Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt resolutionerna om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter, som Iran är avtalspart i,

–  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Iran,

–  med beaktande av parlamentets talmans uttalande till följd av att en man stenats till döds i Iran, uttalandet från EU:s ordförandeskap och kommissionsledamot Ferrero-Waldners uttalande om steningen av Jafar Kiani,

–  med beaktande av uttalandet från ordförandeskapet på Europeiska unionens vägnar den 25 maj och 3 augusti om dödsdomen mot Sian Paymard, dödsdomarna mot Adnan Hassanpour och Abdolwahed Boutimar, den nära förestående avrättningen av Behnam Zare och dödsdomen mot Ali Mahin Torabi,

–  med beaktande av artikel 115.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen i Iran när det gäller utövandet av medborgerliga rättigheter och politiska friheter har försämrats under de senaste två åren, särskilt sedan presidentvalet i juni 2005, trots att Iran har förpliktigat sig till att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna inom ramen för olika internationella instrument på detta område.

B.  Antalet avrättningar i Iran, bland annat av minderåriga och homosexuella, ofta genom offentlig hängning eller stening, har dramatiskt ökat och uppgår till minst 244(1) registrerade avrättningar sedan början av året, i jämförelse med 177 registrerade avrättningar 2006.

C.  FN:s generalförsamling kommer vid sin 62:a session i oktober 2007 att rösta om en resolution, i vilken man kräver införandet av ett totalt moratorium för avrättningar som ett steg mot dödsstraffets avskaffande.

D.  Nyligen dömdes för första gången journalister – Adnan Hassanpour och Abdolvahed Botimar – till döden.

E.  Tortyr och misshandel av fångar, isolering, hemliga fängslanden, tillämpning av grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning och straffrihet för statstjänstemän är fortfarande mycket vanligt.

F.  Ett växande antal intellektuella har fängslats och under den senaste tiden har vågen av förtryck utvidgats till personer med dubbla medborgarskap, som ställs inför de mycket allvarliga anklagelserna om samarbete med utländska makter eller spioneri.

G.  Flera kvinnorättsaktivister är nu åtalade eller har tidigare åtalats för sitt deltagande i kampanjen ”en miljon underskrifter”, som syftade till att avskaffa lagar som diskriminerade kvinnor. Underskrifterna skulle överlämnas till det nationella parlamentet (Majlis).

H.  Iran har fortfarande inte undertecknat FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

I.  De iranska myndigheterna gjorde nyligen (i juni 2007) ett tillslag gentemot två studentorganisationer i Teheran med flera gripanden. Flera studenter släpptes dock senare mot borgen. Irans alumniförening stängdes i strid med iransk lag och internationella människorättsstandarder om föreningsfrihet.

J.  Efter det att ministeriet för kultur och islamisk vägledning infört riktlinjer för publicering har censuren förstärkts och trakasserierna mot och fängslandena av journalister blivit allt vanligare. Samtidigt stänger myndigheterna regelbundet medieorgan.

K.  Förtrycket av fackföreningsrörelsen har ökat, och dess välkända ledare såsom Mansour Osanlou, bussförarfackets ordförande och dess biträdande ordförande Ebrahim Madadi har gripits, liksom Mahmoud Salehi, före detta ordförande för bageriförbundet.

L.  Minoriteterna diskrimineras i allt större utsträckning och trakasseras på grund av sina religiösa eller etniska ursprung, framför allt i gränsområdena (Kurdistan, Khuzestan, Sistan‑Baluchistan, Azerbaijan), med ständiga fängslanden och dödsdomar mot vissa av deras medlemmar.

M.  Medlemmarna av det religiösa samfundet Baha´i kan inte utöva sin tro, de utsätts för allvarliga förföljelser och nekas i princip alla medborgerliga rättigheter (t.ex. rätten till egendom, tillträde till högre utbildning, m.m.). Deras religiösa platser vandaliseras.

N.  Iranska asylsökande som har skickats tillbaka till Iran från tredjeländer löper stora risker att utsättas för förföljelser, vilket nyligen visades genom fallet med Rasool Ali Mezrea, medlem av organisationen Ahwazi Liberation Organization, som hotas av avrättning efter att ha skickats tillbaka från Syrien trots att han hade fått flyktingstatus av UNHCR.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över försämringen av människorättssituationen i Iran under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att leva upp till sina skyldigheter i enlighet med internationella människorättsstandarder och de människorättsinstrument som landet har ratificerat, och att främja universella värderingar samt se till att alla får möjlighet att utöva sina medborgerliga rättigheter och politiska friheter.

2.  Europaparlamentet fördömer mycket bestämt avrättningen genom stening av Jafar Kiani den 5 juli 2007 i byn Aghche Kand (Qazvin-provinsen), och uppmanar de iranska myndigheterna att genomföra sitt utlovade moratorium mot stening. Parlamentet kräver att den islamiska strafflagen i Iran omarbetas för att avskaffa stening.

3.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över den dramatiska ökningen av förtrycket mot det civila samhällets organisationer i Iran under det senaste året. De iranska myndigheterna uppmanas att sätta stopp för det allvarliga förtrycket gentemot kvinnorättsaktivister, de aktivister som deltar i kampanjen ”en miljon underskrifter”, studentorganisationer, aktivister för minoriteters rättigheter, intellektuella, lärare, journalister, bloggare och fackföreningsaktivister.

4.  Iran har undertecknat de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Europaparlamentet påminner Irans regering om att den därigenom är förpliktad att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel yttrandefriheten, och uppmanar regeringen att släppa alla samvetsfångar fria.

5.  Europaparlamentet är bestört över det snabbt stigande antalet avrättningar och över att många av dem som avrättats inte beviljats rättvisa rättegångar.

6.  Europaparlamentet uppmanar Iran att till fullo respektera sin strafflagstiftning och att ge alla individer rätt till en opartisk rättegång, till exempel genom att ge dem rätt att ha en advokat redan från domstolsprocessens första början. Fångar vars hälsotillstånd är dåligt måste ovillkorligen få lämplig medicinsk vård. Parlamentet är särskilt bekymrat över Osanlous hälsotillstånd.

7.  Europaparlamentet fördömer med kraft dödsdomarna och avrättningarna i Iran, särskilt dem som drabbat unga brottslingar och minderåriga, och uppmanar de iranska myndigheterna att respektera internationellt erkända rättsskydd för unga människor såsom FN:s konvention om barnets rättigheter.

8.   Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att börja tillämpa det förbud mot tortyr som tillkännagavs av ledaren för rättsväsendet i april 2004.

9.   Europaparlamentet uppmanar det iranska parlamentet att ändra den iranska presslagstiftningen och strafflagstiftningen så att de överensstämmer med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och särskilt att upphäva alla straffbestämmelser avseende fredligt uttryckande av åsikter, inbegripet i pressen.

10.  Europaparlamentet begär att det stora antal pressorgan som har stängts eller censurerats bör få bedriva sin verksamhet enligt fastställda pressfrihetsregler.

11.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att påskynda processen med att utreda alla suspekta dödsfall och mord på intellektuella och politiskt verksamma människor, och att ställa de misstänkta förövarna inför rätta.

12.  Europaparlamentet vädjar till ledamöterna i Irans parlament att snabbt ändra strafflagstiftningen så att det moratorium som gäller för stening omvandlas till ett totalt förbud, att anta lagar som förbjuder att minderåriga brottslingar avrättas och att man utdömer dödsstraff för homosexuella handlingar eller äktenskapsbrott.

13.  De iranska myndigheterna uppmanas att börja tillämpa alla skyddsåtgärder som krävs vid dödsstraff och att begränsa antalet brott som kan föranleda att någon döms till döden, som ett första steg mot dödsstraffets avskaffande. Europaparlamentet uppmanar Irans folk att stödja den kampanj mot dödsstraff (”Stop the Death Penalty: the World decides”) som initierats av paraplyorganisationen Världskoalitionen mot dödsstraff (WCADP) och andra frivilligorganisationer.

14.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att respektera internationellt erkända rättsskydd för personer som tillhör en religiös minoritet, vare sig den är officiellt erkänd eller inte. Parlamentet fördömer den nuvarande avsaknaden av respekt för minoriteters rättigheter och begär att minoriteter ska få utöva alla de rättigheter som beviljas enligt den iranska konstitutionen och internationell lagstiftning. Myndigheterna uppmanas dessutom att undanröja alla former av diskriminering grundad på religion eller etnisk tillhörighet eller diskriminering mot personer som tillhör minoriteter såsom kurder, azerer, araber, balucher och bahaier. Framför allt måste förbudet för bahaierna att utöva sin tro hävas.

15.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att ovillkorligen släppa alla samvetsfångar, bland annat journalisterna Emaddedin Baghi, Ako Kurdnasab, Ejlal Ghavami, Mohammad Sadegh Kaboudvand, Said Matinpour, Adnan Hassanpour, Abdolvahed 'hiva' Botimar, Kaveh Javanmard och Mohammad Hassan Fallahieh, fackföreningsledarna Mansour Osanlou, Ebrahim Madadi och Mahmoud Salehi, studenterna Ehsan Mansouri, Majid Tavakoli och Ahmad Ghassaban, och studenterna vid Amir Kabir universitetet.

16.  Europaparlamentet uppmanar bestämt FN:s generalförsamling att rösta om en resolution, i vilken man uttryckligen och bestämt fördömer kränkningarna av grundläggande mänskliga rättigheter i Iran, och att vidta akuta åtgärder för att stoppa den senaste vågen av avrättningar i Iran.

17.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att nära följa upp utvecklingen i Iran och att ta upp konkreta fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Rådet och kommissionen uppmanas också att rapportera om uppföljningen av situationen i Iran.

18.  Europaparlamentet föreslår att på nytt inleda människorättsdialogen mellan EU och Iran som avbröts i juni 2004. Dialogen kunde eventuellt åtföljas av ett gemensamt initiativ för Majlis och Europaparlamentet.

19.  Europaparlamentet bekräftar ånyo sitt stöd till alla de organisationer och enskilda personer i Iran som för en dialog i sin kamp för demokratiska rättigheter.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt bästa för att stödja det civila samhället och främja akademiska, socioekonomiska och kulturella utbyten mellan Europa och Iran för att skapa en öppen dialog, bland annat med hjälp av det nya instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att inte utvisa iranska asylsökande, även personer som förföljs på grund av sin sexuella läggning, och uppmanar Grekland att inte skicka tillbaka Mohammad Hassan Talebi, Mohammad Hossein Jaafari och Vahid Shokoohi Nia till Iran.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den höge representanten för GUSP, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN-kommissionen för mänskliga rättigheter, ordföranden för Irans högsta domstol och Irans regering och parlament.

(1) Antalet avrättningar den 18 oktober 2007 enligt Amnesty International.