om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets rekommendation om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster

(9577/1/2006 – C6-0313/2006 – 2004/0117(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (9577/1/2006 – C6-0313/2006),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2004)0341)(2),

–   med beaktande av ändringarna i kommissionens förslag (KOM(2006)0031)(3),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 67 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för kultur och utbildning (A6-0433/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med den gemensamma ståndpunkten.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna rättsakten, i enlighet med artikel 254.1 i EG-fördraget.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att underteckna rättsakten, efter kontroll av att alla förfaranden vederbörligen avslutats, och att i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

(1) EUT C 193 E, 17.8.2006, s. 217. (2) Ännu ej offentliggjort i EUT. (3) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Betänkande vid andra behandlingen

Europeiska kommissionens förslag till rekommendation förbättrades och kompletterades på grundval av ett så gott som enhälligt beslut i utskottet och antogs av Europaparlamentet i plenum vid första behandlingen den 7 september 2005. I förslaget beskrivs vissa åtgärder som medlemsstaterna och industrin för nätbaserade audiovisuella tjänster kan vidta för att stärka skyddet för minderåriga och människans värdighet. Dessutom föreslås åtgärder som skall göra det möjligt att garantera rätten till genmäle i nätbaserade medier.

Rätten till genmäle har varit föremål för många förhandlingar med rådet och kommissionen. Förslaget till gemensam ståndpunkt kan ses som ett framsteg på området eftersom rätten till genmäle i nätbaserade medier hittills inte har varit erkänd på EU-nivå.

Internet har blivit det populäraste kommunikationssättet, i synnerhet bland barn och ungdomar som har tillgång till det i skolor, på Internetkaféer och via tredje generationens mobiltelefoner. Det är därför hög tid att på EU-nivå föreslå en bred uppsättning åtgärder som kan bidra till att skydda de mest utsatta grupperna och minderåriga, som allt oftare konfronteras med skadliga (våldsamma eller pornografiska) bilder.

Den gemensamma ståndpunkten är tillfredsställande såtillvida att den innehåller de viktigaste förslagen som alla de politiska grupperna står bakom.

Bättre information och bättre utbildning: I förslaget till rekommendation föreslås att medlemsstaterna skall genomföra informationskampanjer för att göra medborgarna medvetna om de eventuella riskerna med Internet och dela ut informationspaket som beskriver hur man surfar säkert, skyddar sig genom filtersystem och framför klagomål eller anmäler skadligt innehåll till de telefonjourer som skall inrättas i alla medlemsstater. Medlemsstaterna bör också se till att lärare och utbildare löpande fortbildas i Internetanvändning och de faror som är förknippade med diskussionsforum och chattar.

Informationen bör göra det möjligt för Internetanvändare (föräldrar, lärare, minderåriga m.fl.) att känna igen innehåll och tjänster av hög kvalitet som kan användas riskfritt.

Ett ökat ansvarsmedvetande: I texten framhålls även behovet av att uppmuntra branschen att ta ett större ansvar och göra sitt yttersta för att undvika alla former av diskriminering, förhindra spridning av och göra det möjligt att rapportera olagligt eller skadligt innehåll samt skapa en kvalitetsmärkning för tjänsteleverantörer. I detta syfte uppmanas branschen att ta initiativ för att underlätta tillgången till Internet och samtidigt göra det möjligt att sålla bort skadligt innehåll med hjälp av filtersystem, gemensamma beskrivande symboler eller varningsmeddelanden (alla dessa åtgärder beskrivs i form av exempel i två bilagor till rekommendationen).

Rätt till genmäle i nätbaserade medier:

Förslaget till rekommendation har slutligen också som mål att göra det möjligt att utöva rätten till genmäle i alla nätbaserade medier. Rätten till genmäle i tryckta och audiovisuella medier fungerar redan tillfredsställande i samtliga medlemsstater. Det vore därför lämpligt att på gemenskapsnivå införa minimiprinciper för utövandet av rätten till genmäle i alla nya elektroniska kommunikationsmedier (t.ex. Internet och mobiltelefoner). Förslaget till rekommendation kommer att göra det möjligt att garantera en rätt till genmäle som är anpassad till den tekniska utvecklingen.

Kommissionens uppföljning av åtgärderna: I förslaget till rekommendation nämns även kommissionens möjlighet att undersöka införandet av ett europeiskt gratisnummer för att ge medborgarna bättre information om olika sätt att framföra klagomål eller om filtersystem samt att undersöka införandet av ett domännamn som KID.eu. Det är också glädjande att kommissionen planerar att lägga fram en rapport om genomförandet av och effektiviteten hos de åtgärder som anges i denna rekommendation och att vid behov göra en översyn.

Tack vare rekommendationen bör Internet kunna förbli ett lockande informationsverktyg med högre säkerhet för minderåriga och andra utsatta. Med en teknik som ständigt förändras och ett helt öppet kommunikationsområde måste man för att skydda användarnas, särskilt de minderårigas, grundläggande friheter regelbundet uppdatera, förändra och utvärdera alla åtgärder och standarder. Detta är en förutsättning för att EU-medborgarna skall kunna känna förtroende för den nya tekniken och för en reglerad och fortsatt utveckling av denna.