Förslag till resolution - B6-0188/2009Förslag till resolution
B6-0188/2009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

16.4.2009

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Graham Watson, Wolf Klinz, Margarita Starkevičiūtė
för ALDE-gruppen
om G20-toppmötet i London den 2 april 2009

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0185/2009

Förfarande : 2009/2558(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0188/2009
Ingivna texter :
B6-0188/2009
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0188/2009

Europaparlamentets resolution om G20-toppmötet i London den 2 april 2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ledarnas uttalande vid G20-toppmötet i London och deras förklaringar om att stärka finanssystemet och om att tillhandahålla resurser genom de internationella finansinstituten,

–  med beaktande av OECD:s lista över länder som inte uppfyller de internationella normerna för utbyte av skatteinformation, vilken publicerades den 2 april 2009,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möte den 19‑20 mars 2009,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2009 ”En ekonomisk återhämtningsplan för Europa” (KOM(2009)0114),

–  med beaktande av rapporten från högnivågruppen om den finansiella tillsynen i EU med Jacques De Larosière som ordförande,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 oktober 2008 ”Från finanskris till återhämtning: ram för åtgärder på EU-nivå” (KOM(2008)0706),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2009 om en europeisk återhämtningsplan,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 april 2009 om att hjälpa utvecklingsländerna att hantera krisen (KOM(2009)0160),

–  med beaktande av Internationella valutafondens (IMF) nyligen publicerade rapport om den globala finanskrisens konsekvenser för låginkomstländer,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Världsekonomin går snabbt tillbaka under 2009 och enligt även de mest optimistiska prognoserna förutspås endast en svag upphämtning under 2010.

B.  För den reala ekonomin har finanskrisen inneburit exceptionella ekonomiska förhållanden som kräver att riktade, tillfälliga och proportionerliga åtgärder vidtas inom rimlig tid och beslut fattas för att finna lösningar på en global situation som saknar tidigare motstycke vad gäller ekonomi och sysselsättning.

C.  De största utmaningarna när det gäller att motverka nedgången i den internationella och europeiska ekonomin är bristen på förtroende för finans- och kapitalmarknaderna, samt den allt högre arbetslösheten.

D.  Den globala planen för återhämtning och reform omfattar följande mål: 1) återupprätta förtroendet, få fart på tillväxten och öka sysselsättningen, 2) sanera finanssystemet för att återställa utlåningen, 3) stärka finansregleringarna och bygga upp tilliten, 4) reformera de internationella finansiella institutionerna och ge dem ekonomiskt stöd för att överbrygga krisen och undvika kriser i framtiden, 5) främja världshandeln och globala investeringar och motverka protektionism, i syfte att värna om välfärden, och 6) åstadkomma en inkluderande, miljövänlig och hållbar återhämtning.

E.  Internationell makroekonomisk samordning är viktig både för att återuppliva och därefter återuppbygga den globala ekonomin.

F.  Medlemskap i euroområdet har visat sig öka den ekonomiska stabiliteten i de aktuella medlemsstaterna. Detta beror dels på deras ansträngningar för att uppfylla Maastrichtkriterierna och kraven i stabilitets- och tillväxtpakten, dels på att de är skyddade mot valutafluktuationer.

G.  Flera medlemsstater har haft problem med betalningsbalansen och några har tvingats söka stöd från IMF och EU.

H.  Millennieutvecklingsmålen, i synnerhet att utrota extrem fattigdom och svält, och de utvecklingsmål och principer som överenskommits vid FN:s konferenser utgör tillsammans en klar vision som måste ligga till grund för AVS–EU:s samarbete inom ramen för partnerskapsavtalet (Cotonouavtalet).

I.  Vissa givarländer har till följd av finanskrisen dragit ner på sitt offentliga utvecklingsbistånd till utvecklingsländer vars ekonomier redan är försvagade.

J.  AVS-länderna är beroende av en råvaruexport som utgör över 50 procent av deras valutaintäkter. Samtidigt leder finanskrisen till minskad export från och minskade penningöverföringar till många utvecklingsländer, liksom minskad tillgång till krediter, minskade utländska direktinvesteringar samt kraftigt sjunkande råvarupriser.

K.  Enligt nya uppskattningar[1] för 2009 kommer 46 miljoner fler människor än vad som förväntades före krisen att behöva leva på mindre än 1,25 USD per dag, utöver de 130‑155 miljoner människor som tvingades in i fattigdom 2008 på grund av stigande livsmedels- och bränslepriser. För varje procent som tillväxten sjunker riskerar ytterligare 20 miljoner människor att tvingas in i fattigdom.

L.  Tillväxten i världshandeln minskar på grund av brist på krediter och finansiering och på grund av den allmänna uppbromsningen av världsekonomin.

M.  Ett omfattande multilateralt samarbete behövs för att förhindra att protektionistiska åtgärder vidtas till följd av den finansiella och ekonomiska krisen.

1.  Europaparlamentet välkomnar G20-ländernas globala plan för återhämtning och reform. Vid G20-toppmötet kom man överens om många av de mål som hade fastställts vid EU:s vårmöte, och det är positivt att den globala planen är i linje med de insatser som redan har gjorts inom Europeiska unionen för att åstadkomma ett globalare förhållningssätt och undvika att strategier tillämpas vars effekter tar ut varandra. EU intog förvisso en ledarroll vid toppmötet, men samordningen inom EU bör förbättras.

2.  Europaparlamentet understryker att samtliga åtaganden som gjorts måste respekteras fullt ut, verkställas utan dröjsmål och beskrivas mer ingående både på nationell och internationell nivå för att man ska kunna återskapa förtroendet och uppnå en så hög effektivitet som möjligt. FSB (Financial Stability Board) och IMF har i uppdrag att övervaka de framsteg som görs i fråga om den överenskomna handlingsplanen, och de uppmanas att rapportera till Europaparlamentet.

3.  Centralbankerna spelar en viktig roll i detta arbete, och de bör så snabbt som möjligt sänka räntorna. Europaparlamentet välkomnar G20-ländernas åtagande att avstå från att devalvera sina valutor i konkurrenssyfte, eftersom det skulle leda till en ond cirkel. Parlamentet välkomnar också ECB:s upprepade räntesänkningar för att främja tillväxten, liksom dess snabba agerande för att tillhandahålla kortfristiga finansiella medel för att återupprätta utlåningen mellan bankerna. Det är också viktigt att skapa förutsättningar för att göra det lättare för låntagarna att dra fördel av de sänkta räntorna.

4.  Den ökade statliga skuldsättningen är oroväckande, och innebär en risk för inflation särskilt på medellång och lång sikt. Upplåning bör endast syfta till produktiva kapitalinvesteringar. Europaparlamentet betonar vikten av att man så snart som möjligt återgår till sunda statliga finanser och säkerställer en långsiktig finanspolitisk stabilitet för att undvika att skapa alltför stora bördor för kommande generationer. Detta bör i varje enskilt fall övervägas med hänsyn till den totala skuldsättningen.

5.  Det är positivt att G20-ländernas ledare har kommit överens om en detaljerad och väl definierad plan för att förbättra regelverket och finansmarknadernas funktion. Denna internationella lagstiftningssamordning saknar tidigare motstycke och grundar sig på en tillförlitlig bedömning av de nuvarande bristerna, och Europaparlamentet hoppas att den kommer att leda till omfattande förbättringar och minska risken för att en sådan kris uppstår igen.

6.  Europaparlamentet stöder fullt ut beslutet att låta det från FSF (forumet för finansiell stabilitet) nyligen omdöpta FSB få den centrala rollen att samordna den överenskomna agendan. Parlamentet stöder G20-gruppens beslut att ge FSB en starkare institutionell bas och en utökad kapacitet.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att återuppbygga förtroendet inom finanssektorn, vilket är mycket viktigt för att återställa utlåningen till den reala ekonomin och de internationella kapitalflödena. Det är nödvändigt att snarast hantera de värdeminskade banktillgångarna, som lägger en hämsko på utlåningen. EU-medlemsstaternas regeringar uppmanas att se till att bankerna fullständigt och öppet redovisar värdeminskade tillgångar i balansräkningar, med hänsyn till kommissionens riktlinjer om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor, och att agera på ett samordnat sätt och i överensstämmelse med konkurrensreglerna. G20-ländernas regeringar uppmanas att uppge hur deras program för värdeminskade tillgångar fungerar och vilka resultat de lett till. Parlamentet rekommenderar att man i största möjliga mån ökar det internationella samarbetet och avvisar finansiell och regleringsmässig protektionism.

8.  Europaparlamentet inser att tidiga rekapitaliseringsåtgärder som vidtagits av medlemsstaterna har förhindrat en finansiell härdsmälta men erinrar om att statligt stöd till banker bör vara tillfälligt och att det måste inbegripa åtaganden om att ta fram väldefinierade exitstrategier.

9.  Europaparlamentet anser att tidiga varningar för makroekonomiska och finansiella risker samt en förstärkt makro- och mikrospecifik tillsyn behövs för att återställa den finansiella stabiliteten. I detta syfte uppmuntrar parlamentet med eftertryck de behöriga myndigheterna att följa G20-ledarnas rekommendation om att utbyta information och aktivt bidra till det obligatoriska inrättandet av tillsynskollegier för alla gränsöverskridande finanskoncerner.

10.  Europaparlamentet anser att överordnade principer för ett gränsöverskridande samarbete inom krishanteringen måste genomföras så snart som möjligt. Med tanke på den ökande samverkan mellan de nationella finanssystemen uppmanas de behöriga myndigheterna att samarbeta på internationell nivå så att de är beredda på finanskriser och kan hantera dessa.

11.  Europaparlamentet delar uppfattningen att ökningen av systemrisker måste begränsas och inser att alla systemrelevanta institutioner och aktörer, inklusive alternativa investeringsfonder som utnyttjar höga hävstångseffekter, måste omfattas av lämpliga regler och tillsynsförfaranden. Parlamentet beklagar att detta bara gäller systemrelevanta institutioner och påpekar att uppmärksamheten och reglerna bör fokusera på funktionen snarare än på typ av företag. Parlamentet vidhåller behovet av att utveckla effektiva mekanismer för samarbete och informationsdelning mellan de nationella myndigheterna för att säkerställa en effektiv gränsöverskridande tillsyn och på samma gång värna om öppna marknader.

12.  Europaparlamentet godtar G20-ländernas beslut att anta kapitalkraven enligt Basel II och insatserna för att stärka stabilitetsnormerna så snart som möjligt. Länderna har efterlyst bättre incitament för riskhantering av värdepapperisering, men inga kvantitativa begränsningar har fastställts i samband med värdepapperiseringen och inte heller några förslag om gemensamma regler för vederbörlig noggrannhet.

13.  Europaparlamentet välkomnar G20-gruppens beslut att främja integritet och transparens på finansmarknaderna samt ökat ansvar från de finansiella aktörernas sida. Parlamentet välkomnar G20-gruppens löfte om att reformera ersättningssystemen på ett mer hållbart sätt inom ramen för översynen av det finansiella regelverket och framhåller vikten av att sammankoppla incitament för långsiktiga resultat och undvika incitament som uppmuntrar ansvarslöshet och att säkerställa en branschomfattande tillämpning av nya principer i syfte att trygga lika spelregler.

14.  Europaparlamentet tar del av OECD:s offentliggörande av en svart lista över de länder som inte har accepterat att följa de internationella standarderna. I detta sammanhang gläds parlamentet åt att man har strukit alla de fyra länder som placerats på OECD:s svarta lista över skatteparadis eftersom de, kort efter G20-toppmötet, accepterade att tillämpa regler om skattetransparens.

15.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder i samband med kreditvärderingsinstitut som syftar till att öka transparensen och stärka samarbetet mellan de nationella tillsynsmyndigheterna. Parlamentet är alltjämt bekymrat över den bristande konkurrensen inom denna sektor och efterlyser betydligt lägre hinder för marknadsinträde.

16.  Europaparlamentet ser positivt på G20-gruppens löfte om att öka de globala finansiella institutionernas tillgängliga resurser med 850 miljarder USD för att stödja tillväxten på framväxande marknader och i utvecklingsländer.

17.  Europaparlamentet välkomnar det bekräftade åtagandet att följa millennieutvecklingsmålen och löftet att ställa ytterligare 50 miljarder USD till förfogande för att stödja det sociala skyddet, öka handeln och skydda utvecklingen i låginkomstländerna.

18.  Europaparlamentet ser mycket positivt på G20-gruppens plan att reformera de internationella finansiella institutionerna och begär att dessa reformer ska inledas så snart som möjligt. Frågorna om ökad transparens och bättre möjligheter att utkräva ansvar bör tas upp på Världsbankens och IMF:s nästa vårmöten.

19.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som IMF gjort med sin nya flexibla kreditfacilitet, och man därmed överger sitt tidigare föreskrivande och stränga utlånings- och konditionalitetssystem, vilket framgår av IMF:s uttalande härförleden i sin rapport om den globala finanskrisens följder för låginkomstländer. I den rapporten säger nämligen IMF att man vid utarbetandet av utgiftspolitiken bör prioritera att skydda eller utöka sociala program eller lyfta fram godkända investeringar och, generellt sett, upprätthålla takten i arbetet för att uppnå millennieutvecklingsmålen.

20.  Europaparlamentet beklagar att G20-gruppens löften om ”Aid for Trade” och offentligt utvecklingsbistånd var otillräckliga. Även om man i kommunikén räknar upp finansiella åtgärder för att genom Världsbanken och IMF öka utvecklingsvärldens resurser fanns det inte något särskilt åtagande att se till att ”Aid for Trade” innebär att ytterligare medel avsätts.

21.  Europaparlamentet gläds åt att G20-gruppen inser vikten av en grönare, koldioxidsnålare och mer hållbar global ekonomi. Parlamentet betonar att det är helt nödvändigt att under den kommande Köpenhamnskonferensen ingå ett bindande avtal om klimatförändringen. G20-gruppens ledare bör dock erkänna att det finns många olika utmaningar för den globala hållbarheten, och att de bland annat gäller fisket, skogarna och vattenbristen, som i störst utsträckning påverkar människor i utvecklingsländerna.

22.  Europaparlamentet uppmanar G20-gruppen att visa ledarskap i samband med de kvarstående utmaningarna när det gäller styrningen av den globala handeln, såsom behovet av att företräda många olika länder i handelspolitiska beslutsforum.

23.  Europaparlamentet påminner om den långvariga livsmedelskrisen, som kräver omedelbara insatser och en kraftig ökning av det finansiella biståndet till jordbruksproduktionen i utvecklingsländerna.

24.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att främja den globala handeln och de globala investeringarna och att avvisa den protektionism som skulle urholka välståndet.

25.  Europaparlamentet välkomnar löftet att stödja handelsfinansiering och tilldela minst 250 miljarder USD under de kommande två åren. Parlamentet begär att detta åtagande följs och att nya pengar tilldelas.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, ECB, medlemsstaternas parlament och regeringar och till G20-länderna och IMF.