Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien,

–   med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om Kroatiens framstegsrapport 2009(1),

–   med beaktande av Kroatiens framstegsrapport 2010, offentliggjord av kommissionen den 9 november 2010 (SEK(2010)1326),

–   med beaktande av rekommendationerna från det elfte mötet med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Kroatien, antagna den 29 mars 2010 i Zagreb, och från det tolfte mötet med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Kroatien, antagna den 30 november 2010 i Bryssel,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Europaparlamentet står fortfarande helhjärtat bakom Kroatiens anslutning till Europeiska unionen och är fast beslutet att hjälpa landet att snabbt slutföra avtalet.

B.  Anslutningsförhandlingarna med Kroatien har kommit mycket långt och befinner sig nu i sitt slutskede. Ett konkret och viktigt steg framåt kan i synnerhet noteras i uppfyllandet av riktmärkena i förhandlingskapitlen.

C. Anslutningsförhandlingarna med Kroatien kommer att kunna avslutas under första halvåret 2011 förutsatt att man fortsätter att beslutsamt fullfölja de nödvändiga reformerna, särskilt genom att stärka den offentliga förvaltningen och rättsväsendet, fortsätta att bekämpa korruptionen, garantera dels ett hållbart återvändande för flyktingar och ett oinskränkt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY), dels en fortsatt privatiseringsprocess och antagande av omstruktureringsplaner för utsatta skeppsvarv.

D. Reformarbetet måste fortsättas även efter det att anslutningsavtalet ingåtts för att landet och dess medborgare fullt ut ska kunna dra nytta av fördelarna med ett medlemskap i EU.

E.  Utsikter till ett medlemskap i EU är ett viktigt incitament för andra länder i västra Balkanregionen som är på väg mot en integration i EU att gå vidare med nödvändiga politiska, ekonomiska och rättsliga reformer och stärka fred, stabilitet och en försonlig samexistens i regionen grundad på goda förbindelser med grannländerna. EU bör stärka det europeiska perspektivet för de av Kroatiens grannländer som ingår i Thessalonikiprocessen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet berömmer Kroatiens stora framsteg med att uppfylla de riktmärken som krävs för ett slutförande av anslutningsförhandlingarna. Parlamentet uppmanar Kroatien att beslutsamt fullfölja alla nödvändiga reformer så att landet kan nå de sista riktmärkena och slutföra förhandlingarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja all sin kapacitet för att stödja Kroatiens ansträngningar att nå riktmärkena.

2.  Europaparlamentet välkomnar det ungerska ordförandeskapets avsikt att slutföra förhandlingarna under första halvåret 2011 om alla kriterier och riktmärken är uppfyllda.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att Kroatiens snara anslutning rymmer såväl en europeisk som en regional dimension och uppmuntrar ånyo de övriga länderna på västra Balkan att beslutsamt inleda och genomföra anslutningsinriktande reformer.

4.  Europaparlamentet är alltjämt oroat över att majoriteten av de kroatiska medborgarna enligt den senaste Eurobarometerundersökningen anser att Kroatiens medlemskap inte kommer att gynna landet. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna och det civila samhället att med hjälp av kommissionen intensifiera sina insatser med målet att få kroaterna att känna att det europeiska projektet även tillhör dem. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att ge betydligt större politiskt stöd till de organisationer i det civila samhället som försöker främja landets EU-medlemskap och att engagera dessa icke‑statliga aktörer bättre i anslutningsprocessen. Parlamentet anser att det är viktigt att ge medborgarna tydlig och saklig information om konsekvenserna av Kroatiens anslutning till EU.

Politiska kriterier

5.  Europaparlamentet välkomnar att det kroatiska parlamentet i juni 2010 med en överväldigande majoritet antog de grundläggande ändringar till författningen som krävs för en anslutning till EU. Parlamentet anser att de antagna konstitutionella förändringarna kommer att bana väg för antagandet av återstående lagstiftning, men beklagar att parlamentet och regeringen missade tillfället att stadfästa ett bättre skydd för minoritetsgrupper i författningen, exempelvis hbt-minoriteten, och även principen om ekologisk hållbarhet.

6.  Europaparlamentet understryker att trots att flera insatser gjorts för att förstärka den offentliga förvaltningen kvarstår brister i förvaltningsförfarandena och förvaltningskapaciteten är fortfarande otillräcklig med hänsyn till komplexiteten i de offentliga förvaltningsreformerna. Parlamentet uppmanar Kroatiens regering att komma till rätta med de avsevärda förseningarna i decentraliseringsarbetet, bland annat genom att utarbeta och genomföra en decentraliseringsstrategi och genom att vidta ytterligare åtgärder för att avpolitisera den offentliga förvaltningen och stärka dess professionalism och etik. Parlamentet anser att slutförandet av en tydlig strategi för befordran som grundas på meriter och en reviderad ersättningspolitik är viktiga i detta avseende.

7.  Europaparlamentet menar att korruptionen förefaller ha varit utbredd i Kroatien och fortfarande tycks utgöra ett allvarligt övergripande problem. Parlamentet välkomnar att kroatiska regeringen för en hård linje mot alla former av korruption. Parlamentet betonar att regeringen särskilt lagt vikt vid bekämpningen av korruption genom rättsliga och institutionella ramar, bland annat genom utredningar och åtal samt genom samarbete mellan organ och internationellt samarbete. Parlamentet uppmärksammar att viktiga korruptionsmål där en före detta premiärminister, två före detta ministrar, topptjänstemän och en rad administrativa chefer i offentligägda företag är inblandade är under utredning. Parlamentet förväntar sig öppna och rättvisa rättegångar och påminner de kroatiska myndigheterna om vikten av att skydda korruptionsutredningen mot politisk inblandning. Parlamentet välkomnar att man inrättat specialiserade avdelningar för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet vid de fyra största domstolarna i landet, där domare systematiskt kontrolleras och får extra utbildning. Parlamentet uppmanar Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att samarbeta nära med de kroatiska myndigheterna för att klargöra följderna av om korruptionen förs vidare/fortsätter i nästa led/ger upphov till sekundär korruption in EU:s institutioner

8.  Europaparlamentet konstaterar att fastän bekämpningen av korruption alltjämt är ett högprioriterat område för regeringen så har få korruptionsmål nått domstolarna och flertalet befinner sig ännu i åtals- eller utredningsfasen. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka de korruptionsbekämpande organens förvaltningskapacitet, i synnerhet USKOK:s (myndigheten för bekämpning av korruption och organiserad brottslighet), och ännu starkare främja en kultur av politisk ansvarighet. Parlamentet uppmärksammar de kroatiska myndigheternas insatser för att förebygga korruption genom att utbilda domare och andra offentliga tjänstemän och genom att informera hela samhället om dessa frågor. Parlamentet betonar dock att mer behöver göras i detta avseende, särskilt genom att öka insynen i offentliga utgifter. Parlamentet välkomnar regeringens insatser för att åtgärda bristerna i finansieringen av politisk verksamhet och valkampanjer.

9.  Europaparlamentet gläds åt de avsevärda insatser som gjorts för att reformera rättsväsendet och möjliggöra ett oberoende och opartiskt rättsväsende, särskilt antagandet av den reviderade handlingsplanen för reformer av rättsväsendet. Parlamentet välkomnar de ytterligare framsteg som gjorts för att minska anhopningen av rättsfall som väntar på avgörande, särskilt mål där förfarandet pågår längre än tre år och att domstolsväsendet rationaliserats genom att man inrättat större domstolar, lokala domstolar och handelsdomstolar samt specialutbildat domare. Parlamentet noterar de positiva åtgärder som har vidtagits, bland annat med hänsyn till det statliga rättsliga rådet, rättsakademins oberoende och inrättandet av en utbildningsinrättning för juridiska tjänstemän för att öka rättsväsendets oberoende när det gäller tillsättningen av domare, deras karriärutveckling och de högsta domarnas disciplinära ansvar, liksom antagandet av mer allmänna garantier härvidlag.

10. Europaparlamentet betonar att även om domstolarna har minskat antalet olösta mål som väntar på avgörande så lider rättsstatsprincipen och medborgarnas förtroende för rättsväsendet fortfarande av den stora anhopning mål och de alltför långdragna domstolsförhandlingarna. Parlamentet måste tyvärr konstatera att trots att det finns ett stort antal domare så räcker domstolspersonalen inte till, och uppmanar därför de kroatiska myndigheterna att åtgärda detta. Parlamentet framhåller i detta sammanhang att verkställandet av domar fortfarande är ett problem.

11. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen ännu inte har sett tillräckliga framsteg i fråga om infrastruktur och utrustning för domstolarna, främst på grund av bristande finansiering. Parlamentet förväntar sig att rättsväsendet börjar fungera snarast möjligt så att man kan komma till rätta med anhopningen av rättsfall i Kroatien och garantera att rättskipningen inte fördröjs utan fungerar effektivt och i vederbörlig tid. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta att stärka rättsväsendets oberoende, effektivitet och resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att reformerna av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet har genomförts ordentligt innan Kroatiens anslutning till EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera vilken inverkan de EU-medel som anslagits till reformen av rättsväsendet och bekämpningen av korruption har haft och vilka resultat som uppnåtts.

12. Europaparlamentet noterar uttalandet från chefsåklagaren vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (ICTY) inför FN:s säkerhetsråd den 6 december 2010. Parlamentet välkomnar att de kroatiska myndigheterna generellt sett är lyhörda för chefsåklagarens begäranden om bistånd, och i tillräcklig utsträckning efterkommer begäranden och ger tillgång till vittnen och bevismaterial. Parlamentet uppmanar emellertid den kroatiska regeringen att intensifiera sina administrativa utredningar om de militärdokument som begärts och att klargöra de inkonsekvenser i rapporterna till chefsåklagaren som tas upp i åklagarens senaste uttalade inför FN:s säkerhetsråd och som ännu inte har lösts.

13. Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av den kroatiska arbetsgruppen med företrädare från olika statliga organ (Inter-Agency Task Force) för att fullständigt bringa klarhet i var de begärda dokumenten finns. Parlamentet uppmanar rådet att även tänka över ICTY:s undersökningskammares inställning, nämligen att det inte med säkerhet har kunnat fastställas huruvida de begärda skjutböckerna fortfarande existerar.

14. Europaparlamentet konstaterar med glädje att Kroatien fortsätter att aktivt behandla mål om krigsförbrytelser på eget initiativ och att åklagarna fortsatt att granska pågående krigsbrottsmål och utevarodomar samt tillämpar standardåtgärder för att säkerställa en enhetlig praxis utan beaktande av svarandens nationella ursprung. Parlamentet konstaterar emellertid att förfarandena i samband med rättegångarna om krigsförbrytelser måste förbättras ytterligare så att rättegångarna är helt opartiska och objektiva samt att man måste bekämpa straffrihet och öka vittnesskyddet. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka dialogen och samarbetet med andra länder på detta område. Parlamentet berömmer den kroatiska regeringen för dess program för att avlägsna landminor som lämnats kvar efter striderna under 1990-talet och uppmanar myndigheterna att fullfölja programmet med särskild uppmärksamhet på landets mest drabbade områden i öster.

15. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts överlag för att underlätta för flyktingar att återvända och konstaterar med glädje att allmänhetens fientliga inställning till återvändande serber har minskat i större delen av landet. Parlamentet konstaterar dock att problemen kvarstår för flyktingar och återvändande och uppmanar därför de kroatiska myndigheterna att underlätta integreringen av de återvändande genom undanröja ytterligare hinder för erhållande av permanent uppehållstillstånd genom att tillhandahålla tillräcklig finansiering för och påskynda programmen för återuppbyggnad av hus och genom att inleda sociala och ekonomiska återhämtningsprojekt. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att beslutsamt behandla de återstående ansökningarna och prioritera prövningen av överklaganden, att gå vidare med insatserna för att få igång ekonomin i missgynnade områden som drabbats av kriget, att ytterligare förbättra hållbarheten i återvändandet samt att fortsätta att främja försoning mellan de etniska grupperna i en anda av etnisk tolerans med respekt för etnisk och kulturell mångfald.

16. Europaparlamentet konstaterar att yttrandefriheten, inbegripet mediernas frihet och mångfald, föreskrivs i kroatisk rätt och i allmänhet respekteras i landet. De kroatiska myndigheterna uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för att garantera mediernas oberoende och skapa förutsättningar för att dessa ska kunna arbeta professionellt samt att fortsätta att visa sitt åtagande att se till att mediesektorn verkar utan politisk inblandning och att tillsynsorganens oberoende garanteras. Parlamentet uppmanar vidare de kroatiska myndigheterna att energiskt undersöka fall av hot och politiska påtryckningar mot journalister samt kommersiellt inflytande, och att förstärka utredningarna av hot mot journalister som undersöker fall av korruption, organiserad brottslighet och annan olaglig verksamhet. I detta sammanhang välkomnar parlamentet Zagrebs förstainstansrätts dom i rättegången om mordet på redaktören för ett veckomagasin.

17. Europaparlamentet konstaterar vidare att Kroatiens offentligägda radio och tv (HRT) fortsätter att ha svåra ledningsproblem efter flera misslyckade försök av HRT:s programråd att utse en ny direktör för HRT, vilket påverkar HRT:s verksamhet. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av den nya lagen om radio och tv och förväntar sig att HRT:s ledningsstruktur avpolitiseras och att det redaktionella oberoendet garanteras.

18. Europaparlamentet välkomnar att det skett en relativ förbättring av kvinnors rättigheter och jämställdheten mellan kvinnor och män. Parlamentet konstaterar att omkring 25 procent av parlamentsplatserna samt nästan hälften av de administrativa tjänsterna inom den offentliga sektorn innehas av kvinnor, vilket visar att det har gjorts framsteg mot jämställdhet mellan kvinnor och män. Sysselsättningsgradens könsaspekt är en positiv faktor i Kroatiens ekonomi, men parlamentet framhåller samtidigt att andelen kvinnor på ledande befattningar inom företagen fortfarande är extremt låg och att löneskillnaderna mellan könen kvarstår. Parlamentet efterlyser därför ett mer aktivt främjande av kvinnors medverkan i ekonomiska och politiska beslutsfattande organ och ett snabbt genomförande av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, som omfattar principen om lika lön. Parlamentet anser att det sociala skyddet för kvinnor för närvarande är avancerat jämfört med grannländerna. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att lägga ökad vikt vid bekämpningen av våld i hemmet.

19. Europaparlamentet välkomnar att Kroatien var ett av de första länder som åtog sig att följa den internationella konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att genomföra befintliga åtgärder och att fastställa ytterligare konkreta och insynsvänliga planer för reformer av institutionaliseringen och rättshandlingsförmågan, liksom att ta itu med problemet med det ökande antalet personer med psykisk funktionsnedsättning som bor på överfulla institutioner i stället för ute i samhället, för att fullt ut garantera personer med funktionsnedsättning deras lagstadgade och mänskliga rättigheter. Eftersom konventionen uttryckligen erkänner rätten för personer med psykisk funktionsnedsättning att leva i samhället rekommenderar parlamentet de kroatiska myndigheterna att genomföra reformer i enlighet med denna bestämmelse genom att tillhandahålla alternativa omsorgsmöjligheter. Parlamentet uppmuntrar Kroatien att göra mer för att se till att lagstiftningen om den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning efterlevs.

20. Europaparlamentet noterar de goda framstegen i fråga om respekten och skyddet för minoriteter, med ökat fokus på minoritetsfrågor i samband med förbättrade förbindelser i regionen. Parlamentet välkomnar de förstärkta bestämmelserna om minoriteter i författningen och att de medel som är tillgängliga för minoritetsorganisationer endast har minskats marginellt trots den ekonomiska åtstramningen. Parlamentet framhåller dock behovet av att vidta lämpliga åtgärder för att skydda den romska minoriteten.

21. Europaparlamentet framhåller vikten av dialog med det civila samhället och betonar den betydelsefulla roll som dessa organisationer spelar i fastställandet av politiska prioriteringar. Parlamentet uppmärksammar den kroatiska regeringens insatser för att samråda med det civila samhället. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att formalisera och öka det civila samhällets medverkan i den politiska beslutsprocessen och i övervakningen av myndigheternas verksamheter. Parlamentet framhåller det civila samhällets viktiga roll när det gäller att bidra till ett förstärkt regionalt samarbete om sociala och politiska aspekter.

22. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i fråga om fängelsesystemet, särskilt att man börjat uppföra nya fängelseanstalter samt införandet av ett nytt system för villkorlig frigivning. Parlamentet konstaterar dock att på grund av överbeläggningen är fångarnas behov i fråga om hälso- och sjukvård, hygien, utrymme, frisk luft och sysselsättningsmöjligheter ännu inte helt tillgodosedda.

23. Europaparlamentet välkomnar myndigheternas förbättrade lagföring av så kallade hatbrott. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att fastställa en tillfredsställande klassificering och definition av hatbrott, särskilt för brott som grundas på offrets sexuella läggning, kulturella bakgrund eller etniska tillhörighet.

24. Europaparlamentet välkomnar framstegen i genomförandet av lagstiftningen om hatbrott. Parlamentet konstaterar dock att myndigheterna måste agera mer kraftfullt i fall som gäller rasistiska hot och intolerans mot sexuella minoriteter.

Ekonomiska kriterier

25. Europaparlamentet konstaterar att trots att den ekonomiska nedgången minskat så har den kroatiska ekonomin fortsatt att följa nedgången i real-BNP. Parlamentet välkomnar de ekonomiska återhämtningsplanerna, men uppmanar regeringen att omsätta rekommendationerna i kraftfull politik.

26. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att lösa de strukturella svagheterna i ekonomin och minska sin omfördelande roll genom strukturreformer för att stimulera konkurrenskraften. Parlamentet understryker att den offentliga sektorn måste rationaliseras och att det behövs ytterligare finanspolitisk konsolidering och finanspolitiska reformer i syfte att minska de offentliga utgifterna. Parlamentet konstaterar vidare att kraftfulla insatser måste till för att reformera Kroatiens hälso- och sjukvårdssektor, socialförsäkringssystem och politik för statligt stöd så att kostnadseffektivitet och en stabil nivå av offentliga utgifter inom en sund finanspolitisk ram kan uppnås.

27. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att åtgärda den mycket låga sysselsättningsgraden, att förstärka ansträngningarna för att öka sysselsättningen genom att åtgärda de mycket oflexibla arbetsmarknadsregleringarna och hindren mot deltagande i arbetsmarknaden genom yrkesutbildning, utbildning och livslångt lärande.

Förmåga att åta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap

28. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien har blivit bättre på att uppfylla de förpliktelser som EU-medlemskapet innebär och att man inom de flesta områden i stor utsträckning har anpassat sin lagstiftning till EU:s regelverk. Parlamentet uppmuntrar dock de kroatiska myndigheterna att ägna särskild uppmärksamhet åt den administrativa kapaciteten och säkerställa ett korrekt genomförande så att landet kan dra största möjliga nytta av EU-medlemskapet efter anslutningen.

29. Europaparlamentet noterar anbudsförfarandet för utsatta skeppsvarv från maj 2010. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att så snabbt som möjligt slutföra denna omstruktureringsprocess så att ett viktigt riktmärke i anslutningsförhandlingarna kan uppnås, vilket är nödvändigt för att konkurrenskapitlet preliminärt ska kunna avslutas.

30. Europaparlamentet välkomnar de betydande insatserna för att förstärka den administrativa och institutionella kapaciteten samt det allmänna förvaltningssystemet för stöd inför anslutningen för att ordentligt förbereda genomförandet av sammanhållnings- och landsbygdspolitiken efter Kroatiens anslutning till EU.

31. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att förbättra samordningen inom centrala regeringsorgan med ansvar för miljöförvaltning, särskilt dem som har hand om fysisk planering, avfallshantering samt vatten- och luftförvaltning för att man i tillräcklig utsträckning ska kunna bevara den unika miljön och en stor biologisk mångfald. Parlamentet uppmanar regeringen att i synnerhet som ett första angeläget steg genomföra en grundlig utvärdering av den nuvarande administrativa organisationen för miljöpolitik och miljöförvaltning.

32. Europaparlamentet noterar med glädje att Kroatiens geografiska läge och de tre transportkorridorer som korsar landet ger gods som ska österut eller kommer österifrån och till och från Fjärran Östern en kostnadseffektiv väg till de centraleuropeiska marknaderna. Parlamentet betonar att hamn-, järnvägs- och vägförbindelserna måste utvecklas och integreras med de europeiska korridorerna så att man fortsätter att vara en attraktiv plats för transporttjänster.

33. Europaparlamentet konstaterar att Kroatien har gjort betydande framsteg med att anpassa sin politik och sina lagar och andra författningar till EU-lagstiftningen om elektronisk kommunikation och informationsteknik och uppmanar de kroatiska myndigheterna att främja en så allmänt tillgänglig Internetåtkomst som möjligt. Parlamentet välkomnar att övergången till digital tv-sändning har skötts väl, men beklagar konkurrensen på marknaden för fast bredband fortfarande är begränsad trots de bestämmelser som införts.

34. Europaparlamentet konstaterar att det kvarstår strukturella utmaningar inom jordbruket och att privata jordbruk fortfarande bedrivs på små och uppsplittrade marker med begränsade möjligheter att uppnå stordriftsfördelar.

35. Europaparlamentet välkomnar Kroatiens deltagande i den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken, särskilt den militära insatsen EU Navfor Atalanta och EU:s civila uppdrag Eupol Afghanistan och Eulex Kosovo, samt Kroatiens bidrag till EU:s stridsgrupper genom att aktivt delta i den nordiska stridsgruppen och i den stridsgrupp som leds av Tyskland. Parlamentet konstaterar vidare med tillfredsställelse att Kroatien systematiskt och regelbundet ansluter sig till den gemensamma försvars- och säkerhetspolitikens förklaringar, gemensamma ståndpunkter och uttalanden när landet inbjudits att delta, både i Bryssel och inom internationella organisationer.

Regionalt samarbete

36. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta sina ansträngningar för att upprätthålla och ytterligare fördjupa goda förbindelser med grannländerna och slå vakt om sin roll som en viktig och proaktiv motor för regionalt samarbete på alla nivåer. Parlamentet välkomnar att Kroatiens president uppmärksammade de bosniska krigsoffren under sitt officiella besök i Sarajevo i april 2010. Parlamentet ser sådana initiativ och gester som ett åtagande från Kroatiens sida att lösa historiska problem med sina grannar på ett rättvist, uppriktigt och värdigt sätt. Parlamentet välkomnar också det gemensamma uttalandet från Kroatiens president och premiärminister till stöd för Bosniens och Hercegovinas integritet och självständighet och landets anslutning till EU och Nato. Parlamentet konstaterar att framstegen inom det regional samarbetet har varit ojämna och uppmanar därför med kraft såväl den kroatiska regeringen som grannländernas regeringar att fördjupa sin dialog för att skapa försoning mellan medborgarna i regionen och finna bestående och ömsesidigt godtagbara lösningar på alla kvarstående bilaterala tvister, särskilt vad gäller slutliga avtal om statsgränser, saknade personer, återlämnande av egendom, flyktingars återvändande samt utlämning av medborgare som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

37. Europaparlamentet välkomnar det skiljeavtal mellan Kroatien och Slovenien om gränsfrågan som trädde ikraft den 29 november 2010. Parlamentet anser att lösandet av den långvariga gränstvisten mellan grannländerna är en stark signal till hela regionen om att främja en kultur av dialog och kompromiss. Parlamentet erinrar om bestämmelserna i artikel 10 i skiljeavtalet enligt vilka båda parter ska avhålla sig från alla åtgärder och uttalanden som skulle kunna fördjupa tvisten eller äventyra skiljedomstolens arbete.

38. Europaparlamentet efterlyser framsteg i lösandet av bilaterala tvister med grannländerna, såsom gränsfrågorna med Serbien, Montenegro samt Bosnien och Hercegovina, för att förhindra att dessa tvister blir ett hinder för ytterligare utvidgningar av EU efter Kroatiens anslutning.

39. Europaparlamentet berömmer Kroatien och Serbien för deras ambitioner och ansträngningar för att stärka försoningen mellan sina medborgare i en anda av ömsesidig förståelse. Parlamentet välkomnar det besök som Serbiens president Tadić tillsammans med Kroatiens president gjorde i Vukovar, där Serbiens president uppmärksammade och framförde sina ursäkter för de brott som begicks i Ovčara nära Vukovar, och ser det gemensamma åtagandet att utreda fall av saknade personer och hitta lösningar på flyktingfrågor och frågor som rör återvändande och som ett viktigt steg i försoningsarbetet. Parlamentet välkomnar att Kroatiens president Josipovic uppmärksammade de serbiska krigsoffren i Kroatien. Parlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet mellan Kroatien och Serbien den 29 juni 2010 om utlämning av personer som misstänks eller har dömts för brott i samband med organiserad brottslighet och korruption samt ingåendet av ett avtal om utlämning mellan Kroatien och Montenegro den 1 oktober 2010 som en viktig åtgärd för att effektivisera bekämpningen av korruption och organiserad brottslighet samt minska straffriheten inom regionen.

40. Europaparlamentet välkomnar det regionala initiativet Brdoprocessen, som Kroatien och Slovenien inledde i mars 2010, särskilt avtalet mellan Kroatien, Slovenien och Serbien om att inrätta ett gemensamt företag för godstransporter på järnväg för att förbättra godstransporterna till och från västra Europa, Turkiet och Grekland genom de tre länderna. Parlamentet menar att detta inte bara avsevärt kommer att minska transportkostnaderna och korta restiderna genom förenklade gräns- och tullkontroller utan även visar på ett åtagande att omsätta försoningsarbetet i praktiska åtgärder som alla kommer att gynnas av ekonomiskt.

41. Europaparlamentet anser att regionens ekonomiska utveckling skulle kunna påskyndas genom ett nära samarbete mellan Kroatien och Serbien inom ramen för EU-strategin för Donauregionen, eftersom detta skulle ge en möjlighet att ytterligare förbinda dessa länder med EU genom olika former av samarbete på områden som transport, miljö och ekonomisk utveckling inom ramen för makroregionen kring Donau.

°

°          °

42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Kroatiens regering och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2010)0023.