Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen och av följande skäl:

A.  Energipriserna påverkar kostnaderna för de flesta artiklar och varor.

B.  Naturgaspriset förutspås stiga kraftigt under den kommande eldningsperioden jämfört med den förra.

C.  Under kommande år kommer energikrisen att förvärras och bli alltmer akut. Resurserna är inte outtömliga. Vi måste hitta en lösning på detta problem.

D.  Vi är vittnen till en exempellös ökning av bränslepriserna, och denna skandalartade ökning får katastrofala följder för den ekonomiska verksamheten på olika områden: transporttjänster och övriga tjänster, industri, jordbruk och fiske.

1.  Europaparlamentet konstaterar att världen närmar sig det så kallade oljetoppsläget (”oil peak”), vilket innebär att tillgången till olja inte motsvarar efterfrågan och priserna på olja och övriga fossila bränslen konstant ligger på hög nivå.

2.  Europaparlamentet noterar att oljeprisderivaten, vilkas omsättning varit så mycket som sex gånger större än den verkliga handeln, är mycket spekulativa och skapar turbulens på marknaderna.

3.  Harmoniseringen av el- och gasmarknaderna är enligt Europaparlamentet en väsentlig beståndsdel av processen för avreglering av energimarknaderna i Europa.

4.  Det viktigaste verktyget för att avreglera och harmonisera energimarknaderna är prisbildningen i fråga om el och gas i grossistledet. De viktigaste handelsplatserna inom elmarknaderna kommer att vara energibörserna. Europaparlamentet noterar att elpriset på sådana börser är frikopplat från de allmänna eller genomsnittliga produktionskostnaderna och beroende av tillgång och efterfrågan, varvid många spekulativa inslag förekommer.

5.  Målet med harmoniseringen är att el och gas ska prissättas på liknande sätt i alla EU‑länder. Detta leder enligt Europaparlamentets mening inte till lägre priser i alla medlemsstaterna, utan till prisökningar i de länder där energipriset för närvarande ligger under EU-genomsnittet.

6.  På spotmarknaden i grossistledet lägger varje aktör ett bud som består av ett pris och en mängd el som kan levereras till detta pris, och börsen ger sedan tilldelning åt anbudsgivare med leveranskontrakt, med början hos det lägsta budet, tills den förväntade efterfrågan tillgodosetts. Budet från det sista kraftverk som tilldelas ett kontrakt styr priset för alla kontrakt, vilket ger samma pris för all el. Europaparlamentet konstaterar att kraftverken inte betalas i enlighet med sina egna bud, utan i enlighet med budet från den marginalproducent som har de högsta rörliga kostnaderna.

7.  Europaparlamentet noterar att detta prisbildningssystem, som är den centrala beståndsdelen i den harmoniserade elmarknaden, otillbörligt gynnar vatten- och kärnkraftverk som har låga rörliga kostnader, eftersom de får samma pris för sin el som elproducenter som använder de dyrare energikällorna olja och kol.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa alternativ till denna typ av prisbildning vars automatik är en källa till enorma oväntade vinster för energijättarna.

9.  Europaparlamentet noterar de problem som finns inbyggda i systemet för handel med utsläppsrätter och att auktionssystemet leder till att utsläppsrätterna blir till ett slags värdepapper. Vid auktionerna får alla intressenter, även finansspekulanterna, delta i budgivningen.

10.  Europaparlamentet menar att ett högt och spekulativt pris på en utauktionerad utsläppsrätt inte skapar problem för energiproducenterna, snarast tvärtom, eftersom prisbildningssystemet gör det möjligt för dem att låta priset på utsläppsrätter ingå i priset på all el, oberoende av vilka utsläpp som sker vid elproduktionen.

11.  Efter det att utsläppsrätterna auktionerats ut blir de föremål för handel på energibörserna. Europaparlamentet noterar att denna typ av sekundärmarknad även medför det spekulativa draget inom prisbildningssystemet. Värdepapperiseringen av utsläppsrätterna skapar också en möjlighet att handla med dem som finansiella derivat.

12.  Europaparlamentet noterar de många spekulativa felhandlingarna på energibörserna, särskilt inom den onoterade handeln (OTC-handeln).

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en strikt offentligt kontroll av OTC-handeln, som för närvarande saknar varje kontroll.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reagera på problemet med grossistprissättningen av el på den avreglerade och harmoniserade marknaden och att skapa regler för att undanröja de spekulativa dragen i auktionerna. Enligt parlamentets bedömning är den föreslagna sekundärmarknaden för distribution av utsläppsrätter ineffektiv och spekulativ.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som förebygger energifattigdom bland konsumenterna i Europa till följd av de otillbörliga prisökningarna för el och gas.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för att industrin i Europa behåller sin konkurrenskraft gentemot sina motståndare på världsmarknaden.

17.  Principen om att förorenaren betalar ska tillämpas på energimarknadernas alla aspekter, men Europaparlamentet anser att det inte är försvarbart att hushållen och industrin genom energipriserna skulle betala inte bara för klimatutsläpp utan även för finansiell spekulation.

18.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör införa skatteåtgärder för att bekämpa spekulation med bränslepriserna, särskilt genom att på medlemsstatsnivå införa en skatt på de av oljebolagens vinster som härrör från ”lagringseffekten”.

19.  Europaparlamentet betonar att den pågående processen för att avreglera marknader och privatisera allmännyttiga företag, exempelvis inom energisektorn, inte har medfört några synliga vinster i fråga om priser, tjänsternas kvalitet eller minskning av de offentliga utgifterna. Tvärtom har konsumentorganisationer och organisationer för användare av offentliga tjänster rapporterat om prisökningar, minskad kvalitet på tjänsterna och ökade leveranskostnader. Vidare har avregleringen bidragit till att förstöra arbetstillfällen och att skapa privata monopol som äventyrar rättigheterna för arbetstagare, användare av offentliga tjänster och konsumenter.

20.  Därför avvisar Europaparlamentet avregleringen av energisektorn och understryker hur viktiga de offentliga tjänsterna är för att främja social, ekonomisk och territoriell sammanhållning inom EU. Offentliga strukturella sektorer som energiområdet bör inte konkurrensutsättas utan snarare ägas och drivas av offentliga myndigheter, vilket är det enda sättet att garantera kvalitet, tillgänglighet och överkomlighet i fråga om de tjänster som levereras och därmed att säkerställa användarnas rättigheter.

21.  Ekologisk och social hållbarhet måste stå i centrum för EU:s och medlemsstaternas program för offentliga investeringar. Man bör lägga ökad tyngd på att utveckla åtgärder för energieffektivitet, användning av förnybara energikällor och främjandet av kraftvärmeteknik. Europaparlamentet efterlyser ett gemenskapsprogram för stöd till åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i medlemsstaterna och därmed minska energiförbrukningen.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.