Viktiga färdigheter som språk- och uttrycksförmåga, men även social kompetens, grundläggs under dessa år. Tidig inlärning för barn lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande, vilket är en central faktor i arbetet med att uppnå Europa 2020-målen. Därför anser jag att målen i Europa 2020-strategin, som syftar till att skapa ett inkluderande samhälle genom att öka sysselsättningen, minska antalet skolavhopp och minska fattigdomen, inte kan uppnås utan att alla barn får en rimlig start i livet.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för betänkandet om inlärning i tidig ålder eftersom jag hävdar att föräldraledighet är en viktig faktor under tidiga barnaår. Om man verkligen vill tillgodose barns behov måste man förespråka bättre villkor för mamma-, pappa- och föräldraledighet och därigenom sätta båda föräldrarna i centrum för deras barns undervisning.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Som jag sade när det gäller initiativet Unga på väg är utbildning ett viktigt instrument för att säkerställa att de ambitiösa målen i Europa 2020-strategin uppfylls. Detta gäller inte bara för gymnasieutbildningar eller eftergymnasiala utbildningar utan även för de första saker som ett barn lär sig från första början, i tidig barndom.

Europeiska barn måste få tillgång till god utbildning som på ett lagom svårt sätt förbereder dem för de grundläggande färdigheterna i sitt modersmål, i matematik och i ett eller flera utländska språk. Genom utbildningen måste de även få bekanta sig med de arbetsmetoder som krävs för att de ska kunna lyckas med sina studier och bli lika produktiva som vi vill att unga EU-medborgare ska vara.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig.(PT) Detta betänkande handlar om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen. Vi känner alla till att man börjar med grunden när man bygger ett hus. När grunden är dålig finns det risk för att byggnaden inte blir så stabil och att den rasar. Detsamma gäller för utbildning. En utbildning med en stark, kvalitativ grund garanterar EU-medborgarna en bättre framtid. Det är viktigt för barnens framtid att ingripa i tidig ålder, vilket förbättrar barnets hälsa och familjerelationer samt gör det möjligt för barnet att skaffa ett bättre jobb i framtiden. Inlärning i tidig ålder är en mycket viktig fråga som inte har fått den uppmärksamhet som den förtjänar från lagstiftarna. Utbildning av mänskliga resurser är viktigare än byggnaders kvalitet. Kvaliteten på professionella tjänster och kvalifikationerna hos de som arbetar inom sektorn måste förbättras. Jag håller med om att gemensamma värderingar och parametrar bör fastställas för alla medlemsstater. Därför röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Detta betänkande fokuserar på den mycket viktiga frågan om inlärning i tidig ålder och de positiva effekterna av detta i form av kognitiv, motorisk, beteendemässig och känslomässig utveckling. Dessa är avgörande faktorer för barns sunda psykiska och fysiska utveckling.

Några viktiga frågor tas upp i betänkandets första del, t.ex. kopplingen mellan fattig och missgynnad bakgrund å ena sidan och en låg utbildningsnivå å den andra samt de stora svårigheter många hushåll har när det gäller att förena familjeansvar med avreglerade arbetstider och otrygga anställningar. Man glömmer tyvärr sedan bort dessa frågor och lägger inte fram något förslag för att åtgärda dessa förhållanden.

Eftersom inlärning i tidig ålder är viktigt för den sociala utvecklingen och för att bekämpa fattigdom bör den grundas på en garanti om ett förskolenätverk som är offentligt, kostnadsfritt, av god kvalitet och tillgängligt för alla. Utbildning får inte styras av marknadslogiken. För att ge framtidsutsikter till ett bättre liv och en bättre framtid måste ett offentligt förskolenätverk skapas, som täcker ett större geografiskt område och är mer öppet för undervisningsmetoder som uppmuntrar barnets och samhällets utveckling och som bekämpar social segregation och diskriminering.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Frågan om inlärning i tidig ålder är huvudämnet för betänkandet, som fokuserar på de positiva effekterna i form av kognitiv, motorisk, beteendemässig och känslomässig utveckling. Dessa är avgörande faktorer för barns hälsa och balanserade mentala och fysiska utveckling.

Några viktiga frågor tas upp i betänkandets första del, t.ex. kopplingen mellan fattig och missgynnad bakgrund å ena sidan och en låg utbildningsnivå å den andra samt de stora svårigheter många hushåll har när det gäller att förena familjeansvar med avreglerade arbetstider och otrygga anställningar. Man glömmer tyvärr sedan bort dessa frågor och lägger inte fram något förslag för att åtgärda dessa förhållanden.

Eftersom inlärning i tidig ålder är viktigt för den sociala utvecklingen och för att bekämpa fattigdom bör den grundas på en garanti om ett förskolenätverk som är offentligt, kostnadsfritt, högkvalitativt och tillgängligt för alla. Utbildning får inte vara utelämnad till marknadslogiken. För att ge framtidsutsikter till ett bättre liv och en bättre framtid måste ett offentligt förskolenätverk skapas, som täcker ett större geografiskt område och är mer öppet för undervisningsmetoder som uppmuntrar barnets och samhällets utveckling och som bekämpar social segregation och diskriminering.

 
  
MPphoto
 
 

  Monika Flašíková Beňová (S&D), skriftlig. (SK) Både i de betänkanden som har lagts fram och i debatten hittills betraktar man kultur och utbildning från en rad olika perspektiv. Jag anser att den kreativa utvecklingen redan från födseln är en mycket viktig aspekt. Mary Honeyball påpekar i sitt betänkande att det, från många perspektiv, är bäst att börja med utbildning under de första levnadsåren. Enligt den människorättslagstiftning som för närvarande gäller i Europa är barn fullständiga och aktivt engagerade medborgare med egna rättigheter. De har en enorm kreativ förmåga. Tiden från barnets födelse fram till tre års ålder är avgörande för hjärnans utveckling och den fysiska och kognitiva utvecklingen. Dessa första levnadsår lägger även grunderna för det livslånga lärandet, som spelar en central roll i arbetet med att uppnå Lissabonmålen. Fattiga familjer, ofta romska familjer, har ofta sämre tillgång till tjänster när det gäller förskoleverksamhet. Det är ännu sorgligare eftersom barn från missgynnade familjer borde få störst möjlighet att utnyttja dessa tjänster.

Vi måste se till att förskoleverksamhet står till alla familjers och barns förfogande, oavsett ursprung eller föräldrarnas ekonomiska situation. Jag tycker verkligen inte om att ta till pragmatiska, finansiella argument i frågor som rör mänskliga rättigheter och som borde vara uppenbara och inte har något att göra med den ekonomiska situationen. Jag måste dock säga att ett beslut om att inte investera i detta område faktiskt kommer att medföra kostnader som kanske inte är märkbara med detsamma.

 
  
MPphoto
 
 

  Bruno Gollnisch (NI), skriftlig.(FR) Då och då tar detta parlament fram betänkanden med titlar som inte lämnar utrymme för några tvivel om att de oundvikligen kommer att innehålla nonsens! Mary Honeyballs betänkande är ett sådant. Låt oss hoppa över de gamla vanliga punkterna om det öde som invandrare går till mötes, obligatorisk mångkultur och främjande av allt som har med minoriteter att göra. Betänkandets groda finns i punkt 14. Mammor och pappor är följaktligen ”förskoleverksamhetens jämbördiga partner”. Stod det ”partner”? Är det för det första inte deras ansvar att uppfostra sina egna barn? Det stämmer dock att föredraganden uppmanar till investeringar i utbildningsprogram för föräldrar i punkt 16. Föräldrar betraktas alltså redan från början som inkompetenta, oansvariga och barnsliga. Denna bild bekräftas i punkt 27 där det betonasatt våra barn riskerar att hamna i kriminalitet och uppvisa ett asocialt beteende vid avsaknad av lämplig förskoleutbildning. Er tro på människan är förvånande och man undrar hur människan har kunnat klara sig utan er fram till nu. Det bästa ni kan göra för våra små raringar är faktiskt att lämna dem i fred!

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument, eftersom de första levnadsåren är avgörande för den kognitiva, sensoriska och motoriska utvecklingen samt språktillägnandet och att de även lägger grunden för det livslånga lärandet. Man rekommenderar därför att medlemsstaterna överväger ett obligatoriskt förskoleår före skolstarten. Man uppmuntrar till införande och främjande av nyskapande pedagogiska modeller för språkundervisning, särskilt skolor med flerspråkig undervisning, vilket är i linje med de mål som sattes upp i Barcelona 2002 och som bland annat inbegriper inlärning av regionala språk, minoritetsspråk och grannspråk. Ett instabilt ekonomiskt klimat får inte leda till att betydande investeringar i förskoleverksamhet försummas. Jag anser att medlemsstaterna bör satsa tillräckliga resurser på förskoleverksamhet. God utbildning i tidig ålder kan bidra till att minska skolavhoppen, motverka de utbildningsnackdelar som drabbar barn från missgynnade samhälls- och kulturgrupper samt minska de sociala orättvisor som detta ger upphov till och som drabbar samhället i stort. Särskild risk löper ungdomar från utsatta samhällsgrupper.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Vi är medvetna om att det är både otillräckligt och svårt att skapa en strategi för omsorg och utbildning av små barn. Därför är det viktigt att titta på det eventuella genomförandet av det som krävs och de nivåer på vilka åtgärder måste tas. Med små barn menar vi barn upp till sex års ålder. Detta är en känslig period i barns cerebrala, fysiska och kognitiva utveckling samt språkutveckling. Detta är de år då barn lär sig och bekantar sig med de verktyg som de kommer att använda som vuxna för att utveckla kognitiva mekanismer som är olika men nödvändiga för deras framtida utbildning och arbete. Därför röstade jag för detta betänkande, eftersom vi talar om att skydda barndomen, tusentals barns rätt att gå i skolan eller få bästa möjliga förutsättningar att lära sig saker och ting. Detta ämne är mycket viktigt för EU:s framtid och utveckling, och därför måste vi vidta de åtgärder som Mary Honeyball beskriver. Avslutningsvis vill jag gratulera henne till hennes arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig. (RO) Det är av avgörande betydelse att vi stöder en gemensam politik och hållning mellan EU-medlemsstaterna när det gäller barns inlärning i tidig ålder. Det innebär stora ekonomiska, sociala och kulturella fördelar om man har tillgång till detta slags inlärning. Förutom att ha en standardpolitik på EU-nivå är det särskilt viktigt att säkerställa ett gott samarbete och en god samordning lokalt sett mellan de olika institutioner och ministerier som är involverade i utbildningsprogrammen för barn och ungdom. Dessa program är mycket viktiga eftersom barn under sina första levnadsår har en särskild förmåga att lära sig saker, och de kan vara avgörande för barns hela utbildnings- och yrkesmässiga framtid.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande. Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 uppmanades EU:s medlemsstater att se till att det senast 2010 finns barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 procent av barnen under tre år. Dessa mål vittnade om en arbetsmarknadsbetonad syn på förskoleverksamhet med utgångspunkt i det då konstaterade behovet av att få fler kvinnor i arbete. Kopplingen mellan förskoleverksamhet och lika möjligheter för kvinnor måste utan tvekan ägnas vederbörlig uppmärksamhet, men samtidigt är dessa mål uppenbart problematiska, och dessutom förlegade, eftersom de missar flera av de viktiga kvalitetsaspekterna av en stark förskolepolitik. Förskolan är inte bara ett ställe där kvinnor ”dumpar” sina barn för att kunna arbeta, utan av yttersta betydelse för att främja barns välbefinnande och förbättra deras chanser i livet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) De första barnaåren förtjänar stor uppmärksamhet och en försiktig hållning när det gäller den yttre miljön. Vi måste alltid komma ihåg att detta är en unik utvecklingsperiod som aldrig kommer igen och som formar individens personlighet. Större fokus måste läggas på detta, och det får aldrig underskattas eller tillfälligtvis förbises på något sätt. Vuxna bör vara förebilder och därmed hjälpa sina barn att förvärva olika slags kunskaper och förmågor. Det är den period då personligheten utvecklas, inlärningsprocessen är, så att säga, frivillig och naturlig och omvärlden uppfattas, accepteras och absorberas i största möjliga utsträckning. Även om barns utveckling påverkas av en rad olika bidragande faktorer, såväl genetiska faktorer som faktorer i den yttre miljön, är det särskilt föräldrarna och den närmaste kretsen som påverkar barnets personlighet.

Jag vill även nämna och betona att vi i detta sammanhang inte bör glömma bort lämpliga och allsidiga rörelseaktiviteter som är avsedda för just denna åldersgrupp, vilka kan främja individens utveckling och bidra till en bättre hälsa i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig.(RO) Utbildning i tidig ålder har långtgående effekter på barns framtida utveckling och deras möjligheter att lyckas i framtiden. Investeringar under denna period minskar de kostnader som uppstår i ett senare skede för vård, brottslighet och asocialt beteende. Trots detta ges utbildning i tidig ålder i olika utsträckning runt om i EU. Det vore dock svårt att skapa en universalmodell. Jag anser att vi snarare måste fokusera på att upprätta en gemensam ram med tydligt fastställda mål och värderingar. Enligt det mål som sattes 2002 måste EU-medlemsstaterna se till att det finns barnomsorg för 90 procent av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder. Det finns också en ekonomisk förklaring till detta, med tanke på det större antalet kvinnor på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt att vi får minoritetsbefolkningen delaktig i program för utbildning i tidig ålder, särskilt den romska befolkningsgruppen som ofta är missgynnad. Vi måste också se till att det finns tillräckligt många förskoleplatser för att undvika långa väntetider. Vi får inte heller förbise kvalifikationerna hos den personal som arbetar med små barn och som har en betydande inverkan på verksamhetens kvalitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Det minsta vi kan göra är att se till att alla små barn får lika tillgång till god omsorg och utbildning, oavsett ålder och sociala förutsättningar. Mary Honeyballs betänkande, som för övrigt är ett berömvärt betänkande, vågar inte kräva detta. Det är beklagansvärt. Eftersom denna text inte får några lagstiftningsmässiga konsekvenser kan den godkännas trots allvarliga brister.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Man är överens om att inlärning i tidig ålder lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande. Riktigt små barn är särskilt vetgiriga, intresserade av att lära sig och mottagliga för inlärning. Viktiga färdigheter som språk- och uttrycksförmåga, men även social kompetens, grundläggs under dessa år. I denna ålder läggs även grunden för barnets kommande skolgång och yrkesliv. Vi måste därför vidta de åtgärder som krävs så att små barn har samma förutsättningar för lärande, utan någon som helst diskriminering.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig. (FR) Tidig inlärning för barn lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande. Lärandet förbättrar barnets intelligens, stimulerar dess nyfikenhet och utvecklar dess motoriska färdigheter, premierar manuellt arbete och är bra för den psykiska hälsan. Det gör barnet socialt, utvecklar modersmålet och vänjer barnet vid ljuden i ett främmande språk. Det förbereder barnet för de första grunderna i läsning och matematik.

Förskoleverksamheten ser dock mycket olika ut i de olika EU-länderna, beroende på landets tolkning av begreppet barndom. Förskoleverksamhet får generellt sett mindre uppmärksamhet och investeringar än andra utbildningsnivåer. Alla föräldrar och barn bör kunna utnyttja förskoleverksamhet, oavsett familjebakgrund och finansiell situation. Föräldrar bör å sin sida vara dessa tjänsters fullständiga partner.

Eftersom förskoleåldern är det viktigaste stadiet i ett barns känslomässiga och sociala utveckling bör de som arbetar med dessa barn ha lämpliga kvalifikationer. Det är i varje fall av högsta vikt att beakta barnets främsta behov och intressen.

 
  
MPphoto
 
 

  Miroslav Mikolášik (PPE), skriftlig. (SK) Den tidiga barndomen är obestridligen av grundläggande betydelse för barns fysiska, mentala och sociala utveckling, och vi måste därför förstå att avkastningen av investeringar i förskoleutbildning är garantin för en framtida tillväxt. Förutom detta har många studier redan visat att den finansiering som används på det här sättet ger betydande ekonomiska och sociala fördelar på medellång och lång sikt.

Det bästa och mest naturliga sättet att säkra stöd av detta slag är att skydda familjen som samhällets grundenhet. Föräldrarna är först och främst viktiga pedagoger för sina barn, och därmed bör inte den rättsliga ramen innehålla bestämmelser som straffar familjer som tar hand om sina barn, särskilt under de första levnadsåren. Även om medlemsstaterna har exklusiv behörighet på detta område är det mer än önskvärt att unionen, genom sin samordnande roll, bidrar till att förbättra situationen i medlemsstaterna. Av dessa skäl stöder jag föredragandens ståndpunkt.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Resolutionsförslaget från Mary Honeyball, den brittiska socialistiska parlamentsledamoten, försöker begränsa den roll som ett barns mamma och pappa har till jämbördiga partner i det statliga utbildningssystemet. Ordagrant anger betänkandet (i punkt 14) att ”Europaparlamentet framhåller att mammor och pappor är förskoleverksamhetens jämbördiga partner […]”. Denna ordalydelse är ett uttryck för en stor misstro mot familjen och föräldrars globalt erkända rätt att ta hand om och uppfostra sina barn. Detta står i direkt strid mot den tyska grundlagen som anger att det är en naturlig rättighet för en förälder och främst deras skyldighet att ta hand om och uppfostra ett barn (artikel 6.2). Detta betänkande är ett tecken på EU:s familjefientliga hållning och genom det försöker man inkräkta på medlemsstaternas behörighet på det sociala området.

Förslaget rekommenderar dessutom att ett obligatoriskt förskoleår införs före skolstarten och att utbildningsenheter utvecklas och förbättras. Betänkandet bekräftar på så sätt EU:s Barcelonamål som, precis som en gång i tiden i Sovjetunionen, föreskriver kvoter för statens övertagande av barnuppfostran. Barnets välbefinnande står inte i centrum för detta förslag. Föräldrarnas valfrihet när det gäller deras barns uppfostran kommer att undermineras. Därför röstade jag emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Franz Obermayr (NI), skriftlig. (DE) De första tre åren av ett barns liv är extremt viktiga för hjärnans utveckling och språkinlärningen. Språktillägnandet är grunden för logiskt tänkande och kontextuell förståelse. Utan en viss grad av språktillägnande är det knappt möjligt att lära sig andra saker eftersom språkliga brister är mycket svåra att åtgärda ju äldre barnet blir. I betänkandet noterar man att de flesta invandrarbarn i EU utbildas utan lämpliga språkkunskaper. Samtidigt hävdar man att invandrarfamiljer (och minoritetsgrupper som romer) utnyttjar förskoleverksamhet i mycket mindre utsträckning än andra familjer. Vi får inte tillåta att nivån i våra skolor faller och faller eftersom så många elever helt enkelt inte kan följa undervisningen. Varje barn – invandrare eller inte – måste behärska det nationella språket så pass bra när de börjar skolan att de kan följa undervisningen. I betänkandet görs inga nämnvärda försök att lösa detta problem. I stället tenderar man att agera förmyndare över föräldrarna och förstatliga barnuppfostran fullständigt. Jag röstade därför emot betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. (EL) Mångfalden i den europeiska pedagogiska traditionen och därmed förskoleutbildningen är både acceptabel och välkommen eftersom den återspeglar de olika europeiska kulturella, historiska och sociala aspekterna i ett land. Det finns dock utrymme att utveckla en europeisk ram med gemensamma nämnare för samordning, gemensamma mål och värderingar samt gemensamma rättigheter och strukturer. Om man ska kunna förverkliga det Barcelonamål som säger att EU-medlemsstaterna måste se till att det finns barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder och för minst 33 procent av barnen under tre år måste vi ha en överenskommelse mellan medlemsstaterna och, om möjligt, utbyta information och bästa praxis, särskilt mellan de medlemsstater som har högutvecklade förskolestrukturer och partner med mindre erfarenhet av denna sektor.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Barnomsorg och förskola finns tillgängligt på olika sätt runt om i EU och det finns olika definitioner av ”kvalitet”, vilket är mycket beroende av de kulturella värderingarna i varje land och region och av deras tolkning av ”barndom”. Inlärning i tidig ålder lägger grunden för ett framgångsrikt livslångt lärande, vilket är en central faktor i arbetet med att uppnå Europa 2020-målen. Jag röstade därför för betänkandet om inlärning i tidig ålder där man fastställer gemensamma EU-mål i arbetet med att uppnå målen från Europeiska rådets möte i Barcelona. Målen innebär särskilt att det senast 2020 ska finnas barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 procent av barnen under tre år. Liksom föredraganden uppmanar jag till ännu ambitiösare mål. Detta är ett barncentrerat synsätt där man konstaterar att de första levnadsåren är avgörande för den kognitiva, sensoriska och fysiska utvecklingen samt för den känslomässiga och personliga utvecklingen och språktillägnandet och att de även lägger grunden för det livslånga lärandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig. (EN) Att ha tillgång till inlärning i tidig ålder är av avgörande betydelse för små barn när det gäller deras mottaglighet och villighet att lära sig saker, särskilt eftersom viktiga färdigheter som förmågan att tala och utveckla sociala färdigheter grundläggs i tidig ålder. Det finns likaledes en tydlig koppling mellan fattig och missgynnad bakgrund å ena sidan och en låg utbildningsnivå å den andra. Vi bör därför se till att vi uppfyller de mål som sattes vid Europeiska rådets möte i Barcelona som innebär att det ska finnas barnomsorg för minst 90 procent av barnen mellan tre år och obligatorisk skolålder och för minst 33 procent av barnen under tre år. Att åtgärda problemet med att vissa grupper missgynnas utbildningsmässigt genom att tillhandahålla högkvalitativ förskoleutbildning och riktat stöd och genom att främja inkluderande undervisning är en absolut nödvändighet för att skapa ett verkligt inkluderande samhälle.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Den tidiga barndomen är en mycket viktig period för barns utveckling av en rad kognitiva och sociala färdigheter, som de kommer att känna av under resten av livet. Man bör till exempel komma ihåg fallenheten för flerspråkighet. Detta inlärningsskede har dock studerats väldigt lite, och liten vikt har fästs vid detta på utbildningsområdet överlag. Detta har en negativ effekt exempelvis på de som har växt upp i mindre välbärgade familjer, där barns kognitiva utveckling ofta stimuleras i mindre utsträckning Därför måste vi omedelbart öka förekomsten av förskoleverksamhet. Det är anledningen till att jag röstade för resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) De första levnadsåren är avgörande för barns cerebrala, fysiska, känslomässiga och personliga utveckling och för språktillägnandet och lägger grunden för det livslånga lärandet. Jag är helt och hållet för en gemensam europeisk modell för inlärning i tidig ålder samtidigt som jag respekterar mångfalden i varje medlemsstats modell. Därför ger jag mitt stöd till Mary Honeyballs betänkande, där man rekommenderar en europeisk ram för förskoleverksamhet vilken lyfter fram gemensamma värderingar och mål. Med tanke på den mycket viktiga roll som föräldrar spelar som ”primära pedagoger” strävar man i betänkandet efter att förbättra föräldraledigheten – som bör vara så lång att föräldrar kan spela huvudrollen för sina barns uppfostran i tidig ålder. Vidare uppmuntrar man i betänkandet medlemsstaterna att investera i utbildningsprogram för föräldrar och erbjuda andra former av hjälp för föräldrar som behöver extra stöd. Detta kräver givetvis större investeringar från alla 27 medlemsstaterna, och jag ber dem att ge tillräckligt med resurser till förskoleverksamhet. I mina ögon måste utbildning vara en politisk prioritering.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Tidig inlärning i EU följer en lång och mycket varierande tradition i de olika medlemsstaterna. Det verkar viktigt att fastställa en ram bestående av värderingar och gemensamma målsättningar som skulle kunna sättas upp som mål i samtliga medlemsstater. Samtidigt förblir utbyte av bästa praxis nyckeln för att tillhandahålla högkvalitativ service, med barnets behov och omsorg i centrum för alla insatser. Betänkandets rekommendationer fokuseras på balansen mellan medlemsstaternas och kommissionens roll; nödvändigheten att göra förskoleverksamhet till en mer utbredd tjänst som är inspirerad av bästa praxis i de medlemsstater där föräldrar har rätt till ”maternelles” och dagis; inkluderande av alla barn, oavsett social bakgrund (begreppet allmänna tjänster); omsorg om invandrarbarn och integrering av dessa i förskolorna; inkluderande av konst och alla verktyg för att öka barnens kreativitet; utbildning av lärare för bättre kunskap om olika kulturer; jämställdhet vid arbete vid förskoleinrättningar och skapande av nya och välkvalificerade jobb.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att den förskoleutbildning som enskilda medlemsstater tillhandahåller fortfarande är mycket varierande. Vi måste utveckla en gemensam europeisk ram som inbegriper mål och gemensamma värderingar samt gemensamma rättigheter och strukturer. Barn måste erkännas fullt ut som riktiga, aktiva medborgare som kan bilda sig och uttrycka en egen uppfattning, åtnjuta vissa rättigheter och besitta en egen kreativ förmåga. Jag upprepar att föräldrar måste betraktas som centrala inom denna ram för barnens uppfostran.

Kärnfamiljen är den ideala miljön för ett barn att växa upp och utvecklas i, och jag upprepar att det kan minska efterfrågan på barnomsorgsplatser om föräldrar får en tillräckligt lång föräldraledighet. Vi måste därför vidta konkreta åtgärder eftersom mycket få medlemsstater för närvarande erbjuder betald föräldraledighet under en tillräckligt lång period för att familjens behov ska tillgodoses.

 
  
MPphoto
 
 

  Nikolaos Salavrakos (EFD), skriftlig.(EL) Inlärning i tidig ålder är oerhört viktigt för barnets egen utveckling och är avgörande för att skapa ett stabilt och ekonomiskt dynamiskt samhälle. Investeringar i förskoleutbildning ger långsiktiga fördelar för våra barns framtid. I betänkandet görs betydande försök att undersöka denna fråga på EU- och medlemsstatsnivå. Jag välkomnar uppmaningen till mer europeisk forskning på detta område, behovet av att fastställa och utbyta bästa praxis på EU-nivå och en bättre användning av de strukturella medlen och programmen i denna riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (PPE), skriftlig. (FR) Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 fastställde man målet att senast 2010 upprätta barnomsorgsinrättningar för minst 90 procent av barnen mellan tre år och skolpliktig ålder och för minst 33 procent av barnen under tre år. Tyvärr befinner vi oss fortfarande långt ifrån dessa siffror. Antalet och kvaliteten när det gäller barnomsorgsinrättningar är av mycket stor betydelse för Europa. Omsorgen om barnen samt deras inlärning och gradvisa medvetenhet om sin omgivning är faktiskt från en mycket tidig ålder av avgörande betydelse för nästa fas i deras uppfostran. Dessutom behöver föräldrarna inte ge upp sina yrkesmässiga ambitioner på grund av brist på barnomsorgsinrättningar. Icke desto mindre påminner betänkandet oss med all rätt om att varje land har sin egen uppfattning om barnomsorg och olika modeller för detta, vilket vi bör respektera. Med detta betänkande visar Europaparlamentet att EU låter medlemsstaterna välja sin egen utbildningsmodell, och att man inte alls vill offra barnomsorgen på den fria konkurrensens altare.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig. (EN) Inlärning i tidig ålder har en stor inverkan på varje individs möjligheter i livet. Utvecklingen av hälsosamma livsstilsmönster under de första levnadsåren, t.ex. goda kostvanor och regelbunden motion, är avgörande faktorer för den fysiska och mentala hälsan. Liksom i all politik där man arbetar efter principen att det är bättre att förebygga än att behandla är inlärning i tidig ålder också relativt kostnadseffektivt att leverera. Jag gratulerar föredraganden till ett heltäckande betänkande som tar upp några viktiga frågor för vidare diskussion och åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig.(PL) Jag röstade för betänkandet om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen. Jag vill uppmana till särskild uppmärksamhet kring tre frågor. För det första är de första levnadsåren avgörande för den kognitiva, sensoriska och motoriska utvecklingen. När medlemsstaterna utformar omfattande strategier och program för de första levnadsåren bör de därför ta hänsyn till ett antal frågor som påverkar barns utveckling, t.ex. migration, jämställdhet och sysselsättning. För det andra bör lokala inrättningar utforma åtgärdsprogram som tar hänsyn till olika livssituationer och behov inom området för förskoleverksamhet. De måste även vara tillräckligt självständiga för att det ska vara möjligt att genomföra programmen för barn på ett unikt och kreativt sätt. Nästa fråga är behovet av att förbättra förskoleverksamheten. Här bör vi börja med att ta fram mekanismer för att utvärdera bestämmelser och se till att kvalitetskrav uppfylls.

Min sista kommentar rör behovet av en allmän tillgång till förskoleinrättningar. Uppgifter från det polska utbildningsministeriet visar att det i Polen finns 8 400 statliga och 1 600 privata förskolor och att det finns cirka 1,6 miljoner barn mellan tre och sex år. Detta innebär att det finns förskoleplatser för knappt 40 procent av dessa barn samtidigt som det finns 352 förskolor i Polen, som bara används av två procent av barnen under tre års ålder. Detta problem är ett av de främsta skälen till den höga arbetslösheten bland kvinnor.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig. (EN) Jag stöder detta betänkande eftersom det är viktigt att erkänna det värdefulla bidrag som förskoleutbildning utgör och hur avgörande det är för att vi ska kunna förverkliga EU:s 2020-strategi.

 
  
MPphoto
 
 

  Niki Tzavela (EFD), skriftlig. (EL) Det är ett faktum att det finns många olika utbildningssystem i EU:s medlemsstater. Enligt min mening kommer följaktligen forskningen och utbytet av bästa praxis, vilket just detta betänkande förespråkar, att leda till betydelsefulla resultat när det gäller att förbättra barns inlärning i tidig ålder i EU. På grund av det barncentrerade synsätt man visar då man förordar tjänster för alla snarare än riktade insatser, samverkan med föräldrarna och bättre integrerade tjänster röstade jag för Mary Honeyballs betänkande om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag röstade för detta betänkande, där man rekommenderar offentliga strategier för barnomsorg vilka är ett steg i rätt riktning.

Samtidigt som man i betänkandet beaktar de olika systemen och traditionerna när det gäller utbildning och barnomsorg i EU betonas ett synsätt som är centrerat kring barnets behov och den inverkan som inlärning från en mycket tidig ålder har på barnets skolgång och personliga utveckling.

Det redogörs tydligt för de frågor som rör barnomsorg och lika tillgång till utbildning för alla och i synnerhet barn från invandrarfamiljer – oavsett vilken situation dessa befinner sig i – och betonar särskilt dessa frågor när det gäller kampen mot fattigdom och social utestängning.

Man understryker även behovet av att tillhandahålla fasta anställningar, god utbildning och rättvist socialt skydd för barnomsorgspersonal.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig. (DE) Jag röstade för detta betänkande. Föredraganden har gjort helt rätt i att låta barnets behov stå i centrum för betänkandet. Det är inte förvånande att man i betänkandet drar slutsatsen att det är omöjligt att finna en gemensam europeisk lösning. Vi behöver dock en ”ram” på EU-nivå för att kunna samordna inlärning i tidig ålder med andra EU-program, t.ex. programmet för livslångt lärande.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0193/2011

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för förslaget från Progressiva alliansen av socialister och demokrater i Europaparlamentet (S&D). Gruppen anser att partnerskapsavtalet om fiske verkar ha bidragit till överexploatering av vissa fiskbestånd, särskilt av bläckfisk, och att det därför har minskat fiskemöjligheterna för de mauretanska fiskarna och gett EU:s industrier en konkurrensfördel på grund av de subventionerade tillträdeskostnaderna för EU-baserade fartyg. Jag välkomnar kommissionens förslag att inleda förhandlingar om ett förnyat partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien. Jag välkomnar även kommissionens förslag att införa en människorättsklausul i avtalet och uppmanar kommissionen att inleda en dialog med Mauretanien i syfte att hjälpa landet att vidareutveckla en ansvarsfull fiskepolitik som uppfyller inte bara kraven på bevarande av fiskbeståndet utan även målet att främja fiskeresursernas ekonomiska utveckling. Vidare uppmanar jag kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att minska bifångsten på europeiska fartyg som fiskar i Mauretaniens farvatten.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution. Protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Islamiska republiken Mauretanien löper ut den 31 juli 2012. Fiskesektorn är extremt viktig för Mauretaniens ekonomi. Den står för 10 procent av landets BNP och mellan 35 och 50 procent av dess export. Därför tänker kommissionen inleda förhandlingar om att förnya protokollet. Jag välkomnar förnyelsen av detta protokoll, men det bör innehålla många viktiga punkter. Vid utvärderingar har man kommit fram till att de flesta bestånden är antingen helt exploaterade eller överexploaterade, och kommissionen måste därför inleda en diskussion med Mauretanien om utvecklingen av långsiktiga fiskeriförvaltningsplaner som omfattar de mauretanska myndigheternas hela tilldelning av fiskekvoter till både de inhemska fiskeflottorna och fiskeflottorna i tredjeländer, för att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Jag röstar för denna resolution, eftersom det är nödvändigt att inleda förhandlingar för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Mauretanien. Genom dessa förhandlingar kommer EU-flaggade fartyg att få fiska i Mauretaniens farvatten utifrån den princip om överskottsbestånd som beskrivs i FN:s havsrättskonvention. Mauretanien måste också ratificera de relevanta internationella fiskeriinstrumenten.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Jag stöder resolutionen om ett förnyat protokoll till partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Mauretanien eftersom avtalet bygger på principen om överskottsbestånd, vilken är förenlig med EU:s strategi för hållbart fiske. Mauretanien är vidare ett av de fattigaste länderna i världen och klassificerat som HIPC-land, det vill säga som ett svårt skuldsatt fattigt land. Avtalet är därför extremt viktigt för Mauretanien eftersom EU betalar för detta tillträde och därigenom tillför ytterligare inkomster vid sidan av finansiellt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag välkomnar kommissionens förslag att inleda förhandlingar om ett förnyat protokoll mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien. Detta land har förlorat mervärde på grund av att det saknar möjlighet att självt exploatera sina fiskeresurser. Det är därför nödvändigt att studera alla ekonomiska konsekvenser av detta, särskilt i ekonomiska och sociala termer. Det är viktigt att komma ihåg att fiskesektorn är extremt viktig för Mauretaniens ekonomi och att Mauretanien är ett av de fattigaste länderna i Afrika, som är beroende av ekonomiskt stöd från utlandet och kännetecknas av stor politisk instabilitet. Jag röstade för det resolutionsförslag som Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) ingav i dag på grund av alla dessa faktorer, som kräver den särskilda uppmärksamhet som de får i denna lagstiftningstext.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta förslag till resolution om partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Mauretanien. Jag ser nämligen positivt på ett förnyat avtal, som bör inbegripa en människorättsklausul. Jag anser att det är nödvändigt att fortsätta hjälpa landet att utveckla en ansvarsfull fiskepolitik som uppfyller kraven när det gäller bevarande av fiskeresurser.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Eftersom protokollet till det nuvarande partnerskapsavtalet om fiske kommer att löpa ut i framtiden finns det en logik i kommissionens avsikt att inleda förhandlingar med den andra parten för att förnya avtalet. Mauretanien är ett fattigt land som är mycket beroende av sektorn, så ett fortsatt avtal med EU skulle kunna gynna båda signatärmakterna. Liksom föredraganden anser jag att det behövs en ytterst noggrann bedömning av den nuvarande situationen när det gäller bestånden och de olika fiskarter som finns i Mauretaniens farvatten.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta gemensamma resolutionsförslag från Europaparlamentet handlar om en förnyelse av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Islamiska republiken Mauretanien vilket löper ut den 31 juli 2012. Kommissionen är medveten om betydelsen av ett förnyat partnerskap och har, inom ramen för rådets mandat, inlett en process som syftar till att förnya detta protokoll, helt i överensstämmelse med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det nuvarande avtalet med Mauretanien har bidragit till den ekonomiska utvecklingen i landet, där fiskesektorn är en av de grundläggande pelarna i ekonomin och står för 10 procent av landets bruttonationalprodukt (BNP), 29 procent av inkomsterna i statsbudgeten och nästan 50 procent av dess export. Det är dock även viktigt för EU och i synnerhet för dess fiskeflottor. Jag samtycker till detta förslag, som jag röstade för, men jag anser att fångstkontrollen måste bli föremål för vetenskaplig övervakning, att kontrollsystem för navigering måste moderniseras och att vrak måste tas bort. Man bör även införa hårdare övervakning och konfiskera illegala fartyg.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Denna resolution tar upp ett antal viktiga frågor, i linje med de frågor, den kritik och de förslag som vi länge har haft när det gäller partnerskapsavtal om fiske, särskilt i fråga om den allvarliga bristen på framgång med målen för utvecklingssamarbetet.

Vi välkomnar att några av punkterna från vår resolution har tagits med i detta gemensamma resolutionsförslag. Bland de viktigaste aspekterna vill vi betona följande: behovet av att genomföra en omfattande och detaljerad utvärdering av skälen till att målen inte uppfyllts i tillräcklig utsträckning när det gäller utvecklingssamarbetet samt de olika formerna av stöd till fiskerisektorn i Mauretanien, förespråkandet av stöd för snabbast tänkbara byggande av lämpliga anläggningar för landning av fångst längs den centrala och sydliga delen av Mauretaniens kustremsa, bland annat Nouakchott, så att den fisk som fångas i de mauretanska farvattnen landas i inhemska hamnar och inte utanför landet, vilket ofta sker för närvarande, och att fiskeavtalen mellan EU och tredjeländer bör föregås av en omfattande diskussion i de berörda länderna som ger allmänheten, civilsamhällets organisationer och de nationella parlamenten möjlighet att delta och därmed främjar ökad demokrati och insyn.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Vi har ett antal reservationer när det gäller partnerskapsavtal om fiske såsom de för närvarande ingås och tillämpas av EU. I synnerhet är det tydligt att målen för utvecklingssamarbetet inte uppfyllts i tillräcklig utsträckning.

Vi förespråkar den princip som finns med i FN:s havsrättskonvention, nämligen att allt tillträde som beviljas EU måste avse kvantiteter som Mauretaniens flotta inte kan fånga.

Förutom detta innehåller resolutionen en rad positiva aspekter, till exempel:

– att fiskeavtalen mellan EU och tredjeländer bör föregås av en omfattande diskussion i de berörda länderna som ger befolkningen, samhällsorganisationerna och de nationella parlamenten möjlighet att delta och därmed främjar ökad demokrati och insyn,

– att det ekonomiska stödet till det mauretanska fleråriga fiskeprogrammet måste motsvara Mauretaniens behov av en hållbar utveckling av fisket, och

– att det är nödvändigt att genomföra en omfattande och detaljerad utvärdering av skälen till att målen inte uppfyllts i tillräckligt stor utsträckning när det gäller utvecklingssamarbetet samt de olika formerna av stöd till fiskerisektorn i Mauretanien.

Av dessa skäl röstade vi för förslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Estelle Grelier (S&D), skriftlig. (FR) Denna resolution antogs till följd av kommissionens förslag om att inleda förhandlingar om ett förnyat partnerskapsavtal om fiske mellan EU och Mauretanien. Att rösta för en resolution är tyvärr det enda parlamentet kan göra för att få sin röst hörd i förhandlingarna om partnerskapsavtalet om fiske. Parlamentet kan för närvarande bara säga sin mening när förhandlingarna väl har avslutats. Detta ger inte parlamentet något annat val än att antingen godkänna dessa avtal eller att vägra ratificera dem, vilket därmed ger ett mycket litet handlingsutrymme. Nu är det så att fördragen anger följande: ”Europaparlamentet ska omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet.” Det är därmed nödvändigt och befogat att vi ber om att få delta tillsammans med kommissionen och rådet under dessa förhandlingar. Denna fråga är inte ny och gör att kommissionen regelbundet ifrågasätts av medlemmarna i fiskeriutskottet. Det är beklagansvärt att vi inte kan göra vår åsikt bindande när det gäller våra prioriteringar angående tillhandahållandet av EU-medel till de berörda länderna, trots att parlamentet har befogenhet att utöva finansiell kontroll.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument. Mauretanien är nämligen ett av de fattigaste länderna i Afrika och klassas som ett skuldtyngt fattigt land. Mauretanien är dessutom beroende av ekonomiskt stöd från utlandet och kännetecknas av stor politisk instabilitet. Det nuvarande protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Islamiska republiken Mauretanien löper ut den 31 juli 2012. Kommissionen avser att inleda förhandlingar för att förnya avtalet och har av rådet fått det mandat som krävs för att göra detta. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inleda förhandlingar om ett förnyat protokoll mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien men betonar att protokollet bör behållas endast om det gynnar båda parter, justeras på lämpligt sätt och genomförs korrekt. Europaparlamentet välkomnar även kommissionens förslag om att införa en människorättsklausul i detta avtal.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande och därmed uppmanar jag kommissionen att se till att fiskeverksamhet som omfattas av partnerskapsavtalet om fiske uppfyller samma hållbarhetskriterier som fiskeverksamheten i EU:s farvatten. Betänkandet uppmanar vidare de mauretanska myndigheterna och kommissionen att se till att stränga hållbarhetskriterier respekteras av alla fartyg som bedriver fiske i Mauretaniens farvatten ( från EU, Mauretanien eller tredjeländer).

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det nuvarande protokollet till partnerskapsavtalet om fiske med Mauretanien löper ut den 31 juli 2012 och måste omförhandlas så att EU-flaggade fartyg kan fortsätta fiska i Mauretaniens farvatten. Det är därför en god möjlighet för oss att förbättra det redan befintliga avtalet. Förbättringar när det gäller infrastruktur och byggande av lämpliga anläggningar för landning av fångst längs den centrala och sydliga delen av Mauretaniens kustremsa måste främjas för att EU:s flotta ska kunna operera mer effektivt och härigenom underlätta investeringsflödena och främja partnerskapsavtalets inverkan på den lokala ekonomin. När det gäller de faktiska fångsterna bör de begränsas till överskottsbestånd och de bestånd som inte kan fångas av Mauretaniens fiskeflotta så att den miljömässiga balansen kan upprätthållas och verksamheten kan förbli hållbar år efter år.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Fiskeavtal med tredjeländer bör säkerställa en skälig balans mellan ekonomiska intressen och främjande av hållbart fiske. Det är därför viktigt att EU utnyttjar de fiskeavtal som EU upprättar för att se till att bästa praxis följs i andra länder, med full respekt för huvudprinciperna i den gemensamma fiskeripolitiken.

Att bekämpa illegalt fiske, skapa arbetstillfällen, minska fattigdomsnivåerna i tredjeländer och förse EU:s marknad med kvalitetsprodukter för dess konsumenter är de främsta mål som bör garanteras inom ramen för avtalet med Mauretanien.

Vi måste även omgående se till att Mauretanien kräver att de tredjeländer som Mauretanien upprättar andra avtal med respekterar samma bestämmelser som EU-flaggade fartyg och på så sätt förhindra konkurrensmässiga orättvisor som försätter EU i en ofördelaktig situation.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) I och med detta välkomnar parlamentet för det första kommissionens förslag om att inleda förhandlingar om ett förnyat protokoll mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien. Samtidigt betonar parlamentet att protokollet bör behållas endast om det gynnar båda parter, justeras på lämpligt sätt och genomförs korrekt. För det andra välkomnar parlamentet kommissionens förslag om att införa en människorättsklausul. För det tredje vidhåller parlamentet att allt tillträde som förhandlas fram för EU-flaggade fartyg och som gör det möjligt för dem att fiska i Mauretaniens farvatten måste bygga på den princip om överskottsbestånd som beskrivs i FN:s havsrättskonvention. Parlamentet betonar framför allt att det behövs en ytterst noggrann bedömning av alla bestånd för vilka man har ansökt om tillträde eller som sannolikt kommer att tas upp av EU:s fiskeflotta som bifångst. Parlamentet betonar att de kvantiteter som EU får tillträde till måste vara sådana som den mauretanska fiskeflottan inte kan fånga. Vidare betonar parlamentet att om det blir nödvändigt med en minskning av fisket måste denna minskning i första hand göras av de fiskeflottor (från EU-länder och andra länder) som är mest miljöskadliga.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Islamiska republiken Mauretanien måste betraktas som ett strategiskt samförståndsavtal som är mycket viktigt för förbindelserna mellan EU och Afrika. I dag måste vi därför införa ett nytt protokoll som överensstämmer med det åtagande som EU-länderna gjorde 2002 och som kan säkerställa hållbara fiskemetoder som också kommer att främja utvecklingen i de berörda länderna. Det viktiga nu är att återuppta de tidigare förhandlingarna men utifrån nya premisser och med inbegripande av nya länder som hittills inte har varit delaktiga i dessa. Vi måste även se över några krav från förhandlingarna om det ursprungliga avtalet, där Mauretanien till exempel ställde ett krav i sista minuten på ytterligare biologiska återhämtningsperioder för fiske i maj och juni, utöver vad man redan hade kommit överens om för september och oktober månad.

 
  
  

Resolutionsförslag B7-0284/2011

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för detta förslag, för jag tror att det kommer att gagna hela EU, eftersom en väl fungerande marknad för upphandling är viktig för att gynna den inre marknaden, stimulera innovation och främja ett bättre miljö- och klimatskydd samt social integration inom hela EU. Offentlig upphandling är av avgörande betydelse och fungerar som en katalysator för återhämtningen inom EU:s ekonomi och följaktligen även för unionens sysselsättning och välfärd. Detta är särskilt fallet när det gäller att ta sig ur den finansiella och ekonomiska krisen och skydda sig mot framtida kriser. Jag håller med om att ett sunt och noggrant övervägt förfarande för optimering av det rättsliga regelverket för offentlig upphandling är viktigt för EU-medborgarnas välfärd, för konsumenterna och företagen, för nationella, regionala och lokala offentliga myndigheter och sålunda för inställningen till EU som helhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution. En väl fungerande marknad för upphandling är särskilt viktig för att gynna den inre marknadens integritet och stimulera innovation samt för att åstadkomma optimala värden för offentliga myndigheter, medborgare och skattebetalare. Denna marknad är av särskild betydelse för EU:s ekonomi och har en enorm potential, men reglerna och principerna för upphandling varierar i de olika medlemsstaterna och hindrar företag, särskilt små företag, från att få tillgång till gränsöverskridande upphandling. Liknande begränsningar finns även när det gäller tillgången till anbud från tredjeländer. Trots att EU har öppnat upp sina marknader möter våra företag stora problem när de vill komma in på de offentliga marknaderna i tredjeländerna. Jag anser att man från politiskt håll måste ägna stor uppmärksamhet åt denna brådskande fråga. Kommissionen bör göra en detaljerad analys av problemen med begränsat tillträde för EU:s företag till andra länders marknader och vidta lämpliga åtgärder mot handelspartner som kan utnyttja öppenheten på EU:s marknad men som inte öppnar upp sina marknader för EU:s företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Offentlig upphandling innebär betydande ekonomiska fördelar för företag, är mycket viktig för främjandet av den inre marknaden, stimulerar innovation och främjar miljö- och klimatskyddet samt social integration. Politiken för offentlig upphandling bör säkerställa att offentliga medel används så effektivt som möjligt och bör bevara de öppna marknaderna för offentlig upphandling och därmed bidra till uppsvinget för EU:s ekonomi, skapandet av arbetstillfällen och välfärden. Offentlig upphandling spelar även en central roll i Europa 2020-strategin och är ett av de instrument som kommer att användas för att uppnå de föreslagna målen.

I detta resolutionsförslag uppmanas kommissionen att ta itu med frågan om ett väl avvägt tillträde till de offentliga marknaderna och göra en översyn av offentlig upphandling och koncessioner, och på så sätt involvera Europaparlamentet, medlemsstaterna samt medborgare och företag.

Man uppmanar även kommissionen att prioritera en modernisering av reglerna för offentlig upphandling. Lika viktigt är att kommissionen uppmanas att fortsätta analysera problemen relaterade till onormalt låga anbud och föreslå lämpliga lösningar.

Av alla dessa skäl kommer jag att rösta för detta resolutionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig. (FR) Jag röstade för detta betänkande, inte för att sätta upp protektionistiska hinder utan för att vi inte längre kan ha en situation där EU är den enda part som respekterar spelreglerna. Vi får inte längre ignorera social och ekonomisk dumpning i tillväxtländerna, särskilt Kina, som vinner kontrakt med absoluta bottenpriser i unionens länder, utan hänsyn till sociala rättigheter och lagstiftningen om statligt stöd, samtidigt som marknaderna i dessa länder förblir oåtkomliga för europeiska företag. Vi får inte längre vara naiva: Våra företags och arbetstillfällens överlevnad är beroende av detta. Avslutningsvis är jag glad över att man har antagit de flesta ändringsförslagen från Progressiva alliansen av socialister och demokrater i Europaparlamentet om respekten för de arbetsnormer, sociala normer och miljönormer som tillämpas i medlemsstaterna inom ramen för offentlig upphandling. Detta visar på verklig medvetenhet och är en positiv och nödvändig förändring. Det är nu upp till kommissionen att göra en grundlig bedömning av denna uppmaning.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Med tanke på att värdet av offentlig upphandling motsvarar miljoner euro varje år råder det inga tvivel om dess ekonomiska betydelse. Även om det finns en lång tradition av EU-lagstiftning om sådana kontrakt kommer det just av denna anledning alltid att finnas fog för att uppmana till bättre, mer effektiva lagar som garanterar total insyn i förfaranden, som förhindrar alla former av korruption eller manipulation av anbud till en viss sökandes fördel, som sätter ett tak i fråga om antalet och värdet av antalet tilldelade kontrakt utan anbudsinfordran eller förhandling och som garanterar en riktig konkurrens på den inre marknaden mellan sökande företag, oavsett ursprungsland.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta resolutionsförslag från Europaparlamentet handlar om lika tillträde till offentliga marknader i EU och i tredjeländer och om översynen av det rättsliga regelverket för offentlig upphandling, inbegripet koncessioner. EU har antagit ett antal dokument på detta område, nämligen direktiv 2004/18/EG, 2004/17/EG, 1993/13/EG och 2007/66/EG, resolutioner (Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2010), rapporter (Mario Monti, En ny strategi för den inre marknaden – i ekonomins och samhällets tjänst för Europa), Europeiska kommissionens meddelande På väg mot en inremarknadsakt – att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi och Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling.

För att övervinna den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen är en perfekt fungerande marknad för offentlig upphandling av avgörande betydelse för att ge ny fart åt ekonomin och garantera likabehandling. Härmed vill jag säga att jag röstade för denna resolution eftersom jag anser att den ligger i linje med principen om bättre lagstiftande och prioriterar moderniseringen av reglerna om offentlig upphandling och koncessioner, vilket innebär en oerhörd förbättring av EU-rätten.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Detta är bara ännu ett försök att driva igenom liberalisering av offentlig upphandling. Det är en riktning som EU envist rör sig i både på hemmaplan och i tredjeländer, med hjälp av frihandelsavtal.

Avsikten är densamma i samtliga fall, nämligen att hindra länder från att skydda sina egna företag i offentlig upphandling för att underlätta saker och ting för de stora företagen i de länder som också vill utnyttja konkurrensen, vilket betraktas som det allra viktigaste, för att vinna tilldelningen av offentliga kontrakt.

Vi delar inte detta synsätt. Vi medger dock att viktiga ändringar måste göras på detta område.

Några aspekter i resolutionen förtjänar därför vårt stöd, särskilt kritiken av den bristande ”öppenheten när det gäller sammansättningen av kommissionens interna rådgivande kommitté för offentlig upphandling (ACPP) och dess arbete och när det gäller den roll som spelas av den rådgivande kommittén för öppnandet av offentlig upphandling (CCO) och dess kompetens”. Vi samtycker även till uppmaningen till kommissionen ”att verka för en balanserad sammansättning både i denna kommitté och i den planerade nya rådgivande kommittén för offentlig-privata partnerskap. Fackföreningsrepresentanter och företrädare för näringslivet, särskilt små och medelstora företag, bör ingå i båda dessa kommittéer, och kommissionen bör se till att kommittéerna arbetar på ett sätt som medger insyn”.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Med denna resolution vill majoriteten i parlamentet uppmana till en liberalisering av offentlig upphandling under förevändning av att mildra och förenkla reglerna och värna om små och medelstora företag. Även om det kan finnas skäl för detta i vissa fall är det oftast inte detta det handlar om.

Vad de vill är att hindra alla länder från att skydda sina egna företag vid offentlig upphandling, bara för att underlätta saker och ting för de stora företagen i de länder som också vill vinna upphandlingarna. Därför röstade vi emot.

Det finns dock en annan aspekt i resolutionen som vi håller med om, särskilt kritiken av den bristande ”öppenheten när det gäller sammansättningen av kommissionens interna rådgivande kommitté för offentlig upphandling (ACPP) och dess arbete och när det gäller den roll som spelas av den rådgivande kommittén för öppnandet av offentlig upphandling (CCO) och dess kompetens”. Vi samtycker även till uppmaningen till kommissionen ”att verka för en balanserad sammansättning både i denna kommitté och i den planerade nya rådgivande kommittén för offentlig-privata partnerskap. Fackföreningsrepresentanter och företrädare för näringslivet, särskilt små och medelstora företag, bör ingå i båda dessa kommittéer, och kommissionen bör se till att kommittéerna arbetar på ett sätt som medger insyn”.

Det verkar även som om man bör betona vikten av att stärka mekanismerna för att bekämpa korruption när det gäller EU:s åtaganden inom området för internationell offentlig upphandling, liksom behovet av att fokusera arbetet på att säkerställa öppenhet och rättvisa när offentliga medel tilldelas. Vidare uppmanar vi till att Europaparlamentet ska hållas välunderrättat och få all information som finns tillgänglig i samtliga skeden och i slutet av processen.

 
  
MPphoto
 
 

  Małgorzata Handzlik (PPE), skriftlig.(PL) Trots öppenheten på EU:s marknad för offentlig upphandling är tillträdet till tredjeländernas marknader för offentlig upphandling fortfarande mycket begränsat. I denna situation har inte EU:s företag lika möjligheter att konkurrera om offentliga kontrakt i andra länder i världen. År 2009 införde kinesiska myndigheter till exempel ett ackrediteringssystem för nyskapande lokala produkter, vilket innebar en ytterligare begränsning för internationella företags tillträde till den kinesiska marknaden. Det är dock inte bara den kinesiska marknaden som är ett problem, för högutvecklade ekonomier som Förenta staterna, Japan och Kanada bedriver också en protektionistisk politik.

Detta är anledningen till att jag stöder uppmaningen om tillämpning av principen om ömsesidighet när det gäller tillträde till marknader för offentlig upphandling i den resolution som antogs i dag och som jag godkände genom yttrandet från utskottet för internationell handel, vilket jag avfattade. Jag är dock positiv till kommissionens kommande förslag om att principen om ömsesidighet särskilt ska bidra till öppnandet av tredjeländernas upphandlingsmarknader och inte bara begränsa tillträdet för företag från tredjeländer till de europeiska marknaderna för offentlig upphandling, vilket kan få motsatt effekt på konkurrensen på unionens marknad.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för denna resolution eftersom en väl fungerande marknad för offentlig upphandling är särskilt nödvändig för att gynna den inre marknaden och stimulera innovation. Offentlig upphandling är av avgörande betydelse, särskilt för att komma ur den finansiella och ekonomiska krisen samt skydda sig mot eventuella framtida kriser, eftersom den fungerar som en katalysator för återhämtningen inom EU:s ekonomi och följaktligen för sysselsättning och välfärd. Den särskilda frågan om att värna om likabehandling och rättvis konkurrens på marknaderna för offentlig upphandling i EU och i tredjeländer behöver omgående mer politisk uppmärksamhet, särskilt med tanke på de befintliga problemen med tillträdet till offentliga marknader i tredjeländer. Enligt min mening bör kommissionen prioritera en modernisering av reglerna för offentlig upphandling samt att, enligt principerna för bättre lagstiftning, tjänstekoncessioner behandlas på ett sådant sätt att en ytterligare fragmentering av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling undviks.

 
  
MPphoto
 
 

  Constance Le Grip (PPE) , skriftlig. (FR) Jag gläder mig åt dagens antagande av Europaparlamentets gemensamma resolution om lika tillträde till offentliga marknader i EU och i tredjeland och om översynen av det rättsliga regelverket för offentlig upphandling, inbegripet koncessioner, en resolution som bland annat jag undertecknade. En väl fungerande marknad för offentlig upphandling är viktig för att gynna den inre marknaden. Det är därför viktigt att förtydliga och förbättra det rättsliga regelverket om tilldelning av offentliga kontrakt, med tanke på att de fungerar som en katalysator för återhämtningen inom EU:s ekonomi. När det gäller det tillträde som företag från tredjeländer har till marknaderna för offentlig upphandling i EU har EU en skyldighet att handla realistiskt och pragmatiskt och framför allt att inte vara naivt. Detta handlar inte om att ta ställning mot öppnandet av våra marknader utan snarare att på ett befogat sätt förespråka ömsesidigt tillträde på detta område, inte genom att stänga våra marknader för offentlig upphandling utan genom att se till att våra partner utanför EU öppnar sina marknader på ett likvärdigt sätt och, om nödvändigt, genom att utveckla lämpliga mekanismer så att vi kan nå detta mål om ömsesidighet och balans.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig.(RO) Lika tillträde till de offentliga marknaderna i EU och en översyn av regelverket för offentlig upphandling är absolut nödvändigt för att främja den inre marknaden i EU och medlemsstaterna för att uppnå social och ekonomisk integration på EU-nivå. Sett i perspektivet av den ekonomiska och finansiella krisen anser jag att den strategi som föreslås i resolutionen är nödvändig, särskilt punkten om att uppnå bättre samstämmighet med den gemensamma europeiska utrikeshandelspolitiken. Jag vill framhålla hur viktig denna lagstiftningsöversyn är för återhämtningen och stabiliseringen av EU:s ekonomi.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag stödde resolutionen eftersom jag anser att det är angeläget att ge ökad politisk uppmärksamhet åt frågan om att trygga likabehandling och sund konkurrens på marknaderna för offentlig upphandling i EU och i tredjeland.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Ifrågasättandet av partnerskapet mellan den privata och den offentliga sektorn, de offentliga myndigheternas sänkta standarder (som ju är garanter för allmänintresset, vilket jag väl inte behöver påminna om), att dessa offentliga myndigheters val tenderar att gå mot konkurrens … Detta är bara några få exempel på de underbara ”framsteg” som utlovas i kommissionens grönbok om offentlig upphandling. I texten nöjer man sig inte med att stödja sådana dumheter utan man gör kampen mot alla protektionistiska åtgärder till sitt huvudargument. Alltför många politiska principer som jag invänder mot. Jag ska rösta emot.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) En väl fungerande marknad för upphandling är viktig för att främja den inre marknaden, stimulera innovation, öka sysselsättningen, tillväxten och konkurrenskraften, främja högre nivåer av miljö- och klimatskydd samt skydda sociala rättigheter i hela EU och för att uppnå största möjliga värde för offentliga myndigheter, medborgare och skattebetalare. Offentlig upphandling är av stor betydelse för målet att övervinna den finansiella och ekonomiska krisen och skydda oss mot framtida kriser eftersom den fungerar som katalysator för återupplivandet av EU:s ekonomi och därmed för sysselsättningen och välfärden i EU. En sund och ordentligt genomtänkt process för optimering av regelverket för offentlig upphandling är därför av stor betydelse för välfärden för EU:s medborgare, konsumenter och företag och för de nationella, regionala och lokala myndigheterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) En väl fungerande marknad för upphandling är av stor betydelse för att främja en hög nivå av miljö- och klimatskydd och för den sociala sammanhållningen i hela EU samt för att uppnå högsta möjliga värde för offentliga myndigheter, medborgare och skattebetalare. Därför röstade jag för Europaparlaments resolution om lika tillträde till offentliga marknader i EU och i tredjeland och om översynen av det rättsliga regelverket för offentlig upphandling, inbegripet koncessioner. Jag ansluter mig till dem som föreslår resolutionen och uppmanar kommissionen att prioritera en modernisering av reglerna för offentlig upphandling och att enligt principerna för bättre lagstiftning behandla tjänstekoncessioner på ett sådant sätt att en ytterligare fragmentering av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling undviks.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig.(FR) Offentlig upphandling spelar en viktig roll för att stimulera den inre marknaden, främja innovation, förstärka tillväxten och stödja sysselsättning och konkurrenskraft i EU. För att uppnå detta mål måste den dock fungera effektivt. Så som påpekas i resolutionstexten, som jag stöder, är det viktigt att frågan om förenkling och klargörande av reglerna för offentlig upphandling får ett snabbt svar så att detta blir möjligt. Jag tycker också att det är viktigt att tillträdet till offentlig upphandling för små och medelstora företag – som utgör 99 procent av alla europeiska företag och står för över 100 miljoner arbetstillfällen – förbättras så snart som möjligt. För att stödja deras verksamhet uppmanar jag vidare kommissionen att införa ömsesidighetsprincipen och att fundera över nya sätt att förbättra EU-företagens tillträde till offentlig upphandling utanför unionen för att sörja för lika villkor för europeiska och utländska företag som konkurrerar om offentliga upphandlingskontrakt.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Vi avstod slutligen från att rösta därför att flera ändringsförslag från Europaparlamentet och gruppen Europeiska konservativa och reformister antogs som vi inte kunde godta.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) Offentlig upphandling förefaller vara en katalysator för återhämtningen inom den europeiska ekonomin och för välfärden för företag, sysselsättning och konsumenter i EU för att övervinna de ekonomiska och finansiella kriserna. Den successiva avregleringen av olika sektorer (vatten, el och gas) gör att vi för att för att skydda företag som är aktiva på dessa områden behöver ett kvalifikationssystem för kunderna som garanterar att de konkurrerande företagen väljs ut på ett effektivt sätt. Jag är för resolutionsförslaget eftersom det är nödvändigt att hålla fragmenteringen av EU:s lagstiftning om offentlig upphandling under kontroll i ett överskådligt regelverk så att vi kan uppnå högsta möjliga konkurrenskraft och effektivitet, vilket vi anger i våra mål.

 
  
MPphoto
 
 

  Daciana Octavia Sârbu (S&D), skriftlig.(EN) Offentlig upphandling ger ett enastående tillfälle att kanalisera investeringar till projekt som är till allmän nytta för medborgarna samtidigt som man uppnår bredare allmänpolitiska mål. Jag vill understryka den offentliga upphandlingens betydelse för främjandet av miljönormer för fastigheter och transport och den potential detta har för att förbättra energieffektiviteten och därmed minska koldioxidutsläppen, driftskostnaderna och miljöföroreningarna. Jag uppmanar medlemsstaterna att använda offentlig upphandling för att uppnå dessa mål, som har vidsträckta och långsiktiga sociala, ekonomiska och miljörelaterade fördelar.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) En väl fungerande marknad för upphandling är viktig för att främja den inre marknaden och stimulera innovation och investeringar. Offentlig upphandling är av stor betydelse för att främja EU:s ekonomi för att övervinna de ekonomiska och finansiella kriserna och bidra till att skapa sysselsättning. EU avvisar möjligheten att införa protektionistiska åtgärder och eftersträvar lika tillträde till marknaderna för offentlig upphandling i EU och i tredjeland. EU är starkt övertygat om ömsesidighetsprincipen, ömsesidiga fördelar och proportionalitet på detta område.

Därför förespråkar jag en bättre samstämmighet mellan den gemensamma handelspolitiken och praxis i de medlemsstater som godtar onormalt låga anbud från företag från länder som inte undertecknat WTO-avtalet om offentlig upphandling, vilket är till nackdel för företag från EU:s medlemsstater.

Jag upprepar därför kammarens uppmaning om att prioritera en modernisering av reglerna för offentlig upphandling så att man undviker en fragmenterad lagstiftning och uppmuntrar företagen att välja detta alternativ.

 
  
MPphoto
 
 

  Bernadette Vergnaud (S&D), skriftlig.(FR) Denna omröstning är viktig eftersom kommissionen måste vidta de åtgärder som krävs för att förhindra otillbörlig konkurrens och bristande ömsesidighet i tillträdet till offentlig upphandling i fråga om tredjeland. Det handlar inte om att resa protektionistiska hinder utan om att unionen inte längre kan vara den enda som följer spelreglerna. Vi kan inte längre bortse från den sociala och ekonomiska dumpning som tillämpas av företag i tillväxtekonomier som vinner kontrakt i länder i unionen, i strid mot de sociala rättigheterna och lagstiftningen om statsbidrag. Vi får dock inte glömma att de stora industrialiserade länder inte heller följer spelreglerna trots att de har undertecknat internationella avtal!

Efter många års passivitet tycks kommissionen vara beredd att handla, och det är nödvändigt: våra företags överlevnad och arbetstillfällena är beroende av det. Slutligen välkomnar jag antagandet av de ändringsförslag som lagts fram av gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet i fråga om iakttagandet inom den offentliga upphandlingen av gällande arbetsmarknadsnormer, sociala normer och miljönormer i medlemsstaterna. Det är nu kommissionens sak att anta denna utmaning.

 
  
  

Krisen i EU:s fiskerisektor till följd av de höjda oljepriserna (B7-0297/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta resolutionsförslag. Jag vill framhålla de åtgärder som jag anser nödvändiga: utnyttja alla möjligheter och ekonomiska marginaler som är tillgängliga inom EU:s fiskeribudget för att finansiera nödstödåtgärder för sektorn och därigenom göra det möjligt för den att övervinna de svårigheter som uppkommit på grund av höjningen av oljepriserna, fortsatt stöd från Europeiska fiskerifonden för att förbättra fiskeredskapens selektivitet och ersätta maskiner av säkerhetsskäl, för att skydda miljön och/eller för bränsleekonomin framför allt för småskaligt kustfiske och traditionellt fiske, kommissionens upprättande av en plan på medellång och lång sikt för att förbättra bränsleeffektiviteten inom fiskerisektorn (inbegripet vattenbruk) och uppmanar kommissionen att föreslå en handlingsplan för kustområden och öar som har en aktiv fiskerisektor för att förbättra bränsleekonomin i fiskeri- och vattenbrukssektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för resolutionen. Höjningen av oljepriserna på sista tiden har påverkat lönsamheten för fiskerisektorn och de europeiska fiskarna befinner sig i en svår situation. På grund av EU:s stora beroende av import från tredjeland (60 procent) har producenterna mycket liten eller ingen möjlighet att påverka priserna på fiskeriprodukter. Jag instämmer i att taket för stöd av mindre betydelse bör höjas från 30 000 euro till 60 000 euro per företag under en övergångsperiod om man ser till att den miljömässiga och sociala hållbarheten inte undergrävs och att konkurrensen mellan medlemsstaterna inte snedvrids.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag vill framföra min djupt kända sympati med de europeiska fiskarna, vars löner har påverkats direkt av en oljeprishöjning som allvarligt förvärrat den ekonomiska sårbarhet som är förknippad med oregelbundenheten hos verksamheten inom denna sektor. Jag anser det viktigt att införa mekanismer som främjar en höjning av de priser som betalas i produktionsledet, samtidigt som man håller de priser som betalas i konsumtionsledet så låga som möjligt. Jag röstar därför för det resolutionsförslag som lagts fram av Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokraterna), där ovannämnda punkter verkligen framhålls.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig.(EN) Det är ingen bra idé att subventionera fossilbränsleindustrin men fiskarna i EU har drabbats på grund av den ekonomiska konjunkturnedgången och har till skillnad från andra transportsätt inte något verkligt alternativ till fossila bränslen.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig.(RO) Energi står för en betydande del av fiskerisektorns driftskostnader och den senaste höjningen av bränslepriset har försämrat situationen för fiskerisektorn med direkta konsekvenser för produktionskostnaderna inom den sektorn. Därför anser jag att kommissionen måste överväga vilka medel som behöver utformas snarast och anta åtgärder för att underlätta den svåra ekonomiska situation som många europeiska fiskare befinner sig i och även beakta de ekonomiska svårigheter som många länder med stora fiskeflottor står inför.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Kommissionen måste omedelbart vidta åtgärder för att avhjälpa den svåra ekonomiska situation som många europeiska fiskare befinner sig i efter höjningen av oljepriserna. Det rör sig framför allt om att höja tröskel för offentligt stöd av mindre betydelse från 30 000 euro till 60 000 euro per treårsperiod och mottagande företag. Utöver denna ersättning måste vi införa en långsiktig strategi för att göra det möjligt för fiskarna, men även för yrkesverksamma inom andra sektorer så som jordbrukare och åkare, att minska sitt beroende av fossila bränslen. Därför måste kommissionen ge incitament både på EU-nivå och nationell nivå till investeringar i nya tekniker för att öka energieffektiviteten inom transporter till sjöss, till lands och i luften.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för resolutionsförslaget om krisen i den europeiska fiskerisektorn på grund av oljeprishöjningen, eftersom den har påverkat sektorns lönsamhet med direkta konsekvenser för fiskarnas inkomster. Tillfälliga nödåtgärder krävs för att göra det möjligt för de europeiska fiskarna att övervinna sin svåra ekonomiska situation men kommissionen bör också utforma en plan på medellång och lång sikt för att förbättra bränsleeffektiviteten i fiskerisektorn, inbegripet vattenbruket.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Fiske är en viktig näring för länderna i Europa, särskilt för länder som gränsar till havet som mitt eget. Parlamentet bör därför vara särskilt uppmärksamt på de villkor som påverkar yrkesfiskarna.

Det allt högre priset på bränsle – en oundviklig kostnad för dem som är verksamma inom fisket – har påverkat fiskarnas inkomster oerhört. I en tid av galopperande ekonomisk och finansiell kris, där det finns mycket lite hjälp tillgänglig för att stödja företag och arbetstillfällen välkomnar jag det förslag som läggs fram i denna resolution av mina kolleger från Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) för att stödja EU:s fiske genom att höja taket för stöd av mindre betydelse från 30 000 euro till 60 000 euro per företag för en treårsperiod. Detta kommer att göra det möjligt för fiskerinäringen att möta de ökade driftskostnader som är kopplade till oljepriset.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta gemensamma resolutionsförslag till Europaparlamentet handlar om krisen i den europeiska fiskerinäringen på grund av de ständigt stigande bränslepriserna, som har en betydande inverkan på sektorns driftskostnader. Ökningen är särskilt kännbar för de små och medelstora företag – som ofta är familjeföretag – vars anställda börjar förstå att deras arbeten är hotade. Jag är därför glad att betänkandet har antagits och hoppas att medlemsstaterna snart kommer att kunna öka stödet till fiskarna och att EU genom Europeiska fiskerifonden kommer att öka stödet till att förbättra och modernisera fartyg och utrustning och inrätta en fond som små och medelstora företag kan vända sig till om de har svårigheter. Stöd till småskaligt fiske är särskilt viktigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Det är positivt att parlamentet har antagit denna resolution. Den betydande höjningen av oljepriserna har allvarligt förvärrat krisen inom fiskerinäringen och försämrat dess lönsamhet och har påtagligt minskat de redan låga inkomsterna för dem som arbetar inom näringen.

Den rådande dynamiken på försäljningssidan medger inte att fluktuationer i produktionskostnaderna påverkar fiskpriserna. Dagens importpolitik bidrar till detta förhållande tillsammans med andra faktorer.

I många fall har priserna vid första försäljningen stagnerat eller sjunkit under en rad år och detta har lett till en prissänkning på färsk fisk för slutkonsumenterna.

Den nuvarande gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter har inte tillräckligt väl lyckats bidra till att förbättra priserna vid första försäljningen eller fördelningen av mervärdet utmed sektorns värdekedja.

Den ekonomiska situationen i ett stort antal företag har försämrats under senare år och även lett till att många av dem går i konkurs. Det finns en verklig risk att tusentals fiskeföretag kommer att gå i konkurs och tusentals arbetstillfällen gå förlorade på grund av ökade oljepriser.

Småskaligt kustfiske är särskilt sårbart.

Dessa åtgärder måste tillämpas.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig. (GA) Fiskenäringen är en av de sektorer som har drabbats mest av oljeprisökningarna eftersom bränsle utgör en betydande del av fiskarnas driftskostnader, uppskattningsvis 30–50 procent. Jag stöder helt alla åtgärder som vidtas för att stödja fiskarna i detta sammanhang, särskild de som ägnar sig åt småskaligt fiske vid kuster och öar.

 
  
MPphoto
 
 

  Estelle Grelier (S&D), skriftlig.(FR) Antagandet av en parlamentsresolution för den europeiska fiskerinäringen på grund av oljeprishöjningen är ett tillfälle för mig att påminna er om hur brådskande det är att vi undsätter fiskarna. I en situation då rekryteringen blir allt svårare och där metoder som fiskarna är tvungna att anta för att bli ännu mer selektiva, gör ökningen av bränslepriserna att villkoren blir ännu svårare i denna krisdrabbade sektor. Den betydande ökningen av oljepriserna har stort genomslag på fiskarnas driftskostnader och detta har gjort att deras inkomster har sjunkit mellan 2008 and 2010. Som den valda företrädaren för en hamnstad åligger det mig att uppmana kommissionen att godkänna en höjning av taket för stöd av mindre betydelse. Den åtgärden skulle lätta på trycket på fiskarna, och göra det möjligt för dem att få en anständig inkomst från sitt arbete utan att hindra återhämtningen av bestånden. Den kommande reformen av den gemensamma fiskeripolitiken måste vinna fiskarnas stöd. Att visa dem i dag att EU är uppmärksamt på deras behov är en bra början.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för dokumentet eftersom den senast höjningen av oljepriserna har påverkat lönsamheten inom fiskerinäringen och fått många fiskare att oroa sig över hur de ska kompensera dessa ytterligare kostnader, eftersom de höjda oljepriserna påverkar fiskarnas inkomster direkt. Vi behöver använda oss av alla möjligheter och ekonomiska marginaler som är tillgängliga inom gemenskapens fiskeribudget för att finansiera nödstödåtgärder för branschen, och därigenom göra det möjligt för den att övervinna de svårigheter som höjningen av bränslepriserna medför till dess att andra typer av åtgärder genomförs. Europeiska fiskerifonden bör fortsätta att bevilja stöd för att förbättra fiskeredskapens selektivitet och byta ut maskiner av säkerhets- och miljöskäl och/eller bränsleekonomi, framför allt för fiskare som bedriver småskaligt och traditionellt fiske. Enligt min mening måste kommissionen snarast föreslå investeringar på både nationell och europeisk nivå i nya tekniker för att öka fiskefartygens energieffektivitet och minska fiskarnas beroende av fossila bränslen.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Liberadzki (S&D), skriftlig.(PL) Resolutionen är ett uttryck för parlamentets oro över läget inom fiskerinäringen, den ekonomiska situationen för fiskeriföretagen och marknadspriset på fisk. Det är en viktig sektor och fisk är en viktig del av vår kost. Jag anser att punkt 3 i det gemensamma resolutionsförslaget, där parlamentet säger sig vara berett att öka stödet till fiskarna, är mycket viktig. Det är en lösning som erbjuder fler fördelar än de nya garantier som föreslås för sektorn. Jag hoppas att kommissionen och rådet kommer att noga överväga resolutionen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade emot resolutionen eftersom jag inte anser att EU bör öka stödet till den europeiska fiskerinäringen eller någon annan näring på grund av en höjning av oljepriserna.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Den senaste höjningen av oljepriserna har påverkat lönsamheten inom fiskerinäringen och fått många fiskare att oroa sig över hur de ska kompensera dessa extrakostnader. Vi får inte glömma att höjningen av oljepriserna direkt påverkar fiskarnas inkomster. Inkomsterna och lönerna för människor som arbetar i fiskeribranschen är otrygga till följd av flera faktorer, t.ex. fiskets oregelbundna karaktär, de saluföringsmetoder som används, och det sätt på vilket priserna fastställs vid den första försäljningen, vilket innebär att vissa former av offentligt stöd på nationell nivå och EU-nivå behöver bibehållas. Den finansiella och ekonomiska krisen har dessutom konsekvenser för industrisektorer och i synnerhet för små och medelstora företag och äventyrar deras verksamhet och sysselsättningen i de primära och sekundära sektorerna. Precis som tidigare måste vi nu anta tillfälliga nödåtgärder för att övervinna de svårigheter som fiskerinäringen drabbats av mot bakgrund av de stigande oljepriserna.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig. (RO) Jag röstade för resolutionen och emot alla de ändringsförslag som har lagts fram. Nya stödåtgärder behöver antas inom fiskerinäringen, med hänsyn till kombinationen av två faktorer: dels det höga priset på olja, dels det låga priset på fisk vid första försäljningen. Fiske är en viktig näring för EU och behöver få stöd i en tid då det genomsnittliga priset på ett fat olja kommer att ligga kvar på 80–100 US-dollar.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Till följd av den ihållande globala ekonomiska krisen, förvärrad av den politiska krisen i Maghrebländerna och Mellanöstern har lett till ytterligare höjningar av oljepriset, med ett fatpris som överstiger 100 US-dollar. Med hänsyn till den politiska instabiliteten som har skakat arabvärlden kan den siffran fortsätta att skjuta i höjden.

Energiräkningen är fiskenäringens mest betydande driftskostnad och till skillnad från andra verksamheter kan sektorn inte uppväga merkostnaden genom att öka produktionen på grund av de tak som har fastställts genom totalt tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter.

Trots skillnaderna i åsikter om hur sektorn bör förvaltas finns det en punkt där man är enig, som är viktig att framhålla: fiske är oerhört viktigt för den europeiska befolkningens livsmedelsförsörjning och en källa till sysselsättning för majoriteten i EU:s kustsamhällen, där det inte fanns några andra arbeten.

För att trygga en fortsatt fiskeverksamhet och undvika nedgångar i tillförseln och ökad arbetslöshet i sektorn måste EU höja det tak som fastställts i förordningen om offentligt stöd av mindre betydelse till närmare 60 000 euro, samt anta andra åtgärder som kan lätta bördan av den senaste oljeprisökningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Kostnaden för fiske är mycket beroende av priset på olja. Eftersom den senaste höjningen av oljepriserna har påverkat sektorns lönsamhet är det viktigt att anta nödåtgärder som gör det möjligt för de europeiska fiskarna att övervinna sin svåra ekonomiska situation.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(ES) Det verkliga problemet för fisket i dag är att 70 procent av bestånden i Europa är överexploaterade, till följd av att vår flotta är klart överdimensionerad. Det är ett oansvarigt misstag att satsa offentliga medel på att understödja den flottan. Inom ramen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken är det nödvändigt att mer än någonsin tidigare rekonstruera den europeiska fiskeflottan för att avveckla användningen av fartyg som använder stora mängder bränsle och släpper ut stora mängder koldioxid och även fiskeredskap och metoder som är klart skadliga för miljön så att vi kan göra framsteg mot en modell som är mindre energiberoende, mindre skadlig och mer hållbar både för miljö och i sociala och ekonomiska termer.

Att bevilja mer pengar till en sektor för att kompensera för oljeprishöjningen kommer att bli ett ännu större incitament till fiskarna att använda fartyg med hög bränsleförbrukning, särskilt i en tid då höjningen av dessa priser inte är övergående utan tydligt strukturell.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. (IT) Till följd av den djupa ekonomiska och finansiella kris som drabbat industrin och de små och medelstora företagen, har priset på en fat olja stigit och priset är fortfarande osäkert på grund av den politiska instabiliteten i arabvärlden. Krisen har också haft djupgående effekter på det europeiska havsfisket, eftersom vi importerar 60 procent av vår fisk från tredjeland. Jag stöder resolutionen eftersom jag anser att det är viktigt att öka tryggheten i vår energitillförsel, informera marknaderna och ge konsumenterna större garantier om läget för oljereserverna. Jag anser också att det är nödvändigt att införa en gemensam plan till stöd för kustregioner som är aktiva inom fiskerinäringen.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig.(FR) Jag var angelägen om att rösta för resolutionen, där kommissionen uppmanas att vidta kraftfulla åtgärder för att stödja fiskeribranschen. Höjningen av oljepriset vållar en verklig kris i sektorn. Krisen började som en konjunkturell kris men har nu blivit strukturell och hotar branschens lönsamhet. Driftskostnaderna har skjutit i höjden och har en allvarlig inverkan på fiskarnas inkomster, i så hög grad att hela produktionssektorn och alla kustregioner nu är påverkade. Därför välkomnar jag kammarens efterlysning av ökad flexibilitet i ordningen för stöd av mindre betydelse. Trots en svår budgetsituation skulle fiskarna inte förstå om unionen underlåter att ta itu med deras bekymmer. I resolutionen efterlyser man vidare att särskild uppmärksamhet ska ägnas åt det småskaliga kustfisket och de berörda regionerna. Enligt min mening är detta oundgängligt eftersom stigande energikostnader kommer att ha större effekter på traditionellt fiske än industriellt fiske, även om hela branschen är drabbad. Jag anser att exceptionella situationer kräver exceptionella åtgärder. Därför kommer jag fortfarande att vara lyhörd för förslag som kommissionen kan komma att lägga fram för att ge våra fiskare tillförsikt och stödja dem.

 
  
  

Översynen av småföretagsakten (B7-0286/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för förslaget till Europaparlamentets resolution eftersom det uttrycker missnöje med kommissionen därför att vid utgången av 2007 hade endast 75 procent av det totala beloppet på 21 miljarder euro i ekonomiskt stöd gjorts helt tillgängligt för endast 50 000 små och medelstora företag. Den alltför stora administrativa bördan som är ett hinder för de flesta små och medelstora företag måste undanröjas. Det behövs inte bara förenkling utan även ett förbättrat system för företagen att få tillgång till denna finansiering.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig. (IT) Kommissionen ägnar stor uppmärksamhet åt små och medelstora företag: de 23 miljoner små och medelstora företagen utgör EU:s ekonomiska struktur och är en källa till innovation och kreativitet som gör att Europa kan fortsätta att utmärka sig på världsmarknaderna. Undan för undan har byråkratin och den lagstiftning – som hittills har hämmat utvecklingen av innovativa små företag – avskaffats och unga människor börjar skymta en stabil framtid som är hoppingivande full av möjligheter. Entreprenörskap, utbildning och flexibilitet, smart lagstiftning och tillgång till lån är nyckelord i småföretagsakten (Small Business Act), ett ramverk som definierar EU:s politik för små och medelstora företag genom riktat stöd och utbildning för unga människor.

Nu när så många initiativ har definierats är det medlemsstaternas ansvar och hela EU:s att genomföra dem ordentligt, och ge små och medelstora företag större frihet i sina åtgärder, ge dem möjlighet att delta i offentliga upphandlingar, anta ett enhetligt europeiskt patent i framtiden och snabbt genomföra direktivet om betalningsfrister. Vi får inte glömma att investeringar är nödvändiga för att undvika att de ansträngningar som gjorts hittills ska vara förgäves. Det är endast investeringar som kan göra att mekanismen fungerar som den ska och påverka den europeiska konkurrenskraften.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig.(RO) Småföretagsakten bygger på en rad pelare, t.ex. tillgång till finansiering och tillträde till den inre marknaden, internationella marknader och offentlig upphandling. De framsteg som har gjorts i medlemsstaterna när det gäller att vidta konkreta åtgärder för att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag är varierande och ibland försumbara, trots de politiska åtaganden som framförs i dokumentet. I EU utgör de 23 miljoner små och medelstora företagen omkring 99 procent av alla företag och tillhandahåller över 100 miljoner arbetstillfällen och bidrar på ett avgörande sätt till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och skapande av sysselsättning. Små och medelstora företag möter betydande problem när de vill utöka sin verksamhet och förbättra sin förmåga till nyskapande och sitt tillträde till marknaderna.

Det är därför som jag uppmanar medlemsstaterna att snarast anta förslaget till stadga för ett europeiskt privaträttsligt bolag, som skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att göra affärer i hela EU, minska kostnaderna och stimulera tillväxt på området genom att främja en 25-procentig minskning av administrationen och ge incitament till företagande. Jag röstade för resolutionsförslaget.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för resolutionen. Det finns 23 miljoner små och medelstora företag i EU, som utgör ungefär 99 procent av alla företag och tillhandahåller över 100 miljoner arbetstillfällen. De ger ett avgörande bidrag till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och sysselsättning, är en viktig källa till innovation och spelar en viktig roll i att bevara och öka sysselsättningen och hjälper till att uppnå huvudmålen för Europa 2020-strategin. Småföretagsakten, som antogs 2008, var ett viktigt politiskt steg för att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag, säkra bättre och enklare lagstiftning och förenkla marknadstillträdet. Små och medelstora företag möter dock svåra problem när de vill utveckla sin verksamhet och sin innovationsförmåga, och det är svårt för dem att få tillträde till marknader, framför allt på grund av svårigheter med att hitta finansiering och på grund av administrativa hinder, vilka också bör reduceras ytterligare. Medlemsstaterna bör snarast genomföra alla bestämmelser i småföretagsakten för att skapa ett tydligt och enhetligt företagsklimat.

 
  
MPphoto
 
 

  Regina Bastos (PPE), skriftlig. (PT) Småföretagsakten är den strategiska ramen för bättre utnyttjande av potentialen för tillväxt och innovation för EU:s små och medelstora företag. Det finns omkring 23 miljoner små och medelstora företag i EU, som utgör ungefär 99 procent av alla företag och ger över 100 miljoner arbetstillfällen. De spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, sociala sammanhållningen och skapar sysselsättning.

I denna resolution, som jag röstade för, uppmärksammas att flera av initiativen i småföretagsakten har inletts för små och medelstora företag. Trots detta kan mycket mer göras för att hjälpa de små och medelstora företagen i EU: att medlemsstaterna snabbt genomför direktivet om betalningsfrister, att kommissionen förbättrar sina mekanismer för att främja att medlemsstaterna tillämpar principerna i småföretagsakten, att medlemsstaterna omedelbart antar det sista återstående förslaget om stadga för ett europeiskt privaträttsligt bolag, att kommissionen och medlemsstaterna verkligen tillämpar SMF-testet som en del av konsekvensbedömningarna, att en välbehövlig minskning av de byråkratiska och administrativa bördorna för små och medelstora företag snarast genomförs och att Erasmus för unga företagare permanentas med en tillräcklig budget.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag röstade för resolutionsförslaget eftersom jag välkomnar initiativet till inremarknadsakt och särskilt lagförslagen som ska göra det möjligt för små och medelstora företag att utnyttja alla fördelarna med den inre marknaden, t.ex. europeiska bestämmelser för riskkapitalfonder, översynen av reglerna på mervärdesskatteområdet och förenkling av redovisningsdirektiven. Samtidigt anser jag att det behövs en förstärkt dialog mellan de små och medelstora företagen och de offentliga upphandlingsorganen för att göra det enklare för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingsförfaranden. Under dessa omständigheter är det enligt min mening lämpligt att granska alternativen för att hjälpa små och medelstora företag att bilda partnerskap och konsortier för att delta gemensamt i offentliga upphandlingskontrakt. Kommissionen bör lägga fram en utvärdering av konsekvenserna och överväga möjligheten att höja taken för EU:s offentliga kontrakt, så att små och medelstora företag, som annars skulle ha omfattas av särskilda krav som hade hindrat dem från att delta, får möjlighet att få del av kontrakt.

Jag vill också uppmana kommissionen att överväga hur det skulle vara möjligt för EU att förbättra offentliggörandet av alla meddelanden om offentliga upphandlingar och att eliminera den administrativa börda som hindrar europeiska företag att delta i gränsöverskridande offentliga upphandlingar. Det är sedan medlemsstaternas sak att i sin offentliga upphandling mer systematiskt tillämpa kommissionens arbetsdokument om en europeisk kod för bästa praxis som förbättrar små och medelstora företags möjligheter till offentlig upphandling.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag välkomnar införandet och utvecklingen av småföretagsakten som enligt min mening i rätt tid ger lösningar på de viktigaste hindren som små och medelstora företag stöter på när de vill utöka sin verksamhet och bli etablerade. Många av dessa hinder beror på den överdrivna byråkratiseringen och svårigheter att få finansiering. I småföretagsakten uppmanas medlemsstaterna att förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag så att dess principer kan genomföras och antas i vederbörlig ordning.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig.(EN) Småföretagsakten har varit en av de mest proaktiva insatserna under de senaste tre åren och det är viktigt att EU fortsätter att fokusera på de små och medelstora företagen.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig.(RO) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om en översyn av småföretagsakten eftersom det fortfarande finns viktiga steg att ta för att göra det lättare för små och medelstora företag att bedriva en bra verksamhet i EU.

I ekonomiska termer är de små och medelstora företagen vad man kallar för EU:s ryggrad. 99 procent av alla företag i Europa är faktiskt små och medelstora företag som tillhandahåller över 100 miljoner arbeten. EU främjar deras utveckling. På nationell nivå stöter de små och medelstora företagen ständigt på svårigheter när det gäller att erhålla finansiering eller klara administrativa uppgifter som ofta överskrider kraven i EU-direktiven. Därför röstade jag för att medlemsstaterna intensifierar sina insatser för att ordentligt genomföra de principer som ingår i småföretagsakten.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Små och medelstora företag är av avgörande betydelse för den europeiska ekonomins dynamik. Det finns 23 miljoner små och medelstora företag inom EU. De har färre än 250 anställda och deras omsättning överskrider inte 50 miljoner euro. De utgör 99 procent av de europeiska företagen och sysselsätter nästan 70 procent av arbetskraften inom den privata sektorn. I en situation med en svår ekonomisk återhämtning efter krisen och ökad internationell ekonomisk konkurrens skulle en europeisk strategi vara välkommen. Småföretagsakten är inriktad på att öka företagandet i EU och hjälpa företagen att växa. Det är därför absolut nödvändigt att vi minskar de administrativa formaliteterna och inför en modern förvaltning som är anpassad till de små och medelstora företagens behov. Därför måste kommissionen införa ett enhetligt system för etablering av företag. Det skulle också vara till nytta att införa ett SMF-test för att utvärdera konsekvenserna av all framtida lagstiftning om små och medelstora företag och kontrollera att lagstiftningen inte stryper dessa företags tillväxtpotential.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig.(FR) Jag välkomnar antagandet av Europaparlamentets resolution om översynen av småföretagsakten, som innebär att EU:s stödåtgärder för små och medelstora företag anpassas till den nya situationen efter 2008 års ekonomiska kris och ser till att de kan uppfylla målen för Europa 2020-strategin. De små och medelstora företagen var de första att drabbas av den finans- och bankkris som har pågått de senaste åren och som minskar deras tillgång till finansiering och marknader. Den nya versionen av småföretagsakten måste därför ge mer stöd till innovation i små och medelstora företag genom att diversifiera finansieringsinstrumenten och minska deras administrativa bördor så mycket som möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Små och medelstora företag utgör tillsammans cirka 99 procent av alla företag och tillhandahåller över 100 miljoner arbeten i EU. Deras roll i den ekonomiska tillväxten, sociala sammanhållningen och skapandet av sysselsättning är därför mycket viktig.

Småföretagsakten bygger på huvudprinciperna om tillgång till finansiering, tillträde till marknader och bättre lagstiftning. Trots detta fortsätter små och medelstora företag obestridligen att kämpa med en rad problem, exempelvis svårigheten att utöka sin verksamhet, problem med att få tillträde till marknader eller de otaliga svårigheterna med att erhålla finansiering.

Jag välkomnar därför slutsatserna i kommissionens översyn och jag är mycket glad över att se de nya förslagen som syftar till att förbättra tillgången till finansiering och marknader och för att fortsätta avskaffandet av byråkrati.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Det här förslaget till Europaparlamentsresolution gäller en översyn av småföretagsakten. Småföretagsakten består av en rad politiska principer i syfte att stödja små och medelstora företag när det gäller deras tillgång till finansiering och marknader samt förbättrad lagstiftning. De små och medelstora företagens sociala, ekonomiska och finansiella betydelse i EU är odiskutabel. Det finns omkring 23 miljoner av dem i EU och de utgör 99 procent av alla företag och tillhandahåller över 100 miljoner arbeten. Den pågående finanskrisen har haft negativa konsekvenser för dessa företag. Därför behövs det en översyn av den gällande lagstiftningen för att underlätta tillgången till finansiering, för att minska de administrativa bördorna och all byråkrati, för att främja energibesparingar eftersom endast 24 procent av företagen för närvarande är medvetna om dess betydelse, för att för att förbättra företagens teknik genom miljöinnovationer, för att främja förbättrade kvalifikationsnivåer, utbildning och yrkesutbildning och för att främja internationalisering och god samhällsstyrning. Jag välkomnar därför antagandet av denna resolution och jag hoppas att alla små och medelstora företag kommer att dra nytta av dessa åtgärder och bli framgångsrika, eftersom det är till nytta för alla européer.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Vi har ännu en resolution full av motsägelser på våra bord. Å ena sidan bör man stödja att parlamentet välkomnar att kommissionen utnämner den nya företrädaren för små och medelstora företag och företrädarens uppdrag att övervaka hur medlemsstaternas genomförande av småföretagsakten fortskrider och främja små och medelstora företags intressen i hela kommissionen genom att främst se till att principen att tänka småskaligt först verkligen tillämpas effektivt. En positiv rekommendation ges i uppmaningen till medlemsstaterna att utse nationella företrädare för små och medelstora företag som ska samordna den politik som rör sådana företag och övervaka genomförandet av småföretagsakten i olika myndigheter.

Vi anser också att det är positivt att betona att den administrativa bördan är relativt större ju mindre företaget är och därför efterlysa en åtskillnad mellan mikroföretag, småföretag och medelstora företag.

Å andra sidan tar man i resolutionen inte alls upp – eller inte i tillräcklig grad – en rad direkta och indirekta begränsningar som för närvarande belastar små och medelstora företag, varav många är följden av den dominerande politiken på EU-nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) I resolutionen välkomnar man å ena sidan ”kommissionens utnämnande av den nya företrädaren för små och medelstora företag, och stöder företrädarens uppdrag att övervaka hur medlemsstaternas genomförande av småföretagsakten fortskrider och att främja små och medelstora företags intressen i hela kommissionen genom att främst se till att principen att tänka småskaligt först verkligen tillämpas samt uppmanar medlemsstaterna att utse nationella företrädare för små och medelstora företag som ska samordna den politik som rör sådana företag och övervaka genomförandet av småföretagsakten i olika myndigheter”.

Å andra sidan kritiserar man dock inte eller föreslår alternativ till den nyliberala åtstramningspolitiken i stabilitets- och tillväxtpakten, som vållar så mycket problem för små och medelstora företag och för allmänheten.

Trots detta är det positivt att man framhåller att de administrativa bördorna är relativt sett högre ju mindre företaget är och att man därför efterlyser en åtskillnad mellan mikroföretag, småföretag och medelstora företag och understryker att mikroföretagen – med färre än tio anställda – utgör 91,8 procent av alla EU-företag och därför förtjänar mer uppmärksamhet och motsvarande skräddarsydda bemötande.

Vi kommer att bevaka hur dess genomförande utfaller.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig.(GA) Det finns 23 miljoner små och medelstora företag i EU och de sysselsätter över 100 miljoner människor. Småföretagsakten är en viktig politik som syftar till att förenkla tillgången till finansiering och förbättra lagstiftningen. En mycket viktig del av akten är att minska byråkratin för små och medelstora företag på Irland och i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig.(FR) I dag har Europaparlamentet visat sitt stöd för 23 miljoner små och medelstora företag i EU, som står för över 100 miljoner arbetstillfällen och ger ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och skapandet av sysselsättning.

Målet var att utvärdera de framsteg som gjorts och planera nya åtgärder som reaktion på de problem som uppstått till följd av den ekonomiska krisen.

Vi kan konstatera en markant förbättring av de små och medelstora företagens situation men ytterligare framsteg behövs. Små och medelstora företag fortsätter att möta betydande svårigheter när de vill utöka sin verksamhet och ibland även med att överleva. Det är därför nödvändigt att minska byråkratin genom förstärkt kontroll och intelligent lagstiftning.

Ett beslut måste därför snarast fattas om stadgan för ett europeiskt privaträttsligt bolag och vi måste även snarast möjligt göra framsteg i att anta enhetligt europeiskt patent. Samtidigt måste vi se till att SMB-testet verkligen tillämpas på alla nya lagstiftningsförslag, i synnerhet på nationell nivå.

Slutligen spelar små och medelstora företag en viktig roll för europeisk innovation. Vi bör fortsätta att förenkla finansieringen av forskning och utveckling för att öka dessa företags innovationskapacitet under hela innovationscykeln.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig.(FR) Små och medelstora företag utgör 99 procent av EU:s företag. Följaktligen röstade jag för resolutionen om översynen av småföretagsakten, där man framhåller de små och medelstora företagens viktiga roll i den europeiska ekonomin. Jag är för en strategisk ram som går ännu längre i den hjälp som ges till små och medelstora företag i tider av ekonomisk recession, och detta gäller på många områden. Jag välkomnar därför en intelligent lagstiftning som lättar de administrativa bördorna för dessa viktiga ekonomiska aktörer och som underlättar deras tillgång till finansiering och nya marknader så att de kan investera och växa. Slutligen är det viktigt att påpeka att forskning, innovation och utbildning bör stödjas så att våra små och medelstora företag kan dra full nytta av den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Małgorzata Handzlik (PPE), skriftlig.(PL) Som företrädare för Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokraterna) deltog jag i arbetet med och förhandlingarna om direktivet om betalningsfrister, som är ett av de viktiga lagstiftningsförslag som tillkännagavs i den ursprungliga versionen av småföretagsakten. Jag hoppas att medlemsstaterna vinnlägger sig om att genomföra dess bestämmelser så snart som möjligt och korrekt. Småföretagsakten är ett bra förslag för små och medelstora företag. Jag är dock tveksam till vissa delar av den kvalitativa utvärdering som har gjorts. Exempelvis skulle jag vilja nämna bilagan till den översyn som kommissionen har utarbetat. Bilagan innehåller exempel på bra praxis och i den del som handlar om den inre marknaden nämner kommissionen bland dessa att 22 medlemsstater har inrättat och tagit i drift en enda kontaktpunkt för företagarinformation. Jag vill påminna alla om att dessa kontaktpunkter inrättades i enlighet med tjänstedirektivet.

För knappt tre månader sedan antog kammaren ett betänkande om genomförandet av tjänstedirektivet, i vilket vi främst uppmärksammar att kontaktpunkterna inte är i full drift, att de i de flesta fall inte ger möjlighet att slutföra formaliteter på elektronisk väg och att de inte fungerar på det sätt som företagen förväntar sig. Jag hoppas att uppmärksammandet av enskilda kontaktpunkter som är goda förebilder kommer att leda till ökade insatser för att förbättra verksamheten för samtliga av dem, så att de verkligen är till nytta för små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta dokument eftersom man i det välkomnar kommissionens översyn av småföretagsakten och uttrycker stöd för de nya förslagen som är inriktade på att ytterligare förbättra tillgången till finansiering, förstärka marknadstillträdet och minska de administrativa bördorna genom att förstärka förvaltningen och tillsynen genom smart lagstiftning. Jag anser att medlemsstaterna utan dröjsmål bör anta de sista återstående förslagen till stadgan om ett europeiskt privaträttsligt bolag, som skulle göra det möjligt för små och medelstora företag att göra affärer i hela EU samtidigt som kostnaderna minskar och tillväxt främjas på detta område. Vi behöver också främja den 25-procentiga minskning av den administrativa bördan som anges i småföretagsakten, vilket skulle bidra till att effektivisera den akten, motverka all protektionistisk ekonomisk politik i medlemsstaterna och stimulera företagandet i hela EU. Medlemsstaterna måste snabbt genomföra det reviderade direktivet om betalningsfrister för att bekämpa betalningsförseningar och deras negativa konsekvenser, särskilt för små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör också undvika s.k. gold-plating, dvs. att kraven i EU-lagstiftningen utökas med nationella särbestämmelser när de införlivar direktiven i den nationella lagstiftningen. Den administrativa bördan är relativt sett större ju mindre företaget är – vilket är en ett oproportionerligt och felaktigt förhållande som minskar nystartandet av små och medelstora företag. Man behöver göra åtskillnad mellan mikroföretag, småföretag och medelstora företag. Jag anser att små företag bör stöttas så att de kan förbättra sin konkurrenskraft på internationella marknader genom att man förbättrar deras exportmöjligheter, sprider information om program och initiativ för att underlätta tillträdet till internationella marknader och gör det lättare för de små och medelstora företagen att ta sig in på dessa marknader med sina varor och tjänster samt ser till att småföretagens intressen tillvaratas i tillräcklig utsträckning.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag välkomnar kommissionens översyn av småföretagsakten och stöder de nya förslagen som är inriktade på att ytterligare förbättra tillgången till finansiering, öka marknadstillträdet och fortsätta avbyråkratiseringen genom förbättrad styrning och kontroll och genom smart lagstiftning och smarta åtgärder som resultatgranskningen av småföretag.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. – (RO) Jag röstade för förslaget om översynen av småföretagsakten eftersom jag anser att EU måste fortsätta att förstärka sina stödmekanismer för att undanröja hindren för hållbar utveckling för små och medelstora företag så att deras potential kan utnyttjas fullt ut. Med hänsyn till de små och medelstora företagens viktiga roll i den europeiska ekonomin och deras bidrag till att öka ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning måste åtgärder vidtas för att ge en idealisk ram för de små och medelstora företagens utveckling. I detta sammanhang vill jag betona att medlemsstaterna måste intensifiera sina ansträngningar att stödja politiken för att främja företagande och skapa en gynnsam företagsmiljö för små och medelstora företag. Hänsyn behöver också tas till vikten av att förstärka god praxis inom dessa politiska insatser. Att förbättra de små och medelstora företagens tillgång till finansiering och den inre marknaden, minskande av byråkrati samt säkerställande av ett bättre genomförande av småföretagsakten i medlemsstaterna måste prioriteras på nationell nivå och EU-nivå.

 
  
MPphoto
 
 

  Mario Mauro (PPE), skriftlig.(IT) Översynen av småföretagsakten och de nya förslag som den innehåller är nödvändiga verktyg för att stödja och ge ny livskraft åt de 23 miljoner europeiska små och medelstora företag som har visat sig vara det verkliga bålverket mot den ekonomiska krisen. Små och medelstora företag utgör 99 procent av hela den europeiska ekonomin och tillhandahåller arbeten för nästan hundra miljoner européer. Vi måste fortsätta att arbeta för att förstärka och stödja små och medelstora företag för att blåsa nytt liv i tillväxten, samtidigt som vi också inriktar oss på att förbättra konkurrenskraft och innovation. Förslagen speglar korrekt dessa behov. Särskilt viktigt är att aktualisera småföretagsakten i enlighet med målen för Europa 2020-strategin och alla åtgärder för att underlätta tillväxten för små och medelstora företag genom förenkling och stöd, inte bara till investeringar utan även för att möta de utmaningar som globaliseringen och klimatförändringarna medför i dag.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Ännu en text där man eftersträvar att sänka de offentliga myndigheternas standarder till förmån för företagarna. Den europeiska småföretagsakten och översynen av den handlar varken om allmänintresset eller om de anställda i de små och medelstora företagen. Den enda dygden i denna resolution, som stöddes av alla politiska grupper utom min egen, är att man beklagar sakernas tillstånd och skryter med den energieffektivitet som de undergräver i andra sammanhang genom att främja otyglad export. Hyckleri och illvillighet. Jag avstår från att rösta för att uppmuntra avsikten och ta avstånd från hyckleriet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Vi får inte glömma att de 23 miljoner små och medelstora företag i EU, som utgör omkring 99 procent av samtliga företag och tillhandahåller över 100 miljoner arbeten, bidrar på ett avgörande sätt till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och skapande av sysselsättning, är en stor källa till innovation, och spelar en viktig roll för att bibehålla och öka sysselsättningen samt bidrar till uppnåendet av huvudmålen i huvudinitiativen i Europa 2020-strategin. Småföretagsakten bygger på en rad viktiga politiska pelare, exempelvis tillgång till finansiering, tillträde till marknader – den inre marknaden, internationella marknader, offentlig upphandling – samt bättre lagstiftning. Vi måste uppmuntra medlemsstaterna att anta dess riktlinjer för att hjälpa små och medelstora företag i denna kristid.

 
  
MPphoto
 
 

  Claudio Morganti (EFD), skriftlig.(IT) Jag är mycket positiv till denna resolution om översynen av småföretagsakten, eftersom den innehåller rätt åtgärder som behöver vidtas för att göra det enklare för över 23 miljoner små och medelstora företag att göra affärer. Huvudpunkterna är tillämpning av en ny rad åtgärder som ska underlätta tillgången till lån via offentligt stöd till garantisystem och ett starkt åtagande om att främja samfinansiering av mikrokrediter. I stället för en mängd initiativ och riktad finansiering är våra små och medelstora företag i behov av större och enklare handlingsfrihet, med andra ord mindre byråkrati och även vissa garantier. Vad gäller den sistnämnda punkten bör vi uppmana medlemsstaterna att lösa frågan om betalningsfrister, som har vållat och fortsätter att vålla problem och svårigheter. Till sist vill jag understryka att internationaliseringen kan vara den nya fronten för en nylansering av små och medelstora företag och att alla verktyg som gör det möjligt för dem att utöka sin verksamhet utanför sina gränser därför är mycket välkomna. Det är en svår utmaning, särskilt för mindre företag, och den kräver därför större uppmärksamhet och mer stöd från EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta dokument eftersom jag anser att småföretagsinitiativen i småföretagsakten är rätt sätt att öka EU:s konkurrenskraft. Jag vill särskilt uppmärksamma två aspekter av den resolution vi har antagit. För det första uppmärksammandet av utbildning och yrkesutbildning. Det är just de unga som kommer att skapa och delta i EU:s framtid. Det är därför särskilt viktigt för dem att vara driftiga och redo att skapa en dynamisk och konkurrenskraftig EU-ekonomi. Effektiv användning av resurser är en annan aspekt som också är förknippad med den framtida livskvaliteten i EU. Vi talar alltid om detta men hittills har vi dessvärre i praktiken gjort mycket lite för att omsätta våra ord i handling. Å andra sidan är effektiv användning av resurser i sig inte ett tillräckligt mått – det krävs i allmänhet en hållbar miljöinställning i varje steg av verksamhetsutvecklingen. Jag uppmanar därför både kommissionen och medlemsstaterna att ägna mer uppmärksamhet åt möjligheten att utveckla ett ökat företagande bland de unga och främja effektiv användning av resurser och andra energibesparande initiativ.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Syftet med resolutionen är att ge Europaparlamentets syn på kommissionens analys av småföretagsakten. Parlamentet använder resolutionen till att uttrycka sitt stöd för de nya förslagen som syftar till att förbättra tillgången till finansiering och marknadstillträdet för små och medelstora företag, vidta åtgärder för att fortsätta avbyråkratiseringen genom förbättrad styrning och kontroll, smart lagstiftning och sådana åtgärder som resultatgranskningen av små och medelstora företag.

Stöd till små och medelstora företag är som jag tidigare sagt ett viktigt medel för att främja ekonomisk tillväxt. Det som parlamentet föreslår i detta avseende för forskning och innovation – särskilt förenklad finansiering för forskning och samt främjande av lämplig programförvaltning, särskilt för små och medelstora företag – är särskilt viktigt, eftersom det förstärker innovationskapaciteten under hela cykeln, inbegripet icke-teknisk innovation inom den kommande budgetramen för forskning och innovation. Jag stöder också investeringar för att stödja lokala små och medelstora företag via exempelvis medverkan av innovationscentrum, handelskamrar, näringslivsorganisationer och innovationskluster på hela den inre marknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Små och medelstora företag utgör ungefär 99 procent av samtliga EU-företag och ger ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt: förutom att vara en källa till sysselsättning och välstånd är de synnerligen lämpliga innovationsförmedlare. Det är viktigt att vi fortsätter att erbjuda dem villkor som gör att de kan utvecklas och trygga sin ställning på marknaden genom att garantera dem tillgång till finansiering och till de potentiella fördelarna av den inre marknaden. Det är därför viktigt att gratulera kommissionen till dess analys av småföretagsakten och stödja de nya förslag som läggs fram för att främja målen för stödet till små och medelstora företag.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig.(FR) Nittionio procent av de europeiska företagen är små och medelstora företag. Två tredjedelar av arbetstillfällena i den privata sektorn tillhandahålls av basen av små och medelstora företag. Över hälften av det europeiska mervärdet produceras av små och medelstora företag. Det kommer inte att bli någon verklig återhämtning av ekonomin, eller långsiktig ekonomisk tillväxt, utan betydande insatser från de offentliga myndigheterna, oavsett om det är på lokal, nationell eller europeisk nivå, till förmån för de små och medelstora företagen. När kommissionen antog småföretagsakten 2008 tog kommissionen det första avgörande steget mot små och medelstora företag genom att införa principen att tänka småskaligt först på alla lagstiftningsområden. Trots de många förslag som har setts under de gångna tre åren – jag tänker framför allt på direktivet om betalningsfrister – behövs det fortfarande mycket framsteg för att göra saker enklare för små och medelstora företag, inte bara ifråga om den administrativa börda de tvingas att hantera utan även när det gäller deras svårigheter att få tillgång till finansiering. Kommissionen måste fortsätta på den väg som den utstakade i småföretagsakten 2008. Detta är vad som efterlyses i resolutionen, som jag ger mitt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Fokus i resolutionen ligger framför allt på följande: 1. Lagstiftning, där man efterlyser ett bättre genomförande av SMF-testet – särskilt i medlemsstaterna – samt avbyråkratisering och minskade administrativa bördor. 2. Förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag genom ytterligare medel och instrument inom EIB (t.ex. finansieringsfacilitet med riskdelning och riskkapitalinvestering) samt ett utökat (och oberoende) ramprogram för konkurrenskraft och innovation. 3. Förbättringar som krävs för att se till att små och medelstora företag kan delta i offentliga upphandlingar. 4. Förenklade och bättre inriktade program för forskning, utveckling och innovation för att främja små och medelstora företags kapacitet att förvalta innovationer, tillgång till forsknings-, utvecklings- och innovationstjänster och kunskapsbaserade företagstjänster genom exempelvis tekniköverföringscentrum och universitet. 5. Behovet av att ägna mer uppmärksamhet åt de kompetenser som krävs och andra sociala och arbetsmarknadsrelaterade frågor som påverkar entreprenörskap och små och medelstora företags kapacitet att förverkliga sin sysselsättningspotential, särskilt ledningskompetens, digital kompetens och hållbarhetskompetens. 6. Åtgärder för att förbättra resurseffektiviteten: sektoriella projekt för små och medelstora företag för att identifiera resurseffektiv innovation i värde- och leveranskedjorna, antagande av en ambitiös handlingsplan för miljöinnovationer och mer medel till den genom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, mer kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder för att hjälpa små och medelstora företag att sänka sina energikostnader.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig.(IT) Jag stöder betänkandet om översynen av småföretagsakten eftersom dess syfte är att förbättra tillgången till kredit och marknadstillträdet för små och medelstora företag. I denna kristid för europeiska företag behöver vi ge stöd till små och medelstora företag så att de kan öka sin kompetens och sitt kunnande och be dem att stödja ledningsprogram som är utformade för att genomföra forskning, utveckling och innovation. I betänkandet framhålls den viktiga roll som de små och medelstora företagen spelar i övergången till en ekonomi som kännetecknas av resurseffektivitet och det är också viktigt att framhålla unga företagares betydelse. För de sistnämnda bör EU åta sig att institutionalisera Erasmusprogrammet för att ge dem möjlighet att utvecklas.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig.(FR) Det gläder mig att resolutionen om översynen av småföretagsakten antogs av en överväldigande majoritet i Europaparlamentet. Små och medelstora företag, som utgör 99 procent av de europeiska företagen, tillhandahåller två tredjedelar av arbetstillfällena i den privata sektorn och genererar över hälften av det mervärde som skapas av samtliga företag som är verksamma i EU. Små och medelstora företag spelar en viktig roll i innovation, forskning och utveckling. När kommissionen antog småföretagsakten 2008 tog kommissionen ett avgörande steg för dessa små och medelstora företag genom att införa principen att tänka småskaligt först på alla lagstiftningsområden.

Många förslag har setts under tre år, exempelvis direktivet om betalningsfrister. Vi har dock fortfarande mycket kvar att uträtta för att göra livet enklare för små och medelstora företag i fråga om den byråkrati de möter och tillgången till finansiering, som ofta är svar. I resolutionen uppmanas kommissionen att fortsätta på den inslagna vägen att ta större hänsyn till de medel för välstånd och ekonomisk tillväxt som små och medelstora företag utgör.

 
  
MPphoto
 
 

  Viktor Uspaskich (ALDE), skriftlig.(LT) Precis som föredraganden nämnde är små och medelstora företag ryggraden i det europeiska samhället och motorn i vår ekonomi. Detta gäller även för Litauen, där 99,4 procent av de litauiska företagen har färre än 250 anställda. Enligt regeringens statistik fanns det 66 500 små och medelstora företag i Litauen den 1 januari 2011. Det som litauerna desperat behöver är smartare lagstiftning, mindre byråkrati och färre administrativa bördor. Att få byggnadslov är ett av de svåraste problemen som möter investerare i Litauen. Enligt en rapport från Världsbanken krävs det 17 ansökningsförfaranden för att få byggnadslov och det kan ta 162 dagar. Enligt Världsbankens klassificering ligger Litauen på 59:e plats i världen i detta avseende. Investerarskyddet i Litauen är ett ännu större problem: här ligger Litauen på 93:e plats. Det är verkligen inte bra. Jag anser att en framgångsrik strategi för att främja innovativa små och medelstora företag inte bara bör främjas genom stöd utan även genom skapandet av ett företagsklimat där små och medelstora företag har större frihet och förbättrad tillgång till olika finansieringskällor. Jag anser också att små och medelstora företag bör ägna mer uppmärksamhet åt sociala och arbetsmarknadsrelaterade frågor av betydelse för entreprenörskap och sina möjligheter att anställa människor med relevant kompetens.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig.(EN) Jag välkomnar denna resolution, där man varnar för allt för mycket byråkrati för små och medelstora företag. De 23 miljoner små och medelstora företagen i EU tillhandahåller över 100 miljoner arbetstillfällen och ger ett stort bidrag till ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och skapande av sysselsättning. Vi behöver se till att dessa livskraftiga företag inte hindras av byråkrati och jag instämmer i att EU behöver göra nya ansträngningar att minska administrativa bördor. Jag är glad över att nästan samtliga lagstiftningsförslag inom småföretagsakten har antagits men uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra det reviderade direktivet om betalningsfrister.

I resolutionen beskrivs även den energibesparingspotential som små och medelstora företag har – för närvarande genomför endast 24 procent av de små och medelstora företagen åtgärder för att minska miljöeffekterna av sin energianvändning. Om små och medelstora företag tillämpade kostnadseffektiva energieffektiviseringsåtgärder skulle de kunna sänka sina energikostnader och öka sina återinvesteringar.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Jag röstade emot resolutionen om den översyn av småföretagsakten som kommissionen lade fram i februari 2011. Denna översyn – i synnerhet minskningen av administrativa och byråkratiska kostnader och bördor – överensstämmer med akten i dess nuvarande lydelse. Dess förslag om harmonisering av skattesystemen får inte leda till ännu en sänkning av företagsbeskattningen – även om dessa är små företag – samtidigt som lönerna drabbas av åtstramningsplaner. Det är visserligen riktigt att syftet med översynen är att öka små och medelstora företags tillgång till finansiering men man glömmer att nämna de sociala och miljörelaterade frågorna och hänvisar inte ens till kommissionens planer om ett initiativ för socialt entreprenörskap, som enligt uppgift ska komma i slutet av året. Genom detta förslag innebär översynen av småföretagsakten visserligen ett litet närmande till en social ekonomi men det sker genom dess svagheter i fråga om de utmaningar som är förknippade med de andra formerna av åtgärder. Precis som i fråga om direktivet om audiovisuella medietjänster har man i översynen av småföretagsakten inte dragit lärdom av Mario Montis rapport om att återupprätta medborgarnas förtroende för EU. Den följer därför fortfarande vissa ultraliberala tankegångar om europeisk integration som vi har fördömt i åratal, tankegångar som först och främst är fokuserade på marknaden och dess behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig.(FR) De små och medelstora företagen i Europa är vårt näringslivs lungor. Vi måste sätta deras utveckling, modernisering och konkurrenskraft i centrum för vår ekonomiska strategi. Jag röstade därför för resolutionen om översynen av småföretagsakten, vars syfte är att frigöra de små och medelstora företagens tillväxtpotential. Det finns fortfarande mycket kvar att göra för att förenkla lagstiftningen och de administrativa förfarandena som är alltför betungande för våra företags aktivitet och dynamik. Jag välkomnar de åtgärder som föreslås i betänkandet, exempelvis upprättandet av en stadga för ett europeiskt privaträttsligt bolag. Det skulle hjälpa våra små och medelstora företag att dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden genom att de då kan bedriva gränsöverskridande verksamheter utan att behöva fullgöra skyldigheter som ofta är betungande och avskräckande. Jag uppmanar därför rådet att snarast lämna sin ståndpunkt om detta initiativ. Slutligen måste vi komma till innovativa små och medelstora företags undsättning genom att underlätta deras tillgång till olika former av finansiering. Detta kommer framför allt att uppnås genom en betydande förenkling av användningen av EU-lån, som fortfarande saknar flexibilitet. Dessa lån finns och jag anser att de måste användas för att ge mer effektivt stöd för utveckling av realekonomin, innovation och sysselsättning.

 
  
  

Betänkande: Merkies (A7-0162/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta förslag eftersom jag håller med föredraganden om att unionen är styrka. Att slå ihop våra krafter för att vara kreativa och lösa gemensamma problem i Europa innebär snabbare utveckling, effektivitet (kostnadseffektivitet) och större kreativitet. Innovationsunionen bör också öka EU:s konkurrenskraft för att hjälpa oss att hitta en väg ut ur den ekonomiska krisen. Eftersom EU är mycket beroende av import är medlemsstaterna eniga om behovet av att använda intelligenta och hållbara råmaterial och varor som behövs för att generera energi eller för användning i industrin eller livsmedelsproduktionen. Den åldrande befolkningen är en annan utmaning som nästan alla länder i EU står inför. Med målet att ge människor fler friska levnadsår, med rätt vård och läkemedel, samtidigt som kostnaderna hålls under kontroll, kan ett gemensamt förhållningssätt ge snabbare resultat. EU:s ekonomier har blivit så sammanflätade i dag att det inte bara är eurons stabilitet som kräver ett gemensamt förhållningssätt: det krävs också för att öka medlemsstaternas konkurrenskraft. Det som krävs är en gemensam väg mot en rättvis och stabil ekonomi.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig. (RO) Europa har varit, är och kommer att förbli vaggan för den globala civilisationen, utbildningen, forskningen och kulturen. Det som är säkert och som också nämns i kommissionens meddelande är att Europa inte lider brist på potential, varken på det mänskliga, tekniska, kommersiella eller finansiella planet. Min fråga är: Vad gör EU för att i första hand utnyttja sin potential av mänskliga resurser? Vad tänker EU göra för att behålla sina mänskliga resurser som är så viktiga för innovation i Europas skolor, universitet och forskningscentrum? Innan vi riktar intresset mot att locka experter utifrån till EU, anser jag att vi bör prioritera att hejda utvandringen av forskare från Europa till andra viktiga centrum i hela världen. Inrättandet av ett moderniserat utbildningssystem i hela Europa, lägga större tonvikt vid väsentliga forskningsresultat och naturligtvis förenkla tillträdet till gränsöverskridande forskningsprogram i EU kan höja nivån på innovation i EU. För att se till att personalresurserna stannar kvar här, måste EU dock fokusera på följande aspekt: ge forskarna attraktiva erbjudanden, förslag som de inte kan motstå. Det måste övertyga dem om att det ingenstans är bättre än hemma på alla plan.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag stödde betänkandet. Huvudinitiativet Innovationsunionen är gemenskapens mest betydande och målinriktade försök hittills att inleda en strategisk, integrerad och företagsorienterad europeisk innovationspolitik som komplement till medlemsstaternas ansträngningar, varigenom innovation styrs och framstegen övervakas på högsta möjliga politiska nivå. Innovationer är särskilt viktiga för att bekämpa globala utmaningar, som t.ex. klimatförändringar, energi- och livsmedelstrygghet osv., där det finns behov av att omdana och förstärka den befintliga vetenskapliga och tekniska grunden. Det är också nödvändigt att modernisera utbildningssystemen och anpassa dem till tidens behov. Medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att förbättra företagarandan och kompetensen både bland de unga européerna och bland entreprenörerna genom att se till entreprenörskap och innovation finns inom alla utbildningsområden och genom att förbättra humankapitalet. Sådana åtgärder kommer att göra det möjligt för dem att spela en aktiv roll i innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. (FR) Initiativet Innovationsunionen är fortfarande det viktigaste unionsinitiativet för att utveckla en integrerad europeisk strategi för forskning och innovation. Att öka takten i forskning och innovation är av avgörande betydelse för införandet av en rättvis och konkurrenskraft ekonomisk modell, trygga arbetstillfällen för framtiden, gå mot en hållbar resursförvaltning, klara energiutmaningarna och stimulera ett kunskapsbaserat samhälle. När det gäller arbeten, miljö och utveckling är innovation därför en av EU:s största utmaningar som kommer att ha konkreta återverkningar på medborgarna. Från och med nu måste EU-medborgarna kunna delta fullt ut i denna Innovationsunion både som drivkrafter för innovation och som dem som drar nytta av den så att den blir framgångsrik, vilket vi framhåller i betänkandet. Slutligen ville vi av den anledningen framhålla hur viktigt det är med innovationspolitik, samt mervärdet av en samordnad strategi på EU-nivå. För att klara de gemensamma sociala och ekonomiska utmaningarna som det europeiska samhället står inför behöver vi ambitiösa initiativ. Nu måste vi därför invänta lagstiftningsfasen av kommissionens åtgärder för forskning och innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig. (IT) Innovationsbegreppet är flerdimensionellt: det täcker inte bara vetenskaplig forskning och experiment och teknisk utveckling, utan även utveckling av nya processer och metoder samt organisations- och beteendemodeller. Samtidigt som jag välkomnar kommissionens meddelande om Innovationsunionen som ett huvudinitiativ i Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning anser jag att det fortfarande finns prioriterade områden där vi behöver ett större åtagande för att bygga upp kapacitet inom forskning, teknik och innovation: effektiv resursanvändning, återvinning och återanvändning av avfall, livsmedelskvalitet och säkerhet samt nya epidemier. Enligt slutsatserna från 2009 års europeiska innovationspanel har den senaste ekonomiska och finansiella krisen haft oproportionerlig inverkan i olika länder.

Jag är rädd för att de budgetåtstramningar som medlemsstaterna för närvarande åläggs kan leda till ökade begränsningar av investeringarna i forskning och innovation, med uppenbara negativa konsekvenser för europeisk tillväxt och konkurrenskraft. Jag uppmanar därför kommissionen att överväga att utnyttja resurser från den gemensamma strategiska ramen för att finansiera dessa sektorer, särskilt forsknings- och innovationssektorerna i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig.(ES) Jag har röstat för initiativet Innovationsunionen eftersom det är den enda möjligheten att övervinna krisen i en global värld. Innovation innebär att skapa arbetstillfällen, kunskap, teknik, värna om miljön, utöka den sociala sammanhållningen och den allmänna välfärden. Alla unionens medlemsstater måste göra ett fast åtagande om innovation stötta den genom att arbeta tillsammans, utbyta god praxis med varandra och förbättra spridningen av information om framgångsrika experiment.

Det finns en framtid förutsatt att det finns innovation. Jag röstade för ändringsförslag nr 1 eftersom jag är helt emot att använda medel från den gemensamma jordbrukspolitiken för att få fram de resurser som krävs för programmen. Jordbrukssektorn, som också är indragen i krisen, förtjänar dessa medel för att driva på sin egen innovation. Ett innovativt Europa kan medföra innovation till jordbruket, så att det kan bygga en framtid precis som de andra strategiska sektorerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Slavi Binev (NI), skriftlig. (BG) Alla är medvetna om att ekonomisk tillväxt är nära förknippad med tekniska framsteg, som i sin tur genereras av människors strävan efter innovation. Denna strävan och potential begränsas av finansiella, byråkratiska och andra hinder. Jag stöder helt betänkandet om Innovationsunionen eftersom jag anser att det kommer att göra det möjligt för oss att riva de murar som hindrar innovativt tänkande i EU. Jag anser dock att den viktigaste aspekten är att vi undviker att utveckla ett EU i två hastigheter, vilket kan åstadkommas framför allt genom att införliva unionens ekonomi i den gemensamma strävan efter innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig. (IT) Uppmaningen i betänkandet om att införa ett enhetligt europeiskt patent och den tillfredsställelse som uttrycks över det ökade samarbetet om införandet av patentet hindrar mig att rösta för. Införandet av ett engelskt-franskt-tyskt europeiskt patent är oacceptabelt av minst två skäl. För det första skulle systemet med tre språk ha en negativ inverkan på konkurrenskraften för företagen i de medlemsstater som inte är representerade i systemet. Dessa företag, däribland de italienska, skulle behöva vänta tills översättningsprocessen är klar innan de kan erhålla handlingarna, till nackdel för möjligheterna att handla snabbt som ofta är av största betydelse i affärslivet. De skulle behöva bära extrakostnaderna för översättning. Däremot skulle engelska, franska och tyska företag inte behöva finna sig i dessa hinder, som skulle ge upphov till diskriminering på grundval av språk. Vidare tycks systemet med tre språk inte överensstämma med administrativa krav eller spegla medlemsstaternas demografiska vikt, för i så fall skulle Italien också vara representerat. I stället tycks det vara ett försök att införa Tysklands prestige på bekostnad av de principer om jämlikhet och likställdhet mellan medlemsstaterna som EU är grundad på. Jag har därför bestämt mig för att inte stödja betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Jan Březina (PPE), skriftlig. (CS) Jag röstade för resolutionen om Innovationsunionen eftersom jag förutom allt annat anser att vi måste vidta åtgärder både på europeisk och nationell nivå för att förbättra européernas entreprenörskompetens och yrkesutbildning genom att införa företagande, kreativitet och innovation på alla utbildningsområden. Det är nödvändigt att utnyttja kommissionens program bättre, exempelvis Erasmus för unga företagare, och samtidigt skydda hantverk som källa till innovation. Enligt min mening bör kommissionen samarbeta mer med medlemsstaterna i utformningen av prognoser på medellång och lång sikt för de kvalifikationer som kommer att behövas på arbetsmarknaden och stödja partnerskap mellan universitet och näringslivet, i syfte att göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden och hjälpa till skapandet av innovativa kunskapsföretag, utvecklingen av tillämpad forskning och bättre utsikter för högskoleutbildade på arbetsmarknaden.

Här stöder jag förslaget från Regionkommittén om att skapa ett ”virtuellt nätverk för kreativitet” som ska vara öppet för alla (företag, lokala och regionala organ, den privata sektorn och medborgarna) och ge råd, stöd och tillgång till riskkapital och tekniska tjänster. Jag vill också framhålla att det behövs förbättrad och proaktiv samverkan mellan universitet och företag, och jag uppmanar kommissionen att starta ett nytt EU-omfattande program för fortbildning av universitetspersonal och tjänstemän som handlägger tekniska frågor.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag välkomnar att betänkandet är inriktat på forskning och innovation som medel att övervinna den ekonomiska och sociala kris som Europa för närvarande erfar. Nya, hållbara sätt för smartare och effektivare användning av resurser och varor blir allt nödvändigare. Vi behöver därför skapa utrymme för nya idéer och framför allt skapa de mekanismer som är nödvändiga för att genomföra dessa idéer. Jag stöder därför det betänkande som lagts fram om Innovationsunionen och vill betona dess betydelse för den rådande situationen och för europeisk framgång i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni Collino (PPE), skriftlig. (IT) Innovation är i många avseenden nyckeln till ekonomisk tillväxt. Redan under andra hälften av 1900-talet förstod de mest respekterade tillväxtekonomerna att innovation är en av huvudvariablerna för att höja sjunkande vinster. Detta är så som vi klarade övergången från 1950-talets tillväxtmodeller, enligt vilka ekonomin förr eller senare stagnerar och tappar fart, till 1980-talets endogena tillväxtmodeller, enligt vilka teknik och konstruktion ständigt är olika och innovativa produkter gör det möjligt att bibehålla en positiv tillväxttakt i ekonomin under lång tid. För att sätta de hävstångsmekanismer i rörelse som från och med nu och fram till 2020 kommer att ha formen av forskning, energieffektivitet och internationaliseringsmål, särskilt inom små och medelstora företag, krävs en stark politisk vilja att införa incitament och styrmedel. Dessa är medlemsstaternas ansvar och EU-medel kan förse dem med effektivt stöd. Resurserna är begränsade på grund av krisen och riktlinjerna i Europa 2020 måste gå hand i hand med starka skattepolitiska och industripolitiska åtgärder från de europeiska regeringarnas sida.

 
  
MPphoto
 
 

  George Sabin Cutaş (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet om Innovationsunionen eftersom man i det framhåller betydelsen av innovation för att lägga grunden för en hållbar, konkurrenskraftig ekonomisk modell och skapa nya arbetstillfällen i EU.

Samtidigt lade jag tillsammans med andra parlamentskolleger fram ett ändringsförslag till betänkandet där jag uttryckte min oenighet om att finansiera innovationspolitiken med pengar som hittills varit öronmärkta för den gemensamma jordbrukspolitiken.

 
  
MPphoto
 
 

  Ioan Enciu (S&D), skriftlig. (RO) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att det erbjuder genomförbara lösningar för att förbättra forskning och innovation i EU och i förlängningen ger förutsättningar för att återgå till ekonomisk tillväxt och skapa nya arbeten.

Stimulera investeringar för forskning, underlätta små och medelstora företags tillgång till olika finansieringskällor och förbättra samarbetet mellan universitet, forskningscentrum och regeringar som åtgärder som kommer att generera kreativitet och innovation på medellång och lång sikt. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt att balansera innovations- och forskningspotentialen mellan olika medlemsstater och regioner eftersom det för närvarande är stor skillnad mellan dem, vilket påverkar hela unionen.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstade för betänkandet eftersom det introducerar en rad åtgärder för att framgångsrikt ta itu med en rad samhällsproblem, särskilt klimatförändringar, energi- och resursknapphet, en åldrande befolkning samt problem med att få tillgång till offentliga tjänster och hälso- och sjukvård av god kvalitet. EU måste helhjärtat åta sig att uppnå de föreslagna målen. Det uppskattas att 3,7 miljoner arbeten kan skapas till 2020 och att bruttonationalprodukten (BNP) kan ökats med omkring 800 miljarder euro till 2025.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Detta initiativbetänkande följer i kölvattnet efter kommissionens meddelande om Innovationsunionen och är ett av initiativen i Europa 2020-strategin, vars mål är att främja innovation och konkurrenskraft genom att skapa starka politiska åtgärder som stimulerar utbytet av idéer och lösningar på en rad problem som är gemensamma för alla medlemsstater.

Kärnan i denna idé är att uppmuntra och främja verksamheter som är effektiva och konkurrenskraftiga, både under och efter krisen, som gör det möjligt för unionen som helhet att övervinna de svagheter som en rad sektorer uppvisar och särskilt industrin.

Det är således utan tvekan ett ambitiöst betänkande med tanke på de frågor som behandlas, från immateriella äganderättigheter för att öka samarbetet mellan medlemsstater och kommissionen. Jag vill därför berömma föredraganden för hennes engagemang och hoppas att vi med fler sådana bidrag kommer att kunna uppnå alla mål som föreslås i Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) I detta betänkande som utarbetats av Judith Merkies föreslås en Innovationsunion som medel för att förbereda EU för världen efter den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen. Den globala kris utan motstycke som envist dröjer kvar och kan hota det europeiska projektet kräver att alla och särskilt EU intar en bestämd attityd som motiverar allmänheten. Förutom att rösta för betänkandet vill jag berömma föredraganden för hennes arbete, som ger oss en optimistisk bild av framtiden och efterlyser den innovationskapacitet som vi alla besitter. Det är viktigt att genomföra de förslag som förespråkas i betänkandet, exempelvis tillgång till lån och finansiellt stöd, mer investeringar i forskning och utveckling, tydligare lagstiftning, mindre byråkrati, en enda kontaktpunkt, bättre interregionalt samarbete och ett enkelt och billigt europeiskt patent.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Betänkandet handlar om betydelsen av innovation i alla dess former för samhällets utveckling. Samtidigt ges viktiga bidrag till en rad områden och förslag – till exempel ökad spridning och tillämpning av innovation i en rad sektorer – som vi anser lägliga.

I yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, som jag utarbetade, försökte jag sammanfatta huvudpunkterna i vår ståndpunkt och det som vi anser angeläget på området. På grundval av detta förslag till yttrande kan man utan vidare säga att det helt klart finns punkter där våra uppfattningar skiljer från kommissionens meddelande. Det gäller särskilt aspekter som också ingår i betänkandet, och där vissa av de motsägelser som det innehåller står att finna: innovation ses huvudsakligen som en affärsmöjlighet, betoningen av marknaden, konkurrens och utnyttjande av innovation för affärsändamål, förespråkandet av den inre marknaden och EU-patent. Dessa är de aspekter som vi inte är överens om.

Som vi sade under debatten är en annan fråga som inte behandlas tillräckligt risken för ett innovationsgap mellan de länder och regioner som är mest innovativ och de övriga – som tydligt framgår av resultaten från 2009 års europeiska innovationspanel.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) I betänkandet belyser man mycket väl innovation, som är ett nödvändigt medel för att hjälpa till att lösa många av de problem och utmaningar mänskligheten står inför i dag. Innovation bör vara en huvudpunkt i den offentliga politiken på områden som miljö, vatten, energi, transport, telekommunikation, hälsa och utbildning och bör bidra till att lösa problem som resursknapphet och effektiv resursanvändning, avfallsåtervinning och avfallsbehandling, livsmedelskvalitet och livsmedelstrygghet, demografiska förändringar, nya epidemier samt naturvård och bevarande av den biologiska mångfalden.

Betänkandet innehåller en rad motsägelser eftersom det grundas på nyliberala idéer, försvarar den inre marknaden och förespråkar EU-patent, vilket vi inte instämmer i.

De åtstramningar som medlemsstaterna för närvarande är ålagda kan leda till ökade begränsningar för investeringarna i forskning, teknik och innovation, särskilt i de mest sårbara länderna. I stället för den utlovade Innovationsunionen kan resultatet bli ett verkligt innovationsgap mellan de länder och regioner som är mest innovativa och de övriga.

Där det borde finnas allmänintresse, utveckling, sammanhållning, framsteg och social välfärd blev det till sist huvudsakligen så kallade affärsmöjligheter, marknaden, konkurrenskraft och utnyttjandet av innovation för affärsändamål.

 
  
MPphoto
 
 

  Pat the Cope Gallagher (ALDE), skriftlig.(GA) Vi måste främja att institutioner för högre utbildning, forskningsorganisationer och företag inom den privata sektorn utnyttjar de möjligheter som är tillgängliga inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling.

Det sjunde ramprogrammet för forskning är det största offentligt finansierade forskningsprogrammet i världen och vi måste fortsätta att framhålla fördelarna med det för små och medelstora företag. Från irländsk synpunkt bidrar det sjunde ramprogrammet för forskning till att utveckla forskning, som skapar arbetstillfällen och gör varor och tjänster tillgängliga som är nödvändiga och efterfrågas. Irländska organisationer har redan gjort 270 miljoner euro tillgängliga från programmet inom jordbruks-, livsmedels-, fiske-, hälso-, energi- och transportsektorerna samt inom informations- och kommunikationsteknik.

Detta är oerhört viktigt för både Irland och EU, särskilt i de nuvarande svåra ekonomiska tiderna.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Grech (S&D), skriftlig.(EN) Jag instämmer i vad som sägs i Merkiesbetänkandet eftersom jag är starkt övertygad om att innovation och kreativitet är nyckeln till ekonomisk återhämtning för unionen och att vikten av att omsätta unionens vetenskapliga tekniska landvinningar i nya varor och tjänster inte kan överskattas. Dessutom är jag övertygad om att i ett EU efter krisen måste en strategi för den inre marknaden formuleras på ett sådant sätt att vi vidmakthåller och förstärker den sociala sammanhållningen, tryggar marknadsintegriteten och den ekonomiska hållbarheten och främjar innovation. Därför stöder jag kommissionens initiativ till ett pilotprojekt för europeisk social innovation som ska se till att innovativa idéer för skapandet av produkter, tjänster och affärsmodeller knyts samman och framför allt att de tillgodoser EU-medborgarnas och konsumenternas sociala behov.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Grossetête (PPE), skriftlig. (FR) Inför en global ekonomi i kris har Europaparlamentet betonat vikten av att göra EU mer innovativt och effektivt genom att anpassa det till 2000-talets nya utmaningar.

Det är viktigt att uppmuntra största möjliga medverkan av alla berörda aktörer, inbegripet små och medelstora företag, industri, universitet och regeringar. Alla har sin roll att spela. Vi måste exempelvis modernisera våra utbildningssystem och fylla i kunskapsluckorna inom forskning och teknik.

Det enda sättet att ta oss ur krisen är att stödja innovation. EU måste göra det möjligt att inrätta nya finansieringsinstrument för att främja forskningssatsningar och privata investeringar. Vidare är samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna genom partnerskap ett betydelsefullt sätt att främja en mer innovativ ekonomi.

Jag anser att det är viktigt att anta ett enhetligt europeiskt patent för att främja en övergång till handelsutbyte utanför unionen. För närvarande är patent för dyra. Vi måste absolut sänka kostnaderna för att ta fram dem.

När det gäller kompetensflykten slutligen är det viktigt att uppmuntra forskarna att stanna i Europa. Utan dem är finansieringsinstrument och andra mekanismer till ingen nytta.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) De europeiska innovationsresultaten har hittills varit ganska dåliga. Ändå borde innovation hjälpa oss att bemästra de viktigaste samhällsproblemen, så som en åldrande befolkning, behovet av att förvalta resurser på ett hållbart sätt och ekonomisk återhämtning. Därför röstade jag för detta initiativbetänkande där man särskilt framhåller begreppet social innovation och betonar den aktiva roll som regioner och lokala myndigheter kan spela i innovation. Slutligen måste vi främja ett system för skydd av immateriella rättigheter som är balanserad och respekterar investerarnas rättigheter samtidigt som det ger våra medborgare bredast tänkbara tillgång till kunskap: exempelvis om de problem som behöver lösas och vilken innovation som skulle kunna bidra till det i framtiden.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för detta dokument eftersom enligt artikel 179.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen ”stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentra och universitet i deras insatser för forskning och teknisk utveckling av hög kvalitet; unionen ska stödja deras ansträngningar att samarbeta med varandra, främst i syfte att möjliggöra för forskare att fritt samarbeta över gränserna och för företagen att fullt ut utnyttja den inre marknadens möjligheter, och detta särskilt genom att skapa tillträde till de nationella offentliga upphandlingsmarknaderna, genom att fastställa gemensamma standarder samt genom att avlägsna rättsliga och fiskala hinder för samarbetet”. Jag är helt övertygad om att EU måste inta en offensiv attityd och bli ledande när det gäller konkurrenskraft och därför måste investera i en investera i en explosion av innovationer. Kommissionen måste omvandla det nuvarande strategidokumentet Innovationsunionen till en handlingsplan med specifika mål och mätbara och tidsbestämda målsättningar. Kommissionen måste regelbundet övervaka framstegen, bedöma hindren och föreslå mekanismer som möjliggör förbättring samt att rapportera regelbundet till parlamentet och rådet.

 
  
MPphoto
 
 

  Juan Fernando López Aguilar (S&D), skriftlig.(ES) Den spanska socialdemokratiska delegationen har röstat för Merkiesbetänkandet om Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen, eftersom vi instämmer i och har tagit ställning för de grundprinciper som läggs fram i betänkandet, där grunden läggs för en övergång till en intelligent, hållbar och rättvis europeisk ekonomi.

Trots detta vill jag framhålla att vår röst för betänkandet som helhet inte innebär att vi stöder den överenskommelse som nåtts i rådet om fördjupat samarbete, eftersom den utesluter spanska som språk för europeiska patent. Vår röst mot avsnittet om inledandet av fördjupat samarbete vittnar om hur starkt vår motstånd är i denna fråga. Instrumentet för fördjupat samarbete kommer att ha direkt inverkan på den inre marknaden, den territoriella sammanhållningen och medlemsstatsmedborgarnas rätt till ett EU-patent som omfattas av språkbestämmelser som ger tillräcklig rättssäkerhet.

Dessutom är förslaget om att inrätta en domstol för europeiska patent och gemenskapspatent ”inte förenligt” med EU-rätten enligt EU-domstolen.

 
  
MPphoto
 
 

  Petru Constantin Luhan (PPE), skriftlig.(RO) Innovation kan leda till att EU utvecklas och omskapas när den nuvarande krisen är över. Vi måste dock vara helt realistiska och föreslå särskilda arbetsinstrument, som gör det möjligt att korrelera innovationsinsatserna på europeisk, nationell och regional nivå. Europeisk innovationspolitik måste främst fokuseras på att utforma och uttryckligen uppfylla mål avseende EU:s viktigaste utmaningar. Jag anser att det behövs en omvärdering av uppgifternas komplexitet och de ansvarsområden som lokala och regionala myndigheter har. I framtiden kommer vi att behöva tillhandahålla tekniskt stöd av god kvalitet och finansiellt stöd för att se till att tillräcklig administrativ kapacitet är tillgänglig där det behövs.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet. Att slå ihop våra krafter för att vara kreativa och lösa gemensamma problem i Europa innebär ökad fokus, snabbare utveckling, effektivitet, inbegripet kostnadseffektivitet och större kreativitet. Avsikten med Innovationsunionen är inte bara att tillhandahålla en lösning på gemensamma problem för våra samhällen utan även att samtidigt öka Europas konkurrenskraft och hitta vägar ut ur den ekonomiska krisen.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Innovation löser gemensamma problem i Europa, vilket medför ökad fokus, snabbare utveckling, effektivitet (kostnadseffektivitet) och större kreativitet. Innovationsunionen bör inte bara ge en lösning på gemensamma problem utan också öka EU:s konkurrenskraft och hitta en väg ut ur den ekonomiska krisen. Eftersom EU är mycket beroende av import är medlemsstaterna eniga om behovet av att använda intelligenta och hållbara råmaterial och varor som behövs för att generera energi eller för användning i industrin eller livsmedelsproduktionen. EU:s ekonomier har blivit så sammanflätade i dag att det inte bara är eurons stabilitet som kräver ett gemensamt förhållningssätt: det krävs också för att öka medlemsstaternas konkurrenskraft. Det som krävs är en gemensam väg mot en rättvis och stabil ekonomi. Endast ett förenat Europa kommer att kunna förverkliga målen för Europa 2020-strategin.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Tidigare har innovation främst varit något som man räknat med inom forskningsområdet. Man måste dock komma ihåg att innovationer är något som kan komma från alla EU-medborgare. Dessa begrepp – som ofta helt enkelt börjar som idéer – bör stödjas på EU-nivå genom bl.a. enklare tillgång till finansiering, förenklade godkännandeförfaranden samt billiga och okomplicerade patent. Då kan medborgarna själva ha inflytande över och bidra till att utforma ett hållbart samhälle.

Innovationer av detta slag, där fokus absolut bör ligga kvar på forskning, skulle bidra till att vi kan behålla en hög levnadsstandard i Europa. Jag gav min röst till betänkandet eftersom det är ett positivt steg att låta enskilda medborgare delta i utformningen av samhället. Vidare tyder alla tecken på att den elektroniska eran allt mer går mot personlig innovation, vilket verkligen är värt att notera.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig.(EL) I betänkandet klargörs någonting som knappas behöver sägas: att det är omöjligt att stödja innovation utan att stödja forskning och utbildning. Utan att dra några förhastade slutsatser om när den ekonomiska krisen kommer att ebba ut, kommer de mål som medlemsstaterna ställt upp för 2020 på forskningsområdet inte att uppnås så som läget är för närvarande, på samma sätt som målen för den tidigare EU-strategin, Lissabonstrategin, inte uppnåddes. De uppgifter som är tillgängliga hittills illustrerar detta – i grova drag – endast 2,7 procent av EU:s BNP kommer att gå till forskning i slutet av decenniet, trots medlemsstaternas tydliga åtagande om att satsa minst 3 procent på detta ändamål. Samtidigt nämner medlemsstaterna krisen som huvudorsaken till nedskärningarna av medel till utbildning. Med andra ord undergrävs de båda grundpelarna för innovation, i stället för att förstärkas, vilket bör ge de nationella regeringarna anledning att vara bekymrade.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Betänkandet ”Om Innovationsunionen: Ett nytt Europa i världen efter krisen” innehåller en rad åtgärder som utgör stora utmaningar för samhället. Föredraganden presenterar huvudidén att skapa en union mellan alla européer för innovation. Att hitta lösningar till gemensamma problem i Europa är precis som det hävdas en utmaning till snabbare utveckling, större kostnadseffektivitet och ökad kreativ styrka. Syftet med Innovationsunionen är också att öka EU:s konkurrenskraft som helhet för att hitta en väg ut ur den ekonomiska krisen. På grund av det omfattande beroendet av import erfar medlemsstaterna ett gemensamt behov av att söka efter metoder för smart och hållbar användning av de resurser och råvaror som krävs för att producera energi och för industri eller livsmedelsproduktion. Den åldrande befolkningen är en annan utmaning för praktiskt taget alla EU-länder. En gemensam strategi för frågor som hälsa skulle kunna garantera ett längre liv, med rätt vård och medicinering, samtidigt som kostnaderna minskas. Detta är bara de viktigaste exemplen på de gemensamma normer för de 27 medlemsstaterna, som främjas genom detta initiativ och som är anledningen till att jag röstade för det.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig.(EN) Ökade investeringar i forskning och innovation är viktigt för att garantera en hållbar och konkurrenskraftig framtid för våra ekonomier. Räknat som andel av BNP investerar EU mindre än Förenta staterna och Japan i forskning och utveckling och dessutom saknas riskkapitalinvesteringar. Vi måste kunna hålla kvar våra bästa forskare och uppfinnare. Om vi kan uppnå målet att investera 3 procent av vår BNP i FoU år 2020 kan detta medföra 3,7 miljoner arbetstillfällen och nästan 800 miljarder euro i avkastning. Med hänsyn till vikten av att förbättra livskvaliteten och välbefinnandet finns det en viktig roll för både offentliga och privata initiativ inom innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Innovation är viktigt för alla områden eller samhällen. Möjligheten att omskapa något som erbjudits till oss och därigenom ge upphov till någonting nytt är av avgörande betydelsen för utvecklingen av ekonomin och framför allt för att uppnå social välfärd. Det är därför som Innovationsunionen är ett av huvudinitiativen i Europa 2020-strategin. Det är en väg som vi uppenbart måste följa för att etablera EU på den internationella arenan och tillgodose den europeiska allmänhetens behov. Det är skälen till att jag röstar för.

 
  
MPphoto
 
 

  Frédérique Ries (ALDE), skriftlig. (FR) Innovation är för EU-politiken det som utbildning är för de unga: inträdesbiljetten till framtiden, en praktiskt taget heltäckande försäkring om ett samhälle som gör utvecklas och bevarar den sociala sammanhållningen. Denna mening får sin fulla innebörd i denna period efter den globala krisen under vilken vi ser snabbare ekonomisk återhämtning i Förenta staterna och fortfarande ohöljd tillväxt i de tillväxtekonomier som brukar kallas för Brik (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina). En sak är klar: EU är på efterkälken och på arbetsmarknaden kämpar vi för en återhämtning. Den absoluta ironin är att Schweiz, som inte är medlem av EU, fortsätter att vara Europamästare i innovation. Det är anledningen till dagens uppmaning från Europaparlamentet (i Merkiesbetänkandet) om att det är viktigt med en verklig ”mentalitetsförändring”, eftersom innovation inte bara handlar om tekniska uppfinningar eller antalet patentansökningar per invånare. Först och främst handlar det om att bygga vidare på basen av små och medelstora företag, som är den främsta skaparen av välstånd i Europa, genom riskkapital, garantiinstrument, hjälp med lån och förenkling av lagstiftningen. Då kanske föresatsen om att 3 procent av BNP ska satsas på FoU kan bli verklighet?

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) Vi stödde i stora drag förslaget till betänkande och lämnade in en rad ändringsförslag, varav de flesta och bl.a. följande har tagits in: En betoning av prioriterade miljömål: energi och klimatförändringar, resurseffektivitet, föryngring av biologiska resurser och främjande av social sammanhållning, uppmärksammande av miljöinnovation på alla stadier, inbegripet konstruktionsstadiet, genom antagande av en tillräckligt finansierad och ambitiös handlingsplan för miljöinnovation samt en strategi för främjande av produkt-/tjänstesystem och funktionsinriktade affärsmodeller, främjande av användning av öppna standarder som drivkrafter för innovation samt fri tillgång till offentligt finansierad forskning samt fokusering på offentlig finansiering av socialt värdefulla områden kunskap skapas som allmän nyttighet, exempelvis genom incitament i form av utmärkelser inom hälso- och sjukvårdssektorn. (Vi försökte också med varierande grad av framgång att föreslå bättre formuleringar av frågorna om immateriella rättigheter). Vi lyckades bevara formuleringen där parlamentet välkomnar kommissionens insatser för att förhindra att immateriella rättigheter blir ett hinder för konkurrenskraft och innovation.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) EU har kommit upp ur en kris under de senaste månaderna och har dessutom tvingats möta en mycket stark global konkurrens. I den situationen är innovation inte bara nödvändigt utan framför allt en prioriterad angelägenhet. Om vi inte lyckas att omvandla EU till en Innovationsunion kommer de 27 medlemsstaterna i praktiken att vara predestinerade till nedgång, vilket leder till förlust av talanger och idéer. Innovation är nyckeln till att uppnå hållbar tillväxt och bidra till att skapa ett mer rättvist och miljövänligt samhälle.

Innovation är viktigt för att skapa en modern ekonomi och det är huvudverktyget för att skapa nya arbeten. Vi behöver ett gemensamt åtagande om en djupgående förändring av EU:s kapacitet till innovation. Endast då kommer vi att kunna skapa stabila och välbetalda arbeten som klarar de påfrestningar och den konkurrens som oundvikligen följer av globalisering. Unionen handlar om innovation. Det är inte bara en lek med ord utan en verklig förhoppning som måste infrias.

 
  
MPphoto
 
 

  Catherine Stihler (S&D), skriftlig.(EN) Jag stöder betänkandet eftersom det är nyckeln till återhämtningen efter krisen och handlar om de viktigaste samhällsfrågorna.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig.(FR) Under omröstningen om betänkandet om Innovationsunionen var jag angelägen om att stödja ändringsförslaget där man förkastade idén om att styra innovation genom att kanalisera resurser från strukturfonderna och från vissa delar av fonderna för den gemensamma jordbrukspolitiken till innovativa verksamheter.

Naturligtvis ska innovation uppmuntras men detta bör inte ske på ett sätt som är till men för andra politikområden som är av avgörande betydelse för EU:s framtid, som den gemensamma jordbrukspolitiken. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör reformeras genom en koncentration på några få grundläggande mål, men EU:s enda integrerade politik får inte plundras.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig.(PT) I resultattavlan för forsknings- och innovationsunionen nämns att Japan och Förenta staterna investerar en större andel av sin BNP i innovation än vad EU gör, och skillnaden har ökat under de senaste fyra åren. Jämfört med Brikländerna investerar EU mer, men skillnaden jämfört med Brasilien och Kina har minskat medan den har ökat jämfört med Indien och Ryssland.

Jag anser det därför viktigt att EU antar en verklig innovationsstrategi, där man beaktar Europa 2020-strategin för smart specialisering, för att förstärka stödet till forskning, utveckling och innovation som en viktig del av unionens framtid, och utökar den till alla områden, verksamhetssektorer och samhällsaktörer som den omfattar.

En innovationspolitik som är konsekvent och integrerad och har en långsiktig vision kommer att göra det möjligt för oss att utnyttja de starka sidor och åtgärda de svagheter som upptäckts på regional nivå. Det är viktigt att anpassa och förenkla utvecklingspolitiken, exempelvis Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Den nya strategiska agendan kommer att göra det möjligt för oss att bygga ett alltmer modernt och konkurrenskraftigt EU som spelar en ledande roll i världen. Eftersom innovation är ett av de grundläggande målen för regionalpolitiken, måste EU i framtiden ha en strategisk förvaltningsinriktning och inrätta de nödvändiga politiska instrumenten för att göra det möjligt att övervaka utvecklingen och göra nödvändiga justeringar.

 
  
MPphoto
 
 

  Derek Vaughan (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet eftersom jag anser att Innovationsunionen kan bidra till att lösa dagens samhällsproblem. Det är också viktigt att öka konkurrenskraften allteftersom EU övervinner den ekonomiska krisen.

Jag instämmer med vad som sägs i betänkandet om att medlemsstaterna bör använda strukturfonderna till att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsändamål som är inriktade på samhällsproblem för att öka välståndet i EU. Det är också absolut nödvändigt att öka samarbetet över gränserna för att uppmuntra medborgarna att bilda innovativa nya företag. Detta kan uppnås genom att minska byråkratin och inrätta ett enkelt och konsekvent system som är inriktat på samhällets utmaningar.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig.(FR) Unionen har inte lyckats komma till rätta med sina brister i fråga om innovation, trots Lissabonstrategin. I en tid av budgetåtstramningar – som utesluter offentliga medel som lösning – och ökad global konkurrens måste EU reagera för att ta sig tillbaka in i innovationskapplöpningen. Jag anser det viktigt att fokusera på strukturella reformer som undanröjer hindren som håller tillbaka den betydande potentialen till innovation i EU. Jag stödde därför detta betänkande där man i synnerhet pekar på de höga kostnaderna för att ansöka om patent i alla medlemsstater och efterlyser en snabb överenskommelse om ett enhetligt europeiskt patent. Jag är också glad att se att förslagen från min politiska grupp har tagits upp – särskilt inrättandet av en europeisk innovationsfond, som kommer att förenkla tillgången till EU-lån för små och medelstora företag. För att frigöra innovationskapaciteten i EU måste vi fastställa en minimitröskel för varje medlemsstats satsningar på forskning och utveckling. Därigenom säkrar vi en rättvis fördelning av insatserna och förhindrar att ett EU i två hastigheter utvecklas, vilket skulle bryta mot sammanhållningen och styrningen av EU. Detta är viktigt om EU vill hålla sig kvar på den högsta nivån i den globala ekonomin.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig.(IT) Jag röstade för Judith Merkies betänkande eftersom den slutliga versionen har en bättre balans än den ursprungliga versionen som var alltför mycket inriktad på att ge medborgarna en roll i stället för företagen. Företagen förtjänar verkligen en ledande roll inom forskning och innovation, särskilt eftersom vi måste komma ihåg att EU-politiken om ämnet växte och utvecklades genom främjande av politik som var inriktad på att förstärka samarbetet mellan industri, utbildningssystem och forskningsinstitutioner. Jag anser därför att det betänkande som vi har röstat om är ett användbart bidrag till den pågående diskussionen om ett framtida gemensamt strategiskt program för att stödja forskning och innovation i EU.

 
  
  

Förslaget till ILO:s konvention som kompletteras av en rekommendation om hushållsarbetare (B7-0296/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta förslag eftersom krisen har utplånat miljontals jobb och ökat otryggheten på arbetsmarknaden och fattigdomen, eftersom 17 procent av EU:s invånare riskerar att drabbas av fattigdom, eftersom 23 miljoner EU-invånare är arbetslösa, eftersom mycket av hushållsarbetet sker inom den informella ekonomin under osäkra anställningsförhållanden och/eller som odeklarerat arbete och eftersom hushållsarbetet i industriländerna dessutom svarar för 5–9 procent av all sysselsättning, eftersom de allra flesta som är anställda inom den sektorn är kvinnor, eftersom sådant arbete är undervärderat, underbetalt och informellt och eftersom de som arbetar i hushållssektorn är sårbara utsätts de ofta för diskriminering och orättvis eller kränkande behandling. Jag välkomnar och stöder initiativet från ILO (Internationella arbetsorganisationen) om att anta en konvention kompletterad av en rekommendation om anständigt arbete för hushållsarbetare. Jag uppmanar de EU-länder som är medlemmar av ILO att anta dessa instrument vid ILO-konferensen i juni 2011.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för resolutionen. Krisen har utplånat miljontals arbeten och förvärrat otryggheten på arbetsmarknaden och fattigdomen – 17 procent av EU:s invånare riskerar att drabbas av fattigdom. I vissa länder sker en stor del av hushållsarbetet inom den informella ekonomin, under otrygga arbetsförhållanden och/eller som odeklarerat arbete. De allra flesta som är anställda inom denna sektor är kvinnor och arbetet är undervärderat, underbetalt och informellt. Hushållsarbetare utsätts ofta för diskriminering och kan lätt bli föremål för ojämlik, orättvis eller kränkande behandling. Jag välkomnar ILO:s initiativ om att anta en konvention kompletterad med rekommendationer om anständigt arbete för hushållsarbetare. Medlemsstaterna måste snabbt ratificera och genomföra konventionen och rekommendationerna eftersom dess genomförande svarar mot behoven hos en av de mest sårbara kategorierna av arbetstagare och angripa problemet med odeklarerat arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Eftersom de flesta hushållsarbetare är otrygga arbetstagare, som ofta diskrimineras och ibland exploateras, har utskottet för sysselsättning och sociala frågor bestämt sig för att försöka få en resolution antagen samtidigt som utskottet frågar kommissionen om vilka åtgärder den har vidtagit för denna kategori av arbetstagare. I juni ska Internationella arbetsorganisationen (ILO), som har sin årliga konferens, enligt planerna anta en konvention om hushållsarbetare med kravet att dessa ska ha rätt att behandlas på samma sätt som andra arbetstagare och att alla villkor för ett värdigt arbete måste uppfyllas. Genom vår resolution stöder vi den ambition som ILO visat. Vi konstaterar dock att detta endast är det första steget: vi måste nu se till att medlemsstaterna ratificerar konventionen när del väl har antagits.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig.(ES) Jag stöder helt ILO:s initiativ om att anta en konvention kompletterad av en rekommendation om anständigt arbete för hushållsarbetare. Många av dessa arbetstagare är papperslösa invandrare, vilket innebär att de löper större risk att behandlas illa, få betalt svart eller utsättas för våld. Papperslösa arbetstagare vågar dessutom inte kontakta myndigheterna för att söka skydd, hävda sina rättigheter eller få tillgång till hälso- och sjukvård eftersom de fruktar att bli skickade tillbaka till sitt hemland och/eller bestraffas av sin arbetsgivare. Alla hushållsarbetare oavsett ursprung måste ha skälig tillgång till arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Alain Cadec (PPE), skriftlig.(FR) Internationella arbetsorganisationen (ILO) arbetar för närvarande på ett förslag till konvention om hushållsarbetare. Antagandet av denna ILO-konvention om hushållsarbetare kommer att bli ett viktigt steg för att se till att hushållsarbetarnas mänskliga, sociala och arbetsrelaterade rättigheter respekteras. Hushållsarbete står för 5–9 procent av all sysselsättning. Arbetet är ofta otryggt, undervärderat och odeklarerat.

 
  
MPphoto
 
 

  Françoise Castex (S&D), skriftlig.(FR) Jag röstade för betänkandet för att möjliggöra omvandlingen av ett betänkande som alltför ofta handlar om exploatering och lagstiftning, på ett område som svarar för 5–9 procent av alla jobb i EU. Alla som arbetar med våra gamla måste åtnjuta föreningsfrihet och ha rätt till vilotid och får inte utsättas för trakasserier och godtycklig behandling. Därför ville vi skicka en stark signal om vårt stöd till Internationella arbetsorganisationen (ILO) och fackföreningarna inför förhandlingarna om antagandet av dessa nya instrument, som kommer att inledas i juni vid Internationella arbetskonferensens 100:e sammanträde. Vi beklagar dock att högern är villig att uttrycka oro över olagliga hushållsarbetare samtidigt som man vägrar att erkänna att sådana situationer alltför ofta gäller papperslösa arbetstagare, som är de som oftast drabbas av otrygghet och kränkande behandling.

 
  
MPphoto
 
 

  Proinsias De Rossa (S&D), skriftlig.(EN) Jag stödde denna resolution om ILO-konventionen om anständigt arbete för hushållsarbetare. Syftet med konventionen är att hushållsarbete ska få ett rättsligt erkännande som arbete, att rättigheterna ska utökas till alla hushållsarbetare och att kränkningar och övergrepp ska förhindras. I Europaparlamentets resolution uppmanas vidare alla EU-länder som är medlemmar av ILO att anta dessa instrument vid ILO-konferensen i juni 2011 och EU-medlemsstaterna uppmanas att omgående ratificera och genomföra konventionen och rekommendationen. I vissa länder sker en stor del av hushållsarbetet inom den informella ekonomin, under otrygga arbetsförhållanden och/eller som odeklarerat arbete. I industriländerna svarar hushållsarbete för 5–9 procent av all sysselsättning och de allra flesta anställda inom sektorn är kvinnor. Trenden mot en ökad andel icke-standardiserade eller atypiska kontrakt är starkt köns- och generationsbunden. Antagandet, ratificeringen och genomförandet av ILO-konventionen kan minska antalet arbetande fattiga och förbättra de många kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

 
  
MPphoto
 
 

  Karima Delli (Verts/ALE), skriftlig.(FR) I Europa har nästan två av tre invandrarkvinnor lågkvalificerade arbeten, ofta inom hälsovård eller hushållsarbete. Trots att dessa kvinnor bidrar till vår ekonomi och har de dåliga arbetsvillkor och deras mest grundläggande rättigheter kränks.

Vid Internationella arbetskonferensen i juni i år kommer ILO-medlemmarna att få möjlighet att anta en konvention om anständigt arbete för hushållsarbetare. Detta instrument är ett steg i rätt riktning för arbetstagare över hela världen eftersom det utsträcker de arbetsrättsliga normerna till hushållsarbetarna, en kategori som hitintills har varit undantagna från dessa normer. Bollen ligger nu hos medlemsstaterna, eftersom de måste åta sig att ratificera konventionen.

På EU-nivå måste vi också sluta att systematiskt behandla invandrings- och arbetsmarknadspolitik skilda från varandra. Det är inte rätt att hushållsarbetare trots sina rättigheter ska tvingas till informellt arbete på grund av en alltför strikt och dåligt anpassad invandringslagstiftning.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Det är välkänt att hushållsarbete ofta är otryggt och informellt och detta förhållande är ett allvarligt hot mot rättigheterna för dem som tillhandahåller dessa tjänster, trots att de deltar i den ekonomiska verksamheten i sina respektive länder och de bör därför betraktas som arbetstagare precis som alla andra.

Det förtroende som krävs mellan arbetsgivare och arbetstagare för sådan verksamhet gör det tillrådligt att inte överbelasta anställningsförhållandet med alltför mycket formaliteter men samtidigt måste arbetstagaren kunna utöva sitt yrke med värdighet. ILO:s konvention kompletterad av en rekommendation om hushållsarbetare kan vara ännu ett steg i rätt riktning.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna resolution från Europaparlamentet handlar om den föreslagna ILO-konventionen kompletterad av en rekommendation om hushållsarbetare. I juni äger ännu en ILO-konferens rum i Genève där man kommer att ta upp problemet med hushållsarbete. Även om EU formellt sett är förhindrad att delta eftersom det är medlemsstaterna som är medlemmar, är EU medvetet om sitt ansvar att samarbeta med ILO och ville därför inte underlåta att ge ett bidrag till ett område som vi skulle kunna säga hör hemma under rubriken grundläggande rättigheter. Hushållsarbetets betydelse är odiskutabel. Det är arbete som utförs i hemmet – i inrättningar för barnomsorg och äldreomsorg – som ingår i Europa 2020-strategin och svarar för 5–9 procent av allt arbete i EU, med en växande trend. Hushållsarbetare – varav de flesta är kvinnor och invandrare – utsätts dock ofta för exploatering av sina arbetsgivare, som inte garanterar deras sociala rättigheter. Därför röstade jag för detta resolutionsförslag.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Antagandet av ILO-konventionen, kompletterad av en rekommendation om hushållsarbetare, är ett viktigt steg framåt, som vi är positiva till. Under debatten framgick det att majoriteten av dessa arbetstagare är kvinnor i de olika medlemsstaterna och att en ökande andel av dem är olagliga invandrare. Dessa båda grupper är de mest sårbara och de mest utsatta för våld eller sexuella övergrepp. Det är viktigt att åtgärder vidtas i detta avseende under den kommande ILO-konferensen. De starkt exploaterande och diskriminerande villkor som de arbetar under är välkända. Många av dessa hushållsarbetare arbetar under villkor som knappast är anständiga och utsätts för intensiv exploatering och är inte garanterade sådana rättigheter som social trygghet, arbetarskydd, mammaledighet, bestämmelser om arbetstid/vilotid, vila samt förenings- och representationsfrihet.

Det finns därför ett uppenbart behov av att reglera hushållsarbetet. Effektiva åtgärder för att bekämpa otrygga anställningar, förfalskade fakturor, odeklarerat arbete och olagligt arbete behöver därför antas.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Vi anser det viktigt att avancera mot antagandet av ILO-konventionen, kompletterad av en rekommendation om hushållsarbetare, varav de flesta är kvinnor och en ökande andel av dem är olagliga invandrare. Dessa båda grupper är de mest sårbara och mest utsatta för våld eller sexuella övergrepp och det skulle därför vara positivt om ett avgörande steg togs i frågan under den kommande ILO-konferensen.

De starkt exploaterande och diskriminerande villkor som många av dem som utför hushållsarbete arbetar under är välkända. Det finns därför ett uppenbart behov av att reglera hushållsarbete, så att de inte fortsätter att utsättas för villkor som knappast är anständiga. De bör få rätt till social trygghet, arbetarskydd, mödraledighet, bestämmelser om arbetstid/vilotid och förenings- och representationsfrihet.

Effektiva åtgärder för att bekämpa otrygga anställningar, förfalskade fakturor, odeklarerat arbete och olagligt arbete behöver därför antas. Det är därför viktigt att omvandla alla otrygga arbeten till trygga anställningar med rättigheter och anständiga löner.

 
  
MPphoto
 
 

  Sylvie Guillaume (S&D), skriftlig. (FR) Jag stöder helt antagandet, ratificeringen och genomförandet av en konvention om hushållsarbete från Internationella arbetsorganisationen (ILO). Hushållsarbetare arbetar oftast under otrygga villkor, de befinner sig ofta i en rättsligt oklar ställning som gör deras situation ännu mer otrygg och de utsätts ofta för diskriminering, ojämlikhet och orättvis eller kränkande behandling. Deras tjänster är dock viktiga för vårt samhälle, alltifrån barnomsorg till hjälp för äldre. Vi måste uppnå ett regelverk som gör det möjligt för oss att förbättra dessa arbetstagares rättigheter och främja anständiga arbetsvillkor.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för dokumentet eftersom krisen har utplånat miljontals arbeten och förvärrat otryggheten i arbetslivet och fattigdomen – 17 procent av EU:s invånare löper risk att bli fattiga och 23 miljoner EU-invånare är arbetslösa. I vissa länder sker en stor del av hushållsarbetet inom den informella ekonomin, under otrygga arbetsförhållanden och/eller som odeklarerat arbete. De allra flesta som är anställda inom denna sektor är kvinnor och arbetet är undervärderat, underbetalt och informellt. Hushållsarbetarnas sårbarhet medför ofta att de utsätts för diskriminering och lätt kan bli föremål för ojämlik, orättvis eller kränkande behandling. Hushållsarbete bör rättsligt erkännas som arbete. Vi bör ge alla hushållsarbetare ökade rättigheter och förhindra kränkningar genom att inrätta en rättslig ram för alla hushållsarbetare och se till att deras arbete inte sker utanför lagstiftningen. Antagandet, ratificeringen och genomförandet av ILO-konventionen skulle inte bara förbättra ett stort antal kvinnors ställning på arbetsmarknaden för hushållsarbete genom att garantera dem anständiga arbetsvillkor utan även förbättra deras sociala integration. Det kan vara nödvändigt att anta lagstiftning för att skapa flexibla och säkra avtalsvillkor som garanterar lika behandling.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för denna resolution som innehåller följande uttalande: ”Europaparlamentet anser att problemet med odeklarerat arbete måste lösas. Sektorn för hushållsarbete utmärks av en hög nivå av informellt och odeklarerat arbete, och många migrerande arbetstagare är anställda i denna sektor, vilkas rättigheter ofta kränks. Vidare anser parlamentet att det är ytterst viktigt att bekämpa otryggt arbete i allmänhet, med tanke på att detta problem drabbar i synnerhet migrerande arbetstagare och därmed förvärrar deras redan utsatta situation.”.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Mélenchon (GUE/NGL), skriftlig.(FR) Den ökande användningen av män och kvinnor som tillfällig arbetskraft står i centrum för oligarkins herravälde i Europa precis som på annat håll. Bland de olika formerna av organiserad otrygghet finns det en som är svårare att utplåna än de andra: hushållsarbetare. I betänkandet stöds utarbetandet av en ILO-konvention för att skydda dessa arbetstagares rättigheter och särskilt de gömda kvinnliga arbetstagarna. I betänkandet fördöms också det växande antalet atypiska kontrakt, som är ett tecken på att arbetslivet blir allt otryggare. Jag ger min röst till detta initiativ, samtidigt som jag beklagar att det inte kommer att få någon verklig effekt.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Eftersom hushållsarbete står för 5–9 procent av all sysselsättning, varav de flesta anställda inom sektorn är kvinnor, eftersom detta arbete är undervärderat, underbetalt och informellt och eftersom hushållsarbetarnas sårbarhet medför att de ofta diskrimineras och att lätt blir föremål för ojämlik, orättvis eller kränkande behandling måste lösningar hittas för att undanröja förhållanden av detta slag. Jag välkomnar därför denna ILO-konvention, där man larmar om problemen inom hushållsarbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Med denna resolution vill Europaparlamentet uttrycka sitt stöd till initiativet från Internationella arbetsorganisationen (ILO) om att anta en konvention kompletterad av en rekommendation om anständigt arbete för hushållsarbetare. Invandrare som accepterar lågkvalificerade tillfälliga arbeten på arbetsmarknadens utkant eller tar anställning som hushållsarbetare är i praktiken utsatta för flera former av diskriminering. Dessa arbetstagare arbetar ofta under dåliga, olagliga förhållanden, löper större risk att behandlas illa, få betalt svart eller utsättas för våld eller sexuella övergrepp och är mindre benägna att vända sig till myndigheterna för att söka skydd och hävda sina rättigheter av rädsla för att bli skickade tillbaka till sitt ursprungsland och/eller bestraffas av sin arbetsgivare. Detta förhållande är anledningen till att jag röstade för resolutionen. Jag stöder syftet med konventionen nämligen att vidta åtgärder för att hushållsarbete ska erkännas rättsligt som en yrkesverksamhet, ge alla hushållsarbetare ökade rättigheter för att förhindra kränkningar och upprätta en rättslig ram som garanterar att arbete inte kan ske utanför lagstiftningen.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig.(EN) Jag stöder denna resolution om den föreslagna ILO-konventionen om hushållsarbetare. En betydande del av hushållsarbetet är odeklarerat, otryggt och underbetalt. Hushållsarbetarna, varav de flesta är kvinnor är sårbara för kränkningar, i synnerhet om de arbetar utomlands. Antagandet av denna ILO-konvention kan bidra till att minska antalet arbetande fattiga, förbättra arbetsvillkoren och underlätta den sociala integrationen av en del av de mest sårbara arbetstagarna. Vi måste tillämpa grundläggande arbetsnormer på hushållsarbete och se till att de som utför arbetet har rätt till social trygghet och skydd mot kränkande behandling.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig.(PT) Hushållsarbetare får ofta lida på grund av deras arbetes informella natur. Eftersom de befinner sig utanför de formella strukturerna för ekonomisk verksamhet finns det ofta begränsningar för deras rättigheter som arbetstagare. Detta förhållande måste beslutsamt bekämpas.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) I detta dokument uttalar Europaparlamentet följande: 1. Europaparlamentet välkomnar och stöder ILO:s initiativ om att anta en konvention som kompletteras av en rekommendation om anständigt arbete för hushållsarbetare. Parlamentet uppmanar de EU-länder som är medlemmar i ILO att anta dessa instrument vid ILO-konferensen i juni 2011. EU:s medlemsstater uppmanas att omgående ratificera och genomföra konventionen och rekommendationen. 2. Europaparlamentet anser att antagandet, ratificeringen och genomförandet av en ILO-konvention om anständigt arbete för hushållsarbetare kan minska antalet arbetande fattiga. 3. Europaparlamentet anser att antagandet, ratificeringen och genomförandet av en sådan konvention skulle belysa behoven hos en av de mest sårbara grupperna av arbetstagare.

 
  
MPphoto
 
 

  Alf Svensson (PPE), skriftlig. − I går, torsdagen den 12 maj, röstade Europaparlamentet igenom Resolutionen om förslaget till ILO:s konvention som kompletteras med en rekommendation om hushållsarbetare. Över hela världen, och framför allt i de fattiga länderna, hör de hushållsnära tjänsterna till de lägst avlönade arbetena. Ofta saknas korrekta kontrakt och sociala förmåner. Att den här tjänstesektorn lyfts fram särskilt i en rekommendation till ILO:s konvention är därför rätt och riktigt. Anledningen till att jag röstade emot Europaparlamentets resolution är en formulering i paragraf 13, där EU-medlemsstaterna uppmanas att ratificera den internationella konventionen om migrantarbetares rättigheter, något som inget EU-land hittills gjort. Min uppfattning är att de sex centrala FN-konventionerna, som ju är universella och omfattar alla människor, inte behöver kompletteras med ytterligare instrument. Risken är då stor att legitimiteten hos de redan antagna konventionerna undermineras, något jag inte vill bidra till. Då vill jag hellre verka för en stärkt efterlevnad av de centrala MR-konventionerna, vars innehåll självklart också gäller personer som har hushållsnära arbete. Detta är något som alltför många signatärstater verkar bortse från idag.

 
  
MPphoto
 
 

  Marc Tarabella (S&D), skriftlig.(FR) Hushållsarbete, som ofta är otryggt, undervärderat och odeklarerat, står för 5–9 procent av den totala sysselsättningen i industriländerna. De flesta av dessa hushållsarbetare är kvinnor och invandrare, som är enklare att exploatera och underbetala. Antagandet av denna ILO-konvention om hushållsarbetare kommer att bli ett viktigt steg för att garantera att mänskliga och sociala rättigheter respekteras genom att ge hushållsarbete samma ställning som annat arbete och genom att ge hushållsarbetarna en rättslig ram.

Den parlamentsresolution som antogs i dag skickar en stark signal till alla medlemsstater om att de bör underteckna konventionen. Jag hoppas innerligt att konventionen kommer att kunna öka arbetstagarnas sociala integration genom att ge dem tillgång till de normala sociala rättigheter som alla arbetstagare har rätt till.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag röstade för Europaparlamentets resolution om att uppmana medlemsstaterna att göra ett åtagande för förslaget om konvention om hushållsarbetare. Konventionen kommer att göra det möjligt för oss att bättre bekämpa de oacceptabla arbetsvillkoren för alltför många anställda inom denna sektor, som till övervägande delen är kvinnor, och för många invandrararbetare och i synnerhet för papperslösa invandrare. Den kommer att komplettera andra konventioner från ILO eller andra internationella organisationer. Europaparlamentet kommer också att förespråka att internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagare ratificeras av EU och dess medlemsstater. Trots detta beklagar jag att Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokraterna), framför allt genom att en rad socialdemokratiska parlamentsledamöter lade ned sina röster, lyckades få igenom ett ändringsförslag som innebär att man vägrar att jämställa invandrade arbetstagare och särskilt papperslösa invandrare med övriga arbetstagare. Ändringsförslaget är i linje med den allt mer negativa uppfattningen om invandrare som underblåser främlingsfientlighet. Det kommer sedan att återstå att genomföra bestämmelserna i konventionen, vilket inte kommer att bli lätt, men låt oss ändå anse att initiativet är positivt.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Internationella arbetsorganisationen (ILO) är ett FN-fackorgan som verkar för social rättvisa, de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter. Organisationens huvuduppgift är att utarbeta internationella arbetsnormer och sociala normer. För ILO var 2010 hushållsarbetarnas år. Därför har nu miniminormer fastställts, eftersom hushållsarbetarna utgör den största oreglerade sektorn i världen.

 
  
  

Antibiotikaresistens (B7-0295/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för detta förslag eftersom antimikrobiell resistens är ett djurhälsoproblem för den europeiska animaliesektorn, särskilt när behandlingar är resultatlösa. Riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel har redan utfärdats i flera medlemsstater, vilket har lett till att användningen av antimikrobiella medel minskat. Animaliesektorn – produktion av mejeriprodukter, nötkött, gris- och fjäderfäkött, ägg samt mjölk och kött från får och getter – spelar en viktig roll i den europeiska jordbruksekonomin. Jordbrukarnas främsta mål är att bevara sina djurs hälsa och produktivitet med hjälp av god jordbrukssed för hygien, rätt utfodring, passande djurskötsel och ansvarskännande skötsel av djurens hälsa. Jag uppmanar därför kommissionen att utarbeta en brett upplagd, flerårig handlingsplan mot antimikrobiell resistens inom ramen för EU:s strategi för djurhälsa (2011–2015).

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig.(RO) Antimikrobiell resistens är ett djurhälsoproblem för den europeiska animaliesektorn, särskilt när behandlingar är resultatlösa. Riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel har redan utfärdats i flera medlemsstater, vilket har lett till att användningen av antimikrobiella medel minskat. Antimikrobiella medel är, när de används korrekt, ett användbart redskap för att hjälpa jordbrukarna att bevara sin djurs hälsa och produktivitet och garantera djurens välbefinnande. Trots att dessa medel förskrivs till djur påverkar de både människor och djur. Huvudmålet för resolutionsförslaget är att bevara antimikrobiella medel som ett effektivt verktyg för att bekämpa sjukdomar hos både djur och människor, samtidigt som användningen av antimikrobiella medel begränsas till det absolut nödvändiga. Jag röstade för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Liam Aylward (ALDE), skriftlig.(GA) Jordbrukarnas främsta mål är att bevara sina djurs hälsa och produktivitet och det är genom god jordbrukssed som de uppnår det.

Jag röstade för resolutionen eftersom parlamentet i den efterlyser mer forskning om antimikrobiella medel och andra alternativ, vilket kommer att hjälpa jordbrukarna att uppnå ovannämnda mål. En agenda måste upprättas för utbyte av forskningsresultat, kunskap och bästa metoder. Jag stöder efterlysningen av mer forskning om djurskydd och jordbruksmetoder, exempelvis förbättringar av förvaltning av besättningar, tidigt förebyggande av sjukdomar och avel av tåliga djurraser.

Man måste dock se till att jordbrukarnas ekonomiska och administrativa börda inte ökas på grund av ökad övervakning och kontroll av antimikrobiell resistens hos livsmedelsproducerande djur och sällskapsdjur.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för resolutionen. Antimikrobiell resistens är en viktig djurhälsofråga för den europeiska animaliesektorn. På grund av animaliesektorns mycket stora betydelse för det europeiska jordbrukets ekonomi är det viktigt att ta itu med frågan ordentligt. Jag instämmer i att medlemsstaterna bör utföra regelbunden och systematisk övervakning och kontroll av antimikrobiell resistens hos livsmedelsproducerande djur, utan att skapa ytterligare ekonomiska och administrativa bördor för jordbrukarna eller andra djurägare eller veterinärer. Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor och Europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet bör genomföra ytterligare inspektioner och analyser på detta område och utfärda rekommendationer. Jag instämmer i att kommissionen måste inleda samtal på internationell nivå för ett förbud mot antimikrobiella medel som tillväxtbefrämjande medel i djurfoder och att ta upp denna fråga i sina bilaterala förhandlingar med tredjeländer.

 
  
MPphoto
 
 

  Carlos Coelho (PPE), skriftlig.(PT) Det är positivt att en minskning av antibiotikaanvändningen har registrerats och att offentliggörandet av riktlinjer för återhållsam användning i en rad medlemsstater har bidragit till detta.

Alla beslut som leder till att antimikrobiella medel ges till människor eller djur måste noga övervägas och risken för antimikrobiell resistens måste beaktas. Denna resistens drabbar både människor och djur och kan överföras från människor till djur och tvärtom. Jag mycket medveten om att antimikrobiell resistens hos människor ofta beror på olämpliga doser av antibiotika och felaktig behandling men det kan också ske via överföring från djur av patogena bakterier som bär på gener för antimikrobiell resistens, med allvarliga konsekvenser för både folkhälsan och djurhälsan.

Vi står därför inför ett verkligt genomgripande problem som kräver en samordnad insats på EU-nivå för att se till att antimikrobiella medel kan fortsätta att vara ett effektivt verktyg för att bekämpa sjukdomar hos både människor och djur. Vi måste främja en återhållsam och ansvarsfull användning och begränsa användningen av dem till de fall då det är strikt nödvändigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Vasilica Viorica Dăncilă (S&D), skriftlig.(RO) Antimikrobiell resistens är en fråga om djurhälsa för den europeiska animaliesektorn, särskilt i en tid då riktlinjer för återhållsam användning redan har utfärdats i flera medlemsstater, vilket har lett till en minskad användning av dessa ämnen. Eftersom det är jordbrukarnas främsta mål att bevara sina djurs hälsa och produktivitet med hjälp av god jordbrukssed (hygien, rätt utfodring, passande husdjursskötsel och ansvarskännande skötsel av djurens hälsa) anser jag att mer forskning behöver utföras om nya antimikrobiella medel liksom om andra alternativ (vaccinering, biosäkerhet och resistensförädling) samt faktabaserade strategier för att undvika och begränsa infektionssjukdomar hos djur, som genomförs inom EU:s ramprogram för forskning.

 
  
MPphoto
 
 

  Edite Estrela (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstade för en resolution om antibiotikaresistens eftersom jag anser att kommissionen och medlemsstaterna behöver vidta åtgärder för att ta itu med det växande problemet med antimikrobiell resistens hos djur, eftersom användningen av antibiotika i djurfoder även bidrar till antibiotikaresistens hos människor.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Antibiotikaresistens är ett allvarligt problem för animalieproduktionen och jag delar därför de farhågor som utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uttrycker och instämmer i deras förslag, inte bara för att minska djurens resistens mot antibiotikabehandling utan även för att främja andra sätt att bekämpa djursjukdomar som inte nödvändigtvis behöver inbegripa användning av antibiotika.

I fråga om användningen av antimikrobiella medel som tillväxtbefrämjande medel i djurfoder vill jag framhålla att detta är hälsofarligt inte bara för djuren, som blir resistenta mot antibiotika, utan även för människor eftersom produkter av animaliskt ursprung kommer in i näringskedjan och därmed påverkar människor.

Därför behövs det snarast en undersökning om möjligheterna att förbjuda användningen av antimikrobiella medel i djurfoder liksom främjandet av åtgärder för att minska antibiotikaresistensen, för att därigenom förbättra djurhälsan och öka livsmedelssäkerheten.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna resolution från Europaparlamentet handlar om problemet med antibiotikaresistens hos djur, vilket är en situation med katastrofala konsekvenser. Problemet har konsekvenser för människors hälsa, särskilt för dem som arbetar med dessa djur, men även ekonomiska konsekvenser eftersom en konkurrenskraftig framtid för EU:s animalieproduktion står på spel. Parlamentet har redan debatterad frågan flera gånger och har antagit en rad initiativ, bland annat databasen, som ständigt bör uppdateras. Tiden har nu kommit att gå från ord till handling så att den gällande lagstiftningen börjar tillämpas. Därför är det viktigt att detta problem beaktas i den nya gemensamma jordbrukspolitiken och att man främjar bra djurhållningsmetoder. Därför röstade jag för det gemensamma resolutionsförslaget, som antogs med stor majoritet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, eftersom det är en mycket välavvägd text vars förslag inte bara skyddar människors hälsa och värnar om djurens välfärd utan även tryggar företagens lönsamhet.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Antimikrobiell resistens är ett djurhälsoproblem för den europeiska animaliesektorn, som omfattar produktion av mejeriprodukter, nötkött, gris- och fjäderfäkött, ägg samt mjölk och kött från får och getter. Antimikrobiella medel är, när de används korrekt, ett användbart redskap för att hjälpa jordbrukarna att bevara sina djurs hälsa och produktivitet.

Antimikrobiell resistens hos människor beror oftast på olämpliga doser av antibiotika. Överföring av patogena bakterier utgör ett särskilt hot mot människor som är i daglig kontakt med djur, exempelvis jordbrukare och lantarbetare.

Betänkandet bidrar till inriktningen av den gemensamma datainsamlingen på området och innehåller dessutom en analys av resultaten och förslag till lösningar. Målet är att ge en fullständig bild av när, var, hur och på vilka djur som antimikrobiella medel faktiskt används i dag, utan att skapa ytterligare ekonomiska eller administrativa bördor för jordbrukarna eller andra djurägare, med beaktande av att jordbrukssederna och intensiteten skiljer sig från en medlemsstat till en annan.

Vi vill betona vikten av att utveckla system för animalieproduktion som minskar behovet av att ge antimikrobiella medel samt forskning om nya antimikrobiella medel. Vi anser att innehållet i resolutionen är positivt liksom dess inriktning på återhållsam och ansvarsfull användning av mikrobiella medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig. (PT) Antimikrobiell resistens är ett djurhälsoproblem för den europeiska animaliesektorn, som omfattar produktion av mejeriprodukter, nötkött, gris- och fjäderfäkött, ägg samt mjölk och kött från får och getter. Antimikrobiella medel är, när de används korrekt, ett användbart redskap för att hjälpa jordbrukarna att bevara sina djurs hälsa och produktivitet.

Antimikrobiell resistens hos människor beror oftast på olämpliga doser av antibiotika, vars överföring av patogena bakterier utgör ett särskilt hot mot jordbrukare och lantbruksarbetare som är i daglig kontakt med djur.

Dokumentet bidrar till inriktningen av den gemensamma datainsamlingen på området och innehåller dessutom en analys av resultaten och förslag till lösningar. Målet är att ge en fullständig bild av när, var, hur och på vilka djur som antimikrobiella medel faktiskt används i dag, utan att skapa ytterligare ekonomiska eller administrativa bördor för jordbrukarna eller andra djurägare, med beaktande av att jordbrukssederna och intensiteten skiljer sig från en medlemsstat till en annan.

Det är också viktigt att forska om nya antimikrobiella medel samt om andra alternativ, och vi vill betona vikten av att utveckla effektiva system för djurhållning som minskar behovet att ge antimikrobiella medel.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för dokumentet eftersom huvudmålet är att bevara antimikrobiella medel som ett effektivt verktyg att bekämpa sjukdomar hos både djur och människor, samtidigt som användningen av antimikrobiella medel begränsas till det absolut nödvändiga. Enligt min mening behöver vi införa bra djurhållningsmetoder som minimerar risken för antimikrobiell resistens. Dessa metoder bör särskilt gälla ungdjur som förs samman från olika uppfödare, vilket ökar risken för smittsamma sjukdomar. Kommissionen bör arbeta för ett internationellt förbud mot antimikrobiella medel som tillväxtbefrämjande medel i djurfoder och ta upp frågan i sina bilaterala förhandlingar med tredjeländer som t.ex. Förenta staterna. Vi måste betona det logiska sambandet mellan djurhälsa och användningen av antimikrobiella medel liksom sambandet mellan djurhälsa och människors hälsa. I dag är det allra viktigast för oss att trygga maximal livsmedelssäkerhet.

 
  
MPphoto
 
 

  Elisabeth Köstinger (PPE), skriftlig.(DE) Under lång tid sågs antibiotika som ett undergörande medel som botade infektionssjukdomar. I de flesta europeiska länder är antibiotika den mest använda gruppen av läkemedel efter smärtlindrande medel. Omkring 50 procent av förskrivningen av antibiotika i Europa sker inom veterinärmedicin. Om antibiotika inte användes skulle djursjukdomar och epizootiska sjukdomar snabbt spridas och bli epidemier, vilket orsakar enorma ekonomiska skador. Tyvärr sker den okontrollerade användningen av antibiotika inom både human- och veterinärmedicin till ett mycket högt pris. Den överdrivna användningen av antibiotika leder till resistens och anpassning bland patogener. Många välkända antibiotika har i dag blivit ineffektiva eller otillförlitliga. Jag stöder därför starkt kammarens resolution där man uttryckligen uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med det växande problemet med antibiotikaresistens bland djur på ett ansvarsfullt sätt.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) I resolutionen framhålls att när antimikrobiella medel används korrekt är de ett användbart redskap för att hjälpa jordbrukarna att bevara sina djurs hälsa och produktivitet och garantera djurens välbefinnande. Men samtidigt framhålls behovet av sträng kontroll och övervakning, vilket gjorde att jag kunde rösta för den.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) Antimikrobiell resistens är en fråga om djurhälsa för den europeiska animaliesektorn, särskilt när behandlingar är resultatlösa. Riktlinjer för återhållsam användning av antimikrobiella medel har redan utfärdats i flera medlemsstater, vilket har lett till att användningen av antimikrobiella medel minskat. Trots positiva resultat finns det fortfarande mycket att göra för problemet. Det behövs därför gemensamma europeiska åtgärder som kan leda till att problemet utplånas.

 
  
MPphoto
 
 

  Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė (PPE), skriftlig.(LT) I dag har parlamentet antagit ett viktigt beslut om antibiotikaresistens. Enligt min mening är det mycket viktigt att samla in och analysera användningen av djurhälsoprodukter, inklusive antibiotika. Det är alltså nödvändigt att se till att dessa produkter används effektivt och måttligt och inte innebär en risk för effektiviteten i åtgärderna för att bekämpa sjukdomar hos människor när antibiotika väljs som behandling. Även om de tester som genomfördes 2005–2009 i EU för övervakning av antibiotikarester i djur och djurfoder visar positiva resultat kan vi fortfarande säga att det inte finns någon kontrollerad trend mot minskning, endast fragmenterade fluktuationer. Det som är särskilt oroande är att enligt uppgifter från 2009 fanns de flesta skillnaderna i fråga om antibiotika i prov från honung, kanin och odlad fisk, dvs. i produkter som ofta anses som värdefulla livsmedel och ofta används i européernas dagliga kost. Målet att tillämpa mikrobiell behandling med försiktighet och införa omfattande övervakning för att förbättra samordningen av humanmedicinska och veterinärmedicinska forskningskällor är mycket viktigt för att garantera människors hälsa och djurens välfärd.

 
  
MPphoto
 
 

  Rareş-Lucian Niculescu (PPE), skriftlig.(RO) Jag röstade för denna resolution. Varje år dör 25 000 människor i Europa av orsaker som är förknippade med antimikrobiell resistens. Djur och livsmedel av animaliskt ursprung kan spela en roll i överföringen av antimikrobiell resistens till människor. Det är därför som antibiotika måste användas med försiktighet i animalieproduktion. De åtgärder som föreslås i resolutionen om att lämna mer information till veterinärer och jordbrukare måste genomföras så kraftfullt som möjligt.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Resolutionen om antimikrobiell resistens kommer vid en tidpunkt då antimikrobiell resistens utgör ett djurhälsoproblem för den europeiska animaliesektorn, som behöver kunna lita på att antimikrobiell behandling är säker och effektiv under den närmaste framtiden.

Vid förskrivningen av antimikrobiella medel till djur måste man beakta risken för antimikrobiell resistens hos människor, som ofta beror på olämpliga doser av antibiotika, felaktig behandling och genom ständig exponering av patogener för antimikrobiella medel på sjukhus.

Jag röstade för betänkandet eftersom överföring av patogena bakterier som bär på gener för antimikrobiell resistens utgör ett särskilt hot mot människor, genom intag av dessa bakterier och/eller daglig kontakt med djur. Jag anser att ställningstagandet för forskning är viktigt, eftersom forskning bidrar till utvecklingen av antimikrobiella medel som ett effektivt verktyg i bekämpandet av sjukdomar som drabbar både människor och djur. Användningen av antimikrobiella medel bör dock begränsas till de fall då det är absolut nödvändigt.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig.(EN) Antibiotikaresistens är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förskrivningen av antimikrobiella medel till både människor och husdjur medför risk för resistens om det sker på fel sätt och i olämpliga dosor. Antimikrobiell resistens kan överföras från människor till djur och tvärtom. Sjukhuspatienter och jordbrukare löper särskild risk att exponeras för resistenta bakterier. Det behövs bättre samordning av humanmedicinsk och veterinärmedicinsk forskning om resistens, samt mer forskning om nya antibiotika, alternativa behandlingsmetoder samt förebyggande av sjukdomar och kontrollmetoder.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Animalieproduktion spelar en viktig roll i den europeiska ekonomin. Antibiotika används ofta för att trygga djurhälsan. Det problem som kan uppstå är att både människor och djur utvecklar antimikrobiell resistens, som kan få allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Det är därför nödvändigt att anta lämpliga strategier för att förebygga sådana risker.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) I detta dokument uttalar Europaparlamentet följande: 1. Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen och dess byråer har gjort för att gemensamt samla in uppgifter på detta område, särskilt initiativet Esvac (European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption) från 2009. Parlamentet beklagar att alla medlemsstater ännu inte har anslutit sig till Esvac-nätverket och uppmanar fler länder att göra detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevilja Esvac-nätverket de resurser som det behöver för att kunna utföra sina uppgifter och att utan dröjsmål lägga fram en fullgod rättslig ram i syfte att ge medlemsstaterna befogenhet att genomföra en effektiv insamling av uppgifter. 2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva uppgiftsinsamling som är harmoniserad och jämförbar, även med verksamheter som genomförs i tredjeländer, som t.ex. Förenta staterna.

 
  
MPphoto
 
 

  Angelika Werthmann (NI), skriftlig.(DE) Antibiotika är naturligt förekommande metaboliska produkter av svampar eller bakterier som används för att motverka bakterieinfektioner. Andra användningsområden är att de ges till djur i förebyggande syfte. Resistens innebär att antibiotikapreparat har förlorat sin förmåga att döda bakterier eller hämma deras tillväxt. För att förhindra detta är det nödvändigt att följa medicineringsanvisningarna. Resistenta djurbakterier kan dock överföras till människor och utgöra en allvarlig hälsorisk – resultatet kan till och med bli antibiotikaresistens hos människor. Det var därför helt riktigt att rösta för detta betänkande för att till sist främja en animalieproduktion som klarar sig utan antimikrobiella ämnen.

 
  
MPphoto
 
 

  Anna Záborská (PPE), skriftlig. (SK) Det är allmänt bekant att djur precis som människor som får antibiotika ibland blir resistenta mot deras effekt. Denna resistens kan överföras från djur till människor och därigenom innebära en hälsorisk eller komplicera behandlingen av vissa sjukdomar. Det är därför viktigt att ingående övervaka användningen av antibiotika i animalieproduktionen och till sällskapsdjur. Detta handlar om konsumentskydd och säkerheten i livsmedelsproduktion, som måste säkerställas på lika hög nivå i alla EU-medlemsstater. Det är lämpligt att ett europaparlament bestående av valda företrädare för folket att kräva att kommissionen vidtar åtgärder. För att kunna reagera snabbt och effektivt måste vi känna till den verkliga situationen. Jag har därför stött det framlagda betänkandet och jag väntar mig att kommissionen inom en snar framtid kommer att vidta åtgärder för att övervaka användningen av antibiotika inom animalieproduktionen.

 
  
  

Betänkande: Schaake (A7-0112/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig.(PT) Jag röstar för betänkandet eftersom kultur kan vara ett viktigt inslag i internationella förbindelser genom att bidra till utveckling, inkludering, demokrati och konfliktförebyggande. Det bör därför inbegripas i utvecklingen av Europeiska utrikestjänsten.

 
  
MPphoto
 
 

  Roberta Angelilli (PPE), skriftlig.(IT) I den nya digitala ekonomin erbjuder kultursektorn och den kreativa sektorn stora möjligheter att låta den europeiska kulturella mångfalden komma till uttryck och sprida ekonomiska och sociala framsteg. Dessutom är kultur och kreativitet viktiga för att värna och förbättra vårt kulturarv och våra landskap samt för att höja medborgarnas kulturnivå. Vi får inte underskatta att dessa sektorer hör till de mest dynamiska i Europa och bidrar med 2,6 procent av EU:s bruttonationalprodukt genom att erbjuda kvalitetsarbeten till ungefär fem miljoner europeiska medborgare.

Med den grönbok som kommissionen offentliggjorde för ett år sedan fick den kulturella och den kreativa sektorn ett berättigat erkännande. Den tillskrevs viktig roll i den europeiska kulturvisionen baserat på informationssamhället, innovation, och entreprenörskap. Tyvärr har bristande investeringar, underkapitalisering av företag, avsaknad av lagstiftning lagt hinder i vägen för rörligheten för konstnärer och andra med kreativt arbete och den ökande piratkopieringen är några av de faktorer som försvagar upprättandet av en europeisk kultursfär. Vi får inte glömma att världsframgången för den europeiska industrin grundas på våra konstnärers stora yrkeskunnande och kreativitet. De bör därför skyddas och uppmuntras genom konkreta incitament så att vi får behålla deras goda arbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Elena Oana Antonescu (PPE), skriftlig.(RO) Den grundläggande aspekten i den europeiska kulturen är att den inte är avsedd att främja yttre åtgärder på ett enkelt sätt utan som någonting dynamiskt och levande tack vare sina särdrag. Precis som vi talar om europeiska värden, rättigheter och friheter, måste vi också tala om Europas kulturer, deras mångfald, kreativa pluralism och den roll som europeisk ambassadör som varje kreativt inslag i den nationella kulturen kan spela för att främja Europa som helhet. Innan vi börjar främja dessa kulturer utanför Europa måste även vi själva vilja bekantas oss med alla dessa kulturaspekter som är typiska för Europa. Här anser jag att varje EU-medborgare är den bästa ambassadören för Europas kulturer. Det enda villkoret är att de i förväg bör erbjudas enklast möjliga tillfälle att upptäcka kulturrikedomen i det område där de bor.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig.(LT) Jag röstade för betänkandet. EU är en värdegemenskap med kulturell mångfald där EU:s successiva utvidgningar, medborgarnas rörlighet inom det gemensamma europeiska området, gamla och nya migrationsströmmar samt utbyten av alla slag med omvärlden bidrar till denna kulturella mångfald. Kultur spelar en roll i bilaterala avtal om utvecklingsbistånd och handel och genom åtgärder som t.ex. de europeiska instrumenten för utvecklingssamarbete, stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter och föranslutning, liksom den europeiska grannskapspolitiken, det östliga partnerskapet, unionen för Medelhavsområdet och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, vilka alla beviljar medel till kulturprogram. Jag håller med om att kultur- och utbildningsutbytena med tredjeländer behöver ökas, vilket skulle stärka civilsamhället, främja demokratisering och god förvaltning, stödja de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt utgöra en byggsten för ett varaktigt samarbete.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Baudis (PPE), skriftlig.(FR) Betänkandet sänder ett klart budskap: EU måste integrera en konsekvent och samordnad kulturstrategi i sin utrikespolitik. De band som förenar särskilt Europa och länderna söder om Medelhavet genomgår djupgående förändringar. En frihetens vind blåser i arabvärlden. Kultur är en viktig tillgång. Den bidrar till en levande och långlivad kultur. Kultur- och utbildningsutbyten främjar uppkomsten av ett organiserat civilsamhälle. Kultursamarbete är också en av nycklarna till unionens framgång för Medelhavsområdet. Det leder till att nationerna delar med sig och samverkar med varandra, och alltid respekterar och förstår varandra.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig.(FR) Det var viktigt för Europaparlamentet att eftertryckligen påminna om hur mycket vi behöver främja mångfald, kulturarv och kulturutbyten i alla EU:s yttre åtgärder. Som skapare av integration, tolerans och ömsesidig förståelse är kulturen en viktig del av våra samhällen som vi måste främja i våra diplomatiska insatser för mänskliga rättigheter och kultur. I betänkandet framhålls dock att kulturaspekten i de yttre åtgärderna fortfarande är underutvecklad och saknar samordning och att det är nödvändigt att anta en gemensam och samstämd strategi på området. Vi har också upprepat vårt stöd för ett fritt internet genom att fördöma internetcensur och de hot som detta innebär mot de mänskliga rättigheterna, samt för att få tillgång till och dela det globala kulturarvet. Eftersom EU-medborgarna har en mängd gemensamma kulturvärden tjänar vi de europeiska intressena bäst om vi uppträder enat.

 
  
MPphoto
 
 

  Sergio Berlato (PPE), skriftlig.(IT) EU är känt för sin mångfald av kulturformer. Enligt min mening förmedlas sådana europeiska värden som respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och grundläggande friheterna också genom våra kulturprodukter. Kunskap och internationell kompetens är så som anges i Europa 2020-strategin av avgörande betydelse för utbildningssystemen. Flerspråkighet, e-färdigheter och kulturell medvetenhet gör att vi kan utnyttja många möjligheter som erbjuds på dagens globala arbetsmarknad. Kultur bör därför integreras i hela det breda spektrumet av åtgärder som utgör EU:s utrikespolitik. För närvarande finns det inte en samstämd och samordnad EU-strategi för kultur i EU:s yttre åtgärder. Vi ser också uppsplittring och utspridning, inte bara mellan medlemsstaterna utan även mellan olika avdelningar och institutioner i EU.

Denna uppsplittring utan en gemensam strategi hämmar en effektiv användning av medel och budgetar för kultursektorn. Jag uppmanar därför kommissionen att överväga integrera och underlätta kulturaspekten både i EU:s yttre åtgärder och inom EU-institutionerna.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig.(ES) Jag stöder betänkandet av kollegerna i min politiska grupp eftersom de understryker kulturens övergripande natur och betydelse i alla aspekter av livet och argumenterar för att kultur måste beaktas i alla EU:s utrikespolitiska åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig.(PT) Jag anser att den kulturella aspekten av EU-politiken som syftar till ökad europeisk sammanhållning är viktig. Jag välkomnar därför alla kulturprogram vars mål är att skapa en europeisk identitet genom gemensamma värden och ömsesidig förståelse. Jag tror på den kraft som vissa kulturinitiativ kan ha på förbindelserna inom unionen och i de diplomatiska förbindelserna med tredjeländer. Kulturaspekter i olika länder kan användas som broar för ett fredligt samarbete inriktat på stabilitet.

 
  
MPphoto
 
 

  Nessa Childers (S&D), skriftlig.(EN) Kulturaspekterna i EU:s yttre åtgärder kan inte nog framhållas, och det är viktigt att kommissionsledamoten Catherine Ashton fortsätter att integrera dem i sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten.

 
  
MPphoto
 
 

  Mário David (PPE), skriftlig.(PT) Ikraftträdandet av Lissabonfördraget ledde till att Europeiska utrikestjänsten inrättades, vars verksamhet bör innefatta en samordnad och följdriktig strategi för kulturdiplomati. I betänkandet, som jag generellt sett stöder, handlar om detta viktiga ämne. Många av förslagen i betänkandet, exempelvis främjande av utbyten för unga och stärkandet av det civila samhällets organisationer i tredjeländer, är förslag som jag förespråkade i mitt betänkande om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den sydliga dimensionen, och som antogs av kammaren. Från det betänkandet vill jag även framhålla respekten för bevarandet/främjandet av den språkliga och kulturella rikedomen i varje medlemsstat, vikten av att sprida europeiska kulturvärden som ett medel att främja grundläggande rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning samt slutligen vikten av att det finns en kulturattaché vid alla EU:s beskickningar utomlands.

 
  
MPphoto
 
 

  Marielle De Sarnez (ALDE), skriftlig.(FR) Det är många som undrar om det finns något sådant som en europeisk kultur och kontrasterar det ofta mot ett kulturernas Europa eller en europeisering av kulturer. För de som anser att Europa har en identitet och värden, och till dem hör jag, är svaret självklar: det finns faktiskt en europeisk kulturell identitet. Det är denna kulturaspekt som EU mer bör beakta i sina diplomatiska insatser, särskilt för att främja de mänskliga rättigheterna, demokrati och utveckling i tredjeländer. För att uppnå detta bör unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik inrätta ett generaldirektorat för kulturdiplomati inom Europeiska utrikestjänsten och utse någon som ansvarig för kulturförbindelserna och för att främja europeisk kultur vid varje EU-beskickning i tredjeländer. Samtidigt bör vi överväga att införa kulturviseringar för konstnärer och för alla som arbetar inom kultursektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig.(PT) Förutom en ekonomisk makt är EU också en kulturell stormakt vars inflytande går långt utanför dess gränser. Att en rad länder har en traditionell historisk anknytning till EU-medlemsstater förstärker EU:s förmåga att genomsyra andra kulturer och att göra sig förstådd i andra delar av världen. Språkfaktorns betydelse som medel att vidmakthålla och fördjupa dessa kontakter kan inte överskattas.

Jag beklagar att EU trots alla avsiktsförklaringar inte förstår i vilken utsträckning det bör främja undervisning i de europeiska språk som är särskilt lämpliga för kommunikation med dess institutioner. I stället har EU valt en inåtvänd språkpolitik. Jag skulle vilja se den trenden omkastad.

En utrikespolitik av det slag som unionen vill utveckla får man inte försumma kulturaspekten utan ha den i åtanke som en tillgång, som ett värde som inte alltid är konkret men som är särskilt viktig i en värld som blir allt mer mottaglig för staternas och de internationella organisationernas ”mjuka” makt. Europeiska utrikestjänsten har en viktig roll att spela i detta avseende. Jag hoppas att den lever upp till utmaningen.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Detta betänkande av Marietje Schaake handlar om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder. Även om det kan verka egendomligt att tala om kultur, som är en icke-livsnödvändig vara, när många européer varje dag har problem att skaffa de varor som är nödvändiga för deras överlevnad, kan vi inte bortse från den: i stället måste vi tänka att förutom att vara grundläggande för vår livskvalitet, kan och måste kulturen vara en möjlighet till ekonomisk utveckling och skapande av sysselsättning för unga människor, liksom självklart en faktor som enar och håller samman människor. EU måste vara en kulturvärdesgemenskap där mångfalden är en tillgång och en faktor som enar och sammanhåller eller, som föredraganden uttrycker det: ”ett instrument för global fred och stabilitet”. Vi behöver därför skyndsamt granska avsaknaden av en utrikespolitik för kultur. Jag röstar för betänkandet eftersom jag instämmer med dess förslag och hoppas att kultur kan hjälpa oss att hitta lösningar att ta oss ur krisen och att kultur kommer att bli en tillgång för den europeiska allmänhetens välfärd.

 
  
MPphoto
 
 

  João Ferreira (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Betänkandet bekräftar den kulturuppfattning som råder i EU: en exploaterande kultursyn där kultur ses som stående till utrikespolitikens förfogande genom begreppet kulturdiplomati. Med andra ord ses kultur som ett slags förtrupp för att befordra och kommunicera EU:s och medlemsstaternas intressen i världen (punkt 22), och se vart visionen är på väg: för att främja internationell handel (punkt 23). Hur ofta är inte detta synonymt med politik och praxis som slår ut eller ringaktar varje lands identitet och kultur?

Betänkandet har också en underliggande villfarelse som hela tiden dyker upp i EU-uttalanden om kultur: att det finns en enda europeisk identitet och en enda europeisk kultur och ännu värre att den bygger på värden som frihet, demokrati, tolerans och solidaritet.

Precis som alla historiska företeelser grundas inte kultur på en enhetlig och delad identitet: tvärtom är det uttryck för motsättningar, konflikter och situationer med kulturell dominans. Som bekant har europeisk kultur lånat från många kulturer i olika delar av världen, bland annat de folk som varit underkastade europeisk kolonialism.

Detta är ett betänkande som ger en förvrängd bild av och exploaterar begreppet kultur.

 
  
MPphoto
 
 

  Ilda Figueiredo (GUE/NGL), skriftlig.(PT) Betänkandet bekräftar den kulturuppfattning som råder i EU: en exploaterande kultursyn där kultur ses som stående till utrikespolitikens förfogande genom begreppet kulturdiplomati. Med andra ord ses kultur som ett slags förtrupp för att befordra och kommunicera EU:s och medlemsstaternas intressen i världen (punkt 22), och se vart visionen är på väg: för att främja internationell handel (punkt 23). Hur ofta är inte detta synonymt med politik och praxis som slår ut eller ringaktar varje lands identitet och kultur?

Betänkandet har också en underliggande villfarelse som hela tiden dyker upp i EU-uttalanden om kultur: att det finns en enda europeisk identitet och en enda europeisk kultur och ännu värre att den bygger på värden som frihet, demokrati, tolerans och solidaritet.

Precis som alla historiska företeelser grundas inte kultur på en enhetlig och delad identitet: tvärtom är det uttryck för motsättningar, konflikter och situationer med kulturell dominans. Som bekant har europeisk kultur lånat från många kulturer i olika delar av världen, bland annat de folk som varit underkastade europeisk kolonialism.

EU får inte äventyra vår kulturella mångfald eller förvränga och exploatera begreppet kultur.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig.(LT) Jag röstade för resolutionen eftersom kulturdiplomati är en hörnsten för att bygga förtroende och långvariga förbindelser med medborgare i tredjeländer. Kultur bör vara ett vitalt och övergripande inslag i ett brett spektrum av yttre åtgärder som ingår i EU:s utrikespolitik: alltifrån EU:s handelsförbindelser, utvidgningen och grannskapspolitiken till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Kultur har dessutom ett ekonomiskt värde: Europas kulturbranscher bidrar till europeiskt entreprenörskap, innovation and företagande samt EU:s mångskiftande kulturlandskap gör det synnerhet attraktivt som globalt turistmål i världen. Ett dynamiskt kulturklimat gör det attraktivt att leva i EU för både företag och människor. För närvarande finns det ingen följdriktig och samordnad EU-strategi för kultur i EU:s yttre åtgärder och en sådan behöver därför utvecklas. Det är inte en lyxvara utan en nödvändighet för att bevara och främja Europas dragningskraft i en globalt sammanknuten och konkurrenskraftig omvärld. Uppsplittring och utspridning förekommer inte bara mellan medlemsstaterna utan även mellan olika avdelningar och institutioner i EU. Denna uppsplittring utan någon gemensam strategi hindrar ett fullt och effektivt utnyttjande av kulturresurser och kulturbudgetar. Följaktligen är denna strategi absolut nödvändig för EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Jarosław Kalinowski (PPE), skriftlig.(PL) Europa är vaggan för en exceptionellt rik och varierad kultur. EU bör utnyttja detta arv för att främja integration och samarbete i länder som inte hör till unionen. Vi får inte glömma att EU består av 27 mycket olika medlemsstater. Det är viktigt att vi odlar och bevarar denna kulturella mångfald. Jag instämmer i att en gemensam EU-politik kräver utveckling av en följdriktig strategi för yttre kulturåtgärder. Det är viktigt för EU att utnyttja denna potential väl i marknadsföringen av sig självt i världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig.(IT) Förenade i mångfalden är det motto som vi alla delar som EU-medborgare och som representerar känslan av att tillhöra en stor europeisk gemenskap: en korsväg av människor, kulturer och seder som förenas trots sina ekonomiska, religiösa och andra skillnader. Mitt stöd till Marietje Schaake betänkande dikteras just av vi behöver propagera för att stärka denna delade insikt. Kultur bör spela en enande roll såväl utåt som inåt. I utrikestjänstens förbindelser kan europeisk kultur därför bli den fanbärare för europeiska värderingar som genom dialog med kulturer utanför Europa bör bidra till fredligt samarbete och konstruktiv förståelse mellan folken.

 
  
MPphoto
 
 

  Bogusław Liberadzki (S&D), skriftlig.(PL) Jag vill uttrycka mitt godkännande för integration av kulturfrågor i EU:s diplomatiska åtgärder. Det är viktigt för världen att uppleva EU-medlemsstaterna i deras mångfald av innehåll och former. Personligen hoppas jag att denna presentation kommer att vara geografiskt balanserad så att varje medlemsstats kultur kommer att finnas med i rätt proportion. Kommissionen bör därför lägga fram ett förslag om sådana åtgärder, som sedan omarbetas till ett officiellt dokument.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig.(EN) Jag röstade för betänkandet. EU är en gemenskap för frihet, ansvar och demokratiska värden. Kultur, identitet, värderingar och EU:s ställning på den globala arenan är sammanflätade. Europeiska intressen tjänas när kulturaspekter utformas strategiskt via samarbete och partnerskap: både genom kulturprogram och när kulturaspekter är en integrerad del av ekonomi-, utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitiken.

Genom utbyte av litteratur, film, musik och kulturarv öppnas dörrar för förståelse och broar byggs mellan folken. Europeisk identitet i all dess mångfald samt europeiska värden manifesteras via dessa kulturuttryck. Dessutom har EU betydande erfarenhet av att dela med sig av när det gäller att övervinna konflikter och bygga upp stabilitet via gemensamma intressen och ömsesidig förståelse.

 
  
MPphoto
 
 

  Jiří Maštálka (GUE/NGL), skriftlig. (CS) Betänkandet om att frigöra kultursektorn och den kreativa sektorns potential är i många avseenden nära förknippat med betänkandet om Innovationsunionen. Jag vill särskilt framhålla den betydelse som ges utbildning av medborgare, bland annat om bättre förståelse av frågan och respekt för skydd av verks som omfattas immaterielläganderätt. Vi måste med kraft stödja och utveckla detta i hög grad försummade område, både på utbildnings- och yrkesutbildningsområdet, både på EU-nivå och när medlemsstaterna berörs. Jag har förbehåll inför att kulturverk numera benämns varor och tjänster. Det är missledande och kan ses som en manifestation av ekonomisk nyliberalism på kulturområdet. Exempelvis är ett litterärt verk, eller även ett konst- eller musikverk, först och främst en viktig manifestation av konstnärens talang och ett socialt svar. Det är inte bara krasst utan till och med abnormt att se dem som blott varor eller tjänster.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig.(RO) Tyvärr finns det för närvarande ingen följdriktig och samordnad strategi för kulturens roll i EU:s yttre åtgärder. Det är välkänt att våra intressen kan tjänas bättre om vi uppträder enat. Vår gemensamma utrikespolitik måste bygga på vår kulturdiplomati eftersom EU:s ställning i världen kan förstärkas genom kultur som en integrerad del av dess ekonomi-, utvecklings- och säkerhetspolitik. Vi kommer att ge en bättre förståelse av vår kontinent genom att distribuera film, musik och litteratur. EU:s mångsidiga kulturlandskap gör oss till ett av de mest attraktiva turistmålen i världen. Jag välkomnar de konkreta förslag som läggs fram i betänkandet för att engagera det civila samhället, konstnärer, pedagoger, studerande och företagare i utformningen av innehållet i de yttre förbindelserna för kultur. Samtidigt behöver vi naturligtvis beakta den stora potential som de nya teknikerna erbjuder, som är både en källa till information och en kanal som underlättar yttrandefriheten. Jag anser att det skulle vara bra om Europaparlamentet tog med kultur i dagordningen för diskussioner med andra parlament i världen för att bidra införa en allmän praxis för EU:s yttre åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig.(PT) EU är en gemenskap för frihet, ansvar och demokratiska värden. Kultur, identitet, värden och EU:s ställning på den globala arenan är sammanflätade. Europeiska intressen tjänas när kulturaspekter utformas strategiskt via samarbete och partnerskap, både genom kulturprogram och när kulturaspekter är en integrerad del av ekonomi-, utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitiken. Genom utbyte av litteratur, film, musik och kulturarv öppnas dörrar för förståelse och broar byggs mellan folken. Europeisk identitet i all dess mångfald samt europeiska värden manifesteras via dessa kulturuttryck. I utvecklingen av Europeiska utrikestjänsten är det viktigt att utforska och förankra den roll som kultur har och bör ha i EU:s yttre åtgärder. Integreringen av kultur kan leda till ömsesidig förståelse, fredligt samarbete och stabilitet samt ekonomiska fördelar.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Om globaliseringen odiskutabelt har gynnat handeln, måste vi motverka risken att kulturerna blir likformiga. Kultur är en bärare av öppenhet och en drivkraft för demokrati, som motverkar nationalistiska reaktioner, rasismens locktoner och det utanförskap som får näring av ekonomi- och finanskriser, klimat- och livsmedelskriser. Kulturer har en förmåga att berika varandra i en anda av ömsesidig respekt. De är en källa till outtömlig förnybar energi. Det kulturella skapandet brukar för det mesta beskriva eller uttrycka en vision, ett engagemang, ett ställningstagande som kan vara väsentligt eller oväsentligt. Det är utövandet av en rättighet, inklusive rätten att kritisera. Vi har ett stort behov av konstnärer, av deras kritiska syn på världen, av deras roll som våra samhällens utbildare. De förutser framtiden och gör prognoser om utvecklingen av samhället eftersom de ser snabbare och längre än politikerna. Vi måste verka för att skapa en pluralistisk värld med oförminskad skaparkraft som kan alstra det nya och vara en källa till mångfald. Vi måste ompröva systemet för global styrning. Vi måste skapa ett nytt politisk område med globala dimensioner och beakta den politiska aspekten av kulturell mångfald.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig.(DE) Europas kulturella rikedom är en värdefull vara som det är viktigt att bevara. Vi får alltid höra att kulturell mångfald måste främjas. Vi har hittills koncentrerat oss alltför mycket på att främja kulturell mångfald via muslimska invandrargrupper utan att se till att vår egen kultur i gengäld erkänns i länderna i den muslimska världen. Om europeiska kulturaspekter ska bli mer framträdande, bl.a. så som föreslagits som en integrerad del av ekonomi-, utrikes-, säkerhets- och utvecklingspolitik, är detta beroende av i exakt vilken form detta ska ske.

Självklart finns det ingen anledning att invända mot ett utbyte av litteratur, film, musik och liknande, men förväntningarna i fråga om den muslimska världen får inte vara alltför uppblåsta – man behöver bara tänka på musikförbudet som härrör från koranen. Det som kommer att vara viktigast är att tänka på våra rötter i kristendomen och ge större prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken åt att skydda kristna i andra länder eftersom de trots allt är den mest förföljda minoriteten i världen.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig.(EL) Det kan inte råda någon tvekan om att kulturdiplomati kan bidra till att bygga upp förtroende och odla varaktiga förbindelser mellan medborgare i EU och medborgare i tredjeländer, och det kan inte råda någon tvekan om att EU:s komparativa fördelar i kultursektorn är starka och därför är ett värdefullt politiskt verktyg för dess utrikespolitik. Nya tekniker medför nya möjligheter att sprida det europeiska kulturarvet och stärka de nationella banden. Eftersom internet är en global mötesplats bör EU utveckla särskilda politiska åtgärder för att främja europeisk kultur. Webbplatsen Europeana, det europeiska digitala biblioteket, är ett steg i den riktningen. Tyvärr har dess potential ännu inte förverkligats. Inte heller bör kulturens bidrag till de europeiska ländernas ekonomier förbises. Det uppskattas att kulturen står för 2,6 procent av EU:s BNP för närvarande. Länder med en rik historia, tradition och kultur, som Grekland, har naturligtvis ingenting att förlora på att främja sitt kulturarv och sina värden.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig.(PT) Betänkandet handlar om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder. Jag instämmer med föredraganden i att vi behöver en gemensam strategi för kulturdimensionen. Det är inte fråga om mer investeringar utan snarare bättre investeringar. Att främja kultur är att främja demokrati. Den föreslagna samordningen kan bidra till en mer effektiv användning av resurser, särskilt i tider av budgetnedskärningar och särskilt inom kultursektorn. EU:s befintliga nätverk av nationella kulturinstitut bör vara en viktig partner för sektorn. Medlemmarna i nätverket har betydande erfarenhet, inte bara av att arbeta på området, utan även av att organisera kulturverksamheter på lämpligt avstånd från myndigheterna, vilket är viktigt i denna sektor. Förutom samordning finns det också kulturdiplomati på medlemsstatsnivå. Det finns dock många tredjeländer som vänder sig speciellt till EU, inte bara till enskilda medlemsstater. Endast en gemensam strategi kan förhindra den nuvarande uppsplittringen som hindrar en fullständig och effektiv användning av resurser och budgetar för kultur. Av alla dessa skäl röstade jag för betänkandet.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Kultur spelar en oerhört viktig roll i EU, som är ett område vars mål är att vara ”förenade i mångfalden”. Först och främst bör vi betona den obestridliga integrationsaspekten, som möjliggör gemensamma områden: det vill säga punkter där människor med olika kulturperspektiv finner att de delar representation. Det är ingen tillfälligt att betänkandets motivering börjar med ett intressant citat: ”Rock ’n’ roll var rent kulturellt en avgörande faktor när det gällde att förändra de kommunistiska samhällena och föra dem närmare en fri värld.” (Andras Simonyi). För det andra bör den obestridliga ekonomiska effekt som kan bli resultatet av ett åtagande om att sprida europeisk kultur betonas. Det handlar således om att sprida och skydda europeiska värden på global nivå och på alla tänkbara plan trygga respekten för dess viktigaste aspekter, exempelvis yttrandefrihet på internet. Det är skälen till att jag röstar för.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) Genom att rösta för Marietje Schaake vädjar jag om en institution för en genuin europeisk kulturdiplomati för att främja våra värden utanför EU. Genom att se kultur som ett strategiskt element i utrikespolitiken skulle EU faktiskt kunna uppväga underskottet i förhållande till vissa stater. Kina, i synnerhet, investerar stort i kulturdiplomati för att förbättra sitt anseende och locka turister. EU måste göra samma sak om EU ska fortsätta att spela en huvudroll på världsscenen. Betänkandet innehåller flera förslag för att uppnå detta: förslaget att utse en person vid varje EU-beskickning i tredjeländer, t.ex. för att samordna kulturförbindelserna och samverkan mellan EU och dessa länder, eller förslaget att utkastet till organisationsplan för utrikestjänsten inbegriper tjänster rörande kulturella aspekter och att en samordningsenhet inrättas i detta syfte. Det tycks vidare lämpligt att öka deltagandet från tredjeländer i program som rör kultur, rörlighet, ungdomsfrågor, utbildning och fortbildning. Det bör därför bli lättare för unga människor från tredjeländer att delta i dessa program.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig.(EN) I betänkandet behandlades ursprungligen området yttre förbindelser på EU-nivå nästan uteslutande i perspektivet av de nya medierna. Detta är fortfarande ganska påtagligt liksom idén att EU bör exportera sin kultur. De Gröna insisterade på främjande av kulturellt samarbete i stället. Vissa rekommendationer som antogs i utskottet för kultur och utbildning skapar egentligen inte något nytt, som en informationswebbplats för EU:s kulturprogram och yttre förbindelser, tillsammans med en kalender över EU-evenemang i hela världen plus kontakter med det civila samhället. Vissa punkter som exempelvis nr 44 om att stödja nationella insatser för att skydda och bevara kulturarvet, förhindra olaglig handel med föremål som ingår i kulturarvet och andra kulturverk, tillför inte något särskilt till själva frågan. Kort och gott lyckas med inte att ta itu med ämnet i betänkandet, utan det är en sammanställning av lite av varje tillsammans med de nuvarande möjligheterna att ta upp kultur på dagordningen både för EU och mellan EU och tredjeländer. Det är ett nytt kapitel i en ansträngning att fullt ut använda kultur som ett verktyg för fred.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig.(IT) Att människor delar sitt kulturarv med varandra är viktigt både i EU, för konsolideringen av en europeisk identitet och när det gäller unionens förbindelser med tredjeländer. Därför stöder jag en förstärkning de yttre åtgärderna i denna riktning. Resurser för kultur är ofta utspridda på en mängd projekt. Effektiv användning av dessa medel hindras av den politiska uppsplittringen. Vi måste därför se till att Europeiska utrikestjänsten omedelbart antar en följdriktig och enhetlig strategi för kulturdiplomati, inbegripet utseendet av en särskild EU-företrädare för tredjeländer.

Slutligen anser jag att vi bör öka betoningen av användningen av nya tekniker, som kan öka antalet sätt att få tillgång till kulturellt innehåll. Det är viktigt för EU att spela en ledande roll i detta sammanhang, utveckla bestämda politiska åtgärder som kan skydda internet mot olika former av censur som är typiska för förtryckarregimer.

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (PPE), skriftlig.(FR) År 1990 uppfann den framstående amerikanske professorn Joseph Nye begreppet ”mjuk makt” i sin bok ”Bound to Lead”. Vad betyder det? Mjuk makt är en internationell aktörs förmåga att påverka andra med andra medel än tvång, exempelvis kulturell dynamik. Varför fortsätter Förenta staterna efter ett kvarts århundrade att vara den supermakt som vi vet att landet är? Därför att Förenta staterna utöver sin militära arsenal lyckas exportera sin kultur och sina idéer och göra dem attraktiva. EU måste göra samma sak. EU måste försvara sin kulturella modell och dess värden på den internationella arenan. Tack vare detta betänkande granskar EU det inflytande Europa skulle kunna få om det lyckas lägga till en kulturell dimension i sin diplomati. Jag stöder därför rekommendationerna i betänkandet. I avvaktan på att en verklig gemensam diplomati och en verklig europeisk försvarspolitik införs, är europeisk mjuk makt och EU:s kulturdiplomati några av de få medel som står till vårt förfogande.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig.(PL) Jag stödde betänkandet om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder. Jag skulle särskilt vilja betona hur nödvändigt det är att man genomför en översyn av befintliga program med en kulturell komponent och att man utarbetar en grönbok och ett meddelande från kommissionen som drar upp riktlinjerna för en konkret politik för kulturens roll i EU:s yttre åtgärder. För närvarande äger medlemsstaternas kulturella samarbete med tredjeländer rum på bilateral basis. Det råder brist på gemensamma och samordnade principer och åtgärder, vilket gör det omöjligt att effektivt utnyttja Europas kulturella resurser och EU:s kreativa potential. En gemensam strategi kan vara gynnsam för utveckling av Europas kulturella resurser, för skapande och fördjupning av de sociala relationerna, för utbyte av bra metoder och förbättring av EU:s kulturella ställning på den internationella arenan. Jag stöder starkt införandet av de kulturella aspekterna i förslaget till organisationsstadga för Europeiska utrikestjänsten. Det är också viktigt att vidta åtgärder för en lämplig utbildning av Europeiska utrikestjänstens personal med avseende på kulturella och digitala aspekter. Kultur är också en viktig faktor i kampen för de mänskliga rättigheterna och stödet för demokratin.

Samarbete på detta område kommer att bidra till att få till stånd en dialog med samhällen från olika kulturer. Jag stöder också vad som kallas ”den europeiska kulturen” och utvecklingen och främjandet av den på sådana områden som stöd för talang och turism, och propagerandet för universella värden borde till exempel baseras på närmare samarbete mellan EU:s medlemsstater.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Jag är glad över att betänkandet om de kulturella aspekterna av EU:s yttre åtgärder, där man bekräftar att kulturen måste stå i centrum för europeisk dipomati, har antagits. Trots all sin mångfald delar européerna flera starka värden som respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatsprincipen, vilka måste utsträckas till den internationella scenen. Denna ”europeiska kultur” måste bäras upp av verkliga ambassadörer. Jag välkomnar också de nya förslagen som att skapa en kulturavdelning inom europeiska utrikestjänsten eller utnämningen av en kulturattaché för varje medlemsstat. Det är genom att samordna nationella initiativ som ett kulturellt Europa kommer att kunna träda fram. Utvecklingen av ny informationsteknik gör kulturen tillgänglig för ett mycket stort antal. EU måste enligt min åsikt gripa detta tillfälle att hävda sin kulturella egenart och uppmuntra kreativiteten. Jag måste rösta för detta betänkande som inte längre betraktar vår kultur som ett arv från det förflutna utan som en av de drivande krafterna för morgondagens europeiska diplomati.

 
  
  

Betänkande: Marie-Thérèse Sanchez-Schmid (A7-0143/2011)

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta förslag eftersom jag anser att det finns ett behov av en drivande kraft över hela EU för att uppmuntra kulturella och kreativa industrier och därför måste de anta innovativa ekonomiska modeller och få tillgång till nytt, lagligt tillhandahållande av tjänster på nätet. Det är därför nödvändigt att skapa en verklig inre marknad för innehåll och tjänster på nätet, vidta särskilda åtgärder för att förstärka rollen för kulturella och kreativa industrier som katalysatorer för innovation och strukturförändring, föra samman aktörer på regional, nationell och europeisk nivå och skapa nya produkter och tjänster för att generera tillväxt och sysselsättning. I Europa spelar kultursektorn en nyckelroll och drar till sig medborgare, företag och investeringar och framhäver på så sätt Europa som en dynamisk stimulerande plats där man kan leva och arbeta. En energisk växande kultursektor är helt klart nödvändig för Europas framgång som en kreativ, kunskapsbaserad ekonomi. Kultursektorn drar också till sig välutbildade kreativa personer. Kulturella och kreativa industrier är för närvarande också viktiga drivkrafter för ekonomisk och social innovation inom många andra sektorer.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta betänkande. Kulturella och kreativa industrier borde stå i centrum för en ny europeisk politisk agenda, i överensstämmelse med sektorns ekonomiska behov och åtgärder för att anpassa sig till innovationer i digitalåldern. Jag håller med om att för att öka denna sektors potential måste initiativet med en europeisk digital agenda genomföras framgångsrikt för att göra det möjligt för europeiska kulturella och kreativa industrier att helt kunna utnyttja och framgångsrikt anpassa sig till alla de möjligheter som skapas av långtgående, höghastighetsbredband och av ny trådlös teknik. Det är mycket viktigt att bygga ut det europeiska digitala biblioteket och utveckla det som en kontaktpunkt för Europas kulturarv och kreativitet och att skydda och stödja dess kulturarv.

 
  
MPphoto
 
 

  Jean-Luc Bennahmias (ALDE), skriftlig. (FR) De kulturella och kreativa industrierna är centrala för Europas medborgare på grund av deras ekonomiska och kulturella natur. Detta beror på att dessa industrier både deltar i stödet för kulturell och språklig mångfald och i utvecklingen av ett europeiskt kulturarv samtidigt som de bidrar till ekonomisk utveckling genom att stimulera sysselsättning, ekonomisk tillväxt och skapande av välstånd. Genom denna omröstning engagerar vi oss tydligt för ett större erkännande av kultursektorn genom att betona att dess potential fortfarande är stor eftersom den alltid klarar av rättsliga eller ekonomiska hinder. För att öka denna potential föreslår vi därför konkreta lösningar som ett alleuropeiskt licenssystem och förbättring av tillgång till kredit och mikrofinansiering. Vi uppmärksammar också den avsevärda framgång som internet utgör för våra samhällen, även om det medför nya utmaningar som att garantera tillgång för alla och kultursektorns ekonomiska modell. Parlamentet, som är medvetet om den centrala roll som kulturen har i europeiskt samhällsliv, har därför tydligt vädjat om att öka stödet för kulturella aktörer.

 
  
MPphoto
 
 

  Izaskun Bilbao Barandica (ALDE), skriftlig. (ES) Det är viktigt att tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential. Vi behöver analysera dem och effekten av deras verksamhet på europeisk ekonomi, identifiera, definiera och beskriva dem var och en i tur och ordning för att framhäva deras särdrag, bättre förstå deras mål och problem och genomföra effektivare åtgärder.

 
  
MPphoto
 
 

  Mara Bizzotto (EFD), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande vilket syftar till att värdesätta och öka de kulturella och kreativa industriernas betydelse. Genom att rikta EU:s uppmärksamhet på dessa industrier och organisera deras potential genom en sammanhängande strategi, inklusive finansiering, uppfyller vi åtminstone två av de prioriterade mål som Lega Nord alltid har värnat om. Dessa är för det första stöd för och återupplivande av det lokala kulturarvet, som kan vara språkligt, musikaliskt, arkitektoniskt eller konstnärligt i den vidaste bemärkelsen för att trygga intellektuella horisonters mångfald och individualitet i generaliseringens tidsålder eller snarare i en tid av trivialisering och nedvärdering av det kulturella budskapet. För det andra skulle ett institutionellt engagemang för kulturella och kreativa industrier göra det möjligt för begåvade ungdomar att kanalisera sina kunskaper och sin ambition, erbjuda dem lanseringsplattformar, varav några professionella, som sedan skulle leda till nya sysselsättningsmöjligheter samtidigt som det skyddade dem från att slösa bort sina talanger på områden som är kulturellt stagnerande eller helt enkelt inte passar för ändamålet. Jag stöder därför betänkandet i fråga.

 
  
MPphoto
 
 

  Sebastian Valentin Bodu (PPE), skriftlig. (RO) Kultursektorn spelar en central roll i Europa och är attraktiv för vanliga människor, företag och investeringar och framhäver på så sätt Europa som en dynamisk, stimulerande plats där man kan bo och arbeta. En energisk, blomstrande kultursektor är helt klart nödvändig för Europas framgång som en kreativ kunskapsbaserad ekonomi. Kultursektorn drar också till sig välutbildade kreativa personer. De kulturella och kreativa industrierna är för närvarande också viktiga drivkrafter för ekonomisk och social förnyelse i många andra sektorer. Det finns stater som redan utnyttjar de kulturella och kreativa industriernas mångfacetterade resurser i mycket hög utsträckning. EU behöver dock fortfarande utveckla en strategi för att göra sina kulturella tillgångar till grund för en kraftfull kreativ ekonomi och ett sammanhängande samhälle. Detta är ett bra tillfälle för att kommissionens grönbok ska leda till en diskussion om att tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential och officiellt stödja denna sektorns betydelse. De kulturella och kreativa industriernas tillväxt i EU sedan 1990-talet har varit exponentiell när det gäller skapande av sysselsättning och deras bidrag till BNP.

 
  
MPphoto
 
 

  Alain Cadec (PPE), skriftlig. (FR) Jag röstade för Marie-Thérèse Sanchez-Schmids betänkande, vilket innehåller förslag om att uppmuntra de kulturella och kreativa industriernas utveckling. I betänkandet krävs att man skapar en europeisk konstnärsstatus så att konstnärer kan få tillfredsställande arbetsförhållanden, och vidtar lämpliga åtgärder med avseende på skattesystem, deras rätt till arbete, rätt till social trygghet och upphovsrätt för att förbättra deras rörlighet i hela EU. Jag är också ense med föredraganden i att betona behovet av att bevara vissa yrkens specifika natur och överförandet av know-how, särskilt i den kulturella och kreativa sektorn och hantverkssektorn och att garantera mekanismer för kunskapsöverföring.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria Da Graça Carvalho (PPE), skriftlig. (PT) Jag välkomnar det intresse som visats för de kulturella och kreativa industriernas potential. Jag tror på den positiva effekt som deras utveckling kan få både i ekonomiska termer genom att skapa arbetstillfällen och bidra till bruttonationalprodukten (BNP), och i sociala termer genom social och kulturell integrering av allmänheten. Jag välkomnar därför avsikten att stödja den kreativa sektorn, eftersom jag tror att detta är rätt väg att gå mot en varaktig och hållbar tillväxt för den europeiska ekonomin mot bakgrund av den nuvarande globala situationen. Innovation, strukturell sammanhållning och skapande av nya produkter och tjänster måste vara en prioritering som övervägs när man bygger upp all europeisk politik.

 
  
MPphoto
 
 

  Christine De Veyrac (PPE), skriftlig. (FR) Jag välkomnar antagandet av Marie-Thérèse Sanchez-Schmids betänkande om utvecklingen av de kulturella och kreativa industrierna. Med nästan 14 miljoner arbetstillfällen involverade och med bevarad tillväxt till och med under krisen förblir det nödvändigt att visa ett osvikligt stöd för dessa industrier, så stort är deras ekonomiska och kulturella bidrag. Att skapa en europeisk stadga för konstnärer och införa sänkt momssats för kulturella alster och förbättra spridningen av lagliga digitala erbjudanden är lämpliga och viktiga åtgärder för att säkerställa EU:s internationella kulturella inflytande.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Under de två sista årtionden har de kulturella och kreativa industriernas tillväxt varit exponentiell när det gäller skapande av sysselsättning och bidrag till medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP). Det är av det skälet och på grund av den ytterst gynnsamma tid som vi befinner oss i nu som det är viktigt att utnyttja och öka dessa industriers potential. Det finns därför ett behov av att utnyttja digitalålderns potential, att skapa en drivkraft över hela EU och att stimulera den kulturella sektorn för att förse dessa industrier med innovativa ekonomiska modeller.

Jag skulle därför vilja gratulera föredraganden och ställa mig bakom hennes krav på en mer ambitiös grönbok från kommissionen som leder till uppkomsten av en verklig inre marknad och gör det möjligt att skapa sysselsättning och garantera större social sammanhållning.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) I detta betänkande av Marie-Thérèse Sanchez-Schmid tas upp hur EU kan tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential. Detta är en debatt som startats av kommissionens grönbok i en tid när digitalåldern tränger in i våra liv och globaliseringen håller på att bli en utmaning för de kulturella och kreativa industrierna. Om EU kan skapa en drivkraft över hela Europa som stimulerar dessa företag genom att stödja innovation och modernisering kommer vi att kunna främja sysselsättning och social sammanhållning och, som föredraganden nämner, göra EU till ”en ekonomi som är grundad på den mest konkurrenskraftiga och mest dynamiska kunskapsbasen i världen”. Jag röstade därför för detta betänkande eftersom jag tror på dessa kreativa industriers potential och på deras lovande framtid. Ändå finns det behov av att snabbt och kraftfullt engagera sig för ny teknik – särskilt informationsteknik – och för utvecklings- och innovationsfaktorer så att de inte kommer i ett läge där de kan övertas av internationella partner. EU borde också stödja och uppmuntra både konstnärligt skapande och kulturarbetares rörlighet så att skapandet blir alltmer universellt och globaliserande.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument eftersom tillvaratagandet av de kulturella och kreativa industriernas potential nödvändiggör utvecklingen av bland annat en konstnärlig och kulturell utbildning av hög kvalitet, territorialisering, lokala partnerskap, skapande och kreativitet, utbyte av sakkunskap, finansiering, offentliga/privata partnerskap och utbyte av god praxis. Vi måste skapa konkurrenskraft mellan kulturella och kreativa industrier medan vi har varje branschs karakteristiska drag och det faktum att de kräver olika slags stöd för ögonen. EU måste införa åtgärder för att stödja den kreativa sektorn. Vi skulle vilja se att denna grönbok får en kort- och en långsiktig verkan genom särskild utveckling på europeisk nivå på sådana områden som beskattning som är anpassad till kulturella varor och tjänster på nätet och möjligheten att utnyttja de finansiella medel som är tillgängliga genom Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF). Om de kulturella och kreativa industrierna ska maximera sin roll som drivkraft måste finansiella medel som backas upp av en stabil sakkunskap om de kulturella industriernas särdrag och ett anpassat beskattningssystem införas. Medlemsstaterna måste vara starkt engagerade i att skydda och stödja sitt eget kulturarv. Med tanke på den allt mer ökande betydelsen av de kulturella och kreativa industrierna och målet att stärka denna sektor som är av strategisk betydelse för uppnåendet av Europa 2020-målen, borde kommissionen utarbeta en vitbok som skulle tillvarata kulturell och kreativ potential.

 
  
MPphoto
 
 

  Giovanni La Via (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att det är nödvändigt att kommissionen fortsätter sina ansträngningar att garantera en bättre definition av de kreativa kulturella industrierna som en del av deras större erkännande av det civila samhället. Jag förutser en stor potential för de kulturella och kreativa industrierna särskilt om vi överväger ett möjligt och nödvändigt samarbete med universiteten, forskningscentrum och konstskolor med vilka vi kan starta ett nät av gemensamma utbildningsprogram och livslångt lärande. Det är nödvändigt och viktigt, mina damer och herrar, att sprida praxis och know-how och öka inlärningen genom tillfälliga yrkesutbildningsprogram som är avsedda för den kulturella och kreativa sektorn. Jag anser att vi behöver försäkra oss om sektorsövergripande undervisningsprogram och insistera på samarbete och partnerskap, inte bara mellan utbildningsinstitutioner, studenter och yrkesverksamma inom den kulturella och kreativa sektorn, utan också mellan företag av alla storlekar, mellan offentlig och privat sektor och mellan konstnärer och finansinstitutioner.

 
  
MPphoto
 
 

  Morten Løkkegaard (ALDE), skriftlig.(DA) De kulturella och kreativa industrierna bidrar både när det gäller tillväxt och sysselsättning i EU. De är en del av planen för att nå 2020-målen och det är därför viktigt att vi skapar goda villkor för denna sektor – särskilt inom det område som jag skulle vilja framhäva, nämligen upphovsrätten.

Som det har påpekats på många ställen i betänkandet borde vi naturligtvis se till att konstnärerna får en rimlig ersättning för sitt arbete. Samtidigt är det absolut nödvändigt att vi försäkrar oss om att ett stort antal nättjänster är tillgängliga för konsumenterna. Det bästa sättet att göra detta är att skapa goda villkor för lagliga, driftsmässigt säkra alternativ. Det finns för närvarande redan flera bra exempel och de borde göras mer synliga. Att skapa effektiva alternativ är det bästa sättet att bekämpa piratkopiering. Samtidigt är det mycket viktigt för kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag om upphovsrätt – något som vi ser fram mot med förväntan.

En av de saker som vi påpekar i betänkandet är att vi borde använda en all-europeisk strategi. Det är inte bra att vi använder 27 olika system på detta viktiga område. Jag anser därför att kommissionen borde inta ett holistiskt perspektiv och se på sambandet mellan licensiering, privata upphovsrättsavgifter och piratkopiering. Jag hoppas att detta betänkande kan bidra till att få igång detta och jag ser fram mot ett ambitiöst förslag från kommissionen.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att det är en bra tidpunkt för kommissionens grönbok, där man officiellt stöder sektorns ekonomiska och sociala betydelse, att få till stånd en diskussion om att tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential. De kulturella och kreativa industriernas tillväxt i EU sedan 1990-talet har varit exponentiell när det gäller skapande av sysselsättning och deras bidrag till BNP.

 
  
MPphoto
 
 

  Iosif Matula (PPE), skriftlig. (RO) Det är just den kulturella aspekten av vårt gemensamma arv som skiljer Europa från de andra regionerna i världen. I en tid när vi står inför stora ekonomiska utmaningar är det viktigt att vi tänker på hur vi kan utnyttja den potential som erbjuds av de kulturella och kreativa industrierna, i synnerhet eftersom ett betydande antal europeiska medborgare är engagerade i sådan verksamhet. Vi får inte heller glömma det avsevärda bidrag som den kreativa sektorn ger, inte bara till utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken, utan också till den ekonomiska och sociala förnyelsen, Denna sektor väcker dock flera frågor som måste klargöras. En viktig aspekt är digitaliseringen av kulturella produktioner tillsammans med behovet av att skapa en verklig inre marknad för nätinnehåll och nättjänster vilken kommer att skapa ytterligare arbetstillfällen. I samma sammanhang behöver vi också tala om lösningen av frågan om upphovsrätten, finansieringen av de kulturella och kreativa industrierna, konstnärernas rörlighet och utsläppandet av kulturella produktioner. Ett relevant exempel är filmkonsten där europeiska filmer, däribland flera rumänska produktioner, har vunnit prestigefyllda priser på festivaler med hög profil.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Melo (PPE), skriftlig. (PT) Det finns ett behov av en drivkraft över hela EU för att uppmuntra kulturella och kreativa industrier, och därför måste de införa innovativa ekonomiska modeller och få tillgång till nya, lagliga tjänster på nätet. Det är därför nödvändigt att skapa en verklig inre marknad för nätinnehåll och nättjänster, vidta särskilda åtgärder som syftar till att öka de kulturella och kreativa industriernas roll som katalysatorer för innovation och strukturförändring, föra samman aktörer på regional, nationell och europeisk nivå och skapa nya produkter och tjänster för att generera tillväxt och sysselsättning. Genom att utveckla de kulturella och kreativa industrierna bidrar vi till en hållbar ekonomisk utveckling och skapande av sysselsättning.

 
  
MPphoto
 
 

  Andreas Mölzer (NI), skriftlig. (DE) Mot bakgrund av de många gånger som EU slagit in på fel väg är det dock tveksamt om informations- och kommunikationsteknik är tillräckligt för att skapa en europeisk identitet. Precis lika oanvändbar för denna europeiska identitet är EU:s demokratiska underskott och den ensidiga uppfattningen om demokrati bland Bryssels elit som helt enkelt låter den breda massan hålla på att rösta tills det ger ”rätt” resultat. När det gäller direkt demokrati skulle EU kunna lära mycket av Schweiz, som står upp för demokratiska beslut även när resten av den politiskt korrekta konventionella världen kritiserar det till fullo. Det är tveksamt om ”en energisk och växande kultursektor”, som det så vältaligt sägs i betänkandet, utgör en ”viktig drivkraft för ekonomisk och social innovation”. Snarare kan man se en tendens där migration och migranter alltmer placeras i centrum för kulturstöd samtidigt som inhemsk kultur och inhemska traditioner får stiga åt sidan.

Ändå får inte det omdiskuterade ämnet integration ta formen av att avveckla jul, påsk, Sankt Nikolausdagen och liknande traditioner i våra daghem och skolor för att anpassa sig till muslimska invandrare – att göra så skulle innebära förlust av vår kulturella identitet. Vi måste återgå till att ägna mer uppmärksamhet åt att se till att bevara våra seder, traditioner och moraliska värderingar och att de respekteras av andra. Eftersom detta betänkande inte lyckas erbjuda en trendvändning beslutade jag mig för att avstå från att rösta.

 
  
MPphoto
 
 

  Georgios Papanikolaou (PPE), skriftlig. (EL) De kulturella och kreativa sektorerna har en dubbel roll: de har en ekonomisk roll genom att stödja sysselsättning, tillväxt och skapande av välstånd och framför allt har de en kulturell roll genom att bidra till medborgarnas sociala och kulturella utveckling. Men två grundläggande villkor måste uppfyllas om de ska kunna förverkliga sin fulla potential. För det första behöver vi uppmuntra de kulturella faktorernas rörlighet och attraktionskraft, såsom rörlighet för konstnärer, kulturarbetare och konstverk, för det andra behöver vi se till att åtgärder för särskild finansiering och ekonomiskt stöd vidtas för den kulturella sektorn, såsom tillgång till medel via Europeiska investeringsbanken.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Detta betänkande om att tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential baseras på kommissionens grönbok om samma ämne och jag röstade för betänkandet eftersom det är ett officiellt erkännande av denna sektors ekonomiska och sociala betydelse. Inom EU och sedan 1990-talet har tillväxten för de kulturella och kreativa industrierna varit exponentiell när det gäller skapande av sysselsättning och dess bidrag till bruttonationalprodukten (BNP). Samordnings- och hävstångseffekter i denna växande sektor kan vara avgörande för EU:s ekonomiska utveckling. De kulturella och kreativa industrierna har stor potential att bli en av tillväxtmotorerna i EU.

 
  
MPphoto
 
 

  Phil Prendergast (S&D), skriftlig. (EN) De kulturella och kreativa industrierna är inte bara en källa till välstånd och sysselsättning utan bidrar också till Europas sociala och kulturella system. Konstnärliga yrken är en del av vårt kulturarv och denna kunskap måste vidarebefordras. Vi borde främja tvärvetenskaplig utbildning och medge fler utbyten mellan institutioner för högre utbildning inom denna sektor. Kommissionen måste garantera rättssäkerhet i informations- och kommunikationstekniken så att man kan skydda konsumenter och innovativa upphovsmän. Den borde också hjälpa lokala och regionala myndigheter att utveckla nätverk så att man kan samarbeta om kulturell turism. Irland, särskilt Sydirland, har en rik kulturell och skapande historia. Vi behöver se till att dessa kulturella och konstnärliga yrken uppmuntras och görs tillgängliga för en bredare publik.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) De kulturella och kreativa industrierna tillför mycket. För det första det värde de har i återskapandet av kulturella mönster och bidragandet till uppbyggnaden av en gemensam europeisk identitet. För det andra utgör de emellertid en ekonomisk verksamhet som möjliggör skapande av sysselsättning och omsättning av produkter: med andra ord är de också en källa till välstånd i ekonomiska termer. Ändå behövs det incitament för detta slags verksamhet, som att erkänna rättigheter till att utnyttja dessa produkter ekonomiskt, samtidigt som man fullt ut skyddar upphovsmännens ställning. Det är dessutom ett åtagande som medger en bekräftelse – och en differentiering – av det mervärde som EU kan erbjuda. Jag röstade därför för detta betänkande.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) De kulturella och kreativa industrierna representerar 5 miljoner arbetstillfällen och 2,6 procent av EU:s BNP. De är också en av de viktigaste drivkrafterna bakom europeisk tillväxt, eftersom de skapar ny sysselsättning och stimulerar innovation. De ger också ett mervärde som en faktor till social sammanhållning och spelar en viktig roll i främjandet av EU:s kulturella och språkliga mångfald. Det är därför centralt både ur ekonomisk och ur social synpunkt att stödja dessa industrier. Jag röstar därför för detta betänkande. På detta sätt skulle jag vilja uppmana medlemsstaterna och kommissionen att främja både konstnärlig och kulturell utbildning i alla åldersgrupper, från grundläggande skolutbildning till högre utbildning eller yrkesutbildning, och de yrkesverksammas entreprenörsskicklighet i den kulturella sektorn och i samband med livslångt lärande. För att kunna möjliggöra mobiliseringen av dessa industrier är det likaså nödvändigt att förbättra tillgången till finansiering för yrkesverksamma i denna sektor: att införa mikrofinansiering, utveckla kundkretsen och offentliga/privata partnerskap, överväga införande av nya innovativa finansiella instrument och utbilda yrkesmän i banksektorn i dessa industriers specifika särdrag.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. – (EN) Detta är en bra tidpunkt för kommissionens grönbok som officiellt stöder denna sektorns ekonomiska och sociala betydelse att starta en diskussion om att ”tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential”. De kulturella och kreativa industriernas tillväxt i EU sedan 1990-talet har varit exponentiell när det gäller skapande av sysselsättning och deras bidrag till BNP.

Globaliseringens utmaning och digitalålderns ankomst ger dessa industrier viktiga nya möjligheter att utvecklas och kan förbättra deras hittills till stor del outnyttjade potential för att skapa tillväxt och sysselsättning. Det finns ett behov av strategiska investeringar så att de kulturella och kreativa industrierna kan stärka den kulturella mångfalden, den sociala och territoriella sammanhållningen, tillväxten och sysselsättningen. För detta ändamål behövs lämplig finansiering, stöd så att de kulturella och kreativa industrierna kan utvecklas i sina lokala och regionala miljöer och ett steg mot en kreativ ekonomi genom att katalysera deras spridningseffekter till många olika ekonomiska och sociala sammanhang.

Ju större tillgången på europeiskt audiovisuellt innehåll är, desto större blir potentialen för att karakteristiskt europeiskt innehåll ska påverka den kulturella mångfalden. Den kreativa sektorn ger dessutom ett betydelsefullt bidrag till utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken och spelar en viktig roll på lokala, regionala och nationella nivåer.

 
  
MPphoto
 
 

  Licia Ronzulli (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för detta betänkande eftersom jag anser att de kulturella och kreativa industrierna borde utgöra ett mervärde för EU. En europeisk stadga för konstnärer baserad på gynnsamma arbetsförhållanden och skattesystem skulle gynna Europa som en dynamisk och utmanande miljö där man kan leva och arbeta och göra det attraktivt för skickliga och kreativa individer. Dessutom kommer en kunskapsbaserad ekonomi att bidra till att skydda europeisk kulturell mångfald och leda till social sammanhållning och sysselsättning. I detta sammanhang måste vi för att tillvarata denna potential så bra som möjligt underlätta både överförandet av kreativ kunskap till nya generationer och rörligheten för konstnärer över hela Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Oreste Rossi (EFD), skriftlig. (IT) Sektorn för de kulturella och kreativa industrierna består av företag med stor ekonomisk potential eftersom de genererar sysselsättning, tillväxt och välstånd och är ansvariga för medborgarnas sociala och kulturella integrering. I enlighet med det europeiska mottot ”Förenade i mångfalden” är förekomsten av de industrier som använder kultur som källa nödvändig eftersom de gynnar interkulturell dialog och på så sätt tryggar europeisk mångfald. Att stödja dessa industrier kommer att skapa viktiga nya möjligheter för regional utveckling, lokala partnerskap och eventuella partnerskap med den privata och den offentliga sektorn.

 
  
MPphoto
 
 

  Nuno Teixeira (PPE), skriftlig. (PT) Europeiska kommissionens grönbok om att tillvarata de kulturella och kreativa industriernas potential syftar till att bidra till EU:s ekonomiska tillväxt och till skapande av sysselsättning i dess medlemsstater.

I det betänkande som antogs i dag förespråkar parlamentet en verklig strategi över hela EU i denna sektor genom att skapa nya områden för försöksverksamhet, innovation och entreprenörskap, genom att främja rörlighet och stödja tillgång till finansiering, till nya finansiella instrument och till ett större engagemang för regionala och lokala kollektiv.

Föredraganden föreslår både att man skapar pilotprojekt enligt Erasmusprogrammet och Erasmusprogrammet för unga entreprenörer och en plattform på europeisk nivå för att stödja utbyte av erfarenheter. Initiativen som har stort intresse för den regionala och lokala hantverkssektorn, inbegriper också utvecklingen av ett nätverk för bästa praxis för regionala och lokala kollektiv och inrättandet av rådgivningstjänster om finansiering, för att erbjuda sektorns små och medelstora företag (SMF:s) bättre information om att producera och distribuera kulturella och kreativa varor och tjänster.

 
  
MPphoto
 
 

  Rafał Trzaskowski (PPE), skriftlig.(PL) I dag har vi i Europaparlamentet röstat igenom betänkandet om den kreativa industrins potential. Det är ett betänkande som tydligt visar att den kreativa industrin svarar för 5 miljoner arbetstillfällen i EU och genererar nästan 3 procent av EU:s BNP. Den kreativa industrin påverkar i princip varje sektor av EU:s ekonomi och inför innovation överallt där det är möjligt – utan denna innovation skulle det vara svårt att tala om en förbättring av EU:s konkurrenskraft på den internationella arenan, något som vi alla så hett önskar

 
  
MPphoto
 
 

  Marie-Christine Vergiat (GUE/NGL), skriftlig. (FR) Jag röstade emot detta betänkande som drar in kulturella varor i en marknads- och konkurrenslogik.

De kulturella industrierna och som konsekvens de kulturella alster som de producerar kan inte liknas vid vilket företag som helst med anledning av att de producerar välstånd och potentiellt skapar arbetstillfällen.

De måste först och framför allt fortsätta att ses som ett medel till frigörelse för det stora flertalet människor och som instrument för att dela kunskap och know-how.

Det finns därför ett brådskande behov av att åter hävda principen om kulturell egenart på alla områden om de vackra fraserna om de kreativa industrierna som drivkrafter, erkännandet av konstnärernas status eller önskan om att finna en jämvikt mellan spridningen av digitala verk och en skälig ersättning för upphovsmännen inte ska förbli fromma önskningar inför den kulturella öken som blir följden.

 
  
MPphoto
 
 

  Dominique Vlasto (PPE), skriftlig. (FR) Framväxandet av vår utvecklingsmodell, som från och med nu inriktas på kunskapsekonomi, gör kulturen till en strategiskt viktig sektor. Jag välkomnar antagandet av detta betänkande där man föreslår sätt att bättre utnyttja europeiska kulturella resurser. Enligt min åsikt måste tillvaratagandet av de kreativa industriernas potential särskilt innebära en reform av det europeiska systemet att hantera upphovsrätten, så att de kreativa industrierna bättre kan dra fördel av den inre marknaden. Licensieringsförfaranden, som betonas i betänkandet, är alldeles för komplicerade och man kräver ett införande av en enda instans för att klargöra rättigheter. Det är också nödvändigt, tror jag, att stimulera nyskapande genom att införa ett särskilt skattesystem för innovativa produkter, såsom kulturellt digitalt innehåll. Det är inte rätt att dessa produkter ska vara momspliktiga till fullt normal taxa samtidigt som andra kulturella produkter gynnas av skattelättnader. Med min röst har jag velat uppmana kommissionen och rådet att svara på parlamentets begäran om särskilda åtgärder för att vi ska kunna få full behållning av denna sektors tillväxtpotential. Endast en ambitiös och gemensam strategi kan bevara europeisk kulturs unika karaktär.

 
  
MPphoto
 
 

  Iva Zanicchi (PPE), skriftlig. (IT) Jag röstade för Marie-Thérèse Sanchez-Schmids betänkande om de europeiska kulturella och kreativa industriernas potential som ännu inte har tillvaratagits till fullo. Dessa industrier är en tillgång för EU delvis för att deras exponentiella tillväxt under de senaste 25 åren har skapat tiotusentals arbetstillfällen. Det är därför nödvändigt att skapa en europeisk strategi för dessa industrier, där de får möjlighet att uttrycka sin potential och få erkännande för sin dubbla roll som bärare av kultur och underhållning och som skapare av företag och sysselsättning.

 
  
  

Förslag till resolution B7-0281/2011

 
  
MPphoto
 
 

  Luís Paulo Alves (S&D), skriftlig. (PT) Jag röstar för detta förslag till resolution och skulle vilja uttrycka samma övertygelse som föredraganden att det skulle vara ett betydelsefullt steg framåt för att lämna historiska europeiska motsättningar bakom sig och visa upp det nya Europa att ge titeln europeisk kulturhuvudstad till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet.

 
  
MPphoto
 
 

  Zigmantas Balčytis (S&D), skriftlig. (LT) Jag stödde denna resolution. Det europeiska kulturhuvudstadsprojektet bidrar till att stödja de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och de drag som de har gemensamt och bidrar också till att stödja en större ömsesidig förståelse mellan europeiska medborgare. Även om beslutet om europeisk kulturhuvudstad för åren 2007 till 2019 bara gäller EU:s medlemsstater samtycker jag till resolutionens uppmaning att undantagsvis utse Sarajevo till europeisk kulturhuvudstad 2014. Jag tror att detta skulle vara ett betydelsefullt steg framåt för att lämna tidigare europeiska motsättningar bakom sig genom att ge titeln europeisk kulturhuvudstad till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet.

 
  
MPphoto
 
 

  Diogo Feio (PPE), skriftlig. (PT) Alla som med skräck följde de händelser som gjorde invånarna i martyrstaden Sarajevo till offer under kriget i Bosnien och skadade dess byggnader kan inte annat än välkomna stadens beteckning europeisk kulturhuvudstad 2014.

Utan att glömma vad som hände hoppas jag att detta evenemang kommer att göra det möjligt för européerna att få andra, trevligare minnen av Sarajevo, och att det framför allt kommer att bidra till att föra samman de olika etniska grupperna i landet självt. Jag hoppas att programmet för kulturhuvudstaden Sarajevo kommer att hylla livet och människans förmåga till överlevnad och återuppbyggande och att det kommer att visa oss alla i hur hög grad den mänskliga kraften kan odla och överföra det goda och det sköna även efter att ha upplevt det djupaste lidande.

 
  
MPphoto
 
 

  José Manuel Fernandes (PPE), skriftlig. (PT) Denna resolution tar upp Bosniens och Herzegovinas ansökan om att dess huvudstad, Sarajevo, ska bli europeisk kulturhuvudstad 2014. EU-initiativet europeisk kulturhuvudstad skapades för att framhäva Europas kulturella rikedom och mångfald, fördela den och stödja ömsesidig förståelse bland européerna. Åren 1992-1996 skulle Sarajevo – martyrstaden där det första världskriget startade 1914 – bli offer för förstörelse under den tid det var belägrat. Det har nu bilder som är kända över hela världen, såsom ”Cellisten från Sarajevo” som klädd i svart och mitt i krigets förstörelse vandrar omkring på gatorna och försöker lindra lidandet hos ett pinat folk som inte kan lämna staden. Trots motgångar bevarar staden sin kulturella kraft. Jag anser att det är positivt och rättvist att Sarajevo får bli europeisk kulturhuvudstad.

 
  
MPphoto
 
 

  Juozas Imbrasas (EFD), skriftlig. (LT) Jag röstade för detta dokument eftersom en gemenskapsåtgärd med titeln Europeisk kulturhuvudstad har inrättats både för att framhäva de europeiska kulturernas rikedom och mångfald och de drag som de har gemensamt och för att främja en större ömsesidig förståelse mellan européerna. Dessutom har man noterat att Sarajevo intar en särskild plats i europeisk historia och kultur och kommer att uppmärksamma minnet av flera viktiga årsdagar 2014 och Sarajevos kommunfullmäktige och lokala kulturaktörer har gjort omfattande förberedelser inför ansökan om denna titel. Jag anser därför att rådet undantagsvis ska utse Sarajevo till Europeisk kulturhuvudstad 2014. Detta skulle vara ett betydelsefullt steg framåt för att lämna tidigare europeiska motsättningar bakom sig och visa upp det nya Europa genom att ge titeln Europeisk kulturhuvudstad till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet.

 
  
MPphoto
 
 

  David Martin (S&D), skriftlig. (EN) Jag röstade för denna resolution vilken uppmanar rådet att undantagsvis utse Sarajevo till Europeisk kulturhuvudstad 2014. Jag anser att det skulle vara ett betydelsefullt steg framåt för att lämna tidigare europeiska motsättningar bakom sig och visa upp det nya Europa om man gav den titeln till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet.

 
  
MPphoto
 
 

  Louis Michel (ALDE), skriftlig.(FR) Sarajevo var en magnifik stad där tre folkslag, tre kulturer och tre religioner levde tillsammans. Belägringen av staden och det etniska och religiösa krig som varade i fyra år (1992-1996) splittrade djupt denna huvudstad, som ”islamiserades” i religiösa ordalag och blev bosnisk i språkliga ordalag. Vår utmaning nu är att återuppbygga broarna mellan samhällena. Kulturen kan bidra till detta. Förresten var det kulturen som hjälpte dem att uthärda under fyra år. Kultur är en spridare av öppenhet och en motor för demokratier; den motverkar alla nationalistiska reaktioner, rasistiska frestelser och utanförskap. Den kan nu hjälpa dem att åstadkomma europeisk mångkulturalism än en gång. Denna mosaikliknande stad var och kan än en gång bli en levande metafor för Europa. Vi måste arbeta för att skapa en pluralistisk värld som behåller sin förmåga till skapande intakt och som kan ge upphov till nyheter och mångfald.

 
  
MPphoto
 
 

  Maria do Céu Patrão Neves (PPE), skriftlig. (PT) Jag röstar för denna resolution för att uttrycka mitt stöd för Europaparlamentets uppmaning till rådet att Sarajevo ska utnämnas till Europeisk kulturhuvudstad 2014. Jag håller verkligen med om vad som står i resolutionen. Att ge titeln europeisk kulturhuvudstad till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet utgör ett betydelsefullt steg mot att överbrygga tidigare motsättningar och stödja det nya Europa.

 
  
MPphoto
 
 

  Paulo Rangel (PPE), skriftlig. (PT) Även om det beslut som inrättar en gemenskapsåtgärd för en Europeisk kulturhuvudstad 2007-2019 för närvarande bara omfattar medlemsstaterna är sanningen den att möjligheten att få titeln Europeisk kulturhuvudstad redan har getts till städer i tredjeländer vid flera tillfällen. I och för sig och mot bakgrund av den särskilda plats som Sarajevo intar i europeisk historia och kultur anser jag att det vore berättigat att ge titeln Europeisk kulturhuvudstad 2014 till Sarajevo också på grund av dess symboliska värde.

 
  
MPphoto
 
 

  Robert Rochefort (ALDE), skriftlig. (FR) Sarajevo, en mångkulturell stad som förkroppsligar en verklig förebild av tolerans intar obestridligen en särskild plats i historien och i europeisk kultur. Det var i Sarajevo som det mord utfördes vilket gav gnistan till första världskriget 1914. Det var också i denna stad, mellan 1992 och 1996 under konflikten i Bosnien och Herzegovina, som den längsta belägring som en huvudstad har uthärdat i modern krigförings historia ägde rum. Eftersom den stad som önskar vända ryggen åt det förflutna och entusiastiskt ser fram mot sin framtid i Europa kommer att uppmärksamma flera viktiga årsdagar 2014 skulle jag vilja se att Sarajevo utsågs till Europeisk kulturhuvudstad för det året.

 
  
MPphoto
 
 

  Raül Romeva i Rueda (Verts/ALE), skriftlig. (EN) Med denna resolution 1) uppmanar parlamentet rådet att undantagsvis utse Sarajevo till Europeisk kulturhuvudstad 2014; och 2) hävdar parlamentet sin uppfattning att detta vore ett betydelsefullt steg mot att överbrygga tidigare motsättningar och visa upp det nya Europa genom att ge titeln Europeisk kulturhuvudstad till en stad där sådana tragiska händelser inträffat under 1900-talet.

 
  
MPphoto
 
 

  Joanna Senyszyn (S&D), skriftlig.(PL) Som medlem av delegationen från utskottet för kultur och utbildning till Sarajevo stöder jag stadens ansökan om Europeisk kulturhuvudstad 2014. Sarajevo förtjänar att få chansen att visa sin enorma potential. Det är en exceptionellt mångkulturell stad. Sarajevo är omgivet av en atmosfär som är både mångkulturell och europeisk. Det är den enda stad i världen där man på ett område av en kvadratkilometer kan se byggnader som tillhör fem religioner: där finns moskéer, en romersk-katolsk katedral, en ortodox kyrka, en synagoga och en protestantisk kyrka.

Samtidigt karakteriseras bosnierna av stor vänlighet och gästfrihet. Jag läste nyligen minnena av en polsk student som deltog i ett studentutbyte i Sarajevo – hon mötte inte en enda utländsk student som var där som en del av utbytet som inte tyckte om Sarajevo. Sedan slutet av kriget 1995 har Sarajevo också blivit återuppbyggt, huvudsakligen med finansiellt stöd från EU. Sarajevo ser fram mot sin europeiska framtid med stor entusiasm. Staden vill visa sin enorma potential och göra reklam för sig själv bland européer. Det råder inget tvivel om att denna stad förtjänar denna chans och vi borde ge den vårt stöd.

 
  
MPphoto
 
 

  Artur Zasada (PPE), skriftlig.(PL) Sarajevo intar en mycket viktig plats i européernas historiemedvetande. Jag stöder beslutet att undantagsvis utse staden till Europeisk kulturhuvudstad 2014. Initiativet som i mer än 25 år har gjort reklam för de europeiska kulturernas rikedomar och mångfald kommer också att bidra till att återuppbygga stadens turistindustri och ekonomiska bas. Sarajevo blev vittne till viktiga historiska händelser och skadades allvarligt som en följd av de våldsamma händelserna under 1900-talet. Det var också där det mord ägde rum vilket startade första världskriget. 100-årsdagen av den händelsen infaller under just det år som vi talar om – 2014. Att ge staden titeln Europeisk kulturhuvudstad i denna situation skulle inte bara bidra till den kulturella pånyttfödelsen av staden och till att förbättra bilden av staden i andra länder, utan skulle också hjälpa oss att komma ihåg viktiga aspekter av europeisk historia och identitet.

 
  
MPphoto
 

  Talmannen. – Röstförklaringarna är härmed avslutade.

 
Senaste uppdatering: 16 september 2011Rättsligt meddelande