Förfarande : 2008/2179(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0010/2009

Ingivna texter :

A6-0010/2009

Debatter :

Omröstningar :

PV 19/02/2009 - 7.2

Antagna texter :

P6_TA(2009)0068

BETÄNKANDE     
PDF 154kDOC 70k
23 januari 2009
PE 414.345v02-00 A6-0010/2009

om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet

(2008/2179(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Ivo Belet

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet

(2008/2179(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europarådets ministerkommittés resolution (92) 70 av den 15 december 1992 varigenom Europeiska audiovisuella observationsorganet inrättades och resolution (97) 4 av den 20 mars 1997 där det bekräftas att verksamheten vid Europeiska audiovisuella observationsorganet ska fortsätta och där observationsorganets stadgar bifogas,

–   med beaktande av Europarådets ministerråds resolution (2000) 7 av den 21 september 2000 om ändringar av Europeiska audiovisuella observationsorganets stadgar,

–   med beaktande av rådets beslut 1997/784/EG av den 22 november 1999 om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)(2),

   med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG av den 22 november 1999 om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG (KOM(2006)0835),

–   med beaktande av rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (direktivet om audiovisuella medietjänster)(3),

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0010/2009), och av följande skäl:

A. Den audiovisuella sektorn bidrar högst väsentligt till den europeiska kreativa och kunskapsbaserade ekonomin och spelar en central roll när det gäller att främja den kulturella mångfalden och pluralismen i EU.

B.  Konvergensen mellan informationssamhällets tjänster och medietjänster, nät och utrustning skapar nya utmaningar när det gäller anpassning av gällande lagstiftning, med dess rättigheter och skyldigheter på många områden, och erbjuder också många nya möjligheter.

C. Överskådlig och tillgänglig information om den europeiska audiovisuella marknaden som är tillförlitlig och jämförbar kan göra aktörer inom sektorn, särskilt små och medelstora företag, mer konkurrenskraftiga genom att öka kännedomen om näringens potential, vilket gynnar användarna.

D. Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallat observationsorganet) bidrar således till den europeiska audiovisuella industrins konkurrenskraft genom att samla in och sprida ingående information om den audiovisuella sektorn.

E.  Observationsorganet tillhandahåller en lång rad olika produkter, däribland online-tjänster, publikationer och databaser, som har visat sig vara av stort värde både för näringen och för beslutsfattare på nationell nivå och gemenskapsnivå.

F.  Gemenskapsåtgärder till stöd för den audiovisuella industrins konkurrenskraft kommer att bidra till att Lissabonstrategins nål uppnås.

1.  Europaparlamentet konstaterar att observationsorganet är den enda alleuropeiska public service-organisation, som har till uppgift att samla in och sprida information om den europeiska audiovisuella industrin och att den spelar en viktig roll genom att tillhandahålla ingående information om sektorn både för offentliga och privata organ på området.

2.  Europaparlamentet betonar att konvergensen mellan informationssamhällets tjänster och medietjänster, nät och utrustning har lett till nya utmaningar när det gäller forskning om den audiovisuella sektorn, vilket bör återspeglas i observationsorganets verksamhet.

3.  Europaparlamentet upprepar att multimedia och ny teknik kommer att spela en allt större roll i den audiovisuella sektorn och att observationsorganet efter hand måste öka sin kapacitet att följa den nya utvecklingen för att kunna fortsätta spela en viktig roll i sektorn.

4.  Europaparlamentet understryker att observationsorganet måste få de resurser som krävs för att kunna fortsätta genomföra sina mål, så att det på ett effektivt sätt kan följa med i utvecklingen inom multimedia och ny teknik.

5.  Europaparlamentet uppmanar observationsorganet att i samband härmed utvidga sin verksamhet till att mer specifikt omfatta de senaste utmaningarna som mediakonvergensen och den tekniska utvecklingen har skapat och att särskilt uppmärksamma digitaliseringens effekter på filmbranschen och den audiovisuella sektorn generellt och att analysera audiovisuella medietjänster online, mobil-tv och videospel.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av kontakt och samarbete med nationella tillsynsmyndigheter och aktörer inom den audiovisuella mediesektorn för att säkerställa ett mervärde.

7.  Europaparlamentet välkomnar observationsorganets publikation om upphovsrätt och andra närliggande rättigheter och föreslår att observationsorganet ska bevaka dessa frågor systematiskt och med hänsyn till Unescos konventionen om kulturell mångfald(4) utvidga bevakningen till att också omfatta skatte- och arbetsrätten inom den audiovisuella sektorn i Europa.

8.  Europaparlamentet uppmanar observationsorganet att som expertorgan lägga fram förslag och politiska alternativ som kan ligga till grund för europeisk politik, med hänsyn till bästa praxis på det audiovisuella medieområdet i andra delar av världen med motsvarande utveckling (såsom Asien eller Nordamerika).

9.  Europaparlamentet välkomnar observationsorganets undersökning om audiovisuella program från tredje länder och deras betydelse på den europeiska marknaden och rekommenderar en analys av hur man ska kunna utveckla samarbetsmodeller med partner från tredje länder om genomförandet av Unescos konvention om kulturell mångfald och direktivet om audiovisuella medietjänster(5) när det gäller ”europeiska produktioner” enligt artikel 1n och att beakta pilotprojektet Media International.

10. Europaparlamentet erkänner de kulturella skillnaderna mellan medlemsstaterna som kan leda till att skadligt och anstötligt audiovisuellt material hanteras olika, särskilt vad gäller minderåriga, och beaktar samtidigt den minimiharmonisering av skyddet av minderåriga som fastställs i direktivet om audiovisuella medietjänster och åtgärderna i enlighet med Safer Internet plus-programmet som syftar till främja säkrare användning av Internet och ny online-teknik, särskilt för barn, och att bekämpa illegalt innehåll och innehåll som är oönskat av slutanvändaren.

11. Europaparlamentet uppmanar observationsorganet att i samband härmed övervaka de olika (rättsliga) instrumenten och att utarbeta nya politiska alternativ.

12. Europaparlamentet uppmuntrar till en vidare spridning av observationsorganets publikationer genom en intensifierad kommunikationspolicy för att öka medvetenheten om observationsorganets verksamhet.

13. Europaparlamentet välkomnar den planerade uppdateringen av observationsorganets hemsida som bör avspegla de senaste och högsta standarderna för multimedia och teknik, och stöder de planerade insatserna för att förbättra hemsidans utformning och interaktivitet, som kommer att göra den mer informativ och användarvänlig.

14. Europaparlamentet konstaterar att vissa områden, såsom mediekompetens, inte för närvarande omfattas av observationsorganets verksamhetsområde, men att utforskning av sådana områden bör övervägas.

15. Europaparlamentet uppmuntrar observationsorganet att i samarbete med sina medlemmar tillhandahålla mer information om vilka särskilda audiovisuella tjänster som finns tillgängliga, såsom textning, talade kommentarer och teckenspråk, utformade till stöd för funktionshindrade.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Europarådet och Europeiska audiovisuella observationsorganet.

(1)

EGT L 307, 2.12.1999, s. 61.

(2)

EUT L 327, 24.11.2006, s. 12.

(3)

EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.

(4)

FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation (Unesco): Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar från 2005.

(5)

Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (EGT L 298, 17.10.1989, s.23).


MOTIVERING

Gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet

Vad är Europeiska audiovisuella observationsorganet?

Europeiska audiovisuella observationsorganet (nedan kallt observationsorganet) bildades 1992. Observationsorganet bildades inom ramen för Europarådet genom ett så kallat ”partial and enlarged agreement”. Det är det enda organ som har till syfte att samla in och sprida information om den audiovisuella industrin i Europa. År 1997 beslutade Europarådet att fortsätta observationsorganets verksamhet på obestämd tid. Observationsorganet har 37 medlemmar (36 länder + Europeiska gemenskapen). I observationsorganet företräds EG av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för informationssamhället och medier). Utöver alla 27 EU-medlemsstater är även Albanien, Liechtenstein, Ryssland, Schweiz, före detta jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom), Kroatien, Turkiet, Island och Norge medlemmar. Slutligen finns det tre observatörer: det franska kultur- och kommunikationsministeriet, avdelningen för medieutveckling under Frankrikes premiärminister och Europarådet (mediedivisionen).

Observationsorganets syften

Observationsorganet har två syften. För det första ska observationsorganet samla in, bearbeta och sprida relevant information om den audiovisuella industrin i Europa. Organet gör denna information tillgänglig för alla relevanta aktörer inom sektorn (informationsspridning). För det andra ska observationsorganet bidra till bättre förståelse för de audiovisuella marknaderna (marknadsinsyn).

Observationsorganet utför en rad tjänster. Det publicerar rapporter och onlinepublikationer, det erbjuder onlinetjänster, det utvecklar och administrerar olika relevanta databaser och organiserar konferenser och seminarier. Dessa tjänster utförs i princip mot betalning.

Observationsorganet tillhandahåller ett brett spektrum av information. Det sprider bland annat information om lagstiftningsbeslut och rättspraxis, finansiell information, kvalitativ och statistisk information om marknadssärdrag och arbetar med metoden ”information mapping” (vem informerar om vad och till vem?). Det rör sig således framför allt om dels marknads- och finansfrågor, dels juridiska frågor.

Observationsorganet riktar sig till audiovisuella experter, beslutsfattare, journalister, vetenskapsmän, forskare, jurister, rådgivare m.fl. Dessa kan i princip delas in i tre olika kategorier: den audiovisuella sektorn, tjänstesektorn för den audiovisuella sektorn (stöd) och politiska beslutsfattare på olika nivåer.

Observationsorganets finansiering

Observationsorganet finansieras med medel från olika källor. Dessa fastställs i observationsorganets stadgar.

Förutom obligatoriska och frivilliga bidrag från medlemmarna får observationsorganet även in pengar genom försäljning av sina produkter och tjänster. Dessa utgör i genomsnitt knappt 10 procent av den totala budgeten. Medlemmarnas bidrag står årligen för mellan 80 och 90 procent av finansieringen. Resten av budgeten består av gåvor, donationer och ränteinkomster.

Europeiska gemenskapens medverkan i observationsorganet

Europeiska gemenskapen har varit medlem av observationsorganet sedan 2000 men spelade en viktig roll redan när observationsorganet bildades. EG:s medverkan formaliserades genom rådets beslut 1999/784/EG på grundval av artikel 157.3 i EG-fördraget. I denna artikel hänvisas det till gemenskapsinsatser inom industrisektorn. EG:s medverkan i observationsorganet föregicks av en anpassning av stadgarna och de finansiella bestämmelserna.

År 1999 beslutades att gemenskapen skulle medverka i observationsorganet i fem år. År 2004 beslutades att denna period skulle förlängas med två år (Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG). År 2006 förlängdes medverkan ännu en gång. Den omfattar nu hela löptiden för stödprogrammet för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (till och med den 31 december 2013). Genom detta beslut (Europaparlamentets och rådets beslut 1718/2006/EG) integreras medverkan i observationsorganet i ett bredare stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn.

I beslutet från 2004 (om förlängning av gemenskapens medverkan) uppmanades kommissionen att stärka observationsorganets kapacitet att följa upp ny utveckling på multimedieområdet och ny teknik. Dessutom uppmanades kommissionen att samla in och sprida specifik och systematisk information om alla slags begränsningar som hindrar den fria rörligheten för audiovisuella varor och tjänster. Avslutningsvis uppmanades kommissionen att samla in data om tjänster till stöd för personer med funktionshinder (exempelvis programtextning o. dyl.).

Under de gångna åren utvecklades EG-bidraget från knappt 200 000 euro 1999 till ungefär 235 000 euro 2006.

Media 2007 har en total budget på 755 miljoner euro för perioden 2007–2013. Varje år reserveras 5 procent för horisontella åtgärder, däribland medverkan i observationsorganet. I sitt ursprungliga förslag utgick Europeiska kommissionen från ett årligt bidrag på 350 000 euro. Den exakta anslagsfördelningen avgörs av Mediakommittén (artikel 11).

Syftet med EG:s medverkan

Ett av huvudskälen till EG:s medverkan i observationsorganet är att observationsorganets verksamhet anses bidra till ökade konkurrensmöjligheter för gemenskapens audiovisuella industri. Spridningen av audiovisuella varor hindras exempelvis ofta av bristande kunskap om olikheter i den nationella lagstiftningen. Observationsorganet bidrar till att övervinna dessa hinder genom att förse alla relevanta aktörer med systematisk information.

Kommissionen framhåller dessutom att informationsspridning och marknadsinsyn hjälper marknadsaktörerna i deras investeringsbeslut och ger de lagstiftande instanserna nya insikter.

Avslutningsvis omfattar observationsorganet även ett stort antal länder som inte är EU-medlemmar. Observationsorganet ger därför även det europeiska näringslivet värdefull marknadsinformation.

Slutrapport

Enligt artikel 4 i beslutet om gemenskapens medverkan i observationsorganet är kommissionen skyldig att rapportera om EG:s medverkan i observationsorganet. På grund av förlängningen av EG:s medverkan kom slutrapporten ut i början av 2007.

I rapporten från 2007 (KOM(2006)0835) kommer kommissionen fram till att gemenskapens medverkan bör ses som något positivt. Genom sin specifika informationsinsamling och sina publikationer har observationsorganet växt ut till en ”huvudkälla till ekonomisk och rättslig information [...] inom de olika grenarna av den audiovisuella industrin”. Detta gäller både privata och offentliga aktörer. Kommissionen framhåller vidare att en av observationsorganets värdefullaste tillgångar är dess förmåga att etablera och upprätthålla effektiva nätverk av vetenskapliga partner. Nätverken bidrar till kvaliteten på observationsorganets ekonomiska och rättsliga analyser.

Anmärkningar

– Unik informationskälla

Det är viktigt att understryka att observationsorganet är det enda alleuropeiska icke-statliga organet i Europeiska unionen som oberoende samlar in och sprider information om den audiovisuella sektorn.

Marknadsanalyserna och informationen om marknadsutvecklingen är en unik källa till information för politiska beslutsfattare och för den audiovisuella sektorn. Det ger bland annat medlemsstaterna möjlighet att bedöma den egna situationen i en europeisk kontext.

– Parlamentets synpunkter från 2004 fortsatt relevanta

Vid förlängningen av EG:s medverkan gjorde parlamentet vissa anmärkningar i skälen till beslutet.

Parlamentet ansåg att observationsorganets kapacitet att följa upp ny utveckling måste stärkas.

Observationsorganets styrelse fattade ett beslut vid sitt sammanträde i Borgå (Finland) i juni 2003 att utvidga organets verksamhetsområde, men detta beslut har ännu inte verkställts i väntan på att medlemmarna ska komma fram till en ekonomisk överenskommelse. Det är oerhört viktigt att observationsorganet noga följer ny utveckling (såsom nya audiovisuella konsumtionsmönster).

Framför allt utvecklingen på onlineområdet måste uppmärksammas ordentligt, bland annat

– mediekonvergens,

– videospel,

– statliga tv-bolags utveckling (och deras verksamhet i onlinevärlden),

– försäljning av audiovisuella verk över Internet,

– mediekompetens.

Parlamentet hävdade också 2004 att observationsorganet skulle kunna ge ett värdefullt bidrag genom att informera om de många skillnaderna i den nationella skatte- och arbetsrättslagstiftningen, upphovsrättslagstiftningen och konsumentskyddslagstiftningen.

Nyligen inleddes ett pilotprojekt om skattelagstiftning. Upphovsrättsliga frågor har också behandlats i observationsorganets arbeten på senare tid, såsom för beställvideo och användarproducerade innehållstjänster. Dessa fortsätter att vara en stor utmaning för den audiovisuella online-sektorn.

Parlamentet uppmanade också observationsorganet 2004 att årligen samla in uppgifter om nivån på de tv-tjänster som erbjuds till personer med funktionshinder (exempelvis textning, talade kommentarer och teckenspråk).

Observationsorganet anser att detta ligger i utkanten av dess uppdrag. Viss allmän information om stöd för funktionshindrade finns dock tillgänglig på IRIS-databasen om upplysningar av rättslig natur och via MAVIE-databasen som anger vilka kanaler som tillhandahåller sådana tjänster.

Kundtillfredsställelse

Bra återkoppling från näringen, myndigheter och den akademiska världen är mycket viktigt för utvärderingen av observationsorganets arbete. Det är mycket viktigt att observationsorganet är lyhört för information och återkoppling från den rådgivande kommittén.

Arbetet med att utveckla digitala verktyg för att stödja insamlingen och spridningen av information för att ytterligare öka flexibiliteten kommer att fortsätta.

Den planerade genomgången av observationsorganets internettjänster är ett ypperligt tillfälle att vidareutveckla observationsorganet till en effektiv, användarvänlig och snabbt reagerande plattform i en snabbt växande Lissabonsektor som är central i vår kunskapsekonomi.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.1.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Ivo Belet, Guy Bono, Marie-Hélène Descamps, Věra Flasarová, Milan Gaľa, Vasco Graça Moura, Lissy Gröner, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Doris Pack, Zdzisław Zbigniew Podkański, Pál Schmitt, Thomas Wise, Tomáš Zatloukal

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Gyula Hegyi, László Tőkés, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Maria Berger

Senaste uppdatering: 5 februari 2009Rättsligt meddelande