Förfarande : 2010/2152(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0255/2011

Ingivna texter :

A7-0255/2011

Debatter :

PV 27/09/2011 - 4
CRE 27/09/2011 - 4

Omröstningar :

PV 27/09/2011 - 8.17
CRE 27/09/2011 - 8.17
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 296kWORD 175k
29 juni 2011
PE 460.634v02-00 A7-0255/2011

om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin

(2010/2152(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Daniel Caspary

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin

(2010/2152(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén ”Handel, tillväxt och världspolitik, Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0612),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020, En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Ett konkurrenskraftigt Europa i världen – Ett bidrag till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi” (KOM(2006)0567),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om Europa 2020(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om läget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 11 maj 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Japan(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Kanada(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea(6),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén ”Att bidra till en hållbar utveckling: rättvis handel och icke-statliga handelsrelaterade system för hållbar utveckling” av den 5 maj 2009 (KOM(2009)0215),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om EU:s handelsförbindelser med Latinamerika(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med Turkiet(11),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020(12),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om ett frihandelsavtal mellan EU och Indien(13),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina(14),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2009 om att förstärka de europeiska små och medelstora företagens roll i den internationella handeln(15),

–   med beaktande av sin resolution av den 18 december 2008 om varumärkesförfalskningens inverkan på den internationella handeln(16),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008 ”De yttersta randområdena: en tillgång för Europa”,

–   med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om handel med tjänster(17),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om råvaruhandel(18),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 april 2008 om ”Mot en reformerad Världshandelsorganisation”(19),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2008 om EU:s strategi för att få till stånd marknadstillträde för europeiska företag(20),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2007 om handel och ekonomiska förbindelser med Korea(21),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 maj 2007 om EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter(22),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Mercosur i syfte att ingå ett interregionalt associeringsavtal(23),

–   med beaktande av sin resolution av den 28 september 2006 om EU:s ekonomiska och kommersiella förbindelser med Indien(24),

–   med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om transatlantiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna(25),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 17-18 juni 2010,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0255/2011), och av följande skäl:

EU:s och USA:s andel av världens relativa BNP(26) minskar samtidigt som tillväxtekonomierna är på snabb frammarsch

A. Unionen svarade år 2000 för 25 procent av världens BNP (mätt som köpkraftsparitet, PPP) när Lissabonstrategin lanserades. Man beräknar nu att den endast kommer att stå för 18 procent av världens BNP år 2020, vilket motsvarar en nedgång med 28 procent i relativ ekonomisk utveckling.

B.  De två största utvecklade ekonomierna, EU och USA, svarade år 2000 för 48 procent av världens BNP (uppmätt som PPP). Man beräknar nu att de kommer att stå för 35 procent av världens BNP 2020, vilket motsvarar en nedgång med totalt 27 procent för dessa två ekonomiers relativa ekonomiska utveckling.

C. De två största tillväxtekonomierna, Kina och Indien, svarade år 2000 för 10 procent av världens BNP (uppmätt som PPP). Man beräknar nu att de kommer att stå för 25 procent av världens BNP 2020, vilket motsvarar en ökning med totalt 150 procent för dessa två ekonomiers relativa ekonomiska utveckling.

Denna relativa minskning av unionens BNP återspeglas i hur handeln har utvecklats(27)

D. Unionen stod för 19 procent av världens varuexport 1999 och 17,1 procent av exporten 2009, vilket motsvarar en minskning med 10 procent i relativ export.

E.  Unionen stod för 19,5 procent av världens varuimport 1999 och 17,6 procent av importen 2009, vilket motsvarar en minskning med 10 procent i relativ import.

F.  Exporten av tjänster ökade från 26,7 procent till 30,2 procent av unionens totala export mellan 1999 och 2009(28).

G. 50 länder (30 om EU räknas som en enhet) står för 80 procent av världens handel.

Demografiska förändringar(29) påverkar även den ekonomiska utvecklingen

H. EU:s befolkning förväntas öka med nästan 5 procent till år 2035, följt av en stadig nedgång. Antalet personer i arbetsför ålder förväntas börja minska 2010.

Unionens ekonomi beror till stor del på deltagandet i den externa tillväxten

I.   Målen om tillväxt, välstånd, arbetstillfällen och bevarande av den europeiska sociala modellen är alla sammanlänkade och stöder varandra.

J.   Kommissionen beräknar att 90 procent av världens tillväxt år 2015 kommer att skapas utanför unionen.

K. Öppnare marknader leder till högre produktivitet, bidrar till ökad extern konkurrenskraft och skulle omedelbart kunna bidra till över 1,5 procent av den direkta ekonomiska tillväxten och innebära stora fördelar för konsumenterna.

L.  Kommissionen beräknar att 18 procent av unionens arbetsstyrka, eller 36 miljoner arbetstillfällen, är beroende av unionens handelsresultat. Jämförelser mellan liberaliseringen av handeln och sysselsättningen under de senaste tio åren visar att en liberalisering av handeln, sysselsättning och nya jobb följs åt.

M. Med tanke på unionens demografiska framtidsutsikter och deras negativa effekter för tillväxtpotentialen är det av största vikt att utnyttja tillväxtpotentialen i ökad produktivitet och utrikeshandel.

En framtida europeisk handelspolitisk strategi bör beakta de särdrag som kännetecknar EU:s företag och regioner samt beroendet av extern tillväxt

N. Kommissionen föreslår i sitt meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik” konkreta kortsiktiga åtgärder, men tar inte upp unionens framtida roll i en förändrad värld.

O. Kommissionen har lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer som en del av EU:s investeringspolitik.

Parlamentet förväntade sig en framtidsorienterad handelsstrategi som tar hänsyn till utvecklingen på medellång och lång sikt och inte bygger på felaktiga antaganden om fortsatt status quo inom världshandeln

1.  Europaparlamentet välkomnar de tre målen för Europa 2020, det vill säga en smart och hållbar tillväxt för alla, och kommissionens meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik”, och uppmanar kommissionen att presentera en framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar som beaktar EU:s nya utmaningar.

2.  Europaparlamentet beklagar att många av målen i strategin ”Europa i världen” ännu inte har uppnåtts och hade väntat sig en mer kritisk analys av strategin i syfte att bättre förstå orsaken till en del av misslyckandena.

3.  Europaparlamentet insisterar på att unionen behöver en enhetlig och långsiktig handelsstrategi som tar hänsyn till de kommande utmaningarna och framför allt de stora tillväxtekonomierna. Parlamentet menar att en sådan strategi bör bygga på en noggrann analys av de nuvarande trenderna i världshandeln, unionens interna och externa utveckling och mångfalden bland de europeiska företagen, deras know-how och tekniska framsteg. Parlamentet beklagar att meddelandet inte innehåller någon djupgående prognos om hur världshandeln kan komma att se ut om 15 till 20 år i ett policyplaneringsperspektiv. Parlamentet anser att denna översyn bör fastställa kommissionens ambitioner för de bilaterala handelsförbindelserna under perioden och omfatta en klar geografisk strategi, exempelvis genom att skapa nya avtal eller mål för att avskaffa tariffära och icke-tariffära hinder gentemot de viktigaste handelspartnerna.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en sådan prognos som utgångspunkt och lägga fram en reviderad strategi på medellång och lång sikt före sommaren 2012, eftersom meddelandet om handel, tillväxt och världspolitik inte gör detta.

Europaparlamentet är medvetet om att handelspolitiken inte är ett självändamål

5.  Europaparlamentet påminner alla intressenter om att det krävs en modern handelspolitik som tar hänsyn även till andra politikområden, såsom

a)   mänskliga rättigheter,

b)   jobbgarantier och jobbskapande,

c)   arbetstagares rättigheter och ILO:s grundläggande arbetsrättsliga normer,

d)   företagens sociala ansvar,

e)   jordbrukspolitiken,

f)    miljöpolitiken,

g)   klimatförändringar,

h)   kampen mot fattigdom inom och utanför EU,

i)    utvecklingspolitiken,

j)    skyddet av konsumenternas intressen och rättigheter,

k)   tryggad råvaru- och energiförsörjning,

l)    utrikespolitiken,

m)  grannskapspolitiken,

n)   industripolitiken,

o)   skyddet av äganderätten, däribland immateriella rättigheter,

p)   främjandet av de rättsstatliga principerna.

6.  Europaparlamentet betonar att de principer som uttrycks i de resolutioner av den 25 november 2010 som parlamentet antog med stor majoritet om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(30), om företagens sociala ansvar och miljöansvar vid internationella handelsavtal(31) och om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(32) bör beaktas horisontellt och att införandet av sociala normer och miljönormer samt mänskliga rättigheter bör vara obligatoriskt i alla frihandelsavtal.

7.  Europaparlamentet anser att klimatmålen endast kan uppnås i samarbete med EU:s viktigaste handelspartner, som samtidigt är de som producerar mest koldioxid. Parlamentet är därför övertygat om att endast ett internationellt multilateralt klimatavtal kan göra det möjligt för den europeiska industrin att bevara sin konkurrenskraft.

8.  Europaparlamentet betonar att även om handelspolitiken inte får överbelastas med frågor som inte direkt rör internationell handel kan den inte behandlas isolerat. Parlamentet understryker behovet av att hitta en balans mellan unionens kommersiella mål och andra aspekter av dess utrikespolitik, exempelvis miljöstrategier, humanitära mål och EU:s tidigare löften om att garantera konsekvens i utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge hög prioritet åt EU:s handelsintressen i förhandlingar om handelsavtal med handelspartnerna och att säkra bättre samordning inom och mellan institutionerna i förbindelse med handelsfrågor. Parlamentet uppmuntrar därför övriga politiska sektorer att oftare beakta hur andra politikområden å ena sidan kan inverka negativt på handelspolitiken och hur de å andra sidan kan bidra positivt till den.

9.  Europaparlamentet anser bestämt att framtida multilaterala och bilaterala handelsavtal måste utgöra en del av en långsiktig europeisk industristrategi, framför allt för att säkra en hållbar förnyelse och ett stärkande av den industriella basen och de arbetsplatser den skapar i EU.

10. Europaparlamentet framhåller att handelspolitiken är ett viktigt inslag i unionens nya industripolitik och att handeln bör bygga på rättvis global konkurrens och fullständig ömsesidighet för att upprätthålla en sund tillverkningsbas i Europa.

Vi bör göra mer för att engagera medborgarna

11. Europaparlamentet beklagar att många unionsmedborgare likställer globalisering med sänkt produktion i Europa och förlorade arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utveckla en bättre kommunikationsstrategi angående unionens handelspolitik och fördelarna och nackdelarna med internationell handel.

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

12. Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

13. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Parlamentet betraktar frihandelsavtal som viktiga instrument för marknadstillträde

14. Europaparlamentet upprepar att alla nya frihandelsavtal som EU ingår ska vara förenliga med WTO-bestämmelserna, omfattande, ambitiösa, även i fråga om hållbar utveckling, balanserade och leda till verkligt ömsesidigt marknadstillträde och gå utöver både de befintliga multilaterala överenskommelserna och de som förväntas bli resultatet av ett framgångsrikt slutförande av Doharundan. Parlamentet välkomnar de framsteg som uppnåtts i vissa förhandlingar, men beklagar samtidigt att de flesta förhandlingar ännu inte har avslutats. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad som kan göras eller förändras för att de återstående förhandlingarna om frihandelsavtal ska kunna avslutas på ett bättre och snabbare sätt, dock utan att offra europeiska intressen eftersom innehållet alltid bör prioriteras framför tidsplanen. Parlamentet ber vidare kommissionen att undersöka de eventuella konsekvenserna, särskilt för sysselsättningen, för att kunna anpassa sina mandat till att ingå frihandelsavtal som på lång sikt är förmånliga för EU:s tillväxt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att undersöka möjligheten att inkludera WTO:s tvistlösningsmekanismer i bilaterala frihandelsavtal och att begränsa de negativa effekterna av alltför många bilaterala avtal (”the spaghetti-bowl effect”), t.ex. genom att förhandla fram multilaterala ursprungsregler. Parlamentet kräver att man inför ett hållbarhetskapitel, som är kopplat till skyddsklausuler, för att täcka områden som handel, miljö, produktion och bearbetning i frihandelsavtalen.

15. Europaparlamentet påminner kommissionen om att den, inom ramen för fastställda handelsprioriteringar i fråga om tidsplan och strategiska geografiska områden, bör genomföra en grundlig, opartisk och fördomsfri förhandsutvärdering av europeiska intressen innan den fattar beslut om framtida frihandelspartner och förhandlingsmandat. Parlamentet betonar att frihandelsavtal endast bör förhandlas fram med länder av ekonomiskt intresse och att de bör respektera viktiga principer, såsom ömsesidighet, ömsesidig tullavveckling, avskaffande av alla icke-tariffära handelshinder, förbud mot tullrestitutionssystem och enhetlig tillämpning av höga trösklar för ursprungsregler. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ta stor hänsyn till parlamentets ståndpunkter när de fattar beslut om mandaten. Parlamentet ber kommissionen att genomföra omfattande konsekvensbedömningar, i synnerhet när det gäller konsekvenserna för olika europeiska branscher och sektorer, med hjälp av grundliga samråd med alla berörda parter innan förhandlingarna avslutas samt regelbundet under avtalens löptid. Parlamentet påpekar för kommissionen och rådet att om de vill att parlamentet ska kunna utöva sina godkännandebefogenheter på ett ansvarsfullt sätt, måste de involvera parlamentet i alla faser, från överenskommelsen om förhandlingsmandatet och genom varje förhandlingsrunda.

Parlamentet efterlyser fler och bättre resultat från dialoger på hög nivå med viktiga handelspartner som Förenta staterna, Kina, Japan och Ryssland.

16. Europaparlamentet betonar vikten av att uppnå framsteg i handelsförbindelserna med viktiga handelspartner, såsom Förenta staterna, Kina, Japan och Ryssland, i syfte att avskaffa tariffära och icke-tariffära handelshinder, framför allt i förbindelse med tekniska normer, immateriella rättigheter, marknadstillträde, offentlig upphandling och råvaruförsörjning. Parlamentet beklagar dock att det hittills gjorts otillräckliga framsteg inom dessa områden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föra mer aktiva förhandlingar i syfte att uppnå framsteg i våra handelsförbindelser med dessa länder och uppmanar våra handelspartner att göra samma sak.

17. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att fortsätta att stärka de transatlantiska ekonomiska förbindelserna, men utan att hota EU:s politik på områden som miljönormer, kulturell mångfald, sociala rättigheter och offentliga tjänster. Parlamentet vill särskilt betona betydelsen av att nå större framsteg inom ramen för världens mest omfattande handelsförbindelse, framför allt i fråga om normer och tekniska handelshinder. Parlamentet gläder sig över insatserna till förmån för Transatlantiska ekonomiska rådet och uppmuntrar dess parter att verka för en integrerad transatlantisk marknad inom en nära framtid, men anser att dialogen måste utökas ytterligare på alla nivåer för att bli framgångsrik och att högnivåmöten regelbundet bör hållas mellan kommissionen, Europaparlamentet och deras amerikanska motparter.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en fullständig konsekvensbedömning av fördelarna och nackdelarna för de olika europeiska industrisektorerna och den europeiska sysselsättningssektorn för att framsteg ska kunna uppnås inom ramen för den ekonomiska och handelsmässiga dialogen på hög nivå med Kina. Parlamentet anser att EU:s handelsstrategi gentemot Kina bör bygga på beaktandet av de europeiska intressena, framför allt när det gäller immateriella rättigheter, marknadstillträde, offentlig upphandling, råvaror och respekt för ömsesidigheten. Om Kina vill undvika att handelspolitiska skyddsåtgärder vidtas bör landet respektera sina WTO-skyldigheter. Parlamentet insisterar på att unionen mer systematiskt bör tillgripa relevanta rättsliga åtgärder om Kina inte uppfyller sina åtaganden.

19. Europaparlamentet välkomnar lösningen av de kvarstående bilaterala frågorna i samband med Rysslands anslutning till WTO och anser att en snabb anslutning till WTO är en huvudprioritering. Parlamentet välkomnar även de bilaterala förhandlingarna om ett heltäckande avtal mellan EU och Ryssland och uppmanar Ryssland att förbättra handelsvillkoren för unionens aktörer i Ryssland.

20. Europaparlamentet påpekar att parlamentet är angeläget om att förbättra handelsförbindelserna mellan EU och Japan genom att som ett första steg avskaffa icke-tariffära hinder för handel och investeringar. Parlamentet anser att de små framsteg som gjorts på detta område under de senaste åren är otillfredsställande och uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en omfattande konsekvensbedömning av de möjliga fördelarna och nackdelarna med ett frihandelsavtal mellan EU och Japan innan den ingår några åtaganden.

Huvudprioriteringen är fortfarande öppna marknader och marknadstillträde

21. Europaparlamentet uppskattar de resultat som uppnåtts med strategin för marknadstillträde och att man lyckades förhindra protektionistiska åtgärder under finanskrisen. Parlamentet välkomnar därför strategin för marknadstillträde och det nära samarbetet mellan kommissionen, medlemsstaterna och de berörda parterna. Parlamentet uppmanar dock kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att främja och uppmuntra utnyttjandet av befintliga initiativ och tillgängliga verktyg, såsom databasen om marknadstillträde och exportrådgivningstjänsten, så att medborgarna och de små och medelstora företagen kan dra full nytta av EU:s handelsförbindelser.

22. Europaparlamentet betonar att det främsta bidraget till EU:s ekonomiska framgång är de olika ekonomiska aktörernas verksamhet, däribland små och medelstora företag och multinationella företag, och uppmanar därför kommissionen att ta hänsyn till de olika ekonomiska aktörernas behov och intressen i samband med alla handelsförhandlingar och nya interna bestämmelser.

Å andra sidan behöver EU, som är en relativt öppen ekonomi, effektiva handelspolitiska skyddsåtgärder

23. Europaparlamentet upprepar att den fortsatta avregleringen av handeln kräver att man upprätthåller kapaciteten att skydda sig mot illojala handelsmetoder. Parlamentet anser därför att handelspolitiska skyddsåtgärder är en oundviklig beståndsdel i EU:s strategi, även om de aldrig bör användas avsiktligt av protektionistiska skäl. Parlamentet välkomnar alla insatser för att effektivisera och påskynda dessa åtgärder, bland annat genom att förbättra öppenheten, förutsägbarheten och deras tillgänglighet för EU:s företag, framför allt de små och medelstora företagen (exempelvis instrumentet för klagomål angående marknadstillträde).

EU:s konkurrenskraft och ekonomiska framgång kan inte säkras utan tjänster och väl skyddade utländska direktinvesteringar

24. Europaparlamentet betonar tjänsternas och varornas kraftigt ökade potential i internationell handel, men påminner om att marknadstillträdet och avskaffandet av handelshinder på WTO-nivå och i förhandlingarna om frihandelsavtalen inte har skett i takt med denna utveckling. Parlamentet är medvetet om att många handelshinder för varor och tjänster framför allt beror på nationella regler. Parlamentet upprepar att en eventuell fortsatt avreglering på detta område inte får undergräva förmågan att utveckla befintliga och framtida offentliga tjänster, som är viktiga beståndsdelar i en hållbar utveckling i alla länder.

25. Europaparlamentet kräver att kommissionen gör sitt yttersta för att säkra att EU:s handelspartner beviljar ökat marknadstillträde för våra tjänsteleverantörer i industrialiserade länder eller viktiga tillväxtekonomier, eftersom EU:s inre marknad redan är relativt öppen för utländska tjänsteleverantörer. Parlamentet noterar dock att vissa offentliga tjänster måste undantas på grund av nationella eller regionala kulturella skillnader.

26. Europaparlamentet betraktar skyddet av investerare som den första prioriteringen inom ramen för den framtida europeiska investeringspolitiken, och anser att den offentliga regleringskapaciteten också måste garanteras och skyddas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera rättssäkerheten när det gäller skyddet av EU:s investerare. Parlamentet uppmanar rådet att ge kommissionen mandat till att ingå framtida investeringsavtal med beaktande av parlamentets synpunkter och ståndpunkter, i enlighet med parlamentets resolution av den 6 april 2011 om den framtida EU-politiken för internationella investeringar(33).

27. Europaparlamentet påminner om att EU har historiska band med Afrika, Latinamerika och Asien, och att en lämplig investeringspolitik därför bör föras på dessa kontinenter så att en hållbar utveckling kan garanteras.

28. Europaparlamentet medger att tillfällig rörlighet för fysiska personer (leveranssätt 4) spelar en viktig roll i EU:s bilaterala förhandlingar. Parlamentet anser att det är viktigt att leveranssätt 4 inte undergräver principen om kollektiva förhandlingar och lagstiftningen om minimilöner.

Europaparlamentet efterlyser positiv ömsesidighet på internationella marknader för offentlig upphandling

29. Europaparlamentet beklagar att den stora öppenhet som kännetecknar EU:s marknader för offentlig upphandling på alla myndighetsnivåer i många fall inte motsvaras av ett liknande tillträde för EU-leverantörer till utländska marknader. Parlamentet påpekar att vissa offentliga tjänster fortfarande måste undantas på grund av nationella eller regionala kulturella skillnader.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för ett positivt ömsesidigt tillträde inom denna viktiga ekonomiska sektor, och påminner om att man när det gäller ömsesidigt tillträde inte bör sträva efter att stänga våra marknader utan att i stället öppna de utländska marknaderna för offentlig upphandling.

Europaparlamentet efterlyser en ambitiös insats för att begränsa regleringsmässiga hinder i och utanför Europa

31. Europaparlamentet betonar att regleringsfrågorna har blivit allt viktigare inom den internationella handeln och efterlyser därför bättre överensstämmelse mellan EU:s regler och praxis och de regler och praxis som följs av våra viktigaste handelspartner. Parlamentet understryker att detta inte får urholka EU:s standarder, utan bör leda till att befintliga multinationella standarder accepteras i större utsträckning.

32. Europaparlamentet betonar att harmoniseringen av internationella standarder och certifieringspraxis i förhållande till tredjeländer inte kan genomföras på bekostnad av lägre tekniska, hälsomässiga, säkerhetsrelaterade och konsumentskyddsmässiga standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att skydda EU:s standarder och tillämpa dem effektivt när det gäller importörer och ekonomiska aktörer som saluför sina produkter i EU.

33. Europaparlamentet stöder förslaget i inremarknadslagen om konvergens på lagstiftningsområdet med EU:s största handelspartner, särskilt avseende konsument- och miljöskydd och djurskydds-, hälso- och arbetsmiljöstandarder. Parlamentet framhåller vikten av att anta internationella standarder på hög nivå på dessa mycket viktiga områden. Parlamentet bekräftar att standardiseringsåtgärder, ömsesidigt erkännande, licenser, tjänster och möjlighet att delta i offentlig upphandling bör stå i centrum under förhandlingarna om frihandelsavtal.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt utvärdera hur EU:s interna politik och bestämmelser påverkar den globala konkurrensförmågan och att i sina förslag ge företräde åt de alternativ som minst sannolikt kommer att påverka EU-företagens konkurrenskraft negativt i och utanför Europa.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa internationell konkurrenskraft som ett kriterium i alla konsekvensbedömningar av nya lagstiftningsförslag.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma icke-tariffära handelshinder och regleringsmässiga hinder, som många länder, även WTO-medlemmar, tillämpar i samband med export från EU, inte minst i förbindelse med framtida handelspartnerskapsavtal. Parlamentet understryker att man i samband med förhandlingarna bör överväga interventionsinstrument som kan återupprätta ömsesidighet och balanserade villkor mellan parterna vid händelse av ensidiga åtgärder (icke-tariffära handelshinder), även om de enbart är av administrativ natur (intyg, inspektioner), som kan skapa konkurrensnackdelar för de europeiska företagen och obalans i fråga om affärsmöjligheterna. Parlamentet uppmanar EU att främja regelsamarbetet på internationell nivå för att främja likvärdiga och samstämmiga internationella standarder och på så vis begränsa antalet tvister och därmed sammanhängande kostnader för handeln.

Parlamentet deltar i kampen mot fattigdom i och utanför EU

37. Europaparlamentet erinrar om att parlamentet arbetar för fri och rättvis handel. Inte bara medlemsstaterna utan även EU som helhet har ett socialt ansvar, och både EU:s Sammanhållningsfond och fonden för justering av globaliseringseffekter måste användas och vidareutvecklas i folkets intresse och i syfte att stödja det fortsatta skapandet av konkurrenskraftiga arbetstillfällen i EU.

38. Europaparlamentet erinrar om att mikroföretag och små och medelstora företag utgör 99 procent av alla företag i EU och har stor potential att skapa nya arbetstillfällen och innovation. Parlamentet anser därför att den interna och externa politiken bättre bör ta upp dessa företags särskilda behov för att främja deras konkurrenskraft. Särskild vikt bör läggas vid att förbättra EU:s Sammanhållningsfond när det gäller tillgänglighet och öppenhet för att förbättra de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

39. Europaparlamentet påpekar att parlamentet när det gäller den externa politiken stöder kommissionens mål att bland annat främja hållbar utveckling, fri och rättvis handel, internationella arbetsnormer och anständiga arbetsvillkor, till exempel genom att förhandla fram avtal om ekonomiskt partnerskap som förenar EU:s och AVS-ländernas intressen. Parlamentet påpekar att handelspolitiken måste främja utveckling, möjliggöra ett bättre regionalt samarbete, stärka investeringarna och förbättra det ekonomiska styret, och påminner alla berörda parter om att andra regioner i världen har visat hur handeln kan bidra till välfärd. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en integrerad strategi för handels-, utrikes-, utvecklings-, social-, jordbruks- och miljöpolitiken. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till kommissionen om att säkerställa en samordnad politik till stöd för rättvis handel.

40. Europaparlamentet erinrar om att EU inom ramen för den nya handelsstrategin har ett särskilt intresse av att stödja en lokal utveckling i de yttersta randområdena på grund av deras biologiska mångfald och geografiska läge som ger EU tillgång till havet, tropiska skogar och ett test- och rymdforskningsområde.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med avtal om ekonomiskt partnerskap beakta parlamentets tidigare resolutioner om behovet av att visa flexibilitet i förhandlingarna med våra partner och fullgöra åtagandena om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna.

42. Europaparlamentet påpekar att parlamentet tänker anta ett framtida allmänt preferenssystem (GSP) som i högre grad fokuserar på hur de länder som har störst behov och som uppfyller våra handelskrav kan gagnas av det allmänna preferenssystemet.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att vidta handelsmässiga nödåtgärder till förmån för länder som har drabbats av naturkatastrofer och konflikter, så att de kan återuppbygga sina ekonomier. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att lägga fram konkreta exempel på åtgärder som kan vara till hjälp på kort sikt i en nödsituation samt åtgärder som kan påverka utvecklingen på medellång och lång sikt, innan den begär parlamentets godkännande av sådana åtgärder.

44. Europaparlamentet betonar att utrikeshandelspolitiken ska skydda EU:s förmåga att bevara en stark jordbrukssektor som kan garantera livsmedelstryggheten och livsmedelssuveräniteten för 500 miljoner konsumenter i EU.

Europaparlamentet kräver en hållbar och icke snedvriden råvaruförsörjning

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedriva en konsekvent, hållbar, övergripande och tvärpolitisk strategi angående råvaror för att förhindra och undanröja illojala handelsmetoder såsom exportbegränsningar, exportavgifter och så kallade dubbla prisangivelser på multilateral och bilateral nivå. Parlamentet medger samtidigt att exportbegränsningar under vissa omständigheter kan anses vara viktiga för att stödja utvecklingsmål, miljöskydd och ett hållbart utnyttjande av naturresurser i fattiga utvecklingsländer, såsom de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att diversifiera sina leverantörer av råvaror och ingå bilaterala avtal på detta område. Parlamentet anser att denna politik ska ta hänsyn till EU:s utvecklingspolitik och utvecklingsmålen i de ekonomiska partnerskapsavtalen.

46. Europaparlamentet betonar vikten av att involvera civilsamhället i frihandelsavtalen. Parlamentet stöder det initiativ som kommissionen har tagit i förbindelse med frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea i syfte att inrätta en lokal rådgivande grupp som ska säkra bidrag från civilsamhället. Parlamentet ber kommissionen att vidareutveckla detta initiativ i framtida frihandelsavtal.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla fast vid avskaffandet av exportbegränsningar, exportavgifter och så kallade dubbla prisangivelser i alla framtida bilaterala handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för WTO inleda förhandlingar om tydliga multilaterala regler.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte bara klaga över vissa handelspartners oacceptabla beteende, utan att också att reagera på ett kraftfullt och lämpligt sätt. Parlamentet påminner kommissionen om att det utöver handelspolitiken finns andra politikområden, såsom jordbruk, miljö, utveckling, forskning och utrikes frågor, som bör stödja en gemensam råvaruförsörjningsstrategi. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att stödja och utveckla forskning, särskilt i fråga om biovegetabilisk kemi och återvinning av kemiska ämnen, för att minska EU:s beroende av länder som levererar råvaror och sällsynta jordarter.

Det krävs ett bättre tullsamarbete i och utanför EU

49. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för att förstärka det internationella tullsamarbetet inom Världstullorganisationen och på bilateral nivå i syfte att göra tullförfarandena mer effektiva, minska affärsmännens omkostnader och på ett bättre sätt hantera utmaningarna när det gäller säkerhet, skydd och immateriella rättigheter.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att allvarligt överväga förslaget att inrätta en gemensam europeisk tullmyndighet som ska säkra en mer effektiv tillämpning av tullbestämmelser och tullförfaranden inom EU:s tullområde.

Europaparlamentet efterlyser ett korrekt skydd av immateriella rättigheter som även tar hänsyn till de fattigaste människornas intressen

51. Europaparlamentet betonar att förfalskningar leder till förlust av arbetstillfällen och undergräver innovation, och att ett korrekt skydd och en effektiv tillämpning av immateriella rättigheter är en förutsättning för en global ekonomi. Parlamentet anser att ett korrekt skydd av immateriella rättigheter, särskilt varumärken och geografiska beteckningar, hos våra viktigaste handelspartner är ett nödvändigt krav för att man ska kunna upprätthålla och stärka EU:s konkurrenskraft. Parlamentet välkomnar kommissionens engagemang för att genomföra befintliga åtaganden.

52. Europaparlamentet erinrar kommissionen om att EU:s politik på området för immateriella rättigheter gentemot de minst utvecklade länderna och de fattiga utvecklingsländerna samt de viktigaste producenterna av generiska läkemedel, särskilt Indien och Brasilien, inte bör vara strängare än Tripsavtalets krav och till fullo respektera Dohadeklarationen från 2001 om Tripsavtalet och folkhälsa, framför allt när det gäller generiska läkemedel och folkhälsa.

o

o    o

53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2011)0068.

(2)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0224.

(3)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0225.

(4)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0257.

(5)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0141.

(6)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0063.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2010)0445.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2010)0434.

(9)

Antagna texter, P7_T7(2010)0446.

(10)

Antagna texter, P7_T7(2010)0387.

(11)

Antagna texter, P7_T7(2010)0324.

(12)

Antagna texter, P7_TA(2010)0223.

(13)

EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 166.

(14)

EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 132.

(15)

EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 101.

(16)

EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 47.

(17)

EUT C 295 E, 4.12.2009, s 67.

(18)

EUT C 279 E, 19.11.2009, s. 5.

(19)

EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 77.

(20)

EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 16.

(21)

EUT C 323 E, 18.12.2008, s. 520.

(22)

EUT C 102 E, 24.4.2008, s. 128.

(23)

EUT C 308 E, 16.12.2006, s. 182.

(24)

EUT C 306 E, 15.12.2006, s. 400.

(25)

EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 235.

(26)

”Convergence, Catch Up and Overtaking”, PwC, 2010.

(27)

Uppgifter från Eurostat.

(28)

Eurostat, FN:s databas UN Servicetrade.

(29)

Europeiska kommissionen, 2009 års åldranderapport; Eurostat/Unece arbetsgrupp 2010.

(30)

Antagna texter P7_TA (2010)0434.

(31)

Antagna texter P7_TA (2010)0446.

(32)

Antagna texter P7_TA (2010)0445.

(33)

Antagna texter, P7_TA(2011)0141.


MOTIVERING

Kommissionens dokument innehåller goda idéer för de kommande månaderna, men ingen riktig framtidsstrategi läggs fram.

Den 9 november 2010 lade Europeiska kommissionen fram sitt meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik” om den framtida handelspolitiken för EU. Detta meddelande, som ska lägga fram de externa aspekterna av Europa 2020-strategin, är i första hand en fortsättning på strategin Europa i världen från 2006.

I ett betänkande som utarbetades av samma föredragande tog Europaparlamentet 2007 ställning till strategin Europa i världen och välkomnade detta initiativ. Kommissionen och parlamentet inledde under 2010 en utvärdering av denna strategi. Av denna utvärdering framgår tydligt att många av de angivna målen för Europa i världen ännu inte har uppnåtts. Föredraganden uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och alla deltagare att undersöka varför många mål ännu inte har kunnat uppnås och att dra lämpliga slutsatser av detta. De flesta av de mål som formulerades då ska fortfarande genomföras, enligt kommissionens senaste dokument. Argumenten för de åtgärder som angavs i det tidigare kommissionsdokumentet, som finns förklarade i motiveringen till betänkandet ”EU i världen – konkurrenskraftens externa aspekter” (2006/2292), gäller även i dag och upprepas därför inte här.

När det gäller innehållet hänvisar föredraganden till motiveringen i sitt betänkande från 2006 om konkurrenskraftens utrikespolitiska aspekter

Föredraganden välkomnar kommissionens meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik” – vid en tidpunkt då EU genom Lissabonfördragets ikraftträdande även har fått nya befogenheter, t.ex. när det gäller investeringspolitiken. I samband med detta välkomnas särskilt att kommissionen erkänner att vårt välstånd och vår tillväxt beror på ett fungerande internationellt handelssystem.

Ändå kritiserar föredraganden att meddelandet, som visserligen tar upp många relevanta frågor, underlåter att presentera en framtidsinriktad handels- och investeringsstrategi. Meddelandet ”Handel, tillväxt och världspolitik” handlar enligt föredraganden snarare om riktlinjer för politiken under de kommande månaderna än om en omfattande handelsstrategi för EU, som står inför utmaningarna från en global ekonomi i snabb förändring och en kraftig förskjutning av den ekonomiska jämvikten.

Världen har förändrats dramatiskt under de senaste åren ...

Världshandeln har tack vare WTO och många multilaterala och bilaterala initiativ fått ett enormt uppsving. Vid genomförandet av Lissabonstrategin år 2000 hade EU fortfarande 25 procent av det globala mervärdet, men år 2020 räknar man med en andel på 18 procent. Däremot hade världens två mest folkrika länder, Kina och Indien, under år 2000 endast 10 procent av världshandeln, en andel som år 2020 enligt olika källor kommer att ha ökat till 25 procent. Bara denna förändring visar att en sådan förändring också måste påverka EU:s politik.

Sedan 1990-talet har allt fler tillväxtekonomier och utvecklingsländer i allt större utsträckning integrerats i världshandeln och utvecklats till en bärande motor i världsekonomin. Detta visade sig särskilt under krisåren 2008 och 2009, då framför allt tillväxtekonomierna hade en stabiliserande effekt på den globala ekonomin.

EU:s och USA:s exportandel i förhållande till den totala globala exporten låg under 2009 på knappt 29 procent, jämfört med knappt 37 procent 1999. BRIK-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) däremot gick från en andel på 9,3 procent av den globala exporten till en andel på 20,4 procent år 2009, med en tendens till ytterligare ökningar. Många tillväxtekonomier uppvisar handelsöverskott, exporterna och ekonomin ökar kraftigt och skuldsättningen minskar. Det är framför allt syd-syd-handeln som ökar kraftigt, och beroendet av efterfrågan i industriländerna har sjunkit avsevärt.

EU måste dessutom tänka på att befolkningstillväxten inom EU minskar kraftigt, medan invånarantalet i utvecklingsländerna däremot ökar blixtsnabbt. Detta kommer att påverka ländernas ekonomiska situation.

Med tanke på att 18 procent respektive 36 miljoner arbetsplatser inom EU redan i dag är beroende av utrikeshandeln och att 90 procent av den globala ekonomiska tillväxten år 2015 troligen kommer att genereras utanför EU, är det särskilt viktigt att utarbeta och genomföra en långsiktig strategi för utrikeshandel, som tar hänsyn till den föränderliga rollen för EU inom den globala ekonomin.

... och därför bör kommissionen snabbt lägga fram en långsiktig strategi för utrikeshandeln

Mot bakgrund av denna utveckling uppmanar föredraganden kommissionen att utarbeta en analys och långtidsplanering som tar hänsyn till de aktuella förutsättningarna för den globala ekonomin och den aktuella situationen för EU samt den sannolika framtida utvecklingen. På denna grundval bör en långsiktig strategi som tar upp behoven för EU och dess medborgare utarbetas.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (4.3.2011)

till utskottet för internationell handel

över en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin

(2010/2152(INI))

Föredragande: Birgit Schnieber-Jastram

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att EU:s utrikeshandelspolitik är ett övergripande politikområde, som är av största vikt för en sammanhängande utvecklingspolitik. Handelsstrategin för Europa 2020 måste därför baseras på en utvärdering av dess bidrag till de mål som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF).

2.  Europaparlamentet är därför bekymrat över att kommissionen i sitt meddelande om handel, tillväxt och världspolitik nästan enbart riktar in sig på BRIK-länderna och andra tillväxtmarknader, samtidigt som den ägnar liten uppmärksamhet åt de minst utvecklade länderna. Parlamentet varnar för att en uppdelning av handelspolitiken i separata meddelanden om tillväxt och utveckling kan undergräva den enhetlighet i EU:s politik som föreskrivs i fördraget.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den nya handelsstrategin syftar till att förstärka en ekonomisk modell som baseras på export, och därmed på ökad transport. Parlamentet påminner om att den fortsatta ökningen av koldioxidutsläppen från transport och internationell handel riskerar att göra EU:s klimatförändringsstrategi mindre effektiv. Parlamentet påminner vidare om att utsläppen från transportsektorn endast är en aspekt av handelns och handelsökningens inverkan på utsläppen, och uppmanar därför kommissionen att utarbeta en strategi som beaktar alla effekter som är relevanta för nettoutsläppsbalansen, t.ex. skillnader i utsläpp beroende på produktionsplats och använda produktionsmetoder och råvaror, eller skillnader i kostnaderna för att minska utsläppen mellan länder och sektorer, samt de effekter ytterligare spridning av utsläppsminskande teknik skulle kunna få. Parlamentet anser att en handelsstrategi, i linje med principen om konsekvens i utvecklingspolitiken, främst bör ha som mål att främja intern utveckling och interna konsumtions- och produktionsmönster.

4.  Europaparlamentet bekräftar att ekonomiska partnerskapsavtal inte enbart bör betraktas som ett instrument för internationell handel utan även som ett utvecklingsinriktat instrument.

5.  Europaparlamentet understryker därför att det är extremt viktigt att utforma en handelspolitik som bidrar till att uppfylla millennieutvecklingsmål 8 (utveckla ett globalt partnerskap för utveckling), samtidigt som skillnaderna mellan medelinkomstländer, låginkomstländer och bräckliga stater beaktas.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sitt meddelande ”Handel, tillväxt och världspolitik: Handelspolitiken – en hörnsten i Europa 2020-strategin”, i syfte att utnyttja den internationella handelns potential att skapa arbetstillfällen, utrota fattigdom och främja hållbar utveckling i hela världen. Parlamentet betonar att handelsstrategin bör prioritera multilaterala handelsförhandlingar framför bilaterala frihandelsavtal. Parlamentet understryker att ett rimligt resultat av Dohaagendan innebär att hänsyn tas till fattigare WTO-medlemmars svårigheter att uppnå millennieutvecklingsmålen.

7.  Europaparlamentet påminner om att EU, för att främja en ekonomisk tillväxt som kommer alla till del och som gynnar de fattiga, inom ramen för sin handelspolitik måste sträva efter att inom två år slutföra Doharundan på ett sätt som främjar utveckling och ytterligare stödja handeln och den regionala integrationen mellan de sydliga länderna.

8.  Europaparlamentet anser att WTO:s regler måste ändras för att garantera enhetlighet och överensstämmelse med åtagandena inom ramen för Kyotoprotokollet och multilaterala miljöavtal (MEA).

9.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i Dohaförhandlingarna främja ett öppnare och effektivare system för tekniköverföring från industriländerna till de minst utvecklade länderna, med särskild betoning på grön teknik.

10. Europaparlamentet uppmanar EU att avstå från att genomdriva sin dagordning i samband med förhandlingarna om Trips+ och Singaporefrågorna, med tanke på att många utvecklingsländer länge har klargjort att de motsätter sig förhandlingar om ett stärkt patentskydd och investeringsavtal inom såväl WTO som andra frihandelsavtal med EU. Parlamentet påminner om att handelsrelaterat stöd bör hjälpa utvecklingsländerna att diversifiera sina ekonomier och minska råvaruexportberoendet.

11. Europaparlamentet påminner om att Aid for Trade-strategin syftar till att hjälpa utvecklingsländer att förhandla, genomföra och dra fördel av handelsavtal, att utöka sin handel och att påskynda utrotandet av fattigdomen.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år förse parlamentet med detaljerad information om de budgetposter som används för finansiering av handelsrelaterat stöd och Aid for Trade, samt övergripande uppgifter om all finansiering av Aid for Trade från EU:s budget. Parlamentet ber vidare kommissionen att informera parlamentet om hur medlen från Europeiska utvecklingsfonden används för att främja handelsrelaterat stöd och Aid for Trade, eftersom denna fond ännu inte omfattas av EU:s budget, trots upprepade krav från parlamentets sida.

13. Europaparlamentet påpekar att införandet av principen om ömsesidighet i samband med offentlig upphandling kan få negativa följder för utvecklingsländerna, eftersom det bland annat skulle kunna verka hämmande på utvecklingen av framväxande industrier och bearbetningsindustrin. Parlamentet uppmanar därför EU att utforma sin nya handelsstrategi helt i enlighet med den ”särskilda och differentierade behandling” som beviljas utvecklingsländerna.

14. Europaparlamentet uppmanar EU att avstå från att utöva onödiga påtryckningar på utvecklingsländerna för att kunna sluta investeringsavtal som begränsar deras möjlighet att införa bestämmelser till förmån för sociala utvecklingsmål.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att främja hållbar utveckling och att systematiskt beakta sociala bestämmelser och miljöbestämmelser i samband med förhandlingar om handelsavtal och investeringsavtal för att bidra till målet att göra handel till en katalysator för utveckling, som möjliggör tillräckligt politiskt handlingsutrymme för partnerländerna så att de kan trygga livsmedelsförsörjningen och bygga upp lokala och regionala marknader. Parlamentet anser i detta sammanhang att genomförandet av principen om nationell behandling i investeringsavtal, där utländska investerare beviljas samma rättigheter som inhemska investerare, kommer att hämma de minst utvecklade ländernas förmåga att förmånsbehandla inhemska investerare, såsom små eller framväxande företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma en konsekvent strategi för utvinning av råvaror. Med en sådan strategi bör man å ena sidan garantera att utvinningen är miljömässigt och socialt hållbar, genom att göra uppfyllandet av internationella standarder obligatoriskt, och å andra sidan att den är ekonomiskt hållbar, genom att garantera dessa länder en skälig inkomst. Parlamentet påpekar att denna strategi vid behov även kunde möjliggöra bevarandet av varor för senare användning.

16. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja insatser inom den privata sektorn till stöd för öppenhet och socialt ansvar inom utvinningssektorn. Parlamentet ber också kommissionen att stödja initiativ från läkemedelsföretag för att bevilja särskild patent till producenter av generiska läkemedel, som uteslutande ska användas på världens minst utvecklade marknader.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – i samband med förhandlingar om och genomförande av handelsavtal – stärka konsekvensen i EU:s utvecklingspolitik och, bland annat, främja anständiga arbetsförhållanden, skapa välstånd och sysselsättning, garantera lämplig asymmetri och lämpliga övergångsperioder i handelsåtagandena och se till att varje enskilt lands prioriteringar respekteras samt att lämpliga samråd anordnas med nyckelaktörer och det civila samhället.

18. Europaparlamentet uppmanar EU att respektera den överenskommelse som nåddes under det svenska ordförandeskapet om att lägga fram en konkret plan för genomförandet av FN:s ram för att ”skydda, respektera och åtgärda”.

19. Europaparlamentet ber kommissionen att överväga att inrätta en permanent mekanism för att hjälpa utvecklingsländer att återuppbygga sina ekonomier efter katastrofer som jordbävningar och översvämningar. Parlamentet påpekar att ett alternativ skulle kunna vara tidsbegränsade initiativ på området för ursprungsregler för att främja användningen av produkter eller varor från det land som drabbats av en sådan katastrof.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att åtgärderna till stöd för rättvis handel samordnas, och upprepar sin tidigare uppmaning(1) till kommissionen att upprätta en kontaktpunkt som ska ansvara för regelbunden samordning av frågor om rättvis handel mellan dess tjänsteavdelningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Ricardo Cortés Lastra, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Charles Goerens, András Gyürk, Eva Joly, Franziska Keller, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Alf Svensson, Eleni Theocharous, Iva Zanicchi, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Fiona Hall, Cristian Dan Preda

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jolanta Emilia Hibner

(1)

Punkt 18 i resolutionen om rättvis handel och utveckling (2005/2245(INI)). A6-0207/2006. Föredragande: Frithjof Schmidt.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (28.4.2011)

till utskottet för internationell handel

över en ny handelspolitik för Europa inom ramen för Europa 2020-strategin

(2010/2152(INI))

Föredragande: Andrzej Grzyb

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar ett ökat åtagande och en mer aktiv strategi för att öppna tillgången till nya marknader som ett sätt att främja ekonomisk tillväxt och företagens konkurrenskraft. Parlamentet framhåller behovet av en effektiv användning av handelspolitiska skyddsinstrument för att bekämpa illojal affärspraxis och för att tillhandahålla ömsesidigt tillträde till utländska marknader för offentlig upphandling, som innebär affärsmöjligheter i sektorer där den europeiska industrin är mycket konkurrenskraftig.

2.  Europaparlamentet betonar att handeln är en av hörnstenarna i en framgångsrik europeisk industripolitik. Parlamentet framhåller även att en ökad betoning av tillträde till den internationella marknaden för tjänsteleverantörer inte får påverka handeln med industrivaror negativt. Parlamentet anser därför att handelsavtal bör utformas i syfte att stärka tillverkningsbasen i Europa. Parlamentet begär därför att multilaterala och bilaterala handelsavtal i framtiden ska utgöra en enhetlig del av en industristrategi baserad på ambitiösa insatser för innovation, rättvis global konkurrens, transparens och fullständig ömsesidighet, huvudsakligen när det gäller regler, standarder och certifieringsmekanismer, och som därmed främjar konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet upprepar betydelsen av att slutföra handelsförhandlingar, särskilt med länder och regioner som är ekonomiskt intressanta för europeiska företag och som kan erbjuda stora nya exportmöjligheter för alla näringssektorer i EU.

3.  Europaparlamentet anser att skillnader i lagstiftning och regelverk och bristen på eller icke-tillämpningen av gemensamma standarder hindrar europeiska företag – p.g.a. de höga kostnaderna för företagsverksamhet i utlandet – från att fullt ut utnyttja sin potential.

4.  Europaparlamentet anser att EU bör ta täten i arbetet med att åstadkomma internationella handelsavtal om miljöprodukter och miljötjänster som fokuserar på förnybar energiteknik. Parlamentet betonar vikten av att EU kräver fullständigt avskaffande av tullavgifter från sina handelsparter och fullständigt avskaffande av icke-tariffära handelshinder samt undviker att försvaga bestämmelserna om ursprungsmärkning och användningen av tullrestitution.

5.  Europaparlamentet anser att det behövs en ny europeisk handelspolitik som erkänner behovet av både forskning och produktion i Europa, och som därför främjar att tillverkningen i större utsträckning sker i Europa och inte uppmuntrar företag att flytta tillverkningen utanför den inre marknaden. Parlamentet anser att handelsavtal med externa partner bör

     –   ta hänsyn till alla aspekter när det gäller konkurrenskraften hos den europeiska industrin, små och medelstora företag, jordbrukssektorn och livsmedelsindustrin, med tanke på det växande handelsunderskottet när det gäller jordbruksprodukter och den höga standard som måste hållas av EU-industrin,

     –   främja sådant samarbete med utvecklingsländer som är fördelaktigt för båda parter,

     –   försöka bekämpa tredjeländers handelssnedvridande åtgärder, t.ex. exportavgifter och orättvist offentligt stöd till inhemsk produktion.

6.   Europaparlamentet betonar vikten av bilaterala frihandelsavtal mellan EU och i synnerhet sydamerikanska och asiatiska tillväxtekonomier som ett led för att skapa ökad tillväxt och möjligheter att konkurrera internationellt på ömsesidigt erkända, öppna och rättvisa villkor. Parlamentet konstaterar att frihandelsavtalen både innebär stordriftsfördelar för var och en av avtalsparterna, och möjlighet för EU att fokusera på forskning och produktion på områden där EU har en konkurrensfördel på världsmarknaden. Parlamentet anser att frihandelsavtalen kan bidra till att öka både kvantiteten och kvaliteten på varor och tjänster på världsmarknaden och att detta är särskilt viktigt med tanke på de demografiska utmaningarna i Europa.

7.   Europaparlamentet noterar takten i de pågående förhandlingarna om bilaterala handelsavtal som endast täcker en del av EU:s totala internationella handel. Parlamentet betonar att större och mer brådskande uppmärksamhet bör riktas mot växande marknader som har strategisk betydelse. Parlamentet framhåller behovet av att minska det nuvarande handelsunderskottet gentemot Kina och att skaffa ökat tillträde till denna växande marknad.

8.   Europaparlamentet understryker vikten av att göra konsekvensanalyser innan man startar handelsförhandlingar och innan man slutför förhandlingarna. Parlamentet anser att efterhandbedömningar efter ratificeringen av handelsavtal kan ha stor betydelse för framtida beslutsfattande.

9.   Europaparlamentet anser att utvecklingen av den europeiska handelspolitiken måste omfatta en ökning av antalet arbetstillfällen.

10. Europaparlamentet anser att samstämmigheten mellan industripolitikens interna och externa aspekter även i fortsättningen måste stärkas för att när det gäller lagstiftningen garantera förutsebarhet, enkelhet, stabilitet och lika villkor för den europeiska industrin både på de interna och externa marknaderna.

11. Europaparlamentet framhåller vikten av att främja konvergens eller likvärdighet när det gäller internationella standarder och certifieringspraxis med tredje länder. Parlamentet efterlyser en starkare koppling mellan regelverken för den externa marknaden och den inre marknaden för att minska onödiga kostnader för företag och undanröja regleringshinder, och snabba på innovation och tillgång till handel.

12. Europaparlamentet betonar att en sådan harmonisering inte kan genomföras till priset av lägre tekniska standarder och hälsoskydds-, säkerhets- och konsumentskyddsstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att skydda EU:s standarder och tillämpa dem effektivt när det gäller importörer och ekonomiska aktörer som saluför sina produkter i EU.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utveckla en gynnsam miljö, som stimulerar startande av och tillväxt för företag och utbyte av unga företagare, och att skapa villkoren för att internationalisera europeiska små och medelstora företag och stärka deras tillgång till internationell finansiering för handel och kreditförsäkringar, deras innovativa förmåga, särskilt när det gäller att skapa en koldioxidsnål ekonomi, och deras konkurrenskraft och utveckling i syfte att skydda dem mot illojal eller snedvriden konkurrens. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda de handelshinder, både tariffära och icke-tariffära, som små och medelstora företag utsätts för, med beaktande av deras betydelse för den europeiska ekonomin.

14. Europaparlamentet betonar vikten av att utveckla och skydda EU:s konkurrensfördelar på området för innovativa produkter.

15. Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen av hållbara och oavbrutna leveranser av råvaror för en miljöeffektiv utveckling av och bättre konkurrenskraft för den europeiska industrin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en ambitiös och övergripande råmaterialsstrategi för Europa med konkreta åtgärder för att förbättra den rättvisa tillgången till råmaterial både på de interna och externa marknaderna och en effektiv politik för resurseffektivitet genom återvinning, ersättning, sophantering, forskning och utbyte av uppgifter om råvaror. Parlamentet varnar den europeiska industrin mot att förlita sig på leverantörer av råmaterial som verkar på en monopolmarknad, vilket exempelvis är fallet med leverantörer av ovanliga metaller.

16. Europaparlamentet betonar betydelsen av multilaterala bestämmelser för energihandeln som garanterar rättvisa och lika villkor för tillgången till hållbara och säkra energikällor.

17. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen räknar med fortsatt användning av extraordinära unilaterala handelsförmåner vid naturkatastrofer. Parlamentet framhåller att bördan av sådana åtgärder inte bärs jämlikt av alla medlemsstater, utan särskilt drabbar vissa länder, regioner, industrisektorer och sysselsättningsgrupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann förhandsutvärdering av effekterna av sådana instrument.

18. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att stödja och främja grön tillväxt, effektiv resursanvändning och skydd av den biologiska mångfalden på grundval av rättvis och hållbar konkurrens.

19. Europaparlamentet påpekar att inom globaliseringens ram så leder ett öppnare internationellt handelssystem till olika effekter i EU-länderna, vilket påverkar den interna sammanhållningen. Parlamentet uppmärksammar behovet av att utöka och förenkla europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som ett instrument som bidrar till att bekämpa globaliseringens negativa effekter. Parlamentet efterlyser även användning av relevanta europeiska inre åtgärder, t.ex. stöd till innovation och små och medelstora företag, för att snabba på omstruktureringen och anpassningen till nya handelsvillkor i utsatta regioner.

20. Europaparlamentet anser att klimatmålen endast kan uppnås i samarbete med EU:s viktigaste handelspartner, som samtidigt är de som producerar mest koldioxid. Parlamentet är därför övertygat om att endast ett internationellt multilateralt klimatavtal kan göra så att den europeiska industrins konkurrenskraft bibehålls. Parlamentet är även övertygat om att handelsavtal bör innehålla motsvarande krav på produktion av varor som importeras till EU när det gäller utsläpp av växthusgaser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

12.4.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Lena Ek, Ioan Enciu, Adam Gierek, Robert Goebbels, Jacky Hénin, Romana Jordan Cizelj, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Anni Podimata, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Niki Tzavela, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Antonio Cancian, António Fernando Correia De Campos, Francesco De Angelis, Ilda Figueiredo, Matthias Groote, Andrzej Grzyb, Satu Hassi, Yannick Jadot, Silvana Koch-Mehrin, Bernd Lange, Werner Langen, Mario Pirillo, Algirdas Saudargas, Catherine Trautmann


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (14.4.2011)

till utskottet för internationell handel

över en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin

(2010/2152(INI))

Föredragande: Malcolm Harbour

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet stöder förslaget i inremarknadsakten om lagstiftningskonvergens med EU:s största handelspartner, särskilt avseende konsument- och miljöskydd, och djurskydds-, hälso- och arbetsmiljöstandarder. Parlamentet framhåller vikten av att anta internationella standarder på hög nivå på dessa mycket viktiga områden. Parlamentet bekräftar att standardiseringsåtgärder, ömsesidigt erkännande, licenser, tjänster och möjlighet att delta i offentlig upphandling bör stå i centrum under förhandlingarna om frihandelsavtal.

2.  Europaparlamentet framhåller åter att det mellan Europeiska unionen och dess handelsparter behövs balanserade handelsavtal, som ingås i en anda av ömsesidighet och som är till nytta för båda parter.

3.  Europaparlamentet stöder kommissionens vilja att i samband med förhandlingarna om frihandelsavtal genomföra en genomgripande analys av vilka konsekvenser dessa avtal skulle få på den inre marknaden och andra inrikespolitiska områden i EU. Parlamentet begär att denna konsekvensanalys översänds till Europaparlamentet och rådet för behandling innan avtalen undertecknas.

4.  Europaparlamentet understryker hur viktiga förbindelserna med Förenta staterna är. Parlamentet välkomnar kommissionens strategi att åter starta det transatlantiska ekonomiska rådet och fokusera på utvecklingen av teknik med framtiden för sig och utveckling av standarder på nyckelområden som koldioxidsnål och energieffektiv teknik, och välkomnar även den ökade vikt som läggs vid lagstiftningsfrågor inom ramen för den transatlantiska lagstiftningsdialogen.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja internationell standardisering och avskaffande av icke-tariffära och tekniska handelshinder, och att fortsätta samarbetet med viktiga handelspartner, särskilt med Kina, om produktsäkerhet för konsumenterna, tillämpning av immateriella rättigheter, hälso- och säkerhetsstandarder och produktionsförhållanden, särskilt avseende exploatering av kvinnor och barn, samt med Japan, med särskild inriktning på att avskaffa omotiverade icke-tariffära handelshinder.

6.  Europaparlamentet påminner om att öppnandet av den europeiska marknaden inte får ske på bekostnad av de europeiska konsumenternas säkerhet. Parlamentet framhåller vikten av samarbete mellan tullmyndigheterna och de myndigheter som ansvarar för marknadstillsyn vid EU:s yttre gränser för att genomföra tillbörliga kontroller av produkter som förs in på unionens territorium, och vill se en förstärkning av kommissionens roll i detta hänseende. Parlamentet välkomnar det utmärkta samarbetet mellan Europaparlamentet, Europeiska kommissionen och U.S. Consumer Product Safety Commission om produktsäkerhet. Parlamentet välkomnar det samarbete i denna fråga som håller på att växa fram mellan utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och länder som Indien och Kina. Parlamentet anser att sådana samarbeten bör förstärkas och utsträckas till andra parter i samband med förhandlingar om handelsavtal.

7.  Europaparlamentet anser att handelspolitiken är ett av de viktigaste verktyg EU har för att stödja den senare tidens utveckling mot reformer och demokratisering i Nordafrika och Medelhavsregionen, och anser mot denna bakgrund att EU bör förbättra tillgängligheten till sin marknad ytterligare, och börja med Egypten och Tunisien.

8.  Europaparlamentet anser att EU samtidigt bör överväga att delta i en dialog för att uppmuntra dessa länder att förstärka sina regionala handelsförbindelser med upprättande av en gemensam tullunion som slutmål.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål anta konventionen om övergripande regler om förmånsberättigande ursprung för Europa-Medelhavsområdet vilket snarast bör följas av förslag från kommissionen om en modernisering av ursprungsreglerna på ett sätt som underlättar handel och ekonomisk integration i regionen.

10. Europaparlamentet efterlyser fri och rättvis handel med jordbruksprodukter för att öka och utveckla det ömsesidiga utbytet av varor och teknik mellan EU och utvecklingsländerna och de minst utvecklade länderna. Parlamentet framhåller fördelarna för respektive länders konsumenter av sådana handelsförbindelser mellan de berörda parterna.

11. Europaparlamentet anser att EU:s handel med tjänster är en viktig källa till tillväxt och sysselsättning och att EU:s potentiella konkurrenskraft som världens främsta marknad för tjänster långt ifrån har nåtts och bör stärkas.

12. Europaparlamentet anser med tanke på den åldrande befolkningen att den äldre arbetskraften är en värdefull tillgång till handeln, och att hinder bör avskaffas för att uppmuntra och stimulera de äldre att fortsätta arbeta.

13. Europaparlamentet konstaterar att offentlig upphandling står för en stor och växande andel av världens BNP, och dessutom erbjuder outnyttjade nya tillväxtmöjligheter för innovativa företag. Parlamentet beklagar att marknaderna för offentlig upphandling i EU:s viktigaste handelspartner i så hög grad är slutna och uppmanar kommissionen att i kontakterna med våra handelspartner arbeta för motsvarande tillgång till deras marknader för offentlig upphandling för europeiska företag. Parlamentet uppmanar kommission att tillhandahålla uppgifter om nivån när det gäller tillträde till offentlig upphandling och se till att ömsesidighet råder i förhållande till andra industrialiserade länder och viktiga tillväxtekonomier.

14. Europaparlamentet anser att innovation och identifiering av konkurrensfördelar är av avgörande betydelse för EU i en global ekonomi där konkurrenskraften ofta baseras på billig arbetskraft. Parlamentet framhåller den roll som EU:s handelspolitik kan spela för hållbar utveckling och skapande av fler och bättre arbetstillfällen genom att utnyttja grön teknik, och uppmanar därför kommissionen att lägga fram förslag om program för att stödja utveckling av avancerade och miljövänliga tekniker, produkter och tjänster.

15. Europaparlamentet påminner om betydelsen av utländska direktinvesteringar för den europeiska ekonomin. Parlamentet menar dock att det vore önskvärt att starta en diskussion på EU-nivå om möjligheten och nödvändigheten av att utvärdera effekten av dessa investeringar på den inre marknaden för att vid behov hindra skadliga konsekvenser av dessa investeringar på innovation och know-how i EU.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta vederbörlig hänsyn till betydelsen av innovation för en stark och hållbar tillväxt genom att se till att innovationerna får ordentlig finansiering, nämligen genom inrättande av EU-projektobligationer och lagstiftning som tillåter riskkapitalfonder att investera fritt i hela EU.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.4.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Eija-Riitta Korhola, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Eva-Britt Svensson, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ashley Fox, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Konstantinos Poupakis, Olle Schmidt, Marc Tarabella


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.6.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

4

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Kader Arif, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Marielle De Sarnez, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, David Martin, Emilio Menéndez del Valle, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Niccolò Rinaldi, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Keith Taylor, Iuliu Winkler, Pablo Zalba Bidegain, Paweł Zalewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Catherine Bearder, George Sabin Cutaş, Mário David, Syed Kamall, Maria Eleni Koppa, Elisabeth Köstinger, Jörg Leichtfried, Inese Vaidere, Jarosław Leszek Wałęsa

Senaste uppdatering: 23 september 2011Rättsligt meddelande