Förfarande : 2007/2146(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0518/2007

Ingivna texter :

A6-0518/2007

Debatter :

PV 15/01/2008 - 5
CRE 15/01/2008 - 5

Omröstningar :

PV 15/01/2008 - 10.2
CRE 15/01/2008 - 10.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0009

BETÄNKANDE     
PDF 244kWORD 172k
20 december 2007
PE 393.990v02-00 A6-0518/2008

om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012

(2007/2146(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Glenis Willmott

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 (2007/2146(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012” (KOM(2007)0062) och åtföljande interna arbetsdokument (SEK(2007)0214), (SEK(2007)0215) och (SEK(2007)0216),

–   med beaktande av EG-fördraget, särskilt artiklarna 2, 136, 137, 138, 139, 140, 143 och 152 i detta,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna(1), särskilt artiklarna 27, 31 och 32 i denna,

–   med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner och rekommendationer på arbetsmiljöområdet,

–   med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (ramdirektivet)(2), och dess särdirektiv,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/54/EG av den 18 september 2000 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för biologiska agens i arbetet(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG av den 20 juni 2007 om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet(4),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007,

–   med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2002 om en ny arbetsmiljöstrategi för gemenskapen 2002–2006(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om skydd för anställda inom hälsovårdssektorn i Europa mot infektioner som överförs via blodet till följd av skador orsakade av sprutor(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om anständigt arbete för alla(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 november 2007 om gemenskapens statistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet på arbetet(9),

–   med beaktande av sin förklaring av den 29 mars 2007 om hepatit C(10),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0518/2007), och av följande skäl:

A. Det finns ett positivt samband mellan ett effektivt skydd för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och företagens lönsamhet när det gäller övergripande resultat, sjukfrånvaro, personalomsättning, personalens motivation, bättre framtoning för företaget och ökad produktivitet.

B.  De konkurrenskraftigaste ekonomierna har också bäst siffror för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, vilket i sin tur har en positiv effekt på de offentliga finanserna i form av lägre socialförsäkringsutgifter och högre produktivitet. Arbetsmiljöskyddet bidrar inte enbart till produktivitet, lönsamhet och arbetstagarnas välbefinnande, utan leder också till kostnadsbesparingar för den nationella ekonomin och samhället i stort.

C. Det krävs mer forskning om de långsiktiga hälsoeffekterna av vissa arbeten för att förbättra skyddet för arbetstagarna, eftersom vissa sjukdomar uppkommer först flera år efter det att arbetet utförts.

D. Parlamentet är bekymrat över att det minskade antalet arbetsolycksfall och arbetssjukdomar inte är jämnt fördelade, eftersom vissa arbetstagargrupper (t.ex. migrerande arbetstagare, tillfälligt anställda, kvinnor, ungdomar och äldre arbetstagare), vissa företag (särskilt små och medelstora företag och mikroföretag), vissa verksamhetssektorer (särskilt byggnadssektorn, fiskesektorn, jordbrukssektorn och transportsektorn) och vissa medlemsstater uppvisar siffror för arbetsplatsolyckor och arbetssjukdomar som är betydligt högre än genomsnittet i EU.

E.  Arbetsmiljöåtgärder måste vara en mer konsekvent del av företagskulturen, och denna kultur måste gå hand i hand med livslång utbildning och vidareutbildning för arbetstagare och chefer.

F.  En konsekvent genomförd arbetsmiljökultur i företagen kan bidra till obyråkratiskt genomförande av arbetsmiljöåtgärder och därigenom leda till ett effektivt hälsoskydd.

G. Viloperioder är av yttersta vikt för ett gott skydd av arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

H. Enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) omkom cirka 167 000 personer i arbetsolycksfall eller avled av arbetssjukdomar i EU under 2006, och enligt kommissionens meddelande får varje år cirka 300 000 arbetstagare funktionshinder av varierande grad.

I.   En verklig arbetsmiljöstrategi bör grundas på den rätta blandningen av följande instrument: tillräcklig medvetenhet för alla, riktad utbildning och yrkesutbildning, lämpliga förebyggande åtgärder och kampanjer, social dialog och arbetstagardelaktighet, lämplig lagstiftning och adekvat genomförande, särskild uppmärksamhet på specifika grupper, sektorer och företagstyper, effektiva inspektioner och effektiva, proportionella och avskräckande påföljder.

J.   Äldre arbetstagare bör kunna behålla sin hälsa, arbetsförmåga och anställbarhet så länge som möjligt, och åtgärder bör vidtas i detta syfte.

K. Inspektioner spelar en avgörande roll för att verkställa den befintliga lagstiftningen och för att förhindra utnyttjande på arbetsplatsen, och bidrar därmed till att främja begreppet anständigt arbete. Inspektörerna måste stödjas genom ökat samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas inspektörer.

L.  Riskbedömning på företagsnivå får inte ses som en engångsföreteelse, utan måste genomföras regelbundet och anpassas till nya förhållanden och/eller risker. Utebliven eller otillräcklig riskbedömning strider mot lagen och är en av huvudorsakerna till arbetsolycksfall och arbetssjukdomar.

M. Det finns ingen tillgänglig statistik över eldsvådors negativa konsekvenser för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

N. Anställda inom sjukvården riskerar att smittas av fler än 20 livshotande virus, däribland hepatit B, hepatit C och hiv/aids.

O. I Lissabonstrategin fastställdes målet att sysselsättningsgraden skulle vara 70 procent senast 2010, varvid sysselsättningsgraden för kvinnor skulle vara 60 procent och sysselsättningsgraden för äldre arbetstagare 50 procent. Arbetstagare med kroniska och långvariga sjukdomar återgår ofta inte till arbetet trots att de bedöms ha förmåga till det, och de som återgår till arbetet drabbas ofta av flerfaldig diskriminering som t.ex. sänkt inkomst. Detta gäller särskilt cancerpatienter, och nyligen genomförda undersökningar visar att en femtedel av före detta bröstcancerpatienter inte återvänder till arbetet, trots att de skulle kunna det.

P.  Andelen anställda på den svarta arbetsmarknaden utan försäkringar är större bland kvinnor än bland män, något som oundvikligen får betydande konsekvenser för deras arbetsrelaterade säkerhets- och hälsovillkor.

Q. Kvinnor och män utgör inte någon homogen grupp. Därför måste strategierna och åtgärderna för arbetsmiljön vara specifikt anpassade till de enskilda arbetsplatserna och ta hänsyn till att vissa faktorer kan påverka kvinnor och män olika.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ambitiösa mål att minska arbetsolycksfallen med i genomsnitt 25 procent i EU. Parlamentet inser att siffran kan variera mellan länderna på grund av olika utgångspunkter, men anser att det ändå är viktigt att ha tydliga och målinriktade åtgärder, en tidsplan och finansiella åtaganden som kan mätas och utvärderas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att återkomma med en rapport om framstegen med strategins genomförande efter halva tiden.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till och åta sig att minska ojämlikheter som råder inte bara mellan olika medlemsstater utan även inom en och samma medlemsstat.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att använda icke bindande instrument där det inte är möjligt eller lämpligt med bindande lagstiftning, vilket ger medlemsstaterna flexibilitet att finna lösningar som ger det bästa resultatet i fråga om arbetsmiljö med hänsyn till de särskilda förhållandena.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i större utsträckning betonar förenklad lagstiftning och minskad administrativ börda samt påpekar att förenklingar ger ökade fördelar för medborgarna och hjälper både anställda och arbetsgivare att koncentrera sig på den praktiska hanteringen av arbetsmiljön för att denna ska bli bättre. Förenklingarna får dock aldrig leda till försämrat skydd för arbetstagarna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin strategi huvudsakligen rikta in sin uppmärksamhet på särskilt farofyllda verksamheter och sektorer (t.ex. metallindustrin, byggnadssektorn, elsektorn, skogsbruket osv.).

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad göra Europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao delaktig i processen och att särskilt uppmana den att lägga fram en undersökning om i vilka sektorer risken för arbetsolycksfall och arbetssjukdomar är som störst och hur man ska hantera dessa risker effektivt.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens starka åtagande att hjälpa de små och medelstora företagen att uppfylla sina skyldigheter på arbetsmiljöområdet och stöder helhjärtat denna inställning.

8.  Europaparlamentet beklagar att målen för att minska arbetssjukdomar inte tas upp i meddelandet, men inser att det är svårt att mäta arbetssjukdomar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över användningen och genomförandet av de nuvarande statistiska förfarandena för att göra det möjligt att på ett korrekt sätt identifiera och mäta arbetssjukdomar, särskilt cancersjukdomar, i syfte att fastställa minskningsmål. Kommissionen bör överväga att göra om EU:s rekommendation om arbetssjukdomar (2003/0670) till ett minimidirektiv.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidga strategins tillämpningsområde så att strategin inte bara omfattar arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar utan även tar hänsyn till sociala faktorer. Människors hälsa avgörs nämligen av flera aspekter som är knutna till arbetsmiljön: anställningsform, arbetsvillkor och möjligheten till arbete. De förändrade arbetsrelationerna och den minskade anställningstryggheten ger även upphov till miljömässiga, psykiska och sociala problem som måste bemötas.

10. Europaparlamentet poängterar vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöfrågor och välkomnar kommissionens uppmaning om att det bör utarbetas särskilda metoder för könsspecifika konsekvensanalyser av arbetsmiljön. Parlamentet kritiserar emellertid kommissionen för att inte i tillräcklig utsträckning beakta jämställdhetsintegrering vare sig i sitt meddelande, i sina mål för gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 eller i någon av sina konsekvensanalyser(11).

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av tillgången till könsspecifik statistik på gemenskapsnivå över livshotande och icke livshotande arbetssjukdomar.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta större hänsyn till könsaspekter vid tillämpningen av de befintliga arbetsmiljödirektiven och göra en könsuppdelad konsekvensanalys av dessa.

13. Europaparlamentet betonar att rehabilitering och återanpassning av arbetstagare efter sjukdom eller arbetsolycksfall är av central vikt och välkomnar den särskilda inriktningen på rehabilitering och återanpassning i de nationella strategierna. Det är viktigt att regeringarna i sina arbetsmiljöstrategier garanterar att människor (genom utbildning, omfördelning av arbetsuppgifter osv.) ska få behålla sitt arbete om de har drabbats av en fysisk eller psykisk sjukdom under sitt arbetsliv.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in fler siffror och uppgifter om arbetstagare med kroniska sjukdomar och analysera deras arbetsvillkor samt att upprätta en stadga om skydd av rättigheter på arbetsplatsen för cancerpatienter och människor med andra kroniska sjukdomar, och att i detta sammanhang kräva att företag gör det möjligt för sjuka att fortsätta sin anställning under behandlingen och återvända till arbetsmarknaden efter det att behandlingen är avslutad.

15. Europaparlamentet är djupt oroat över de ytterst höga olyckstalen bland arbetstagare med tillfälliga eller tidsbegränsade anställningsavtal och bland lågkvalificerade arbetstagare, som i några medlemsstater är minst dubbelt så höga som för tillsvidareanställda. Parlamentet noterar också att det finns ett samband mellan dessa anställningsformer och det faktum att det rör sig om anställningar inom högrisksektorer som t.ex. byggsektorn. Parlamentet påpekar att det i rådets direktiv 91/383/EEG av den 25 juni 1991 om komplettering av åtgärderna för att främja förbättringar av säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare med tidsbegränsat anställningsförhållande eller tillfälligt anställningsförhållande fastställs som en allmän regel att tillfälligt anställda arbetstagare ska ha samma arbetsmiljörättigheter som andra arbetstagare, men att inga särskilda mekanismer för att se till att denna princip fungerar i praktiken fastställs i direktivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast rätta till dessa brister.

16. Europaparlamentet noterar också det ökande antalet atypiska anställningsformer och betonar att de villkor som dessa omfattar inte får innebära hälso- och säkerhetsrisker för anställda och uppdragstagare.

17. Europaparlamentet efterlyser åtgärder som tillgodoser kvinnors rätt till säkerhet och hälsa på atypiska arbetsplatser, exempelvis vid vård av sjuka i hemmet.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut beakta de demografiska förändringarnas konsekvenser för arbetsmiljön. Parlamentet uppmanar dem särskilt att förstärka sina förebyggande åtgärder och vidta åtgärder som syftar till att kompensera för försämrad fysik, särskilt genom ergonomi och arbetsplatsdesign samt genom åtgärder och initiativ som syftar till att bevara äldre arbetstagares motivation, kapacitet och hälsa.

19. Europaparlamentet hänvisar till det bevisade vetenskapliga sambandet mellan stress i arbetet och därigenom förorsakade sjukdomar, särskilt kroniska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsskador.

20. Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att se till att de befintliga rättsliga instrumenten på arbetsmiljöområdet tillämpas på ett bättre sätt och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja alla tillgängliga medel för att åstadkomma detta. Följande åtgärder bör övervägas:

a)      Minimikrav för kvaliteten på förebyggande tjänster och arbetsinspektioner.

b)     Strängare påföljder.

c)      Bättre utvärdering av genomförandet av lagstiftningen.

d)     Utbyte av god praxis.

e)      Starkare förebyggandekultur och system för tidig varning samt ökad tillgång till information om arbetsmiljövillkor för samhället.

f)      Ökat arbetstagarinflytande på arbetsplatsen.

g)      Stimulansåtgärder för att få arbetsgivarna att uppfylla sina åtaganden beträffande arbetsmiljön.

h)      Ökad användning av avtal mellan arbetsmarknadens parter.

21. Europaparlamentet anser att kommissionen har stor brist på resurser som krävs för att i tillräcklig utsträckning kunna kontrollera det faktiska införlivandet och genomförandet av antagna direktiv om arbetsmiljö. Parlamentet anser att kommissionen bör använda de medel den har till förfogande, bl.a. genom att oftare inleda förfaranden om fördragsbrott.

22. Europaparlamentet påpekar att arbetsmiljöskydd för alla arbetstagare i EU måste gälla i lika hög grad, att arbetsmiljöskyddet ytterst vilar på principen om kroppslig integritet samt att undantag från lagstiftningen om arbetsmiljöskydd äventyrar arbetstagarnas hälsa och jämställdheten och kan leda till en kapplöpning mot botten.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra kontinuerliga konsekvensbedömningar avseende arbetsmiljö, på samma sätt som det görs miljökonsekvensbedömningar.

24. Europaparlamentet anser att arbetsplatsinspektioner är en central del av genomförandet av arbetsmiljölagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att

a)      utreda hur Yrkesinspektörskommittén (SLIC) ska kunna bli så effektiv som möjligt och ge största möjliga mervärde samt att därpå förse kommittén med de resurser som krävs för att den ska kunna arbeta effektivt,

b)     vidareutveckla systemen för informationsutbyte så att förfrågningar om information och samarbete kan hanteras på ett effektivt sätt,

c)      utvärdera effektiviteten hos och effekterna av den inspektionsverksamhet som har föreslagits av SLIC för att införa gemensamma kvantitativa och kvalitativa mål för inspektionerna, och därigenom uppmuntra till att inspektionsorganen används för att underlätta skapandet av en effektiv och fungerande arbetsmiljökultur bland arbetstagarna,

d)     införa metoder för att utvärdera de nationella inspektionssystemen, särskilt genom att fastställa resultattavlor.

Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att

e)      tillhandahålla tillräcklig personal och finansiella medel för de nationella inspektionsorganen,

f)      öka antalet yrkesinspektörer så att antalet som lägst uppgår till 1 yrkesinspektör per 10 000 arbetstagare, i linje med ILO:s rekommendationer,

g)      öka kvaliteten på arbetsmiljöinspektionerna genom att tillhandahålla en mer övergripande yrkesutbildning som omfattar områden som t.ex. psykologi, ergonomi, hygien, miljöfaror och toxikologi,

h)      inrikta inspektionerna på prioriterade områden, sektorer och företag där det finns hög risk för olyckor och där det finns många sårbara grupper, t.ex. migrerande arbetstagare, arbetstagare som tillfälligt hyrs ut av bemanningsföretag, lågkvalificerade arbetstagare, unga och äldre arbetstagare samt arbetstagare med funktionshinder.

25.    Europaparlamentet påpekar vikten av förebyggande åtgärder och uppmanar kommissionen att genomföra följande åtgärder inom ramen för strategin:

a)      Att se till att arbetsgivarna erkänner och fullgör sitt ansvar för att tillhandahålla lämpliga förebyggande tjänster på arbetsplatserna, samtidigt som arbetstagarna själva måste ha en ansvarsfull inställning till sin egen arbetsmiljö.

b)     Att främja övergripande förebyggande åtgärder enligt den rangordning av åtgärder som anges i ramdirektivet 89/391/EEG.

c)      Att betona att riskbedömning ska vara en kontinuerlig process, inte en engångsföreteelse, och att personalen ska delta fullt ut i riskbedömningarna.

d)     Att se till så att förebyggande åtgärder genomförs internt i så stor utsträckning som möjligt.

e)      Att se till så att hälsokontroller kombineras med förebyggande åtgärder.

f)      Att regelbundet anpassa sin arbetsmiljölagstiftning så att tekniska framsteg återspeglas.

26. Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna garanterar kostnadsfri tillgång till tekniska dokument och standarder för arbetsmiljön på nationell nivå.

27. Europaparlamentet välkomnar meddelandets förslag om utbildning och yrkesinriktad utbildning och anser att detta är en nyckelfaktor för att kunna skapa en förebyggandekultur, vilket bör vara en kontinuerlig process som anpassas till nya tekniska villkor på arbetsplatsen och som också omfattar de arbetstagare som återgår i arbete efter sjukdom eller avbrott i yrkesverksamheten på grund av vårdansvar inom familjen.

28. Europaparlamentet anser att anställda och skyddsombud måste erbjudas skräddarsydd yrkesutbildning och omskolning på arbetsmiljöområdet, varvid arbeten utlagda på entreprenad, tillfälliga anställningar, deltidsarbete, kvinnor och migrerande arbetstagare särskilt bör uppmärksammas. Nationella medel och gemenskapsmedel bör fortsätta att användas i detta syfte.

29. Europaparlamentet anser att arbetsgivarna bör vara skyldiga att underlätta läkarbesök för dagtidsarbetande heltidsanställda och deltidsanställda.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda de befintliga gemenskapsfonderna (särskilt ESF) för arbetsmiljörelaterade frågor (förebyggande åtgärder och utveckling av en förebyggandekultur, ökad medvetenhet, yrkesutbildning, livslångt lärande, rehabilitering och återintegrering av arbetstagare som drabbats av arbetsolycksfall eller arbetssjukdomar), vilka särskilt är inriktade på små och medelstora företag. Andra gemenskapsfonder (t.ex. från det sjunde ramprogrammet för forskning) och nationella fonder bör fördelas till forskning om arbetssjukdomar.

31. Med hänsyn till den allt större risk som arbetstagarna inom gruv-, metall-, stål- och varvsindustrin utsätts för anser Europaparlamentet att det är viktigt att medlemsstaterna och kommissionen anslår de medel som behövs för investeringar på arbetsmiljöområdet.

32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillämpa en systematisk, könsmedveten strategi när man utvecklar arbetsmiljöstrategier på nationell nivå och på gemenskapsnivå och när man samlar in statistik, genomför undersökningar och forskar om arbetsmiljö. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utnyttja de finansieringsmöjligheter som Progress-programmet erbjuder på detta område, särskilt i avsnittet om jämställdhet.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att införa ekonomiska incitament för att främja arbetsmiljön, särskilt genom skatterabatter eller företräde för ”säkra” företag och arbetsmiljöcertifierade företag i offentliga upphandlingar, att införa ett ”bonus-malus”-system för sjukförsäkringar och socialförsäkringsavgifter, och ekonomiska incitament för att ersätta omodern eller farlig utrustning.

34. Vidare föreslår Europaparlamentet att medlemsstaterna ska överväga om det går att koppla tilldelningen av offentliga kontrakt till olika arbetsmiljönormer.

35. Mot bakgrund av de snabba förändringar som nu är på gång inom samhälle och ekonomi och som också påverkar och förändrar arbetsmarknaden, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att uppmuntra en god anställningspolitik och anständiga arbetsvillkor, uppmuntra arbetsgivarna att verka för en sund livsstil på arbetsplatsen genom arbetsmiljökampanjer, rökförbud på arbetsplatsen och system som uppmuntrar anställda som röker att sluta, samt se till att det tas ansvar och att det råder konsekvens med politiken inom andra områden, framför allt folkhälsopolitiken.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra arbetsmiljön för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.

37. Europaparlamentet anser att de hälsoproblem som orsakas av exponering för asbest är välkända och att gemenskapslagstiftningen om asbest är tillräcklig. Parlamentet betonar att sjukdomar som orsakas av asbest i Europa förutses ligga på en hög nivå under många år framöver. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att anordna en utfrågning om hur man ska hantera de omfattande arbetsmiljöproblem som orsakas av befintlig asbest i byggnader och andra konstruktioner som t.ex. fartyg, tåg och maskiner. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att utarbeta nationella handlingsplaner för asbestsanering och krav på att kartlägga förekomst av asbest i byggnader samt att se till att asbest tas bort på ett säkert sätt.

38. Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots att Europaparlamentet upprepade gånger specifikt har begärt detta, ännu inte har lagt fram någon lagändring av direktiv 2000/54/EG för att åtgärda de allvarliga risker som vårdpersonal utsätts för vid arbete med nålar och vassa medicinska redskap. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda genomförandet av den konsekvensanalys som upphandlats (2007/S 139-171103) och väntar sig att en lämplig ändring av direktivet i överensstämmelse med Europaparlamentets resolution T6-0305/2006 antas i god tid före valperiodens utgång i mitten av 2009. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra lämpliga förebyggande åtgärder och screening för att minska risken för att drabbas av infektioner som överförs via blodet, t.ex. hepatit C.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå i spetsen för att utveckla och ingå en överenskommelse om en europeisk praxis för att förebygga infektioner som uppstår i samband med sjukvård.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra arbetsmiljön inom sjukvården, däribland i sjukhemmen, genom att ta initiativ till åtgärder för att främja rutinmässig screening av sjukvårdspersonal för att möjliggöra tidig upptäckt och behandling i syfte att minska förekomsten av infektioner som förvärvas i arbetet eller infektioner som överförs i arbetet som t.ex. MRSA.

41. Europaparlamentet välkomnar kravet att medlemsstaterna ska utarbeta nationella strategier och betonar att dessa strategier bör omfatta samma tidsperiod och inledas samma år för att underlätta jämförelser av strategierna och resultaten. Parlamentet anser att medlemsstaterna även ska sätta upp tydliga och mätbara mål och att strategierna ska inriktas särskilt på små och medelstora företag och sårbara grupper såsom migrerande arbetstagare, unga och äldre arbetstagare, kvinnor, uthyrda arbetstagare och arbetstagare med funktionshinder.

42. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att arbetsplatsen görs tillgänglig och säker för arbetstagare med funktionshinder genom skälig anpassning, särskild utrustning som är anpassad till individuella behov och genom sjukvårdstjänster som funktionshindrade behöver p.g.a. sitt funktionshinder samt tjänster som utvecklats för att minimera och förebygga ytterligare funktionshinder.

43. Europaparlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa och genomföra ramdirektivet och de befintliga arbetsmiljöbestämmelserna fullt ut för alla arbetstagare oberoende av rättslig status, att ändra den befintliga lagstiftningen för vissa riskyrken om den har visat sig vara ineffektiv och att särskilt ta hänsyn till arbetstagare som ofta förbigås, såsom anställda vid jordbruksföretag, sjukvårdsanställda, yrkesförare, personer som arbetar med hushållstjänster, distansarbetare och när så är lämpligt anställda inom militära yrken. De bör också garantera att direktivet om inrättande av en allmän ram för likabehandling (direktiv 2000/78/EG) tillämpas fullt ut och genomförs. Parlamentet uppmanar dem också att överväga alla tänkbara alternativ för att utöka EU:s arbetsmiljöbestämmelser till att omfatta egenföretagare och anställningar inom skyddat arbete som erbjuds människor med funktionshinder.

44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmärksamt beakta olikheterna mellan kvinnliga och manliga arbetstagare när det gäller arbetsmiljörisker och att motverka dessa risker olika i fråga om social och fysisk infrastruktur.

45. Europaparlamentet understryker att behovet av att analysera de risker som kvinnor och män utsätts för och att vidta lämpliga åtgärder inte innebär att man ska återinföra skyddande, exkluderande åtgärder eller att utforma olika arbetsuppgifter för kvinnor och män.

46. Europaparlamentet anser att arbetsgivarnas skyldigheter på arbetsmiljöområdet inte bara bör begränsas till de krav som de är skyldiga att uppfylla enligt anställningsavtalen, utan även bör omfatta utläggning på underleverantörer, och att medlemsstaterna därför bör överväga att begränsa antalet mellanled vid användning av underleverantörer och införa solidariskt ansvar för huvudentreprenören när det gäller underleverantörens skyldigheter gentemot sin personal.

47. Europaparlamentet emotser resultatet av det andra samrådet med arbetsmarknadens parter om belastningsbesvär, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv med tanke på den ökande förekomsten av belastningsbesvär och att den befintliga lagstiftningen förefaller otillräcklig eftersom den inte omfattar alla arbetssituationer eller täcker alla risker som är förknippade med arbetsrelaterade belastningsbesvär. Full hänsyn måste tas till vetenskapliga principer.

48. Europaparlamentet emotser resultatet av det andra samrådet med arbetsmarknadens parter om översynen av direktivet om cancerogena ämnen från 2004 och anser att det lämpligaste alternativet är att ändra detta direktiv så att det även omfattar reproduktiva toxiner. Parlamentet föreslår vidare att de yrkeshygieniska gränsvärden för cancerogena och mutagena ämnen som anges i direktivet ska ses över och att nya yrkeshygieniska gränsvärden ska fastställas för vissa cancerogena ämnen, mutagena ämnen och reproduktiva toxiner som inte har inbegripits i direktivet ännu, och anser slutligen att kristallina kiseldioxider bör vara en prioritering.

49. Europaparlamentet erinrar om att hot mot arbetsmiljön inte bara drabbar kroppsarbetare. Parlamentet vill att man ska ägna större uppmärksamhet åt orsakerna till psykiska sjukdomar och åt psykisk hälsa, missbruk och psykiska risker på arbetsplatsen, såsom stress, trakasserier och mobbning, liksom även våld. Parlamentet vill också att större vikt ska läggas vid arbetsgivarstrategier som syftar till att främja en god fysisk och psykisk hälsa.

50. Europaparlamentet anser det angeläget att skapa en större samordning med den nya Europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors och att klargöra ett antal frågor om förhållandet mellan Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach(12)) och andra direktiv om hälsa på arbetsplatsen.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta sambandet mellan strategin och Reach-förordningen. Syftet med strategin bör vara att komplettera Reach när det gäller skydd mot kemiska risker och att utnyttja möjligheten att förbättra skyddet mot kemiska risker på arbetsplatsen i samband med genomförandet av Reach.

52. Europaparlamentet välkomnar de ramavtal som arbetsmarknadens parter ingått om stress i arbetet samt om trakasserier och våld på arbetsplatsen, men beklagar att det sistnämnda avtalet inte uttryckligen omfattar frågan om våld från tredje part. Parlamentet uppmanar därför arbetsmarknadens parter att ingå ett sektorsövergripande avtal om denna fråga och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om det inte är möjligt att sluta ett sådant avtal. Parlamentet påpekar att undersökningar visar att särskilt tillfälligt anställda och arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag drabbas av belastningsskador och våld på arbetsplatsen. Parlamentet kräver därför att man i överenskommelser särskilt beaktar dessa grupper.

53. Europaparlamentet betonar att många lastbilsförare som kör genom Europa arbetar under svåra arbetsförhållanden p.g.a. bristande tillgång till lämpliga vilomöjligheter. I artikel 12 i förordning 561/2006 om körtid och vilotid erkänns uttryckligen vikten av att det finns tillräckligt många säkra och trygga vilomöjligheter för yrkesförare längs motorvägarna i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att följa upp pilotprojektet för trygga parkeringsområden, vilket Europaparlamentet tog initiativ till mot bakgrund av de åtgärder som rekommenderades i yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén TEN/290-CESE om säkra och trygga parkeringsplatser.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det är genomförbart och till nytta både för arbetsmiljön och samhället i stort att kräva att alla nya byggnader som är avsedda att bli arbetsplatser ska förses med sprinklersystem mot eldsvådor där så är möjligt.

55. Europaparlamentet betonar vikten av en kontinuerlig dialog mellan alla berörda parter, däribland statliga myndigheter, arbetsgivare, arbetstagare och deras företrädare samt civilsamhället, som ett centralt verktyg för att utveckla ett högt skydd av hälsa och säkerhet. Denna dialog bör leda till ökade kunskaper om de verkliga arbetsmiljörisker som arbetstagarna möter och de särskilda behoven och kraven bland vissa grupper av arbetstagare på arbetsplatsnivå och sektorsnivå, samt till utbyte av god praxis.

56. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att kvinnor är väl företrädda vid beslut om arbetsmiljöfrågor på alla nivåer.

57. Europaparlamentet anser att företagens sociala ansvar är ett av de effektiva verktygen för att förbättra konkurrenskraften, öka säkerheten på arbetsplatsen och förbättra arbetsmiljön och uppmanar därför till ett utbyte av god praxis på lokal, nationell och europeisk nivå mellan medlemsstaterna och globalt på multinationell nivå samt till fortsatt frivillig tillämpning av företagens sociala ansvar, men som en integrerad del av företagens utvecklingsstrategier.

58. Europaparlamentet anser att arbetstagarnas representation är synnerligen viktig för all arbetsmiljöpolitik och att det positiva sambandet mellan skyddsombud på arbetsplatsen och förbättrad produktivitet inte får underskattas. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja arbetstagarnas delaktighet och se till att så många arbetstagare som möjligt har tillgång till skyddsombud.

59. Europaparlamentet understryker att fast arbete är en starkt bidragande faktor till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

60. Europaparlamentet anser att alltför långa arbetsdagar/otillräckliga viloperioder är en av nyckelfaktorerna när det gäller ökningen av olyckor och sjukfrånvaro och uppmanar till en vettig balans mellan arbete och privatliv.

61. Europaparlamentet gratulerar Europeiska arbetsmiljöbyrån och Dublinfonden till det arbete som de hittills har utfört och anser att dessa organs expertkunskaper och befogenheter måste utnyttjas till fullo. De bör fortsätta att användas som instrument för att öka medvetenheten och för insamling, analys och utbyte av information, utbyte av god praxis och undersökningar för att föregripa nya och ökade risker, oavsett om dessa orsakas av sociala förändringar eller hänger samman med den tekniska utvecklingen.

62. Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att i god tid identifiera och övervaka nya och ökade risker – t.ex. inom nanoteknik och på det psykosociala området. Parlamentet uppmanar därför Europeiska arbetsmiljöbyråns riskcentrum att utöka sitt arbete med avseende på riskbedömning och förebyggande åtgärder (avseende information) och förväntar sig att kommissionen ska agera på grundval av resultaten av detta arbete och lägga fram nödvändiga förslag när nya risker identifieras.

63. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder så att arbete under hårda eller svåra förhållanden beaktas inom ramen för det sociala skyddsnätet för de berörda arbetstagarna, såväl under deras aktiva liv som när de har pensionerats.

64. Europaparlamentet rekommenderar att Europeiska arbetsmiljöbyrån forskar kring de särskilda problem och risker som arbetstagare med tillfälliga eller tidsbegränsade anställningsavtal och anställda hos underleverantörer möter i syfte att underlätta kommissionens och medlemsstaternas arbete för att motverka dessa risker och genomföra den befintliga lagstiftningen för dessa grupper på lämpligt sätt. Parlamentet är samtidigt medvetet om att det arbete som dessa grupper utför i vissa medlemsstater, t.ex. i byggsektorn, innebär en större risk att råka ut för olyckor.

65. Europaparlamentet påpekar vikten av att samarbeta med internationella organisationer (WTO, WHO, ILO) på global nivå och se till att internationella konventioner och avtal om arbetsmiljö antas och genomförs av alla parter. Parlamentet anser att detta är en viktig faktor för att upprätthålla EU:s konkurrenskraft och undvika att EU-företag omlokaliserar verksamheten till länder utanför EU med mindre sträng arbetsmiljölagstiftning. Parlamentet anser vidare att detta är människorättsliga frågor och att de därför bör tas upp vid förhandlingar med tredjeländer.

66. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa internationella arbetsmiljöbestämmelser, och särskilt ratificera ILO:s konvention C-187 och genomföra rekommendationen R-197.

67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.

(2)

EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.

(3)

EGT L 262, 17.10.2000, s. 21.

(4)

EGT L 165, 27.6.2007, s. 21.

(5)

EUT C 300 E, 11.12.2003, s. 165.

(6)

EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 278.

(7)

EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 654.

(8)

Antagna texter, P6_TA(2007)0206.

(9)

Antagna texter, P6_TA-PROV(2007)0501.

(10)

Antagna texter, P6_TA(2007)0102.

(11)

SEK((2007)0214, 0215, 0216)

(12)

EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.


MOTIVERING

Kommissionens meddelande om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012

Kommissionens meddelande bör välkomnas, särskilt den starka inriktningen på arbetsolycksfall (med målet att minska arbetsolycksfallsfrekvensen med 25 procent inom EU), och kommissionens åtagande att hjälpa de små och medelstora företagen att genomföra den befintliga lagstiftningen på detta område. Det är även mycket positivt att utbildning och yrkesinriktad utbildning, ekonomiska incitament och förslaget om nationella strategier betonas i meddelandet. Föredraganden beklagar emellertid att arbetssjukdomar och cancersjukdomar inte betonas tillräckligt, eftersom dessa sjukdomar är långt allvarligare och mer vanligt förekommande än arbetsplatsolyckor och får allvarliga följder för arbetstagarnas hälsa, företagen, produktiviteten och samhället i stort. Föredraganden är också besviken över att kommissionen inte uttryckligen anger hur den har för avsikt att nå de fastställda målen. Det krävs detaljerade handlingsplaner med finansiella åtaganden och tidsgränser för att framstegen ska kunna mätas och övervakas. Även om de allra flesta naturligtvis instämmer i de goda avsikter som framförs i meddelandet blir de meningslösa om inga verkliga åtgärder vidtas.

Genomförande

Bristerna i genomförandet och det stora behovet av förbättringar kan inte betonas nog starkt, men det är även viktigt att understryka att det också krävs nya initiativ, särskilt när det gäller nya och ökade risker. Det krävs en lämplig avvägning mellan strängare och bättre arbetsplatsinspektioner, effektivt förebyggande, lämpliga incitament och påföljder, samt utbyte av god praxis och ökad delaktighet för arbetstagarna.

Högriskgrupper och högrisksektorer

Det är oroande att förekomsten av arbetsolycksfall och arbetssjukdomar är ojämnt fördelade mellan medlemsstaterna i statistiken. Olycks- och sjukdomstalen är högre än EU-genomsnittet för vissa grupper av arbetstagare, såsom migrerande arbetstagare, tillfälligt anställda vid bemanningsföretag, unga och äldre arbetstagare.

Företag som små och medelstora företag, mikroföretag och högrisksektorer som byggnadssektorn, fisket, jordbruket och transportsektorn uppvisar också mycket högre siffror, och även där är siffrorna högre för vissa medlemsstater. Föredraganden anser att dessa problemområden är lätta att identifiera och att de måste behandlas som en prioriterad fråga.

Problemen är särskilt akuta för de grupper av sårbara arbetstagare som nämns i föregående stycke. Dessa arbetstagare har ofta atypiska yrken, såsom distansarbete, har tillfälliga anställningsavtal och utsätts för högre risker på grund av de otydliga ansvarsförhållanden som råder när det gäller utläggning på entreprenad eller på underleverantörer. De flesta av dessa arbetstagare är låginkomsttagare och utsätts för högre risker på grund av brist på utbildning och bristande kunskap om sina rättigheter och de risker som är involverade i arbetet.

Medlemsstaterna bör beakta högriskgrupper och högrisksektorer fullt ut i de nationella strategierna och inrikta sig på problemen med atypiska anställningsavtal.

Många högriskgrupper omfattas därtill inte av ramdirektivet om arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet för närvarande. Föredraganden anser därför att man bör se till att så många arbetstagare som möjligt omfattas och att principen om att alla arbetstagare ska ha samma rättigheter på detta område bör tillämpas på lämpligt sätt.

Skydd av gravida kvinnor är också en viktig skyldighet, och det är dags att genomföra en översyn av direktivet om gravida arbetstagare.

Nya initiativ

Kommissionen genomför för närvarande två samrådsförfaranden med arbetsmarknadens parter om belastningsbesvär och cancerogena ämnen. Föredraganden anser att det saknas en lämplig rättslig ram för båda dessa områden och att det följaktligen är nödvändigt att agera enligt den handlingslinje som kommissionen har föreslagit inom ramen för det andra samrådsförfarandet med arbetsmarknadens parter.

Internationell nivå

Det internationella samarbetet är utan tvivel mycket viktigt och fördelaktigt för medlemsstaterna, eftersom det bidrar till att de kan öka arbetsmiljöskyddet för att se till att EU:s handelspartner och grannländer inte försöker vinna kortsiktiga (men i slutändan kontraproduktiva) fördelar genom att tillämpa lägre arbetsmiljönormer för att sänka kostnaderna och därmed slå ut länder med högre arbetsmiljöskydd. Det viktigaste i detta sammanhang är emellertid att alla arbetstagares rättigheter och värdighet respekteras i alla länder. EU har mycket goda förutsättningar att främja arbetstagarnas rättigheter i förhandlingar om handelsfrågor och bistånd med tredjeländer och kan dessutom utnyttja den lockande utsikten till EU-medlemskap.

Övriga frågor

Detta förslag till betänkande innehåller långtifrån alla frågor och punkter som föredraganden anser vara viktiga, men på grund av bristande utrymme kan inte alla dessa frågor tas med. De är emellertid värda att uppmärksammas i Europaparlamentets slutliga resolution.


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (22.11.2007)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012

(2007/2146(INI))

Föredragande: Georgs Andrejevs

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga följa hur gemenskapens arbetsmiljölagstiftning genomförs och vidta de åtgärder som behövs ifall den inte skulle efterlevas samt peka ut var det fortfarande finns brister som kräver ny eller reviderad lagstiftning för att ojämlikhet mellan medlemsstaterna ska kunna undvikas.

2.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater som ännu inte gjort det att utarbeta nationella strategier och fastställa kvantifierbara mål för utvärdering av framsteg på arbetsmiljöområdet. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att utvärdera dessa strategier med jämna mellanrum och att rapportera till kommissionen om vad de då kommit fram till.

3.  Europaparlamentet uppmuntrar med kraft kommissionen att med hjälp av strukturfonderna, framför allt socialfonden, och alla andra tillgängliga ekonomiska styrmedel sporra företag, särskilt små och medelstora sådana, att gå längre än vad arbetsmiljölagstiftningen kräver.

4.  Europaparlamentet föreslår vidare att medlemsstaterna ska överväga om det går att koppla tilldelningen av offentliga kontrakt till olika arbetsmiljönormer.

5.  Europaparlamentet erinrar om att det inte bara är kroppsarbetare som är utsatta för hot mot sin arbetsmiljö. Parlamentet vill därför att man bättre ska ta reda på vilka yrkeshygieniska risker som råder vid arbete inom alla sektorer samt ägna ökad uppmärksamhet åt orsakerna till psykiska sjukdomar och åt psykisk hälsa, missbruk och psykiska risker på arbetsplatsen, såsom stress, trakasserier och mobbning, liksom även våld. Parlamentet vill även att större vikt ska läggas vid arbetsgivarstrategier som syftar till att främja en god fysisk och psykisk hälsa.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt den tekniska, organisatoriska och ekonomiska utvecklingen, till exempel att ny teknik och nya arbetsformer snabbt vinner insteg, med de nya risker för arbetsmiljön som detta kan föra med sig.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av de snabba förändringar som nu är på gång inom samhälle och ekonomi och som också påverkar och förändrar arbetsmarknaden, att uppmuntra en god anställningspolitik och anständiga arbetsvillkor, uppmuntra arbetsgivarna att verka för sunda livsstilar på arbetsplatsen genom arbetsmiljökampanjer, rökförbud på arbetsplatsen och system som uppmuntrar anställda som röker att sluta, samt se till att det tas ansvar och råder konsekvens med politiken inom andra områden, framför allt folkhälsopolitiken.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fastställa en tidtabell för översynen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet(1), i syfte att inkludera reproduktionstoxiska ämnen och fastställa obligatoriska gränsvärden för cancerframkallande, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen som alltjämt är svåra att förbjuda.

9.  Europaparlamentet anser det angeläget att skapa en större samordning med den nya Europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors och att klargöra ett antal frågor om förhållandet mellan Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach)(2) och andra direktiv om hälsa på arbetsplatsen.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta sambandet mellan strategin och Reach-förordningen. Syftet med strategin bör vara att komplettera Reach när det gäller skydd mot kemiska risker och att utnyttja möjligheten att förbättra skyddet mot kemiska risker på arbetsplatsen i samband med genomförandet av Reach.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna betydelsen av arbetstagarrepresentation inom ramen för en förebyggande politik mot arbetsplatsolyckor och att beakta rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet(3). Detta direktiv har gett enastående resultat i fråga om säkerhet och förebyggande åtgärder inom företag där arbetstagarna är väl representerade.

12. Europaparlamentet anser det angeläget med en skyldighet att göra kontinuerliga konsekvensbedömningar avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, på samma sätt som det görs miljökonsekvensbedömningar.

13. Europaparlamentet anser det nödvändigt att kommissionen och medlemsstaterna inte bara åtar sig att, som nu har skett, identifiera de mest riskutsatta produktionssektorerna utan även, och framför allt, att identifiera utsatta personer som invandrare och yngre och äldre arbetstagare.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidga strategins tillämpningsområde genom att inte bara begränsa sig till arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar utan även ta hänsyn till sociala faktorer. Människors hälsa avgörs nämligen av flera aspekter som är knutna till arbetsmiljön: kontraktsform, arbetsvillkor och möjligheten till arbete. De förändrade arbetsrelationerna och den tilltagande otryggheten ger även upphov till miljömässiga, psykiska och sociala problem som måste bemötas.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta hänsyn till och åta sig att minska ojämlikheter som råder inte bara mellan olika medlemsstater utan även inom en och samma medlemsstat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.11.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Georgs Andrejevs, Margrete Auken, Irena Belohorská, Johannes Blokland, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jens Holm, Marie Anne Isler Béguin, Dan Jørgensen, Eija-Riitta Korhola, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Dimitrios Papadimoulis, Dagmar Roth-Behrendt, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Kathalijne Maria Buitenweg, Philip Bushill-Matthews, Milan Gaľa, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Alojz Peterle

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 

(1)

EUT L 158, 30.4.2004, s. 50.

(2)

EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

(3)

EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (27.11.2007)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012

(2007/2146(INI))

Föredragande: Romano Maria La Russa

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är bekymrat över att en stor andel av arbetstagarna i EU fortfarande upplever att deras jobb utgör ett hot mot deras hälsa och säkerhet, även om de tillgängliga statistiska uppgifterna visar att siffrorna för dödsolyckor och allvarliga olyckor i Europeiska unionen fortsätter att sjunka.

2.  Europaparlamentet noterar också det ökande antalet atypiska anställningsformer och betonar att de villkor som dessa omfattar inte får innebära risker för hälsan och säkerheten för anställda och kontraktsanställda.

3.  Europaparlamentet anser att arbetsgivarna bör vara skyldiga att underlätta för det första läkarbesök för dagsanställda och deltidsanställda, och för det andra utbildning om arbetarskydd och förebyggande av olyckor på arbetsplatsen för samtliga anställningskategorier.

4.  Europaparlamentet anser med hänsyn till den allt större risk som arbetstagarna inom gruv-, metall-, stål- och varvsindustrin utsätts för att det är viktigt att medlemsstaterna och kommissionen anslår de medel som behövs för investeringar på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

5.  Europaparlamentet välkomnar det mål som kommissionen har föreslagit för att minska antalet arbetsolycksfall i EU med 25 procent senast 2012.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för att alla arbetstagare ska omfattas av hälsa och säkerhet på arbetet, inklusive de i den informella ekonomin, deltidsarbetande, kontraktsanställda och underleverantörer.

7.  Europaparlamentet erinrar om målet att höja förvärvsfrekvensen för kvinnor och betonar behovet av att fundera över arbetstider, arbetets varaktighet och förutsägbarhet, med syftet att uppnå en bättre balans mellan yrkesliv och familjeliv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga att prioritera investeringar i daghem som erbjuder hel- eller deltidsprogram för att möjliggöra för unga föräldrar att förena familjeliv och yrkesverksamhet.

8. Europaparlamentet betonar de små och medelstora företagens roll som arbetsgivare, eftersom de sysselsätter över 65 procent av den arbetande befolkningen i EU. Parlamentet noterar också med oro att de branscher där små och medelstora företag oftast erbjuder sysselsättning är kända för att vara farliga, och efterlyser därför ökade insatser för att hjälpa små och medelstora företag med arbetsmiljöfrågor. I detta sammanhang välkomnar parlamentet initiativen till informationsspridning och tekniskt bistånd, men betonar ytterligare behovet av finansiellt stöd till de små och medelstora företagen. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att underteckna och ratificera FN:s konvention om skydd för alla migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar och att samarbeta för att förbättra tillgången till utbildning, särskilt för deltids- och kontraktsanställda för att hjälpa dem att finna en säkrare anställning.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta rättsliga bestämmelser i syfte att garanterar att försäkringarna täcker arbetsolyckor och arbetssjukdomar och att ekonomiskt stödja de små och medelstora företagen.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta rättsliga bestämmelser i syfte att tvinga de ekonomiska aktörerna att tillhandahålla psykologiska tjänster till sina anställda. De små och stora företagen bör här utnyttja specialisttjänster, medan företag med mer än 500 anställda bör kunna tillhandahålla en specialist (psykolog, terapeut, präst) per 500 anställda.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier och åtgärder för att integrera personer med funktionshinder som kan och vill arbeta på arbetsmarknaden. Åtgärderna bör även omfatta yrkesutbildning för personer med funktionshinder.

12.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder så att arbete under hårda eller svåra förhållanden beaktas inom ramen för det sociala skyddsnätet för de berörda arbetstagarna, såväl under deras aktiva liv som när de har pensionerats.

13.  Europaparlamentet anser att ett aktivt deltagande i de europeiska fackföreningarna bör främjas och uppmanar kommissionen att föreslå en rättslig ram för att uppmuntra arbetsmarknadens parter att föra gränsöverskridande förhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera utbildningen av arbetstagarnas företrädare i syfte att främja rätten till säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.11.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Březina, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Giles Chichester, Den Dover, Nicole Fontaine, Adam Gierek, Norbert Glante, Umberto Guidoni, András Gyürk, David Hammerstein, Erna Hennicot-Schoepges, Ján Hudacký, Romana Jordan Cizelj, Werner Langen, Anne Laperrouze, Eluned Morgan, Angelika Niebler, Reino Paasilinna, Miloslav Ransdorf, Vladimír Remek, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Andres Tarand, Radu Ţîrle, Catherine Trautmann, Claude Turmes, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Joan Calabuig Rull, Neena Gill, Lambert van Nistelrooij, Vladimir Urutchev

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Umberto Pirilli


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (20.11.2007)

för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012

(2007/2146(INI))

Föredragande: Edit Bauer

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor, som ansvarigt utskott, att införa följande punkter i sitt resolutionsförslag:

A.  Arbetsrelaterade risker för kvinnors hälsa och säkerhet har underskattats och försummats jämfört med riskerna för mäns hälsa och säkerhet, vad gäller såväl förebyggande åtgärder som forskning(1).

B.   Andelen anställda på den svarta arbetsmarknaden utan försäkringar är större bland kvinnor än bland män, något som oundvikligen får svåra konsekvenser för säkerhets- och hälsovillkoren i deras arbete.

C.  Enligt studier och mätningar löper kvinnor i sektorer som kännetecknas av arbetsintensifiering och avsaknad av lämpliga ergonomiska föreskrifter de största säkerhets- och hälsoriskerna på arbetsplatsen.

D.  De vanligaste hälsoproblem som kvinnor drabbas av och som kan hänföras till deras arbetsvillkor är muskuloskeletala besvär och psykiska problem.

E.   Gemenskapens arbetsmiljödirektiv är könsneutrala och därför är det inte möjligt att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt de särskilda arbetsmiljöriskerna för kvinnliga arbetstagare.

F.   Många arbetstagare, såväl manliga som kvinnliga, över hela EU löper olika risker på arbetsplatsen: kemiska, biologiska och fysiska agens, bristfälliga ergonomiska förhållanden och en komplex blandning av olycks- och säkerhetsrisker samt olika psykosociala riskfaktorer.

G.  Kvinnor och män utgör inte någon homogen grupp. Därför måste strategierna och åtgärderna vara specifikt anpassade till de specifika arbetsplatserna och ta hänsyn till att vissa faktorer kan påverka kvinnor och män olika.

H.  Kvinnliga arbetstagare löper helt andra risker på arbetsplatsen än manliga, dels för att de i realiteten tenderar att utföra typiskt ”kvinnliga” yrkesuppgifter, dels på grund av att det ökade ansvar som kvinnor har både på och utanför arbetsplatsen skapar ytterligare påfrestningar och risker för deras psykiska och fysiska hälsa.

I.    Man måste ha rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar, i åtanke liksom rådets direktiv 86/613/EEG av den 11 december 1986 om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap.

J.    Statistik över anmälda olyckor och sjukdomar skulle kunna fungera som den mest direkta indikatorn för att jämföra de risker kvinnor och män utsätts för.

K.  Man kan hantera konsekvenserna av politiken på ett bättre sätt endast om man tar hänsyn till de hälsomässiga skillnaderna mellan kvinnor och män.

1.   Europaparlamentet poängterar vikten av att integrera ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöfrågor och välkomnar kommissionens uppmaning om att det bör utarbetas särskilda metoder för könsspecifika konsekvensanalyser av arbetsmiljön. Parlamentet kritiserar emellertid kommissionen för att inte i tillräcklig utsträckning beakta jämställdhetsintegrering vare sig i sitt meddelande, i sina mål för gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 eller i någon av sina konsekvensanalyser(2).

2.   Europaparlamentet beklagar att underrapportering av olyckor och sjukdomar är vanligt förekommande och att de officiella rapporteringskraven ofta inte omfattar alla kategorier av arbetstagare, exempelvis personer som arbetar i den informella ekonomin, varav de flesta är kvinnor.

3.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av tillgången till könsspecifik statistik på gemenskapsnivå över livshotande och icke livshotande arbetssjukdomar.

4.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa de befintliga arbetsmiljödirektiven på ett mer könsinriktat sätt, att göra en könsuppdelad konsekvensanalys samt att ratificera ILO:s konvention från 2006 om arbetarskydd och arbetsmiljö.

5.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att allvarligt beakta olikheterna mellan kvinnliga och manliga arbetstagare när det gäller arbetsmiljörisker och att motverka dessa risker olika i fråga om social och fysisk infrastruktur.

6.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att som ett led i främjandet av sysselsättningen bland äldre arbetstagare vidta arbetsmiljöåtgärder som är anpassade till äldre arbetstagares behov och till kvinnors och mäns särdrag.

7.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla en effektivt fungerande övervakning som syftar till att förbättra tillämpningen av arbetsmiljölagstiftningen, med särskild hänsyn till kvinnor och moderskap.

8.   Europaparlamentet understryker att fast arbete är en starkt bidragande faktor till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

9.   Europaparlamentet framhåller vikten av att undersöka vilka konsekvenser användningen av viss arbetsutrustning samt arbetsmiljön har för gravida och ammande kvinnor.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera att kvinnor är väl företrädda vid beslut om arbetsmiljöfrågor på alla nivåer.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att försäkra sig om ett kvinnligt deltagande i yrkesinspektörskommittén så att kvinnors specifika rättigheter och behov när det gäller arbetsmiljöfrågor tas till vara på ett bättre sätt.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra förebyggandet av arbetsskador och arbetsmiljörisker som ett led i en helhetsstrategi för arbetsmiljöpolitiken, med särskild tyngdpunkt på information till och utbildning av arbetstagarna, och att inkludera en god balans mellan arbete och fritid som en relevant fråga i arbetsmiljöpolitiken så att hänsyn tas till kvinnors dubbla arbetsbelastning samt att främja denna balans. I detta sammanhang bör man även beakta att kvinnor i större utsträckning än män har osäkra anställningsformer på arbetsmarknaden.

13. Europaparlamentet påpekar att fullständig tillgång till hälso- och sjukvård är den mest brådskande och nödvändiga formen av moderskapsskydd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa full tillgång till hälso- och sjukvård på lika villkor både för mödrar som arbetar inom den informella sektorn med oförsäkrat svartarbete och för mödrar med oavlönat arbete i hemmet.

14. Europaparlamentet understryker att behovet av att analysera de risker som kvinnor och män står inför och att vidta lämpliga åtgärder inte innebär att man ska återinföra skyddande, exkluderande åtgärder eller att utforma olika arbetsuppgifter för kvinnor och män.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att tillämpa en systematisk, könsmedveten strategi när man utvecklar arbetsmiljöstrategier på nationell nivå och på gemenskapsnivå och när man samlar in statistik, genomför undersökningar och forskar om arbetsmiljö. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utnyttja de finansieringsmöjligheter som Progress-programmet erbjuder på detta område, särskilt i avsnittet om jämställdhet.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ägna mer uppmärksamhet åt nya riskfaktorer, såsom trakasserier, våld och mobbning från kunder på arbetsplatsen inom den offentliga sektorn, som i huvudsak har kvinnliga anställda.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder för att se till att personer som tvingats sluta arbeta tillfälligt på grund av en arbetsskada eller arbetssjukdom kan återintegreras normalt i yrkeslivet. Parlamentet konstaterar att kvinnor visserligen totalt sett är mindre utsatta än män, men att de oftare drabbas av vissa hälsoproblem som muskuloskeletala besvär.

18. Europaparlamentet efterlyser åtgärder som tillgodoser kvinnors rätt till säkerhet och hälsa på atypiska arbetsplatser, exempelvis vid vård av sjuka i hemmet.

19. Europaparlamentet uppmärksammar att hälsovillkoren för de anställda kan vara sämre i små och medelstora företag än i större företag, även inom samma industrisektor eller liknande industrisektorer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att främja och stödja arbetsmiljön i små och medelstora företag och att garantera en hög skyddsnivå för inhyrd personal, som i hög grad utgörs av kvinnor.

20. Europaparlamentet poängterar vikten av att i läroplaner och utbildningssystem i allmänhet beakta koncept som tar fasta på faror, risker och förebyggande åtgärder, eftersom detta är ett effektivt sätt att skapa en stark, stabil och förebyggande arbetsmiljökultur.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.11.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Hiltrud Breyer, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Esther De Lange, Roselyne Lefrançois, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Christa Prets, Teresa Riera Madurell, Eva-Britt Svensson, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Jill Evans, Iratxe García Pérez, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Donata Gottardi, Anna Hedh, Filiz Hakaeva Hyusmenova

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 

(1)

Faktablad nr 42, Europeiska arbetsmiljöbyrån.

(2)

SEK(2007)0214, 0215, 0216.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Andersson, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Proinsias De Rossa, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Joel Hasse Ferreira, Roger Helmer, Stephen Hughes, Karin Jöns, Jean Lambert, Raymond Langendries, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Jan Tadeusz Masiel, Jiří Maštálka, Ana Mato Adrover, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Csaba Őry, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Rovana Plumb, Bilyana Ilieva Raeva, José Albino Silva Peneda, Kathy Sinnott, Ewa Tomaszewska, Anne Van Lancker, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Françoise Castex, Sepp Kusstatscher, Claude Moraes, Ria Oomen-Ruijten, Thomas Ulmer, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 

Senaste uppdatering: 8 januari 2008Rättsligt meddelande