Tillbaka till Europarl-webbplatsen

Choisissez la langue de votre document :

  • bg - български
  • es - español
  • cs - čeština
  • da - dansk
  • de - Deutsch
  • et - eesti keel
  • el - ελληνικά
  • en - English
  • fr - français
  • ga - Gaeilge
  • hr - hrvatski
  • it - italiano
  • lv - latviešu valoda
  • lt - lietuvių kalba
  • hu - magyar
  • mt - Malti
  • nl - Nederlands
  • pl - polski
  • pt - português
  • ro - română
  • sk - slovenčina
  • sl - slovenščina
  • fi - suomi
  • sv - svenska (vald)
Nationellt perspektiv - Background
 

HÖJDPUNKTER 2004-2006

Institutioner - Sverige - 12-01-2007 - 14:23
Dela

En översikt över Europaparlamentets verksamhet efter halva lagstiftningsperioden

INTRODUKTION
 
I januari 2007 är första hälften av Europaparlamentets innevarande lagstiftningsperiod till ända. En ny talman och nya vice talmän ska väljas för den andra hälften liksom nya utskottsordförande. I samband med detta är det läge att sammanfatta parlamentets arbete sedan valen i juni 2004 då parlamentet växte från 626 ledamöter från 15 medlemsstater med elva officiella språk till 732 ledamöter från 25 länder och sammanlagt 20 språk. Från den 1 januari 2007 då Bulgarien och Rumänien ansluter sig till EU ökar antalet ledamöter tillfälligt till 785 eftersom 35 nya rumänska ledamöter och 18 nya bulgariska ledamöter tillträder. Efter valen i juni 2009 sjunker efter en allmän omfördelning det totala antalet ledamöter till 736. Från den 1 januari 2007 tillkommer tre nya språk bulgariska, rumänska och iriska.
 
Europaparlamentets presstjänst vill i detta sammanhang framhålla en rad höjdpunkter under den första perioden. Sammanställningarna består dels av fullständiga artiklar på engelska och franska, dels av ett urval redan publicerade pressmeddelanden på svenska med länkar till den fullständiga texten.
 
 
 
Ref.: 20061221BKG01704

Fri rörlighet för tjänster

Till sidans börjanNästa
 
 
 
Tjänstedirektivets sista tappning återspeglar parlamentets ståndpunkt
 
Tjänstedirektivet som ska underlätta gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster genom att avskaffa hinder för rörligheten för tjänster på den inre marknaden kan nu betecknas antaget sedan Europaparlamentet godkänt rådets gemensamma ståndpunkt. Den slutgiltiga texten återspeglar nästan fullständigt parlamentets krav från första behandlingen och innebär en balans mellan konkurrens och sociala hänsyn. Medlemsstaterna har tre år på sig att genomföra direktivet.
 
Föredragande: Evelyne GEBHARDT (PSE, DE) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning 21.11.2006
 
 
Television - inget förbud mot barn- och alkoholreklam
 
Parlamentet stödde vid sin första behandling kommissionens föreslagna modernisering av EU-bestämmelser om sändningsverksamhet för television. Det rör sig om en uppdatering av direktivet Television utan gränser från 1989. Parlamentet röstade för att även nya digitala audiovisuella tjänster ska omfattas. Reklam kommer att få visas var 30:e minut och produktplacering tillåts i hela EU på gemensamma villkor.
 
Syftet med kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 89/552/EEG (senast uppdaterat 1997) om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (men inte radio) är att skapa rättvisa förutsättningar för att utveckla befintliga och nya audiovisuella privata och offentliga medietjänster i Europa.
 
Föredragande: Ruth HIERONYMI (EPP-ED, DE) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 13.12.2006
 
 
Europaparlamentet förkastar mjukvarupatentet
 
Parlamentet valde vid sin andra behandling i juli 2005 att förkasta det omdebatterade direktivet om patenterbarheten för datorrelaterade uppfinningar. Ledamöterna röstade med 648 röster för, 14 röster emot och 18 nedlagda röster, för ett förkastande av rådets gemensamma ståndpunkt.
 
Parlamentets ledamöter var splittrade, men de politiska grupperna enades om att förkasta direktivet även om skälen till förkastandet var motstridiga. Parlamentets förkastande innebär att lagstiftningsförfarandet avslutades. Rådande praxis vid Europeiska patentverket och nationella patentverket kommer därmed fortsatt att gälla
 
Föredragande: Michel ROCARD (PSE, FR) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 6.7.2005
 
Till sidans börjanNästa

Miljö

Till sidans börjanNästaFöregående
 
EU:s nya kemikalielagstiftning Reach nu i hamn
 
Europaparlamentet antog den 13 december 2006 en andrabehandlingskompromiss om Reach (registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier). I juni 2007 inleds därmed registreringen av alla kemiska ämnen som produceras eller importeras i mer än ett ton per företag och år i EU. För farliga ämnen måste en substitutionsplan tas fram och för de ämnen för vilka det för närvarande inte finns några alternativ måste en utvecklingsplan presenteras i syfte att försöka ersätta ämnet.
 
Registreringsprocessen kommer att ta 11 år eftersom omkring 30 000 ämnen berörs. Man räknar med att ha avslutat till 2018. Tillståndsförfarandet rör endast de bortåt 3 000 ämnen som bedöms vara särskilt farliga.
 
EU började riskbedöma nya ämnen först 1981. Sedan dess har cirka 3 000 nya ämnen tillkommit. För ämnen vars tillverkning inleddes före 1981 behövdes ingen bedömning. Totalt handlar det om mer än 100 000 olika ämnen på EU-marknaden. För 99 % av dessa saknar industrin och samhället tillräckliga kunskaper om riskerna och effekterna på miljö och hälsa.
 
Syftet med kemikalielagstiftningen Reach är att ersätta 40 existerande rättsakter och genom en förordning och ändring av tidigare direktiv skapa en gemensam, harmoniserad lagstiftning för alla EU:s medlemsstater.
 
Föredragande: Guido SACCONI (PSE, IT): Medbeslutande - 2:e behandlingen Omröstning: 13.12.2006
 
 
Mindre fluorerade växthusgaser i atmosfären
 
Sedan 90-talet har man försökt ersätta klor-fluor-kol-föreningar (CFC) som t.ex. freon med fluorerade gaser. Dessa växthusgaser finns främst i kylsystem och luftkonditioneringssystem, men också i fönster (som isolering), brandsläckare och sportskor. Europaparlamentet har antagit en förordning och ett direktiv som syftar till att minska eller i vissa fall förbjuda användningen av fluorerade växthusgaser då de inte heller utgör någon bra lösning med tanke på Kyotomålen.
 
Ledamöterna har bl.a. lyckats få igenom sitt krav på undantag för medlemsstater som redan har eller ämnar införa strängare regler för att minska utsläppen av växthusgaser.
 
Föredragande: Avril DOYLE (EPP-ED, IE): Medbeslutande - 3:e behandlingen Omröstning: 6.4.2006
 
 
Grundvatten - skärpta normer
 
Parlamentet har godkänt en kompromiss med rådet om innehållet i direktivet om skydd av grundvatten mot föroreningar och försämring. Ledamöterna lyckades uppnå strängare normer och regler för att förhindra att grundvattnet förorenas i syfte att bättre skydda denna värdefulla dricksvattenskälla.
 
Föredragande: Christa KLASS (EPP-ED, DE) Medbeslutande - 3:e behandlingen Omröstning: 12.12.2006
 
 
Insamling av batterier och ackumulatorer systematiseras i EU från 2008
 
Efter två års förhandlingar godkände parlamentet ett direktiv som innebär att det till 2008 i hela EU ska finnas system för insamling av använda batterier och ackumulatorer. Hittills har bara sex medlemsstater, däribland Sverige, infört sådana system. Direktivet fastställer också stränga gränsvärden för bl.a. kadmium och kvicksilver som är skadliga för miljön och människors hälsa.
 
Föredragande: Johannes BLOKLAND (IND/DEM, NL) Medbeslutande - 3:e behandlingen Omröstning: 4.7.2006
 
 
Renare luft genom ambitiösare mål och större flexibilitet
 
Luftföroreningar utgör en allvarlig sjukdomsfaktor och leder till ett stort antal förtida dödsfall i EU. Europaparlamentet kräver därför ambitiösare mål för renare luft i Europa. Samtidigt förespråkas större flexibilitet och mer tid för medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder så att fastställda mål verkligen uppnås.
 
Föredraganden: Holger KRAHMER (ALDE, DE) och Dorette CORBEY (PSE, NL) Betänkanden: Medbeslutande - 1:a behandlingen och initiativbetänkande Omröstning: 26.9.2006
 
 
Luftfartens påverkan på klimatförändringarna måste minskas
 
Europaparlamentet har antagit ett initiativbetänkande med en rad förslag för att minska luftfartens påverkan på klimatförändringen. Ledamöterna är för skatter på flygfotogen och för att inrikes och luftfart inom EU beskattas.
 
Föredraganden: Caroline LUCAS (De Gröna/EFA, UK) Initiativbetänkande Omröstning: 4.7.2006
 
 
Rent badvatten i sikte
 
Idag riskerar 12 badare av 100 att drabbas av t.ex. magsjukdomar eller andningsproblem. I ett direktiv från 1976 finns 19 parametrar för vattenanalys vilka nu minskats ner till endast två i det nya direktiv som parlamentet antagit. Parlamentet och rådet har ansträngt sig för att nå en balans mellan hälsoaspekter och rimliga administrativa och ekonomiska bördor kring kontrollen av kvaliteten. Allmänheten ska ha tillgång till aktuell information, både på badplatsen och på Internet. Det gamla direktivet gäller dock till 2014.
 
Föredraganden: Jules Maaten (ALDE, NL) Medbeslutande - 3:e behandlingen Omröstning: 18.1.2006
 
 
Översvämningsrisker - ledamöterna kräver samordning i EU
 
Med tanke på att nästan 80 % av de europeiska floderna och kusterna löper längs eller genom flera länder, yrkar ledamöterna på att EU-länderna på ett bättre sätt samordnar hanteringen av översvämningar. Genom det betänkande som antagits om Europaparlamentets och rådets direktiv om bedömning och hantering av översvämningar vill parlamentet inrikta arbetet på riskförebyggande åtgärder.
 
Föredragande: Richard SEEBER (EPP-ED, AT) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 13.6.2006
 
 
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Transport

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Parlamentet stärker funktionshindrade personers rättigheter i samband med flygresor
 
Funktionshindrades rättigheter i samband med flygresor stärks tack vare bestämmelser i en förordning som godkänts av Europaparlamentet. Reservation och ombordstigning ska inte kunna nekas på grund av handikapp eller funktionshinder och flygplatser ska ge assistans, utan extra kostnad, med exempelvis ombordstigning och förflyttning från incheckning till flygplanet.
 
 
Föredragande Robert Evans (PSE, GB) Medbeslutande 1:a behandlingen
Omröstning: 15.12.2005
 
 
Körkort i kreditkortsformat från 2013
 
Från 2013 ska alla nya körkort som utfärdas ha samma kreditkortsformat i hela i EU. Europaparlamentet har antagit rådets gemensamma ståndpunkt. För närvarande finns 110 olika modeller för körkort i EU, som successivt kommer att ersättas. Den slutgiltiga texten återspeglar på ett balanserat sätt de olika traditioner och erfarenheter som finns i EU.
 
Föredragande: Mathieu GROSCH (EPP-ED, BE) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 14.12.2006
 
 
154 miljoner euro för att bekämpa föroreningar till havs
 
Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om en finansieringsram på 154 miljoner euro för 2007–2013 för Europeiska sjösäkerhetsbyråns åtgärder mot föroreningar från fartyg. Anslagen kommer att göra det möjligt för sjösäkerhetsbyrån, som blir operativ från den 14 september, att tillhandahålla medlemsstaterna fartyg för sanering och ta fram satellitbilder för att identifiera och lokalisera utsläpp. Parlamentet vill att alla former av föroreningar omfattas och inte bara olja.
 
Föredragande: Luis DE GRANDES PASCUAL (EPP-ED, ES) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 5.9.2006
 
 
Parlamentet förkastar förslaget till hamndirektiv
 
I januari 2006 förkastade Europaparlamentet för andra gången ett förslag till direktiv om marknadstillträde till hamntjänster. Flertalet ledamöter sade sig föredra bestämmelser om bättre insyn och rättvis konkurrens mellan hamnarna. Att kontroversiella frågor från kommissionens första förslag till hamndirektiv - exempelvis egenhantering och lotstjänster - fanns kvar i det nya förslaget väckte kritik.
 
I november 2003 förkastade parlamentet ett tidigare förslag till hamndirektiv. Europaparlamentet förkastade kommissionens nya förslag till ett direktiv om marknadstillträde till hamntjänster med röstsiffrorna 532 för, 120 emot och 25 nedlagda röster då det ansåg att kommissionens förslag till direktiv fortfarande inte levde upp till behovet av tydliga bestämmelser för gemenskapens hamnar. Parlamentet kräver en översyn av centrala frågor som insyn i fråga om statsstöd och annat stöd till hamnar och rättvis konkurrens mellan hamnar. Parlamentet och berörda inom sektorn ska delta i översynen.
 
Föredragande: Georg Jarzembowski (EPP-ED, DE) Beslutsförfarande: Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 18.1.2006
 
 
En gemensam svart lista över osäkra flygbolag
 
Europaparlamentet stöder att en europeisk svart lista över flygbolag som brister i säkerhetskrav införs och att flygbolag som inte möter säkerhetskraven förbjuds inom EU. Dessutom vill Europaparlamentet att flygresenärernas rätt till information om flygbolagens identitet ska stärkas. Passagerare ska också ha rätt till ersättning om ett flygbolag förs upp på listan efter biljettreservation.
 
Föredragande: Christine De Veyrac (EPP-ED, FR), Medbeslutande 1:a behandlingen Omröstning: 17.11.2005
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Hälsa och konsumentpolitik

Till sidans börjanNästaFöregående
 
EP skärper reglerna för närings- och hälsopåståenden om livsmedel - reglerna skärps
 
Europaparlamentet har godkänt skärpta bestämmelser för närings- och hälsopåståenden om livsmedel. Ledamöterna vill ha tydliga definitioner för begrepp som lågt energivärde, låg fetthalt eller fiberrik. Gemensamma bestämmelser för tillsättning av vitaminer och mineraler har också godkänts för att förbättra konsumentinformationen samtidigt som man underlättar för varors rörlighet på den inre marknaden.
 
Förordningen omfattar näringspåståenden och hälsopåståenden som används på märkning, presentation och i reklam för livsmedel. Den största stötestenen har varit livsmedlens "näringsprofiler". Vissa konsumentorganisationer och ledamöter anser t.ex. att produkter som inte har den "önskade" näringsprofilen, t.ex. godsaker, vissa mellanmål med hög salt- och fetthalt och kakor med hög fett- och sockerhalt, inte alls bör få vara försedda med säljfrämjande näringspåståenden.
 
Föredragande: Adriana POLI BORTONE (UEN, IT) och Karin SCHEELE (PSE, AT): Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 16.5.2006
 
 
Incitament för läkemedelsföretagen att utveckla mediciner för barn
 
Genom dagens omröstning stimuleras läkemedelsföretag genom en förordning att ta fram medicin för barn. Barn ska inte längre bara ges mindre doser av läkemedel för vuxna eftersom de kan var olämpliga eller t.o.m. skadliga för barns ämnesomsättning och utveckling. Läkemedelsföretag som utvecklar effektiva och säkra test för barnläkemedel kommer att belönas med ett 6-månaders tilläggsskydd för sitt patent. Endast företag som uppfyller mycket strikta normer kommer att ges tillstånd att sälja läkemedel för barn.
 
Föredragande: Françoise GROSSETÊTE (EPP-ED, FR) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 1.6.2006
 
 
Förbud mot ftalater i leksaker
 
Sedan 1999 har sex olika typer av ftalater genom EU: s regler för produktsäkerhet temporärt varit förbjudna i produktionen av leksaker och barnavårdsartiklar eftersom de kan vara cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska. Europaparlamentet stöder ett utvidgat förbud mot ftalater i leksaker och barnvårdsartiklar. De nya bestämmelserna innebär att tre ftalater - DEHP, DBP och BBP*- förbjuds i alla leksaker och barnvårdsartiklar om koncentrationen är över 0,1 %. Detta kan jämföras med situationen före 1999 då det inte var ovanligt att upp till 30 % ibland förekom i vissa artiklar. Också en andra kategori - DINP, DIDP och DNOP* - förbjuds, i samma koncentration, i leksaker och barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen, även utan att vara avsedda för detta. Förbudet är inte längre begränsat till vissa åldersgrupper.
 
Föredragande: Antonios TRAKATELLIS (PPE/DE, EL) Medbeslutande - 2a behandlingen Omröstning: 5.7.2005
 
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Finansiering av program

Till sidans börjanNästaFöregående
 
 
Budgetplanen för 2007-2013 formellt godkänd av parlamentet
 
I maj 2006 godkände Europaparlamentet EU:s budgetplan för 2007-2013, men ledamöterna var missnöjda med några aspekter som de anser bör åtgärdas i samband med halvtidsöversynen 2009. Parlamentet välkomnade de extra fyra miljarder euro som anslås för dess prioriterade områden, men anser att det högre belopp som parlamentet antog i juni 2005 bättre hade kunnat förverkiga EU:s politik.
 
Kommissionen inledde förberedelserna för den nya budgetplanen och det nya interinstitutionella avtalet genom att lägga fram ett första förslag i februari 2004. Parlamentet tillsatte i september 2004 ett tillfälligt utskott för politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU 2007–2013 med uppgift att fastställa parlamentets prioriteringar, föreslå en struktur för presentationen av den kommande budgetplanen, samt försöka beräkna de nödvändiga resurserna under respektive utgiftskategori för perioden 2007-2013.
 
Parlamentet antog sin förhandlingsståndpunkt den 8 juni 2005 och medlemsstaterna nådde en överenskommelse först i december 2005. Denna förkastades av parlamentet eftersom den inte ansågs kunna ge EU de kvantitativa och kvalitativa medel som behövs för att möta framtida utmaningar. En överenskommelse träffades slutligen mellan rådet och parlamentet den 4 april 2006.
 
Föredragande: Reimer BÖGE (EPP-ED, DE) Budget Omröstning: 17.5.2006
 
 
Sjunde ramprogrammet för forskning 2007-2013
 
Det sjunde ramprogrammet för forskning antogs av Europaparlamentet den 30 november 2006 efter en andra behandling som ledde till en överenskommelse med rådet. Den övergripande budgeten för det sjunde ramprogrammet uppgår till 54,582 miljarder euro i löpande priser för perioden 2007-2013. Av dessa anslås 50,751 miljarder för den Europeiska gemenskapens program och 2 751 miljoner för Euratom-programmet som löper mellan 2007-2011. Detta utgör EU:s tredje största budgetpost efter den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna. Programmet träder i kraft den 1 januari 2007.
 
Flera av parlamentets prioriteringar fick gehör under ärendets gång och bl.a. har små och medelstora företags deltagande underlättats på flera sätt genom parlamentets ändringar. Vissa anslag omfördelades också för att bättre motsvara parlamentets prioriteringar. Dessa rör bl.a. forskning kring förnybar energi och energieffektivitet och anslag för forskning om barns hälsa och pediatriska sjukdomar samt den åldrande befolkningens hälsa, men också om reumatiska sjukdomar och respiratoriska sjukdomar, bland annat sjukdomar som föranleds av allergier och ovanliga sjukdomar.
 
Föredragande: Jerzy BUZEK (EPP-ED, PL) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 30.11.2006
 
 
EU:s kultur och utbildningsprogram
 
Parlamentet antog i oktober 2006 en rad andrabehandlingsrekommendationer om gemenskapsprogram för perioden 2007-2013 inom kultur och utbildningsområdet samt för det civila samhället. Rådet och parlamentet har enats om budgeten och innehållet i programmen så ärendena kunde slutföras genom denna andra behandling av parlamentet. Programmen kan därmed börja användas den 1 januari 2007.
 
Föredragande: Hannu TAKKULA (ALDE, FI), Ruth HIERONYMI (EPP-ED, DE), Lissy GRÖNER (PSE, DE) Vasco GRAÇA MOURA (EPP-ED, PT) Doris PACK (EPP-ED, DE) Medbeslutande - 2:a behandlingen  Omröstning: 25.10.2006
 
 
 
Parlamentet stöder EU:s strukturpaket på 308 miljarder euro för 2007-2013
 
Genom att anta fem betänkanden har Europaparlamentet godkänt de rättsliga grunderna för EU:s kommande paket med strukturfonder för perioden 2007-2013. Målsättningar, storleken på de tillgängliga anslagen, kriterier som måste uppfyllas för att ansöka om medel i det utvidgade EU har således fastställts. Cirka 308 miljarder euro - eller 35,7 procent av EU:s totala budget - kan börja utnyttjas från den 1 januari 2007.
 
De fem betänkandena eller rekommendationerna fastställer målsättningarna för strukturfonderna, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden, de kriterier som medlemsstaterna måste uppfylla för att kunna ansöka om medel och de tillgängliga anslagen, samt kriterier för utbetalning av medel i det utvidgade EU. Förordningarna utgör gemenskapens rättsliga ramverk för att genomföra sin sammanhållningspolitik under perioden 2007-2013. Strukturfonderna syftar till att öka solidariteten mellan EU:s olika regioner.
 
Föredragande: Konstantinos HATZIDAKIS (EPP-ED, GR), Giovanni Claudio FAVA (PSE, IT), Alfonso ANDRIA (ALDE, IT), Jan OLBRYCHT (EPP-ED, PL) och José Albino SILVA PENEDA (EPP-ED, PT) Samtycke, Medbeslutande - 1:a behandlingen och Medbeslutande - 2:a behandlingen
 
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Medborgerliga fri- och rättigheter

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Tillfälligt utskott ska utreda CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar
 
Har CIA interneringsläger i Europa? Har europeiska flygplaster använts för transit av fångar som förts till hemliga läger där de riskerar att utsättas för tortyr? Detta är de två viktigaste frågorna för det nya tillfälliga utskott som Europaparlamentet har beslutat att inrätta. De 46 ledamöterna från de olika politiska grupperna ska också undersöka om några europeiska regeringar varit inblandade i den påstådda hanteringen av fångar. Tre svenska ledamöter ska delta i utredningen - Anders Wijkman (EPP-ED), Inger Segelström (ESP) och Cecilia Malmström (ALDE)  - bland de totalt 46 ledamöterna .
 
 
CIA "direkt ansvarigt" för illegal verksamhet i Europa, anser parlamentet
 
I det interimsbetänkande om CIA:s påstådda verksamhet i EU som parlamentet antog i juli 2006 anses CIA i vissa fall direkt ansvarigt för "olagliga gripanden, avlägsnanden, bortföranden och internering av misstänkta terrorister i Europa" enligt ett interrimsbetänkande som Europaparlamentet antagit. I betänkandet kritiseras vissa EU-medlemsstater för samröre och medverkan till dessa förehavanden. Plenum beslutade att förlänga det tillfälliga utskottets mandat med ytterligare sex månader.
 
Föredragande: Giovanni Claudio FAVA (PSE, IT) Initiativbetänkande Omröstning: 6.7.2006
 
 
En mer samordnad invandringspolitik efterlyses
 
Bara några dagar efter inrikesministrarnas rådsmöte i Tammerfors i september 2006 beklagade Europaparlamentet i en gemensam resolution (som antogs med 295 röster för 271 emot och 14 nedlagda) att EU sju år efter det att Tammerforsprogrammet antogs fortfarande inte har någon samordnad invandringspolitik och efterlyser mer samordning och större solidaritet. Ledamöterna erkänner också behovet av att anta ett EU-direktiv om återvändande och ett förbättrat samarbete med berörda tredje länder.
 
Gemensamt resolutionsförslag Omröstning: 28.9.2006
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Sociala frågor

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Arbetstidens förläggning - max 48 timmars arbetsvecka
 
Europaparlamentet vill att individuella arbetstagares möjlighet till undantag ("opt-out") från regeln om 48 timmars maximal veckoarbetstid ska upphöra att gälla tre år efter det att det nya direktivet om arbetstidens förläggning träder i kraft. Ledamöterna anser vidare att jourtid i de flesta fall ska gälla som arbetstid.
 
Föredragande: Alejandro CERCAS (PSE, ES) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 11.5.2005
 
 
Parlamentet vill ha en verklig fri rörlighet för arbetstagare i EU
 
Europaparlamentet uppmanar i ett initiativbetänkande medlemsstaterna att avskaffa gällande övergångsbestämmelser som begränsar den fria rörlighet i unionen för arbetstagare från åtta av de nya EU-länderna. Medlemsstaterna måste före den 1 maj 2006 bestämma sig om de vill förlänga dem eller inte. Samtidigt uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att garantera att gällande gemenskapslagstiftning, arbetsnormer och framför allt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster verkligen tillämpas och vid behov förstärks med ett lämpligt administrativt samarbete.
 
Föredragande: Csaba ŐRY (EPP-ED, HU) Initiativbetänkande Omröstning: 5.4.2006
 
 
Utstationering av arbetstagare - förtydliganden och bättre tillämpning behövs
 
Parlamentet uttrycker i ett initiativbetänkande oro över hur direktivet om utstationering av arbetstagare tillämpas i en rad medlemsstater eftersom detta underminerar direktivets syfte. Det begär att kommissionen och medlemsstaterna ska vidta omedelbara åtgärder för att komma tillrätta med situationen. För närvarande krävs inga ändringar av själva direktivet.
 
Föredragande: Elisabeth SCHROEDTER (De gröna/EFA, DE) Initiativbetänkande Omröstning: 26.10.2006
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Institutionella frågor och utvidgningen

Till sidans börjanNästaFöregående
 
 
Val av kommissionen 
 
Efter utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna hotade Europaparlamentet med att inte godkänna den nya kommissionen. Den nye ordföranden José Manuel Barroso fick tillsammans med rådet göra vissa förändringar i sammansättningen innan ledamöterna slutligen i mitten på november kunde godkänna den nya kommissionen i dess helhet. Parlamentet antog även en gemensam resolution för att fästa uppmärksamheten på en rad aspekter som bör beaktas vid översynen av det ramavtal som finns för förbindelserna mellan kommissionen och parlamentet.
 
Utkast till beslut från talmanskonferensen och gemensam resolution Omröstning: 18.11.2004
 
 
Europaparlamentets ledamotsstadga
 
Europaparlamentet har antagit ett betänkande om en gemensam stadga för Europaparlamentets ledamöter (röstsiffrorna: 403 för, 89 emot och 92 nedlagda röster). Betänkandet stöder rådets kompromiss som bl.a. innebär att ledamöternas arvode ska uppgå till 38,5 procent av grundlönen för en domare vid EG-domstolen (dvs. ungefär 7 000 euro i månaden före skatt). På så sätt upphör skillnaden mellan ledamöterna, idag får de ett grundarvode som motsvarar det som ledamöterna i de nationella parlamenten har. EU ska finansiera och beskatta arvodet
 
Föredraganden: Giuseppe GARGANI (PPE/DE, IT) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 23.6.2005
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Konstitutionen

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Ett klart och motiverat ja till konstitutionen för Europa
 
I januari 2005 antog Europaparlamentet med bred majoritet (500 röster för, 137 emot och 40 nedlagda, vilket innebär cirka ¾ röster för) ett initiativbetänkande för att med kraft stödja fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Parlamentet hoppas på dess snara ratificering. Betänkandet är tänkt som ett bidrag i informationskampanjen om fördraget och framhåller fördelarna jämfört med tidigare fördrag.
 
Föredragande: Richard CORBETT (PSE, UK) och Íñigo MÉNDEZ DE VIGO (PPE/DE, ES: Initiativbetänkande Omröstning: 12.1.2005
 
 
En konstitution behövs senast 2009
 
Europaparlamentet vill att en ny konstitution ska finnas till 2009 så att EU även fortsättningsvis ska kunna fungera demokratiskt och rationellt. Ett annat viktigt budskap i det initiativbetänkande som antagits är att EU, efter Bulgariens och Rumäniens anslutningar, inte bör kunna utvidgas ytterligare utan en översyn av de konstitutionella aspekterna. Nicefördraget måste alltså ersättas på ett eller annat sätt. Frågan är hur.
 
 
Andrew Duff (ALDE, GB) och Johannes Voggenhuber (Verts/ALE, AT) Initiativbetänkande Omröstning: 19.1.2006
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Utvidgningen

Till sidans börjanNästaFöregående
 
 
Ja till Bulgariens och Rumäniens begäran om anslutning till EU
 
Parlamentet gav den 13 april 2005 sitt formella samtycke till Rumäniens och Bulgariens anslutning till EU. Rumäniens begäran om anslutning till EU erhöll 497 röster för, 93 emot och 71 nedlagda, medan Bulgariens begäran fick 522 röster för, 70 emot och 69 nedlagda röster. Från och med sitt beslut om samtycke har parlamentet rent formellt inte mer att säga till om, men ledamöterna anser att parlamentet även fortsatt ska ha en roll att spela fram till den planerade anslutningen 2007.
 
Föredragande: Geoffrey VAN ORDEN (PPE/DE, UK) och Pierre MOSCOVICI (PSE, FR) Samtycke och initiativbetänkande Omröstning: 13.4.2005
 
 
Turkiet - förhandlingar bör inledas men utan garantier om medlemskap
 
EU bör utan onödigt dröjsmål inleda förhandlingar med Turkiet. Två dagar före stats- och regeringschefernas toppmöte den 17 december 2004, då det formella beslutet i frågan ska fattas, antog parlamentet en resolution som framhåller Turkiets imponerande framsteg när det gäller uppfyllandet av de politiska Köpenhamnskriterierna. Framstegen bedöms tillräckliga för att man ska kunna inleda förhandlingar.
 
Föredragande: Camiel EURLINGS (PPE, NL) Initiativbetänkande Omröstning: 15.12.2004
 
 
Parlamentet intar en tuffare hållning gentemot Turkiet
 
Europaparlamentet uppmanar Turkiet att hålla liv i reformprocessen och påminner om att det återstår en lång rad hinder för landet på dess väg mot anslutning. Relationerna med Cypern, inställningen till det armeniska folkmordet och bristande religionsfrihet framhålls som problematiska områden i det betänkande som parlamentet antagit. Samtidigt välkomnas en rad åtgärder som Turkiet nyligen vidtagit för att bekämpa tortyr, korruption och diskriminering av kvinnor. Europaparlamentet upprepar att inledandet av förhandlingar är utgångspunkten för en lång process som inte har något bestämt slutdatum, eller automatiskt kommer att leda till en anslutning.
 
Föredragande: Camiel EURLINGS (EPP-ED, NL) Initiativbetänkande Omröstning: 27.9.2006
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Yttre förbindelser

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Europaparlamentets Sacharovpris 2004, 2005 och 2006
 
Europaparlamentets Sacharovpris är en utmärkelse för en anmärkningsvärd prestation inom områdena mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Den vitryske oppositionsledaren Aljaksandr Milinkevitj mottog Sacharovpriset för tankefrihet 2006. Den kubanska oppositionsrörelsen Kvinnor i vitt, Hauwa Ibrahim, advokat för mänskliga rättigheter i Nigeria, och Reportrar utan gränser delade alla tre på utmärkelsen 2005 och 2004 tilldelades Vitryska journalistförbundet priset
 
 
Förbindelserna mellan EU och Ryssland efter mordet på Anna Politkovskaja
 
Europaparlamentet har antagit en gemensam resolution om förbindelserna mellan EU och Ryssland efter mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Ledamöterna vill att demokrati, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet sätts i centrum för EU:s relationer med Ryssland inför det förestående partnerskaps- och samarbetsavtalet med landet.
 
Gemensam resolution Omröstning: 25.10.2006
 
 
 
Resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland
 
Parlamentet har antagit en gemensam resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland i Helsingfors den 24 november 2006. Resolutionen är kritisk till kräkningar av mänskliga rättigheter i Ryssland, i synnerhet när det gäller tortyr och yttrandefriheten och fallet Anna Politkovskaja omnämns. För övrigt välkomnar ledamöterna överenskommelsen om europeiska flygbolag som flyger över Sibirien.
 
Gemensam resolution Omröstning: 13.12.2006
 
 
Parlamentet uppmanar USA att stänga fånglägret på Guantanamo Bay
 
Europaparlamentet har mot bakgrund av löpande rapporter om övergrepp, tortyr, och nu nyligen tre självmord på Guantanamo Bay antagit en gemensam resolution för att på nytt uppmana USA:s regering att stänga fånglägret på Guantanamo Bay.
 
Gemensam resolution Omröstning: 13.6.2006
 
 
Situationen i Gazaremsan
 
Europaparlamentet uttrycker i en gemensam resolution om situationen i Gazaremsan sin djupa indignation över den militära operation Israel genomfört i Beit Hanun och i Gaza. Båda sidor uppmanas att försöka få stopp på det våld som drabbar civilbefolkningen, medan USA:s förvaltning uppmanas att se över sin roll i kvartetten
 
Gemensam resolution Omröstning: 16.11.2006
 
 
EU bör fortsätta att stödja den palestinska demokratiprocessen
 
Europaparlamentet säger i en gemensam resolution om det palestinska parlamentsvalet och situationen i östra Jerusalem att EU bör förbli den största bidragsgivaren till den palestinska nationella myndigheten, förutsatt att de nya makthavarna tydligt erkänner staten Israel, avstår från alla former av terrorism och engagerar sig för principen om fredliga förhandlingar som syftar till en lösning med två stater.
 
Gemensam resolution Omröstning: 2.2.2006
 
 
Framtiden för den nordliga dimensionen
 
Europaparlamentet har antagit en resolution om framtiden för den nordliga dimensionen. Resolutionen poängterar att den nordliga dimensionen bättre måste synliggöras för att dess mål ska kunna nås och att förbättrad samordning mellan de olika aktörer som är involverade är en av de viktigaste utmaningarna. Den nordliga dimensionen bör enligt Europaparlamentet få samma uppmärksamhet som övriga modeller för regionalt samarbete.
 
Den nordliga dimensionen är ett initiativ från 1999 för att utveckla EU:s yttre relationer och det regionala samarbetet på EU:s nordliga närområden. Området täcker ett vidsträckt geografiskt område från de arktiska områdena till Östersjön och nordvästra Ryssland. Politiken omfattar EU:s medlemsstater samt tre partnerländer, Island, Norge och Ryska Federationen.
 
 
En strategi för Östersjöområdet inom den nordliga dimensionen
 
Inför toppmötet mellan EU och Ryssland i Helsingfors den 24 november 2006 vill parlamentet på nytt fästa vikten vid den nordliga dimensionen och på samarbetspotential i Östersjöregionen. En sådan strategi skulle enligt ledamöterna ge ett viktigt bidrag till bättre samordning mellan de regionala organ som verkar i Östersjöregionen.
 
Föredragande: Alexander STUBB (EPP-ED, FI) Initiativbetänkande Omröstning: 16.11.2006
 
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Kvinnors rättigheter och jämställdhet

Till sidans börjanNästaFöregående
 
Det nya europeiska jämställdhetsinstitutet kan starta sitt arbete
 
Europaparlamentet har tagit ett steg framåt i arbetet att främja lika möjligheter för kvinnor och män. Genom att parlamentet antagit en andrabehandlingsrekommendation, vars innehåll byggde på en överenskommelse med rådet och kommissionen, kan det nya europeiska jämställdhetsinstitutet inleda sin verksamhet 2007.
 
Merparten av de uppgifter som parlamentet efterlyste i sin första behandling återfinns, exempelvis att institutet ska fokusera mer på analys. Tack vare överenskommelsen kan nu institutet snart börja sitt arbete och senast tolv månader efter att förordningen trätt i kraft.
 
De övergripande målen för institutet är att bekämpa könsdiskriminering och främja jämställdhet samt att öka medvetenheten om dessa frågor bland EU:s medborgare
 
Föredragande: Lissy GRÖNER (PSE, DE) och Amalia SARTORI (EPP-ED) Medbeslutande - 2:a behandlingen Omröstning: 14.12.2006
 
 
Daphne III - för att bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor
 
Europaparlamentet har antagit ett betänkande om Daphneprogrammet mot våld för perioden 2007–2013 och kräver att budgeten ökas till 125 miljoner euro, vilket är nästan 10 miljoner mer än vad kommissionen föreslog. Enligt ledamöterna ska bl.a. även åtgärder som riktar sig till kvinnor i befolkningsgrupper med kulturella särdrag eller i etniska minoritetsgrupper omfattas av programmet.
 
Föredragande: Lissy GRÖNER (PSE, DE) Medbeslutande - 1:a behandlingen Omröstning: 5.9.2006
 
 
Internationella bröstcancermånaden
 
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor och i EU drabbas varje år 275 000 kvinnor. Oktober är internationell bröstcancermånad och Europaparlamentet uppmanar i en resolution kommissionen och EU:s medlemsstater att vidta ytterligare åtgärder för att minska bröstcancerdödligheten i unionen.
 
Muntliga frågor och resolution Omröstning: 25.10.2006
 
 
Strategier för att bekämpa handeln med kvinnor och barn
 
Handeln med kvinnor och barn, som riskerar att utnyttjas sexuellt, är ett växande internationellt problem som måste bekämpas på global, europeisk och nationell nivå. Europaparlamentet har antagit ett initiativbetänkande som föreslår strategier för att bekämpa fenomenet, genom att angripa såväl utbud som efterfrågan och länken som utgörs av människosmugglare.
 
Christa Prets (PSE, AT) Initiativbetänkande Omröstnig 16.1.2006
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Övrigt

Till sidans börjanNästaFöregående
 
 
Trappa upp kampen mot det rasistiska och homofobiska våldet
 
Europaparlamentet har med anledning av att flera medlemsstater nyligen drabbats av våldsangrepp och mord orsakade av rasistiskt, främlingsfientligt antisemitistiskt och homofobiskt hat antagit en gemensam resolution för att uppmärksamma problemet.
 
Gemensam resolution Omröstning: 15.6.2006
 
 
Parlamentet vill skärpa reglerna för djurskydd
 
Parlamentet har med bred majoritet antagit ett betänkande som kräver förbättrade regler för djurs välbefinnande. Kommissionen uppmanas att lägga fram lagstiftning om tydligare märkning, bättre djurskydd inom WTO-förhandlingarna och förbud mot import till gemenskapen av sälprodukter och andra produkter som uppnåtts genom grymma metoder. Ledamöterna vill också att hund- och tuppfäktning ska förbjudas, medan kravet på att även tjurfäktning ska stoppas föll under omröstningen i plenum.
 
Föredragande: Elisabeth Jeggle (EPP-ED, DE) Initiativbetänkande Omröstning: 12.10.2006
 
 
Förbud mot sälprodukter i EU
 
Europaparlamentet har antagit en skriftlig förklaring för att uppmana kommissionen att omedelbart utarbeta en förordning för att förbjuda import, export och försäljning av sälprodukter i EU.
 
Skriftlig förklaring antagen den 6.9.2006
 
 
Korruption skadar fattiga - parlamentet antar en resolution om utvecklingsstöd och korruptionsbekämpning
 
Ledamöterna kräver tuffare tag mot korruptionen och ett effektivare utnyttjande av EU:s bistånd. 25 % av Afrikas BNP anses gå förlorad p.g.a. korruptionen. Parlamentet framför krav på att EU, som är världens största givare av utvecklingsstöd, bättre redovisar för medlen i sina utvecklingsåtgärder. God förvaltning, fria medier och förbättrad budgetkapacitet i utvecklingsländerna samt främjande av det civila samhällets "vakthundar" behövs för att komma till rätta med korruptionen.
 
 
Föredragande Margrietus VAN DEN BERGs (PSE, NL) Initiativbetänkande Omröstning: 6.5.2006
 
 
Till sidans börjanNästaFöregående

Kommande höjdpunkter

Till sidans börjanFöregående
 
Inledningen av den andra hälften av lagstiftningsperioden sammanfaller med en ny utvidgning och ankomsten av 35 rumänska och 18 bulgariska ledamöter. Det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet kommer under en övergångsperiod att uppgå till 785. Efter Europaparlamentsvalen i juni 2009 minskar antalet till 736 genom en allmän omfördelning då Sverige kommer att mista en av sina 19 platser. Endast de länder som har 7 eller färre platser och Tyskland (99 platser) behåller sitt antal.
 
Under de månader som inleder den återstående halvtidsperioden fram till valen i juni 2009 kan nämnas det tredje järnvägspaketet vid januarisammanträdet 2007 och omröstningen i februari om slutbetänkandet från det tillfälliga utskottet för utredning av CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar.
 
Ett flertal ärenden kommer att röra klimatförändringarna och energipolitiken, där flera lagstiftningsinitiativ kommer att behandlas, t.ex. systemet med utsläppsrätter och planerna på att inbegripa transporter. Bilavgaser, luft-, vatten och markkvalitet och biobränslen är andra områden. Direktivet om avfallshantering ytterligare ett. Det kommer upp redan i februari.
 
Den 23 mars firas femtioårsdagen av EG-fördraget och under våren kommer debatten om EU:s framtid att fortsätta, liksom diskussionen om en reform av EU:s finansieringssystem. EU:s yttre relationer i synnerhet med Ryssland och med arabvärlden kommer också att stå i fokus.
 
När det gäller den inre marknaden hoppas man att till 2008 få tillstånd ett direktiv om den fria rörligheten för patienter och hälsovårdstjänster. En översyn av direktivet om avtal på tidsdelningsbasis (time-sharing) för nyttjande av andelar i fast egendom ska också göras. Redan under våren kommer parlamentet att behandla kommissionens förslag i fråga om roaming vid gränsöverskridande mobilsamtal.
 
Parlamentet kommer att göra sin andra behandling av direktivet om audiovisuella tjänster som fastställer nya regler för reklam och produktplacering. Under våren röstas också ett första betänkande om goda kostvanor och motion för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar. Frågan om märkning av alkoholdrycker (vodkakonflikten) beräknas kunna behandlas i mars.
 
 
Säkerheten på EU:s flygplatser ligger i medborgarnas intresse och här inväntar Europaparlamentet rådets gemensamma ståndpunkt. Parlamentet ska också rösta om ett nytt paket för att förbättra säkerheten till sjöss. Avregleringen av postsektorn är en annan viktig fråga.
 
EU:s invandringspolitik och gemensamma normer för återsändande av illegala invandrare och medel för bevakningen av EU:s gränser och Frontex kommer också att behandlas bland mycket annat.
 
 
 
 
 
Till sidans börjanFöregående