Betänkande - A7-0060/2009Betänkande
A7-0060/2009

BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Georgien

13.11.2009 - (KOM(2009)0523 – C7‑0269/2009 – 2009/0147(CNS)) - *

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Vital Moreira
(Förenklat förfarande – artikel 46.1 i arbetsordningen)

Förfarande : 2009/0147(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0060/2009
Ingivna texter :
A7-0060/2009
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets beslut om makroekonomiskt stöd till Georgien

(KOM(2009)0523 – C7‑0269/2009 – 2009/0147(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0523),

–   med beaktande av artikel 308 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7‑0269/2009),

–   med beaktande av rapporten från det oberoende internationella undersökningsuppdraget avseende konflikten i Georgien från september 2009 (Tagliavinirapporten),

–   med beaktande av artiklarna 55 och 46.1 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A7‑0060/2009).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

MOTIVERING

1. Förslagets syfte

Kommissionen föreslår att gemenskapen ska ge Georgien makroekonomiskt stöd i form av bidrag på högst 46 miljoner euro. Stödet ska finansiera underskottet i statsbudgeten och ska enligt planen utbetalas i två delar (den första utbetalningen före utgången av 2009 och den andra i början av 2010). Stödet ska finansiera det återstående behov av extern finansiering under 2009–2010 som har konstaterats av IMF och ska kanaliseras till Georgiens statsbudget för att bidra till att täcka de akuta budgetbehoven.

2. Allmän bakgrund

Den militära konflikten mellan Georgien och Ryssland, som inleddes i augusti 2008, drabbade Georgien såväl direkt som indirekt och resulterade i ett stort antal internflyktingar i landet. Sedan dess har Georgien präglats av en allvarlig lågkonjunktur och den ekonomiska situationen i landet har förvärrats ytterligare av den globala finanskrisen som bröt ut hösten 2008. Det föreslagna stödet syftar till att bidra till Georgiens återhämtning efter den väpnade konflikten med Ryssland, och ska även bidra till att hjälpa Georgien att hantera konsekvenserna av den globala ekonomiska och finansiella krisen.

Det föreslagna makroekonomiska stödet är avsett att löpa parallellt med standby-avtalet som godkändes av IMF i september 2008. Gemenskapens utbetalningar är knutna till användningen av IMF:s resurser och har därför en direkt koppling till mottagarlandets genomförande av den makroekonomiska och strukturella politik som man kommit överens om och till takten i den ekonomiska återhämtningen.

Vid givarkonferensen i Bryssel den 22 oktober 2008 lovades Georgien betydande stöd av medlemsstaterna, andra bilaterala biståndsgivare och multilaterala långivare, inklusive upp till 500 miljoner euro från gemenskapen. Gemenskapsstödet består av dels programplanerade anslag inom finansieringsramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet, dels krisinstrument, till exempel stabilitetsinstrumentet, humanitärt bistånd och makroekonomiskt stöd. Det makroekonomiska stödet är ett komplement till andra stödinstrument och innebär att Georgien får kortsiktigt makroekonomiskt stöd inom ramen för det IMF-stödda ekonomiska programmet. Budgetstödet inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet bidrar också till att finansiera Georgiens finansieringsbehov men är kopplat till reformer inom specifika sektorer.

I samband med den första översynen av standby-avtalet (i december 2008) beslutade emellertid de georgiska myndigheterna att inte utnyttja den andra delutbetalningen från IMF enligt standby-avtalet (på grund av att utsikterna för de utländska direktinvesteringarna under 2009 såg relativt goda ut och av rädsla att skada investerarnas förtroende för landet). Kommissionen sköt därför upp förslaget om makroekonomiskt stöd, eftersom stödet endast kan ges som ett komplement till stöd från IMF.

Därefter förvärrades emellertid den ekonomiska situationen i Georgien igen, och de georgiska myndigheterna beslutade att ansöka om extern finansiering. Mot bakgrund av den andra och tredje översynen av standby-avtalet (i mars respektive augusti 2009) och med tanke på att en stor del av givarna fortfarande inte har bekräftat stödet eller preciserat när det kommer att ges, har kommissionen beslutat att bekräfta det makroekonomiska stöd som utlovades vid givarkonferensen för att hjälpa Georgien att täcka sitt finansieringsbehov.

3. Tidsfrister

Detta förslag om makroekonomiskt stöd (liksom alla tidigare förslag om makroekonomiskt stöd) har hänvisats till parlamentet i enlighet med artikel 308 i EG-fördraget, det vill säga samrådsförfarandet. Även om den artikeln inte föreskriver någon tidsfrist för parlamentets yttrande, har parlamentet alltid reagerat snabbt på behovet av makroekonomiskt stöd.

Föreliggande förslag antogs av kommissionen den 16 oktober 2009 (och översändes till parlamentet den 20 oktober 2009). Men eftersom den första utbetalningen ska göras redan före utgången av 2009 måste rådet anta sitt beslut före utgången av 2009, och därför måste parlamentet i sin tur anta sitt yttrande dessförinnan (kommissionen har informellt angett att yttrandet bör antas under sammanträdesperioden den 23–26 november 2009). Därmed har parlamentet i praktiken fått mindre än en och en halv månad på sig för att anta sin ståndpunkt (när föredraganden färdigställer detta förslag till betänkande har rådet ännu inte ens hört parlamentet officiellt) och det är helt enkelt oacceptabelt i samband med ett lagstiftningsförfarande. Exempelvis har parlamentet minst tre månader på sig för att motsätta sig kommissionens förslag till genomförandeåtgärder i samband med det föreskrivande förfarandet med kontroll[1]. Kommissionen uppvisar här en total avsaknad av respekt för parlamentets lagstiftande roll, eftersom det aldrig kan vara befogat att göra undantag från institutionernas befogenheter. Även om det inte bara är kommissionen som är inblandad i utarbetandet av sådana förslag visste kommissionen mycket väl att den första utbetalningen skulle ske redan under 2009 och att beslutet om utbetalningen alltså måste antas i tillräckligt god tid före utgången av innevarande år.

Samtidigt står det klart att gemenskapsstödet inte kan överföras till Georgiens budget under innevarande budgetår om beslutet inte antas före utgången av 2009. Med tanke på de rådande omständigheterna och Georgiens strategiska betydelse för EU i samband med både den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskap som nyligen etablerades, har föredraganden gjort sitt bästa för att tillmötesgå kommissionens begäran vad gäller tidsaspekten. Samtidigt vill föredraganden betona att detta inte betyder att han godkänner den tidsfrist som kommissionens sent framlagda förslag innebär, utan att han endast tolererar den under dessa exceptionella omständigheter.

4. Skäl till att inga ändringsförslag lagts fram

Föredraganden har för närvarande inte lagt fram några ändringsförslag till utkastet till förslag, inte för att förslaget till beslut skulle vara perfekt, utan för att föredraganden befinner sig i en mycket besvärlig situation.

För det första kan det ur förfarandesynpunkt och med hänsyn till den aktuella tidsplanen visa sig vara omöjligt att anta ett betänkande med ändringsförslag eftersom det skulle kunna leda till att stödet inte kan överföras till Georgiens budget under 2009.

För det andra betyder inte detta ”förfarandemässiga faktum” att föredraganden helt och hållet samtycker till förslaget. Föredraganden kan exempelvis inte samtycka till följande påstående: ”Fördraget innehåller inte några andra befogenheter för att anta detta beslut än de som anges i artikel 308” (skäl 10). Anledningen till att artikel 308 används istället för artikel 181a står inte att finna i fördraget, utan i förklaring nr 10 som fogas till Nicefördraget, enligt vilken ”stöd till tredje lands betalningsbalans inte ligger inom tillämpningsområdet för artikel 181 a”. Redan 2003[2] påpekade parlamentet att artikel 308 inte är lämplig och beklagade att man beslutat att införliva denna förklaring i Nicefördraget.

Det ska också påpekas att förslaget är mycket allmänt hållet och de flesta detaljerna ska överenskommas i samförståndsavtalet. För att förbättra förslagets tydlighet och transparens och öka dess ansvarsskyldighet (vad gäller villkorlighet, användning av externa revisorer för oberoende bedömningar, särskilda krav på den georgiska regeringen etc.) anser föredraganden att ett antal ändringsförslag skulle kunna vara nödvändiga, till exempel om att en oberoende efterhandsutvärdering av det makroekonomiska stödet till Georgien i enlighet med rådets beslut 2006/41/EG av den 24 januari 2006 ska avslutas innan nytt stöd kan betalas ut i enlighet med det föreliggande förslaget. Med beaktande av rapporten från det oberoende internationella undersökningsuppdraget avseende konflikten i Georgien[3] från september 2009 (Tagliavinirapporten) är föredraganden orolig över å ena sidan EU:s budgetstöd, å andra sidan den påstådda ökningen i Georgiens försvarsbudget för 2008. Den militära konflikten 2008 mellan Ryssland och Georgien har dock ytterligare ökat behovet av stöd när det gäller prioriteringarna i handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken. Detta innebär inte bara stöd till makrofinansiell stabilisering, ekonomisk återanpassning och återhämtning utan även stöd till återflyttning av internflyktingar, demokratisk utveckling, fredlig lösning av Georgiens interna konflikter osv. Därför behöver Georgien vårt stöd. Men det är av yttersta vikt att kommissionen skriver in lämpliga villkor i samförståndsavtalet och bidragsöverenskommelsen för att se till att detta stöd verkligen kommer att användas för avsedda ändamål och inte i militära syften.

För det tredje måste det än en gång framhållas att föredraganden verkligen hade en mycket kort tidsfrist för att begrunda förslaget.

Eftersom föredraganden helt och hållet instämmer med behovet att förse Georgien med ett exceptionellt makroekonomiskt stöd, stod han därför inför ett mycket svårt val: Att antingen föreslå att parlamentets yttrande antas så snart som möjligt och därmed tillgodose behovet i ett land som redan har lidit oerhört mycket, eller värna om parlamentets institutionella befogenheter och vägra att godta den oacceptabla tidsplanen för antagandet av lagstiftningsförslaget, vilket skulle leda till att Georgien inte fick det stöd som landet är i akut behov av och länge har sett fram emot.

Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår föredraganden att förslaget godkänns utan några ändringsförslag. Föredraganden förbehåller sig dock rätten att lägga fram sina ändringsförslag efter att förslaget har behandlats i utskottet, och att ta upp dessa till diskussion med rådet och kommissionen.

5. Parlamentets roll i tillhandahållandet av makroekonomiskt stöd

Föredraganden skulle i linje med tidigare resolutioner från Europaparlamentet vilja betona att ett så omfattande instrument som det makroekonomiska stödet inte helt enkelt kan betraktas som ”exceptionellt”. Det är således inte försvarbart att ett sådant instrument saknar en regelmässig rättslig grund, utan fortfarande grundas på tillfälliga beslut av rådet varje gång det utnyttjas. Det behövs en ramförordning om makroekonomiskt stöd, framtagen inom medbeslutandeförfarandet, för att förbättra insynen, ansvarsskyldigheten, övervakningen och rapporteringssystemen. I detta hänseende är det nödvändigt att understryka att lämplig rättslig grund för beslut om att bevilja makroekonomiskt stöd efter Lissabonfördragets ikraftträdande kommer att vara artikel 209.1 eller artikel 212.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), beroende på huruvida EU:s institutioner betraktar mottagarlandet som ett utvecklingsland eller inte. I båda fallen ska det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpas. Artikel 213 i EUF-fördraget bör inte tillämpas när det gäller beslut om att bevilja makroekonomiskt stöd.

Dessutom bör Europaparlamentets roll stärkas. I synnerhet bör kommissionen förbättra sin rapportering till parlamentet när det gäller det faktiska genomförandet av detta stödinstrument och ge parlamentet en avslutande utvärderingsrapport (utöver den årliga rapportering som föreskrivs i artikel 5 i förslaget).

6. Uttalande från rådet och kommissionen

Även om utskottet skulle godkänna förslaget till beslut om makroekonomiskt stöd utan några ändringsförslag uppmanar föredraganden rådet och kommissionen att göra uttalanden till parlamentet om ovan nämnda spörsmål.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Makroekonomiskt stöd till Georgien

Referensnummer

KOM(2009)0523 – C7-0269/2009 – 2009/0147(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

30.10.2009

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

INTA

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

AFET

BUDG

 

 

Inget yttrande avges

       Beslut

AFET

21.10.2009

BUDG

21.10.2009

 

 

Föredragande

       Utnämning

Vital Moreira

29.9.2009

 

 

Förenklat förfarande - beslut

10.11.2009

Behandling i utskott

10.11.2009

 

 

 

Antagande

10.11.2009

 

 

 

Ingivande

13.11.2009