Förfarande : 2005/0042A(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0184/2007

Ingivna texter :

A6-0184/2007

Debatter :

PV 09/07/2007 - 16
CRE 09/07/2007 - 16

Omröstningar :

PV 10/07/2007 - 8.30
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2007)0318

ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION     ***II
PDF 197kDOC 133k
14 maj 2007
PE 386.560v02-00 A6-0184/2007

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2007–2013)

(16369/2/2006 – C6-0100/2007 – 2005/0042A(COD))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Antonios Trakatellis

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett andra gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2007–2013)

(16369/2/2006 – C6-0100/2007 – 2005/0042A(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (16369/2/2006 – C6-0100/2007),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(1), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2005)0015)(2),

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2006)0234)(3),

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0184/2007).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Rådets gemensamma ståndpunkt  Parlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Skäl 7

(7) Åtta vanliga orsaker till dödlighet och sjuklighet relaterade till icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region är hjärt och kärlsjukdomar, neurologiska och psykiatriska störningar, cancer, sjukdomar i matsmältningsorganen, sjukdomar i andningsorganen, sjukdomar i sinnesorganen, muskuloskelettala sjukdomar och diabetes mellitus.

(7) Åtta vanliga orsaker till dödlighet och sjuklighet relaterade till icke smittsamma sjukdomar i WHO:s europeiska region är hjärt- och kärlsjukdomar, neurologiska och psykiatriska störningar, cancer, sjukdomar i matsmältningsorganen, sjukdomar i andningsorganen, sjukdomar i sinnesorganen, muskuloskelettala sjukdomar och diabetes mellitus. I enlighet med detta bör kommissionen under detta programs löptid lägga fram förslag till rekommendationer från rådet om prevention, diagnos och kontroll av stora sjukdomar.

Motivering

Här återinförs ändringsförslag 105 från första behandlingen. Om man utbyter bästa praxis i fråga om större sjukdomar i hela Europa kommer detta otvivelaktigt att ge ett mervärde till de nationella hälsostrategierna. Det är också motiverat med insatser från EU:s sida av effektivitetsskäl och på grund av att man kan minska skillnaderna mellan medlemsstaterna genom att göra de nationella strategierna mer enhetliga. Dessa sjukdomar har redan i varierande grad beaktats av EU, men inte på något enhetligt sätt. Europa bör därför nu bidra till preventionen, diagnostiseringen och kontrollen av dem. Till de stora sjukdomarna i Europa hör bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och sinnessjukdom.

Ändringsförslag 2

Skäl 10

(10) Programmet bör bygga på resultaten från det tidigare programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008). Det bör bidra till en hög fysisk och psykisk hälsonivå och ökad jämlikhet i hälsofrågor i hela gemenskapen genom att insatserna inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för människors hälsa i syfte att bekämpa sjuklighet och förtida dödlighet.

(10) Programmet bör bygga på resultaten från det tidigare programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008). Det bör bidra till en hög fysisk och psykisk hälsonivå och ökad jämlikhet i hälsofrågor i hela gemenskapen genom att insatserna inriktas på att förbättra folkhälsan, förebygga ohälsa och sjukdomar samt undanröja faror för människors hälsa i syfte att bekämpa sjuklighet och förtida dödlighet, samt öka medborgarnas tillgång till information om risker och hot och på så sätt ge dem bättre förutsättningar att kunna fatta beslut som bäst skyddar deras intressen.

Motivering

Programmet bör stärka kapaciteten att ge medborgarna information om hälsofrågor och på så sätt bredda deras kunskaper och valmöjligheter.

Ändringsförslag 3

Skäl 18

(18) Bästa praxis är viktigt eftersom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder bör mätas i ändamålsenlighet och effektivitet och inte enbart utifrån ekonomiska hänsyn. Bästa praxis och de senaste metoderna för att behandla sjukdomar och skador bör främjas så att ytterligare hälsoförluster förhindras och europeiska nätverk av referenscentrum för specifika sjukdomar bör utvecklas.

(18) Bästa praxis är viktigt eftersom hälsofrämjande och förebyggande åtgärder bör mätas i ändamålsenlighet och effektivitet och inte enbart utifrån ekonomiska hänsyn. Bästa praxis och de senaste metoderna för att behandla sjukdomar och skador bör främjas så att ytterligare hälsoförluster förhindras och europeiska nätverk av referenscentrum för specifika sjukdomar bör utvecklas. Det är även viktigt att främja goda alternativ som kan vara att föredra av sociala, religiösa eller andra individuella skäl.

Motivering

Det är viktigt att beakta att sjukvården i dag är så bra att man på grund av sociala, religiösa eller andra individuella preferenser kanske väljer en behandlingsmetod som objektivt inte är exakt lika bra som en annan. Det kan handla om att en som är döende i cancer hellre vill vara nära sina anhöriga än förlänga livslängden eller om att personer av religiösa skäl väljer att inte acceptera bloddonation.

Ändringsförslag 4

Skäl 23a (nytt)

(

(23a) Det behövs en helhetsbetonad och mångsidig syn på folkhälsa, varför även kompletterande och alternativ medicin bör omfattas av de insatser som stöds av programmet.

Motivering

Ändringsförslag 145 från första behandlingen.

Miljontals EU-medborgare utnyttjar kompletterande och alternativ medicin. Det är viktigt med en helhetsbetonad och mångsidig syn i programmet och att kompletterande och alternativ medicin tas med i dess verksamheter.

Ändringsförslag 5

Skäl 25

(25) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning.

(25) I detta beslut fastställs, för hela den tid programmet pågår, en finansieringsram som under det årliga budgetförfarandet utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten enligt punkt 37 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning. Vid utarbetandet av det preliminära budgetförslaget förbinder sig den budgetansvariga myndigheten och kommissionen att inte avvika från detta med mer än fem procent under hela den tid programmet gäller, om inte nya objektiva långsiktiga omständigheter uppstår, vilka uttryckligen och exakt skall anges, varvid det bör tas hänsyn till de resultat som uppnåtts vid genomförandet av programmet, framför allt utgående från utvärderingarna. Alla ökningar till följd av sådana variationer bör förbli inom det tak som finns för den ifrågavarande budgetrubriken.

Motivering

Eftersom budgeten bantats ner måste alla möjligheter som det interinstitutionella avtalet erbjuder undersökas och utnyttjas för att programmet skall få ökade anslag vid det årliga budgetförfarandet.

Ändringsförslag 6

Skäl 25a (nytt)

 

(25a) Den budgetansvariga myndigheten kan besluta om ändringar i kommissionens årliga programplanering, som tjänar endast som vägledning, och öka åtagande- och betalningsbemyndigandena under de första två eller tre åren av perioden, eventuellt tillsammans med en övervakningsklausul av det slag det stadgas om i det interinstitutionella avtalet.

Motivering

Eftersom budgeten bantats ner måste alla möjligheter som det interinstitutionella avtalet erbjuder undersökas och utnyttjas för att programmet skall få ökade anslag vid det årliga budgetförfarandet.

Ändringsförslag 7

Skäl 25b (nytt)

 

(25b) I punkt 27 av det interinstitutionella avtalet utrustas flexibilitetsinstrumentet med ett årligt tak på 200 miljoner EUR (i dagens priser). Avsikten är att möjliggöra finansiering under ett givet budgetår och upp till det belopp som anges, av klart utpekade kostnader som inte skulle kunna finansieras inom de gränser som uppställs av utgiftstaken för en eller flera andra budgetrubriker.

Motivering

Eftersom budgeten för programmet bantats ner måste alla möjligheter som det interinstitutionella avtalet erbjuder undersökas.

Ändringsförslag 8

Skäl 27

(27) EU:s investeringar i folkhälsa och hälsorelaterade projekt måste öka. I detta hänseende bör medlemsstaterna uppmuntras att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program. Det behövs en större medvetenhet om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utbyta erfarenheter av finansiering på hälsoområdet genom strukturfonderna.

(27) EU:s investeringar i folkhälsa och hälsorelaterade projekt måste öka. I detta hänseende uppmuntras medlemsstaterna att prioritera bättre folkhälsa i sina nationella program. Det behövs en större medvetenhet om möjligheterna till EU-finansiering på hälsoområdet. Medlemsstaterna bör uppmuntras att utbyta erfarenheter av finansiering på hälsoområdet genom strukturfonderna.

Motivering

Eftersom allt stöd från gemenskapen bygger på medfinansiering har medlemsstaterna ansvaret för att delta i finansieringen av hälsofrämjandet.

Ändringsförslag 9

Artikel 2, punkt 2, strecksats 2

– Främja hälsa.

– Främja åtgärder som leder till hälsosammare levnadsvanor och bidra till minskad ojämlikhet i fråga om hälsa.

Motivering

Här återinsätts kommissionens ursprungliga förslag och dessutom en del av ändringsförslag 50 vid första behandlingen.

Ändringsförslag 10

Artikel 3, punkt 1

1. Finansieringsramen för genomförande av programmet för den tidsperiod som anges i artikel 1 skall vara 365 600 000 EUR.

1. Finansieringsramen för genomförande av programmet för den tidsperiod som anges i artikel 1 skall vara 402 160 000 EUR.

Motivering

Meningen med den föreslagna tioprocentiga ökningen är att i viss mån korrigera den drastiska budgetnedskärningen. Vid första behandlingen föreslog parlamentet en budget på 1 500 miljoner EUR. Nu bör man ta modell av exemplet med LIFE+, där parlamentet också antog en ökning av budgeten vid andra behandlingen, och ställa nödvändiga anslag till förfogande genom att använda den marginal som finns i rubriken 3b.

Ändringsförslag 11

Artikel 3, punkt 2

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen.

2. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetramen och stå i överensstämmelse med den flexibilitet i lagstiftningen som erbjuds av punkt 37 i det interinstitutionella avtalet, samt flexibilitetsinstrumentet enligt punkt 27 i detta avtal och den halvtidsöversyn som föreskrivs i förklaring 3 till detta avtal.

Motivering

Gemenskapens anslag till hälsoprogrammet är ojämnt fördelade jämfört med anslagen till de övriga fleråriga programmen och därför måste anslagen till hälsoprogrammet utökas i enlighet med flexibiliteten i lagstiftningen, flexibilitetsinstrumentet och halvtidsöversynen av finansieringsramen.

Ändringsförslag 12

Artikel 4, punkt 3

3. Det ekonomiska stödet kan utges av gemenskapen tillsammans med en eller flera medlemsstater eller av gemenskapen tillsammans med de behöriga myndigheterna i andra deltagande länder, om detta är lämpligt med tanke på det mål som skall uppnås. I detta fall skall gemenskapens stöd vara högst 50 %, utom för åtgärder med exceptionellt stort nyttovärde, varvid gemenskapens stöd skall uppgå till högst 70 %. Gemenskapens stöd kan tilldelas ett offentligt eller icke vinstdrivande organ som den berörda medlemsstaten eller behöriga myndigheten har utsett genom ett öppet förfarande och som kommissionen har godkänt.

3. Det ekonomiska stödet kan utges av gemenskapen tillsammans med en eller flera medlemsstater eller av gemenskapen tillsammans med de behöriga myndigheterna i andra deltagande länder, om detta är lämpligt med tanke på det mål som skall uppnås. I detta fall skall gemenskapens stöd vara högst 50 %, utom för åtgärder med exceptionellt stort nyttovärde, varvid gemenskapens stöd skall uppgå till högst 70 %. Gemenskapens stöd kan tilldelas ett offentligt eller icke vinstdrivande organ som den berörda medlemsstaten eller behöriga myndigheten har utsett genom ett öppet förfarande och som kommissionen har godkänt. Detta gemenskapsstöd skall utgå på grundval av de kriterier för patient- och konsumentorganisationer som Europeiska läkemedelsmyndigheten har fastställt.

Motivering

Här återinsätts ändringsförslag 54 från första behandlingen.

Ändringsförslag 13

Bilaga, punkt 2.1.2.

2.1.2. Stödja initiativ för att fastställa orsakerna till, hantera och minska ojämlikheter i hälsa inom och mellan medlemsstaterna, bland annat sådana ojämlikheter som har samband med könsskillnader, för att bidra till välstånd och sammanhållning; främja investeringar i hälsa i samarbete med annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsfonder; öka solidariteten mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att stödja samarbete i frågor som gäller gränsöverskridande vård.

2.1.2. Stödja initiativ för att fastställa orsakerna till, hantera och minska ojämlikheter i hälsa inom och mellan medlemsstaterna, bland annat sådana ojämlikheter som har samband med könsskillnader, för att bidra till välstånd och sammanhållning; främja investeringar i hälsa i samarbete med annan gemenskapspolitik och andra gemenskapsfonder; öka solidariteten mellan nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att stödja samarbete i frågor som gäller gränsöverskridande vård och patienternas rörlighet.

Motivering

I bilagan bör patienternas rörlighet uttryckligen nämnas. Här återinsätts delar av ändringsförslag 114 från första behandlingen.

Ändringsförslag 14

Bilaga, punkt 2.1.2a. (ny)

 

2.1.2a. Bekräfta att patienterna har rättigheter även i egenskap av sjukvårdskonsumenter.

Motivering

Patienter i EU är i dag friskare och mer välinformerade än någonsin. Sjukvården har förändrats, så den blivit mer professionell och innefattar ett bredare spektrum av aktörer. Patienten har i dag inte enbart ett behov av skydd utan även ett behov av att kunna utnyttja de medicinska landvinningarna och mångfalden inom vårdsektorn, vilket bör återspeglas i lagstiftningen när det gäller framför allt information och rätt till valfrihet i vården.

Ändringsförslag 15

Bilaga, punkt 2.2.1.

2.2.1. Påverka hälsans bestämningsfaktorer för att främja och förbättra fysisk och psykisk hälsa, genom att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil och förebygga sjukdomar; vidta åtgärder i fråga om nyckelfaktorer som kost, fysisk aktivitet och sexuell hälsa och i fråga om missbruksrelaterade bestämningsfaktorer, till exempel tobak, alkohol och droger, med tonvikten på nyckelmiljöer som skolor och arbetsplatser, och under hela livscykeln.

2.2.3. Påverka hälsans bestämningsfaktorer för att främja och förbättra fysisk och psykisk hälsa, genom att skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil och förebygga sjukdomar; vidta åtgärder i fråga om nyckelfaktorer som kost, fysisk aktivitet och sexuell hälsa och i fråga om missbruksrelaterade bestämningsfaktorer, till exempel tobak, alkohol, receptbelagda läkemedel och illegala droger, med tonvikten på nyckelmiljöer som skolor och arbetsplatser, och under hela livscykeln.

Motivering

Ändringsförslag 87 från första behandlingen.

Detta klargörande syftar till att säkra att åtgärder för att påverka hälsans bestämningsfaktorer inbegriper insatser för att bekämpa beroende av receptbelagda läkemedel, som är en viktig bestämningsfaktor för hälsan.

Ändringsförslag 16

Bilaga, punkt 2.2.3.

2.2.3. Stödja åtgärder som avser hälsoeffekterna av mer allmänna miljörelaterade och socioekonomiska bestämningsfaktorer.

2.2.3. Åtgärda hälsoeffekterna av mer allmänna miljörelaterade och socioekonomiska bestämningsfaktorer, framför allt kvaliteten på inomhusluft och exponering för toxiska kemikalier.

Motivering

Det behövs en mer kraftfull formulering i fråga om miljö och hälsa, i stil med ändringsförslag 93 från första behandlingen.

Ändringsförslag 17

Bilaga, punkt 3.1.1a. (ny)

 

3.1.1a. Upprätta ett system inom gemenskapen för samarbete kring referenscentrum till förmån för utökad tillämpning av god praxis i medlemsstaterna.

Motivering

Även om målet med hälsovårdssystem inte längre finns med bör stöd till samarbete mellan befintliga referenscentrum tas med i bilagan. Här återinsätts kommissionens ursprungliga förslag och delar av ändringsförslag 116 från första behandlingen.

Ändringsförslag 18

Bilaga, punkt 3.2.1.

3.2.1. Fortsätta utvecklingen av ett hållbart system för hälsoövervakning med mekanismer för att samla in uppgifter och information, med lämpliga indikatorer; samla in uppgifter om hälsotillstånd och hälsostrategier; utveckla, som en del av gemenskapens statistikprogram, den statistiska delen av detta system.

3.2.1. Fortsätta utvecklingen av ett hållbart system för hälsoövervakning med mekanismer för att samla in uppgifter och information, med lämpliga indikatorer; samla in uppgifter om hälsotillstånd och hälsostrategier; inrätta ett europatäckande register över större sjukdomar (t.ex. cancer) åtminstone över livmoderhalscancer, bröstcancer och tjocktarms- och ändtarmscancer, utgående från uppgifter som samlats in vid genomförandet av rådets förordning om cancerscreening; samt utveckla metoder och upprätthålla databaser; utveckla, tillsammans med gemenskapens statistikprogram, den statistiska delen av detta system.

Motivering

Här återinsätts delar av ändringsförslag 126 från första behandlingen i ändrad form.

(1)

EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 372.                                                                                                                              

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.

(3)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

Bakgrund

Våren 2005 lade kommissionen fram ett förslag till ett gemensamt hälso- och konsumentskyddsprogram för perioden 2007–2013 och framhöll då, att det skulle medföra synergivinster både inom förvaltningen och politiken om man slog samman två rätt små program till ett enda stort program. Det borde även anslås tillräckliga medel för programmet, nämligen 1 203 miljoner EUR, för att det skulle gå att genomföra åtgärderna på folkhälsans och konsumentskyddets område.

Europaparlamentet ställde inte upp bakom tanken på ett gemensamt program för två helt annorlunda sektorer inom politiken, utan beslutade att spjälka upp programmet i två delar, nämligen hälsoprogrammet och konsumentskyddsprogrammet. Budgeten spjälkades också upp, utgående från den traditionella fördelningen mellan områdena hälsa och konsumentskydd. När parlamentet antog programmen vid första behandlingen lät parlamentet den ursprungliga budgeten för konsumentskyddsprogrammet kvarstå och ökade avsevärt budgeten för hälsoprogrammet (från 969 miljoner EUR till 1 500 miljoner EUR). Avsikten var att ge rådet och kommissionen en klar fingervisning om vad parlamentet prioriterade.

Budgetarna för de nya fleråriga programmen inom alla politikområden ingick i förhandlingarna om den nya finansieringsramen för 2007–2013. Kompromissen mellan medlemsstaterna i december 2005 ledde till att flera politikområden fick avsevärt lägre anslag än vad kommissionen ursprungligen föreslagit. Det här kunde Europaparlamentet delvis rätta till vid förhandlingarna med rådet våren 2006, men somliga politikområden drabbades värre av uppgörelsen än andra.

Ett av de politikområden som drabbades hårdast var folkhälsan och hälsoprogrammet blev det största offret. Den ursprungliga budgeten på 969 miljoner EUR som föreslagits av kommissionen och som parlamentet plussat på till 1 500 miljoner EUR bantades ner till bara 365,6 miljoner EUR. Alltså fick kommissionen lov att slimma ner programmet när den framlade sitt reviderade förslag efter parlamentets första behandling och uppgörelsen om finansieringsramen.

Föredraganden tog med stöd av skuggföredragandena vara på alla möjligheter att rätta till situationen. Alla försök stupade dock på rådets motstånd, fastän det finländska ordförandeskapet nog visade prov på viss god vilja vid förhandlingarna med parlamentet. Mot slutet av november 2006 nådde rådet fram till en politisk överenskommelse om hälsoprogrammet för 2007–2013 och antog då i mångt och mycket texten i kommissionens reviderade förslag, också budgeten.

Frågor inför andra behandlingen

Föredraganden håller med om att vi inte precis har särskilt mycket svängrum i budgethänseende. Han påpekar dock att finansieringsramen låter oss flexa litet grann med marginalerna för varje rubrik och det gör också det årliga budgetförfarandet. Då man tänker på hur viktigt hälsoprogrammet är har man all orsak att aktivt undersöka och utnyttja de möjligheter som står till buds.

Själva texten behöver också ses över. I dagens läge, när budgeten bantats ner, är det uppenbarligen inte längre vettigt att anta en väldigt detaljerad förteckning över åtgärder i samband med programmet. Men ändå måste man få ordning på några av de punkter som parlamentet tog upp vid första behandlingen. Till exempel syftet med programmet. Vid första behandlingen tyckte parlamentet det var väldigt viktigt att programmet uttryckligen skulle ta itu med ojämlikheter i fråga om hälsa. Alltså bör det här också finnas med i programmets syften och mål. Parlamentet ville också ha kriterier för vilka icke-statliga organisationer som kunde få direkt stöd enligt programmet, exaktare beskrivningar av åtgärderna inom områdena miljö och hälsa, ett system inom gemenskapen för samarbete kring referenscentrum samt ett europatäckande register över sådana cancerformer som omfattas av rådets rekommendation om screening för cancer. Föredraganden har tagit med motsvarande ändringsförslag i sitt förslag till rekommendation. Med tanke på hur bred samsyn det råder om dessa ändringar i parlamentet borde rådet visa prov på flexibilitet ifall rådet inte vill att frågan skall gå till förlikning.


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Gemenskapens handlingsprogram inom hälsoområdet (2007-2013)

Referensnummer

16369/2/2006 – C6-0100/2007 – 2005/0042A(COD)

Parlamentets första behandling – P-nummer

16.3.2006                     T6-0093/2006

Kommissionens förslag

KOM(2005)0115 - C6-0097/2005

Kommissionens ändrade förslag

KOM(2006)0234

Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren

29.3.2007

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

29.3.2007

Föredragande

       Utnämning

Antonios Trakatellis

24.5.2005

 

 

Behandling i utskott

11.4.2007

 

 

 

Antagande

8.5.2007

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Martin Callanan, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Jill Evans, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Urszula Krupa, Marie-Noëlle Lienemann, Peter Liese, Linda McAvan, Alexandru-Ioan Morţun, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Péter Olajos, Miroslav Ouzký, Daciana Octavia Sârbu, Karin Scheele, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Kathy Sinnott, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Anders Wijkman, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Christofer Fjellner, Adam Gierek, Alojz Peterle, Andres Tarand

Ingivande

14.5.2007

Senaste uppdatering: 18 juni 2007Rättsligt meddelande