Betänkande - A6-0019/2006Betänkande
A6-0019/2006

BETÄNKANDE om miljövänligare fiskemetoder

1.2.2006 - (2004/2199(INI))

Fiskeriutskottet
Föredragande: Seán Ó Neachtain


Förfarande : 2004/2199(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0019/2006
Ingivna texter :
A6-0019/2006
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om miljövänligare fiskemetoder

(2004/2199(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om miljövänligare fiskemetoder: de tekniska bevarandeåtgärdernas roll (KOM(2004)0438),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A6‑0019/2006), och av följande skäl:

A. Det är viktigt att främja fiskemetoder som tar hänsyn till miljön.

B.  För att på lång sikt trygga fiskeverksamheten och garantera lönsamhet i fiskenäringen krävs det hållbara fiskeresurser.

C. Fiskarna och de organisationer som företräder dem bör delta i utformningen av åtgärder för skydd av den marina miljön och för återhämtning av fiskbestånden.

D. Det krävs lämpliga socioekonomiska åtgärder för att kompensera fiskarna för kostnaderna för en minskad fiskeverksamhet i samband med återhämtningsplanerna för fiskbestånd.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om miljövänligare fiskemetoder.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bredda sitt tillvägagångssätt när det gäller åtgärderna för skydd av den marina miljön och återhämtning av fiskbestånden, i synnerhet genom att beakta och granska andra faktorer som kraftigt påverkar den marina miljön och resursernas tillstånd, såsom föroreningar längs kusterna och på öppet hav, utsläpp från industrin och jordbruket, bottenskrapning eller sjötransporter, som ett komplement till dagens förvaltningsmetoder.

3.  Europaparlamentet insisterar på att alla tekniska åtgärder för skydd av den marina miljön och återhämtning av fiskbestånden skall grundas på vetenskaplig forskning.

4.  Europaparlamentet anser att detta är ett viktigt steg i riktning mot att uppnå en ekologiskt hållbar fiskeriförvaltning som minskar fiskets påverkan på havsmiljön, men inser att fisket oundvikligen medför viss påverkan inom rimliga gränser. Parlamentet påminner dessutom om att föroreningar liksom överfiske och ohållbara fiskemetoder får allvarliga konsekvenser för fisket. Det är t.ex. numera vetenskapligt bevisat att vissa föroreningar orsakar allvarliga skador på åtskilliga nivåer i den marina näringskedjan, vilket får allvarliga följder även för de kommersiella arter som man önskar skydda.

5.  Europaparlamentet anser att även om ekologiska överväganden är av största vikt får inte den framtida politiken för fiskeriförvaltningen användas för att ytterligare bestraffa ekonomiskt och socialt livskraftig fiskeverksamhet.

6.  Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att uppnå en balans mellan socioekonomiska krav och miljöhållbarhet och understryker behovet av att aktivera en mekanism för att stödja eller ge ersättning till yrkesfiskare som drabbas av det miljövänliga fiskets negativa effekter, särskilt de som verkar i mindre utvecklade områden.

7.  Europaparlamentet efterlyser tekniska metoder för att förbättra selektiviteten och därmed möjligheten att fånga fisk av rätt storlek i syfte att behålla en hög produktivitet.

8.  Europaparlamentet påpekar att fisken endast kan fortplanta sig på ett tillfredsställande sätt om det kan garanteras att den får leka och utvecklas under en bestämd minimiperiod.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att begränsa all påtagligt negativ påverkan av fisket på den marina biologiska mångfalden genom att inrätta marinreservat, genomföra omedelbara områdesavstängningar och vidta andra lämpliga och balanserade förvaltningsåtgärder som skall tillämpas strikt åtminstone till dess att de marina livsmiljöerna på nytt har nått säkra biologiska nivåer.

10. Europaparlamentet är särskilt oroat över frågan om spökfiske och kräver att kommissionen skall vidta såväl lång- som kortsiktiga åtgärder för att bekämpa fenomenet, inbegripet noggrann övervakning av effektiviteten av bestämmelser som antas på EU‑nivå.

11. Europaparlamentet framhåller att man måste minska den mängd fisk som kastas överbord, en företeelse som har såväl skadliga biologiska effekter som negativa ekonomiska följder, genom att vidta lämpliga tekniska åtgärder, baserade på tillförlitliga vetenskapliga rön, såsom fredningstider, förbjudna områden och bestämmelser om maskstorlek, med beaktande av de särskilda dragen i varje enskilt marint område där tekniska bevarandeåtgärder tillämpas.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram förslag till pilotprojekt med målet att minska den mängd fisk som kastas överbord.

13. Europaparlamentet föreslår att man i synnerhet beaktar alternativet att låta förbud mot att kasta fisk över bord åtföljas av lämpliga incitament för fiskare.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja antagandet av en internationell FAO-handlingsplan för bifångster.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga tonvikt på utvecklingen av miljövänligt fiske som en del av det övergripande paketet med förvaltningsåtgärder.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undvika motstridiga mål och överflödiga bestämmelser och att utnyttja tillfället till att förenkla det övergripande regelverket.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att tillämpa tekniska åtgärder för miljövänligt fiske som ett komplement till befintliga begränsningar av fiskeansträngningen när det gäller återhämtningsplaner för bestånd.

18. Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är absolut nödvändigt att utveckla och ta i bruk satellitteknik för att upptäcka fiskefartyg som utan tillstånd befinner sig i avstängda områden och i skyddade havsområden i syfte att garantera att fiskarter och deras kritiska livsmiljöer samt annan biologisk mångfald skyddas på ett effektivt sätt.

19. Europaparlamentet påpekar behovet av att stödja de åtgärder som vidtas inom ramen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken i syfte att främja målen i kommissionens meddelande, särskilt

a)  införande av en decentraliserad strategi där hänsyn tas till enskilda fiskarters särdrag,

b)  utveckling, tillsammans med regionala rådgivande nämnder, av en beslutsprocess för tillämpning av tekniska åtgärder i vilken bestämda krav och lokalt lämpliga åtgärder kan utvecklas, genomföras och övervakas,

c)  ökning av det tekniska och finansiella stödet genom offentligt stöd till de regionala rådgivande nämnderna så att de vederbörligen kan bidra till denna målsättning,

d)  utveckling av en gemensam vetenskaplig och teknisk forskning på gemenskapsnivå,

e)  integrering av ett regelverk för ett miljövänligt fiske i den långsiktiga förvaltningen.

20. Europaparlamentet understryker betydelsen av kommissionens meddelande, och anser att detta meddelande bör spela en mer framträdande roll i förvaltningen av haven så att man på längre sikt kan bygga en positiv framtid både för de personer som lever av fisket och för den marina miljön.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

Meddelandet syftar till att främja användningen av miljövänliga fiskemetoder i syfte att nå ett av den gemensamma fiskeripolitiken viktigaste mål: att levande marina resurser utnyttjas på ett hållbart sätt i ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende.

Meddelandets mål

Kommissionens meddelande har följande syften:

a)  Minskat fisketryck

Tillståndet för fiskbestånden är dåligt. Att en ökande andel havsfisk som föryngras naturligt fångas leder till en gradvis nedgång av antalet vuxna lekbestånd. Några arter är nära att utplånas, och för andra bestånd är detta tryck sannolikt ohållbart på lång sikt. I den reformerade gemensamma fiskeripolitiken betraktas utvecklingen av fleråriga förvaltningsplaner som en klok strategi för att se till att fiskeansträngningen ligger i linje med hållbara fiskresurser.

b)  Optimerade fångster av målarter och minimerade oönskade fångster

Ett fiske som inte är tillräckligt selektivt medför att stora fångster av ungfisk kastas tillbaka död som oönskad bifångst. Ungefär 23 procent av de årliga fångsterna i ton kastas varje år överbord.

Ett antal tekniska åtgärder kan bidra till att minska den mängd fisk som kastas överbord, däribland

 användning av nätstycken med kvadratiska maskor eller andra anordningar som gör att arter som man inte fiskar efter kan undkomma samt inrättande av skyddade områden och fastställande av fredningstider för att främja fiskbeståndens fortplantning.

År 2002 antog kommissionen denna utmaning genom att lägga fram en handlingsplan för att minska den mängd fisk som kastas överbord. Handlingsplanen har varit utgångspunkt för rådets begäran om att inleda pilotprojekt som måste omfatta flera åtgärder, såsom utprovning av fiskeredskap, frivilligt lämnande av fiskevatten, omedelbara avstängningar, förbud mot att kasta fisk överbord, kvoter för bifångster, kvotflexibilitet och bättre utnyttjande av fisk med lågt kommersiellt värde, och som inkluderar både fall som kan bemötas på medellång sikt och andra fall som kräver en mer långsiktig strategi.

Fiskerinäringen kommer att spela en viktig roll i utarbetandet och övervakningen av pilotprojekten, bland annat genom de regionala rådgivande nämnderna.

c)  Minskad påverkan på livsmiljön av fisket

Vissa livsmiljöer, såsom korallrev i kalla vatten och stenrev, som är mycket produktiva och rymmer en mångfald djur‑ och växtarter, är särskilt känsliga för fiskeredskap som kan förändra deras struktur. Känsliga livsmiljöer behöver särskilt skydd. I överensstämmelse med detta mål har kommissionen antagit en förordning för att skydda djuphavskorallrev i ett område utanför nordvästra Skottland.

Kommissionen avser också att fortsätta att vidta liknande åtgärder när situationen så kräver. För att vara trovärdiga och godtagbara måste dessa initiativ alltid grunda sig på omfattande vetenskaplig forskning.

d)  Balans mellan miljö och ekonomi

Miljövänliga åtgärder har självklart ekonomiska konsekvenser, som bör utvärderas både utifrån kortsiktiga förluster och utifrån långsiktiga vinster.

Den reformerade gemensamma fiskeripolitikens inverkan

Den reformerade gemensamma fiskeripolitiken, där principerna för ekologisk hållbarhet ingår, främjar ett miljövänligare fiske genom ett antal åtgärder, bland annat:

1)  Ett mer decentraliserat syn, med hänsyn till enskilda fiskarters särdrag

Det är nödvändigt att skilja mellan åtgärder som kan tillämpas på hela spridningsområdet för de bestånd som berörs av begränsningar av fiskeansträngningen och andra åtgärder som innebär att hänsyn måste tas till fiskartens särdrag, eftersom flera tekniska åtgärder kan vara bra för en art men motverka sitt eget syfte för en annan.

2)  Ökat samarbete med fiskerisektorn i utformningen och genomförandet av tekniska åtgärder

Fiskerinäringens direkta medverkan i lagstiftningsprocessen behövs för att förtydliga innebörden av de befintliga bestämmelserna och för att ta fram nya. Denna process kommer att sättas i gång genom de regionala rådgivande nämnderna, som kommer att utgöra ett diskussionsforum och ett instrument för att intensifiera fiskerinäringens delaktighet i utvecklingen av miljövänliga fiskemetoder på regional basis. Kommissionen kommer att utarbeta ett förslag om ett förfarande som främjar en förstärkning av de regionala rådgivande nämndernas roll i utvecklingen av miljövänligt fiske: de åtgärder som stöds med samförstånd inom de regionala rådgivande nämnderna kan genomföras av kommissionen.

3)  Utveckling av vetenskaplig och teknisk forskning som sprids på gemenskapsnivå

Under de senaste tio åren har EU genomfört flera forskningsprojekt som grundat sig på samarbete med de nationella förvaltningarna, havsforskningsinstitut och fiskerinäringen. Inom den ramen arbetar man i gemenskapens sjunde ramprogram för forskning med en utförlig analys av såväl olika fiskeredskaps påverkan på havsmiljön och konsekvenserna för densamma av att fisk kastas överbord som möjligheten att inrätta skyddade havsområden.

Dessutom måste gemenskapen främja gränsöverskridande samarbete för att kartlägga tekniska åtgärder med syfte att utveckla mer miljövänliga fiskemetoder samt öka det ekonomiska stödet för utprovning av nya fiskemetoder.

4)  Integrering av regler för ett miljövänligt fiske i de långsiktiga förvaltningsplanerna

Regelverket för ett miljövänligt fiske måste betraktas som en del av ett övergripande förvaltningssystem i stället för att utvecklas inom ramen för ett isolerat särskilt arbetssätt.

5)  Incitament för yrkesfiskare som främjar genomförandet av åtgärder för ett miljövänligt fiske

Det vore ytterst önskvärt och bra om yrkesfiskarna erbjöds ett alternativ till att kasta olagliga delar av fångsten överbord på grund av den nuvarande lagstiftningen, som förbjuder landning av för små fiskar eller fisk som innebär att den tillåtna kvoten överskrids. Yrkesfiskarna måste erbjudas ökat ekonomiskt stöd så att de klarar de kortsiktiga förluster som följer på införandet av miljövänliga fiskemetoder.

Allmänna överväganden

Världssamfundet bör sikta på att bygga en hållbar framtid för havsmiljön och åta sig en mer aktiv roll i förvaltningen av haven. Det är nödvändigt att vidta många olika åtgärder för att minska fiskeriverksamheternas påverkan till godtagbara och rimliga nivåer och för att äntligen uppnå en balans mellan ekonomiska och sociala behov och miljökrav.

Inom denna ram bör Europeiska unionen uppnå ett formellt politiskt stöd för miljövänliga fiskeinitiativ och lägga fram en plan för att i en nära framtid verkställa införandet av nya metoder som minskar fiskets påverkan på havsmiljön, som i vissa fall drabbas av överutnyttjande och resursslöseri. Dessa nya riktlinjer ingår i kommissionens förslag om att inrätta Europeiska fiskerifonden liksom i flera andra initiativ, såsom det föreliggande meddelandet.

Tryck på fiskbestånden

Miljöorganisationerna och fiskerinäringens organisationer är överens om att det finns två omedelbara lösningar för att undvika utfiskning:

1)  Att fånga fisk av rätt storlekar så att fiskets samlade produktivitet förblir hög.

2)  Att maximera fortplantningen genom att låta erforderligt antal mogna fiskar leka för att behålla bestånden på goda nivåer.

Att enbart förbättra selektiviteten är inte längre en praktisk lösning om detta inte åtföljs av minskad fiskekapacitet, som låter bestånden växa till sig, och ger tillräckligt med fisk av den nya målstorleken till fiskeflottorna.

Fiske och livsmiljön

Miljövänliga fiskemetoder kan minska fiskets påverkan på livsmiljön. I synnerhet kan fiske med bottentrål i särskilt angivna områden få skadliga effekter som äventyrar den biologiska mångfalden i vissa ömtåliga djuphavsekosystem. Havsberg täckta av kallvattenkorall stöder en rikedom på djur‑ och växtarter som är ytterst känsliga för ”oansvariga” fiskeriverksamheter.

Den övergripande debatten om nödvändigheten av att skydda dessa områden berör Europeiska unionen direkt, eftersom flera medlemsstater bedriver fiske med bottentrål.

Inrättandet av marinreservat i syfte att skydda havsarter och deras livsmiljöer skulle kunna vara centralt för att minska fiskets påverkan på livsmiljöer och vända det globala fiskets nedgång. Marinreservat kan gagna närliggande fiske både genom att vuxen fisk och ungfisk ”spiller över” reservatgränserna och genom att ägg och larver förs ut. Inne i reservaten kan bestånden öka i storlek och enskilda exemplar leva längre, växa sig större och utveckla ökad fortplantningsförmåga.

Det måste dock understrykas att nyttan av marinreservat inte är slutgiltigt och vetenskapligt belagd i samtliga fall, och en rad åtgärder, däribland fredningstider, begränsningar av redskapstyper och andra åtgärder, måste ingå i alla politiska strategier för att bibehålla marina livsmiljöer.

Vidare måste det påpekas att viss växelverkan mellan fiskeverksamhet och marina livsmiljöer är oundviklig och att det följaktligen krävs en lämplig balans mellan behovet av att bibehålla och återställa marina livsmiljöer och ett hållbart utnyttjande av förnybara fiskeresurser.

Fisk som kastas överbord

Enligt en undersökning om alternativ användning av bifångst och fisk som kastas överbord vid fiske till sjöss av FN:s livsmedels‑ och jordbruksorganisation (FAO) kan bruket att kasta fisk överbord indelas i bifångst som kastas överbord (fisk som fångats oavsiktligt vid fiske efter andra arter), fisk som man kastar för att uppfylla lagstadgade krav samt kvalitetsurval utifrån efterfrågan på marknaden.

Det är allmänt erkänt att företeelsen att fisk kastas överbord till havs kan ha negativa biologiska effekter såväl som ekonomiska konsekvenser, eftersom denna dödlighet i vissa fall är förknippad med ett fiske där fisk kastas som är av ekonomisk betydelse för annat fiske; den dödlighet som kastad fisk leder till drabbar omogna exemplar eller exemplar av enligt lag förbjudet kön av målarten, fångst av föga, eller inget, kommersiellt värde med en förlust i likhet med fångst av oönskad fångst.

Flera åtgärder bör vidtas:

–   Minskad fiskeansträngning genom områdesavstängningar och fredningstider samt andra traditionella kontroll‑ och påbudsinstrument, som kompletteras med ekonomiska och skattemässiga stimulansåtgärder, fysisk planering och frivilliga överenskommelser där så är lämpligt.

–   Tekniska lösningar, däribland

· så kallade pinger (små apparater som avger ljud, skrämmer bort delfiner och som fästs på näten) och ”nödutgångar” (bestående av ett glest metallgaller som tvingar valen upp och ut ur nätet),

· ökad krokstorlek,

· större djup för kastfiskeredskap,

· användning av specialkrokar (som J‑krokar) för att minska oavsiktlig fångst av vissa arter, som sköldpaddor,

· fredningstider eller förbjudna områden,

· användning av observatörer.

–   Bestämmelser om storlek på nätmaskor för att minska fångsten av för små fiskar.

De högsta tillåtna fångstmängderna kan inte användas för att kontrollera fiskedödligheten, eftersom dessa mängder avser landad, inte fångad, fisk och inte tar hänsyn till fisk som kastas överbord.

Utan direkta kontroller av fiskedödligheten kan fisk fångas i mängder som överskrider kvoterna och kastas överbord eller landas olagligt. De högsta tillåtna fångstmängderna försvårar även avsevärt en kvantitativ vetenskaplig bedömning av fiskedödligheten.

Man bör omgående överväga att ompröva nuvarande förvaltningsregler och förvaltningsinstrument för fastställande av högsta tillåtna fångstmängder och att öka användningen av kontroller av fiskeansträngningen för att minska den mängd fisk som kastas överbord och sörja för mer effektiva och realistiska metoder för att minska mängden bortkastad fisk och för att förvalta bestånden.

Befintliga bestämmelser som tillåter att fartyg medför statiska redskap med nätmaskor mindre än den lagliga storleken i vissa fiskeförvaltningsområden men som lagligt får användas i närliggande områden bör ses över, eftersom sådana bestämmelser avsevärt försvårar en effektiv kontroll av sådant fiske rättsligt sett.

Dessutom är det lämpligt att utveckla satellittekniken för att upptäcka fiskefartyg utan tillstånd i skyddade områden. Beträffande detta behandlar Europaparlamentet för närvarande kommissionens förslag om elektronisk registrering och rapportering av fiskeriverksamheter och om metoder för fjärranalys (föredragande: Paulo Casaca).

Slutsatser

Föredraganden välkomnar kommissionens meddelande som ett steg i rätt riktning, nämligen att mer aktivt främja en ekologiskt hållbar fiskeriförvaltning.

Han vill betona följande aspekter:

a)  Det ligger givetvis i yrkesfiskarnas intresse att denna ekonomiska verksamhet blir miljövänlig, eftersom detta skulle garantera dem goda fiskbestånd. Det är därför nödvändigt att fiskerinäringen verkligen är delaktig och blir medveten om vinsterna med att genomföra dessa åtgärder.

b)  Samtidigt som föredraganden inser behovet av att vidta åtgärder som bevarar miljön är det nödvändigt att ta hänsyn till de socioekonomiska konsekvenser som dessa metoder oundvikligen ger upphov till på kort sikt. Han föreslår att en understöds‑ eller ersättningsmekanism aktiveras i syfte att stödja yrkesfiskare som på kort och medellång sikt drabbas negativt av det miljövänliga fisket.

c)  Dessutom är det grundläggande att intressenterna görs delaktiga i den beslutsprocess som påverkar deras utkomst genom att inrätta regionala rådgivande nämnder.

Mot bakgrund av det ovannämnda anser föredraganden att meddelandet är ett relevant och viktigt bidrag när det gäller att bygga en positiv långsiktig framtid både för dem vars utkomst är beroende av fiske och för skyddet av den naturliga miljön.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Miljövänligare fiskemetoder

Förfarandenummer

2004/2199(INI)

Grund i arbetsordningen

art. 45

Ansvarigt utskott
  Tillstånd: tillkännagivande
i kammaren

PECH
18.11.2004

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

ENVI

18.11.2004

 

 

 

 

Inget yttrande avges
  Beslut

ENVI
30.11.2004

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

 

 

 

 

 

Resolutionsförslag som
återges i betänkandet

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Seán Ó Neachtain

22.9.2004

 

Tidigare föredragande

 

 

Behandling i utskott

24.11.2005

23.5.2005

 

 

 

Antagande

31.1.2005

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

James Hugh Allister, Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Iles Braghetto, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, David Casa, Paulo Casaca, Zdzisław Kazimierz Chmielewski, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Alfred Gomolka, Pedro Guerreiro, Ian Hudghton, Heinz Kindermann, Georg Jarzembowski, Rosa Miguélez Ramos, Philippe Morillon, Seán Ó Neachtain, Willi Piecyk, Struan Stevenson, Margie Sudre, Daniel Varela Suanzes-Carpegna

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Duarte Freitas, Jan Mulder, Carl Schlyter, Czesław Adam Siekierski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Ingivande – A6-nummer

1.2.2006

A6-0019/2006