Gemensamt förslag till resolution - RC-B6-0416/2005Gemensamt förslag till resolution
RC-B6-0416/2005

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION

6.7.2005

i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen från
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper: om Zimbabwe

Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B6-0416/2005
Ingivna texter :
RC-B6-0416/2005
Omröstningar :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om Zimbabwe

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Zimbabwe, senast den 16 december 2004,

–  med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt av den 21 februari 2005 med förnyade sanktioner mot Mugaberegimen och kommissionens förordning av den 15 juni 2005 med utvidgning av reseförbudet,

–  med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 19 maj skärpte Mugaberegimen förtrycket av folket i Zimbabwe genom att brutalt förstöra tusentals bostäder i Harare, Bulawayo och andra stadsområden, som ett led i den så kallade ”Operation Ut med skräpet” (”Operation Drive Out Rubbish”), så att, enligt FN:s statistik, över 200 000 nu är utan bostad och möjlighet att försörja sig. Många av dem som vräkts från sina hem bor nu vid stränderna av floden Mukluvisi under förhållanden som bidrar till spridning av sjukdomar.

B.  Den 31 mars befäste de som är lojala mot Mugabe sin ställning vid de av valfusk präglade parlamentsvalen. Valen utmärktes i negativ riktning av förtryck och skrämseltaktik och följde inte internationellt accepterade demokratiska normer.

C.  Ledarna för G8 sammankommer i Gleneagles den 6–8 juli och det brittiska ordförandeskapet för G8 har på dagordningen högprioriterat biståndet till Afrika. Kampanjen Live8 har ytterligare inriktat uppmärksamhet på Afrikas problem, bland dem behovet av en gott styre.

D.  Den 24 maj kom EU:s utvecklingsministrar överens om att EU:s bistånd fram till 2010 skulle höjas till 0,56 procent av nationalinkomsten för att sedan nå 0,7 procent 2015, såsom ett led i strävandena att nå millenniummålen. Ökningen kommer uppskattningsvis att handla om ytterligare 20 miljarder euro årligen framme vid 2010.

E.  Biståndet kan i sig inte få särskilt mycket till stånd i Afrika om det inte samtidigt finns ett gott styre där samt rättsstatliga förhållanden och respekt för de mänskliga rättigheterna. Den inställning som regeringarna i olika afrikanska länder tar till utvecklingen i Zimbabwe ger en bra fingervisning om hur pass engagerade de är i värderingar av ovannämnda slag.

F.  Tidigare hade Zimbabwe en god ekonomi, exporterade livsmedel till andra länder i Afrika och kunde hjälpa sina svagare grannländer att komma till rätta med deras svårigheter. Nu är landet konkursfärdigt och miljoner av dess invånare är hänvisade till det internationella samfundets livsmedelshjälp.

G.  Enligt uppskattningar från FN:s världslivsmedelsprogram kommer Zimbabwe att behöva 1,8 miljoner metriska ton spannmål för att tillgodose behoven hos de 4 miljoner människor i landet som lider av undernäring och riskerar att drabbas av svält. I dagens läge klarar Zimbabwe inte av att självt producera mer än mellan 400 000 och 600 000 metriska ton spannmål.

H.  Enligt Internationella valutafonden (IMF) släpar Zimbabwe efter med 295 miljoner USD i betalningar till IMF och Mugaberegimens rivningsoperationer i städerna kommer tillsammans med en minskande jordbruksproduktion att ytterligare späda på inflationen så att den ekonomiska krisen bara blir värre.

I.  Företag från EU:s medlemsstater fortsätter köpa varor som anses stamma från jordbruk som står under Mugaberegimens direkta kontroll.

J.  Afrikanska unionen har vägrat ingripa för att sätta stopp för Mugabes brutala förtryck och Sydafrikas president Thabo Mbeki har rentav vägrat att kritisera Mugabes göranden och låtanden, för att inte tala om att vidta konkreta åtgärder mot hans regim.

K.  Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (SADC) har i Harare fortfarande kvar sitt regionala utbildningscentrum för fredsbevarare.

L.  Då rådet förnyade sina målinriktade sanktioner mot Mugaberegimen i februari förband sig rådet att ytterligare se över dessa sanktioner ”mot bakgrund av det val som planeras äga rum i Zimbabwe i mars 2005”.

M.  EU:s reseförbud mot Zimbabwe utvidgades den 15 juni 2005 till att innefatta omkring 120 medlemmar av Mugaberegimen. Detta kommer att få en högst begränsad inverkan, såvida det inte tas i på skarpen med att övervaka att dessa sanktioner efterlevs. Sedan fuskvalen den 31 mars har rådet inte vidtagit några andra åtgärder mot Mugaberegimen och inte heller efter de senaste förtrycksåtgärderna.

N.  Den 28 juni frigavs Roy Bennett, som tidigare var parlamentsledamot av oppositionspartiet Movement for Democratic Change, efter att ha suttit åtta månader i fängelse under ohyggliga förhållanden.

O.  Rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) kommer att ha sitt nästa möte den 18–19 juli och detta erbjuder ett tillfälle till handling.

1.  Europaparlamentet fördömer Mugaberegimen för dess allt hårdare förtryck av folket i Zimbabwe vid en tidpunkt då det internationella samfundet prioriterar Afrika, samt uttrycker sitt djupa ogillande av att andra afrikanska regeringar, framför allt Sydafrikas, samt också SADC och Afrikanska unionen, vägrat kritisera Mugabes göranden och låtanden eller vidta åtgärder mot hans regim.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft G8 att insistera på att de afrikanska nationerna och regionala organisationerna klart skall ådagalägga sitt engagemang till förmån för ett gott styre, åtgärder mot korruptionen, demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna liksom också ekonomiska framsteg, och betraktar Zimbabwe som ett testfall i detta hänseende.

3.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på Mugaberegimens tvångsvis genomförda massavhysningar och insisterar på att hjälporganisationer och humanitära organisationer obegränsat skall få komma åt att hjälpa dem som blivit fördrivna inom sitt eget land till följd av ”Operation Ut med skräpet”.

4.  Europaparlamentet insisterar på att biståndet till Zimbabwes folk måste gå via icke-statliga organisationer och uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att se till att inte Mugaberegimen hindrar biståndet att komma fram.

5.  Europaparlamentet begär att det skall tillsättas en internationell undersökningskommitté för att utreda användningen av livsmedel och bostäder som politiska vapen.

6.  Europaparlamentet beklagar att Afrikanska unionen, i synnerhet Sydafrika och vissa av Zimbabwes andra grannländer, varit så flata i sina ställningstaganden och blundat för det dagliga förtrycket av Zimbabwes folk och förstöringen av landets ekonomi. Parlamentet erinrar Sydafrikas regering om dess särskilda ansvar gentemot sitt grannland Zimbabwe och uppmanar den att försöka se till att Mugaberegimen omedelbart upphör med tvångsavhysningarna.

7.  Europaparlamentet uppmanar SADC att stänga sitt i Harare belägna regionala utbildningscentrum för fredsbevarare, såsom en antydan om SADC:s vilja att utöva påtryckningar på Mugaberegimen.

8.  Europaparlamentet vägrar erkänna resultatet av det verkliga fuskvalet den 31 mars, som inte följde internationellt accepterade demokratiska normer, inte heller SADC:s normer.

9.  Europaparlamentet beklagar djupt att rådet inte gjort någonting i anledning av parlamentets ständiga upprop om ökade påtryckningar på Mugaberegimen.

10.  Europaparlamentet insisterar på att rådet, mot bakgrund av den situation som råder i Zimbabwe och den vilja som finns bland våra folk att stödja Afrika, vidtar allvarliga åtgärder för att få till stånd en förändring till det bättre i Zimbabwe. Parlamentet uppmanar med hänvisning till detta rådet att täppa till de nuvarande kryphålen i EU:s målinriktade sanktioner och ingå ett klart åtagande till förmån för att dessa sanktioner strikt skall genomföras av alla medlemsstater.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till att dessa åtgärder skall innefatta en begränsning av alla sådana ekonomiska kontakter med Zimbabwe som är till direkt nytta för regimen (av typ handel med jordbruksföretag som kontrolleras av medlemmar av regimen). Här bör också ingå att de som ställer upp med ekonomiskt stöd till regimens antidemokratiska verksamhet pekas ut och blir föremål för åtgärder (i samarbete med Förenta staterna och Brittiska samväldet) samt att anhöriga till Mugabes hejdukar inte skall kunna få anställning eller studera vid utbildningsinrättningar i EU:s medlemsstater.

12.  Europaparlamentet uppmanar till att det skall utses ett särskilt sändebud för EU till Zimbabwe för att sätta fart på verksamheten bland Afrikas stater (i samarbete med Förenta staterna och Brittiska samväldet) samt att inga fler asylsökande i medlemsstaterna från Zimbabwe skall sändas tillbaka förrän situationen i Zimbabwe blivit bättre.

13.  Europaparlamentet uppmanar de företag i EU:s medlemsstater som bedriver handel med Zimbabwe att bedriva denna handel på ett sätt som medger insyn, att vägra skriva på avtal med sådana som medverkat i Mugabes program för markexpropriering och överlag agera på ett sådant sätt att det blir till nytta för Zimbabwes folk och inte för Mugaberegimen.

14.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens ordförande givit uttryck åt sin besvikelse över att varken Afrikanska unionen eller Sydafrika gjort något för att bemöta den kris för de mänskliga rättigheterna som råder i Zimbabwe och insisterar på att kommissionen i omfattande grad skall beakta denna resolution i sin kommande ”strategi för Afrika”.

15.  Europaparlamentet uppmanar FN:s säkerhetsråd att allvarligen och skyndsamt uppmärksamma det förtryck som utövas i Zimbabwe och undersöka i vad mån de som är ansvariga för det kan ställas till svars.

16.  Europaparlamentet välkomnar att Roy Bennett frigivits från fängelset men beklagar den ohyggliga behandling han varit utsatt för från Mugaberegimens sida samt uppmanar till att de övriga 30 000 oskyldiga offer skall friges, som satts i fängelse efter ”Operation Ut med skräpet”.

17.  Europaparlamentet uppmanar Robert Mugabe att avgå och riktar ett upprop om att det skall tillsättas en nationell enhetsregering i Zimbabwe med medverkan av oppositionsgrupper och andra personer man hyser aktning och förtroende för, för att ånyo göra Zimbabwe till ett anständigt land och få ordning på den förstörda ekonomin och situationen för de mänskliga rättigheterna.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, Zimbabwes regering och parlament, Sydafrikas regering och parlament, Brittiska samväldets generalsekreterare, FN:s generalsekreterare, ordförandena för Afrikanska unionens kommission och råd samt SADC:s generalsekreterare.