Förfarande : 2006/2008(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0053/2007

Ingivna texter :

A6-0053/2007

Debatter :

PV 12/03/2007 - 20
CRE 12/03/2007 - 20
PV 14/11/2007 - 16
CRE 14/11/2007 - 16

Omröstningar :

PV 13/03/2007 - 8.7
CRE 13/03/2007 - 8.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0064

BETÄNKANDE     
PDF 215kWORD 149k
5 mars 2007
PE 380.834v02-00 A6-0053/2007

om kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)

(2006/2008(INI))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Katalin Lévai

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)

(2006/2008(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)(1) (nedan kallad ”rekommendationen”),

–   med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 95 och 151 i detta,

–   med beaktande av artiklarna II-77 och II-82 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av artikel III-181 i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa,

–   med beaktande av gällande internationella avtal tillämpliga på musikrättigheter, närmare bestämt Internationella konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag, undertecknad i Rom den 26 oktober 1961, Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, WIPO-fördraget om upphovsrätt av den 20 december 1996, WIPO-fördraget om framföranden och fonogram av den 20 december 1996 och WTO-avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter av den 15 april 1994,

–   med beaktande av gemenskapens regelverk på området för upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på musikrättigheter, närmare bestämt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter och vissa upphovsrätten närstående rättigheter inom det immaterialrättsliga området(2), rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel(3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(4) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(5),

–   med beaktande av kommissionens grönbok om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM(95)0382),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 maj 2003 om skydd för artister på det audiovisuella området(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om en gemenskapsram för organisationer för kollektiv förvaltning när det gäller upphovsrätt och närstående rättigheter(7),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 april 2004 om förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter på den inre marknaden (KOM(2004)0261),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2006 om genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram: Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning: En gemensam strategi(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om yttrandefrihet på Internet(9),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0053/2007), och av följande skäl:

A. Kommissionen lyckades inte genomföra en bred och djupgående samrådsprocess med berörda parter och Europaparlamentet innan rekommendationen antogs. Alla kategorier av rättighetshavare måste höras om alla framtida lagstiftningsåtgärder på detta område för att man skall trygga en rättvis och välbalanserad representation av intressen.

B.  Det faktum att kommissionen underlåtit att formellt involvera parlamentet är oacceptabelt, i synnerhet mot bakgrund av parlamentets ovannämnda resolution av den 15 januari 2004 med tanke på att rekommendationen helt klart går längre än att bara tolka eller komplettera befintliga bestämmelser.

C. Det är oacceptabelt att detta tillvägagångssätt med ”mjuk” lagstiftning valdes utan att man varken samrådde med eller formellt involverade parlamentet och rådet, varigenom man kringgick den demokratiska processen, särskilt som det initiativ som togs redan påverkat beslut på marknaden och eventuellt påverkat konkurrensen och den kulturella mångfalden negativt.

D. Syftet med rekommendationen är enbart att reglera försäljningen av musikaliska verk på nätet. Med tanke på de vaga formuleringarna i rekommendationen skulle denna emellertid även kunna tillämpas på andra nättjänster (exempelvis sändningstjänster) som innehåller musikaliska verk. Oklarheten kring vilka olika licenssystem som gäller leder till rättsosäkerhet och medför nackdelar, särskilt för sändningstjänster på Internet.

E.  Det finns en risk att rättighetshavare som följer rekommendationerna för sina interaktiva näträttigheter fråntar lokala kollektiva rättighetsförvaltare andra rättigheter (exempelvis sändningsrättigheter). Härigenom hindras användare av dessa rättigheter från att erhålla användarrättigheter för ett varierat utbud från en och samma kollektiva rättighetsförvaltare.

F.  Det är oacceptabelt att kommissionen har för avsikt att anta en rekommendation om det nuvarande systemet för rimlig kompensation för mångfaldigande för privat bruk, till vilket det hänvisas i artikel 5.2 b i direktiv 2001/29/EG, och på så sätt än en gång kringgå den demokratiska process som skall följas vid reglering av upphovsrätt och närstående rättigheter.

G. Det är viktigt att undvika potentiella hot och att uppnå en rimlig balans mellan de olika intressenternas rättigheter och intressen.

H. Musik är inte en handelsvara och kollektiva rättighetsförvaltare utgör till största delen ideella organisationer. Införandet av ett system som grundas på kontrollerad konkurrens gynnar samtliga rättighetshavare och främjar den kulturella mångfalden och kreativiteten.

I.   Nationella kollektiva rättighetsförvaltare bör även i fortsättningen spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla stöd för främjandet av nya rättighetshavare och rättighetshavare som utgör en minoritet, kulturell mångfald, kreativitet och lokalt utbud. Detta förutsätter att nationella kollektiva rättighetsförvaltare får behålla rätten att göra kulturavdrag.

J.   Det befintliga nätet av nationella kollektiva rättighetsförvaltare spelar en viktig roll när det gäller att ge ekonomiskt stöd för främjande av nya och minoritetsproducerade europeiska repertoarer och detta får inte gå förlorat.

K. Ökad, men kontrollerad, konkurrens vad avser den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter inom musiksektorn på nätet kan vara till gagn för alla parter och främja den kulturella mångfalden förutsatt att det rör sig om en rättvis och öppen konkurrenssituation och att konkurrensen gäller endast kvaliteten på och kostnaden för tillhandahållandet av tjänsten i fråga utan att påverka rättigheternas värde.

L.  Det finns viss oro över de negativa följder vissa av bestämmelserna i rekommendationen kan få för det lokala utbudet och den kulturella mångfalden med tanke på den potentiella risken för att man gynnar en koncentration av rättigheterna till större kollektiva rättighetsförvaltare. Följderna av sådana initiativ som syftar till att skapa konkurrens mellan rättighetsförvaltare genom att dra till sig de mest lönsamma rättighetshavarna måste undersökas och vägas mot de ogynnsamma följder sådana initiativ har för mindre rättighetshavare, små och medelstora kollektiva rättighetsförvaltare och den kulturella mångfalden.

M. Möjligheten för rättighetshavare och användare att välja en kollektiv rättighetsförvaltare oavsett vilken medlemsstat de befinner sig i måste

 åtföljas av lämpliga åtgärder för att man skall trygga och främja den kulturella mångfalden, i synnerhet genom att via en och samma upphovsrättsorganisation erbjuda användare ett brett och varierat utbud, inklusive lokala och smala repertoarer och framför allt det globala utbudet av sändningstjänster,

 omfatta rätten för alla rättighetshavare, oavsett nationalitet, hemvist eller affärsmodell, att emottaga en rättvis andel royalties på så direkt och skälig väg som möjligt och ha full demokratisk rätt att delta i förvaltningsfrågor inom de berörda kollektiva rättighetsförvaltarna,

 utesluta möjligheten för de mest lönsamma rättighetshavarna att stärka sin dominans till förfång för mindre lönsamma rättighetshavare, eller till förfång för rättighetshavare som publicerar sina alster med fria och öppna innehållslicenser,

 se till att alla rättighetshavare behandlas rättvist.

Tillkomsten av ny teknik har berikat samhället tack vare att den skapat nya sätt att utnyttja och sprida musikaliska verk och andra alster på nätet. Därför är det viktigt att spegla och beakta alla parters intressen, inklusive slutanvändarnas.

N. Det befintliga systemet med ömsesidiga avtal och ömsesidig inkassering av royalties bör bibehållas, så att konkurrens införs på basis av effektiviteten i och kvaliteten på de tjänster som kollektiva rättighetsförvaltare kan erbjuda och den procentandel som de administrativa kostnaderna utgör, och licens utfärdas till användare som sysslar med försäljning av musikaliska verk på nätet på grundval av de avgifter som tas ut i det land där den enskilde användarens utnyttjande av upphovsrätten kommer att äga rum. Medlemsstaterna bör i fullständig överensstämmelse med de bestämmelser om gränsöverskridande utsändningar som anges i direktiv 93/83/EEG om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel skapa rättssäkerhet för tillhandahållare av andra nättjänster än försäljning av musikaliska verk och bör göra det möjligt för sådana andra användare att ansöka om det nödvändiga rättsliga medgivandet och i vederbörlig ordning betala skäliga royalties till alla kategorier av rättighetshavare på rättvisa, skäliga och icke-diskriminerande villkor.

O. Systemet med ömsesidiga representationsavtal bör bibehållas eftersom det gör det möjligt för alla kommersiella och enskilda användare att utan diskriminering få lika tillgång till den globala repertoaren, säkrar ett bättre skydd för rättsinnehavarna, garanterar verklig kulturell mångfald och uppmuntrar till rättvis konkurrens på den inre marknaden.

P.  Kollektiva rättighetsförvaltare bör tillåtas att för kommersiella användare med säte var som helst i EU utfärda Europatäckande licenser att gränsöverskridande utnyttja ett brett utbud på nätet och användning inom mobiltelefoni och andra digitala nätverk i de fall då dessa rättighetsförvaltare på lämpligt vis kan utfärda licenserna att utnyttja de aktuella rättigheterna, varvid dessa licenser, som omfattar flera länder, bör utfärdas på rättvist förhandlade grunder och utan diskriminering mellan användare samt garantera driftskompatibilitet mellan olika tekniska plattformar så att förfarandet med kollektiva rättighetsförvaltare som utfärdar licenser inte resulterar i en snedvridning av konkurrensen bland olika användare av rättigheter och olika typer av teknisk överföring som inte är driftskompatibel.

Q. ”One-stop shops” där kommersiella användare kan få en licens avseende den globala repertoaren för det territorium de behöver, i kombination med en hög skyddsgrad för rättsinnehavarna genom att man undviker ”forum shopping” (att användare söker den kollektiva rättighetsförvaltare som tillhandahåller de billigaste licenserna), bör stå i centrum för det nära samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare.  För att man skall kunna upprätthålla ”one-stop shop”-metoden bör det befintliga systemet med ömsesidig inkassering av royalties bibehållas kombinerat med ett effektivt skydd av rättighetshavare, så att man skall kunna undvika minskade intäkter, detta samtidigt som man ser till att oönskade exklusiva licenser, som vore skadliga för en rättvis konkurrenssituation, inte beviljas.

R.  Det finns, särskilt mot bakgrund av risken för missbruk av en monopolställning, ett behov av bättre styrning av vissa kollektiva rättighetsförvaltare genom ökad solidaritet och insyn, icke-diskriminering, rättvis och balanserad representation av varje kategori av rättighetshavare och redovisningsskyldigheter kombinerat med lämpliga kontrollmekanismer i medlemsstaterna. Kollektiva rättighetsförvaltare bör erbjuda sina tjänster på grundval av de tre nyckelprinciperna effektivitet, rättvisa och insyn.

S.  När rättigheter förvaltas kollektivt bör det införas rättvisa och effektiva system för tvistlösning i medlemsstaterna, för att se till att både rättighetshavare och användare har tillgång till tvistlösning, utan att det påverkar alla parters rätt till slutlig juridisk granskning. Rättvisa, opartiska och effektiva tvistlösningsmekanismer som baseras på tydliga och relevanta kriterier bör följaktligen införas i medlemsstaterna för alla intressenter.

T.  Kommissionen bör med vederbörligt beaktande av kulturella, ekonomiska och sociala dimensioner genomföra en ingående konsekvensanalys, baserad på korrekta och fullständiga data, av utarbetandet och genomförandet av avtal och arrangemang för att främja eventuella resultat och för att bedöma riskerna med licenser som omfattar flera länder för utnyttjande av ett brett utbud på nätet.

U. För att man skall kunna förbättra samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare och ta hänsyn till utvecklingen inom informationssamhället krävs enhetliga verktyg och jämförbara parametrar samt en samordning av kollektiva rättighetsförvaltares verksamhetsområden.

V. Alla ansträngningar att öka konkurrensen på den inre marknaden och främja den internationella spridningen av europeiska musikaliska verk, oavsett vilken kollektiv rättighetsförvaltare som förvaltar upphovsrätten, är välkomna. Man bör i detta sammanhang ha i åtanke att alla musikaliska inslag, oavsett om de är välkända eller inte, bör behandlas lika.

W. Även om syftet med rekommendationen endast är att täcka in försäljning av musikaliska verk på nätet omfattas även andra nättjänster (exempelvis sändningstjänster) som råkar innehålla musik från sådana verk av de vaga formuleringarna. När man skall avgöra vilket licenssystem som sådana tjänster skall omfattas av riskerar dessa att drabbas av det oklara rättsläge som rekommendationen ger upphov till. De tekniska lösningar som skall tillämpas på den inre marknaden måste garantera insyn och driftskompatibilitet i en form som skyddar såväl konsumenter som rättighetshavare.

X. Ökad konkurrens i samband med kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter inom musikindustrin kan om den är rättvis och öppen och under rätt förhållanden trygga upphovsmännens ställning i Europa (inklusive lokala upphovsmän och minoritetsrepertoarer) och främja kulturell mångfald i Europa.

Y. Kommissionen bör undersöka lämpliga initiativ för att säkra en fortsatt bred allmän tillgång till repertoarer, även mindre och lokala repertoarer, i överensstämmelse med Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, med tanke på den digitala tidsålderns karaktär men också med hänsyn till de direkta och indirekta effekter detta får för upphovsmännens och den kulturella mångfaldens ställning generellt sett.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra att rekommendationen från 2005 uteslutande gäller försäljning av musikaliska verk på nätet och att snarast möjligt – efter ingående samråd med berörda parter – för parlamentet och rådet lägga fram ett förslag om ett flexibelt ramdirektiv som skall antas enligt medbeslutandeförfarandet och som syftar till att reglera den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter som rör gränsöverskridande musiktjänster på nätet, under det att man tar hänsyn till särdragen hos den digitala tidsåldern och värnar om den kulturella mångfalden i Europa, de små intressenterna och det lokala utbudet, på grundval av principen om lika behandling.

2.  Europaparlamentet framhåller att grunden för kommissionens samråd med berörda parter bör vara så bred som möjlig, och att den i sina diskussioner bör ta med alla övriga alternativ, inte bara de som anges i rekommendationen och i kommissionens arbetsdokument av den 7 juli 2005 om studien av ett gemenskapsinitiativ om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt (”Study on a Community initiative on the cross-border collective management of copyright”).

3.  Europaparlamentet förstår och stöder klausulerna om den befintliga möjligheten för rättighetshavare att välja en kollektiv rättighetsförvaltare, att bestämma vilka näträttigheter som skall överlåtas till kollektiv förvaltning och deras territoriella omfattning, och att kunna dra tillbaka rättigheterna från en kollektiv rättighetsförvaltare och föra över dem till en annan kollektiv rättighetsförvaltare. Parlamentet understryker vikten av att ta hänsyn till effektiviteten i samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare för att tillvarata intressena för mindre och lokala rättighetshavare och därmed skydda kulturell mångfald.

4.  Europaparlamentet anser dessutom att det gynnar upphovsmännens intressen och därmed den kulturella mångfalden i Europa att införa ett rättvist och öppet konkurrenssystem varigenom det undviks att upphovsmännens inkomster pressas ned.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de kollektiva rättighetsförvaltarna att se till att alla kategorier rättighetshavare är rättvist företrädda hos de kollektiva rättighetsförvaltarna och således deltar proportionerligt i den interna beslutsprocessen.

6.  Europaparlamentet betonar att det föreslagna direktivet ingalunda bör underminera konkurrenskraften hos de bakomliggande kreativa företagen, effektiviteten hos de tjänster som tillhandahålls av kollektiva rättighetsförvaltare eller konkurrenskraften hos användarföretag – i synnerhet små rättighetshavare och användare – och att det bör

–   garantera rättighetshavare ett effektivt skydd och lika behandling,

–   som en del av EU:s ramlagstiftning eller gemenskapens regelverk på det immaterialrättsliga området se till att rättsliga föreskrifter får en konkret, avgörande och lämplig effekt så att alla kategorier av rättighetshavare skyddas på ett effektivt sätt, vilket regelbundet bör utvärderas och vid behov ses över,

–   grundas på solidaritet och en adekvat och lämplig balans mellan rättighetshavare inom kollektiva rättighetsförvaltare,

–   betonar bruket av alternativ tvistlösning så att samtliga berörda parter får en chans att undvika utdragna och kostsamma rättsprocesser, samtidigt som en rättvis behandling av ägare och användare garanteras,

–   föreskriva demokratisk, öppen och ansvarsfull styrning av kollektiva rättighetsförvaltare, bland annat genom införande av miniminormer vad avser organisatoriska strukturer, öppenhet, representation, upphovsrättsliga spridningsregler, redovisning och rättsmedel,

–   garantera fullständig insyn i kollektiva rättighetsförvaltare, särskilt när det gäller vad som ligger till grund för beräkningen av avgifter, administrativa kostnader och leveransstrukturer och i detta syfte vid behov föreskriva regler för hur kollektiva rättighetsförvaltare skall regleras och kontrolleras,

–   främja kreativitet och kulturell mångfald,

–   tillåta endast rättvis och kontrollerad konkurrens utan geografiska begränsningar men med nödvändiga och passande kvalitativa kriterier för den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och bibehållandet av rättigheternas värde,  

–   undvika sänkta royaltynivåer genom att se till att användare erhåller licens på grundval av den avgift som tas ut i det land där utnyttjandet av det upphovsrättsliga alstret (det så kallade bestämmelselandet) kommer att ske, och hjälpa till att uppnå en lämplig royaltynivå för rättighetshavarna,

–   bibehålla de kollektiva rättighetsförvaltarnas kulturella och sociala roll under det att man samtidigt ser till att dessa förvaltar rättighetshavarnas medel och tillhandahåller tjänster till användare av rättigheter och rättighetshavare så att man så långt det är möjligt ser till att dessa skyddas,

–   i effektivitetssyfte främja informationsutbyte och föreskriva att kommersiella användare och producenter skall vara skyldiga att ge kollektiva rättighetsförvaltare fri tillgång till så fullständig och korrekt information som krävs för att de skall kunna identifiera rättighetshavare och på ett korrekt sätt kunna förvalta deras rättigheter,

–   förse användare med en hög rättssäkerhet och bibehålla tillgängligheten till det globala utbudet genom licenser från valfri kollektiv rättighetsförvaltare inom EU och genom driftskompatibla tekniska plattformar,

–   ta hänsyn till användarnas och marknadens intressen, och framför allt se till att små och medelstora användare har tillräckligt rättsligt skydd samt vid eventuella tvister se till att det finns effektiva och billiga tvistlösningsmekanismer som inte medför orimligt stora rättskostnader för användarna,

–   främja rättighetshavares möjlighet att utveckla en ny generation modeller för kollektivt utfärdande av licenser för musik i EU för Internetanvändare som i större utsträckning är anpassade till Internetmiljöer, på basis av ömsesidiga avtal och ömsesidig inkassering av royalties, och samtidigt se till att rättighetshavare inte missbrukar sin ställning så att man hindrar kollektivt utfärdande av licenser för det globala utbudet vid en enda instans,

–   utnyttja marknadstillämpningar av öppna, driftskompatibla tekniska åtgärder och plattformar som kan skydda rättighetshavare och göra det möjligt för användarna att på samma sätt som i vanliga fall använda lagligt innehåll som de erhållit på laglig väg samt utveckla nya kommersiella modeller inom informationssamhället,

–   på adekvat vis tillfredsställa de framtida behoven av en effektivare Internetmarknad utan att på något sätt hota rättvis konkurrens och kulturell mångfald eller värdet av musik,

–   ta hänsyn till de olika formerna för lagliga musiktjänster på nätet och fastställa specifika bestämmelser för att främja dessa former,

–   garantera att licenssystemen är effektiva och konsekventa (exempelvis genom att göra det möjligt för sändningsföretagen att erhålla rättigheter i enlighet med de upphovsrättsliga bestämmelserna i den medlemsstat som utsändningen ursprungligen görs ifrån) och underlätta en utvidgning av de befintliga upphovsrättsliga avtalen så att man kan inkludera interaktiv spridning av samma innehåll på Internet (exempelvis podcasting),

–   undvika övercentralisering av marknadskrafterna och utbudet genom att se till att de största rättighetshavarna inte får tilldela en enda eller ett fåtal kollektiva rättighetsförvaltare ett exklusivt mandat och på så sätt garantera att alla kollektiva rättighetsförvaltare även i fortsättningen har möjlighet att utfärda användarlicenser som avser det globala utbudet,

–   göra det möjligt för användare att erhålla Europatäckande licenser från valfri kollektiv rättighetsförvaltare som täcker det globala utbudet,

–   bibehålla systemet med de kollektiva rättighetsförvaltarnas ömsesidiga inkassering av royalties för sina medlemmar,

–   införa konkurrens som i stället för att baseras på rättighetshavarnas ersättningsnivå baseras på effektiviteten och kvaliteten hos de tjänster är som kollektiva rättighetshavare kan erbjuda.

7.  Europaparlamentet anser vidare att det för att systemet med ömsesidighet skall fungera till fullo i samtliga rättighetshavares intresse är nödvändigt att förbjuda alla slags exklusiva fullmakter mellan stora rättighetshavare och kollektiva rättighetsförvaltare gällande den direkta inkasseringen av royalties i samtliga medlemsstater, eftersom detta skulle leda till att nationella kollektiva rättighetsförvaltare snabbt dör ut och till att ställningen för minoritetsrepertoarer och den kulturella mångfalden i Europa undermineras.

8.  Europaparlamentet stöder förslaget att en kollektiv rättsförvaltare skall ha möjlighet att ge kommersiella användare med säte i vilket EU-land som helst alleuropeiska licenser omfattande flera repertoarer för nätanvändning (och även mobiltelefonianvändning) på rättvisa och individuellt förhandlade villkor och utan diskriminering mellan användare. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en bedömning av konsekvenserna av en global licens för nättjänster och dess effekter på upphovsmännens ekonomiska och sociala situation.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 276, 21.10.2005, s. 54.

(2)

EUT L 376, 27.12.2006, s. 28.

(3)

EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.

(4)

EUT L 372, 27.12.2006, s. 12.

(5)

EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(6)

EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 293.

(7)

EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 425.

(8)

Antagna texter, P6_TA(2006)0301.

(9)

Antagna texter, P6_TA(2006)0324.


MOTIVERING

Före diskussionen av förtjänsterna skulle föredraganden vilja framhålla att hon fullt ut stödjer de förslag som lagts fram inom ramen för kulturutskottets yttrande, av vilka hon har införlivat några i sitt förslag till betänkande.

Inledning

Cirka 5–7 procent av EU:s BNP genereras av varor och tjänster som är skyddade av upphovsrätt och närstående rättigheter. Detta understryker den enorma betydelse en korrekt förvaltning av dessa rättigheter har, tillsamman med verkställighet av rättigheterna, särskilt i vår digitala tidsålder.

Den 18 oktober 2005 antog kommissionen en rekommendation om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet, som grundade sig på artikel 211 i EG-fördraget. Kommissionsledamot McCreevy beskrev rekommendationen som ett mjukt lagstiftningsinstrument, utformat för att ge marknaden en chans att gå i rätt riktning(1).

Rekommendationen har långtgående konsekvenser för marknaden för upphovsrätter och de stora aktörerna på marknaden handlar redan till följd av den. Den sträcker sig helt klart längre än till att blott tolka och komplettera befintliga regler och dess konsekvenser uppvisar ett fullständigt lagstiftningsinitiativs alla egenskaper.

Rekommendationens primära syfte är att anpassa den kollektiva förvaltningen av upphovsrätter för musiktjänster på nätet till utvecklingen av nya tekniker som lett till uppkomsten av en ny generation gränsöverskridande kommersiella användare av upphovsrätter (d.v.s. tillhandahållare av musik på nätet).

Det måste emellertid betonas att samma principer som gäller för förvaltning av upphovsrätt för musiktjänster på nätet kan, och i sinom tid mycket troligen även kommer att, gälla för miljöer utanför nätet, såsom sändningar. De prejudikat som satts i förhållande till nätet är alltså en prövosten för den kommande utvecklingen av den vidare marknaden för upphovsmännen. Återigen, detta belyser vikten av varje initiativ på detta område.

För att ge en balanserad bild måste det noteras att det råder farhågor bland de mindre kollektiva rättighetsförvaltarna och rättighetshavare för att rekommendationen i praktiken uppfattats som en klarsignal för de stora förläggarna att dra tillbaka den så kallade internationella repertoaren, som de kontrollerar, från nätverket av kollektiva rättighetsförvaltare och lägga den i händerna på en eller mycket få stora kollektiva rättighetsförvaltare, med ett exklusivt mandat att företräda dessa rättigheter inom hela EU.

I strid med det mål rekommendationen säger sig sträva efter, nämligen att främja rättvis konkurrens, är sådana åtgärder potentiellt mot främjande av konkurrens, eftersom de sannolikt kan leda till oligopol i praktiken, med makten över marknaden koncentrerad till ett fåtal stora rättighetshavare och ett liknande antal stora kollektiva rättighetsförvaltare. De utgör också ett allvarligt hot mot den kulturella mångfaldens livskraft och energi i Europa eftersom borttagandet av den internationella repertoaren från nätverket av nationella kollektiva rättighetsförvaltare sannolikt skulle få många nationella kollektiva rättighetsförvaltare att upphöra att fungera, vilket skulle skada den lokala repertoaren och minoritetsrepertoaren.

Kommissionens antagande av rekommendationen har tagit ifrån Europaparlamentet och medlemsstaterna möjligheten att ge övertänkta bidrag till en förändringsprocess som kommer att ha stora konsekvenser för den framtida konkurrensen på detta område och för den kulturella mångfalden i Europa. Frågan är alltför viktig för att Europaparlamentet inte skall vara formellt delaktigt.

Parlamentet måste kunna spela sin roll i den demokratiska processen. Kommissionen måste därför uppmanas att så snart som möjligt lägga fram en lämplig bindande rättsakt på detta område, som skall antas av parlamentet och rådet genom medbeslutande.

Marknadens funktion

Kollektiva organisationer är upphovsmännens och andra rättighetshavares, såsom förläggarnas, organisationer. De inrättas för att inkassera och distribuera royalties för rättighetshavare på kollektiv grund. I praktiken åtnjuter kollektiva rättighetsförvaltare ett (naturligt) monopol på nationell nivå. Rättighetshavare representeras på det territoriet direkt av den kollektiva rättighetsförvaltaren och i tredjeländer via ömsesidiga avtal som ingåtts bilateralt mellan den utvalda kollektiva rättighetsförvaltaren och samtliga övriga kollektiva rättighetsförvaltare i Europa och över hela världen.

Under årtionden har den europeiska och internationella marknaden för upphovsrätt för musik fungerat på grundval av detta nätverk med sådana bilaterala avtal. Detta system för ömsesidiga avtal ger en enda kontaktpunkt (one-stop-shop) för användarna av upphovsrätten (d.v.s. från en kollektiv rättighetsförvaltare kan användarna erhålla licens för det globala utbudet för att utnyttja det på ett nationellt territorium där den kollektiva rättighetsförvaltaren är belägen), garanterar korrekt övervakning av den globala marknaden så att rättighetshavarna får rätt ersättning och tillhandahåller en effektiv mekanism för verkställighet av rättigheter för samtliga inblandade nationella och internationella innehavare av rättigheter.

Genom detta system säkerställs att inte bara de stora rättighetshavarna, utan också små och lokala upphovsmän representeras väl på marknaden och erhåller sin rättvisa andel av de royalties som inkasseras.

Förändringar på marknaden och införande av konkurrens

Som en del av den vidare utvecklingen av den europeiska marknaden för musik behövs ett införande av kontrollerad konkurrens för att återge förändringarna på den europeiska inre marknaden, teknikutvecklingen, uppkomsten av nya affärsmodeller och de därpå följande förändringarna av konsumenternas preferenser och beteende.

I rekommendationens är avsikten att rättighetshavaren skall ha större frihet att välja den kollektiva rättighetsförvaltare som bäst tjänar hans behov. Med andra ord, konkurrens mellan kollektiva rättighetsförvaltare bör grunda sig på enskilda kollektiva rättighetsförvaltares konkurrens om rättighetshavare. Ytligt sett verkar detta vara till fördel för rättighetshavarna.

I praktiken kan enskilda upphovsmän redan placera sina rättigheter hos den kollektiva rättighetsförvaltare de själva väljer. Det finns faktiskt ett antal fall då tämligen framgångsrika upphovsmän utövat denna rätt och valt att exempelvis arbeta med en kollektiv rättighetsförvaltare utanför sitt hemland. Detta låter sig i allmänhet inte göras så lätt i praktiken för små rättighetshavare.

Dessutom har föredraganden noterat att små kollektiva rättighetsförvaltare och rättighetshavare oroar sig för att rekommendationen har tolkats av de stora förläggarna som en möjlighet att dra tillbaka de rättigheter de kontrollerar från samtliga nationella kollektiva rättighetsförvaltare och lägga dem hos ett fåtal stora kollektiva rättighetsförvaltare. De senare kommer då att kunna kringgå nätverket av ömsesidiga avtal och bevilja licenser i och för hela den europeiska marknaden och på så vis minska de nationella kollektiva rättighetsförvaltarnas omsättning i motsvarande omfattning.

De nationella rättighetsförvaltarnas förlust av omsättning i samband med royalties inkasserade för internationell repertoar skulle göra det allt svårare för nationella rättighetsförvaltare att fungera effektivt på grund av att kostnaderna för deras verksamhet skulle delas av ett mindre antal lokala rättighetshavare. När en nationell kollektiv rättighetshavare tvingas upphöra att verka är det osannolikt att en liten rättighetshavare kommer att erhålla en motsvarande servicenivå från en alternativ kollektiv rättighetsförvaltare i ett annat land där, exempelvis, ett annat språk används.

Detta sätt att se på förvaltning av rättigheter gynnar helt klart stora och framgångsrika kommersiella rättighetshavare på bekostnad av upphovsmän av lokal repertoar och/eller minoritetsrepertoar. I praktiken skulle denna typ av konkurrens undergräva ställningen för majoriteten av rättighetshavarna, vilket inte verkar vara kommissionens avsikt.

Trots detta, eftersom Internet verkar över nationsgränserna, måste tillhandahållarna av musik på nätet kunna köpa alleuropeiska licenser som omfattar två eller fler nationella territorier på den europeiska kontinenten. Och de måste kunna välja var de ska köpa dessa licenser på grundval av var de får den konkurrenskraftigaste servicen. I detta scenario konkurrerar de kollektiva rättighetsförvaltarna om användarna.

Faran med ett sådant system är emellertid att de nationella kollektiva rättighetsförvaltarna skulle konkurrera om nya affärsmöjligheter genom att utöva påtryckningar i form av nivån på de royalties som betalas till rättighetshavarna. Det är möjligt, och till och med troligt, att detta skulle leda till att upphovsmännens inkomster sjunker. Återigen, detta ligger inte i rättighetshavarnas intresse och skulle utan tvekan ha negativa följder för den kulturella mångfalden i Europa, eftersom de mindre rättighetshavarna skulle få se sina inkomster skäras ned i en sådan omfattning at de inte längre skulle kunna överleva.

Kulturell mångfald kontra konkurrens

Ett införande i form av en ”stor skräll” av konkurrens på området för kollektiv förvaltning av upphovsrätt bör inte eftersträvas på grund av risken för permanent skada på den kulturella mångfalden i Europa. Snarare bör konkurrens införas på ett sätt som garanterar rättvisa villkor redan från början så att alla kollektiva upphovsförvaltare har möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Lösningen är att finna en alternativ kompromisslösning på vad som är ett alldeles speciellt europeiskt problem. Rättvis och kontrollerad konkurrens måste införas på ett sådant sätt att man undviker att upphovsmännens inkomster sjunker samtidigt som man möjliggör för musikanvändarna att beviljas paneuropeiska licenser som överensstämmer med de nya affärsmodeller som motsvarar framtiden.

I detta syfte är den bästa garantin att införa ett system där upphovsmännens inkomster avgörs av avgifterna i landet i vilket konsumenten gör sitt inköp (download) av ett visst stycke musik. Tillämpningen av avgiften i ”bestämmelselandet” leder till konkurrens grundad på effektivitet på de tjänster som erbjuds av de kollektiva upphovsförvaltarna (främst genom att minska de administrativa kostnaderna) snarare än genom konkurrens som grundar sig på att pressa de royalties som betalas till rättighetshavarna.

Dessutom anser vissa att det är viktigt att förhindra stora rättighetshavare att ingå exklusiva avtal med en eller ett fåtal kollektiva upphovsförvaltare, och därmed avlägsna internationell repertoar från det allmänna systemet.

I sitt betänkande av den 20 juli 2006 uttryckte utskottet för kultur och utbildning sin oro för de potentiellt negativa effekterna av rekommendationen på den kulturella mångfalden i Europa eftersom den skulle kunna påverka det ömsesidiga systemets funktion och detta kommer att leda till att rättigheterna koncentreras till de större kollektiva rättighetsförvaltarna. Detta kommer att undergräva de små kollektiva rättighetsförvaltarnas funktion och därför äventyra små och lokala upphovsmäns ställning i hela Europa. Det är därför av avgörande betydelse att nätverket med bilaterala avtal fortsätter och inte lämnar plats för att någon repertoar dras tillbaka från detta nätverk. Ingående av exklusiva mandat mellan rättighetshavare och kollektiva rättighetsförvaltare bör därför inte tillåtas.

Uppföljning

För att den europeiska marknaden för upphovsrätt skall utvecklas bra är det av avgörande vikt att myndigheterna följer upp området tillräckligt. I detta sammanhang bör kommissionen så snart som möjligt genomföra en bedömning av konsekvenser av licenser för musiktjänster på nätet som är multiterritoriella och avser flera repertoarer (”multi-repertoire”) och licensernas effekter på den kulturella mångfalden och rättighetshavarnas ekonomiska och sociala situation.

Dessutom bör kommissionen genomföra en kritisk analys av den horisontella koncentrationen inom vissa sektorer av förvaltningen av rättigheter och de effekter sådan koncentration kommer att ha på rättighetsanvändarna och rättighetshavarna. Om det behövs måste lämpliga åtgärder vidtas för att se till att den europeiska marknaden för musiktjänster på nätet fortsätter att kunna utvecklas på ett sunt sätt utan negativa följder för den kulturella mångfalden i Europa.

Rättslig ram

Vid utarbetandet av detta förslag till betänkande och förslag till Europaparlamentets resolution har den gällande gemenskapsrättsliga ramen och relevanta lagstiftningsinitiativ, gemenskapens regelverk på området för upphovsrätt och närstående rätter tillämpliga på musikrättigheter och relevanta internationella avtal beaktats till fullo. Den kompletta förteckningen över dessa återfinns i beaktandemeningarna i förslaget till resolution.

Även undersökningen ”The Collective Management of Rights in Europe – The Quest for Efficiency” som utskottet för rättsliga frågor låtit utföra och som lades fram för utskottet den 11 september 2006 har beaktats.

(1)

SPEECH/05/588.


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (20.7.2006)

till utskottet för rättsliga frågor

över kommissionens rekommendation av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)

(2006/2008(INI))

Föredragande: Manolis Mavrommatis

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens rekommendation och uppmanar kommissionen att snarast möjligt efter samråd med berörda parter och efter en ingående marknadsundersökning lägga fram ett lämpligt lagförslag som effektivt reglerar den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt och närstående rättigheter som rör musikindustrin, varvid hänsyn bör tas till den digitala tidsålderns karaktär och behovet av att uppnå jämvikt mellan garanterandet av kulturell mångfald i Europa, skyddandet av lokala repertoarer, främjandet av kreativitet och skyddet för både rättighetshavares och kommersiella användares intressen.

2.      Europaparlamentet beklagar dock att kommissionen inte inledde någon bred och grundlig samrådsprocess med berörda parter och med Europaparlamentet innan rekommendationen utfärdades. Parlamentet understryker behovet av verkligt samråd med alla kategorier av rättighetshavare i all framtida reglering i denna process, för att se till att deras intressen företräds på ett rättvist och balanserat sätt.

3.      Europaparlamentet erkänner att ökad konkurrens i samband med kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter inom musikindustrin om den är rättvis och öppen och under rätt förhållanden kan trygga upphovsmännens ställning i Europa (inklusive lokala upphovsmän och minoritetsrepertoarer) och främja kulturell mångfald i Europa.

4.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka lämpliga initiativ för att säkra en fortsatt bred allmän tillgång till repertoarer, även mindre och lokala repertoarer, med hänsyn till Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck, med tanke på den digitala tidsålderns karaktär men också med hänsyn till de direkta och indirekta effekter detta får för upphovsmännens och den kulturella mångfaldens ställning generellt sett.

5.      Europaparlamentet hävdar att musik inte är någon handelsvara och att kollektiva rättighetsförvaltare huvudsakligen är organisationer som drivs utan vinstsyfte. Att införa ett system grundat på obegränsad konkurrens är därför kanske inte i upphovsmännens intresse eller till fördel för främjandet av kulturell mångfald och kreativitet i Europa.

6.      Europaparlamentet förstår och stöder klausulerna om den befintliga möjligheten för rättighetshavare att välja en kollektiv rättighetsförvaltare, att bestämma vilka näträttigheter som skall överlåtas till kollektiv förvaltning och deras territoriella omfattning, och att kunna dra tillbaka rättigheterna från en kollektiv rättighetsförvaltare och föra över dem till en annan kollektiv rättighetsförvaltare. Parlamentet understryker vikten av att ta hänsyn till effektiviteten i samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare för att tillvarata intressena för mindre och lokala rättighetshavare och därmed skydda kulturell mångfald.

7.      Europaparlamentet uttrycker sin oro för den potentiellt negativa effekten av vissa klausuler i rekommendationen för lokala repertoarer och kulturell mångfald eftersom det kan innebära en risk att främja en koncentration av rättigheter hos de större kollektiva rättighetsförvaltarna. Parlamentet anser att effekten av alla initiativ för att införa konkurrens mellan rättighetsförvaltare när det gäller att locka till sig de mest lukrativa rättsinnehavarna bör undersökas noggrant.

8.      Europaparlamentet anser att systemet med ömsesidiga representationsavtal bör bibehållas eftersom det gör det möjligt för alla kommersiella och enskilda användare att utan diskriminering få lika tillgång till den globala repertoaren, säkrar ett bättre skydd för rättsinnehavarna, garanterar verklig kulturell mångfald och uppmuntrar till rättvis konkurrens på den inre marknaden.

9.      Europaparlamentet menar att möjligheten för rättighetshavare att välja kollektiv rättighetsförvaltare oavsett i vilken medlemsstat denne har sitt säte, samtidigt som konkurrensen på den inre marknaden främjas

–  måste åtföljas av lämpliga åtgärder för att skydda och främja den kulturella mångfalden, bland annat genom att användarna erbjuds breda, diversifierade repertoarer, särskilt lokala,

–  måste säkra att alla rättighetshavare, oavsett nationalitet och bostadsort, så direkt som möjligt får en rättvis del av royalties,

–  inte får innebära att de mest lukrativa rättsinnehavarna kan stärka sin dominans på bekostnad av de rättsinnehavarna som har lägre inkomster,

och att en noggrann konsekvensbedömning därför bör göras.

10.    Europaparlamentet anser dessutom att det gynnar upphovsmännens intressen och därmed den kulturella mångfalden i Europa att införa ett rättvist och öppet konkurrenssystem varigenom det undviks att upphovsmännens inkomster pressas ned.

11.    Europaparlamentet välkomnar alla insatser för att stimulera konkurrensen på den inre marknaden liksom målet att främja internationell spridning av europeiska musikaliska verk, oavsett vilken kollektiv rättighetsförvaltare som förvaltar upphovsrätten, med tanke på att varje repertoar, oberoende om den är välkänd eller inte, bör behandlas lika.

12.    Europaparlamentet anser att det befintliga systemet med nationella kollektiva rättighetsförvaltare även i fortsättningen kommer att spela en viktig roll när det gäller att ge socialt stöd till minoritetsupphovsmän och när det gäller att främja kulturell mångfald, dock under förhållanden som präglas av större konkurrens.

13.    Europaparlamentet noterar att det befintliga nätet av nationella kollektiva rättighetsförvaltare spelar en viktig roll när det gäller att ge ekonomiskt stöd för främjande av nya och minoritetsproducerade europeiska repertoarer och att detta inte får gå förlorat.

14.    Europaparlamentet anser vidare att det för att systemet med ömsesidighet skall fungera till fullo i samtliga rättighetshavares intresse är nödvändigt att förbjuda alla slags exklusiva fullmakter mellan stora rättighetshavare och kollektiva rättighetsförvaltare gällande den direkta inkasseringen av royalties i samtliga medlemsstater, eftersom detta skulle leda till att nationella kollektiva rättighetsförvaltare snabbt dör ut och till att ställningen för minoritetsrepertoarer och den kulturella mångfalden i Europa undermineras.

15.    Europaparlamentet välkomnar uppmaningen till bättre styrning av kollektiva rättighetshavare genom ökad insyn, icke-diskriminering och redovisningsskyldigheter.

16.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de kollektiva rättighetsförvaltarna att se till att alla kategorier rättighetshavare är rättvist företrädda hos de kollektiva rättighetsförvaltarna och således deltar proportionerligt i den interna beslutsprocessen.

17.    Europaparlamentet anser därför att det befintliga systemet med ömsesidig inkassering av royalties bör bibehållas, så att konkurrens införs på grundval av de tjänster som de kollektiva rättsförvaltarna erbjuder och de provisioner de tar och användarna ges licenser med utgångspunkt i den taxa som tas ut av den kollektiva rättighetsförvaltaren i det land där musiken kommer att användas. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att säkerställa att kommersiella användare ansöker om de nödvändiga rättsliga medgivandena och i vederbörlig ordning betalar skäliga royalties till alla kategorier av rättighetshavare.

18.    Europaparlamentet anser att det när rättigheter förvaltas kollektivt bör införas rättvisa och effektiva system för tvistlösning i medlemsstaterna, för att se till att både rättighetshavare och användare har tillgång till tvistlösning, utan att det påverkar alla parters rätt till slutlig juridisk granskning.

19.    Europaparlamentet stöder förslaget att en kollektiv rättsförvaltare skall ha möjlighet att ge kommersiella användare med säte i vilket EU-land som helst alleuropeiska licenser omfattande flera repertoarer för nätanvändning (och även mobiltelefonianvändning) på rättvisa och individuellt förhandlade villkor och utan diskriminering mellan användare. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en bedömning av konsekvenserna av en global licens för nättjänster och dess effekter på upphovsmännens ekonomiska och sociala situation.

20.    Europaparlamentet anser att ”one-stop shops” där kommersiella användare kan få en licens avseende den globala repertoaren för det territorium de behöver, i kombination med en hög skyddsgrad för rättsinnehavarna genom att man undviker ”forum shopping” (att användare söker den kollektiva rättighetsförvaltare som tillhandahåller de billigaste licenserna), bör stå i centrum för det nära samarbetet mellan kollektiva rättighetsförvaltare.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Kommissionens rekommendation av den 18 maj 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)

Referensnummer

2006/2008(INI)

Ansvarigt utskott

JURI

Yttrande
  Tillkännagivande i kammaren

CULT
19.1.2006

Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren

 

Föredragande av yttrande Utnämning

Manolis Mavrommatis
13.2.2006

Tidigare föredragande av yttrande

 

Behandling i utskott

27.4.2006

29.5.2006

21.6.2006

 

 

Antagande

13.7.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia I Cutchet, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Věra Flasarová, Hanna Foltyn-Kubicka, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Manolis Mavrommatis, Marianne Mikko, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Christa Prets, Karin Resetarits, Pál Schmitt, Nikolaos Sifunakis, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Henri Weber, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Erna Hennicot-Schoepges, Nina Škottová

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

Two PPE-DE-substitutes were present but only one was taken into account for the final vote


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Kommissionens rekommendation av den 18 maj 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (2005/737/EG)

Förfarandenummer

2006/2008(INI)

Ansvarigt utskott
  Tillstånd: tillkännagivande
i kammaren

JURI
19.1.2006

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

CONT
19.1.2006

 

 

 

 

Inget yttrande avges
  Beslut

 

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

 

 

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Katalin Lévai
12.12.2005

 

Tidigare föredragande

 

 

Behandling i utskott

21.3.2006

19.4.2006

11.9.2006

20.11.2006

27.2.2007

Antagande

27.2.2007

Slutomröstning: resultat

+

-

0

21

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Wolfgang Bulfon, Bert Doorn, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Antonio López-Istúriz White, Hans-Peter Mayer, Manuel Medina Ortega, Hartmut Nassauer, Aloyzas Sakalas, Diana Wallis, Rainer Wieland, Jaroslav Zvěřina, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Mladen Petrov Chervenyakov, Adeline Hazan, Barbara Kudrycka, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Jacques Toubon

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Toine Manders

Ingivande

5.3.2007

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

 

Senaste uppdatering: 7 mars 2007Rättsligt meddelande