Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om FN:s råd för mänskliga rättigheter, särskilt resolutionen av den 14 januari 2009 om utvecklingen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s roll(1), resolutionerna av den 16 mars 2006 om resultatet av förhandlingarna om ett råd för mänskliga rättigheter och om det 62:a mötet i FN:s kommission för mänskliga rättigheter(2), av den 29 januari 2004 om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna(3), av den 9 juni 2005 om en reform av Förenta nationerna(4), av den 29 september 2005 om resultaten från Förenta nationernas världstoppmöte (den 14‑16 september 2005)(5), och av den 7 maj 2009 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2008 samt med beaktande av EU:s politik på området(6),

–   med beaktande av sina brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A/RES/60/251 om inrättandet av ett råd för mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av de tidigare ordinarie och extra mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter samt tidigare omgångar av de allmänna återkommande utvärderingarna,

–   med beaktande av det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som kommer att äga rum i mars 2010, och den åttonde omgången av den allmänna återkommande utvärderingen som kommer att äga rum den 3–14 maj 2010,

–   med beaktande av den utvärdering av FN:s råd för mänskliga rättigheter som kommer att äga rum 2011,

–   med beaktande av de institutionella förändringar som Lissabonfördragets ikraftträdande har medfört,

–   med beaktande av artiklarna 2, 3.5, 18, 21, 27 och 47 i fördraget om Europeiska unionen i dess lydelse enligt Lissabonfördraget,

–   med beaktande av artikel 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Respekt för, liksom främjande och försvar av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet är en del av Europeiska unionens etiska och rättsliga regelverk och en av hörnstenarna i den europeiska enheten och integriteten (7).

B.  FN:s råd för mänskliga rättigheter är en unik plattform för frågor som rör de grundläggande mänskliga rättigheterna och ett specifikt forum för sådana frågor inom FN:s ram.

C. Utvärderingen av FN:s råd för mänskliga rättigheter kommer att göras i två delar, där organets ställning diskuteras i New York och förfarandena i Genève. En rad initiativ och informella sammanträden kommer att äga rum under det kommande året.

D. Europeiska unionens roll som global aktör har stärkts under de senaste decennierna, och den nya strategin med en avdelning för yttre åtgärder kan hjälpa unionen att mer verkningsfullt bemöta de globala utmaningarna på ett sammanhållet, konsekvent och effektivt sätt.

E.  En delegation från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter kommer att delta i det trettonde mötet i Genève, precis som i tidigare års möten i FN:s råd för mänskliga rättigheter eller i dess föregångare, FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna.

1.  Europaparlamentet betonar vikten av det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter – som är som är organets viktigaste möte under 2010. Parlamentet välkomnar högnivåsegmentet i det kommande trettonde mötet med deltagande av ministrar på regeringsnivå och andra företrädare på hög nivå. Parlamentet konstaterar att två frågor – den ekonomiska och finansiella krisen och FN:s deklaration om utbildning om mänskliga rättigheter – kommer att diskuteras under högnivåsegmentmötena.

2.  Europaparlamentet gläds åt att det på dagordningen för det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter finns en rapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om de globala ekonomiska och finansiella krisernas konsekvenser för förverkligandet av alla mänskliga rättigheter och om de åtgärder som kan komma att krävas för att lindra dessa konsekvenser. EU:s medlemsstater uppmanas att aktivt bidra till denna debatt.

3.  Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att medverka aktivt i den årliga interaktiva debatten om funktionshindrades rättigheter, liksom i diskussionerna om rätten till sanning (som gruppen av länder i Latinamerika och Västindien, Grulac, tagit initiativ till och som koncentrerar sig på den historiska sanningen om förtrycket), och det årliga mötet om barnets rättigheter.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av gemensamma EU-ståndpunkter i frågor som ska diskuteras under det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, även om villkoren för EU-medlemsstaternas åtgärder i FN:s råd för mänskliga rättigheter ännu inte är helt tydliga till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande.

Arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter

5.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU:s medlemsstater att aktivt motsätta sig alla försök att urholka begreppet om de mänskliga rättigheternas universalitet, odelbarhet och ömsesidiga beroende samt att aktivt verka för att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska ägna lika mycket uppmärksamhet åt alla former av diskriminering, däribland diskriminering på grund av kön, ras, ålder, sexuell läggning och religion eller övertygelse.

6.  Europaparlamentet varnar för en överdriven politisering av FN:s råd för mänskliga rättigheter, eftersom det skulle hindra organet från att fullgöra sin uppgift. Parlamentet framhåller att landsspecifika resolutioner är viktiga för att ta upp allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer starkt bruket av blockerande förslag i dessa frågor och är besviket över att sådana förekom under det elfte extra mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilket förhindrade antagandet av en konsekvent och samstämmig slutlig resolution om situationen i Sri Lanka.

7.  Europaparlamentet välkomnar det trettonde extra möte om Haiti som hölls på Brasiliens initiativ, vilket syftade till att se till att hänsyn togs till människorättsdimensionen i återuppbyggnadsarbetet efter den förödande jordbävningen, samt de nydanande inslagen, såsom det faktum att en särskild session anordnades efter en naturkatastrof och att specialiserade FN-organ deltog och kunde bidra till debatten med sin sakkunskap. Parlamentet understryker den viktiga roll som den oberoende experten på mänskliga rättigheter har i Haiti när det gäller att inordna människorättsarbetet i FN:s övergripande insatser och givarledda initiativ till stöd för Haiti. Parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att följa upp mötet genom att se till att frågor om mänskliga rättigheter integreras i FN:s övergripande insatser till stöd för Haiti, och att särskild hänsyn tas till sårbara personer, såsom barn.

8.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att prioritera särskilda insatser från FN:s råd för mänskliga rättigheter för att stoppa människorättsbrotten mot civilbefolkningen i krig och i våldsamma konflikter, däribland det våld som specifikt riktar sig mot kvinnor och barn och problemet med barnsoldater.

9.  Europaparlamentet beklagar att FN:s råd för mänskliga rättigheter inte klarat att tillräckligt snabbt hantera andra allvarliga människorättssituationer. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att fördöma brott mot de mänskliga rättigheterna och aktivt medverka till att särskilda mekanismer inrättas inom FN:s råd för mänskliga rättigheter för att hantera människorättskriserna i Afghanistan, Guinea-Conakry, Iran, Jemen och Irak.

10. Europaparlamentet håller fast vid sin syn på ”religionskränkning” och understryker att man förvisso måste arbeta aktivt med att bekämpa diskriminering av religiösa minoritetsgrupper, men att det inte är lämpligt att föra in begreppet religionskränkning i protokollet om kompletterande stadgar avseende rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och andra typer av diskriminering. Parlamentet uppmanar FN:s medlemsstater att fullt ut genomföra de befintliga stadgorna om yttrande-, religions- och trosfrihet.

11. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s medlemsstater att i inrikespolitiken se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, eftersom EU:s ställning i FN:s råd för mänskliga rättigheter försvagas om de inte gör det.

12. Förenta staterna medverkar på nytt i FN:s organ, och landet har valts in som medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Europaparlamentet välkomnar detta, liksom Förenta staternas konstruktiva arbete med yttrandefrihetsfrågor vid den 64:e sessionen i FN:s generalförsamling och med handlingsplanen för uppföljning av konferensen för utvärdering av åtagandena från Durban. Parlamentet uppmanar Förenta staterna och EU‑länderna att fortsätta på denna väg och att i framtiden samarbeta till fullo om sådana initiativ.

13. Europaparlamentet är oroat över Irans kandidatur till valet till FN:s råd för mänskliga rättigheter, som ska äga rum i maj 2010. Parlamentet upprepar sitt motstånd till den praxis som går under benämningen ”clean slates” (vilket innebär att man inom en region ställer upp lika många kandidater som det finns platser) i valet till FN:s råd för mänskliga rättigheter, och begär att det i stället hålls konkurrenspräglade val för samtliga regionala grupper, samt uppmanar med eftertryck EU att göra sitt yttersta för att förhindra att länder som har eller har haft de största människorättsproblemen väljs in i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

14. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att kräva att det ska fastställas kriterier för val till FN:s råd för mänskliga rättigheter, och i synnerhet att samarbete enligt mandatet för FN:s särskilda förfaranden ska bli ett minimikrav. Parlamentet uppmanar EU att gå i täten för att tillsammans med partner i ett tvärregionalt samarbete ta fram ett antal riktlinjer som ska användas vid sådana val.

15. Europaparlamentet vill se en effektiv övervakning av genomförandet av de särskilda förfarandena och av organens slutsatser och rekommendationer inom ramen för förfarandet med den allmänna återkommande utvärderingen för varje land.

16. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att göra sitt yttersta för att bevara mandaten för FN:s särskilda förfaranden. Parlamentet begär att FN:s särskilda rapportör för Myanmar och för Nordkorea ska få förnyat mandat och efterlyser ett nytt, landsspecifikt mandat för Demokratiska republiken Kongo, med tanke på den försämrade humanitära situationen där.

17. Europaparlamentet välkomnar studien ”Joint study on global practices in relation to secret detention in the context of countering terrorism” (den gemensamma studien av internationell praxis för hemlig internering i kampen mot terrorism) som kommer att diskuteras vid det trettonde mötet. EU:s medlemsstater uppmanas att stödja studien och göra en fullgod uppföljning av rapporten, i enlighet med Europaparlamentets tidigare ståndpunkter i denna fråga, särskilt dess resolutioner av den 19 februari 2009(8) och av den 14 februari 2007(9) om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar.

18. Europaparlamentet uppmanar EU att ta aktiv del i kommande möten i den allmänna återkommande utvärderingen, för att garantera att processen är rättvis och att resultatet stöder och följer upp FN:s särskilda förfaranden och med organens slutsatser och rekommendationer, bland annat genom att tillhandahålla det tekniska stöd som behövs för att se till att slutsatserna och rekommendationerna genomförs.

19. Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och medlemsstaterna att arbeta för en stark gemensam ståndpunkt från EU:s sida i fråga om uppföljningen av Goldstone-rapporten från informationsuppdraget om konflikten i Gaza och södra Israel, där man offentligt begär att rapportens rekommendationer ska genomföras och ansvarsskyldighet garanteras för alla kränkningar av internationell rätt, inbegripet påstådda krigsbrott, och där man uppmanar båda parter i konflikten att göra utredningar som uppfyller internationella standarder med avseende på oberoende, opartiskhet, insyn, snabbhet och effektivitet, i enlighet med FN:s generalförsamlings resolution A/64/L.11. Parlamentet framhåller att det för att uppnå en rättvis och varaktig fred i Mellanöstern är absolut nödvändigt att internationell rätt om mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt tillämpas av samtliga parter.

20. Europaparlamentet uppmanar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU-medlemsstaterna att aktivt övervaka i vilken grad Goldstone‑rapportens rekommendationer genomförs, genom att samråda med EU:s externa uppdrag och icke-statliga fältorganisationer på detta område. Rekommendationerna och tillhörande observationer bör ingå i EU:s dialoger med båda parter och i EU:s ståndpunkter i internationella forum.

21. Europaparlamentet betonar att, även om utvärderingen av FN:s råd för mänskliga rättigheter inte är en punkt som direkt ska behandlas under det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, behövs det en utvärderingsprocess som är öppen för insyn och i vilken alla kan delta, även icke-statliga organisationer, det civila samhället och alla andra berörda parter.

22. Parlamentet betonar att utvärderingen av FN:s råd för mänskliga rättigheter inte får hindra organet från att fortsätta sitt viktiga arbete avseende brott mot de mänskliga rättigheterna.

23. Europaparlamentet uppmanar EU-medlemsstaterna att, inför det kommande första sammanträdet för arbetsgruppen för utvärdering av FN:s råd för mänskliga rättigheter, inrättad genom resolution A/HRC/12/L.28, komma fram till en gemensam ståndpunkt i denna fråga liksom till en effektiv och proaktiv förhandlingsstrategi. Parlamentet betonar vikten av en gemensam EU-ståndpunkt om utvärderingen av FN:s råd för mänskliga rättigheter och uppmanar EU-medlemsstaterna att respektera gemensamt överenskomna ”absoluta gränser”.

24. Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för utrikesfrågor att utarbeta en rekommendation till rådet för att i god tid medverka till EU:s ståndpunkt om den kommande utvärderingen.

25. Europaparlamentet noterar behovet av en mer omfattande diskussion, men anser att man i samband med utvärderingen bör se till att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter förblir oberoende, och att man bör säkra och om möjligt förstärka de särskilda förfarandena samt garantera möjligheten för FN:s råd för mänskliga rättigheter att ta upp specifika brott mot de mänskliga rättigheterna genom landsspecifika resolutioner och mandat. Parlamentet framhåller de mänskliga rättigheternas odelbarhet, vare sig det rör sig om sociala, ekonomiska, kulturella, medborgerliga eller politiska rättigheter. Parlamentet noterar diskussionerna om olika sätt att stärka FN:s råd för mänskliga rättigheter utan att behöva tillgripa det institutionsuppbyggande åtgärdspaketet.

EU:s medverkan

26. Europaparlamentet ser med erkännande på EU:s och dess medlemsstaters aktiva medverkan i arbetet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och gratulerar Belgien till landets hittills framgångsrika ordförandeskap samt välkomnar det spanska EU-ordförandeskapets prioriteringar på människorättsområdet.

27. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta sina insatser för att främja en allmän ratificering av Romstadgan och antagandet av nödvändig nationell genomförandelagstiftning i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2003/444/Gusp av den 16 juni 2003 om den internationella brottmålsdomstolen och handlingsplanen från 2004 för att följa upp den gemensamma ståndpunkten(10). Parlamentet erkänner också avtalet mellan Europeiska unionen och Internationella brottmålsdomstolen om samarbete och bistånd och uppmanar EU och dess medlemsstater att i enlighet med avtalet samarbeta fullt ut med domstolen och ge den allt nödvändigt stöd. Parlamentet konstaterar att den första konferensen för översyn av Romstadgan som hålls i Kampala (Uganda) den 31 maj–11 juni 2010 kommer att bli ett avgörande steg i den fortsatta utvecklingen av domstolen.

28. Europaparlamentet anser att EU:s nya institutionella struktur öppnar för en möjlighet att förbättra EU-åtgärdernas samstämmighet, synlighet och trovärdighet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att se till att praktiska åtgärder vidtas för att genomföra Lissabonfördraget, så att man kan undvika en alltför lång övergångsperiod som skulle skada unionens trovärdighet, samt att se till att de nya åtgärderna förbättrar EU:s möjligheter till interregional genomslagskraft och till samarbete om gemensamma initiativ med länder från andra block.

29. Europaparlamentet uppdrar åt sin delegation för det trettonde mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter att ta upp de problem som har påpekats i denna resolution, och uppmanar delegationen att rapportera till underutskottet för mänskliga rättigheter om sitt besök. Europaparlamentet bör fortsätta att sända delegationer till relevanta möten som anordnas av FN:s råd för mänskliga rättigheter.

o

o         o

30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 64:e sammanträde, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt den EU-FN-arbetsgrupp som inrättats av utrikesutskottet.

(1) Antagna texter, P6_TA(2009)0021. (2) Antagna texter, P6_TA(2006)0097. (3) Antagna texter, P6_TA(2004)0037. (4) Antagna texter, P6_TA(2005)0237. (5) Antagna texter, P6_TA(2005)0362. (6) Antagna texter, P6_TA(2009)0385. (7) Artiklarna 2, 3.5 och 6 i EU-fördraget. (8) Antagna texter, P6_TA(2009)0073. (9) Antagna texter, P6_TA(2007)0032. (10) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/l_15020030618sv00670069.pdf