FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Iran
3.2.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Adrian Severin, Hannes Swoboda, Roberto Gualtieri, Sergio Gaetano Cofferati, Ana Gomes, María Muñiz De Urquiza för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0078/2010
B7‑0082/2010
Europaparlamentets resolution om situationen i Iran
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran,
– med beaktande av uttalandet av den 28 december 2009 från EU:s ordförandeskap om demonstrationerna i Iran,
– med beaktande av den höga representantens uttalande av den 12 januari 2010 för Europeiska unionens räkning om rättegången mot sju bahailedare i Iran,
– med beaktande av Europeiska rådets uttalande av den 10–11 december 2009 om Iran,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 62/149 av den 18 december 2007 och 63/168 av den 18 december 2008 om ett moratorium för tillämpningen av dödsstraff,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och konventionen om barnets rättigheter, som alla har undertecknats av Islamiska republiken Iran,
– med beaktande av Internationella atomenergiorganets (IAEA) stadga och fördraget om icke-spridning av kärnvapen, som Islamiska republiken Iran har undertecknat,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den politiska utvecklingen i Iran efter det omstridda presidentvalet i juni 2009 har visat att det finns en stor potential för en folkledd, demokratisk förändring i landet, framdriven av det sjudande, välutbildade och aktiva civila samhället.
B. De pågående fredliga demonstrationerna mot det upplevda valfusket och de allvarliga begränsningarna i de politiska och medborgerliga rättigheterna och grundläggande friheterna, särskilt yttrande- och mediefriheten, som införts av Islamiska republiken Iran har våldsamt slagits ned av regeringen, främst av revolutionsgardet och Basij-milisen.
C. Tusentals fredliga demonstranter och dissidenter, inklusive studenter, kvinnorättsaktivister, och advokater, kända människorättsförsvarare, journalister, fackföreningsföreträdare, och reformvänliga präster har godtyckligt gripits i ett tydligt försök att skrämma kritiker och kväva avvikande åsikter. Regeringstjänstemän har bekräftat att minst 30 demonstranter har dött i protester eller i internering sedan juni 2009, och att ytterligare minst sju dog i sammandrabbningarna den 27 december, den heliga Ashura-dagen. Det verkliga antalet dödsoffer för det regeringsunderstödda våldet antas vara mycket högre.
D. Den 28 januari 2010 hängdes Mohammad Reza Ali Zamani och Arash Rahmanipour av de iranska myndigheterna efter en orättvis rättegång, för sitt påstådda medlemskap i den ”monarkistiska oppositionen”. Det har meddelats att ytterligare nio personer som dömts till döden kommer att avrättas. Iran hör till de länder i världen som genomför flest antal avrättningar. Det är också det land där det sker flest brott mot förbudet att avrätta ungdomsbrottslingar.
E. Många av dem som gripits har rapporterat att de misshandlats eller torterats och i vissa fall utsatts för sexuella övergrepp i fängelser och hemliga interneringsanläggningar. En undersökning från Islamiska republiken Irans parlament, Majlis, slog i början av 2010 fast att den vice åklagaren Saeed Mortazavi var direkt ansvarig för att minst tre fångar dött av tortyr och vanvård i Kahrizak-fängelset, som domstolsväsendet beordrat skulle stängas tre år tidigare.
F. Med början i augusti 2009 genomförde domstolarna skenrättegångar med hundratals kända reformvänner och aktivister och anklagade dem för samröre med ”upprorsmakare” som sökte verka för en ”sammetsrevolution”. Under dessa rättegångar lämnade många av dissidenterna bekännelser som framstod som framtvingade.
G. Utöver den människorättskris som uppstod efter valet har säkerhetsstyrkorna systematiskt trakasserat personer som tillhör religiösa minoriteter, t.ex. anhängare av bahai-tron, judar och sunnimuslimer och genomfört kampanjer med godtyckliga gripanden av kurdiska azeriska, baluchiska och arabiska civilsamhällsaktivister och politiska aktivister.
H. Den iranska regeringen fortsätter att anklaga de europeiska länderna för inblandning i den politiska utvecklingen i Iran. Dessa anklagelser ledde under perioden efter valet till att två brittiska diplomater utvisades, till att ett flertal iranska anställda vid den brittiska ambassaden greps samt till att två tyska diplomater greps för påstådd inblandning i protesterna i Iran i samband med Ashura i december 2009.
I. Den iranska regeringen har gått hårt åt inhemska och utländska medier, vilket starkt har begränsat det iranska folkets tillgång till information. Ett antal europeiska företag har bistått med teknik som gjort det möjligt att censurera rapporter om protester i Teheran och andra iranska städer.
J. Iran har överskridit den tidsfrist som var fastställd till slutet av 2009 för att följa uppmaningarna att ge Internationella atomenergiorganets inspektörer tillträde till landets kärnanläggningar. Iran har hitintills inte gjort något för att återställa det internationella samfundets tilltro till att landets kärntekniska program används enbart för fredliga ändamål.
K. Irans president Mahmoud Ahmadinejad meddelade den 3 februari 2010 att Iran är redo att skicka sitt anrikade uran utomlands för vidare anrikning.
L. Unesco har beslutat att utse Teheran till filosofins huvudstad 2010 och anordna 2010 års världsfilosofidag i Teheran.
1. Europaparlamentet ställer sig helhjärtat bakom det iranska folkets strävan efter demokrati. Parlamentet hyllar modet hos alla iranska kvinnor och män som försvarar sina grundläggande friheter och demokratiska principer genom att demonstrera fredligt. Parlamentet anser att dessa personer ger uttryck för sin vilja att leva i ett samhälle fritt från förtryck och trakasserier och i fred med det internationella samfundet.
2. Europaparlamentet upprepar att yttrandefrihet och rätten till fredliga sammankomster är universella mänskliga rättigheter som måste respekteras, och att Iran förbundit sig att respektera dessa rättigheter när man undertecknade den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet uppmanar med eftertryck Irans regering att fullt ut respektera rätten till fredliga sammankomster och rätten till yttrandefrihet i samband med de utlysta demonstrationerna den 11 februari 2010.
3. Europaparlamentet fördömer starkt det våld som den iranska regeringen använt mot demonstranter som försöker utöva sin rätt till yttrandefrihet och fredliga sammankomster. Parlamentet ser detta i avseende med bestörtning på att de demonstrationer som ägde rum efter protesterna på Ashura-dagen och under Ayatollah Montazeris begravning slogs ned med våld. Parlamentet begär att alla de som hålls fängslade för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet friges omedelbart och villkorslöst.
4. Europaparlamentet begär att det görs utredningar om och vidtas rättsliga åtgärder mot de regeringstjänstemän och de personer ur säkerhetsstyrkorna som bär ansvaret för morden på, misshandeln av, och tortyren och våldtäkterna mot demonstranter och fängslade personer.
5. Europaparlamentet fördömer starkt avrättningarna av Mohammed Reza Alizamani och Arash Rahmanipour som ägde rum nyligen, och meddelandet om kommande avrättningar av ytterligare nio personer som dömts till döden i orättvisa rättegångar. Parlamentet är starkt bekymrat över situationen för de personer som står anklagade för – och i ett antal fall formellt åtalats för – brott som är belagda med dödsstraff, trots att dessa personer endast uttryckte sina åsikter om den politiska situationen och de medborgerliga rättigheterna i Iran. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de iranska myndigheterna att avskaffa dödsstraffet och att under tiden införa ett moratorium för avrättningar, i enlighet med resolutionerna 62/149 och 63/168 från FN:s generalförsamling.
6. Europaparlamentet beklagar den systematiska begränsningen av informationsfriheten genom blockering av webbplatser, ett förbud mot journalisters bevakning av otillåtna demonstrationer samt införandet av nya restriktioner som innebär att de måste utverka tillstånd för att kunna rapportera överhuvudtaget. Parlamentet fördömer starkt den iranska regeringens beslut att störa BBC:s sändningar på persiska.
7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer att finansiera en ny TV-kanal på persiska. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utforska ytterligare möjligheter att stärka en demokratisk förändring i Iran genom instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter eller andra instrument.
8. Europaparlamentet uppmanar de europeiska företagen att inte förse den iranska regeringen med teknik som kan användas för att undertrycka protester, i synnerhet inte teknik som gör det möjligt att övervaka kommunikation på Internet i syfte att kontrollera innehåll och spåra källorna till e-post, IP-telefonisamtal och inlägg på webbplatser för sociala nätverk.
9. Europaparlamentet anser att anklagelserna om utländsk inblandning i utvecklingen i Iran efter valet är ogrundade och oacceptabla. Parlamentet uppmanar den iranska regeringen att omedelbart frige de två tyska diplomater som gripits med anledning av sin påstådda inblandning i protesterna i Iran i samband med Ashura i december. Parlamentet ber i detta sammanhang de iranska myndigheterna att respektera Wienkonventionen och diplomatiska normer.
10. Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att föra upp de personer ur säkerhetsstyrkorna som bär ansvaret för att ha slagit ned de fredliga demonstrationerna och för brotten mot de mänskliga rättigheterna på listan över personer som omfattas av i EU:s inreseförbud och frysning av tillgångar.
11. Europaparlamentet bekräftar på nytt Irans rätt att utveckla kärnenergi för fredliga ändamål i enlighet med bestämmelserna i icke-spridningsföredraget. Parlamentet noterar Irans president Mahmoud Ahmadinejads meddelande om att Iran är redo att skicka sitt anrikade uran utomlands för vidare anrikning. Parlamentet hoppas att detta meddelande kommer att ledsagas av konkreta åtgärder så att man minskar oron kring landets kärntekniska program, i linje med IAEA:s rekommendationer.
12. Europaparlamentet stöder den tvåsidiga strategin i fråga om Irans kärntekniska program. Parlamentet uppmanar på nytt Iran att fullt ut och utan vidare dröjsmål leva upp till sina skyldigheter enligt resolutionerna från FN:s säkerhetsråd och IAEA, och att i synnerhet uppfylla de rekommendationer som fastställdes i resolutionen från IAEA:s styrelse av den 27 november 2009. Parlamentet uppmanar rådet att stödja åtgärderna från FN:s säkerhetsråd om Iran står fast vid sitt beslut att inte samarbeta med det internationella samfundet om sitt kärntekniska program. Parlamentet uppmanar rådet att vara redo att vidta nödvändiga, smarta, riktade och icke-spridningsinriktade åtgärder i anslutning till säkerhetsrådets arbete.
13. Europaparlamentet uppmanar rådet att fortsätta att vara berett att inleda samtal med Iran för att nå en förhandlingslösning på kärnteknikfrågan samt regionala säkerhetsfrågor, och att ta hänsyn till Irans legitima säkerhetsintressen och -oro, om Iran skulle fatta ett konkret beslut i detta hänseende. Parlamentet påpekar att ett sådant engagemang inte bör inskränka på främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter i Iran. Parlamentet är övertygat om att ett demokratiskt och starkt Iran skulle kunna spela en viktig roll för att stabilisera och skapa fred i regionen.
14. Europaparlamentet uppmanar UNESCO att ompröva beslutet att anordna 2010 års världsfilosofidag i Teheran och sitt stöd till förslaget från Italiens Unesco-kommission om att bibehålla utnämningen av Teheran som värdstad för detta initiativ, och att istället arrangera dessa aktiviteter i andra huvudstäder, och därigenom skicka en stark signal för att understryka bristen på yttrandefrihet i Iran.
15. Europaparlamentet beklagar beslutet från Irans regering att ställa in besöket från Europaparlamentets delegation i Iran. Parlamentet anser att ett sådant besök skulle kunna bidra till den politiska dialogen mellan EU och Iran, under förutsättning att delegationen ges mandat och möjlighet att möta regeringen, oppositionen, människorättsförsvarare och företrädare för det civila samhället.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter och Islamiska republiken Irans regering och parlament (Majlis).