om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr 1783/1999

(9059/4/2006 – C6-0187/2006 – 2004/0167(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9059/4/2006 – C6-0187/2006),

– med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0495)(2),

– med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

– med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

– med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för regional utveckling (A6-0225/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) Antagna texter från sammanträdet 6.7.2005, P6_TA(2005)0279. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Vid första behandlingen antog Europaparlamentet flera viktiga ändringsförslag till kommissionens ursprungliga förslag som syftade till att anpassa lagarna om strukturfonderna, och i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden, till behoven i en union som genomgått stora förändringar.

Under den senaste programperioden och nu inom den utvidgade unionen har vi alla insett att det blir allt viktigare att kombinera miljöskydd med ekonomisk tillväxt, förbättra funktionshindrades tillgång till offentligt finansierade anläggningar och garantera lika behandling och avskaffa diskriminering i alla dess former. Hållbar utveckling är endast hållbar om den vilar stadigt på respekten för dessa grundläggande principer.

Om det stämmer att särskilda ansträngningar måste göras under nästa programperiod för att göra det möjligt för ett stort antal missgynnade och underutvecklade regioner att hinna i fatt dem som är mer utvecklade har föredraganden varit mycket mån om att om möjligt undvika diskriminerande åtgärder som gynnar en viss grupp av medlemsstater. Detta var och är en viktig fråga som parlamentet har försvarat i sina förhandlingar med rådet. Det är med en viss tillfredsställelse som utskottet kan konstatera att den gemensamma ståndpunkten har antagits på ett tillfredsställande sätt.

Men jag är inkonsekvent om jag säger att jag är fullständigt nöjd. Trots kostnaderna för utvidgningen, det utökade antalet mindre utvecklade regioner, de extra ansträngningar som måste göras för att vår strukturpolitik skall ge ett gott resultat har vi resurser som är 0,04 % lägre än dem som kommissionen med parlamentets stöd har föreslagit. Förhandlingarna om budgetplanen och det interinstitutionella avtalet var svåra och om de förlängs, vilket skulle leda till eventuella förseningar i förberedelserna av nästa programperiod, bör det understrykas att detta inte är parlamentets fel. Vi har varit konsekventa i våra krav och samarbetsvilliga under våra förhandlingar med både ordförandelandet och kommissionen. Det var denna samarbetsanda som bidrog till vår framgång. En av de främsta framgångarna var att få till stånd en betydande ökning av de ekonomiska resurserna som tillägnas den territoriella sammanhållningen, ett mål som har sin rättmätiga plats inom utvidgningen.

Såsom jag har påpekat vid ett flertal tillfällen är det i tider av budgetåtstramning viktigt att inte slösa sin energi och att även i fortsättningen fokusera på de uppgifter som man för stunden har framför sig. Det här är orsaken till att jag stödde kommissionens åsikt att de ansträngningar som görs för att nå målet med regional konkurrenskraft och sysselsättning bör ta fasta på de tre prioriteringar som finns med i kommissionens förslag. Jag kan med en viss tillit säga att tack vare våra inlägg kommer detta mål även i fortsättningen att vara en viktig punkt inom regionalpolitiken och många tillgängliga resurser kommer att koncentreras på dessa prioriteringar i enlighet med parlamentets önskemål.

Parlamentet har inte enbart lyckats få till stånd förändringar i miljöskyddet och andra ovannämnda punkter. Parlamentets röst har hörts på partnerskapsområden där man enligt de allmänna bestämmelserna önskar större medverkan av det civila samhället och frivilligorganisationer. Säkerhetsfrågan, som är oerhört viktig för att undvika att våra fonder infiltreras och missbrukas av den organiserade brottsligheten, kommer att bli föremål för en förklaring av kommissionen.

Mot bakgrund av de framgångsrika förehandlingarna som beskrivits kort ovan tvekar föredraganden inte att rekommendera att rådets gemensamma ståndpunkt godkänns utan ändringar.