om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt III – kommissionen (C7-0127/2009 – 2009/2002(BUD)), och ändringsskrivelse nr 1//2010 (SEK(2009)1133) till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 272 i EG-fördraget och artikel 177 i Euratomfördraget,

–   med beaktande av rådets beslut 2000/597/EG, Euratom av den 29 september 2000 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–   med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (budgetförordningen)(2),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet (IIA) av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2009 om kommissionens årliga strategi för budgetförfarandet för budgetåret 2010(4),

–   med beaktande av det preliminära förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 som kommissionen lade fram den 29 april 2009 (KOM(2009)0300),

–   med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010 som rådet fastställde den 10 juli 2009 (C7-0127/2009),

–   med beaktande av ändringsskrivelse nr 1//2010 (SEK(2009)1133) till det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010,

–   med beaktande artikel 75 och bilaga V i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0038/2009).

Nyckelfrågor

1.  Europaparlamentet påminner om att dess politiska prioriteringar och dess bedömning av budgetramen för 2010 framfördes i dess resolution av den 10 mars 2009 där parlamentet var ytterst kritiskt till de små marginaler som var tillgängliga under de flesta rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

2.  Europaparlamentet beklagar det faktum att rådet i sitt budgetförslag har minskat kommissionens preliminära budgetförslag ännu mer. Åtagandebemyndigandena i budgetförslaget uppgår till totalt 137 944 miljoner EUR, vilket utgör en minskning jämfört med det preliminära budgetförslaget på 613 miljoner EUR, och betalningsbemyndigandena på 120 521 miljoner EUR ligger 1 795 miljoner EUR under det preliminära budgetförslaget. Parlamentet understryker att detta i ännu högre grad har ökat skillnaderna mellan åtagande- och betalningsnivåerna, vilket strider mot principen om sund ekonomisk förvaltning.

3.  Europaparlamentet påminner om att nyckelmålet för budgeten för 2010 måste vara att särskild uppmärksamhet riktas mot den aktuella ekonomiska krisen. Parlamentet kommer i detta sammanhang att sätta EU-medborgarna först för att därmed bevisa att Europeiska unionen inte är ursprunget till problemet utan kan vara behjälplig vid lösningen. Parlamentet har därför i enlighet med detta ändrat rådets budgetförslag i syfte att använda EU-budgeten som ett verktyg för att hjälpa till att komma över den nuvarande krisen genom att stimulera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, sammanhållning och skydd av arbetstillfällen.

4.  Efter att ha behandlat budgetförslaget betonar Europaparlamentet ånyo att rubrik 1 inte kommer att möjliggöra en ordentlig finansiering av EU:s behov inom ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, som inte fått tillräckligt med medel, i synnerhet för att ta itu med den nuvarande ekonomiska krisen och begränsa dess eventuella konsekvenser. Denna rubrik bör grundligt undersökas och, om behov föreligger, revideras för att se till att dess mål under de kommande åren uppfylls.

5.  Europaparlamentet påminner om överenskommelsen om det gemensamma uttalandet, som bifogas denna resolution, mellan Europaparlamentet och rådet vid medlingen den 10 juli 2009 inför förstabehandlingen av budgeten för 2010. Denna har beaktats vid utarbetandet av ändringsförslagen till budgetförslaget.

Återhämtningsplanen för Europa

6.  Europaparlamentet betonar att finansieringen av den andra etappen av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa är en prioritering för parlamentet. Det har för avsikt att använda de instrument som föreskrivs i det interinstitutionella avtalet för att garantera dess finansiering. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att rådet inte kunde lägga fram sina planer i sitt budgetförslag. Parlamentet påminner om att finansieringsöverenskommelsen inte bör äventyra vare sig de medbeslutade programmens finansieringsramar eller det årliga budgetförfarandet, vilket fastslogs i det uttalande som budgetmyndigheten kom överens om den 2 april 2009 om att finansiera den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Parlamentet påminner också om sin syn på de principer och den försiktighet som krävs när man använder tillgängliga marginaler under en viss rubrik.

Rubrik 1a

7.  Europaparlamentet är förvånat över rådets ytterligare nedskärningar i budgetposter som stöder Lissabonstrategin, vilken är grundad på ett beslut i Europeiska rådet. Detta är motsatsen till vad som borde ha gjorts för att ta itu med den rådande ekonomiska krisen.

8.  Europaparlamentet lovar att göra sitt yttersta för att säkra adekvat finansiering av alla verksamheter och åtgärder under rubrik 1a som främjar hållbar tillväxt och skapande av nya arbetstillfällen och erbjuder de europeiska medborgarna lösningar, nämligen genom tillhandahållande av en tryggare energiförsörjning och ökat stöd till forskning och innovation, särskilt miljövänlig energiteknik, samt främjande av små och medelstora företag och stöd till livslångt lärande. Parlamentet påminner om betydelsen av att optimera genomförandet av ramprogrammen och uppmanar kommissionen att beakta parlamentets ståndpunkt såsom den antogs under förfarandet för kommissionens ansvarsfrihet för 2007 (P6_TA(2009)0289) punkterna 113 till 123 om dessa genomförandeproblem.

9.  Europaparlamentet påminner om de reviderade bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 546/2009 av den 18 juni 2009 om ändring av förordning (EG) nr 1927/2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(5) som ger stöd till arbetstagare som drabbas av stora strukturella förändringar i världshandelsmönstren och bistår dem vid deras återinträde på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar behovet av en grundlig genomgång av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i samband med halvtidsöversikten.

Underrubrik 1b

10. Europaparlamentet beklagar de nedskärningar som rådet genomfört i det preliminära budgetförslaget under en tid då strukturfonderna och Sammanhållningsfonden bör användas för att stimulera ekonomisk tillväxt och återhämtning. Parlamentet föreslår systematiska ökningar av betalningsbemyndigandena på de centrala budgetposterna (Eruf, ESF, Sammanhållningsfonden) för att främja genomförandet av strukturpolitiken i medlemsstaterna till nytta för alla europeiska medborgare.

11. Europaparlamentet påpekar att det nuvarande bristfälliga genomförandet av struktur- och sammanhållningspolitiken huvudsakligen beror på den otillräckliga flexibiliteten i det system med komplicerade regler och krav som kommissionen och medlemsstaterna infört.

12. Europaparlamentet insisterar på att medlemsstaterna använder alla befintliga instrument för att påskynda eller till och med revidera sina verksamhetsprogram i syfte att ta itu med följderna av den aktuella ekonomiska och finansiella krisen på ett effektivare sätt. Utskottet uppmanar kommissionen att ge sitt stöd till dessa ändringar så snabbt som möjligt så att genomförandet av dem inte försenas.

13. Europaparlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om kommissionens förslag från i juli för att ändra de allmänna bestämmelserna för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden när det gäller förenkling av bestämmelserna för ekonomisk förvaltning.

14. Europaparlamentet understryker att flera viktiga åtgärder och verksamheter som syftar till att bekämpa klimatförändringen och stödja tillväxt för sysselsättning finansieras under denna underrubrik, och att mer bör göras för att rikta insatserna i syfte att effektivt ta itu med dessa prioriteringar.

15. Europaparlamentet upprepar den vikt som det fäster vid solidaritetsprincipen inom unionen. Parlamentet avser att göra allt för att garantera tillräcklig finansiering för sammanhållningspolitiken i syfte att kunna ta itu med aktuella och framtida utmaningar.

Rubrik 2

16. Europaparlamentet anser att EU-budgeten i sin nuvarande form inte effektivt och realistiskt kan nå de mål som unionen har satt upp för klimatförändringen. Parlamentet anser att EU-medborgarna behöver ett påtagligt EU-initiativ för att bekämpa klimatförändringen, ta itu med dess följder och finansiera de nödvändiga åtgärderna.

17. Europaparlamentet påminner om att kampen mot klimatförändringen, inför Köpenhamnskonferensen i december 2009, kommer att kvarstå som en av dess topprioriteringar för budgeten för 2010. Parlamentet anser dock att denna prioritering inte tillräckligt återspeglas i budgetförslaget och avser följaktligen att kraftigare betona denna nyckelpolitik. Kommissionen påminns om att i rättan tid lägga fram ett rimligt finansieringsförslag efter konferensen om klimatförändringen.

18. Europaparlamentet framhåller prioriteringen från sitt behöriga utskott för att hjälpa mjölkproducenterna. Parlamentet beslutar att skicka ett klart budskap till kommissionen och rådet genom att föreslå ett belopp på 300 miljoner EUR för inrättandet av en mjölkfond. Kommissionen uppmanas att göra denna begäran till sin när den lägger fram sin ändringsskrivelse nr 2.

19. Europaparlamentet beslutade att finansiera bredbandsinsatserna i landsbygdsområden inom den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa från marginalen i rubrik 2, i linje med det uttalande som budgetmyndigheten kom överens om för finansieringen den 2 april 2009.

20. Europaparlamentet understryker behovet av att öka finansieringen av program som kan främja avsättningen av jordbruksprodukter (t.ex. skolmjölks- och skolfruktsprogrammen).

Underrubrik 3a

21. Europaparlamentet är medvetet om EU-medborgarnas önskan om ett säkert och tryggt Europa och välkomnar ökningen i denna underrubrik jämfört med budgeten för 2009.Europaparlamentet är medvetet om att alla länder i unionen står inför många utmaningar i samband med åtgärder som täcks av denna rubrik. Medlemsstaterna uppmanas att dra fördel av ökningarna i denna underrubrik jämfört med 2009 års budget för att ta itu med dessa utmaningar tillsammans.

22. Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare finansiering via EU-budgeten för att hantera legal invandring och integrering av tredjelandsmedborgare samtidigt som problemen med illegal invandring tacklas, med full respekt för mänskliga grundläggande rättigheter, och gränsskyddet förstärks, bland annat genom en förstärkning av Europeiska återvändandefonden och Europeiska flyktingfonden så att solidariteten mellan medlemsstaterna underlättas.

Underrubrik 3b

23. Europaparlamentet påminner om att underrubrik 3b täcker väsentliga politiska åtgärder som har direkt inflytande på EU-medborgarnas dagliga liv. Parlamentet motsätter sig rådets nedskärningar under denna underrubrik och stöder de specialiserade utskotten som intygar att ökningen av anslagen är berättigad.

24. Europaparlamentet framhåller att det låga valdeltagandet vid valen till Europaparlamentet åter en gång har visat att informations- och kommunikationspolitiken måste förbättras i budgeten för 2010. Parlamentet är medvetet om att detta innebär en gemensam utmaning för kommissionen, medlemsstaterna och parlamentet såsom en nödvändig del i den demokratiska processen. Parlamentet har därför lagt fram åtskilliga ändringsförslag där en del anslag för informations- och kommunikationspolitiken förts till reserven. Kommissionens uppmanas att lägga fram sina planer för parlamentet om hur resultaten från arbetet i den interinstitutionella gruppen för information (IGI) ska genomföras.

Rubrik 4

25. Europaparlamentet stöder ändringsskrivelse nr 1 till det preliminära förslaget till budget för 2010, som kommissionen antog den 2 september 2009, vilken föreskriver en ökning av följande två budgetposter: Palestina och klimatförändringen i utvecklingsländerna, två prioriteringar som parlamentet framfört.

26. Europaparlamentet har beslutat att föra ökningen i budgetposten för klimatförändringen i utvecklingsländerna till reserven i väntan på resultatet från konferensen om klimatförändringen i Köpenhamn. Parlamentet betonar dock behovet av ett nytt finansieringsinstrument för att hjälpa utvecklingsländerna att klara av effekterna av klimatförändringen, så att finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete i framtiden kan användas för att utföra de uppgifter det ursprungligen tilldelats.

27. Europaparlamentet upprepar sin allvarliga oro över den farligt smala marginal för handlingsutrymme som uppstått till följd av kronisk underfinansiering av en rubrik, vilken ständigt är under tryck som ett resultat av kriser i tredjeländer.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för att under perioden 2010 till 2013 återföra de ekonomiska medel som omfördelades från stabilitetsinstrumentet till livsmedelsmekanismen, i syfte att se till att EU har tillräckliga finansiella medel tillgängliga under rubrik 4 i budgeten för att spela sin roll på den internationella scenen såsom Europas medborgare förväntar sig det. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för att mobilisera ekonomiska resurser för varje instrument eller mekanism för externt katastrofbistånd som inrättas utanför stabilitetsinstrumentet, så att man kan undvika att använda medel som är planerade för stabilitetsinstrumentet.

29. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att inte ingå långtgående politiska åtaganden om ett förstärkt ekonomiskt stöd från EU utan att samtidigt planera för de nödvändiga budgetanslagen, när dessa åtaganden står i uppenbar motsatsställning till de medel som finns tillgängliga under de årliga taken i den gällande fleråriga budgetramen.

30. Europaparlamentet anser att en trygg energiförsörjning är en viktig fråga för unionen. Europaparlamentet välkomnar därför undertecknandet av alla deltagande länder i Nabucco-projektet och förväntar sig fasthet från samtliga när de behandlar andra projekt som kanske skulle kunna äventyra Nabucco.

31. Europaparlamentet fortsätter att räkna med stöd för fredsprocessen i Palestina och återuppbyggnadsbehoven på Gazaremsan. Kommissionen uppmanas att meddela vilka åtgärder den har vidtagit för att minimera risken för att projekt och program som finansieras under denna budgetpost används eller avleds till terroristorganisationer och terroristhandlingar eller ineffektiv byråkrati samt att specificera huruvida en del av detta bistånd är avsett att återuppbygga fastigheter eller infrastruktur som tidigare finansierats av EU eller dess medlemsstater och som skadats genom militär verksamhet.

32. Europaparlamentet betonar behovet av att tilldela tillräckliga medel till EU:s Östersjöstrategi i syfte att finansiera insatser som inte kan finansieras från andra budgetposter (samordning, information och pilotprojekt inom någon av handlingsplanens fyra pelare).

Rubrik 5

33. Europaparlamentet har beslutat att acceptera vissa av rådets nedskärningar i budgetposterna för de administrativa utgifterna grundat på ett selektivt synsätt, där man gör en avvägning mellan de övergripande budgetprioriteringarna, inbegripet de nya, och behovet att genomföra befintliga program.

34. Europaparlamentet har dock återinfört anslagen för personalutgifter. Parlamentet påpekar att det totala beloppet för alla typer av administrativa utgifter som finansieras utanför rubrik 5 avsevärt ökat under de senaste åren. Parlamentet begär att framtida förslag från kommissionen att överföra administrativa utgifter till driftsbudgetposter ska vara fullständigt berättigade och motiverade. Parlamentet medger att operativa program inte kan fungera utan nödvändigt administrativt stöd. Parlamentet är dock mycket oroat över att man under den nuvarande budgetramen använder en del av totalbeloppet för fleråriga program under andra rubriker än rubrik 5 för administrativa utgifter.

35. Europaparlamentet är oroat över det pågående anbudsförfarandet för ett nytt EU-kvarter. Parlamentet upprepar sitt krav på att bli fullständigt informerat om urvalsprocessen och behovet av ytterligare information om kommissionens fastighetspolitik i allmänhet.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en tidsplan för förslagen om en översyn av budgetförordningen vart tredje år.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

37. Europaparlamentet påminner om att det, enligt det interinstitutionella avtalet, är tillåtet med anslag på högst 40 miljoner EUR till pilotprojekt under ett budgetår och högst 100 miljoner EUR till förberedande åtgärder, varav högst 50 miljoner EUR till nya förberedande åtgärder.

38. Europaparlamentet anser att dessa projekt är ett oumbärligt verktyg för parlamentet när det gäller att bana väg för nya åtgärder för EU-medborgarna. Parlamentet beklagar att kommissionen för majoriteten av pågående pilotprojekt och förberedande åtgärder bara har infört betalningsbemyndiganden, vilket innebär att ingen uppföljning kommer att göras. Parlamentet har analyserat en serie intressanta förslag av vilka bara ett litet antal kunde införas i budgeten för 2010 beroende på begränsningarna till följd av det interinstitutionella avtalet och den fleråriga budgetramens tak.

39. Europaparlamentet har prioriterat genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder under deras andra och tredje år. Parlamentet avser att noga följa genomförandet av dessa och de nyinrättade projekten och åtgärderna under budgetåret 2010.

o

o o

40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av och ändringsförslagen till avsnitt III i förslaget till allmän budget, till rådet och kommissionen samt till övriga berörda institutioner och organ.

(1) EGT L 253, 7.10.2000, s. 42. (2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1. (3) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1. (4) Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA-PROV(2009)0095. (5) EUT L 167, 29.6.2009, s. 26.

STATEMENTS AGREED AT THE CONCILIATION OF 10 JULY 2009

JOINT DECLARATION FOR ENTRY IN THE COUNCIL MINUTES

Recruitment in relation with the 2004 and 2007 enlargement

"The European Parliament and the Council stress again the importance of a full recruitment on all posts related to the 2004 and 2007 enlargement, especially for middle and high management level, and insist that all efforts should be made by the institutions and specifically by EPSO to ensure that the necessary action is taken to speed up the whole process of filling up the posts granted by the budgetary authority with officials. The criteria should be as stipulated in Article 27 of the Staff Regulation and to arrive at the broadest possible geographical proportional basis as soon as possible.

The European Parliament and the Council intend to continue to monitor closely the ongoing recruitment process. To this effect, they request each institution and EPSO to provide twice a year, in March and October, an information to the budgetary authority on the state of affairs regarding recruitments in relation with the 2004 and 2007 enlargement."

COUNCIL DECLARATIONS FOR ENTRY IN THE COUNCIL MINUTES

1.      Payment appropriations

"The Council asks the Commission to submit an amending budget if the appropriations entered in the 2010 budget are insufficient to cover expenditure under sub-heading 1a (Competitiveness for growth and employment), sub-heading 1b (Cohesion for growth and employment), heading 2 (Preservation and management of natural resources) and heading 4 (EU as a global player)."

2.      Heading 4

"The Council, noting the Commission's intention to present a letter of amendment to the 2010 PDB covering at a later stage additional needs in the field of external actions, especially the priorities covered by previous letters of amendment and those referred to in the European Council conclusions of June 2009, has established its draft budget for 2010 with an appropriate margin under heading 4 allowing it to be taken into account."

3.      Building policy of EU Institutions and bodies

"The Council recalls its conclusions on the Court of Auditors' special report No. 2/2007 concerning the Institutions' expenditure on buildings and, acknowledging that building costs represent a significant part of the overall administrative expenditure of the EU Institutions, considers that a sound financial management of building expenses is essential.

The Council reiterates the importance of a strong interinstitutional cooperation in this field. It underlines the need for the Institutions to cooperate to the highest possible extent and to join their forces, both for the rental or purchase of buildings and for connected current expenses. It invites the Institutions to share facilities whenever appropriate in order to limit building expenses to the necessary minimum.

In this context, the Council welcomes the efforts already made by the Institutions to cooperate at interinstitutional level and to harmonise their building management methods. It notes with satisfaction the agreement on common guidelines for defining and measuring building space which was recently reached by interinstitutional working groups set up in Brussels and Luxembourg. The Council asks the Institutions to look into the potential for further interinstitutional cooperation which could include sharing of premises, joint management of premises and the scope for a possible interinstitutional buildings office.

The Council calls on the Institutions to establish long-term building strategies, based on realistic estimates of future staff numbers and ensuring the necessary flexibility by means of an equilibrium between owned and rented buildings, in order to avoid as far as possible any ad-hoc decisions on buildings. It also requests the Institutions to use available space in the most efficient way and to take any possible measures of internal rationalisation. The Council welcomes the work already carried out by the Institutions on alternative financing methods and awaits the coming report from the Commission.

The Council attaches great importance to receive the information required by the relevant provisions of the Financial Regulation as soon as possible. The information should include thorough need assessments and comprehensive cost-benefit analyses, the various alternatives, outlining the options to rent or buy as well as the alternative financing possibilities, and taking all financing costs into account. Well before decisions need to be taken, the information should be made available to both arms of the budgetary authority, so that they can establish their position without time pressure.

Moreover, it reiterates its call on the Secretaries-General of the Institutions to provide information before the presentation of the preliminary draft budget. While recognising each Institution's own specificities and additional particularities characterising each project, the Council asks the Institutions to pursue their work towards harmonising this information through common definitions and indicators to allow comparisons of building space and building costs between the different Institutions, including the common understanding of the method for calculating annual costs of own property spread over the entire period of their utilisation.

The Council encourages the Institutions to continue and to intensify the energy-efficiency and environment measures in their buildings, including the certification according to environmental standards, wherever this is appropriate and feasible with the given resources.

The Council takes note of the excellent cooperation between the Institutions and the administrations of their host Member States, which contribute significantly to the sound management of building issues.

The Council recalls that its observations apply equally to the specific situation of the executive agencies, and where applicable to the decentralised agencies."

UNILATERAL DECLARATION FOR ENTRY IN THE COUNCIL MINUTES

"With regard to the adoption of the Council's position on the draft budget for 2010 and in view of proceedings pending before the Court of First Instance, Germany states that the programme "Food aid for the most deprived persons in the European Union" must be implemented in accordance with Community law. Germany states its view that market purchasing should not be used for this programme. The programme must be implemented in the light of the proceedings before the Court of First Instance."

European Parliament declarations issued during the Conciliation of the First reading of the budgetary procedure 2010

Implementation of the 2009 Budget (Budget Forecast Alert)

The European Parliament is concerned about the situation of implementation of the 2009 Budget as described in the most recent Budget Forecast alert, in particular commitments under headings 3a and 3b and payments under headings 1a, 3a, 3b and 5. It stresses the importance of progressing according to the implementing schedule foreseen in the PDB.

The European Parliament asks the Commission to present by 31 August 2009 a report providing more detailed information concerning the reasons (structural, organisational, managerial, procedural) of the delays registered in the implementation of each programme or policy area concerned.

The European Parliament also requests to the Commission to provide justifications for each programme or policy area where implementation diverts from the decisions taken by the budgetary authority in the 2009 Budget.   

The simplification and a more targeted use of Structural funds in the context of the economic crisis

The European Parliament recalls the joint declarations of the three institutions on the implementation of the Cohesion policy of November 2008 and April 2009 and underlines the necessity to continue the efforts for accelerating the implementation of structural and cohesion funds. It considers that the progress made in the simplification of assessment, approval and management procedures has been insufficient, which is demonstrated in the low approval rate of Management and Control Systems (MCSs) and Major Projects (MPs). It urges the Commission to continue its efforts to simplify implementing procedures in close cooperation with Member States and in particular, to speed up the approval of MCSs and MPs, and thus accelerate payments while respecting the N+2 rule.

The EP believes that all opportunities provided by the use of Structural Funds including the adaptation or revision of the operational programs could be mobilised for more targeted actions that facilitate overcoming the effects of the economic crisis, particularly those which support growth and competitiveness and limit job losses, and invites Member States to use this possibility. Calls on the Commission to encourage and enable by means of efficient and fast procedures the use of all measures foreseen by the Structural Funds regulations aimed at supporting growth and employment. Moreover EP recalls the importance of full and efficient use of the available appropriations.

Payment appropriations

"The European Parliament asks the Commission to submit an amending budget if the appropriations entered in the 2010 budget are insufficient to cover expenditure under a specific heading, where necessary."

Heading 4

The European Parliament notes the Commission's intention to present a letter of amendment to the 2010 PDB covering, at a later stage, additional needs in the field of external actions, especially the priorities covered by previous letters of amendment and those referred to in the European Council conclusions of June 2009. The European Parliament recalls that, during the budget conciliation procedure on 21 November 2008, the Commission committed itself to present an assessment of the situation within heading 4 accompanied, if necessary, by relevant proposals. It expects the Commission to accompany the Amending Letter by a multiannual assessment of the needs in this area.

ARBETSDOKUMENT NR 1 OM BUDGETEN FÖR 2010: RAM, ARBETSMETODER OCH TIDSPLAN

I.         Ram för budgetförfarandet för 2010

1. Europeiska unionen är nu mer än femtio år gammal och dess medborgare lever i ängslan och osäkerhet. De nuvarande problemen med ekonomisk kris, energiförsörjning, klimatförändring, illegal invandring, brottslighet och terrorism visar att EU måste lämna tydlig och beslutsam hjälp. Vi skulle vilja ge mer trygghet och säkerhet åt EU-medborgarna.

2. Europeiska unionens gemensamma anslag måste så långt som möjligt inriktas på de områden där ekonomiska medel ger mer säkerhet och trygghet och kan användas mer effektivt.

3. Varje år diskuterar Europaparlamentet och rådet, som budgetmyndighetens två grenar, länge och häftigt om nivån på betalningsbemyndigandena i EU-budgeten. Europaparlamentet lyckades att uppnå en viss ökning av denna nivå. Denna har dock inte använts effektivt, främst på grund av att det råder brist på genomförandekapacitet i medlemsstaterna, vilket samtidigt minskar insatserna och Europaparlamentets auktoritet bland folk i allmänhet. Trots det problematiska genomförandet av dessa ”extra medel”, konstaterar föredraganden att jämfört med flera av Europeiska unionens mål är de gemensamma programmen fortfarande underfinansierade. Det finns ett behov av att fokusera på dessa områden som verkligen behöver extra ekonomiska resurser och samtidigt hjälpa till att stärka Europas ekonomi och de europeiska medborgarnas välstånd.

4. I en tid med en global finansiell och ekonomisk kris då medlemsstaterna agerar med sina enskilda stödåtgärder, är det Europaparlamentets roll att påpeka att Europeiska unionen har viktiga och långsiktiga verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen samt sammanhållning. Det skulle vara ett dåligt budskap om dessa verktyg, som också utgör solidaritet mellan medlemsstaterna, överskuggades av nationella lösningar.

5. De senaste globala utmaningarna visade att EU inte kan agera snabbt. Samtidigt kämpar det för att ta itu med dessa utmaningar och hittills har svaret varit lösningar som den ekonomiska återhämtningsplanen, ”livsmedelsmekanismen”, fonden för justering för globaliseringseffekter och till och med solidaritetsfonden.

6. Europaparlamentet är tvingat att agera bland institutionella och rättsliga osäkerhetsfaktorer under budgetförfarandet för 2009. Valet till Europaparlamentet 2010, en ny kommission, processen för ratificering av Lissabonfördraget och halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen är alla speciella utmaningar.

7. Situationen är svår men vi kan bygga på det arbete som utförts av föredragandena under de första åren av budgetramsperioden 2007–2013. James Elles, Kyösti Virrankoski och Jutta Haug kände särskilt ansvar när det gällde att använda budgetanslagen som ett verktyg för att skapa värden (valuta för pengarna, resultatbaserad budget). Föredraganden skulle vilja fortsätta det arbete som utförts av dessa framstående personligheter.

8. Vi måste ta ett steg i en riktning där vi främst ökar de budgetposter som ger valuta för EU-pengarna och kanske minskar de budgetanslag som inte har något mervärde eller ger några resultat.

II.       Årlig politisk strategi - ett styrmedel

9. År 2000 erkände Europeiska unionen behovet av att förvaltningen inriktades mer på resultat och beslutade att gå över till begreppet verksamhetsbaserad förvaltning. I detta syfte delade kommissionen upp sitt arbete i en mängd politiskt meningsfulla ”verksamheter”. Såsom parlamentet hade bett om, blev verksamheterna, i och med införandet av verksamhetsbaserad förvaltning, den centrala förvaltningsdelen. Det är med hänvisning till dessa verksamheter som prioriteringar och mål fastställs, resurser fördelas och förvaltas samt resultat övervakas och rapporteras.

10. Kommissionens arbete planeras och rapporteras under en årlig strategisk planerings-och rapporteringscykel.

11. När det gäller budgetåret 2010 startade cykeln i november/december 2008 (år n-2) med en policyinriktad debatt. På grundval av förslag från sina avdelningar beslutar för närvarande kommissionen om sin ”Årliga politiska strategi”, som ska fastställa de politiska prioriteringarna för 2010 och riktlinjerna för fördelningen av mänskliga och ekonomiska resurser. Den årliga strategin, som ska antas av kommissionen den 18 eller 25 februari 2009, tillhandahåller en ram för det preliminära budgetförslaget och för kommissionens årliga arbetsprogram. Vad som är viktigt ur budgetsynpunkt är att ett av målen för den årliga politiska strategin(1) är att göra det möjligt att anta en budgetram, inom vilken de fastställda prioriterade initiativen får de nödvändiga resurserna.

12. Kommissionens ordförande presenterar den årliga politiska strategin för Europaparlamentet och rådet. De tre institutionerna inleder sedan en strukturerad dialog och varje kommissionsledamot har en diskussion med det relevanta parlamentsutskottet. Resultatet av denna dialog är ett inventeringsdokument som används för att förbereda kommissionens arbetsprogram för det följande året. Kommissionens arbetsprogram överför den politiska strategin till en konkret handlingsplan och en uppsättning resultat att uppnå(2).

13. Med beaktande av den fleråriga budgetramen och den årliga politiska strategin utarbetar sedan Europeiska kommissionen det preliminära budgetförslaget och överlämnar det till rådet i slutet av april eller tidigt i maj (”senast den 1 september” enligt artikel 272.3 i fördraget).

14. Den årliga politiska strategin fastställer ramen och riktlinjerna för både budget- och lagstiftningscyklerna. Efter antagandet av strategin övergår cykeln till budgetförfarandet å ena sidan (som inleds med utarbetandet av det preliminära budgetförslaget) och den interinstitutionella dialogen (med parlamentet och rådet) å den andra(3).

15. Budgetutskottet har varit aktivt när det gällt att stödja de prioriteringar som fastställts i parlamentet och det är därför som föredraganden förordar, för det första, att budgetutskottet utarbetar budgetprioriteringarna för 2010 och, för det andra, att detta dokument antas tidigt nog före antagandet av det preliminära budgetförslaget, så att det effektivt bidrar till att utforma och konkretisera prioriteringarna.

III. Förfarandeaspekter och tidsplan

16. Efter talmanskonferensens beslut, baserat på förslagen från arbetsgruppen för en reform av parlamentets arbetsmetoder(4), planeras en strategisk debatt efter kommissionens presentation av den årliga politiska strategin, som kommer att antas ifebruari.

17. Denna debatt förstärks med två resolutioner. En resolution från de politiska grupperna om ”Kommissionens årliga politiska strategi” och en om ”Riktlinjerna för budgeten för 2010” som kommer att utarbetas av budgetutskottet.

· En möjlig tidsplan för resolutionen om ”Riktlinjerna för budgeten för 2010” skulle kunna vara följande:

· 10–11 februari: presentation av förslaget till betänkande, följt av en tidsfrist för ändringsförslag.

· 23–24 februari: omröstning om förslaget till betänkande i utskottet.

· Sammanträdesperiod mars I (alternativt mars II): Antagande av resolutionen.

18. Föredraganden önskar betona det speciella bidrag som Europaparlamentet kan lämna till följd av sina budgetbefogenheter och att det ska göra detta i rätt tid. Resolutionen bör antas helst vid plenarsammanträdet mars I, för att optimalt påverka kommissionens preliminära budgetförslag, som enligt planerna ska antas den 29 april.

19. På grund av valet kommer det inte att finnas någon möjlighet att rösta om en resolution vid plenarsammanträdet som kommenterar det preliminära budgetförslaget och drar upp riktlinjer för EP-delegationens mandat för medlingen i juli. Tidigare, särskilt under valår, har omröstningen om betänkandet om mandatet för budgetmedlingen före rådets första behandling skett enbart i budgetutskottet och inte i kammaren.

IV. Arbetsmetod

20. Under de senaste åren har budgetutskottet särskilt betonat ett kontinuerligt och konstruktivt samarbete med utskotten i syfte att följa upp deras prioriteringar för det kommande årliga budgetförfarandet. En skrivelse har redan skickats till de specialiserade EP-utskotten med en uppmaning till dem att utse budgetföredragande och hålla regelbundna möten, där det första föreslås till början av februari, före kommissionens presentation av den årliga politiska strategin.

21. Detta samarbete kommer ytterligare att formaliseras i år eftersom talmanskonferensen beslutade den 18 september 2008(5) att varje parlamentsutskott ska utse föredragande för budget- och lagstiftningsplaneringen i början av året, och utskottsordförandekonferensen bör inrätta en arbetsgrupp med dessa föredragande för att fastställa sambandet mellan budget- och lagstiftningsprioriteringarna under de årliga planeringscyklerna för budget- och lagstiftningsarbetet.

V. Prioriteringar för 2010

22. Föredraganden uppmanar ledamöterna att bidra till diskussionen i utskottet så att man börjar utforma de prioriteringar som ska ingå i nästa års EU-budget. Många av ärendena i 2009 års budget kommer att följas upp och ytterligare utvecklas i 2010 års budget men nya frågor kommer också att behandlas.

· ”Trygghet och säkerhet för Europas medborgare” som täcker många aspekter för att tillhandahålla ett svar på EU-medborgarnas alla farhågor och osäkerheter.

· Strukturfonderna: förenkla och påskynda genomförandet som en uppföljning av det uttalande som man kom överens om vid medlingssammanträdet den 21 november 2008.

· ”Instrument för finansiell planering” – tillgängliga marginaler – halvtidsöversikt.

· Det aktuella läget och nya behov i samband med EU:s externa verksamhet.

· Granskning av kommissionens personal- och byggnadspolitik.

23. De ovannämnda intresseområdena utgör en vägledande förteckning över arbetsdokument, utöver de ”förfarandemässiga” om det preliminära budgetförslaget, budgetförslaget och gemenskapsorganen, som möjliggör en mer djupgående granskning och diskussion.

ARBETSDOKUMENT NR 2 OM SÄKERHETSINSTRUMENT FÖR EU:S MEDBORGARE

I. Inledning

Europa har under många år ansetts vara en fredlig och stabil plats i världen och allmänt erkänd av alla världsmakter. Med tiden har dock denna stabilitet och detta välstånd inte kunnat undgå att överskuggas av problem som klimatförändring och globalisering, organiserad gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Förutom dessa ändringar har finanskrisen på sistone medfört ökad osäkerhet i européernas liv. Man märker mer och mer av konsekvenserna av dessa problem och därför är det knappast överraskande att följande frågor allvarligt oroar medborgarna.

· Kommer jag fortfarande att ha jobb nästa år?

· Kommer mina besparingar på bankkontot fortfarande att vara tillgängliga?

· Kommer jag kunna värma upp mitt hem nästa vinter?

· Kommer de pensionsrättigheter jag förvärvat att vara skyddade?

EU kan bevisa för medborgarna att unionen kan ge svar på dessa frågor och att problemen kan lösas på gemenskapsnivå. Då kommer samtidigt budskapet att vara tydligt för medborgarna: Ensam är man svag när det gäller att lösa globala problem. Det behövs samarbete.

För att kunna agera effektivt och därigenom uppnå de förväntade resultaten, måste EU hitta och använda rätt medel och åtgärder för att övervinna hindren. Det är viktigt att omforma det rigida budgetsystemet, där angelägna frågor inte kan besvaras tillräckligt snabbt, och övervinna begränsningen av de små belopp som är tillgängliga för finansiella instrument, som för närvarande uppgår till endast 1 procent av EU:s BNI. Dessa steg är nödvändiga för att återigen göra Europa till en plats med fred, stabilitet och välstånd.

II. Säkerhet för EU:s medborgare

Den europeiska integrationen är en av de största landvinningarna i vår kontinents historia. Den medförde inte bara fred, frihet och stabilitet utan även en period av aldrig förut skådat välstånd. Tidigare i historien var det behovet av fred som sammanförde folken i Europa. Numera är det dock ett antal problem som har direkta konsekvenser för våra medborgare – den rådande finanskrisen, bekämpandet av klimatförändringen, vårt åldrande samhälle, samt terrorism och organiserad brottslighet – som kräver ett nära samarbete på EU-nivå och ett starkt och stabilt Europa i världen.

Detta arbetsdokument bygger på den resolution som Europaparlamentet nyligen antog om riktlinjerna för budgetförfarandet för 2010(6) och syftet är att belysa de poster i EU-budgeten som anses särskilt viktiga och som återspeglar dessa ansträngningar. Budgetposterna redovisas i detalj i bilagan till arbetsdokumentet. Av bilagan framgår också de slutliga genomförandeprocenten sedan 2007 samt konsekvenserna av kommissionens finansiella planering av den 30 januari 2009.

1. Bemötande av den globala finansiella och ekonomiska krisen

De senaste globala problemen visade att EU inte klarar av att agera snabbt. EU kämpar med att lösa problemen och har hittills svarat med lösningar som livsmedelsmekanismen, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EU:s solidaritetsfond. Dessa program beslöts efter utdragna och tidskrävande diskussioner i rådet, samtidigt som Europaparlamentet gång på gång uppmanade medlemsstaterna att påskynda sitt beslutsfattande och kompromissande. Dessutom är överföringarna av ekonomiskt stöd från fonden för justering för globaliseringseffekter och EU:s solidaritetsfond till behövande regioner också långsamma på grund av onödiga administrativa bördor och betungande förfaranden.

Medlemsstaterna har nyligen reagerat på problemen men kapaciteten att agera på EU-nivå återstår fortfarande att bevisa, som i fallet med den ekonomiska återhämtningsplanen som blockerades i rådet under åtskilliga månader .

EU har viktiga och långtidsverkande medel i sin budget för att främja ekonomisk tillväxt och skapandet av arbetstillfällen och även för att främja sammanhållningen. Programmen under budgetrubrik 1a och 1b har till syfte att stimulera ekonomisk tillväxt och kan bidra till att förhindra att arbetstillfällen förloras, skapa nya arbetstillfällen och stödja små och medelstora företag. Föredraganden är dock bekymrad över att det aktuella utrymmet under budgetrubrik 1a, som beräknas till 111 599 000 euro, inte ger utrymme för att angripa den ekonomiska krisens effekter ordentligt.

Gemenskapens innovationsprogram: Entreprenörskap och innovation, Europeiska socialfonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska regionala utvecklingsfonden är oerhört viktiga.

a) Lissabonmålen

När Lissabonagendan antogs 2000 uppställde EU som strategiskt mål att senast 2010 bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, som kan uppvisa hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Budgetförfarandet 2010 är onekligen ett tillfälle att göra upp balansen.

Även om viktiga delar av Lissabonagendan uppenbart mer gäller lagstiftningsbeslut än budgetbeslut, är finansieringen på EU-nivå ett komplement till nationell finansiering. Gemenskapsbudgeten kan ge ett betydande bidrag till viktiga områden som forskning och innovation, innovativa åtgärder för små och medelstora företag och livslångt lärande. I detta sammanhang påminner föredraganden om att budgetrubrik 1a är en viktig del av gemenskapens bidrag till de europeiska insatserna på området. Det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling samt gemenskapens innovationsprogram (budgetpost 01 04 04 – se bilagan) måste granskas under budgetförfarandet.

b) Sammanhållningspolitik och ekonomisk återhämtning

Även om de åtgärder som kommissionen föreslagit under många månader blockerades i rådet är det viktigt att framhålla kommissionens avsikter: den ekonomiska återhämtningsplanen och följande åtgärder innehåller ett gemenskapsbidrag på uppskattningsvis 30 miljarder euro som ska fördelas enligt följande: 5 miljarder euro till sammanlänkning av energinät och snabba Internettjänster genom en översyn av den fleråriga budgetramen för perioden 2007–2013, förskottsbetalningar under struktur- och sammanhållningsfonderna, förhandstilldelning för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (1,5 miljarder euro), initiativ inom området forskning och utveckling, exempelvis initiativet för europeiska miljövänliga bilar, fabriker för framtidsinitiativ och energieffektiva initiativ, en ökning i förfinansieringen av de mest avancerade transeuropeiska transportprojekten samt initiativ till förmån för små och medelstora företag eller gemenskapens innovationsprogram.

Europaparlamentet bör utvärdera utvecklingen både nationellt och på EU-nivå och försöka prioritera åtgärderna så att resurserna inte sprids ut alltför tunt. Här måste kommissionen också ta ansvar och i sitt kommande preliminära budgetförslag tydligt ange vilka val som har gjorts och på vilka grunder.

Med en finansieringsram på över 347 miljarder euro för 2007–2013 ger Sammanhållningsfonden betydande stöd till medlemsstaternas och regionernas offentliga investeringar. Det finns dock risk för att trycket på de nationella budgetarna kommer att bromsa planerade investeringar. För att ge ekonomin omedelbar stimulans föreslår kommissionen i sin plan för ekonomisk återhämtning att genomförandet av strukturfonderna ska påskyndas och att förfinansieringen av programmen ska ökas så att 4,5 miljarder euro blir tillgängliga tidigare under 2009. Det var intressant att konstatera att kommissionen åtog sig att föreslå ett antal andra åtgärder för genomförandet av större investeringsprojekt, för att underlätta användningen av finansieringslösningar, förenkla behandlingen av förskottsbetalningar till mottagare och bredda möjligheterna till stödberättigande kostnader till fast ränta för alla fonder. Det återstår att se hur detta ska kunna göras förenligt med de rättsliga kraven i budgetförordningen och den rättsliga grunden för strukturfonderna. Under budgetförlikningen 2008 (för 2009 års budget) kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om en gemensam förklaring där man bekräftar vikten av sammanhållning och konsekvens inom utvecklingsbiståndet, särskilt när det gäller användningen av medel(7).

Europeiska investeringsbanken har också en viktig roll att spela, eftersom sammanhållning och konvergens är ett av de sex prioriterade målen för dess utlåningsverksamhet och är fastställt i dess verksamhetsplan. Under de rådande kreditåtstramningarna för finansiella transaktioner är EIB:s ömsesidiga samarbete av stor betydelse för den offentliga och privata sektorn. Till exempel är finansiering för små och medelstora företag av avgörande betydelse inom EU. Sådan finansiering är nu också starkt begränsad i EU:s grannregioner.

Det är budgetmyndigheten som ansvarar för utgifternas kvalitets- och lönsamhetsaspekter. Endast ett starkt regelverk kan garantera rättssäkerhet och en budget som ger medborgarna resultat. Kommissionen måste därför lägga fram ett förslag för nästa ordinarie översyn av budgetförordningen under loppet av 2009, däribland förslag till verkliga förenklingar. Kommissionen måste också trycka på rådet att utveckla och förbättra de rättsliga arbetsvillkoren för Olafs bedrägeribekämpning när det gäller de förslag som läggs fram av parlamentet(8).

2.        Energiförsörjning och transportsäkerhet

Föredraganden påminner om att gemenskapen ska bidra till att fastställa och utveckla infrastrukturen för de transeuropeiska transport-, telekommunikations- och energinäten (artikel 154 EG-fördraget). Gaskrisen nyligen var en påminnelse om att en tryggad energiförsörjning inte kan tas för givet. EU är oerhört beroende av energileveranser utifrån. Importen står för närvarande för i genomsnitt 54 procent av EU:s efterfrågan (i vissa länder även över 90 procent). Denna siffra kan komma att stiga upp till 70 procent fram till 2030 om den nuvarande utvecklingen fortsätter. 77 procent av EU:s efterfrågan på olja och 51 procent av EU:s efterfrågan på gas tillgodoses genom import, och det kommer att bli en ökande efterfrågan från tredjeländer som kommer att konkurrera om de energiresurser som EU:s medlemsstater behöver. Samtidigt kommer EU:s energiförbrukning enligt prognoserna att öka med 22 procent under perioden 1990–2020. Vidare har stigande energipriser en direkt och viktig inverkan på konsumenterna och den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Med hänsyn till dessa utmaningar måste kärnkraftens relevans omprövas.

Föredraganden framhåller att bristen på alternativa (förnybara) energikällor, alternativa transportvägar, kapacitet för energilagring och sammankoppling av energitransportnäten mellan medlemsstaterna är en nackdel för EU:s energioberoende och för befolkningens välfärd. EU bör därför förbereda sig bättre för tider av energibrist, vilket Europaparlamentet påpekade i sitt betänkande om riktlinjerna för 2010 års budget.

Som en del av EU:s återhämtningsplan har Europeiska kommissionen också lagt fram förslag om investeringar i viktiga energiinfrastrukturprojekt. Dessa ska uppfylla strategiska mål som energiförsörjning.

Kommissionens förslag om att investera i sammankopplingar av de transeuropeiska energinäten låg under många månader på is därför att rådet inte var enigt, tvärtemot Europeiska rådets önskan i december 2008.

Vidare har Europeiska gemenskapen vidtagit lagstiftningsåtgärder i en rad energifrågor som biobränslen, främjandet av förnybara energikällor, åtgärder för styrning av efterfrågan, förbättring av energieffektiviteten och avreglering av energimarknaderna. Medlemsstaterna har dock inte slutfört många av dessa åtgärder.

Det pågående energiprogrammet ”Intelligent energi – Europa”, som ingår i gemenskapens innovationsprogram, är EU:s verktyg för finansiering av åtgärder för att förbättra marknadsvillkoren för att dra nytta av många outnyttjade möjligheter att spara energi och främja användningen av förnybara energikällor och gå mot ett Europa som utnyttjar energi på ett mer intelligent sätt. Syftet är att bidra till att uppfylla tre huvudmål för den europeiska energipolitiken: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöskydd.

I slutet av mars 2009 kommer kommissionen att gå ut med en inbjudan, värd 500 miljoner euro, om att komma in med förslag till projekt för transeuropeiska transportnät. Därmed blir medel som skulle ha omfördelats i halvtidsöversynen 2010 av det fleråriga programmet för det transeuropeiska transportnätet tillgängliga snabbare.

3.        Förstärkning av den inre säkerheten

Budgetrubrik 3a har ökat påtagligt under de senaste åren och denna utveckling lär fortsätta, så som redan har planerats i den fleråriga budgetramen. Detta gäller särskilt områden som direkt gäller frågor som invandring, bekämpandet av terrorism och organiserad gränsöverskridande brottslighet.

I den finansiella planeringen av den 30 januari 2009 har finansieringen av budgetrubrik 3a ökat betydligt, från 863,095 miljoner euro 2009 till 1 009 miljoner euro 2010 (dvs. med mer än 15 procent). Siffrorna för genomförandet av 2008 års budget (88 procent i åtagandebemyndiganden och 86 procent i betalningsbemyndiganden) visar att budgetmyndigheten noga måste övervaka utgifterna på området.

En ökning med 22 miljoner euro planeras för fonden för yttre gränser från 185,5 miljoner euro till 207,5 miljoner euro (efter en ökning med 16 miljoner euro från 2008 till 2009).

Under tiden har kommissionen lagt fram ett förslag om att inrätta ett nytt organ på området, en europeisk byrå för samarbete i asylfrågor(9). De finansiella konsekvenserna av denna nya byrå måste hanteras korrekt, dvs. när det gäller tillämpningen av artikel 47 i det interinstitutionella avtalet. Det bör även framhållas att inrättandet av den nya byrån också kommer att medföra en minskning av finansieringsramen för Europeiska flyktingfonden. En annan fråga att överväga är hur förslaget passar in i ramen för den pågående reflektionen om framtiden för decentraliserade organ, och särskilt arbetet i den nyligen inrättade interinstitutionella arbetsgruppen för decentraliserade organ.

Parlamentet måste också få tydlig information om den planerade utvecklingen vad gäller Eurodac, VIS och särskilt SIS II. När det gäller den finansiella planeringen från och med 2010 säger kommissionen att den planering som anges under artikel 18 02 05 täcker artiklarna 18 02 04, 18 02 05 och 18 03 11 och att den finansiella planeringen för dessa tre instrument slagits ihop till en enda budgetartikel (18 02 05). Parlamentet måste få detaljerad information om detta.

Ytterligare klargöranden krävs också om en kommentar i APS-meddelandet(10). Kommissionen nämner en minskning med 30 miljoner euro på grund av att det saknas rättsliga instrument, vilket ändå skulle ge utrymme att inleda flera mekanismer för kontroll av de yttre gränserna (systemet för in- och utresa, systemet för registrerade resenärer). Detta framgår inte av den finansiella planeringen.

I den finansiella planeringen av den 30 januari 2009 finns också stora skillnader i utvecklingen av utgifter för vart och ett av de tre huvudprogrammen under denna rubrik:

– ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar” kommer att öka med ungefär 7,6 procent, från 620,572 miljoner till 667,9 miljoner euro (yttre gränser, viseringspolitik och fri rörlighet för personer kommer att öka med nästan 10 procent, från 338,475 till 372,5, och ”Migration – Allmänna invandrings- och asylpolitik” kommer att öka med ungefär 4,7 procent).

– ”Säkerhet och skydd av friheter” kommer att få en mer än fördubblad finansieringsram (från 99,370 miljoner till 196,900 miljoner), främst på grund av omvandlingen av Europol till ett gemenskapsorgan, och förebyggande och att bekämpning av brott kommer att öka med nästan 20 procent.

– ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” kommer att få en nedskärning på ungefär 1,5 procent (från 134,118 miljoner till 132,118 miljoner), främst på grund av minskningen av kapitlet Straffrättsliga frågor.

Kommissionen minskade det finansiella instrumentet för civilskydd (rubrik 3 B – budgetpost 07 04 01) betydligt från 20 miljoner euro 2008 till 18,5 miljoner euro 2009, och endast tack vare Europaparlamentets ingripande (som återställde beloppet från det preliminära budgetförslaget) kunde ytterligare nedskärningar, på förslag av rådet, undvikas.

Orsakerna till denna skillnad måste kontrolleras ordentligt av Europaparlamentet.

4.        Miljöskydd och bekämpande av klimatförändringar

Klimatet står för en liten del av den nuvarande fleråriga budgetramen för 2007–2013, exempelvis 2,35 miljarder euro för forskning om annan energi än kärnkraft och 2,75 miljarder euro för kärnkraftsforskning under perioden 2007–2011. Det finns också ett litet klimatanslag inom struktur- och sammanhållningsfonden samt gemensamma jordbrukspolitiken. När det gäller perioden 2000–2006 tyder uppskattningar på att cirka 13 procent av struktur- och sammanhållningsfonderna har gått till klimatvänliga investeringar.

Det globala finansieringsbehovet beräknades i en undersökning nyligen från Centre for European Policy Studies (CEPS)(11) vara mellan 0,6 procent och 1,6 procent av världens BNP, eller omkring 230 och 614 miljarder euro årligen (baserat på världens BNP 2006).

Författarna till CEPS-undersökningen uppskattar kostnaderna för EU-27 till 60 miljarder euro per år.

Det är också värt att nämna att även EIB aktivt stöder projekt för att bekämpa klimatförändringen och främja förnybara energikällor.

På inkomstsidan nämns gemenskapens system för handel med utsläppsrätter bland de källor som har potential att skapa betydande budgetinkomster i den närmaste framtiden. För närvarande finns det ingen samordning i budgeten mellan frågor som gäller energi, klimatförändring och utrikespolitik. Utöver åtgärder som täcks av avdelning 07 – Miljö, finns följande budgetposter med anknytning till klimatförändring i 2009 års budget: Budgetrubrik 2: 07 03 12 – Klimatförändringsåtgärder (ny budgetpost), med reservanslag på 20 miljoner euro, 07 03 16 – Pilotprojekt – Utveckling av förebyggande åtgärder för att stoppa ökenspridningen i Europa, med anslag på 1 miljon euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden, 07 03 17 – Förberedande åtgärder – Klimatet på den pannoniska slätten, med anslag på 2,5 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndigande, 17 03 09 – Sammansatt forskning om hälsa, miljö, transport och klimatförändringar – Förbättring av inom- och utomhusluftens kvalitet, med 4 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden för 2009.

Under rubrik 1a: kapitel 08 06 – Samarbete – Miljö (inbegripet klimatförändring) med 216 303 000 euro.

III. Slutsatser

De globala utmaningarna har aldrig tidigare varit så stora sedan Europeiska unionen grundades – finanskris, energiförsörjningskris, klimatkris, ökande olaglig invandring, brottslighet och terrorism. Resurserna i den fleråriga budgetramen för att lösa problemen förefaller dock vara otillräckliga.

Föredraganden anser att pengars kvalitativa värde bör användas som medel att kompensera den kvantitativa bristen på budgetmedel. EU:s budget finansieras av de europeiska skattebetalarna för att betala verksamheter som förväntas ge ett europeiskt mervärde och som överensstämmer med principerna om subsidiaritet, proportionalitet och solidaritet. Med en flerårig budgetram och mycket litet utrymme för nya verksamheter är det dags att börja söka efter kvalitet i EU:s utgifter. De kriterier för att mäta kvaliteten på utgifterna som uppställdes främst under budgetförfarandet 2007 (av föredraganden James Elles) är fortfarande giltiga:

– Ledde politiken till att man uppnådde de mål som budgetmyndigheten ställt upp?

– Vad är konsekvensbedömningen i förhållande till den berörda finansieringsvolymen?

– Hur stor del av finansieringen har anslagits till administrativa utgifter och hur stor del till operativa utgifter?

– Användes personalresurser och ekonomiska resurser effektivt?

– Vilket är det europeiska mervärdet av programmen eller åtgärden?

– Hur kan bedrägerier hindras?

Föredraganden är övertygad om att tillgång till en adekvat budget för 2010 kommer att bidra till att EU kan klara av den globala krisen. Detta kommer i sin tur att tydligt framhålla för EU-medborgarna att det är absolut meningsfullt att samarbeta. Ett enat Europa ger sina medborgare trygghet. En sådan trygghet kan inte någon av medlemsstaterna ensam garantera.

Att bevisa för EU-medborgarna att EU klarar att hantera kriser skulle ge ett tydligt budskap: det lönar sig att samarbeta och Europeiska unionens existens är nödvändig.

BILAGA: NYCKELPOSTER – Genomförande 2007–2009 och finansiell programplanering för 2010

De nyckelposter som nämns i detta arbetsdokument redovisas sedan 2007 års budget med slutlig genomförandeprocent vid utgången av 2007 respektive 2008, de slutliga siffrorna i 2009 års budget samt kommissionens finansiella planering av den 30 januari 2009.

ARBETSDOKUMENT NR 3 OM BUDGETFÖRFARANDET 2010 – GENOMFÖRANDE AV EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

I. Verktyg i EU:s sammahållningspolitik

1. Sammanhållningsfonden

Sammanhållningsfonden(12) riktar sig till medlemsstater vars bruttonationalprodukt (BNP) är lägre än 90 % än genomsnittet i gemenskapen. Dess syfte är att minska deras ekonomiska och sociala underskott och samtidigt stabilisera deras ekonomi. Fonden stöder åtgärder inom ramen för konvergensmålet. Den regleras nu av samma program-, förvaltnings- och övervakningsregler som ESF och ERUF.

För perioden 2007–2013 får Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern stöd ur Sammanhållningsfonden. Spanien har bara rätt till stöd under en utfasningsperiod eftersom dess BNP per capita är lägre än genomsnittet i EU-15.

Sammanhållningsfonden finansierar verksamhet inom följande kategorier: Transeuropeiska transportnät, särskilt EU:s prioriterade projekt av europeiskt intresse. På miljöområdet kan Sammanhållningsfonden även stödja energi- och transportprojekt, förutsatt att de ger tydliga miljöfördelar, till exempel inom energieffektivitet, förnybar energi, järnvägsutveckling, intermodalitet och kollektivtrafik.

Rådet kan med kvalificerad majoritet besluta att avbryta utbetalningen av ekonomiskt stöd från Sammanhållningsfonden om en medlemsstat uppvisar ett stort budgetunderskott och inte har kommit tillrätta med detta eller vidtagit lämpliga åtgärder för att göra det.

2. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

ERUF(13) har som mål att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen genom att jämna ut obalansen mellan olika regioner i EU. ERUF finansierar dels direkta investeringsstöd till företag (framför allt små och medelstora företag) för att skapa varaktiga arbetstillfällen, dels infrastruktur inom framför allt forskning och innovation, telekommunikation, miljö, energi och transport, dels finansieringsinstrument (riskkapitalfonder, fonder för lokal utveckling osv.) för att stödja regional och lokal utveckling och främja samarbetet mellan städer och regioner och dels åtgärder för tekniskt stöd.

ERUF kan agera inom de tre målen för den regionala politiken: konvergens, konkurrenskraft och sysselsättning och europeiskt territoriellt samarbete.

Konvergens (tidigare mål 1)

I de regioner som omfattas av konvergensmålet fokuserar ERUF på att modernisera och diversifiera de ekonomiska strukturerna och samtidigt skydda och skapa varaktiga arbetstillfällen genom åtgärder inom följande områden: forskning och teknisk utveckling (FoTU), innovation och företagaranda, informationssamhället, miljö, riskförebyggande åtgärder, turism, kultur, transport, energi, utbildning samt hälso- och sjukvård.

Regional konkurrenskraft och sysselsättning (tidigare mål 2)

För målet ”regional konkurrenskraft och sysselsättning” är prioriteringarna uppdelade i tre delar. Den första prioriteringen gäller innovation och kunskapsbaserad ekonomi, ökning av regional FoTU-kapacitet, stimulering av innovation och företagaranda samt förbättrade finansieringsinstrument, bland annat för företag med koppling till den kunskapsbaserade ekonomin. Den andra prioriteringen omfattar miljö och riskförebyggande åtgärder: återställande av förorenade områden, stimulering av energihushållning, främjande av ren kollektivtrafik i städerna samt utarbetande av planer för att undvika och hantera naturbetingade och tekniska risker. Den tredje prioriteringen rör tillgång till transport- och teletjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

Europeiskt territoriellt samarbete (tidigare mål 3)

Även inom det europeiska territoriella samarbetet fokuserar ERUF sitt stöd på tre huvudområden, nämligen att utveckla gränsöverskridande ekonomisk och social verksamhet, att upprätta och utveckla ett transnationellt samarbete inklusive bilateralt samarbete mellan maritima regioner samt att skapa en effektivare regionalpolitik genom främjande av interregionalt samarbete, nätverksbyggande och erfarenhetsutbyte mellan regionala och lokala instanser.

Territoriella särdrag

Inom ERUF läggs dessutom särskild vikt vid de territoriella särdragen. ERUF-åtgärderna ska hjälpa städerna att komma till rätta med sina ekonomiska, miljömässiga och sociala problem. Områden med naturbetingade nackdelar (avlägsna områden, bergsområden eller glesbygd) får särskilt stöd. Även de yttersta randområdena får särskilt stöd som kompensation för det geografiska avståndet.

3. Europeiska socialfonden (ESF).

Syftet med ESF(14) är att skapa fler och bättre arbetstillfällen i EU. ESF bidrar till att förverkliga konvergensmålet och målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning (se ovan).

Fonden ger stöd till medlemsstaterna inom följande områden: Arbetstagares och företags anpassningsförmåga: system för livslångt lärande, utveckling och spridning av nydanande arbetsformer; tillgång till arbete för arbetssökande, icke-yrkesverksamma personer, kvinnor och invandrare; social integration av missgynnade grupper och bekämpning av diskriminering på arbetsmarknaden; förstärkning av humankapitalet genom reformer av utbildningssystemen och inrättande av nätverk mellan utbildningsanstalterna.

II. Användning av fonderna under 2002–2008

Sammanhållningspolitiken står för 35,6 procent av budgetramen för 2007–2013, vilket motsvarar 347 miljarder euro i löpande priser.

Nedanstående tabell visar(15) fördelningen mellan strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för åren 2002 till 2008. Skillnaden mellan de ursprungliga och slutgiltiga uppgifterna utgörs av balanserade anslag från föregående år, ändringsbudgetar samt överföringar som har beslutats under året. Genomförandeandelen (i procent) för den ursprungliga och slutgiltiga budgeten bygger på de faktiska, absoluta beloppen och kan därför överstiga 100 % av den ursprungliga budgeten.

Skillnaderna mellan de ursprungliga och slutgiltiga budgetuppgifterna beror på en minskning av den ursprungliga budgeten under årets gång. Detta understryker de betydande skillnaderna mellan hur många miljoner euro som faktiskt har använts jämfört med de ursprungliga anslagsplanerna. (Exempelvis har 8,5 miljarder euro ”försvunnit” från de ursprungliga anslagen för 2006–2008).

Att ange 100 % genomförande för den slutgiltiga budgeten istället för den ursprungliga budgeten kan därför bli missvisande i vissa fall.

III. Bättre genomförande

Eftersom genomförandet i reella tal inte når upp till vad som krävs, samtidigt som finanskrisen under 2008 och den efterföljande ekonomiska krisen medför att sammanhållningspolitiken måste fungera bättre, förespråkar Europarlamentet betydande förändringar i förfaranden och regleringar.

Förenkling av förfarandena.

Europaparlamentet har vid ett flertal tillfällen betonat att medlemsstaterna är ansvariga för en sund förvaltning av fonderna under kommissionens överinseende. Större delen av EU-medlen betalas inte ut direkt av kommissionen utan via nationella eller regionala myndigheter i de berörda medlemsstaterna. Varje medlemsstat har egna nationella strategiska referensramar där man fastställer vilka utgifter som ska prioriteras.

Den nationella förvaltningen av genomförandet av fondmedlen är i vissa länder mycket komplicerad och innefattar flera kontroll- och granskningsinstanser. Detta skapar en extra administrativ börda som förhindrar att de anslag som ges till de nationella operativa programmen och tillhörande projekt kan omsättas snabbt och effektivt.

Europaparlamentet har också betonat betydelsen av att man som en del av förenklingarna ger de bidragsförvaltande myndigheterna tillräckliga möjligheter att effektivt stödja projektledarna för att på så sätt bland annat uppnå hävstångseffekter inom ekonomin och främja sysselsättningen genom offentlig-privata partnerskap.

Antalet försenade betalningar måste minskas

Europaparlamentet har ofta påpekat att betalningstiderna inom sammanhållningspolitiken är alldeles för långa. Rubrik 1b ska vara en politisk prioritering för Europeiska unionen inom budgetramen för 2007–2013. Därför anser parlamentet att förseningarna måste minskas och att även förskottsbetalning vid behov bör införas. Europaparlamentet upprepar att det försenade genomförandet av betalningarna inom strukturpolitiken bland annat beror på alltför restriktiva förfaranden och anser att dessa måste förenklas.

Europaparlamentet påminner även om den ståndpunkt som parlamentet antog vid förlikningen den 21 november 2008 angående utbetalningar till och genomförandet av sammanhållningspolitiken, i vilka Europaparlamentet bland annat upprepar sin begäran till medlemsstaterna om att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera ett adekvat genomförande av sammanhållningspolitiken, dvs. även inom de fastställda tidsfristerna.

Parlamentet har också velat minska de utstående åtagandena (RAL) för detta och nästa år, utan att ändra strukturfondernas regler om N+1, N+2 och N+3.

Europaparlamentets kontroll över förvaltnings- och kontrollsystemen

I samband med medlingsförfarandet inför andra behandlingen av budgeten i november 2008 antog Europaparlamentet en gemensam förklaring med kommissionen och rådet om behovet av en översyn av förvaltnings- och kontrollsystemen. Detta har medfört att kommissionen nu månadsvis rapporterar till parlamentet om hur systemen utvecklas och godkänns.

Interinstitutionella åtaganden för att förbättra sammanhållningspolitikens sätt att fungera

Vid de trepartssamtal som hölls mellan parlamentet, rådet och kommissionen den 2 april 2009 antog de tre institutionerna en gemensam förklaring om genomförandet av sammanhållningspolitiken.

I förklaringen anser de att ”näringslivet [kan] tjäna på en snabbare användning av struktur- och sammanhållningsfonderna inom maximigränserna i den överenskomna fleråriga budgetramen för 2007–2013”. De framhåller också att ”mellanliggande betalningar enligt de fastställda kontrollramarna inte kan genomföras innan förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaterna har bedömts uppfylla kraven”.

Dessutom uppmanas medlemsstaterna att ”lämna en beskrivning av sina förvaltnings- och kontrollsystem och bedömningar av efterlevnaden så snart som möjligt så att kommissionen snabbt kan inleda sin analys”. Slutligen noterar de tre institutionerna att ”de ändringar av lagstiftningen som lagstiftningsmyndigheten håller på att anta kommer att underlätta genomförandet av strukturåtgärderna och möjliggöra mellanliggande betalningar för stora projekt innan de formellt antas av kommissionen”.

Vid samma tillfälle uppmanade parlamentet och rådet

–   kommissionen att inom de befintliga rättsliga ramarna vidta nödvändiga åtgärder för att snabbt utvärdera de viktigaste problemen inom förvaltnings- och kontrollsystemen, så att mellanliggande betalningar kan inledas före Europaparlamentets första behandling av budgeten för 2010,

–         medlemsstaterna att snabbt lägga fram sina prioriterade stora projekt och kommissionen att påskynda godkännandet av dessa så att det finns en stabil, fastställd ram för deras genomförande,

–         kommissionen att rapportera om medlemsstaternas anmälningar av prioriterade stora projekt före Europaparlamentets första behandling av budgeten för 2010,

–         kommissionen att nära samarbeta med medlemsstaterna för att snabbt nå enighet om alla aspekter i fråga om efterlevnad inom förvaltnings- och kontrollsystemen,

–         medlemsstaterna att se till att alla åtgärder som finansieras genom EU:s budget fullt ut börjar genomföras under 2009 för att påskynda den ekonomiska återhämtningen och generera ett stabilt flöde av mellanliggande betalningar,

–         kommissionen att senast i september 2009 lägga fram en rapport om genomförandet i enlighet med budgetförfarandet.

I samma förklaring uppmanar parlamentet och rådet ”revisionsrätten och den myndighet som ska bevilja ansvarsfrihet att beakta denna fråga, liksom att kommissionens kontrollverksamhet är flerårig, när de bedömer förvaltningen av EU-medel”.

IV. Slutsatser

Eftersom skillnaderna inom EU har tilltagit markant sedan utvidgningen spelar sammanhållningspolitiken en fortsatt viktig roll för Europeiska unionens möjligheter att bekämpa de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan de olika regionerna. För att uppnå konkreta förändringar och verklig sammanhållning inom Europas regioner förespråkar Europaparlamentet att förfarandet för att omsätta fonderna förenklas och rationaliseras. I samarbete med Europeiska kommissionen bör parlamentet undersöka vilka värden och resultat som sammanhållningspolitiken har gett, dvs. hur mycket BNP har stigigt eller arbetslösheten har sjunkit i de regioner som har fått stöd, och om programmen har uppnått de mål som fastställdes i planeringsfasen.

Vi måste tydligt fastslå att sammanhållningspolitiken är mycket viktigt för Europeiska unionen men att endast verkliga framsteg berättigar till ytterligare ökade anslag. Européerna kräver valuta för pengarna.

ARBETSDOKUMENT NR 4 OM DET PRELIMINÄRA FÖRSLAGET TILL BUDGET FÖR 2010 – AVSNITT III – KOMMISSIONEN – EN FÖRSTA ANALYS

I.         Översikt

Den 29 april lade kommissionen fram det preliminära budgetförslaget för 2010(16) vilket uppgår till 139,489 miljarder EUR. Enligt kommissionen satsar man främst på ekonomisk återhämtning, och den största andelen av anslagen (45 procent) går till åtgärder för tillväxt och sysselsättning.

Tabell 1: De totala summorna är som följer (enligt budgetramens rubriker): i miljoner EUR

Det övergripande taket för åtagandebemyndiganden i den fleråriga budgetramen motsvarar 1,19 procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Taket för betalningsbemyndiganden är 134 155 miljoner EUR, eller 1,14 procent av BNI.

Den totala summan för åtagandebemyndiganden i det preliminära budgetförslaget för 2010 är 138 563,547 miljoner EUR, motsvarande 1,18 procent av BNI, vilket innebär en ökning med 1,54 procent jämfört med åtagandebemyndiganden i 2009 års budget. Detta ger en marginal på 1 754,3 miljoner EUR.

För betalningsbemyndiganden är den totala summan 122 322,2 miljoner EUR, motsvarande 1,04 procent av BNI. Detta är en ökning med 5,3 procent jämfört med betalningsbemyndigandena i 2009 års budget.

Den del av budgeten som ökar mest i utgifter är rubrik 3 A (bekämpning av brott och terrorism samt hantering av migrationsströmmar), en ökning på hela 13,5 procent till knappt 1 miljard EUR i åtagandebemyndiganden.

II.       Rubriker i detalj

Rubrik 1 A

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning: åtagandebemyndiganden 12 769,410 miljoner EUR, betalningsbemyndiganden 10 982,271 miljoner EUR. Detta ger en marginal på 118,6 miljoner EUR, frånräknat bemyndigandena för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, vilka beräknas uppgå till ytterligare 500 miljoner EUR per år.

I det preliminära förslaget till budget 2010 minskar både åtagandebemyndigandena (7,3 procent) och betalningsbemyndigandena (1,1 procent) jämfört med 2009, med 12,769 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden och 10,982  miljarder EUR i betalningsbemyndiganden. (Se tabell 1)

Politikområden vars anslag minskar, totalt eller delvis, under underrubrik 1 A är Ekonomiska och sociala frågor (01), Näringsliv (02), Sysselsättning och socialpolitik (04), Energi och transport (06), Forskning och direkt forskning (08, 10), Informationssamhälle och medier (09), Regionalpolitik (13), Den inre marknaden (12), Utbildning och kultur (15), Bedrägeribekämpning (24) och Statistik (29). (Se tabell 2)

Huvudprogrammen under denna underrubrik är det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, programmet för konkurrenskraft och innovation, programmet för livslångt lärande, programmet Progress, de transeuropeiska nätverken, Marco Polo II och Galileo. Andra åtgärder som bidrar till målsättningarna för konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning är Den inre marknaden, Statistik, Bedrägeribekämpning samt Beskattning och tullunion.

Anslagen för följande avdelningar i budgeten ökar jämfört med 2009 års budget, både vad gäller åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden: Näringsliv (+ 16,9 procent), Informationssamhälle (+7,6 procent), Direkt forskning (+10,9 procent) och Statistik (+5,8 procent). (Se tabell 2)

Vad gäller Energi och transport minskar åtagandebemyndigandena medan betalningsbemyndigandena ökar (-40 procent respektive +13 procent). Avseende Ekonomiska och sociala frågor och Forskning ökar åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena minskar i det preliminära budgetförslaget (+1 procent respektive -28,8 procent för Ekonomiska och sociala frågor och +10 procent respektive -15,3 procent för Forskning).

Forskning och teknisk utveckling

Denna sektor står för 59,2 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. Kommissionen föreslår en total summa av 7 565,703 miljoner EUR.

Tre viktiga partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn kommer att förberedas och lanseras till stöd för forskning och innovation, nämligen:

– ett europeiskt initiativ för miljövänliga bilar

– ett initiativ för energisnåla byggnader i Europa

– initiativet Framtidens fabriker.

Kommissionen avser också att fokusera på ren energi, energieffektivitet och energimässigt oberoende.

På området kärnfusion och kärnklyvning kommer forskning att omfatta ett säkerställande av tidigt industrideltagande i förberedelserna för demonstationsåtgärder och lanseringen av ett europeiskt näringslivsinitiativ.

Kommissionen avser att genomföra ytterligare åtgärder under det sjunde ramprogrammet som syftar till att göra europeiska transportsystem mer miljövänliga i samband med utvecklingen och införandet av en europeisk kunskapsbaserad bioekonomi (KBBE).

I samarbetsprogrammet för det sjunde ramprogrammet förutspås stöd till fem långsiktiga partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn i form av gemensamma teknikinitiativ(17) enligt artikel 171 i EG-fördraget.

Konkurrenskraft och innovation

Denna sektor står för 4,1 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. I det preliminära budgetförslaget föreslår kommissionen en total summa av 524,980 miljoner EUR.

Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) omfattar tre specifika program: programmet för företagaranda och innovation, stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik och programmet Intelligent energi – Europa. Initiativet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) kommer att fortsätta att successivt gå över från forskning till idrifttagande, en process som inleddes år 2008.

Främjande av hållbara transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet inom EU

Denna sektor står för 16 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. I det preliminära budgetförslaget föreslår kommissionen en total summa av 2 043,340 miljoner EUR.

Transport – vad gäller de transeuropeiska nätverken för transport kommer man för perioden 2007–2013 att koncentrera sig på 30 prioritetsprojekt med särskild vikt på projekt för gränsöverskridande sektioner och målsättningen att ta bort avsmalningar som orsakar trafikstockningar. Övriga prioriteringar för gemenskapsmedel inom programmet för transeuropeiska nätverk för transport kommer att vara: det europeiska tågledningssystemet (ERTMS), harmoniserade flodinformationstjänster (RIS), intelligenta transportsystem (ITS) och ett EU-instrument för lånegarantier för projekt som gäller transeuropeiska nät.

På området Land-, luft- och sjötransport prioriteras Marco Polo-programmet, programmet Naiades, utökningen av det arbete som Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (EASA) utför, verksamheten inom Europeiska sjösäkerhetsbyrån som ansvarar för utveckling av Europeiska unionens datacentral för långdistansidentifiering och långdistansspårning av fartyg (LRIT).

Kommissionen planerar dessutom att fortsätta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (GNSS och Galileo) såsom föreskrivet i den finansiella programplaneringen.

Energipolitik – år 2010 ska en ny energiplan för perioden 2010–2014 antas och man kommer att fortsätta genomförandet av den nya energipolitiken som syftar till att bekämpa klimatförändringar och höja EU:s energisäkerhet och konkurrenskraft på energiområdet. 2010 kommer också att vara första året för genomförande av paketet om den inre energimarknaden, och första året för det nya tillsynsorganet på gemenskapsnivå (Europeiska byrån för samarbete mellan nationella energitillsynsmyndigheter).

Vid trepartsmötet den 2 april 2009 kom Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att finansieringen av energiprojekt ska vara en del av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. 3 980 miljoner EUR kommer att göras tillgängliga för finansiering av energiprojekt under rubrik 1 A i budgetramen, 2 000 miljoner EUR för 2009 och 1 980 miljoner EUR för 2010. Finansieringen av anslagen för 2010 är ännu inte säkrad.

Förbättrad kvalitet på utbildning och träning

Denna sektor står för 8,6 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. I det preliminära budgetförslaget föreslår kommissionen ett totalbelopp på 1 102,078 miljoner EUR.

Programmet för livslångt lärande(18) bidrar till utvecklingen av Europeiska unionen till ett avancerat kunskapsbaserat samhälle, med hållbar ekonomisk tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och större social sammanhållning. År 2010 kommer programmet Erasmus Mundus II att finansiera nya kategorier individuella stipendier (för doktorander och europeiska studenter som följer Erasmus Mundus-kurser på masternivå). Denna sektor omfattar även Europeiska institutet för innovation och teknik och dess Kunskaps- och innovationsgrupper som kommer att inleda sin verksamhet.

Socialpolitisk dagordning

Denna sektor står för 1,5 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. I det preliminära budgetförslaget föreslår kommissionen ett totalbelopp på 190,170 miljoner EUR.

Inom denna sektor avser kommissionen att fokusera på tre huvudområden: det integrerade programmet för sysselsättning och social solidaritet (Progress) som stöder genomförandet av den socialpolitiska dagordningen, upprätthålla den sociala dialogen, fri rörlighet för arbetstagare och studier samt särskilda rapporter på det sociala området, samt genomföra Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010.

Denna sektor under underrubrik 1 A omfattar Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter(19). I enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning får den inte uppgå till mer än 500 miljoner EUR per år.

Övriga åtgärder och program

Denna sektor under underrubrik 1 A omfattar följande åtgärder: stärkandet av elektronisk kommunikation och nätsäkerhet(20), insamling av statistik till underlag för utformning av politik(21) samt gemenskapsprogrammet till stöd för särskild verksamhet på området för finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision.(22)

Denna sektor står för 3,3 procent av utgifterna för hela underrubrik 1 A. I det preliminära budgetförslaget föreslår kommissionen ett totalbelopp på 423,840 miljoner EUR.

Tabell 2: Politikområden som helt eller delvis faller under underrubrik 1 A: skillnader mellan 2009 års budget och det preliminära budgetförslaget för 2010 i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden              i miljoner EUR

Rubrik 1 B

I det preliminära budgetförslaget ökar både åtagandebemyndigandena (2 procent) och betalningsbemyndigandena (4,1 procent) för denna underrubrik (”Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning”) till en total summa av 49,382 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden och 36,382 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden.

Medan de budgeterade medlen för strukturfonderna endast ökar marginellt i åtagandebemyndiganden (0,2 procent), är ökningen av betalningsbemyndiganden avsevärt större (6,7 procent), vilket återspeglar kommissionens målsättning att fokusera på genomförande under år 2010, eftersom alla operativa program och förvaltnings- och kontrollsystem kommer att vara i funktion. Trenden är den motsatta för Sammanhållningsfonden, där åtagandebemyndigandena ökar med 9,6 procent, medan betalningsbemyndigandena minskar med 5,9 procent.

Det preliminära budgetförslaget ger en liten marginal på 12 miljoner EUR under taket i den fleråriga budgetramen på 49,4 miljarder EUR.

I 2010 års budget finns fortfarande en stor summa avsatt för betalningar för programperioden 2000–2006 (5,45 miljarder EUR, varav hälften hör till sammanhållningsfonden). Det finns till och med runt 6 miljoner EUR avsatta för program från perioden före år 2000.

Rubrik 2

Som ett klargörande kan sägas att konsumentpolitik, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (”konsumentdimensionen”) ligger under rubrik 3 B.

Rubrik 2 är även nu den största rubriken med en föreslagen budget (åtagandebemyndiganden) på 59 miljarder EUR (58 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden).

Åtagandebemyndigandena för obligatoriska utgifter ökar med 5,7 procent och för icke-obligatoriska utgifter minskar de med 0,4 procent. Betalningsbemyndigandena för obligatoriska utgifter ökar med 5,5 procent jämfört med 2009, och för de icke-obligatoriska utgifterna ökar de med 5,2 procent.

Kommissionen föreslår en avsevärd ökning av utgifterna för Jordbruk och landsbygdens utveckling (05), Miljö (07), Havs- och fiskefrågor (11) och delar av Hälsa och konsumentskydd (17). Den föreslagna ökningen ligger på 4,0 procent för åtagandebemyndiganden och 10,5 procent för betalningsbemyndiganden jämfört med 2009 års budget.

Den tillgängliga marginalen kommer då att ligga på 1,1 miljard EUR.

Jordbruk och landsbygdsutveckling

För marknadsrelaterade utgifter och direktstöd föreslås 43,3 miljarder EUR, vilket är en ökning med 6,4 procent jämfört med 2009 års budget. Landsbygdens utveckling hamnar på 14 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden och 13,4 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden, vilket betyder att åtagandebemyndigandena har minskat något i jämförelse med 2009 års budget (-1,9 procent) medan betalningsbemyndigandena ökar med nästan en tredjedel (med 3,2 miljarder EUR). Traditionella utgifter för jordbruk ökar igen i 2010 års budget till följd av fluktuationer på världsmarknaden. Detta kan ses särskilt i budgetposter för marknadsinterventioner och direktstöd för mjölk, smör och grädde. Ökningen av direktstöd kan till största delen hänföras till det successiva införandet av direktstöd även till de nya medlemsstaterna.

Fiske

Summan föreslagna utgifter för fiskeripolitiken, inklusive internationella avtal, är 960 miljoner EUR, av vilka 390 miljoner EUR hör till Europeiska fiskerifonden och internationella fiskeavtal. Jämfört med 2009 års budget ökar åtagandebemyndigandena för Europeiska fiskerifonden med 2 procent, och de minskar med 5 procent för internationella avtal. För betalningsbemyndigandena visar båda utgiftsområdena en nedåtgående trend: Europeiska fiskerifonden -14,3 procent och den gemensamma fiskeripolitikens styrelseformer och internationella fiskeavtal -5,1 procent, till stor del beroende på att 2009 års budget innehöll omfattande betalningsbemyndiganden för utestående åtaganden från programperioden 2000–2006.

Miljö

LIFE+ är det enda finansiella instrumentet som tagits fram enbart för miljön, och det omfattar en rad verksamheter som förvaltas av kommissionen och medlemsstaterna. Dessutom pågår flera pilotprojekt och förberedande åtgärder. Jämfört med 2009 års budget är de föreslagna utgifterna något lägre (åtagandebemyndiganden 307 miljoner EUR, -3,2 procent). Minskningen av betalningsbemyndiganden är avsevärd, -37,7 procent. Kommissionen motiverar dessa siffror genom att hänvisa till den ökning som budgetmyndigheten antog för 2009 års budget och förseningarna i genomförandet till följd av att programmet blev antaget så sent. Mot bakgrund av de enorma utmaningar som klimatförändringarna och många andra miljöhot utgör, bör denna nedåtgående trend utredas ytterligare.

Budgetpost 07 03 12 ”Klimatförändringsåtgärder” utgår dock (20 miljoner).

Djurs och växters hälsa

De föreslagna åtagandebemyndigandena för växters och djurs hälsa är 17,4 procent större än i 2009 års budget, med en totalsumma av 372 miljoner EUR, till följd av ökade anslag till program för utrotning och övervakning av djursjukdomar (+52 miljoner EUR).

Rubrik 3 A

Föredraganden välkomnar ökningen på 13,5 procent av åtagandebemyndiganden, till ett belopp av 980,2 miljoner EUR (med en marginal på 44,8 miljoner EUR), vilket tycks vara i enlighet med budgetramen. Betalningsbemyndigandena ökar också med 16,6 procent till 720 miljoner EUR. Denna ökning sänder en mycket positiv signal till medborgarna när det gäller ett så känsligt område.

Det finns dock stora olikheter i fråga om hur anslagen för de tre allmänna programmen kommer att utvecklas: medan anslagen för Solidaritet och hantering av migrationsströmmar samt Säkerhet och skydd av friheter ökar med 6,3 procent respektive 15,5 procent, så minskar anslagen för grundläggande rättigheter och rättvisa med 5,4 procent.

Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (+6,3 procent)

Under Solidaritet och hantering av migrationsströmmar ökar anslagen för Fonden för de yttre gränserna med runt 12 procent (till 207,5 miljoner EUR) och för Europeiska återvändandefonden med mer än 24,4 procent (till 83 miljoner EUR), medan anslagen för Europeiska flyktingfonden minskar med 15,6 procent (till 82,5 miljoner EUR).

Minskningen av anslagen till Europeiska flyktingfonden är endast delvis beroende av upprättandet av Europeiska byrån för stöd till samarbete i asylfrågor, eftersom byrån enbart anslås 5,35 miljoner EUR i det preliminära budgetförslaget. Föredraganden önskar få ytterligare förklaringar från kommissionen till denna kraftiga minskning, då parlamentet utökade anslagen till Europeiska flyktingfonden med 10 miljoner EUR så sent som i budgetförfarandet 2009, och eftersom genomförandenivån vid 2008 års utgång låg på 99,17 procent.

Dessutom ökar anslagen till Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (+8,2 procent).

Minskningen i anslag för Informationssystemet för viseringar (VIS) (från 35,7 miljoner EUR till 21 miljoner EUR) tycks kunna förklaras med att systemet slutförs under 2009. Samtidigt kommer minskningen av anslag till Schengens informationssystem (SIS II) (från 39,3 miljoner EUR till 35 miljoner EUR) att hållas under noggrann uppsikt, eftersom utvecklingen av systemet långt ifrån är uppenbar.

Budgetutskottet välkomnar att finansieringen av verksamheten vid Frontex bibehålls på samma nivå som i 2009 års budget (55 miljoner EUR efter det att parlamentet skjutit till 10 procent till det ursprungliga belopp som kommissionen föreslog). Utskottet begär dock förklaringar till att betalningsbemyndigandena minskas med nästan 50 procent (från 55 miljoner EUR till 22 miljoner EUR).

Säkerhet och skydd av friheter (+15,5 procent)

Föredraganden välkomnar ökningen i anslag för programmet Terrorism — Förebyggande, beredskap och konsekvenshantering (+5 procent) och Förebyggande och bekämpning av brott (+19 procent), och även införandet av Europol i EU:s budget till följd av dess omvandling till decentraliserat EU-organ, och uppmärksammar dess omfattande anslag (79,7 miljoner EUR för 2010). Föredraganden bekräftar avsikten att utöva en tillbörlig kontroll av anslagen och detta organ samt av dess budgetförvaltning och administration.

Grundläggande rättigheter och rättvisa (-5,4 procent)

Minskningen i anslag till detta politikområde (budgetpost 18 06 06) är i huvudsak orsakad av minskade anslag till programmet Straffrätt (26 miljoner EUR i åtaganden, vilket betyder 4,9 miljoner EUR mindre). Detta är i enlighet med den finansiella planeringen och motsvarar det minskade behovet för vissa tekniska aspekter på programmet som redan har genomförts.

Programmen Grundläggande rättigheter och medborgarskap (budgetpost 18 04 06) (-2,8 procent i åtagandebemyndiganden) och Daphne (budgetpost 18 04 07) (-1 procent i åtagandebemyndiganden) får också minskade anslag jämfört med 2009 års budget.

Ökningen av anslagen till Eurojust (+34 procent till 30,2 miljoner EUR) tycks kunna hänföras till byråns utökade samordningsuppdrag vid samarbete mellan medlemsstaterna. Genomförandet av denna ökade finansiering kommer att kontrolleras noggrant.

Rubrik 3 B

Rubrik 3 B samlar områden av stor betydelse för allmänheten, och omfattar delar av Hälsa och konsumentskydd (17), Utbildning och kultur (15), Finansiella instrumentet för civilskydd och delar av politikområdet Kommunikation (16).

I det preliminära förslaget till budget 2010 har rubrik 3 B minskat både när det gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden med 2 procent respektive 7,4 procent jämfört med budgeten för 2009.

Åtagandebemyndigandena uppgår till 649,26 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena till 639,76 miljoner EUR, vilket motsvarar 0,47 procent av den totala budgeten (siffror hämtade från det preliminära förslaget till budget 2010) i åtagandebemyndiganden och 0,52 procent i betalningsbemyndiganden, vilket ger en marginal på 18,735 miljoner EUR under taket i budgetramen på 668 miljoner EUR för 2010.

Enligt det preliminära förslaget till budget 2010 kommer de fem huvudsakliga utgiftsområdena under denna underrubrik att fördelas på följande sätt:

–   Främjande av europeisk kultur och mångfald: 221,564 miljoner EUR, vilket omfattar fleråriga program för Kultur, Aktiv ungdom, Ett Europa för medborgarna och Media 2007, och vissa områden inom Informationssamhälle och media samt Idrott.

–   Förmedling av EU:s politik och förbättrad kontakt med medborgarna: 93,350 miljoner EUR

–   Garanterad tillgång till basvaror och bastjänster: 73,390 miljoner EUR, vilket omfattar folkhälsoprogrammet och delvis politikområdet Konsumentskydd

–   Instrumentet för civilskydd: 18,550 miljoner EUR

–   Solidaritetsinstrument: Europeiska unionens solidaritetsinstrument som är ett finansiellt instrument som syftar till att kunna ge ekonomisk hjälp till en medlemsstat eller ett kandidatland som drabbas av en större katastrof. Upp till 1 miljard EUR finns tillgängligt årligen. Denna summa är inte inkluderad i budgetramens tak eller i det preliminära budgetförslaget och ställs till förfogande om så krävs genom en ändringsbudget under året.

–   Decentraliserade organ: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA): 125,296 miljoner EUR

– Rubrik 3 B omfattar följande fleråriga program (2007–2013): Folkhälsa, Konsumentskydd, Kultur 2007, Aktiv ungdom, Media 2007, Ett Europa för medborgarna och Finansiellt instrument för civilskydd. Endast två av dessa program har fått ökade anslag för både åtagande- och betalningsbemyndiganden i det preliminära förslaget till budget 2010. Kultur 2007 (+3,7 procent i åtagandebemyndiganden och +4,9 procent i betalningsbemyndiganden) och Media 2007 (+4,2 procent i åtagandebemyndiganden och +15,1 procent i betalningsbemyndiganden).

Övriga program (jämfört med 2009 års budget):

o Aktiv ungdom: 0 procent i åtagandebemyndiganden och +5,2 procent i betalningsbemyndiganden

o Programmet Europa för medborgarna: +0,1 procent i åtagandebemyndiganden och -16 procent i betalningsbemyndiganden

o Program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik: -2,6 procent i åtagandebemyndiganden och +13 procent i betalningsbemyndiganden

o Gemenskapsprogram för åtgärder på hälsoområdet (2008–2013): -2,8 procent i åtagandebemyndiganden och +60 procent i betalningsbemyndiganden

o Finansiella instrumentet för civilskydd -2,7 % i åtagandebemyndiganden och -5,8 procent i betalningsbemyndiganden.

Föredraganden vill påpeka följande:

– Under rubrik 3 B har samtliga politiska områden fått minskade anslag utom Informationssamhälle, vilket ökar med 3,8 procent i åtagandebemyndiganden och 8,4 procent i betalningsbemyndiganden. Observera: största delen av detta politikområde finansieras under rubrik 1 A i budgetramen, och även där har anslagen ökat i det preliminära budgetförslaget.

– Viktiga minskningar i betalningsbemyndiganden för politikområdena Miljö, Kommunikation och Hälsa och konsumentskydd (för respektive): -18,6 procent, -11 procent och -10,9 procent jämfört med 2009 års siffror)

– Från och med 2010 kommer anslagen för Stöd till de löpande kostnaderna för plattformen för europeiska icke-statliga organisationer på det sociala området ligga under budgetpost 15 06 66 (programmet Europa för medborgarna), i stället för under budgetpost 04 04 09 som var fallet i 2008 och 2009 års budgetar. Kommissionen menar att denna ändring är i enlighet med de särskilda målsättningarna för programmet Europa för medborgarna, och att den stöder utvecklingen av det civila samhället på EU-nivå genom att inkludera tilldelningen av strukturstöd till utsedda organisationer.

År 2008 och 2009 tilldelades denna plattform 0,68 miljoner EUR från den väl genomförda budgetposten 04 04 09. I det preliminära förslaget till budget 2010 ökade åtagandebemyndigandena för budgetpost 15 06 66 endast marginellt med 0,1 procent, och betalningsbemyndigandena minskade med 16 procent.

Rubrik 4

Allmänna aspekter

– Åtagandebemyndiganden är föreslagna till 7,92 miljarder EUR, jämfört med 8,10 miljarder år 2009. Detta innebär en minskning med 2,3 procent. Betalningsbemyndigandena är budgeterade till 7,66 miljarder EUR, en minskning med 0,66 miljarder EUR (-7,9 procent).

Denna märkliga situation måste ses mot bakgrund av finansieringen av Livsmedelsmekanismen, som antogs i december 2008, men vars anslag i huvudsak kommer att finansieras i 2009 års budget (57 procent av åtagandebemyndigandena kommer att användas i år). Föredraganden vill påminna om att budgetmyndigheten beslutade att anslå sammanlagt 1 miljard EUR till finansieringen av denna mekanism.

Därför kan man, vid en jämförelse mellan 2009 års budget (inklusive ändringsbudgetar) och det preliminära förslaget till budget 2010, se att om man bortser från finansieringen av Livsmedelsmekanismen, så föreslås i det preliminära budgetförslaget en ökning av åtagandebemyndigandena med 1,8 procent. Betalningsbemyndigandena skulle fortfarande minska med 7,1 procent jämfört med 2009 års budget till följd av slutförandet av verksamheter under flera budgetposter.

– Med beaktande av budgetramens tak på 7,89 miljarder EUR för 2010 har det preliminära förslaget till budget 2010 en marginal på 220,8 miljoner EUR (reserven för katastrofbistånd på 248,9 miljoner EUR tas inte med i beräkningen i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 17 maj). Föredraganden vill betona att denna relativt begränsade marginal (cirka 2,9 procent av de totala anslagen för rubriken) kommer att hamna under stor press eftersom kommissionen har meddelat att det föreslagna stödet till den palestinska myndigheten kommer att ökas i samband med budgetförfarandet (en ändringsskrivelse förväntas komma i september 2009), och att Georgien, Kosovo, Kuba, återföreningsprocessen på Cypern och klimatförändringar är viktiga områden där finansiering måste ske med medel från marginalen. Föredraganden vill påminna om att pilotprojekt och förberedande åtgärder under rubrik 4 också kommer att finansieras med denna marginal.

Politik och instrument

– Budgeten för GUSP (Kapitel 19 03) ökar avsevärt i det preliminära förslaget till budget 2010 (+ 39 miljoner EUR, till en total summa av 281,5 miljoner EUR, vilket motsvarar en ökning med 15,9 procent i åtagandebemyndiganden) i syfte att finansiera EU:s övervakningsuppdrag i Georgien (19 03 01) vilket förväntas bli förlängt under 2010.

– För den europeiska grannskapspolitiken och samarbete med Ryssland föreslås 1,55 miljarder EUR, en minskning med 67 miljoner EUR (-4,2 procent). Föredraganden vill dock betona följande:

– Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet öst får avsevärt ökade anslag med 55 miljoner EUR (+13,5 procent) i åtagandebemyndiganden, i huvudsak till följd av EU:s politiska prioriteringar i fråga om Georgien och det östliga partnerskapet.

– För Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet för Palestina föreslås även detta år en orealistisk finansieringsram på 175 miljoner EUR (att jämföra med 300 miljoner EUR i 2009 års budget), även om kommissionen har sagt att den troligtvis kommer att begära anpassade och mer realistiska anslag under 2010 års budgetförfarande. Föredraganden betonar att ett sådant tvåstegsförfarande inte bidrar till förståelse och en övergripande bedömning av de verkliga behoven under rubrik 4, och beklagar djupt att kommissionen gör likadant varje år. Denna nettominskning i anslag för stöd till Palestina leder till en total minskning av finansieringsramen för Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

– Anslagen för Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet syd ökar något (+ 3 miljoner EUR).

– Europaparlamentet skapade i 2009 års budget en ny budgetpost för Stöd till återanpassning och återuppbyggnad av Georgien (budgetpost 19 08 01 07) i syfte att tydligt kartlägga EU:s budgetmässiga och finansiella stöd till detta land efter konflikten i området i augusti 2008; föredraganden är mycket missnöjd med kommissionens ovilja att anslå medel till denna budgetpost (p.m.) trots den tydliga politiska drivkraften från parlamentets sida.

– Efter överenskommelsen under medlingen i november 2008 har Stabilitetsinstrumentet omfördelats till att finansiera livsmedelsmekanismen med 240 miljoner EUR. I syfte att lindra konsekvenserna av denna omfördelning och behålla ökade anslag för Stabilitetsinstrumentet föreslår kommissionen att en summa av 100 miljoner EUR förhandsfinansieras genom att senarelägga utgifter för andra finansieringsramer (Finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Instrumentet för stöd inför anslutningen och Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet). Dessa bidrag kommer att betalas tillbaka under 2011–2013 från Stabilitetsinstrumentet.

– För Instrumentet för stöd inför anslutningen anslås i det preliminära budgetförslaget en total finansieringsram på 1,593 miljarder EUR, en ökning med 4,9 procent i åtagandebemyndiganden (medan betalningsbemyndigandena minskar med mer än 22 procent), och hälften av denna summa ska gå till tillfälligt stöd och stöd för institutionsuppbyggnad.

– Tre nya budgetposter (19 09 03, 19 10 04 och 21 06 06) skapas för att återspegla förslaget inom ramen för halvtidsöversynen av finansieringsramen för yttre åtgärder som kommissionen lade fram den 21 april 2009. Instrumentet för samarbete med industriländer kommer att ändras i syfte att möjliggöra finansiering av andra åtgärder än utvecklingsstöd i länder som omfattas av finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Denna åtgärd har en föreslagen finansieringsram på 176 miljoner EUR för perioden 2010–2013 (delvis omfördelad från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete), och 34,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden har budgeterats i det preliminära förslaget till budget 2010 utöver de 23,9 miljoner EUR som redan har anslagits.

– Vad gäller Instrumentet för utvecklingssamarbete har kommissionen föreslagit något ökade anslag (+1,7 procent till en total summa av 2,414 miljarder EUR). I det preliminära budgetförslaget har man valt ut två av de många prioriteringarna inom instrumentet för utvecklingssamarbete för eventuella ytterligare finjusteringar i åtagandebemyndiganden under budgetförfarandet: gemenskapsstöd till Afghanistan och Pakistan, och stödåtgärder i viktiga bananproducerande AVS-länder. Föredraganden stöder helt kommissionens avsikt att omvärdera behovet av stöd till Afghanistan.

– Enligt överenskommelsen i samband med medlingen i november 2008 ingicks huvuddelen av åtagandena för Livsmedelsmekanismen under 2009 (262 miljoner EUR 2008, 568 miljoner EUR 2009 och 170 miljoner 2010 EUR). Budgetpost 21 02 03 har tilldelats 162,7 miljoner EUR (driftsutgifter) och budgetpost 21 01 04 05 7,3 miljoner EUR (administrativa utgifter).

– Anslagen för Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter minskar med 1,2 procent i åtagandebemyndiganden (till 155,5 miljoner EUR), men ökar i betalningsbemyndiganden (+6,7 procent, till totalt 157,8 miljoner EUR).

– Kommissionen föreslår en tydlig ökning med 8,1 procent (från 99 miljoner EUR till 107 miljoner EUR) i anslagen för Makroekonomiskt bistånd, delvis för att finansiera EU:s eventuella åtgärder för att lindra effekterna av den finansiella och ekonomiska krisen i behöriga tredjeländer, och en ökning med 3 procent i åtagandebemyndiganden för Humanitärt bistånd (från 777 miljoner EUR till 800,5 miljoner EUR) för tillhandahållande av ett första bistånd till länder som har drabbats av naturkatastrofer.

Rubrik 5

Bedömningen av hur stora anslag som behövs för 2010 är baserad på samtliga institutioners individuella förslag till beräkning av inkomster och utgifter.

Åtagande- och betalningsbemyndigandena för Administrativa utgifter ökar med 2,1 procent, med åtagandebemyndiganden på 7 857,8 miljoner EUR och betalningsbemyndiganden på 7 858,3 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 230,197 miljoner EUR. Kommissionen betonar det faktum att dess del av den administrativa budgeten endast ökar med 0,9 procent.

Kommissionen anser att marginalen på 230,197 miljoner EUR är tillräcklig för att täcka utgiftsbehovet för 2010. Kommissionen kan emellertid inte förutse till exempel hur den slutliga budgeten för parlamentet eller de andra institutionerna kommer att se ut. Det finns alltid en viss osäkerhet i beräkningarna av marginalen.

För rubrik 5 anses det vanligtvis vara viktigt med en tillräcklig marginal för att kunna tillgodose variationer i årslöner och pensionsanpassningar (inflation) som kan komma att överstiga den fastställda deflator på 2 procent som tillämpas på taket för rubrik 5.

Personal

Vid den utredning av personalresurserna som gjordes i början av 2007 åtog sig kommissionen att täcka alla personalbehov fram till 2013 med oförändrade resurser när de sista tjänsterna för Bulgarien och Rumänien hade beviljats.

Då de sista nya tjänsterna i samband med den senaste utvidgningen till Bulgarien och Rumänien beviljades i 2009 års budget, är det preliminära förslaget till budget 2010 i linje med detta åtagande: det innehåller ingen begäran om nya tjänster.

Eftersom de 250 sista nya tjänsterna för kommissionen i 2009 nu är budgeterade för ett helt år, kommer emellertid lönesumman att öka jämfört med 2009.

Kommissionen hävdar att en oöverträffad insats för intern omflyttning kommer att äga rum, framför allt för att förstärka tjänsterna med ansvar för hantering och uppföljning av den finansiella och ekonomiska krisen och genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa. Parlamentet kan granska denna process mer i detalj längre fram i förfarandet.

Slutligen efterfrågar föredraganden mer information om de ständigt ökande kostnaderna för:

– säkerhet i delegationerna

– ökade kostnader för energi och underhåll av fastigheter,

– arbetet med ett andra daghem i Bryssel

– ökade utgifter för IT-tjänster,

– ökade kostnader för EPSO med 14 procent, från 27 miljoner EUR till 31 miljoner EUR.

ARBETSDOKUMENT NR 5 OM BUDGETFÖRFARANDET FÖR 2010 – FÖRSTA KOMMISSIONSRAPPORTEN OM GENOMFÖRANDET AV PILOTPROJEKT OCH FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER 2009

1. Allmänna synpunkter

1.      Pilotprojekt och förberedande åtgärder (PP [pilot projects]/PA [preparatory actions]) är traditionellt parlamentariska initiativ. Europaparlamentet använde först pilotprojekt och förberedande åtgärder 1975(24). I dag ger de parlamentet en möjlighet att bana väg för nya åtgärder och verksamheter som berikar unionen och som kan leda till att rättsakter antas om nya EU-verksamheter och EU-program.

2.      Föredragandena för budgeten för 2009 och 2010 betonar att parlamentet fortfarande har befogenhet att, inom de begränsningar som anges i det interinstitutionella avtalet, anta pilotprojekt och förberedande åtgärder som det anser ha ett mervärde för EU-medborgarna. Föredraganden betonar även att kommissionen trots eventuella förbehåll är skyldig att göra allt den kan för att framgångsrikt genomföra de projekt/åtgärder som antas av budgetmyndigheten. En tydlig beskrivning av hur man önskar att pilotprojekt och förberedande åtgärder ska vara, följt av en ingående diskussion mellan institutionerna om eventuella hinder för genomförandet och hur dessa kan avlägsnas skulle ligga i samtliga berörda parters intresse.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder i budgetförordningen (BF)

3.      Den rättsliga grunden för pilotprojekt och förberedande åtgärder är artikel 49.6 i budgetförordningen(25) och artikel 32 i genomförandebestämmelserna(26). I dessa beskrivs undantagen till regeln (artikel 49.1 i BF) att anslag bara kan införas i EU-budgeten om en grundläggande rättsakt antagits tidigare. För pilotprojekt och förberedande åtgärder kommer alltså ett budgetbeslut först och kan endast som ett andra steg ge upphov till ett lagstiftningsbeslut i ärendet (artikel 49.6 i BF).

4.      Enligt budgetförordningen är pilotprojekt system ”av experimentell karaktär som syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Därtill hörande åtagandebemyndiganden får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår”.

5.      Förberedande åtgärder definieras som åtgärder ”avsedda att förbereda förslag till framtida åtgärder. De förberedande åtgärderna ska följa en enhetlig strategi och får vara utformade på olika sätt. Därtill hörande åtagandebemyndiganden kan endast tas upp i budgeten för maximalt tre på varandra följande budgetår. Lagstiftningsförfarandet ska vara slutfört före utgången av det tredje budgetåret”.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder i det interinstitutionella avtalet

6.      Förutom budgetförordningen finns det en annan viktig text i samband med pilotprojekt och förberedande åtgärder, nämligen det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, som ytterligare fastställer ramen.

7.      I del D i bilaga II till det interinstitutionella avtalet fastställs följande: ”För att kommissionen ska ges tillräckligt med tid för att bedöma genomförandeaspekterna av de ändringar som budgetmyndigheten planerar, och där så krävs utforma eller förlänga förberedande åtgärder eller pilotprojekt, kommer budgetmyndighetens båda parter att underrätta kommissionen om sina avsikter på detta område i mitten av juni, så att en första diskussion kan äga rum vid samrådsmötet i samband med rådets första behandling.”

8.      Det interinstitutionella avtalet innehåller även några tydliga budgettak för pilotprojekt och förberedande åtgärder : ”Institutionerna enas vidare om att begränsa det totala beloppet för pilotprojekt till 40 miljoner euro per budgetår. De enas också om att begränsa det totala anslagsbeloppet för nya förberedande åtgärder till 50 miljoner euro per budgetår, samt om att åtaganden får ingås för högst 100 miljoner euro för alla förberedande åtgärder sammanlagt.”

9.      Föredraganden för 2010 är helt medveten om denna skyldighet och beklagar att det inte var möjligt att respektera denna bestämmelse i det interinstitutionella avtalet på grund av valet av ett nytt parlament den 7 juni. En förteckning över pilotprojekt och förberedande åtgärder bör överlämnas så snart som möjligt efter det konstituerande sammanträdet i september 2009.

2. Befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder (i budgeten för 2009)

10.    I det preliminära budgetförslaget (PBF) för 2010, liksom i PBF 2009, har de flesta befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder inga åtagandebemyndiganden. Därför har majoriteten av pågående pilotprojekt och förberedande åtgärder bara betalningsbemyndiganden.

11.    I sitt PBF för 2010 har Europeiska kommissionen bara tilldelat tre förberedande åtgärder åtagandebemyndiganden.

02 02 11 – Idrifttagande av GMES-tjänster (5 miljoner EUR)

11 09 01 – Havspolitik (4,1 miljoner EUR)

15 06 11 – Förberedande åtgärd inom idrott (1,5 miljoner EUR)

12.    Europeiska kommissionen har inte tilldelat något enda pilotprojekt åtagandebemyndiganden i PBF för 2010.

Dessutom har fyra pågående pilotprojekt och förberedande åtgärder inte ens betalningsbemyndiganden.

13 03 22 Pilotprojekt – Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda

07 03 16 Pilotprojekt – Utveckling av förebyggande åtgärder för att stoppa ökenspridningen i Europa

17 02 03 Förberedande åtgärd – Övervakningsåtgärder på konsumentpolitikområdet

19 06 07 Pilotprojekt – Stöd till övervaknings- och skyddsåtgärder för gemenskapsfartyg som färdas genom områden som hotas av sjöröveri.

13.    Detaljerade sifferuppgifter finns i den bifogade tabellen. Det totalbelopp som för närvarande föreslås för ”befintliga” pilotprojekt är 0 EUR i åtagandebemyndiganden och 28,23 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden och för ”pågående” förberedande åtgärder 12,6 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 62,444 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden. Eftersom pilotprojekt och förberedande åtgärder ligger inom parlamentets befogenhetsområde, föreslår inte kommissionen några nya pilotprojekt.

3. Slutsatser

14.    I slutändan är det de övergripande taken i den fleråriga budgetramen 2007–2013 som utgör den ram som alla pilotprojekt och förberedande åtgärder måste anpassas till. I ett visst skede kan kanske inte parlamentet anta pilotprojekt och förberedande åtgärder upp till den högsta finansieringsnivå som tillåts enligt del D i bilaga II till det interinstitutionella avtalet (40 miljoner EUR för pilotprojekt, 100 miljoner EUR för förberedande åtgärder, per år) av den enkla anledningen att det inte finns någon marginal kvar för detta under den aktuella rubriken i den fleråriga budgetramen.

15.    All ny EU-verksamhet som för in i budgeten kommer att minska de tillgängliga marginalerna i den fleråriga budgetramen. Föredraganden för 2010 års budget kommer därför att bli tvungen att utvärdera huruvida de kvarstående marginalerna under de olika rubrikerna alls kommer att göra det möjligt att finansiera parlamentets prioriteringar tillräckligt.

16.    Föredragandena för 2009 och 2010 skulle vilja rikta uppmärksamheten på det faktum att tillgängligheten till finansiering för nya pilotprojekt och förberedande åtgärder är direkt beroende av i vilken omfattning parlamentet önskar fortsätta att finansiera befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder. Det är därför av yttersta vikt att i ett tidigt skede av förberedelserna inför budgetförfarandet för 2010 få kännedom om eventuella projekt/åtgärder som eventuellt inte förtjänar att få fortsätta under 2010.

17.    Parlamentets framgång med pilotprojekt och förberedande åtgärder bör inte mätas i antalet pilotprojekt och förberedande åtgärder som antas i kammaren. Föredraganden skulle snarare se en inriktning på kvalitet, genomförbarhet och mervärde för de föreslagna pilotprojekt och förberedande åtgärder som kanske skulle kunna förbättras om de resurser som finns tillgängliga för varje projekt/åtgärd inte understiger ett visst belopp.

18.    Föredragandena hoppas att budgetutskottet i nära samarbete med Europaparlamentets övriga utskott kommer att kunna enas om en förteckning över pilotprojekt och förberedande åtgärder för budgetförfarandet 2010 så snart som möjlig

Status

  Budgetpost och budgetrubrik                                                  2008   2009   2010                                  Budget för 2009        Preliminärt budgetförslag för 2010

                                                                                                              PILOTPROJEKT

 1a: Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

 02 02 03 01                                                                   CPP     CPP     CPP                                       p.m.                       p.m.  p.m.  p.m.

Konsolidering av den inre marknaden – Pilotprojekt för samarbete och klusterbildning av små och medelstora företag

 02 02 03 03                                                                   CPP     CPP     CPP                                       p.m.                  750 000  p.m.  p.m.

Pilotprojekt – Kompetensöverföring genom vägledning i små och medelstora företag

 02 02 03 04                                                                   PP2     CPP     CPP                                       p.m.                1 000 000  p.m.  850 000

 Erasmus för unga företagare

 02 02 05 01                                                                   CPP     CPP     CPP                                       p.m.                  180 000  p.m.  p.m.

Åtgärdsprogram för små och medelstora företag inför utvidgningen

 02 02 05 05                                                                   PP2     CPP     CPP                                       p.m.                  560 000  p.m.  p.m.

Pilotprojekt – Åtgärder för att främja samarbete och partnerskap mellan mikroföretag och små och

medelstora företag

 02 02 06                                                                        CPP     CPP     CPP                                       p.m.                  131 000  p.m.  p.m.

 Pilotprojekt – Kunskapsregioner

 02 02 10                                                                                           xx/??                                      p.m.                       p.m.  p.m.  p.m.

 Pilotprojekt – Tekniköverföring

 02 02 12                                                                        PP1     PP2     CPP                                       p.m.                  250 000  p.m.  p.m.

Pilotprojekt – Underlätta tillgången till försäkringar för hantverkare och små byggföretag för att främja innovation

och miljöteknik i Europeiska unionen

 04 03 09                                                                                  PP1     PP2                                1 000 000                1 000 000  p.m.  700 000

Pilotprojekt — Utstationerade arbetstagares arbets- och levnadsvillkor

 04 04 05                                                                                           xx/??                                          -                       p.m. -  -

Pilotprojekt — Integrering av åtgärder för funktionshindrade: uppföljning av Europeiska handikappåret

 04 04 10                                                                        PP1     PP2     CPP                                       p.m.                  500 000  p.m.  500 000

Pilotprojekt — Stöd för arbetstagare i samband med industriförändringar

 04 04 11 Pilotprojekt: Förebyggande av övergrepp mot äldre                   PP1     PP2                                1 000 000                1 000 000  p.m.  500 000

                                                                                              Status

 Budgetpost och budgetrubrik                                                2008   2009   2010                                  Budget för 2009                             Preliminärt budgetförslag för 2010

06 04 07                                                                       PP2     CPP     CPP                                       p.m.                1 500 000  p.m.  1 500 000

 Pilotprojekt för energisäkerhet – Biobränslen

 06 04 12                                                                        PP1     PP2     CPP                                       p.m.                  600 000  p.m.  450 000

Pilotprojekt – Europeiskt ramprogram för utveckling och utbyte av erfarenheter när det gäller hållbar stadsutveckling

 06 07 02                                                                        CPP     CPP     CPP                                           -                1 655 500 -  570 000

 Pilotprojekt för säkerhet inom det transeuropeiska vägnätet

 15 02 02 06                                                                   CPP     CPP     CPP                                           -                       p.m. -  -

Pilotprojekt — Individuell rörlighet för elever på övre sekundärstadiet

 15 02 28                                                                                           xx/??                                          -                       p.m. -  -

Pilotprojekt — Europeiska grannskapspolitikens stipendier vid College of Europe

 15 02 29                                                                        PP2     CPP     CPP                                           -                  400 000 -  1 200 000

Pilotprojekt — Samarbete mellan europeiska tekniska institut

 15 02 30                                                                        PP1     PP2     CPP                                       p.m.                       p.m.  p.m.  p.m.

Pilotprojekt — Europeiska grannskapspolitiken — Förstärka utbildningen genom stipendier och utbyten

 17 03 08                                                                        PP1     PP2     CPP                                1 000 000                1 500 000  p.m.  600 000

Pilotprojekt — Ny anställningssituation i vårdsektorn: Bästa metoder för att förbättra vårdanställdas

yrkesutbildning och kvalifikationer och deras löner

Totalt kategori 1a                                                        3 000 000  11 026 500  0  6 870 000

1b: Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

 13 03 21                                                                                  PP1     PP2                                5 000 000                5 000 000  p.m.  2 500 000

Pilotprojekt: Alleuropeisk samordning av integrationsmetoder för romer

 13 03 22                                                                                  PP1     PP2                                2 000 000                2 000 000  p.m.  p.m.

Pilotprojekt – Erasmus för lokala och regionala förtroendevalda

        �