FÖRSLAG TILL RESOLUTION
13.2.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Simon Coveney, Michael Gahler, Mario Mauro och José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra
för PPE-DE-gruppen
om Darfur
B6‑0069/2007
Europaparlamentets resolution om Darfur
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Sudan och framför allt i Darfur,
– med beaktande av tillämpliga resolutioner från FN:s säkerhetsråd,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Fredsavtalet för Darfur, som undertecknades i Abuja den 5 maj 2006, utgör fortfarande grunden för stabilitet, fred och försoning i Darfur.
B. Samtliga parter bryter fortfarande mot vapenvilan i området och civilbefolkningen utsätts ofta för våld.
C. Darfurkonflikten – och straffriheten – påverkar allt mer stabiliteten i Centralafrika och utgör ett hot mot den internationella freden och säkerheten.
D. FN:s ”skyldighet att skydda” innebär att om de nationella myndigheterna uppenbarligen inte lyckas skydda sin befolkning från folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten kan FN:s säkerhetsråd besluta om en militär styrka i enlighet med kapitel VII.
E. FN:s säkerhetsråd har i sin resolution 1706 godkänt en ny FN-fredsstyrka på upp till 22 500 soldater och poliser som skall ta över Darfuroperationerna från Afrikanska unionens uppdrag i Sudan (AMIS), samtidigt som det på nytt bekräftar sin fulla respekt för Sudans självbestämmanderätt, enhet, oberoende och territoriella integritet.
F. FN:s säkerhetsråd hänvisade till situationen i Darfur i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i mars 2005.
G. FN:s säkerhetsråd har godkänt användningen av sanktioner (t.ex. FN:s säkerhetsråds resolution 1672) mot Sudans regering ifall den inte uppfyller sina åtaganden, men sådana sanktioner har aldrig genomförts.
H. De sex största humanitära biståndsorganisationerna i Darfur varnar för att det snabbt försämrade säkerhetsläget i området, där biståndsarbetare och civila i allt högre grad attackeras av milis och rebeller, kan leda till att allt humanitärt stöd upphör eller läggs på is.
1. Europaparlamentet uppmanar FN att agera i enlighet med sin ”skyldighet att skydda” och att grunda sitt agerande på att Sudans regering misslyckats med att skydda sin befolkning i Darfur från krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten och också misslyckats med att ge sin befolkning humanitärt stöd.
2. Europaparlamentet uppmanar FN att även utan ett medgivande från eller en överenskommelse med Sudans regering fastställa ett datum för insättandet av en FN-stödd fredsbevarande styrka i Darfur, i enlighet med kapitel VII i FN:s stadga och säkerhetsrådets resolution 1706. Detta för att utan ytterligare dröjsmål säkerställa humanitära hjälpkorridorer i syfte att stödja den alltmer isolerade och lidande befolkningen i området.
3. Europaparlamentet beklagar att Sudans regering rapporteras fortsätta att stödja Janjaweed-milisen och rebeller från Tchad och att regeringsplan bombar Darfur, vilket är att klart och tydligt brott mot fredsavtalet för Darfur.
4. Europaparlamentet fördömer att samtliga parter fortsätter att bryta mot vapenvilan och uppmanar samtliga parter att omedelbart upphöra med militära aktioner och särskilt att upphöra med våld mot civilbefolkningen och attacker mot humanitära biståndsarbetare, samt att efterleva och genomföra åtagandena i fredsavtalet för Darfur.
5. Europaparlamentet uppmanar EU att kräva att den flygfria zonen över Darfur som inrättades genom resolution 1591 från FN:s säkerhetsråd genomförs omgående. Världssamfundet uppmanas att upprätta kontakt med Tchad för att diskutera genomförandet av den flygfria zonen från östra Tchad.
6. Europaparlamentet uppmanar alla dem som inte undertecknat fredsavtalet för Darfur att göra det samt att hålla fast vid och genomföra det utan dröjsmål.
7. Europaparlamentet efterlyser ett fortsatt stöd från EU och internationellt håll för förtroendeskapande åtgärder, såsom en Darfur-Darfur-dialog och en rådfrågning som skulle omfatta samtliga parter i konflikten samt det civila samhället.
8. Europaparlamentet uttrycker ökad oro över det hot som regional osäkerhet och destabilisering till följd av Darfurkonflikten utgör. Samtliga parter uppmanas att upphöra med stöd till milis och rebellrörelser i regionen. Parlamentet välkomnar avtalet mellan Tchad och Centralafrikanska republiken som tillåter en FN-styrka på deras territorium.
9. Europaparlamentet uppmanar EU, Förenta staterna och andra internationella aktörer att införa sanktioner mot samtliga parter, inklusive regeringen, som bryter mot vapenvilan eller som attackerar civila, fredsbevarare eller biståndsarbetare samt att vidta samtliga nödvändiga åtgärder för att få ett slut på straffriheten genom att vidta säkerhetsrådets sanktionsåtgärder, såsom riktade ekonomiska sanktioner i form av t.ex. reseförbud och frysta tillgångar.
10. Europaparlamentet uppmanar Sudans regering och det internationella samfundet att till fullo samarbeta med Internationella brottmålsdomstolen för att få ett slut på straffriheten.
11. Europaparlamentet noterar att FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutat sända en högnivågrupp till Darfur som skall undersöka brott mot mänskliga rättigheter i regionen, och att resultaten skall ligga till grund för att ställa alla som är skyldiga till sådana brott till svars. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att gruppen är oberoende och trovärdig. Det är beklagligt att valet av lämpliga sakkunniga har dragit ut på tiden och att uppdraget därmed också dröjt.
12. Europaparlamentet uppmanar Kina att använda sig av sitt stora inflytande i regionen på ett ansvarsfullt sätt, att sluta exportera vapen till Sudan och att upphöra med att blockera beslut i FN:s säkerhetsråd om riktade sanktioner mot Sudan.
13. Europaparlamentet uttrycker oro över att Kina, Ryska federationen och Qatar inte skrev under säkerhetsrådets resolution 1706.
14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVS-EU:s ministerråd, Sudans regering, Afrikanska unionen, Kinas regering och FN:s generalsekreterare.