Peter Lundgren, för ECR-gruppen. – Herr talman! Välkommen hit, premiärminister Ratas. Det är trevligt att ni tar er tid att besöka oss.

Vi har hört många positiva röster om EU-medlemskapet. I det här huset tror ju vi på mångfald. Därför kommer jag att leverera en delvis annorlunda bild av medlemskapet. Jag är svensk och kommer från Sverige. År 1994 hade vi vår folkomröstning om medlemskapet då vi egentligen blev översköljda av ja-sidans kampanj eftersom de hade de ekonomiska musklerna att bedriva en riktig kampanj. Nej-sidan var mer en ideell förening. Vi blev översköljda av allting som skulle vara jättebra med EU. Det fanns inte en röst som pratade om det som skulle vara baksidan av ett medlemskap.

Vi blev medlemmar, och 1995 gick vi med i EU. Jag röstade faktiskt själv ja den gången. Jag såg klara fördelar med att kunna handla med hela Europa. Vad jag aldrig såg och inte kunde förutse var väl den utveckling som detta hus i sig självt skulle ta, där man mer och mer äter upp det nationella självbestämmandet. Vi har bekymmer i dag. Vi har en transportnäring som hotas av fuskande företag som opererar i skydd av EU:s regler. Vi kan inte själva kontrollera detta i Sverige eftersom EU:s regler per automatik överstiger våra egna regler. Just för stunden har vid en gränskontroll. Annars har vi obefintliga gränskontroller. Vi har inte längre kontroll över vilka människor som finns i vårt land. Vi har i mångt och mycket en okontrollerad immigration.

Tack gode gud att vi aldrig gick med i europrojektet! Alla experter förklarade att om inte Sverige gick med i eurosamarbetet så väntade en katastrof. Jag tror att vi, svenska folket, är glada i dag att vi aldrig lyssnade på experterna, eftersom det ju har varit bra för Sverige i mångt och mycket att stå utanför.

För Estland har medlemskapet fått en helt annan effekt. För er har det varit väldigt positivt. Estland är ett väldigt vackert land som jag har besökt flera gånger, och som i mångt och mycket också påminner om Sverige. Jag är glad för att ni har så många positiva erfarenheter av medlemskapet.

Som situationen är i dag för mitt land, Sverige, i detta samarbete skulle jag dock vilja omförhandla vårt avtal. Jag skulle vilja omförhandla det precis som jag och alla andra svenskar och européer omförhandlar sina avtal t.ex. med elleverantören, med banken, där man har sina huslån, eller med alla de institutioner eller föreningar som man har gått med i men inte längre är fullt nöjd med medlemskapet. Det är emellertid väldigt svårt att få till stånd en sådan omförhandling. Sverige är ett litet land – vi har bara 20 ledamöter här i huset och 14 röster av 340 i ministerrådet. Jag skulle dock önska att man skulle kunna få till stånd en sådan omförhandling för jag gillar inte tanken på att alla medlemsländer ska stöpas i exakt samma form inom Europa. Jag vill ha ett samarbete med våra vänner och grannar, och jag vill att det ska vara under en bibehållen nationell suveränitet.