FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Irak
19.2.2014 - (2014/2565(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Tarja Cronberg, Ulrike Lunacek, Nicole Kiil-Nielsen, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0188/2014
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Irak, särskilt resolutionen av den 10 oktober 2013 om den senaste tidens våldsvåg i Irak[1],
– med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan, och av det första mötet i samarbetsrådet EU/Irak, som hölls den 20 januari 2014,
– med beaktande av det lokala EU-uttalandet i Irak den 10 december 2013 i samband med internationella dagen för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Irak, särskilt de av den 10 februari 2014,
– med beaktande av uttalandena från Catherine Ashton, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om Irak, särskilt uttalandena av den 5 februari 2014, 16 januari 2014 och 18 december 2013,
– med beaktande av uttalandet från ordföranden för FN:s säkerhetsråd om Irak av den 10 januari 2014,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Irak är part i,
– med beaktande av rådets slutsatser om Irak av den 26 februari 2014,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Nästan elva år efter koalitionens invasion av Irak står landet nu inför den värsta våldsvågen sedan 2008, då fler än 1 000 personer uppges ha dödats på bara en månad, det sekteristiska våldet mellan den shiamuslimska majoriteten och sunnimuslimer och mindre minoriteter är vida utbrett och steget nu är ännu längre till fred, jämlikhet, demokrati och välstånd.
B. Den rådande uppsplittringen i Irak kan till stor del spåras tillbaka till ockupationsmaktens beslut efter 2003 att upplösa den irakiska armén och rensa upp i förvaltningsbyråkratin, vilket skapade ett vakuum som snabbt fylldes av sekteristiska partier och miliser.
C. Al-Malikis shiadominerade regering har systematiskt marginaliserat den sunnimuslimska minoriteten och dess politiska representation, stärkt sitt inflytande över säkerhetstjänsten och låtit den agera ostraffat, utsatt politiska motståndare för hot och fängslanden och slagit ner massprotester med våld, och fortsätter att öka antalet avrättningar. I synnerhet regeringens rivning av det årslånga sunnimuslimska protestlägret i Ramadi den 30 december 2013 gjorde att de redan betydande spänningarna ökade avsevärt.
D. Irak befinner sig i dagsläget under mycket stark press av befolkningsökning och internflyktingproblem, den högsta korruptionsnivån i Mellanöstern och en ekonomi som inte lyckats förvandla oljetillgångar till ekonomisk tillväxt, meningsfulla sysselsättningsnivåer och adekvata per capita-inkomster, och landets sociala struktur, i synnerhet dess tidigare framgångar på jämställdhetsområdet, har skadats svårt.
E. Befolkningen lider fortfarande av följderna av den omfattande mängd utarmat uran som användes i ammunition under USA:s och Storbritanniens invasion, vilket resulterat i en mycket stor ökning av antalet cancerfall och missbildningar.
F. Det pågående inbördeskriget i Syrien håller på att sprida sig till Irak, då tusentals stridande – särskilt från den väpnade gruppen Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL), som har kopplingar till al-Qaida – utökar sin verksamhet till Iraks territorium.
G. I början av 2014 intog ISIL nyckelområden i Ramadi och Fallujah, de största städerna i Anbarprovinsen, med en i huvudsak sunnimuslimsk befolkning. Fler än 60 000 familjer – bestående enligt FN:s ungefärliga beräkningar av sex personer per familj, det vill säga fler än 370 000 personer totalt – har flytt under de efterföljande striderna mellan ISIL och regeringsstyrkor, och enligt FN:s rapport har 85 procent av Fallujahs befolkning tvingats lämna området.
H. Enligt FN:s flyktingkommissarie är detta den största internflykt som skett i Irak sedan det sekteristiska våldet under 2006–2008, och till dessa siffror ska läggas de 1,13 miljoner internflyktingar som redan fanns i Irak och som till största delen befinner sig i provinserna Bagdad, Diyala och Ninawa. Dessutom finns det många civila som inte kan lämna de konfliktdrabbade områdena, där det nu råder brist på mat och bränsle.
I. De dödliga bombattackerna fortsätter runtom i Irak, till exempel attacken den 5 februari 2014 mot det irakiska utrikesministeriet, och drabbar huvudsakligen shiamuslimska bostadsområden, medan ett antal fängelserymningar har ökat antalet stridande inom militanta extremistgrupperna.
J. Iraks federala regering och regionalregeringen i Kurdistan är fortfarande oense om hur Iraks mineralresurser ska utnyttjas, mot bakgrund av att en ny pipeline förväntas transportera 2 miljoner fat olja varje månad från Kurdistan till Turkiet, och centralregeringen står i begrepp att vidta rättsliga åtgärder mot provinsen.
K. Den 16 januari 2014 begärde premiärminister al-Maliki nya vapen och ny utbildning från USA, och det pågår en massiv upprustning av Irak, med bland annat försäljning av militär utrustning från USA, Ryssland, Iran och eventuellt även andra länder till ett värde av miljontals dollar.
L. Regeringen har börjat rekrytera tusentals frivilliga sunnimuslimska stamkrigare för att strida mot de militanta jihadextremisterna i Anbarprovinsen.
M. I november 2013 ändrades Iraks vallag, vilket banat väg för det allmänna val som ska anordnas den 30 april.
1. Europaparlamentet finner det försämrade säkerhetsläget i Irak, den massiva tillförseln av nya vapen till krisregionen och den ökande risken för att landet faller tillbaka i ett rent inbördeskrig djupt oroande.
2. Europaparlamentet upprepar sitt skarpa fördömande av 2003 års invasion av Irak och konsekvenserna av denna, bland annat rättsstatens kollaps, den tilltagande religiösa extremismen och den oerhört höga korruptionen i landet. Parlament understryker att denna attack stred mot folkrätten.
3. Europaparlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att snarast ratificera Kampalaändringarna från 2010 av Internationella brottsmålsdomstolens stadgar i fråga om ”aggressionsbrottet”, i syfte att möjliggöra framtida åtal för anfallskrig.
4. Europaparlamentet poängterar att det är oerhört viktigt med fortsatt nationell dialog och enighet, en inkluderande politisk process och rätten till fredliga protester i enlighet med den irakiska konstitutionen.
5. Europaparlamentet framhåller vikten av det kommande valet för Iraks fortsatta övergång till demokrati och uppmanar samtliga aktörer att säkerställa att valet är inkluderande, insynsvänligt och trovärdigt och att det hålls vid utsatt tidpunkt. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att i största möjliga utsträckning bistå den irakiska regeringen med de praktiska förberedelserna inför detta val.
6. Europaparlamentet välkomnar regeringens förnyade ansträngningar för att öka dialogen och samarbetet mellan de irakiska stammarna, lokala ledare och de irakiska säkerhetsstyrkorna i Anbarprovinsen i syfte att bekämpa våldet och terrorn.
7. Europaparlamentet understryker dock att de många åren av diskriminering, vanstyre och dåligt tillträde till tjänster inom den offentliga sektorn har skapat en djuprotad förbittring och misstro bland sunnimuslimerna och att det behövs en beslutsam omläggning av politiken på längre sikt.
8. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att göra sitt yttersta för att stödja Iraks regering och FN:s biståndsmission för Irak (UNAMI) i deras arbete för att skydda civilbefolkningen i Fallujah och på andra platser och för att försöka se till att de på ett säkert sätt kan ta sig ut ur konfliktområden som de fastnat i och att internflyktingarna kan återvända hem när förhållandena tillåter det.
9. Europaparlamentet riktar stark kritik mot den senaste tidens våg av dussintals avrättningar och de hundratals ytterligare fall av dödsdomar som presidenten ska bekräfta, vilka ofta har avkunnats efter mycket orättvisa rättegångar efter terrorismåtal, med stöd av den drakoniska antiterrorlagen från 2005. Parlamentet upprepar sin uppmaning till presidenten om att omedelbart avstå från att bekräfta dödsdomarna och till regeringen om att omedelbart införa ett moratorium för alla avrättningar.
10. Europaparlamentet anser att en reform av det oerhört bristfälliga rättssystemet, som präglas av tortyr och korruption, är av yttersta vikt för att de irakiska medborgarna ska återfå en känsla av säkerhet, och bör inbegripa en ändring av antiterrorlagen, som ger misstänkta och fängslade betydligt sämre skydd än lagen om rättegång i brottmål. Parlamentet efterlyser ett stopp för straffriheten, särskilt för de statliga säkerhetsstyrkorna.
11. Europaparlamentet fördömer användningen av utarmat uran under kriget, inbegripet av EU-medlemsstaterna, och uppmanar EU att ta fram en gemensam EU-ståndpunkt till förmån för ett förbud av användningen av ammunition med utarmat uran samt att erbjuda sitt stöd till behandlingen av drabbade människor och eventuella insatser för att sanera de drabbade områdena.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för Europeiska kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och talmännen i medlemsstaternas parlament samt till Republiken Iraks regering och representantråd.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2013)0424.