Förfarande : 2013/2702(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B7-0378/2013

Ingivna texter :

RC-B7-0378/2013

Debatter :

PV 09/10/2013 - 15
CRE 09/10/2013 - 15

Omröstningar :

PV 10/10/2013 - 9.4
CRE 10/10/2013 - 9.4

Antagna texter :

P7_TA(2013)0418

GEMENSAMT RESOLUTIONSFÖRSLAG
PDF 185kWORD 80k
7.10.2013
PE515.941v01-00}
PE515.943v01-00}
PE515.946v01-00} RC1
 
B7-0378/2013}
B7-0379/2013}
B7-0381/2013} RC1

i enlighet med artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

Verts/ALE (B7‑0378/2013)

ALDE (B7‑0379/2013)

GUE/NGL (B7‑0381/2013)


om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder (2013/2702(RSP))


Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Tanja Fajon, Pavel Poc för S&D-gruppen
Sarah Ludford, Sophia in ‘t Veld, Nathalie Griesbeck, Graham Watson, Ramon Tremosa i Balcells, Marielle de Sarnez för ALDE-gruppen
Daniel Cohn-Bendit, Rebecca Harms, Hélène Flautre för Verts/ALE-gruppen
Marie-Christine Vergiat, Willy Meyer, Alda Sousa, Marisa Matias för GUE/NGL-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder (2013/2702(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europadomstolens dom av den 13 december 2012 i vilken f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom) dömdes för de extremt allvarliga överträdelserna av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (artiklarna 3, 5, 8 och 13) vid det extraordinära överlämnandet av Khaled el-Masri,

–   med beaktande av följande pågående mål i Europadomstolen: al-Nashiri mot Polen, Abu Zubaydah mot Litauen, Abu Zubaydah mot Polen samt Nasr och Ghali mot Italien, med beaktande av al-Nashiris stämningsansökan mot Rumänien i augusti 2012 och Human Rights Monitoring Institutes (HRMI) och Open Society Justice Initiatives stämningsansökan mot Litauen i december 2012 för brott mot deras rätt till information och rätt till ett effektivt rättsmedel,

–   med beaktande av den dom som avkunnades av Italiens högsta domstol i september 2012 där domarna mot 23 amerikanska medborgare fastställdes för bortförandet av Abu Omar 2003, däribland CIA:s före detta platschef i Milano, Robert Seldon Lady, som dömdes till nio års fängelse,

–   med beaktande av Milanos appellationsdomstols beslut i februari 2013 där tre andra CIA-agenter(1), som tidigare hade ansetts omfattas av diplomatisk immunitet, dömdes till mellan sex och sju års fängelse och med beaktande av samma domstols beslut att även döma Nicolò Pollari, före detta chef för Italiens militära säkerhetstjänst (SISMI), till tio års fängelse, Marco Mancini, SISMI:s före detta vice chef, till nio års fängelse samt tre agenter från SISMI till sex års fängelse vardera,

–   med beaktande av det beslut som fattades av Italiens president den 5 april 2013 om att benåda den amerikanske översten Joseph Romano, som hade dömts för sin delaktighet i bortförandet av Abu Omar i det landet,

–   med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder: uppföljning av TDIP-utskottets betänkande(2),

–   med beaktande av de handlingar som kommissionen vidarebefordrat till föredraganden, däribland de icke landsspecifika skrivelser som skickades till samtliga medlemsstater i mars 2013 och vilka besvarades av endast ett fåtal medlemsstater (Spanien, Litauen, Ungern och Finland),

–   med beaktande av sina resolutioner om Guantánamo, varav den mest aktuella är av den 23 maj 2013 om hungerstrejk bland fångarna i Guantánamo(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 december 2012 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2010–2011)(4),

–   med beaktande av de skrivelser som föredraganden skickade till de rumänska, polska och litauiska åklagarna och till Rumäniens, Polens och Litauens statschefer i november 2012, där de landsspecifika rekommendationerna i parlamentets resolution lyftes fram, vilka ingen av de berörda medlemsstaterna besvarat,

–   med beaktande av de flygdata som mottagits av Eurocontrol fram till september 2012,

–   med beaktande av den begäran som föredraganden skickade till byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar (ASECNA) i april 2013 om samarbete inom utlämnande av flygdata samt det positiva svar som mottogs i juni 2013,

–   med beaktande av rådets slutsatser om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen och om kommissionens rapport från 2012 om tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Luxemburg den 6–7 juni 2013),

–   med beaktande av Stockholmsprogrammet – Ett öppet och säkert Europa i medborgarnas tjänst och för deras skydd (2010–2014),

–   med beaktande av flera medierapporter och reportage från undersökande journalister, bland annat det undersökande reportage som sändes på den rumänska tv-kanalen Antena 1 i april 2013,

–   med beaktande av den forskning och de utredningar som gjorts av framför allt Interights, Redress och Reprieve och de rapporter som utarbetats sedan antagandet av den ovannämnda resolutionen av den 11 september 2012, av oberoende forskare, organisationer i det civila samhället och nationella och internationella icke-statliga organisationer, särskilt Open Society Justice Initiatives rapport Globalising Torture: CIA Secret Detention and Extraordinary Rendition (februari 2013), den oberoende undersökning som både det demokratiska och det republikanska partiet ställt sig bakom och som gjordes i USA av Constitution Projects arbetsgrupp för behandling av fångar (april 2013), databasen över överlämningsflygningar (Rendition Flights Database), som offentliggjordes av den brittiska akademiska webbplatsen The Rendition Project (maj 2013), Amnesty Internationals rapport Unlock the truth: Poland’s involvement in CIA secret detention (juni 2013) samt Human Rights Watchs skrivelse till de litauiska myndigheterna (juni 2013),

–   med beaktande av frågorna för muntligt besvarande 0079/2013 och 0080/2013, som lagts fram av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för utrikesfrågor,

–   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Respekten för de grundläggande rättigheterna utgör ett väsentligt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

B.  Europaparlamentet har fördömt CIA:s program för överlämning och hemlig internering under USA:s ledning, som omfattar flera kränkningar av de mänskliga rättigheterna, däribland illegal och godtycklig internering, tortyr och annan grym behandling, överträdelser av principen om ”non-refoulement” och ofrivilliga försvinnanden genom CIA:s användning av europeiskt luftrum och territorium. Parlamentet har upprepade gånger efterlyst fullständiga utredningar av nationella regeringars och byråers samarbete med CIA:s program.

C.  Europaparlamentet har åtagit sig att fortsätta uppfylla det mandat som det fått av det tillfälliga utskottet, i enlighet med artiklarna 2, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen, och har instruerat sina berörda utskott att ta upp denna fråga i kammaren ett år efter antagandet av ovannämnda resolution av den 11 september 2012, eftersom det anser att det är viktigt att utvärdera i vilken utsträckning parlamentets antagna rekommendationer har genomförts.

D.  Ansvarsutkrävande för överlämningar är avgörande för att skydda och främja mänskliga rättigheter på ett effektivt sätt i EU:s inrikes- och utrikespolitik och för att garantera en legitim och verkningsfull säkerhetspolitik som bygger på rättsstatsprincipen. EU:s institutioner har nyligen deltagit i en debatt om hur EU bättre kan skydda och främja de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen.

E.  Det har inte kommit några utförliga svar från rådet eller kommissionen på parlamentets rekommendationer.

F.  De litauiska myndigheterna står fast vid sitt åtagande att återuppta brottsutredningen av Litauens delaktighet i CIA-programmet om nya uppgifter framkommer, men detta har ännu inte skett. I sina yttranden till Europadomstolen i fallet Abu Zubaydah har de litauiska myndigheterna visat prov på stora brister i sina utredningar och att de inte har förstått andemeningen i den nya informationen. Litauen är ordförande för Europeiska unionens råd under det andra halvåret 2013. Den 13 september 2013 ingavs ett klagomål till Litauens riksåklagare med en begäran om en utredning av påståendena om att Mustafa al-Hawsawi, som för närvarande står inför rätta vid militärkommissionsrättegången i Guantánamobukten, olagligt hade överförts till Litauen och i hemlighet hållits fängslad och torterats där som en del av ett CIA-program.

G.  Det djuplodande granskande reportage som sändes på tv-kanalen Antena 1 i april 2013 gav ytterligare indikationer på Rumäniens centrala roll i fängelsenätverket. Den tidigare rådgivaren för nationell säkerhet, Ioan Talpeș, uppgav att Rumänien hade bistått CIA med logistiskt stöd. En före detta rumänsk senator erkände begränsningarna med den tidigare parlamentariska undersökningen och uppmanade åklagarna att inleda rättsliga förfaranden.

H.  En begäran gjordes till de polska åklagarna den 11 juni 2013 om att en tredje man, den jemenitiska medborgaren Walid Mohammed Bin Attash, skulle få ett officiellt erkännande som offer, eftersom han olagligen hade anhållits i Pakistan 2003 och suttit i ett hemligt fängelse i Polen från juni till september 2003. Därefter flyttades han till Guantánamo, där han ännu finns kvar. De polska åklagarna har förlängt sin pågående brottsutredning till oktober 2013.

I.  De brittiska myndigheterna uppger att det finns administrativa hinder för det civilmål som den libyske medborgaren Abdel Hakim Behadj – som med brittiskt stöd ska ha torterats av CIA i Libyen – driver mot Storbritannien, och myndigheterna har för avsikt att låta bevisföringen ske bakom stängda dörrar.

J.  I december 2012 utfärdade Italien en internationell arresteringsorder mot Robert Seldon Lady, som greps i Panama i juli 2013. Den begäran om utlämning som Italien sedan gjorde avslogs av Panama, och Robert Seldon Lady överlämnades till USA i juli 2013. Italiens president beslutade den 5 april 2013 att benåda den amerikanska översten Joseph Romano, som hade dömts i Italien för sitt ansvar i bortförandet av Abu Omar i Italien.

K.  I november 2012 inledde den finska riksdagens justitieombudsman en undersökning av användandet av finskt territorium och luftrum och finska passageraruppgiftssystem i CIA:s överlämningsprogram. Ombudsmannen skickade en detaljerad begäran om information till 15 statliga myndigheter och begärde specifik information från de litauiska myndigheterna om berörda flygningar.

L.  Den undersökning som gjordes av Danmark fram till maj 2012 utgör inte en oberoende, opartisk, genomgripande och effektiv utredning enligt kraven i internationell människorättslagstiftning och internationella människorättsnormer, med hänsyn till dess brist på tillräckliga befogenheter och begränsade tillämpningsområde.

M.  Endast två medlemsstater (Tyskland och Storbritannien) har besvarat de uppföljningsskrivelser som skickats till åtta medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Rumänien, Sverige och Storbritannien) av FN:s särskilda förfaranden, om begäran om ytterligare information till följd av FN:s gemensamma undersökning om globala metoder med anknytning till hemlig internering inom ramen för terrorismbekämpning(5).

N.  USA:s president, Barack Obama, upprepade den 23 maj 2013 sitt åtagande om att stänga Guantánamo, och uppgav att han skulle återuppta frisläppandet av fångar och häva moratoriet mot frisläppande av jemenitiska fångar som redan bedömts vara säkra att återföras till Jemen, trots motstånd i den amerikanska kongressen. De amerikanska myndigheterna måste uppfylla sina internationella åtaganden genom att ställa Robert Seldon Lady inför rätta.

O.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, citerade i sitt öppningsanförande vid det tjugotredje sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter (i Genève i maj 2013) parlamentets ovannämnda resolution av den 11 september 2012 och begärde tillförlitliga och oberoende utredningar som ett viktigt första steg mot ansvarsutkrävande samt uppmanade staterna att prioritera detta.

P.  FN:s särskilda rapportör för främjande av och skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot terrorismen, Ben Emmerson, hänvisade i sin årsrapport för 2013(6) till parlamentets arbete och visade sitt stöd för rekommendationerna i den ovannämnda resolutionen av den 11 september 2012.

1.  Europaparlamentet beklagar djupt att rekommendationerna i den ovannämnda resolutionen av den 11 september 2012 ännu inte har genomförts av i synnerhet rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, kandidatländerna och de associerade länderna, Nato och de amerikanska myndigheterna, särskilt mot bakgrund av de mycket allvarliga kränkningar av grundläggande rättigheter som CIA-programmets offer har utsatts för.

2.  Europaparlamentet anser att det klimat av straffrihet som omgärdar CIA:s program har gjort att kränkningar av grundläggande rättigheter har kunnat fortgå som en del av EU:s och USA:s politik för terrorismbekämpning, vilket även avslöjades genom massövervakningsprogrammen under ledning av den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA och olika medlemsstaters övervakningsorgan, som nu utreds av parlamentet.

Förfarandet för ansvarsutkrävande i medlemsstaterna

3.  Europaparlamentet uppmanar på nytt de medlemsstater som inte har uppfyllt sin positiva skyldighet att genomföra oberoende och effektiva utredningar för att undersöka kränkningar av de mänskliga rättigheterna att göra detta, och att då ta hänsyn till alla nya bevis som har framkommit. Likaså uppmanas de att lägga fram all nödvändig information om alla misstänkta flygplan med koppling till CIA och deras territorium. Parlamentet uppmanar i synnerhet medlemsstaterna att undersöka huruvida det har förekommit operationer där människor har hållits fängslade i hemliga anläggningar på deras territorium inom ramen för CIA:s program. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna (Frankrike, Italien, Litauen, Polen, Rumänien och Sverige) att besvara skrivelserna från FN:s särskilda förfaranden.

4.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Litauen att återuppta sin brottsutredning av CIA:s hemliga interneringsanläggningar och göra en ingående utredning med beaktande av alla de sakliga bevis som har framkommit, särskilt i målet Abu Zubaydah mot Litauen i Europadomstolen. Parlamentet uppmanar Litauen att låta utredarna göra en omfattande undersökning av nätverket av överlämningsflygningar och kontakta de personer som enligt allmän kännedom har organiserat eller deltagit i de berörda flygningarna. Parlamentet ber de litauiska myndigheterna att utföra kriminaltekniska undersökningar av fängelset och analysera listor över telefonsamtal. Myndigheterna uppmanas eftertryckligen också att samarbeta fullt ut med Europadomstolen i målen Abu Zubaydah mot Litauen och HRMI mot Litauen. Litauen uppmanas att i samband med återupptagandet av brottsutredningen beakta begäranden från andra potentiella offer om att ingå eller delta i utredningen. Litauen uppmanas eftertryckligen att fullt ut besvara andra EU-medlemsstaters begäranden om information, särskilt begäran om information från den finske justitieombudsmannen om huruvida det har förekommit några överlämningsflygningar mellan Finland och Litauen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Litauens riksåklagare att göra en brottsutredning med anledning av Mustafa al-Hawsawis klagomål.

5.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de rumänska myndigheterna att omgående inleda en oberoende, opartisk, genomgripande och effektiv utredning, leta reda på alla försvunna parlamentariska undersökningshandlingar och fullt ut samarbeta med Europadomstolen i målet al-Nashiri mot Rumänien. Rumänien uppmanas att fullgöra sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter fullt ut.

6.  Europaparlamentet uppmanar Polen att fortsätta sin utredning med större öppenhet, framför allt genom att lägga fram bevis på konkreta åtgärder som vidtagits, låta målsägarbiträden företräda sina klienter på ett meningsfullt sätt genom att låta dem ta del av allt relevant hemligstämplat material och använda det material som har samlats in. Parlamentet uppmanar de polska myndigheterna att åtala alla statliga aktörer som är inblandade. Polens riksåklagare uppmanas eftertryckligen att omgående se över hanteringen av Walid Bin Attash och fatta ett beslut. Polen uppmanas att samarbeta fullt ut med Europadomstolen i målen al-Nashiri mot Polen och Abu Zubaydah mot Polen.

7.  Europaparlamentet uppmanar de brittiska myndigheterna att samarbeta med de pågående brottsutredningarna och låta civilmålen fortlöpa under full insyn, så att utredningarna och civilmålen om utlämning av utländska medborgare till utlandet kan avslutas. Parlamentet ber de brittiska myndigheterna att inleda en människorättsutredning av överlämningar, tortyr och annan grym behandling av internerade personer i utlandet.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar de italienska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att lagföra de människorättskränkningar som CIA gjort sig skyldigt till på italienskt territorium, genom att kräva en utlämning av Robert Seldon Lady och de 22 andra amerikanska medborgare som förklarats skyldiga i Italien.

9.  Europaparlamentet uppmanar den finske justitieombudsmannen att slutföra sin utredning på grundval av öppenhet och ansvarsutkrävande och uppmanar därför eftertryckligen alla nationella myndigheter att samarbeta fullt ut. Parlamentet uppmanar Finland att följa upp alla spår rörande finska statliga aktörers inblandning i överlämningsprogrammet.

EU-institutionernas svar

10. Europaparlamentet är mycket besviket på att kommissionen vägrat att svara konkret på parlamentets rekommendationer och anser att de skrivelser som kommissionen skickat till medlemsstaterna är alltför generellt hållna och därför inte tillräckligt lyckas utkräva något ansvar.

11. Europaparlamentet upprepar sina konkreta rekommendationer till kommissionen att

–   utreda om det har skett en överträdelse av EU:s bestämmelser, särskilt avseende asylsamarbete och rättsligt samarbete, genom samarbetet med CIA-programmet,

–   främja och stötta ömsesidigt rättsligt bistånd i människorättsärenden, rättsligt samarbete mellan utredande myndigheter och samarbete mellan advokater involverade i det ansvarsutkrävande arbetet i medlemsstaterna,

–   anta en ram, inbegripet rapporteringskrav för medlemsstaterna, för att övervaka och stödja nationella förfaranden för ansvarsutkrävande,

–   anta åtgärder för att stärka EU:s förmåga att förhindra och avhjälpa kränkningar av mänskliga rättigheter på EU-nivå och för att stärka parlamentets roll,

–   lägga fram förslag för att utveckla arrangemangen för demokratisk kontroll av gränsöverskridande underrättelseverksamhet i samband med EU:s politik för terrorismbekämpning.

12. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de litauiska myndigheterna att som ordförandeland i rådet nu ta tillfället i akt att se till att rekommendationerna i parlamentets betänkande genomförs fullt ut och därmed föra upp frågan på dagordningen för mötet i rådet (rättsliga och inrikes frågor) före utgången av det litauiska ordförandeskapet.

13. Europaparlamentet upprepar sina konkreta rekommendationer till rådet att

–   be om ursäkt för att ha åsidosatt principen om lojalt samarbete mellan unionens institutioner, som fastställs i fördragen, när det felaktigt försökte övertala parlamentet att godta medvetet förkortade versioner av protokollen från de möten som rådets arbetsgrupp för folkrätt (Cojur) och rådets arbetsgrupp för transatlantiska förbindelser (Cotra) hade med amerikanska högre tjänstemän,

–   utfärda en förklaring i vilken det erkänner medlemsstaternas delaktighet i CIA-programmet och deras svårigheter i samband med utredningarna,

–   fullt ut stödja förfarandena för sökande efter sanningen och ansvarsutkrävande i medlemsstaterna genom att formellt ta upp frågan vid RIF-rådets möten, dela med sig av all information, ge stöd vid utredningar och, i synnerhet, bevilja tillgång till handlingar,

–   hålla utfrågningar med de relevanta säkerhetstjänsterna i EU för att klargöra deras vetskap om medlemsstaternas delaktighet i CIA-programmet och EU:s svar,

–   att föreslå åtgärder som garanterar respekt för de mänskliga rättigheterna vid utbyte av underrättelseinformation och en strikt avgränsning mellan underrättelseverksamhet och brottsbekämpande verksamhet så att underrättelsetjänster inte tillåts åta sig behörigheten att besluta om gripande och internering.

14. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i sina respektive fleråriga program efter Stockholmsprogrammet ta med specifika åtgärder för att säkerställa rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande för kränkningar av de grundläggande rättigheterna, särskilt från underrättelsetjänsternas och de brottsbekämpande myndigheternas sida. Parlamentet uppmanar kommissionen att föra upp frågan om ansvarsskyldighet på dagordningen inför konferensen Assises de la Justice som ska hållas i november 2013.

15. Europaparlamentet påminner om att det är väsentligt för att trygga parlamentets trovärdighet att kraftfullt förstärka dess undersökningsrätt att utreda kränkningar av de grundläggande rättigheterna i EU, vilken bör omfatta fullständig rätt att höra inblandade personer under ed, inklusive ministrar(7).

16. Europaparlamentet uppmanar Eurocontrol att, liksom den amerikanska federala luftfartsmyndigheten, acceptera att uppgifter om flygvägar inte bör betraktas som hemliga och att lämna ut de uppgifter som krävs för att uppnå effektiva utredningar.

17. Europaparlamentet förväntar sig att dess undersökning av NSA:s övervakningsprogram och olika medlemsstaters övervakningsorgan ska leda fram till förslag på effektiv demokratisk parlamentarisk kontroll av säkerhetstjänster, med hänsyn till att det är mycket viktigt med demokratisk kontroll av dessa organ och deras verksamhet genom lämplig intern, verkställande, oberoende rättslig och parlamentarisk kontroll.

18. Europaparlamentet beklagar att EU:s medlemsstater inte gjort några framsteg när det gäller anslutning till den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, med undantag för Litauens ratificering i augusti 2013. Parlamentet uppmanar de 21 medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen att omgående göra det.

19. Europaparlamentet uppmanar Belgien, Irland, Grekland, Lettland, Litauen, Slovakien och Finland att prioritera ratificeringen av det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet beklagar det mycket begränsade stödet till den FN-ledda särskilda fonden för protokollet och uppmanar EU:s medlemsstater och kommissionen att stödja den särskilda fondens arbete genom betydande frivilliga bidrag. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att öka sina insatser för att nationella förebyggande mekanismer inom ramen för protokollet i tredjeländer lättare ska kunna upprättas och fungera.

20. Europaparlamentet uppmanar EU att ingående granska de framsteg som gjorts i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien med genomförandet av Europadomstolens dom i målet el-Masri mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, som ministerkommittén nu behandlar inom sitt påskyndade förfarande, mot bakgrund av landets ansökan om medlemskap. Parlamentet uppmanar landets myndigheter att inleda en brottsutredning av de statliga aktörer som är inblandande i el-Masri-målet samt att ställa de ansvariga inför rätta.

21. Europaparlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att samarbeta kring alla begäranden från EU:s medlemsstater om information eller utlämning med anknytning till CIA:s program. Parlamentet uppmanar eftertryckligen den amerikanska regeringen att upphöra med de drakoniska skyddsorder som hindrar advokater till Guantánamofångar från att lämna ut information om deras hemliga internering i Europa. Den amerikanska regeringen uppmanas att fullfölja sin plan att omedelbart stänga Guantánamofängelset.

22. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU:s medlemsstater att intensifiera sina ansträngningar att vidarebosätta utomeuropeiska fångar som släpps från Guantánamo men som inte kan skickas tillbaka till sina hemländer eftersom de lever under dödshot eller hot om tortyr eller grym och omänsklig behandling(8). Parlamentet uppmanar EU att gjuta nytt liv i initiativen från 2009 genom att tillhandahålla en ram för återflyttning av Guántanamofångar till EU:s medlemsstater och att inleda en dialog om konkreta planer på samarbete med USA:s nya särskilda sändebud för återföring av fångar från Guantánamo, Clifford Sloan.

23. Europaparlamentet uppmanar byrån för flygtrafiksäkerhet i Afrika och Madagaskar att omedelbart inleda samarbetet med parlamentet genom att tillhandahålla den efterfrågade informationen om flygdata.

24. Europaparlamentet uppmanar nästa valperiods ledamöter (2014–2019) att fortsätta att uppfylla och genomföra det mandat som de fått av det tillfälliga utskottet och därmed även se till att utskottets rekommendationer följs upp. Dessutom uppmanas de att undersöka nya uppgifter som kan framkomma och fullt ut utnyttja och utveckla sin undersökningsrätt.

25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

Däribland Jeffrey W. Castelli, CIA:s före detta platschef i Rom.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2012)0309.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0231.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2012)0500.

(5)

A/HRC/13/42.

(6)

Ramprinciper för att säkra ansvarsutkrävande av offentliga tjänstemän för grova eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter begångna inom ramen för nationella initiativ för terrorismbekämpning, A/HRC/22/52, av den 1 mars 2013.

(7)

Se förslaget till Europaparlamentets förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt och om upphävande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG, EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 41.

(8)

Europaparlamentets resolution av den 18 april 2012 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, inbegripet följderna för EU:s strategipolitik för mänskliga rättigheter, EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 8.

Senaste uppdatering: 9 oktober 2013Rättsligt meddelande