om en dagordning för en hållbar framtid för allmän- och affärsflyget

(2008/2134(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 11 januari 2007 om en dagordning för en hållbar framtid för allmän- och affärsflyget (KOM(2007)0869),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 25 juni 2008 om ändring av förordningarna (EG) nr 549/2004, (EG) nr 550/2004, (EG) nr 551/2004 och (EG) nr 552/2004 i syfte att förbättra det europeiska luftfartssystemets kvalitet och hållbarhet (KOM(2008)0388),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 25 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 216/2008 inom området flygplatser, flygledningstjänst och flygtrafiktjänster och om upphävande av rådets direktiv 06/23/EEG (KOM(2008)0390),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 december 2006 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen (KOM(2006)0818),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet(1), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 550/2004 av den 10 mars 2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet(2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 551/2004 av den 10 mars 2004 om organisation och användning av det gemensamma europeiska luftrummet(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet(4) (EASA-förordningen),

–   med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 95/93 av den 18 januari 1993 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser(5),

–   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 375/2007 av den 30 mars 2007 om ändring av förordning (EG) nr 1702/2003 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för luftvärdighets- och miljöcertifiering av luftfartyg och tillhörande produkter, delar och utrustningar samt för certifiering av konstruktions- och tillverkningsorganisationer(6),

–   med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 376/2007 av den 30 mars 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2042/2003 om fortsatt luftvärdighet för luftfartyg och luftfartygsprodukter, delar och utrustning och om godkännande av organisationer och personal som arbetar med dessa arbetsuppgifter(7),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 219/2007 av den 27 februari 2007 om bildande av ett gemensamt företag för utveckling av en ny generation av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (SESAR)(8),

–   med beaktande av projektet CESAR (Cost Effective Small Aircraft) som finansieras genom det sjätte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling,

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 25 juni 2008 med titeln "Det gemensamma europeiska luftrummet II: mot en hållbarare och effektivare luftfart" (KOM(2008)0389),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 24 januari 2007 med titeln "En handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser" (KOM(2006)0819),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 30 april 2008 om tillämpningen av den ändrade förordning (EG) 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser (KOM(2008)0227),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 2 mars 2007 om projektet för införande av den nya generationens europeiska system för flygledningstjänst (SESAR) – lägesrapport (KOM(2007)0103),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0501/2008), och av följande skäl:

A.  Allmän- och affärsflyget innefattar många olika typer av luftfartsverksamhet. Begreppet täcker all civil luftfart annan än kommersiell lufttransport och civil luftfart som sker på begäran och mot ersättning.

B.  Denna sektor omfattar också verksamhet av högt värde som är lika varierad som det specialiserade bruksflyget (luftkartografi, jordbruksflyg, brandsläckning, trafikövervakning), flygutbildning och nöjesflyg.

C. Det saknas för närvarande uppgifter och statistisk information om allmän- och affärsflyget.

D. Allmän- och affärsflyget är den snabbast växande sektorn inom den civila luftfarten i Europa. Allmän- och affärsflyget kompletterar reguljära lufttransporter, som utövas av kommersiella flygbolag, och medför särskilda sociala och ekonomiska fördelar, som till exempel en ökning av medborgarnas rörlighet, företagens produktivitet och den regionala sammanhållningen.

E.  Allmän- och affärsflyget har en allt större ekonomisk betydelse, i synnerhet för den europeiska tillverkningsindustrin, som kontinuerligt har utökat sin andel på världsmarknaden och fortfarande har en stor tillväxtpotential.

F.  EU:s luftfartspolitik har traditionellt fokuserat på kommersiell lufttransport, och inte tillräckligt beaktat de allt större effekterna för allmän- och affärsflyget.

G. Regler för operatörer av mycket komplicerade kommersiella luftfartyg kan utgöra en oproportionerlig ekonomisk och regelmässig börda för operatörer av små privata luftfartyg. Det har därför i vissa avseenden visat sig olämpligt att ha samma regler för alla och att enhetligt tillämpa regler inom olika luftfartssektorer.

H. Tillgång till luftrum och flygplatser är en nyckelfråga för allmän- och affärsflyget eftersom det finns en allt större klyfta mellan efterfrågan och kapacitet. Allmän- och affärsflyget konkurrerar i allt högre grad om tillgången till luftrum och flygplatser med luftfartssektorn i stort.

1.  Europaparlamentet välkomnar i stort kommissionens meddelande om allmän- och affärsflyget eftersom den ger en sund analys av problemen inom sektorn och erbjuder flera lämpliga tillvägagångssätt för att hantera sektorns särskilda behov inom ramen för en permanent dialog mellan samtliga aktörer.

Proportionerlig reglering och subsidiaritet

2.  Europaparlamentet betonar behovet av att beakta allmän- och affärsflygets intressen och särskilda egenskaper då man utarbetar framtida politiska initiativ för lufttransporten, i syfte att stärka dess konkurrenskraft. Kommissionen uppmanas därför att garantera att proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna tillämpas vid utformningen och genomförandet av både den befintliga och framtida luftfartslagstiftningen.

3.  Europaparlamentet påminner kommissionen om behovet av att systematiskt genomföra segmenterade konsekvensbedömningar för att vid behov införa olika regler för olika kategorier av företag och luftrumsanvändare utan att detta äventyrar säkerheten.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid antagandet av genomföranderegler för luftfartssäkerhet se till att de står i proportion till hur komplicerade kategorierna av luftfartyg och deras drift är.

5.  Europaparlamentet välkomnar de nyligen antagna underhållsnormerna för luftfartyg som inte används för kommersiella lufttransporter och särskilt för luftfartyg som inte är klassificerade som “komplexa motordrivna luftfartyg”, och anser att detta är ett bra exempel på proportionerlig lagstiftning.

6.  Europaparlamentet anser att även om en viss flexibilitet behövs vid genomförandet och en delegering av vissa tillsynsbefogenheter till föreningar och organisationer kan accepteras bör detta enbart ske i samband med människor som är fullt kvalificerade inom luftsäkerheten och enligt överenskommelse med behöriga säkerhetsmyndigheter.

7.  Europaparlamentet ber kommissionen att undersöka möjligheten att införa förenklade säkerhetsförfaranden och kontrollprocesser för affärsflygpassagerare utan att på något sätt kompromissa om deras säkerhet och trygghet.

8.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska underlätta utbyte av bästa praxis om säkerhetsåtgärder vid små och medelstora flygplatser.

Flygplats- och luftrumskapacitet

9.  Europaparlamentet påpekar att det blir allt svårare för allmän- och affärsflyget att få tillgång till inte bara stora flygplatser utan också regionala flygplatser eftersom ökad efterfrågan från den kommersiella lufttransporten gör det svårt att få tillgång till ankomst- och avgångstider och parkeringsplatser.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att via sina flygplatsmyndigheter hantera dessa problem genom att anta åtgärder för att optimera användningen av befintlig kapacitet med hjälp av bättre planering och användning av modern teknik, enligt vad som föreskrivs i kommissionens handlingsplan for för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser (”kommissionens handlingsplan”).

11. Europaparlamentet väntar på råden från gemenskapens nya observationsorgan för flygplatskapacitet rörande utvecklingsåtgärder för att förbättra det europeiska flygplatsnätverkets kapacitet och förväntar sig att observationsorganet ska spela en viktig roll i genomförandet av kommissionens handlingsplan.

12. Europaparlamentet anser att helikoptrar kan vara viktiga transportmedel på korta sträckor mellan flygplatser och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med dem i kapacitetshöjande strategier.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att göra investeringar för att modernisera och inrätta små och medelstora flygplatser, som är av stor betydelse för allmän- och affärsflyget.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i särskild infrastruktur som behövs för drift och stationering av flygplan på området för allmän- och affärsflyg.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att rådfråga alla berörda parter i syfte att, där så är lämpligt, avdela potentiella eller existerande flygplats särskilt för allmän- och affärsflyg. Vad gäller nedlagda militärflygplatser bör rådfrågningen inkludera de militära myndigheterna.

16. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att luftrumsindelningen runt små och medelstora flygplatser ska vara lämplig för användare av allmän- och affärsflyg och att dessa användare ska rådfrågas om luftrumsindelningen ändras.

17. Europaparlamentet betonar att affärsflyget när det är möjligt bör ges tillräcklig tillgång till stora flygplatser för att det ska kunna koppla samman Europas regioner med dess ekonomiska center och begär att kommissionen ska undersöka och utarbeta en rapport till parlamentet för utgången av 2009 om man bör anpassa de relevanta bestämmelserna i den nuvarande förordningen om fördelning av ankomst- och avgångstider.

18. Europaparlamentet betonar behovet av att på europeisk nivå utveckla ett harmoniserat tillvägagångssätt för att garantera enhetlighet mellan ankomst- och avgångstider och färdplaner. Parlamentet begär att kommissionen ska föreslå lämpliga åtgärder och uppmanar de europeiska flygplatssamordnarna att delta i detta arbete.

19. Europaparlamentet förväntar sig att införandet av ett flygledningssystem som är anpassat till den tekniska utvecklingsnivån och innovativ teknik inom ramen för det gemensamma företaget SESAR kommer att motverka uppdelningen av det europeiska luftrummet och den förutspådda överbelastningen samt betydligt öka luftrumskapaciteten, vilket kommer att gynna alla luftrumsanvändare, inbegripet allmän- och affärsflyget.

20. Europaparlamentet betonar dock att SESAR-programmet fullt ut måste beakta allmän- och affärsflyget särskilda egenskaper och verkligen gynna sektorn utan att belasta den med onödiga bördor.

21. Europaparlamentet anser att av målen bör vara att ge användare av visuellflygreglerna tillgång till trafik-, väder- och luftfartsinformation på ett användarvänligt och kostnadseffektivt sätt.

22. Parlamentet insisterar på att lagstiftningen om ”det gemensamma europeiska luftrummet” och SESAR inte ska leda till oproportionerliga och överdrivet kostsamma tekniska krav för mindre luftfartyg som används inom ramen för visuellflygreglerna. Parlamentet erkänner till fullo att samtliga flygplan som använder det kontrollerade luftrummet måste ha utrustning som garanterar en skälig säkerhetsnivå, såsom navigationssystem.

Miljöhållbarhet

23. Europaparlamentet anser att allmän- och affärsflyget har en reducerad miljöeffekt i termer av koldioxidutsläpp och buller jämfört med den kommersiella lufttransporten.

24. Europaparlamentet anser emellertid att utsläppen måste minska genom att man ytterligare förbättrar de mindre luftfartygens miljörelaterade prestanda genom att använda renare bränslen och främja forskning, teknisk utveckling och innovation. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av initiativ såsom Clean Sky och CESAR.

25. Europaparlamentet noterar att flertalet flygningar inom allmän- och affärsflyget faller utanför tillämpningsområdet för kommissionens förslag att systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser ska utökas till flyget.

26. Europaparlamentet anser att bullerfrågor bör behandlas på nationell och lokal nivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet anser att bullerkartläggning är ett av flera redskap för en balanserad metod för att garantera flygplatsutveckling utan att förorsaka betydande bullerföroreningar för lokala invånare.

Övriga frågor

27. Europaparlamentet anser att de politiska beslutsfattarna måste få tillräckligt med uppgifter och statistisk information om allmän- och affärsflyget för att helt och hållet känna till sektorn och därmed kunna reglera den på ett korrekt sätt. Kommissionen och Eurostat uppmanas därför att utveckla och genomföra ett systematiskt tillvägagångssätt för att samla in och fördela internationella och europeiska uppgifter.

28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förtydligande av de rättsliga definitionerna, inbegripet definitionen av delat ägande, och erinrar om att frågan behandlas inom ramen för den reviderade EASA-förordningen och de tillhörande tillämpningsföreskrifterna, som för närvarande håller på att utarbetas.

29. Europaparlamentet begär att kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att tillverkningsindustrin inom EU:s allmän- och affärsflyg får en bättre tillgång till världsmarknaderna.

30. Europaparlamentet anser att allmän- och affärsflygets intressen måste beaktas när EU:s externa luftfartspolitik utformas, särskilt när det gäller transatlantiska flygningar.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka stödet till forskning, utveckling och innovation inom luftfarten, i synnerhet i små och medelstora företag som utvecklar och bygger luftfartyg för allmän- och affärsflyget.

32. Europaparlamentet anser att man måste främja nöjes- och sportflyget och de europeiska flygklubbarna, som är en viktig källa med yrkesfärdigheter för hela luftfartssektorn.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta den viktiga roll som denna flygsektor spelar och kan spela även i fortsättningen när det gäller yrkesutbildning för piloter.

34. Europaparlamentet kräver att kommissionen före slutet av 2009 rapporterar till Europaparlamentet om vilka framsteg som gjorts i samband med de frågor som behandlas i detta betänkande.

o

o        o

35. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 96, 31.3.2004, s. 1. (2) EUT L 96, 31.3.2004, s. 10. (3) EUT L 96, 31.3.2004, s. 20. (4) EUT L 79, 19.3.2008, s. 1. (5) EGT L 14, 22.1.1993, s. 1. (6) EUT L 94, 4.4.2007, s. 3. (7) EUT L 94, 4.4.2007, s. 18. (8) EUT L 64, 2.3.2007, s. 1.

Bakgrund

Det finns en rad olika verksamheter inom den civila luftfarten utöver den kommersiella lufttransporten. Dessa inbegriper nöjes-, persontransport- och affärsflyg. Verksamheten omfattar allt från nöjestrafik med luftfartyg utan motor till komplicerad drift av högpresterande affärsjetplan och specialiserat bruksflyg. Kommissionens meddelande hänvisar till dessa verksamheter som ”allmän- och affärsflyg”. Tillämpningsområdet täcker all civil luftfart annan än kommersiell linjetransport och civil luftfart som sker på begäran och mot ersättning.

Denna sektor har hittills inte reglerats på gemenskapsnivå eftersom utvecklingen av EU:s inre marknad för luftfart har fokuserat på kommersiell lufttransport. Utökningen av gemenskapens befogenheter till frågor som avser luftfartssäkerhet, säkerhet, flygledningstjänster och miljö är emellertid allt viktigare för allmän- och affärsflyget. Denna luftfartssektor blir samtidigt allt större både när det gäller volym och ekonomisk betydelse.

Allmän- och affärsflygets betydelse

Allmän- och affärsflyget är det snabbast växande segmentet inom den europeiska civila luftfarten. Det finns uppskattningsvis för närvarande mellan 30 000 och 50 000 motordrivna luftfartyg inom allmänflyget. När det gäller affärsflyget förväntar sig Eurocontrol att antalet affärsjetplan (inbegripet mycket lätta jetplan) år 2017 kommer att ha fördubblats till 3500. Allmän- och affärsflyget stod för omkring 9 procent av alla flygningar som Eurocontrol registrerade 2006 och antalet flygningar inom detta segment har ökat dubbelt så fort som resten av trafiken.

Det måste också medges att det europeiska allmän- och affärsflyget medför särskilda sociala och ekonomiska fördelar. Genom att tillhandahålla flexibla och direkta transporter, inbegripet till flygplatser som inte betjänas av flygbolag, ökar allmän- och affärsflyget medborgarnas rörlighet, företagens produktivitet och den regionala sammanhållningen. Bruksflyget tillhandahåller för övrigt nödvändiga tjänster på områden såsom jordbruk, byggnadsarbeten, fotografering eller sök- och räddningsinsatser. För det tredje bidrar sport- och nöjesflyget till utvecklingen av flygfärdigheter som är nödvändiga för denna industri.

Sektorns ekonomiska värde och dess potential för ytterligare tillväxt bör också uppskattas. Detta gäller särskilt den europeiska tillverkningsindustrin eftersom omkring 75 procent av alla certifikat som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet utfärdar avser allmän- och affärsflyget. Den europeiska industrin har dessutom kontinuerligt utökat sin andel på världsmarknaden för allmän- och affärsflyget, som för närvarande uppgår till 16 procent.

EU:s politik för allmän- och affärsflyget

I sitt meddelande betonar kommissionen att allmän- och affärsflygets särskilda egenskaper måste beaktas och den fastställer en rad nyckelfrågor i detta sammanhang. Föredraganden instämmer med valet av de områden som ytterligare bör behandlas och önskar att mer detaljerat kommentera följande punkter:

Insamling av uppgifter

Det är uppenbart att de europeiska beslutsfattarna måste få tillgång till grundläggande uppgifter om allmän- och affärsflyget, inbegripet när det gäller säkerhet. Föredraganden instämmer med att det för närvarande inte finns tillräckligt med uppgifter och statistisk information och skulle därför stödja ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att samla in och fördela uppgifter så att man bättre ska känna till sektorn inom gemenskapen.

Proportionerlig reglering

De senaste åren har EU utökat sin regleringsverksamhet inom luftfartssektorn, och man har då sett begränsningarna med att ha samma regler för alla och att enhetligt tillämpa regler inom olika luftfartssektorer. En regel för operatörer av komplicerade kommersiella luftfartyg kan till exempel utgöra en oproportionerlig ekonomisk och regelmässig börda för operatörer av enkla enmotoriga privata luftfartyg. Allmän- och affärsflyget i Europa omfattar huvudsakligen privatägda luftfartyg och små och medelstora företag som har begränsade resurser för att hålla jämna steg med de pågående ändringarna av reglerna.

Föredraganden stöder därför helhjärtat kommissionen i dess avsikt att strikt övervaka tillämpningen av proportionalitetsprincipen både i den politiska processen och regleringsprocessen samt i den faktiska tillämpningen av luftfartslagstiftningen. Detta innebär bland annat att man måste genomföra segmenterade konsekvensbedömningar för att vid behov införa olika regler för olika kategorier av företag och luftrumsanvändare. Kommissionen bör därför inrätta ett förfarande för att systematiskt utvärdera den befintliga och planerade EU-lagstiftningens effekter för allmän- och affärsflygets olika segment. Man måste emellertid samtidigt garantera att den ”proportionerliga regleringen” inte äventyrar allmänhetens säkerhet.

Den viktiga frågan när det gäller allmän- och affärsflyget är hur proportionalitetsprincipen kommer att omsättas i praktiken. Rent allmänt innebär grundförordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet och kommissionens förslag till ändringar av denna förordning en möjlighet att anta flexibla och proportionerliga tillämpningsföreskrifter för olika verksamheter och luftfartyg. Man bör i detta sammanhang överväga särskilda kriterier för eller undantag från certifiering för vissa verksamhetskategorier, där ett sådant förfarande inte kan motiveras med skäl som avser säkerhet eller allmänintresset.

När det gäller icke-kommersiellt flyg välkomnar föredraganden de åtgärder som nyligen antogs för att anpassa luftvärdighetsreglerna(1) till följd av en konsekvensbedömning som genomförts av Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, i vilken man drog slutsatsen att dessa regler är för strikta för denna industri. Anpassningen av dessa krav är ett bra exempel på proportionerlig reglering utan att säkerheten äventyras.

När det gäller säkerhetsreglerna måste kraven eventuellt anpassas för affärsflyget. I motsats till huvudflygbolagen känner operatören vanligtvis till alla passagerare. Man bör kanske därför ta fram förenklade säkerhetsförfaranden och kontrollprocesser i enlighet med proportionalitetsprincipen, utan att äventyra passagerarnas säkerhet.

Flygplats- och luftrumskapacitet

Tillgång till luftrum och flygplatser är en nyckelfråga för allmän- och affärsflyget. Kommissionens meddelande betonar att det finns en allt större klyfta i Europa mellan kapacitet och efterfrågan eftersom trafikvolymen fortsätter att öka. Allmän- och affärsflyget konkurrerar i allt högre grad om tillgången till luftrum och infrastrukturer med luftfartssektorn i stort.

a. Flygplatser

Det är ofta mycket svårt för allmän- och affärsflyget att få tillgång till storflygplatser. Allmän- och affärsflygets flotta flyger huvudsakligen från och till (mindre) regionala flygplatser. Detta har underlättat inrättandet av ett nätverk med över 80 000 ortspar som förbinder olika regioner i Europa. Det finns allt större problem inom sektorn för allmän- och affärsflyget inte bara när det gäller tillgången till de stora internationella flygplatserna utan också i allt högre grad till regionala flygplatser, eftersom ökad efterfrågan från den kommersiella lufttransporten gör det svårt att få tillgång till ankomst- och avgångstider för icke-reguljär luftfart, liksom till parkeringsplatser för luftfartyg. Det blir därmed allt svårare för allmän- och affärsflyget att få tillgång till de ankomst- och avgångstider som de önskar, trots att deras flygningar skulle kunna vara av betydelse för ekonomin i regionen runt flygplatsen i fråga.

Föredraganden välkomnar kommissions insatser för att hantera dessa utmaningar inom ramen för sin handlingsplan för kapacitet, effektivitet och säkerhet på Europas flygplatser(2). Han instämmer i synnerhet med att man måste optimera användningen av befintlig kapacitet, inbegripet användning av därför avsedd infrastruktur, för att möta allmän- och affärsflygets behov. Modern teknik, såsom automatiska system för väderrapportering, obemannad flygtrafikledning liksom integrering av det globala satellitnavigeringssystemet i flygledningstjänstrutiner skulle också kunna vara användbart.

Man bör främja inrättandet eller moderniseringen av små och medelstora flygplatser, med tanke på deras avgörande roll för allmän- och affärsflyget, och medlemsstaterna bör uppmanas att investera i denna sektor. Föredraganden anser dock att det är viktigt att affärsflyget också ges tillräcklig tillgång till stora flygplatser för att det ska kunna koppla samman Europas regioner med dess ekonomiska center. Kommissionen bör i detta sammanhang undersöka om den befintliga förordningen om fördelning av ankomst- och avgångstider(3) ger icke-reguljär luftfart en rättvis, proportionerlig och likvärdig tillgång till EU:s flygplatser. Det kan för övrigt vara lämpligt att på europeisk nivå utveckla och inrätta harmoniserade regler och förfaranden för att garantera enhetlighet mellan ankomst- och avgångstider och färdplaner.

b. Luftrum

Luftrumskapacitet är en lika viktig fråga för allmän- och affärsflygets. Föredraganden betonar i detta sammanhang vikten av institutionella och tekniska reformer inom ramen för det gemensamma europeiska luftrummet och det gemensamma företaget SESAR, som förväntas gynna alla luftrumsanvändare, inbegripet allmän- och affärsflyget, vad avser säkerhet, kostnader och effektivitet. SESAR syftar bland annat till att tredubbla kapaciteten genom ett förbättrat flygledningssystem.

En viss oro har uttryckts av personer (huvudsakligen inom sport- och nöjesflyget), i synnerhet avseende utökningen av det kontrollerade luftrummet på bekostnad av det okontrollerade luftrummet, där en stor del av allmän- och affärsflygets flygningar sker. Det betonas även att SESAR inte bör leda till oproportionerliga utrustningskrav för mindre luftfartyg, då de flesta av dessa är beroende av principen om att ”upptäcka och undvika” hinder. Det finns ofta enkla alternativ med en mycket bättre kostnadseffektivitet.

Föredraganden anser att det gemensamma europeiska luftrummet och SESAR full ut ska beakta allmän- och affärsflygets särskilda egenskaper och behandla dessa problem. Man bör dessutom garantera att sektorn verkligen gynnas utan att belasta den med onödiga bördor. Det finns till exempel ett behov av att tillhandahålla grundläggande väder- och luftfartsinformation på ett användarvänligt och kostnadseffektivt sätt.

Miljöhållbarhet

Allmän- och affärsflygets ovannämnda fördelar måste jämföras mot miljöeffekterna, särskilt när det gäller utsläpp som leder till klimatförändringar och buller. Samtidigt måste det medges att de små luftfartygen ger mycket mindre effekter i termer av både koldioxidutsläpp och buller än luftfartyg som utför kommersiella lufttransporter.

Luftfartens effekter för klimatförändringarna hanteras delvis genom kommissionens förslag att utöka systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser till flyget. Allmän- och affärsflygets verksamhet skulle emellertid för det mesta falla utanför förslagets tillämpningsområde. För de som skulle inbegripas (dvs. ett begränsat antal affärsflygsoperatörer) skulle systemet utformas så att det för det första minimerar deras administrativa kostnader och för det andra undviker snedvridningar av konkurrensen mellan deras verksamhet och andra former av kommersiella lufttransporter. När det gäller buller instämmer föredraganden med att frågan i enlighet med subsidiaritetsprincipen bör behandlas på nationell eller lokal nivå.

Trots att det gjorts betydande framsteg under de senaste årtiondena (i termer av både gasformiga utsläpp och buller) betonar föredraganden att de mindre luftfartygens miljörelaterade prestanda ytterligare måste förbättras. Man måste därför främja forskning och teknisk utveckling genom initiativ såsom Clean Sky och CESAR. Slutligen förväntas SESAR också förbättra flygets miljörelaterade prestanda. Dess ambitiösa syfte är att minska miljöeffekterna per flygning med omkring 10 procent tack vare ny teknik och reviderade förfaranden för flygledningstjänsten.

(1) Översyn av förordningarna (EG) nr 1702/2003 och 2042/2003. (2) KOM(2006)0819. (3) Förordning (EEG) nr 95/93.

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner behovet av ett skräddarsytt förhållningssätt till allmän- och affärsflyget med tanke på att det är av en annan karaktär än det kommersiella flyget. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande som ger en systematisk översikt över sektorn.

2.  Europaparlamentet betonar betydelsen av en välavvägd lagstiftningsstrategi som tar hänsyn till behoven hos små och medelstora företag som är verksamma inom denna sektor.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga definitionerna av allmän- och affärsflygets strukturella komponenter och att harmonisera tolkningen av rättsligt bindande definitioner i internationell och nationell lagstiftning samt i gemenskapslagstiftningen.

4.  Europaparlamentet understryker behovet av mer forskning inom ramen för det sjunde ramprogrammet om nya mer energieffektiva och miljövänliga flygplanstyper. Det behövs dessutom mer forskning om teknik för sänkta bullernivåer samt om flygledning.

5.  Europaparlamentet konstaterar att mindre flygplan inte omfattas av gemenskapens framtida system för utsläppshandel men att sektorn håller på att utarbeta ett frivilligt system för koldioxidkompensation. Parlamentet beklagar att gemenskapens system för utsläppshandel är utformat på ett sådant sätt att affärsflyget diskrimineras, då kommersiella flygbolag tilldelas fria utsläppsrätter medan flygbolag som bedriver affärsflygverksamhet i praktiken tvingas att köpa nästan 100 procent av de utsläppsrätter som de behöver enligt marknadsordningen.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att se till att den framtida regleringen är förenlig med de bestämmelser som EU:s främsta handelspartner är bundna av. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att arbeta intensivt för att öka EU:s marknadstillträde i tredjeländer, vilket skulle göra det möjligt för företag inom EU att öka sin globala marknadsandel och stimulera EU:s industriella produktion.

7.  Europaparlamentet betonar betydelsen av rättvis tillgång till flygplatsinfrastruktur och luftrum för affärsflygbolag och påminner om att man snarast måste upprätta ett gemensamt europeiskt luftrum för att skapa miljöfördelar och effektivitetsvinster för operatörer och passagerare.

8.  Europaparlamentet framhåller att de större flygplatsernas kapacitetsbegränsningarna för luftrummets användare inom denna sektor har ökat, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att hitta lämpliga sätt att optimera och öka regionala och lokala flygplatsers kapacitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET