Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2008 om Demokratiska republiken Kongo: sammandrabbningar i Demokratiska republiken Kongos östra gränsområden,

–   med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Nordkivu,

–   med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om situationen i Demokratiska republiken Kongo och våldtäkt som en krigsförbrytelse och av sina tidigare resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Demokratiska republiken Kongo,

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 om kvinnor, fred och säkerhet,

–   med beaktande av de riktlinjer som Europeiska unionen antog i december 2008 om våld mot kvinnor,

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om EU:s hantering av instabila situationer i utvecklingsländer,

–   med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd som undertecknades den 18 december 2007,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. FN:s säkerhetsråd har just, genom resolution 1896, förlängt vapenembargot för alla väpnade grupper på kongolesiskt territorium fram till den 30 november 2010, ett embargo som inte berör vapenleveranser till den kongolesiska regeringen.

B. De militära förutsättningarna har ändrats radikalt i provinserna Sydkivu och Nordkivu sedan oktober 2008 och arresteringen av Nkunda, efter omkastade allianser och gemensamma insatser från de kongolesiska och rwandiska arméerna, vilket följdes av en klappjakt på de rwandiska huturebellerna FDLR (de demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse).

C. De militära insatserna mot FDLR har inte medfört att upproret upphört utan rebellerna har i stället flerfaldigat brotten mot befolkningen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo under de senaste månaderna.

D. FDLR har fortfarande regionala och internationella stödnätverk för att skaffa vapen och exportera mineraler.

E.  President Kabila har begärt att en plan för ett tillbakadragande av Monucs trupper ska läggas fram för honom senast den 30 juni 2010.

F.  De omfattande befolkningsomflyttningarna i Nordkivu och Sydkivu berör 1 416 216 personer.

G. Tusentals våldtäkter har rapporterats från östra Kongo där de genomförs systematiskt av de stridande parterna och förövas praktiskt taget ostraffat.

H. Mer än 115 000 personer har fördrivits till följd av sammanstötningar mellan befolkningsgrupper (Lobala och Boba) i provinsen Equateur i nordvästra delen av Demokratiska republiken Kongo. Dessa sammanstötningar har samband med frågan om fiskerättigheter i distriktet Sydubangi (provinsen Equateur i Demokratiska republiken Kongo).

I.   FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) rapporterar att totalt 108 våldshandlingar har genomförts mot humanitära hjälparbetare under 2009, bland annat mord, kidnappningar eller stölder av fordon och andra tillgångar. Detta utgör en markant ökning jämfört med 2008.

J.   Flera olika humanitära organisationer har tvingats att upphöra med sin verksamhet och minst 70 procent av de behövande i Nordkivu kan inte nås av hjälparbetarna.

1. Europaparlamentet begär att man omedelbart sätter stopp för våldet och människorättskränkningarna i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet erinrar om nödvändigheten av att fördubbla ansträngningarna med att få ett slut på utländska väpnade gruppers verksamhet, särskilt FDLR:s, i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo.

2. Europaparlamentet hyser fortsatt djup oro inför den förvärrade humanitära situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo, till följd av de illdåd som begåtts mot den lokala befolkningen.

3. Europaparlamentet beklagar å det djupaste de massakrer, brott mot mänskligheten och sexuella våldshandlingar mot kvinnor och flickor som fortgår i de östra provinserna och uppmanar alla aktörer att bekämpa straffriheten och upprätthålla rättsstaten, framför allt när det gäller att bekämpa våldtäkter på kvinnor och flickor och rekrytering av barnsoldater.

4. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i regionen genom förbättrade bilaterala förbindelser mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda. Parlamentet uppmanar Demokratiska republiken Kongo och Rwanda att fullt ut genomföra de fredsavtal som ingåtts i Nairobi och Goma samt Ihusi-avtalet av den 23 mars 2009.

5. Europaparlamentet betonar att ett förstärkt samarbete mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda öppnar möjligheterna för en samstämmig och varaktig lösning på krisen i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo.

6. Europaparlamentet påminner om de åtaganden som ingåtts av Demokratiska republiken Kongo och länderna i regionen kring de stora sjöarna om att gemensamt verka för fred och stabilitet i regionen.

7. Europaparlamentet påminner om den väsentliga rollen för Monuc vars uppdrag ska utföras med beslutsamhet för att effektivare garantera befolkningens säkerhet.

8. Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på säkerhetsrådets beslut att förlänga embargot avseende vapen inom och till Demokratiska republiken Kongo och begär med eftertryck att effektiva åtgärder ska vidtas så att de väpnade grupperna i östra delen av landet inte får något stöd.

9. Europaparlamentet påminner om att systematiska våldtäkter definieras som ett brott mot mänskligheten i den internationella brottmålsdomstolens stadgar och begär att den internationella brottmålsdomstolen ska ingripa mot de massiva våldtäkter som begåtts i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo.

10. Europaparlamentet uppmanar regeringen och parlamentet i Demokratiska republiken Kongo att snarast införa Romstadgans bestämmelser i den nationella lagstiftningen.

11. Europaparlamentet välkomnar den nolltoleranspolitik som President Kabila förespråkat mot sexuellt våld och annat missbruk inom de väpnade styrkorna och uppmuntrar regeringen i Demokratiska republiken Kongo att utan dröjsmål och med stöd av Monuc genomföra sin nya strategi mot våld mot kvinnor.

12. Europaparlamentet betonar att återupprättandet och reformeringen av rättsväsendet (där man integrerar förebyggande och skydd samt strävar efter att bekämpa straffrihet när det gäller sexuellt våld) liksom stöd till offren och deras återintegrering ska utgöra viktiga delar av de finansierade biståndsprogrammen.

13. Europaparlamentet beklagar djupt det utökade våldet mot hjälparbetare vilket får allvarliga återverkningar på den humanitära situationen på fältet. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna i Nordkivu att inleda grundliga undersökningar om varje incident och att omedelbart utöka skyddet.

14. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att fortsätta och utöka finansieringen till det humanitära biståndet i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo med tanke på det allt större antalet internflyktingar och försämrade levnadsvillkor. Parlamentet stöder i detta syfte uppmaningen från FN och 380 hjälporganisationer och icke-statliga organisationer den 30 november 2009 för att under 2010 få in 7,1 miljarder dollar i humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att lämna ett rimligt bidrag.

15. Europaparlamentet är fortfarande oroat över den illegala handel med mineraler och andra naturtillgångar som rebellgrupper ägnar sig åt i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i samtal med regeringarna i Demokratiska republiken Kongo och dess grannländer insistera på att det införs effektiva system för spårbarhet och ursprungsbevis för naturtillgångar.

16. Europaparlamentet förväntar sig att de kongolesiska myndigheterna ska respektera sitt åtagande om att organisera de planerade lokala valen och att garantera finansieringen av dem. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra allt de kan för att stödja valprocessen och hjälpa till att få slut på styrningsproblem, brist på insyn och brott mot medborgerliga och politiska rättigheter i samarbete med de kongolesiska myndigheterna.

17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, regeringarna i Demokratiska republiken Kongo och länderna kring de stora sjöarna, Afrikanska unionens institutioner, Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) samt Förenta nationernas expertgrupp och generalsekreterare.