Förslag till resolution - B7-0239/2010Förslag till resolution
B7-0239/2010

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ett allmänt förbud mot användning av cyanidbaserad gruvdriftteknik inom EU

19.4.2010

till följd av frågan för muntligt besvarande B7-0206/2010
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Daciana Octavia Sârbu, Csaba Sándor Tabajdi för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0238/2010

Förfarande : 2010/2593(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0239/2010
Ingivna texter :
B7-0239/2010
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B7‑0239/2010

Europaparlamentets resolution om ett allmänt förbud mot användning av cyanidbaserad gruvdriftteknik inom EU

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av försiktighetsprincipen som anges i Riodeklarationen om miljö och utveckling samt i konventionen om biologisk mångfald från juni 1992 i Rio de Janeiro,

–   med beaktande av miljömålen i Europaparlamentets och rådets ramdirektiv för vatten 2000/60/EG av den 23 oktober 2000,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/21/EG av den 15 mars 2006 om hantering av avfall från utvinningsindustrin som tillåter användningen av cyanid i gruvdrift med högsta tillåtna nivåer av cyanid.

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/105/EG av den 16 december 2003 om ändring av rådets direktiv 96/82/EG (Seveso II) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår, i vilket det står att ”viss lagrings- och bearbetningsverksamhet i samband med gruvdrift [...] kan få mycket allvarliga följder”,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, i vilket det står att medlemsstaterna kan slå fast att verksamhetsutövaren inte ska bära kostnaderna för miljöskadorna om han eller hon kan visa att vissa villkor är uppfyllda,

–   med beaktande av de spanska, belgiska och ungerska ordförandeskapens 18‑månadersprogram och dess prioriteringar inom områdena vattenpolitik och biologisk mångfald,

–   med beaktande av UNEP/OCHA:s rapport om cyanidutsläppen i Baia Mare i Rumänien från mars 2000 och rapporten från den internationella arbetsgruppen för bedömning av Baia Mare-olyckan från december 2000,

–   med beaktande av att Tjeckien genom en ändring av sin gruvdriftslag nr 44/1988 infört ett totalförbud mot cyanidbaserad teknik och av att Ungerns gruvdriftslag nr 48/1993 ändrats 2009 så att cyanidbaserad gruvdriftsteknik förbjudits på ungerskt territorium samt av att Tyskland 2002 antagit en förordning med förbud mot gruvdrift med cyanidlakning,

–   med beaktande av frågan till kommissionen av den 17 mars 2010 om ett förbud mot användning av cyanidbaserad gruvdriftteknik inom EU (O-0035/2010 – B7-0206/2010),

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Förenta nationerna förklarade 2010 för Internationella året för biologisk mångfald, och världen uppmanas därför att under 2010 vidta åtgärder till skydd för den biologiska mångfalden på jorden.

B.  Cyanid är en mycket giftig kemikalie som används vid utvinning av guld. I bilaga VIII till ramdirektivet om vatten räknas cyanid till de huvudsakliga förorenande ämnena som kan få katastrofala och oåterkalleliga följder för människors hälsa och för miljön, och därmed också för den biologiska mångfalden.

C. Vid det fjortonde mötet för Visegradländernas miljöministrar, som hölls den 25 maj 2007 i Prag i Tjeckien, utfärdade Tjeckiens, Polens, Slovakiens och Ungerns miljöministrar en gemensam ståndpunkt om hållbar gruvdrift, där de uttryckte sin oro över den riskabla teknik som användes och var tänkt att användas vid gruvdrift på olika platser i regionen, vilket medförde avsevärda risker för miljön med potentiella gränsöverskridande konsekvenser.

D. I Sofiakonventionen om samarbete för skydd och hållbar användning av Donau kom parterna överens om att vid sidan om de prioriterade farliga ämnen enligt ramdirektivet om vatten skulle också cyanid räknas som ett relevant farligt ämne.

E.  För tio år sedan brast en fördämning vid guldgruvan i Baia Mare i Rumänien och mer än 100 000 kubikmeter cyanidhaltigt vatten strömmade ut i Szamos-Tiszas-Donaus flodsystem, vilket orsakade den tidens största ekologiska katastrof i Centraleuropa. De giftiga ämnena dödade många organismer och skadade ekosystemet, livsmedelskedjan och människors användning av floden under många år framöver. 100 procent av all plankton, 82 procent av fiskbestånden och 50–60 procent av de ryggradslösa djuren rapporteras ha dött i den mest förorenade delen av Tiszafloden.

F.  Under de gångna 25 åren har det inträffat över 30 större olyckor med cyanidutsläpp runtom i världen, och vi har inga verkliga garantier för att sådana olyckor inte kommer att inträffa på nytt, framför allt mot bakgrund av att det blir allt vanligare med extrema väderleksförhållanden, bland annat kraftiga och ofta förekommande skyfall, enligt vad som förutsägs i den fjärde konsekvensbedömningen från FN:s internationella klimatpanel.

G. Flera EU-medlemsstater har fortfarande nya projekt på gång med storskalig dagbrottsbrytning i guldgruvor där cyanidbaserad teknik kommer att användas i tätbefolkade områden, vilket innebär ytterligare potentiella hot mot människors hälsa och mot miljön.

H. Enligt ramdirektivet om vatten är medlemsstaterna skyldiga att uppnå och bevara en ”god status” hos sina vattentillgångar, liksom att förhindra föroreningar från farliga ämnen. Vattenkvaliteten kan dock också bero på vattenkvaliteten i de avrinningsområden som är belägna i grannländer där cyanidbaserad gruvdriftsteknik används.

I.   De gränsöverskridande effekterna av olyckor med cyanid, framför allt föroreningar av stora avrinningsområden och grundvattentillgångar, visar hur viktigt det är att EU bemöter det allvarliga hot som cyanidbaserad gruvdrift utgör.

J.   Det saknas fortfarande tillsynsregler och ordentliga ekonomiska garantier, och eftersom genomförandet av den nuvarande lagstiftningen om cyanidbaserad gruvdrift också beror på kompetensen hos de verkställande myndigheterna i varje medlemsstat är det bara en fråga om tid och försummelse innan det händer en olycka.

K. Direktivet om avfall från utvinningsindustrin har i vissa medlemsstater inte genomförts fullt ut.

L.  Cyanidbaserad gruvdrift skapar ett fåtal arbetstillfällen under en period av endast 8–16 år, och riskerar att orsaka enorma gränsöverskridande miljöskador som vanligtvis inte ersätts av de driftsansvariga företagen, som brukar försvinna eller gå i konkurs. Det blir i stället staten, alltså skattebetalarna, som får stå för kostnaderna.

M. De driftsansvariga företagen har inga långtidsförsäkringar som skulle täcka kostnaderna i händelse av en framtida olycka eller driftsstörning.

N. Det måste utvinnas ett ton lågvärdig malm för att man ska få fram två gram guld, vilket skapar enorma mängder gruvavfall på platserna, samtidigt som mellan 25 och 50 procent av guldet i slutändan blir kvar i avfallshögarna. Storskaliga projekt med cyanidbaserad gruvdrift använder dessutom flera miljoner kilo natriumcyanid per år och bara transporten och lagringen av cyaniden kan få katastrofala konsekvenser om något skulle gå fel.

O. Det finns faktiskt alternativ till cyanidbaserad gruvdrift, och dessa alternativ skulle kunna ersätta den cyanidbaserade tekniken.

P.  Allmänheten protesterar starkt mot de pågående projekten med cyanidbaserad gruvdrift på olika håll i Europa, och protesterna kommer inte enbart från enskilda medborgare, lokalsamhällen och icke-statliga organisationer, utan också från statliga organisationer, regeringar och politiker.

1.  Europaparlamentet anser att EU:s syften med ramdirektivet om vatten, dvs. att uppnå god kemisk status och skydda vattentillgångarna samt slå vakt om den biologiska mångfalden, inte kan uppnås på annat sätt än genom ett förbud mot cyanidbaserad gruvdriftsteknik.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett totalförbud mot cyanidbaserad gruvdriftsteknik i EU före utgången av 2011, eftersom ett totalförbud är det enda säkra sättet att skydda våra vattentillgångar och ekosystem mot cyanidföroreningar från gruvdrift, och att i vanlig ordning göra en konsekvensbedömning.

3.  Europaparlamentet noterar de initiativ som tagits på detta område inom EU och FN-systemet och uttalar sitt starka stöd för en utveckling och användning av säkra och framför allt cyanidfria alternativ inom gruvdriften.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att varken direkt eller indirekt stödja något gruvprojekt i EU med cyanidbaserad teknik förrän totalförbudet har trätt i kraft och att inte heller stödja sådana projekt i tredjeländer.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring i den nuvarande lagstiftningen om hantering av avfall från utvinningsindustrin med krav på att varje driftsansvarigt företag ska ha en försäkring som ersätter kostnaderna för skador och täcker kostnaderna för att återställa ursprunglig ekologisk och kemisk status, i händelse av en olycka eller driftsstörning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.