Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Barcelonaförklaringen som antogs vid Europa-Medelhavskonferensen den 27–28 november 1995 och som upprättar ett partnerskap mellan Europa och Medelhavsområdet med ett detaljerat arbetsprogram,

–  med beaktande av meddelandet av den 21 maj 2003 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om stärkande av EU:s åtgärder för mänskliga rättigheter och demokratisering i samarbete med Medelhavspartnerna – Strategiska riktlinjer,

–  med beaktande av slutsatserna från toppmötet mellan EU och Medelhavsområdet i Barcelona den 27–28 november 2005 med anledning av Europa-Medelhavspartnerskapets tioårsdag,

–  med beaktande av meddelandet av den 4 december 2006 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken samt dess interna handlingar med anknytning till detta (om en tematisk dimension för den europeiska grannskapspolitiken, att stärka det civila samhällets roll i den europeiska grannskapspolitiken och den europeiska grannskapspolitiken som en väg mot ökad ekonomisk integration),

–  med beaktande av slutsatserna från mötet i associeringsrådet EU–Marocko den 23 juli 2007 om möjligheten till fördjupade relationer och Marockos möjlighet att uppnå en mer framskjuten ställning i förhållande till EU,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) möte den 15 oktober 2007 om förhandlingarna om ett ramavtal med Libyen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande ”En stark europeisk grannskapspolitik” av den 5 december 2007,

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (KOM(2007)0242) och Europaparlamentets resolution med anledning av detta (P6_TA (2008)0124),

–  med beaktande av att Europeiska rådet den 13–14 mars 2008 principiellt godkände upprättandet av Barcelonaprocessen:

–  med beaktande av slutförklaringen från ordförandeskapet för den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet (EMPA) samt de rekommendationer som EMPA antog vid sitt fjärde plenarsammanträde i Aten den 28 mars 2008,

–  med beaktande av meddelandet av den 20 maj 2008 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Europeiska unionens Medelhavspolitik,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Medelhavsområdet har stor strategisk betydelse för Europeiska unionen, både politiskt och ekonomiskt. Därför är det viktigt att stärka och underhålla relationerna mellan EU och Medelhavspartnerna så att dessa får en mer framskjuten plats i politiken.

B.  Barcelonaprocessen bottnar i ett starkt engagemang för stabilitet och demokrati i regionen. Sedan 1995 är den ett centralt instrument för EU:s förbindelser med Medelhavsområdet och fungerar som ram för det politiska, ekonomiska, kulturella och sociala samarbetet mellan länder och folk på båda sidor om Medelhavet.

C.  Målet med den europeiska grannskapspolitiken är att stärka detta samarbete och skapa nya möjligheter till fördjupade relationer och en starkare politisk dialog samt till att göra partnerländerna delaktiga i gemenskapens organ och program.

D.  I enlighet med Europeiska rådets beslut av den 13 och 14 mars 2008, och med anledning av det kommande toppmötet den 13 juli 2008, har kommissionen lagt fram sitt meddelande om Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet, med målet att stärka de multilaterala förbindelserna, förbättra de berörda parternas känsla av delägarskap i processen och göra den mer synbar och relevant för medborgarna i regionen.

E.  Projektverksamheten bör stå i centrum för det nya initiativet och bidra till bättre regional sammanhållning och ökad ekonomisk integration. Kommissionen har valt ut fyra stora projekt som deltagarna vid toppmötet har att ta ställning till den 13 juli: motorvägar till sjöss (dit även motorvägsförbindelserna i Nordafrika räknas), att befria Medelhavet från föroreningar och tillämpa god miljöstyrning, solenergiplanen för Medelhavsområdet samt ett stärkt samarbete på civilskyddsområdet.

F.  Vid det konstituerande mötet för Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet den 13 juli 2008 i Paris bör tydliga riktlinjer fastställas för att ange huvudsakliga mål, struktur och arbetsmetoder med utgångspunkt i principen om delägarskap.

G.  Analysen av Barcelonaprocessens resultat och begränsningar bör beaktas så att relationerna mellan EU och Medelhavsländerna kan underhållas på ett effektivt sätt och så att Barcelonaprocessen kan få ny drivkraft. Det är viktigt att ta upp hindren för utveckling av samarbetet och ett fördjupat partnerskap mellan EU och Medelhavsländerna, såsom den långdragna konflikten i Mellanöstern och de allvarliga politiska spänningarna i regionen, exempelvis i Västsahara, bristen på framsteg på området för demokrati och mänskliga rättigheter samt allmänhetens bristande kännedom om processen.

H.  Inrättandet av den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet bör ses som ett framsteg för den parlamentariska delaktigheten i partnerskapet. Den parlamentariska församlingen måste dock få en ännu starkare roll i genomförandet och utarbetandet av den nya politiken för Europa–Medelhavsområdet.

I.  Anordnandet av Europeiska året för interkulturell dialog 2008 bör innebära att EU satsar ännu mer på att främja samarbete och utbyte på kulturområdet, både som ett sätt att förebygga konflikter och för att bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande om Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet och ställer sig bakom målet med det nya initiativet, nämligen att ge ny kraft åt EU:s multilaterala förbindelser med Medelhavspartnerna, både politiskt och i praktiken. Det bör ske genom att förbindelserna ges större politisk tyngd samt genom ökat delägarskap och utveckling av regionala och subregionala projekt som svarar mot behoven hos människorna i regionen.

2.  Europaparlamentet håller med om att det behövs nytt liv i Barcelonaprocessen och att den bör kvarstå som det viktigaste inslaget i EU:s samarbete med Medelhavsområdet, eftersom den erbjuder den enda samlingspunkten där alla partner i Medelhavsområdet kan föra diskussioner och en konstruktiv dialog. De mål och samarbetsområden som anges i Barcelonaförklaringen är och förblir själva kärnan i EU:s förbindelser med Medelhavsländerna. Parlamentet uppmanar därför de länder som inte deltar i Barcelonaprocessen att följa processens regelverk för att försöka uppnå samma mål.

3.  Europaparlamentet anser att det nya initiativet har synliggjort viktiga frågor som bör tas upp, exempelvis den politiska och ekonomiska utvecklingen i de södra Medelhavsländerna och frågor som rör EU:s politiska och institutionella struktur. Samtidigt anser parlamentet att de bilaterala förbindelser som många Medelhavsländer – även kuststater – har med EU bör beaktas när den nya processen utarbetas.

4.  Europaparlamentet delar uppfattningen att det nya initiativet bör bygga vidare på det samarbete som bedrivits mellan EU och Medelhavsländerna sedan 1995 och samtidigt bör ge Barcelonaprocessen en ny drivkraft som gör det möjligt att komma till rätta med dess brister.

5.  Europaparlamentet påpekar på nytt att konflikten mellan Israel och Palestina samt den fortsatta ockupationen av arabiska områden har varit ett hinder för fördjupade relationer mellan EU och Medelhavsländerna och att partnerskapets fulla potential kan förverkligas först om man når en rättvis och varaktig lösning på konflikten i enlighet med det arabiska fredsinitiativet. EU måste, inom ramen för samarbetet med Medelhavspartnerna, öka sitt engagemang för att försöka nå målet från Annapoliskonferensen om att förhandla fram en lösning på Mellanösternkonflikten före utgången av 2008.

6.  Europaparlamentet påpekar att ett av de viktigaste målen för Europa–Medelhavspolitiken är att främja rättstatsprincipen, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna samt politisk pluralism. När det gäller mänskliga rättigheter har Europa–Medelhavspartnerskapet hittills inte lett till de resultat man förväntat sig. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att tydligt skriva in främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati bland målen för det nya initiativet och att fortsätta förbättra användningen av befintliga instrument, såsom klausulen om mänskliga rättigheter i associationsavtalen (med en genomförandemekanism för denna klausul i alla nya avtal), de bilaterala handlingsplanerna för den europeiska grannskapspolitiken och de nya underkommittéerna för mänskliga rättigheter. Parlamentet vill också att det inrättas en Europa–Medelhavsdomstol för mänskliga rättigheter dit alla medborgare i de länder som undertecknat Barcelonaförklaringen kan inge klagomål som rör brott mot de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet delar uppfattningen att EU:s förbindelser med Medelhavspartnerna bör ges en mer framskjuten plats som gör rättvisa åt våra starka kulturella och historiska band. Parlamentet välkomnar därför kommissionens förslag om att stärka de politiska relationerna med våra Medelhavspartner genom att anordna toppmöten på statschefsnivå vartannat år för att anta politiska förklaringar och fatta beslut om viktiga program och projekt på regional nivå. Den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet bör delta i förberedelserna inför dessa toppmöten och sända en delegation till mötena enligt en fastställd ordning för att på nära håll kunna följa diskussionerna och ta del av resultaten.

8.  Europaparlamentet noterar att det finns behov av att stärka partnerskapet genom ökat delägarskap i de olika processerna. Därför välkomnas kommissionens förslag om delat ordförandeskap samt om inrättandet av en ständig kommitté i Bryssel och ett partnerskapssekretariat med målet att öka delägarskapet i samarbetet mellan EU och Medelhavsländerna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang också kommissionens förslag att, från det att Lissabonfördraget träder i kraft, låta ordförandena för rådet och kommissionen gemensamt företräda unionen på stats- och regeringschefsnivå, medan unionen på utrikesministernivå företräds av den höga representanten/kommissionens vice ordförande. Parlamentet betonar samtidigt förslaget att ordföranden från Medelhavspartnerländerna ska utses i samförstånd. Rådet och kommissionen uppmanas emellertid att begära att värdlandet för sekretariatet ska följa alla de åtaganden på området för demokrati och mänskliga rättigheter som gjorts inom ramen för Barcelonaprocessen.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att erkänna den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet som unionens legitima företrädare i Medelhavsfrågor på parlamentsnivå och ge den en starkare roll i förbindelserna med Medelhavspartnerna. Den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet bör formellt ges rollen av ett rådgivande organ som ska delta i utarbetandet och genomförandet av Europa–Medelhavspolitiken. Frågan om att eventuellt låta företrädare för parlamenten i länder som inte deltar i Barcelonaprocessen, men som kommer att ansluta sig till det nya initiativet, ingå i den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet bör tas upp i lämplig form inom detta organ.

10.  Europaparlamentet påpekar att det nya initiativets budgetkonsekvenser måste undersökas i detalj i nära samarbete mellan samtliga EU-institutioner, i enlighet med resultaten av det kommande toppmötet.

11.  Europaparlamentet anser att den icke-statliga dimensionen bör utvecklas parallellt med den parlamentariska för att göra det civila samhället på båda sidor om Medelhavet delaktigt, förbättra utbytet och förbindelserna samt öka allmänhetens kännedom om ”Barcelonaprocessen: En union för Medelhavsområdet”.

12.  Europaparlamentet understryker att kulturellt samarbete och utbyte spelar en viktig roll för att förebygga konflikter. Dialogen mellan olika kulturer och samhällen är samtidigt viktig för att bygga broar och skapa förutsättningar för fred och stabilitet där konflikter råder.

13.  Europaparlamentet betonar att kulturens ställning som ekonomisk faktor och instrument för social integrering bör erkännas. Vid sidan av de ekonomiska projekt som redan planeras måste man också utveckla samarbetsprojekt på kulturområdet och framför allt fler utbytesprogram för ungdomar i regionen. Genom sådana projekt blir det förstärkta partnerskapet konkretare, synligare och relevantare för medborgarna. Vi bör erbjuda våra Medelhavspartner ett antal intressanta program för kultursamarbete genom att bättre utnyttja Erasmus Mundus och instrumentet för EU:s grannskapspolitik.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag på en ny satsning för att fortsätta utveckla regionala program med Medelhavspartnerna och på så sätt öka den regionala sammanhållningen och förbättra sammanlänkningen av infrastrukturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera Europaparlamentet och den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet om hur dessa projekt utvecklas. Projekten måste vara förenliga med målen för Europa–Medelhavspolitiken. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att godkänna inrättandet av en kontrollmekanism där Europaparlamentet och den parlamentariska församlingen för Europa–Medelhavsområdet deltar.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna samt partnerländernas parlament och regeringar.