Betänkande - A7-0016/2010Betänkande
A7-0016/2010

BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96

11.2.2010 - (KOM(2009)0361 – C7‑0125/2009 – 2009/0106(CNS)) - *

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Adina-Ioana Vălean


Förfarande : 2009/0106(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0016/2010
Ingivna texter :
A7-0016/2010
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96

(KOM(2009)0361 – C7‑0125/2009 – 2009/0106(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2009)0361),

–   med beaktande av artikel 284 i EG-fördraget och artikel 187 i Euratomfördraget, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C7‑0125/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till parlamentet och rådet om konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artikel 337 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7‑0016/2010).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i Euratomfördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och de nationella parlamenten parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Beaktandeled 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 284,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194.1 och 194.2,

Motivering

Föreliggande direktiv bör baseras på den nya rättsliga grunden för energi, dvs. artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom det tjänar de syften som anges där. Det förfarande som ska tillämpas enligt denna nya bestämmelse är medbeslutandeförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet deltar fullt ut som medlagstiftare.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Beaktandeled 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 187,

utgår

Motivering

Föreliggande direktiv bör baseras på den nya rättsliga grunden för energi, dvs. artikel 194.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom det tjänar de syften som anges där. Det förfarande som ska tillämpas enligt denna nya bestämmelse är medbeslutandeförfarandet, vilket innebär att Europaparlamentet deltar fullt ut som medlagstiftare.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Införandet av en gemensam energipolitik som syftar till att säkra gemenskapens energiförsörjning, möjliggöra en övergång till ett koldioxidsnålt energisystem och garantera konkurrenskraftiga energimarknader är mål som gemenskapen själv har satt upp.

(1) Införandet av en gemensam solidarisk energipolitik som syftar till att säkra unionens energiförsörjning, möjliggöra en övergång till ett högeffektivt och koldioxidsnålt energisystem och garantera solidariska energimarknader som grundas på rättvis konkurrens på den inre marknaden är mål som unionen själv har satt upp.

Motivering

Det handlar inte bara om konkurrenskraftiga marknader, utan även om rättvis konkurrens på den inre marknaden, dvs. om en solidarisk energipolitik som grundar sig på effektiv teknik som garanterar låga koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) En huvudinslag för en sådan politik är att skapa en övergripande bild av hur investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur utvecklas. Det skulle ge gemenskapen möjlighet att göra nödvändiga jämförelser och bedömningar och att vidta de åtgärder som behövs på grundval av korrekta siffror och analyser, exempelvis avseende den framtida jämvikten mellan tillgång och efterfrågan på energimarknaden.

(2) En förutsättning för utvecklingen av en europeisk energipolitik är att vi får en övergripande bild av hur investeringarna i unionens energiinfrastruktur utvecklas. Det skulle ge kommissionen möjlighet att göra nödvändiga jämförelser och bedömningar och att föreslå de åtgärder som behövs på grundval av korrekta siffror och analyser, exempelvis avseende den framtida jämvikten mellan tillgång och efterfrågan på energimarknaden. Alla åtgärder som föreslås eller vidtas på unionsnivå bör vara neutrala och inte innebära några ingrepp i marknadens funktion.

Motivering

Det politiska syftet med denna förordning bör tydliggöras. Den är ett viktigt instrument för utvecklingen av den gemensamma energipolitiken.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Under senare år har energilandskapet inom och utanför EU förändrats radikalt, och investeringar i energiinfrastruktur har därmed blivit av stor vikt när det gäller att trygga energiförsörjning inom EU, se till att den inre marknaden fungerar på ett tillfredsställande sätt och genomföra den övergång till ett koldioxidsnålt energisystem som gemenskapen har påbörjat.

(3) Under senare år har energilandskapet inom och utanför EU förändrats radikalt i ofördelaktig riktning när det gäller försörjning, och investeringar i energiinfrastruktur har därmed blivit ett väsentligt problem som vi måste lösa för att trygga en stabil energiförsörjning inom EU, se till att den inre marknaden fungerar utan avbrott och på ett tillfredsställande sätt och genomföra den övergång till ett högeffektivt och koldioxidsnålt energisystem som unionen har påbörjat.

Motivering

Det måste betonas att de förändringar som energilandskapet har genomgått har varit ofördelaktiga, vilket har medfört störningar i den regelbundna energiförsörjningen på EU:s inre marknad.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Det nya energilandskapet förutsätter stora investeringar i all infrastruktur i alla energisektorer, men också utveckling av nya typer av infrastruktur, och spridning av ny teknik på marknaden. Avregleringen av energisektorn och den fortsatta integreringen av den inre marknaden ger de ekonomiska aktörerna en mer framträdande roll när det gäller investering, samtidigt som nya politiska krav som t.ex. mål för bränsleblandningen kommer att förändra medlemsstaternas politik när det gäller att främja ny och/eller modernare energiinfrastruktur.

(4) Det nya energilandskapet förutsätter stora investeringar i all infrastruktur, särskilt i förnybar energi och energieffektivitet, men också utveckling av nya typer av infrastruktur, och spridning av ny teknik på marknaden. Avregleringen av energisektorn och den fortsatta integreringen av den inre marknaden ger de ekonomiska aktörerna en mer framträdande roll när det gäller investering, samtidigt som nya politiska krav som t.ex. mål för bränsleblandningen kommer att förändra medlemsstaternas politik när det gäller att främja ny och/eller modernare energiinfrastruktur.

Motivering

Energisparande och energieffektivitet är det kostnadseffektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen i EU. 2050 bör EU:s ekonomi vara baserad på förnybara energikällor.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) Därför bör medlemsstaterna alltid tänka på att minska energiförbrukningen i linje med EU:s 20-procentsmål för energieffektiviteten, då detta är det kostnadseffektivaste sättet att nå unionens mål för minskning av växthusgasutsläppen, samt förbättra och bygga vidare på existerande infrastruktur innan man investerar i ny sådan. Investeringsprojekt i energiinfrastruktur bör vara helt i linje med målet för 2020 att minst 20 procent av energin ska komma från hållbara förnybara energikällor.

Motivering

Förordningen bör ses som en del av den gällande gemenskapslagstiftningen avseende klimatet, och de scenarier som tas fram inom ramen för densamma bör överensstämma med de nuvarande EG-målen och bidra till att dessa uppfylls.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Med tanke på de nya politiska målen och marknadens utveckling bör investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur beaktas mer, inte minst om man vill kunna förutse problem, främja bästa praxis och införa större öppenhet och insyn i fråga om den framtida utvecklingen av gemenskapens energisystem.

(5) Med tanke på de nya energipolitiska målen och marknadens utveckling bör de prioriterade investeringarna i unionens energiinfrastruktur beaktas mer, inte minst om man vill kunna förutse problem med rsörjningstryggheten, främja bästa praxis och införa större öppenhet och insyn i fråga om den framtida utvecklingen av unionens inbördes sammanlänkade energisystem.

Motivering

Man måste fastställa en prioritetsordning bland investeringarna i syfte att garantera försörjningstrygghet, bl.a. genom överföringar mellan medlemsstaternas system.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Därför bör kommissionen, och inte minst dess observationsgrupp för energimarknaden, ha tillgång till korrekta uppgifter och korrekt information om investeringsprojekt, inbegripet projekt för avveckling, för de viktigaste delarna av gemenskapens energisystem.

(6) Därför bör kommissionen, och inte minst dess observationsgrupp för energimarknaden, i syfte att garantera investeringsprioriteringarna ha tillgång till korrekta uppgifter och korrekt information om aktuella och framtida investeringsprojekt, inbegripet projekt för avveckling av delar av infrastrukturen, för de viktigaste delarna av gemenskapens energisystem.

Motivering

Investeringsprioriteringarna när det gäller den övervakade infrastrukturen måste även omfatta aktuella och framtida planer samt beakta tillfälliga och permanenta avvecklingar.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Uppgifter och information om den förväntade utvecklingen av produktion, transport och lagringskapacitet, och om projekt inom olika energisektorer, är av intresse för gemenskapen. Det bör därför säkerställas att kommissionen får uppgifter om investeringsprojekt för vilka verksamheten redan har inletts eller enligt planerna ska inledas inom fem år och som syftar till att ta infrastruktur ur bruk inom tre år.

(7) Uppgifter och information om den förväntade utvecklingen av produktion, transport och lagringskapacitet, och om projekt inom olika energisektorer, är viktiga för unionens framtida investeringar. Det bör därför säkerställas att kommissionen, och inte minst dess observationsgrupp för marknaden, får uppgifter om planer och investeringsprojekt för vilka verksamheten redan har inletts eller enligt planerna ska inledas inom fem år och om planer som syftar till att ta hela eller delar av infrastrukturen ur bruk inom tre år.

Motivering

Uppgifter om avveckling av hela eller delar av infrastrukturen inom loppet av fem i stället för tre år underlättar planeringen.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) Den information som kommissionen fått vid tillämpningen av denna förordning får användas för att övervaka medlemsstaternas efterlevnad av sektorsspecifik EU-lagstiftning, framför allt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor 1.

 

_____________________

1 EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) I detta syfte bör medlemsstaterna till kommissionen lämna uppgifter och information om investeringsprojekt som rör produktion, lagring och transport av olja, naturgas, el, biobränslen och koldioxid och som planeras eller håller på att genomföras inom deras territorium. De berörda företagen bör vara skyldiga att delge medlemsstaterna dessa uppgifter och denna information.

(10) I detta syfte bör medlemsstaterna till kommissionen lämna uppgifter och information om investeringsprojekt som rör energiinfrastruktur för produktion, lagring och transport av olja, gas, kol, förnybar energi, el och större projekt inom fjärrvärme och fjärrkyla samt avskiljning, lagring och transport av koldioxid och som planeras eller håller på att genomföras inom deras territorium inklusive sammanlänkningar med tredjeländer. De berörda företagen bör vara skyldiga att delge medlemsstaterna dessa uppgifter och denna information, så att kommissionen kan övervaka EU:s energiinfrastruktur. Medlemsstaterna och kommissionen bör åläggas tillse att de uppgifter som lämnas av företag behandlas konfidentiellt.

Motivering

Med detta ändringsförslag klargörs och utvidgas förordningens räckvidd så att den täcker alla energikällor och hela kedjan av infrastruktur som hör samman med olika typer av energikällor.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) I syfte att undvika orimliga administrativa bördor och för att minimera kostnaderna för medlemsstaterna och företagen, inte minst de små och medelstora företagen, bör denna förordning ge möjlighet att undanta medlemsstater och företag från rapporteringsskyldigheten om jämförbar information redan delges kommissionen inom ramen för sektorsspecifik EU-lagstiftning som antagits av Europeiska unionens institutioner och som syftar till att uppnå målen att skapa konkurrenskraftiga europeiska energimarknader, att göra EU:s energisystem hållbart och att trygga energiförsörjningen i EU.

(12) I syfte att undvika orimliga administrativa bördor och för att minimera kostnaderna för medlemsstaterna och företagen, inte minst de små och medelstora företagen, bör denna förordning ge möjlighet att undanta medlemsstater och företag från rapporteringsskyldigheten om likvärdig och jämförbar information redan delges kommissionen inom ramen för sektorsspecifik EU-lagstiftning som antagits av Europeiska unionens institutioner och som syftar till att uppnå målen att skapa konkurrenskraftiga europeiska energimarknader, att göra EU:s energisystem hållbart och att trygga energiförsörjningen i EU. Därför bör man undvika varje dubblering av de rapporteringskrav som anges i det tredje paketet om avreglering av energimarknaderna (direktiv 2009/72/EG1, direktiv 2009/73/EG2, förordning (EG) nr 713/20093, förordning (EG) nr 714/20094 och förordning (EG) nr 715/2009)5. Kommissionen bör klargöra tillämpningen av detta undantag för att verkligen minska rapporteringsbördan och klargöra vilket innehåll och format och vilken rapporteringstidpunkt som krävs, vilka personer eller organ som omfattas av dessa krav samt vilka som är ansvariga för administrationen av rapporteringssystemet.

 

________________

1 EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.

 

2 EUT L 211, 14.8.2009, s. 94.

 

3 EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.

 

4 EUT L 211, 14.8.2009, s. 15.

 

5 EUT L 211, 14.8.2009, s. 36.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a) Medlemsstaterna, den enhet till vilken uppgiften delegerats eller i förekommande fall de organ som ansvarar för EU:s specifika investeringsplaner för energisektorn bör säkerställa att de uppgifter och den information som lämnas till kommissionen är av hög kvalitet, relevanta, korrekta, klara, aktuella och samstämmiga, samtidigt som kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information behandlas på ett konfidentiellt sätt.

Motivering

För att garantera konsekvens med artikel 6 är det nödvändigt att lägga till ett skäl som hänvisar till ansvaret hos medlemsstaterna och den enhet som uppgiften delegerats till eller i förekommande fall de organ som ansvarar för EU:s specifika investeringsplaner för energisektorn att säkerställa att de uppgifter som lämnas är av hög kvalitet och relevanta, samtidigt som kommersiellt känsliga uppgifter eller kommersiellt känslig information behandlas konfidentiellt.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) Med tanke på databehandlingen samt en enkel och säker inrapportering av uppgifterna bör kommissionen, och inte minst dess observationsgrupp för energimarknaden, ha möjlighet att vidta alla lämpliga åtgärder, bland annat att tillämpa integrerade IT-redskap och IT‑förfaranden..

(13) Med tanke på databehandlingen samt en enkel och säker inrapportering av uppgifterna bör kommissionen, och inte minst dess observationsgrupp för energimarknaden, ha möjlighet att vidta alla lämpliga åtgärder, bland annat att tillämpa integrerade IT-redskap och IT‑förfaranden. Kommissionen bör se till att sådana IT-resurser garanterar att de uppgifter och den information som lämnas till kommissionen behandlas konfidentiellt.

Motivering

De uppgifter och den information som kommissionen begär är mycket känslig för de ekonomiska aktörerna, och kommissionen måste därför garantera högsta konfidentialitet vid hanteringen av dessa uppgifter eller denna information.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a) Tillgången till miljöinformation regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ¹ samt av föreskrifterna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation². Denna förordning förändrar inte dessa bestämmelser.

 

EUT L 264, 25.9.2006, s. 13.

 

2 EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att samordna bestämmelserna i förordningen med Århuskonventionen och de relevanta tillämpningsinstrumenten på gemenskaps- och medlemsstatsnivå, nämligen Århusförordningen och direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Kommissionen, och i synnerhet dess observationsgrupp för energimarknaden, bör regelbundet tillhandahålla en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen av och framtidsutsikterna för gemenskapens energisystem, och i förekommande fall en mer detaljerad analys av vissa aspekter av detta energisystem. En sådan analys bör särskilt möjliggöra identifiering av möjliga luckor i infrastruktur och investeringar, i syfte att på lång sikt uppnå en jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på energi.

(15) Kommissionen, och i synnerhet dess observationsgrupp för energimarknaden, bör regelbundet tillhandahålla en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen av och framtidsutsikterna för unionens energisystem, och i förekommande fall en mer detaljerad analys av vissa aspekter av detta energisystem. En sådan analys bör komplettera nationella åtgärder, utveckla den regionala dimensionen och särskilt möjliggöra en tryggare energiförsörjning genom identifiering av möjliga luckor i infrastruktur och investeringar och risker i samband därmed, i syfte att på lång sikt uppnå en jämvikt mellan tillgång och efterfrågan på energi. Denna analys bör också bidra till en fortlöpande debatt på europeisk nivå om behovet av energiinfrastruktur, och bör därför översändas till intresserade parter för diskussion.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(15a) Små och medelstora företag bör kunna dra nytta av den övervakning av och rapportering om energiinvesteringsprojekt som föreskrivs i denna förordning för att göra insamlade uppgifter allmänt tillgängliga och på längre sikt bidra till nya och bättre samordnade investeringstrender.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Kommissionen kan bistås av experter från medlemsstaterna eller andra kvalificerade experter i syfte att utveckla gemensamma synsätt och bidra till öppenhet och insyn i fråga om framtida utvecklingar av särskilt intresse för nya aktörer på marknaden.

(16) Kommissionen kan bistås av experter från medlemsstaterna eller andra kvalificerade experter i syfte att utveckla gemensamma synsätt potentiella brister i infrastrukturen och de risker dessa för med sig, och bidra till öppenhet och insyn i fråga om framtida utvecklingar av särskilt intresse för nya aktörer på marknaden.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Genom denna förordning inrättas gemensamma ramar för anmälan till kommissionen av uppgifter och information om projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom olje-, gas-, el- och biobränslesektorerna och om investeringsprojekt som avser koldioxid som produceras i dessa sektorer.

 

1. Genom denna förordning inrättas gemensamma ramar för anmälan till kommissionen av uppgifter och information om projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom sektorerna olja, gas, kol, förnybar energi, el, och om större investeringsprojekt som avser fjärrvärme och fjärrkyla och avskiljning och lagring av koldioxid som produceras i dessa sektorer.

Motivering

Med detta ändringsförslag klargörs och utvidgas förordningens räckvidd så att den täcker alla energikällor och hela kedjan av infrastruktur som hör samman med olika typer av energikällor.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 1 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Denna förordning ska vara tillämplig på de typer av investeringsprojekt som förtecknas i bilagan för vilka verksamheten redan har inletts eller enligt planerna ska inledas inom fem år, eller som ska tas ur bruk inom tre år.

2. Denna förordning ska vara tillämplig på de typer av investeringsprojekt som förtecknas i bilagan och där uppförandet har påbörjats eller enligt planerna ska påbörjas inom fem år, eller som ska tas ur bruk inom fem år.

Motivering

Den nuvarande lydelsen (projekt ”för vilka verksamheten redan har inletts eller enligt planerna ska inledas inom fem år”) är alltför vag, och skulle, särskilt inom olje- och naturgassektorerna, kunna betyda att projekten måste anmälas på ett alltför tidigt stadium. Detta skulle kunna öka osäkerheten i de prognoser som kommissionen ska presentera.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Infrastruktur: alla slag av anläggningar och delanläggningar som används inom produktion, transport och lagring av energi eller koldioxid.

(1) Infrastruktur: alla slag av anläggningar och delanläggningar som används inom produktion, transport och lagring av energi och energikällor, eller av koldioxid.

Motivering

Energi kan lagras i fysisk form, dvs. som värmeenergi, elenergi eller potentiell energi (t.ex. vatten), men också kemiskt, i form av de ämnen som ingår i energikällorna såsom kolväten, kol och väte.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) avveckla befintlig infrastruktur.

c) avveckla hela eller delar av den befintliga infrastrukturen.

Motivering

Befintlig infrastruktur kan avvecklas antingen permanent eller tillfälligt (tekniska fel eller avsiktliga driftsstopp).

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 2 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ca) utveckla nya sammanlänkningar mellan energiöverföringssystemen i Europeiska unionen och tredjeländer.

Motivering

Det är viktigt att även ta med sammanlänkningarna mellan energiöverföringssystemen i EU och i angränsande länder.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Planerade investeringsprojekt: investeringsprojekt innan uppförandet påbörjas och kapitalkostnader uppstått eller innan avvecklingen har verkställts, däribland investeringsprojekt vars huvuddrag (läge, entreprenör, företag, tekniska funktioner osv.) helt eller delvis kan bli föremål för ytterligare översyn eller slutgiltigt tillstånd.

(3) Planerade investeringsprojekt: investeringsprojekt innan uppförandet påbörjas och kapitalkostnader uppstått eller innan avvecklingen har verkställts, däribland investeringsprojekt för vilka de behöriga myndigheterna mottagit en inledande tillståndsansökan, men vars huvuddrag (läge, entreprenör, företag, vissa grundläggande tekniska och driftsmässiga funktioner osv.) helt eller delvis kan bli föremål för ytterligare översyn eller slutgiltigt tillstånd.

Motivering

Driftsmässiga funktioner brukar inte vara kommersiellt känsliga, men vissa tekniska funktioner är det.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 7 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Transport: överföring av energikällor, produkter eller koldioxid, via ett nät, framför allt

(7) Transport: överföring av el, gas, flytande bränslen eller koldioxid, via ett nät, framför allt

Motivering

Transport omfattar både energikällor (gas, flytande och till och med fasta bränslen) och el.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 7 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) genom ledningar för fjärrvärme och fjärrkyla.

Motivering

I förslaget till förordning saknas fjärrvärme och fjärrkyla under rubriken ”Transport”. Även om ledningsnäten för fjärrvärme och fjärrkyla är av lokal natur bör investeringar i dessa nät nämnas eftersom de fördelar näten ger kommer hela EU till godo i form av försörjningstrygghet, förbättrad energieffektivitet och utsläppsminskningar. Dessutom är investeringskostnaderna det största hindret för mer fjärrvärme och fjärrkyla i Europa trots att man genom infrastrukturkostnaderna slipper kostnaderna för bränsle tack vare att värme återanvänds.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Lagring: permanent eller tillfällig förvaring av energikällor eller koldioxid i infrastruktur ovan eller under mark eller i geologiska områden.

(8) Lagring: permanent eller tillfällig lagring av värmeenergi och elenergi eller energikällor i infrastruktur ovan eller under mark eller i geologiska områden eller inneslutning av koldioxid i underjordiska geologiska formationer.

Motivering

Definitionen av lagring av koldioxid bör vara i linje med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/31/EG av den 23 april om geologisk lagring av koldioxid och ändring av rådets direktiv 85/337/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, 2001/80/EG, 2004/35/EG, 2006/12/EG och 2008/1/EG samt förordning (EG) nr 1013/2006.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 8a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a) Lagringsanläggning: system med slutna lagringstankar eller en avgränsad geologisk plats som utgör ett slutet lagringsrum.

Motivering

En lagringsanläggning utgör också en del av infrastrukturen.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Primära energikällor som olja, naturgas eller kol, eller omvandlade energikällor som elektricitet.

a) Primära energikällor som olja, naturgas, kol eller kärnbränsle, eller omvandlade energikällor som elektricitet.

Motivering

Även kärnbränsle är en primär energikälla.

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a) Sammanställda uppgifter: uppgifter som sammanställts på nationell eller regional nivå, varvid sammanställningen får göras regionalt om sammanställning på nationell nivå skulle avslöja kommersiellt känsliga uppgifter om ett specifikt företag.

Motivering

Sammanställning på nationell nivå skulle inte vara tillräckligt i vissa medlemsstater, då endast ett företag skulle omfattas av denna förordning. Därför bör förordningen ge möjlighet till sammanställning av uppgifter även på regional nivå. Men för att inte ge företagen möjlighet att själva bestämma på vilken regional nivå som uppgifterna ska sammanställas, ska kommissionen besluta om lämplig regional nivå efter ett gemensamt förslag från de berörda medlemsstaterna eller de enheter som uppgiften delegerats till.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10b) Särskilt organ: ett organ som genom den sektorsspecifika EUlagstiftningen på energiområdet fått i uppgift att förbereda och anta unionsomfattande fleråriga utvecklingsplaner för nätet och planer för investeringar i energiinfrastruktur, t.ex. Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för el, i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel1 samt Europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystemen för gas i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten2.

 

_______________________________________

1 EUT L 211, 14.8.2009, s. 15.

 

2 EUT L 211, 14.8.2009, s. 36.

Motivering

Förslaget till förordning hänvisar upprepade gånger till sådana särskilda organ (se t.ex. artikel 3.2) Det måste förtydligas att denna bestämmelse syftar direkt på de organ för systemansvariga för överföringssystem, som det föreskrivs om i det tredje paketet om avreglering av energimarknaderna som antogs under våren/sommaren 2009. Entso-E och Entso-G bör alltså omnämnas särskilt någonstans. Bästa och enklaste sättet är att ta upp dem under definitionerna och där göra de förtydliganden som behövs för hela förordningen.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 2 – led 10c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10c) Fjärrvärme eller fjärrkyla: distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer.

Motivering

I förordningen bör fjärrvärmeproduktion, kraftvärme samt fjärrvärme och fjärrkyla nämnas särskilt. De flesta av de alternativ som nämns under ”el” är som effektivast när de alstrar värme eller både värme och el. Definitionen har kopierats ordagrant från Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG (artikel 2 g).

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. För att insamlingen och rapporteringen av uppgifter ska bli rimlig ska den medlemsstat eller den enhet som uppgiften delegerats till samla in alla uppgifter och all information som specificeras i denna förordning från början av 2010 och därefter vartannat år.

1. För att insamlingen och rapporteringen av uppgifter ska bli rimlig ska den medlemsstat eller den enhet som uppgiften delegerats till samla in alla uppgifter och all information som specificeras i denna förordning från början av 2011 och därefter vartannat år.

Motivering

Eftersom förordningen kommer att antas först 2010 är det orealistiskt att begära rapportering fr.o.m. 2010. När det gäller rapporteringen från de särskilda organen enligt punkt 2 b, är det omöjligt att de gemenskapsomfattande tioåriga utvecklingsplaner för nätet som ska antas av Entso-E och Entso-G kommer att finnas tillgängliga 2010 eftersom deras respektive förordningar inte träder i kraft förrän den 3 mars 2011.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 3 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Sammanställda uppgifter och relevant projektinformation ska rapporteras till kommissionen 2010, som är det första rapporteringsåret, och därefter vartannat år.

Sammanställda uppgifter och relevant projektinformation ska rapporteras till kommissionen 2011, som är det första rapporteringsåret, och därefter vartannat år.

Motivering

Eftersom förordningen kommer att antas först 2010 är det orealistiskt att begära rapportering fr.o.m. 2010. När det gäller rapporteringen från de särskilda organen enligt punkt 2 b, är det omöjligt att de gemenskapsomfattande tioåriga utvecklingsplaner för nätet som ska antas av Entso-E och Entso-G kommer att finnas tillgängliga 2010 eftersom deras respektive förordningar inte träder i kraft förrän den 3 mars 2011.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Bestämmelserna i första stycket är dock inte tillämpliga på företag i de fall då den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa andra metoder för att tillhandahålla kommissionen uppgifter och information i enlighet med artikel 3.

Bestämmelserna i första stycket är dock inte tillämpliga på företag i de fall då den berörda medlemsstaten beslutar att tillämpa andra metoder för att tillhandahålla kommissionen uppgifter och information i enlighet med artikel 3, förutsatt att uppgifterna eller informationen är jämförbara och likvärdiga.

Motivering

Även om det är vettigt att undvika dubbla rapporteringsmekanismer när företag använder andra kanaler för att förse kommissionen med upplysningar, måste man se till att den information och de uppgifter som lämnas på annat sätt är fullt ut likvärdiga och jämförbara med de uppgifter och den information som ingår i rapporteringsskyldigheten. Detta är viktigt för att man med den nya förordningen ska kunna förbättra tillämpningen av den gamla.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 4 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Medlemsstaterna ska undvika dubbelarbete i samband med uppgiftsinsamling och minimera kostnaderna för företagen.

2. Medlemsstaterna ska undvika dubbelarbete i samband med uppgiftsinsamling som redan krävs enligt gällande EU-lagstiftning och minimera kostnaderna för företagen.

Motivering

Man måste framhäva syftet att undvika dubbel rapportering och onödiga administrativa bördor.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Läge, namn, typ och väsentliga egenskaper avseende infrastruktur eller kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande.

(a) Volymen på kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande.

Motivering

I punkt 3 i samma artikel nämns ”den installerade kapacitetens volym”. Det måste klargöras att ordet kapacitet i punkt 1 syftar på samma information.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Läge, namn, typ och väsentliga egenskaper avseende infrastruktur eller kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande.

(a) Läge, namn, typ och väsentliga egenskaper avseende infrastruktur eller kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande, med uppgifter om vilken kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet och vilken som är under uppförande.

Motivering

För att kunna bedöma energisäkerheten är det viktigt att skilja mellan de investeringar som kan betraktas som ”säkra” och som på kort sikt kommer att bidra till att höja energisäkerheten, och de investeringar som fortfarande befinner sig på planeringsstadiet. Beslutsfattandet är en sannolik källa till osäkerhet inom produktionssektorn, liksom de komplicerade förfarandena för tillståndsgivning är det inom transportsektorn.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) Datum då de behöriga myndigheterna mottagit den inledande tillståndsansökan samt det uppskattade datum då alla nödvändiga tillstånd kommer att ha getts.

Motivering

Som Europeiska ekonomiska och sociala kommittén föreslog i sitt yttrande (TEN/411) bör denna förordning också syfta till att analysera hur de anmälda projekten håller tidsplanen.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(fa) Perioder på över tre år under vilka en infrastruktur temporärt inte kommer att finnas tillgänglig eller driften av den kommer att vara inställd.

Motivering

Detta ändringsförslag syftar till att förebygga att installationer inte finns tillgängliga och förhindra konsekvenserna av om de inte är tillgängliga, exempelvis i händelse av större investeringar.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Sannolikt avvecklingsdatum.

(b) Sannolikt avvecklingsdatum samt, i förekommande fall, etappdatumen för den successiva avvecklingen av infrastrukturens drift.

Motivering

Det är viktigt att få mer information om de exakta utvecklingsfaserna i samband med ny energiinfrastruktur.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) Förteckning över vilka åtgärder som planeras för återställandet av miljön, om sådana åtgärder krävs i specifik lagstiftning.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. All rapportering i enlighet med artikel 3 ska omfatta uppgift om den installerade kapacitetens volym i början av det aktuella rapporteringsåret.

3. All rapportering i enlighet med artikel 3 ska omfatta uppgift om den installerade produktions-, transport- och lagringskapacitetens volym i början av det aktuella rapporteringsåret.

Motivering

Ett förtydligande.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 3 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

De medlemsstater, den enhet som uppgiften delegerats till eller de särskilda organ som avses i artikel 3.2 ska komplettera rapporteringen med eventuella kommentarer, däribland kommentarer om förseningar eller hinder som rör genomförandet av investeringsprojekt.

När medlemsstaterna har information av något slag om förseningar med och/eller hinder för genomförandet av investeringsprojekt ska den enhet som uppgiften delegerats till eller de särskilda organ som avses i artikel 3.2 ta med denna information i den rapportering som avses i artikel 3.

Motivering

Det måste göras tydligt att medlemsstaterna är skyldiga att komplettera sin rapportering med kommentarer om de har någon information om förseningar med och/eller hinder för genomförandet av investeringsprojekt.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna, den enhet som uppgiften delegerats till eller i förekommande fall de organ som ansvarar för EU:s specifika investeringsplaner för energisektorn ska säkerställa att de uppgifter och den information som lämnas till kommissionen är av hög kvalitet, relevanta, korrekta, klara, aktuella och samstämmiga.

1. Medlemsstaterna, den enhet som uppgiften delegerats till eller i förekommande fall de särskilda organ som ansvarar för EU:s specifika investeringsplaner för energisektorn ska säkerställa att de uppgifter och den information som lämnas till kommissionen är av hög kvalitet, relevanta, korrekta, klara, aktuella och samstämmiga. Om informationen inte är tillräckligt tydlig och fullständig får kommissionen kräva att dessa organ lämnar ytterligare information.

Motivering

Tidigare tillämpades inte de förra förordningarna korrekt, och kommissionen hade inte alltid tillgång till konsekventa och jämförbara uppgifter. Det måste göras klart att den information som lämnas till kommissionen ska vara tydlig och fullständig och, om så inte är fallet, att kommissionen har rätt att begära förtydliganden.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

När det gäller organ som har ansvar för energispecifika investeringsplaner ska de uppgifter och den information som lämnas åtföljas av relevanta kommentarer från medlemsstaterna om kvaliteten på de uppgifter och den information som samlats in.

När det gäller särskilda organ som har ansvar för energispecifika investeringsplaner ska de uppgifter och den information som lämnas åtföljas av relevanta kommentarer från medlemsstaterna om kvaliteten på och relevansen av de uppgifter och den information som samlats in.

Motivering

Medlemsstaterna, den enhet som uppgiften delegerats till eller i tillämpliga fall de organ som har ansvar för EU:s energispecifika investeringsplaner måste garantera inte bara kvaliteten på utan också relevansen av de uppgifter som tillhandahålls.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen får offentliggöra uppgifter och information som lämnats i enlighet med denna förordning, framför allt när det gäller analyser av det slag som avses i artikel 10.3, förutsatt att uppgifterna och informationen offentliggörs i sammanställd form och att inga detaljer om enskilda företag avslöjas.

2. Kommissionen ska offentliggöra sammanställda uppgifter och information som lämnats i enlighet med denna förordning, framför allt när det gäller analyser av det slag som avses i artikel 10.3, förutsatt att uppgifterna och informationen offentliggörs i sammanställd form på nationell eller regional nivå (framför allt då det i någon medlemsstat finns bara ett enda företag) och att inga detaljer om enskilda företag avslöjas eller indirekt kan utläsas.

 

Sådant offentliggörande ska inte påverka tillämpningen av relevant nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning om allmänhetens tillgång till information, framför allt miljöinformation, information om börsnoterade företag eller information om offentlig finansiering av investeringsprojekt.

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att samordna bestämmelserna i förordningen med Århuskonventionen och de relevanta tillämpningsinstrumenten på gemenskaps- och medlemsstatsnivå, nämligen Århusförordningen och direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstater eller den enhet som uppgiften delegerats till ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information på ett konfidentiellt sätt.

Medlemsstaterna, de enheter som uppgiften delegerats till och kommissionen ska var och en ansvara för att konfidentialiteten bevaras hos kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information i deras ägo.

Motivering

Det är nödvändigt att klargöra vem som ansvarar för att de uppgifter som man har fått i sin ägo förblir konfidentiella.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska anta de åtgärder som erfordras för att genomföra denna förordning, framför allt när det gäller vilka beräkningsmetoder som ska användas, tekniska definitioner, formen, innehållet och andra detaljer som avser rapporteringen av de uppgifter och den information som avses i artikel 3.

Kommissionen ska anta de åtgärder som erfordras för att genomföra denna förordning. Bland dessa åtgärder ska framför allt ingå vilka beräkningsmetoder som ska användas, tekniska definitioner, formen, innehållet och andra detaljer som avser rapporteringen av de uppgifter och den information som avses i artikel 3, inklusive tillämpningen av undantaget enligt artikel 3.2, och särskilt bestämmelser om tidpunkten för rapporteringen, innehållet i den samt vilka enheter som rapporteringsskyldigheten gäller för.

Motivering

För att undvika administrativa bördor måste man klargöra hur undantaget ska tillämpas i fall av dubbel rapportering.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Artikel 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska ansvara för utveckling, hantering och underhåll av samt värdskap för de IT-resurser som krävs för att ta emot, lagra och genomföra all behandling av uppgifter och information som lämnas till kommissionen i enlighet med denna förordning.

Kommissionen ska vid planeringen ansvara för utveckling, hantering och underhåll av samt värdskap för de IT‑resurser som krävs för att ta emot, lagra och genomföra all behandling av uppgifter och information om energiinfrastruktur som lämnas till kommissionen i enlighet med denna förordning.

Motivering

Man måste ange vad syftet med uppgiftsbehandlingen är.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 8 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Kommissionen ska också se till att de IT‑resurser som krävs för de syften som nämns i första stycket garanterar att de uppgifter och den information som rapporteras till kommissionen i enlighet med denna förordning förblir konfidentiell.

Motivering

De uppgifter och den information som kommissionen begär är mycket känslig för de ekonomiska aktörerna, och kommissionen måste därför garantera högsta konfidentialitet vid hanteringen av dessa uppgifter eller denna information.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska på grundval av de uppgifter och den information som lämnats och, i förekommande fall andra datakällor – däribland uppgifter som kommissionen köpt – minst vartannat år tillhandahålla en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen och framtidsutsikterna för EU:s energisystem, framför allt med avseende på:

1. Kommissionen ska på grundval av de uppgifter och den information som lämnats och, i förekommande fall andra datakällor – däribland uppgifter som kommissionen köpt – minst vartannat år tillhandahålla en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen och framtidsutsikterna för EU:s energisystem, framför allt med avseende på:

(a) Identifiering av potentiella framtida luckor i efterfrågan och tillgången på energi.

(a) Identifiering av potentiella framtida luckor och/eller överskott i efterfrågan och tillgången på energi med särskild tonvikt på potentiella framtida brister och felaktigheter i infrastrukturen för produktion och överföring, framför allt sådana som beror på att infrastrukturerna åldras.

(b) Identifiering av investeringshinder och främjande av bästa praxis för att ta itu med dem.

(b) Övervakning av hur investeringsprojekt utvecklas, från att de först rapporterats tills de faktiskt genomförs, framför allt utvecklingen av förnybara energikällor och främjande av bästa praxis för att ta itu med hinder som identifierats.

(c) Ökad insyn för marknadsaktörer.

(c) Ökad insyn för marknadsaktörer och potentiella nya aktörer.

 

(ca) Övervakning av EU:s investeringsprojekt i tredjeländer med inverkan på EU:s energimarknad och energisäkerhet.

 

(cb) Identifiering av risken för överdrivet stort beroende av en enda energiinfrastruktur samt av vilka risker som är förknippade med sammanlänkningar med tredjeländer.

 

 

(cc) Identifiering av investeringsbehov för att den inre energimarknaden ska fungera bättre (t.ex. omvända flöden och sammanlänkningar).

Motivering

De insamlade uppgifterna och den insamlade informationen måste särskilt användas för att identifiera brister i infrastrukturinvesteringar, vilka kan försvåra både genomförandet av lagstiftningen för den inre energimarknaden och direktivet om förnybar energi. Rapporteringen måste förvarna om brister i infrastrukturen vilka kan äventyra ett framgångsrikt genomförande av en gemensam energipolitik i EU.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen kan vid förberedelse av de analyser som avses under punkt 1 bistås av experter från medlemsstaterna och andra experter med särskild sakkunskap inom det aktuella området.

2. Kommissionen ska vid förberedelse av analyserna samordna sitt arbete med de särskilda organ som ansvarar för EU:s specifika investeringsplaner för energisektorn och kan bistås av experter från medlemsstaterna och andra experter, grupper eller sammanslutningar med särskild sakkunskap inom det aktuella området.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen kan diskutera analyserna med berörda parter. Kommissionen ska sända de analyser som genomförts till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt offentliggöra dem.

3. Kommissionen ska diskutera analyserna med berörda parter. Kommissionen ska sända de analyser som genomförts till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt offentliggöra dem.

Motivering

Rapporteringen bör fylla en politisk funktion, nämligen att förbereda en analys som kan tjäna som underlag i en fortlöpande debatt på europeisk nivå om behovet av energiinfrastruktur. Därför måste kommissionen diskutera sina analyser med intresserade parter.

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. För att garantera konsekvens mellan de olika publikationerna om övervakning ska kommissionen ta vederbörlig hänsyn till de fleråriga planer för investering i energiinfrastruktur som tagits fram av särskilda organ som inrättats i enlighet med andra rättsakter, t.ex. förordning (EG) nr 714/2009 om elhandel.

Motivering

Syftet är att komma till rätta med eventuell brist på konsekvens mellan inlämnade uppgifter.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 11 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

För att förbättra uppgifternas kvalitet ska kommissionen, när så är lämpligt, vid genomförandet av de analyser som avses i första stycket undersöka gränsvärdena i bilagan, och får kräva att medlemsstaterna specificerar de väsentliga egenskaperna för infrastruktur eller kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande.

Motivering

Det krävs en mall med de väsentliga egenskaperna för infrastruktur eller kapacitet som befinner sig på planeringsstadiet eller är under uppförande, eftersom dessa ”väsentliga egenskaper” nämns i artikel 5.1 b, men inte specificeras. Å andra sidan skulle kravet på en mall i det nu föreliggande förslaget till förordning försena genomförandet. (Se också yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (TEN/411).)

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 1 – punkt -1.1. (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1.1. Produktion

 

Installationer för utvinning med en kapacitet på minst 20 000 fat per dag.

Motivering

För anpassning till texten i förslaget till förordning i sin helhet.

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 1 – punkt 1.2 – stycke -1 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Sådana projekt omfattar även investeringsprojekt som berör sanering av och inmatning i rörledningar för oljeprodukter, inrättande av system för styrning och realtidsinsamling av uppgifter samt införande och genomförande av system för en säkrare oljeförsörjning.

Motivering

Dessa projekt måste även omfatta investeringsprojekt som berör sanering av och inmatning i rörledningar för oljeprodukter, inrättande av system för styrning och realtidsinsamling av uppgifter samt införande och genomförande av system för en säkrare oljeförsörjning.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 2 – punkt -2.1 (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-2.1. Produktion

 

– Installationer för utvinning med en kapacitet på minst 0,1 miljon kubikmeter per dag.

Motivering

För anpassning till texten i förslaget till förordning i sin helhet.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 2 – punkt 2.1 – strecksats 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Rörledningar och projekt av gemensamt intresse som definieras i de riktlinjer som fastställs enligt artikel 155 i EG-fördraget.

– Rörledningar som utgör en väsentlig länk i nationella eller internationella sammanlänkade nät, och projekt av gemensamt intresse som definieras i de riktlinjer som fastställs enligt artikel 155 i EG-fördraget samt projekt som nämns i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet1.

 

________________

1EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.

Motivering

Efter samråd med Europaparlamentets rättstjänst.

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 2 – punkt 2.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2.2. Terminaler för flytande naturgas (LNG)

2.2. Flytande naturgas (LNG)

– Terminaler för import av flytande naturgas.

– Terminaler för import och export av flytande naturgas.

 

– Kapacitet för återförgasning, lagring och kondensering.

Motivering

För konsekvensens skull bör både import och export omfattas av förordningen.

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 2 – punkt 2.3 – strecksats 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– IT-mjukvara och IT-hårdvara som i realtid övervakar och rapporterar om gaslagren till EU:s behöriga organ.

Motivering

Detta IT-system är en nyckelinvestering i infrastrukturen som är nödvändig för att stärka och förbättra ansträngningarna att få ett väl fungerande system för varning och förebyggande åtgärder inom ramen för energisäkerheten på gasområdet. Det kommer också att garantera att N-1-programmet blir enkelt att tillämpa.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. KOL, BRUNKOL OCH OLJESKIFFRAR

 

– Nya eller utvidgade dagbrott med en årlig produktion av minst 1 miljon ton.

 

– Nya eller utvidgade gruvor under jord med en årlig produktion av minst 1 miljon ton.

Motivering

Kol nämns i definitionen av energikällor, så bilagan bör också innehålla ett kapitel om kolinfrastruktur.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.1. – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Vindkraftparker (med en kapacitet på 20 MW eller mer för offshore vindkraftparker eller med en kapacitet på 10 MW eller mer för landbaserade vindkraftparker).

– Vindkraftparker (med en kapacitet på 20 MW eller mer för vindkraftparker till havs eller med en kapacitet på 5 MW eller mer för landbaserade vindkraftparker).

Motivering

Det tröskelvärde som kommissionen nämner för landbaserade vindkraftparker, nämligen 10 MW, skulle vara för högt för att ge en riktig bild av vindkraftens huvudsakliga utveckling i EU under de senaste åren (2008 var 36 procent av all nyanlagd elproduktionskapacitet i EU vindkraft, något som överträffade all annan teknik). En rättsakt som inte kan fånga upp en så pass viktig del av elproduktionssektorn skulle inte bara vara meningslös utan dessutom motverka sitt politiska syfte.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.1. – strecksats 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Anläggningar för koncentrerad solenergi, jordvärme och solcellsenergi (generatorer med en kapacitet per enhet på 10 MW eller mer).

– Anläggningar för koncentrerad solenergi och jordvärme (generatorer med en kapacitet per enhet på 10 MW eller mer) och anläggningar för solcellsenergi (med en kapacitet på 1 MW eller mer).

Motivering

Enligt en grov uppskattning skulle i stort sett mindre än 10 procent av anläggningarna för solcellsenergi omfattas om tröskelvärdet 10 MV behölls.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.1. – strecksats 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Anläggningar för framställning av elkraft ur biomassa eller avfall (generatorer med en kapacitet per enhet på 10 MW eller mer).

– Anläggningar för framställning av elkraft ur biomassa/biovätskor eller avfall (generatorer med en kapacitet per enhet på 5 MW eller mer).

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.1. – strecksats 6a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Decentraliserade produktionsanläggningar för energi från förnybara energikällor som är anslutna till ett elnät eller har ett återköpskontrakt med ett företag och vars totala produktionskapacitet överstiger 10 MW.

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.2. – strecksats 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Luftledningar, om de anpassats för ett volttal på 150 kV eller mer.

– Luftledningar, om de anpassats för ett volttal på 100 kV eller mer.

Motivering

Det nu föreslagna volttalet 150 kV skulle kunna utesluta många 110 kV ledningar som planeras i somliga medlemsstater.

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.2. – strecksats 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

– Projekt av gemensamt intresse som definieras i de riktlinjer som upprättas enligt artikel 155 i EG-fördraget.

Projekt av gemensamt intresse som definieras i de riktlinjer som upprättas enligt artikel 155 i EG-fördraget och projekt som nämns i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 663/2009.

Motivering

Efter samråd med Europaparlamentets rättstjänst.

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.2. – strecksats 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

– Fjärrvärmenät med en rördiameter på minst 300 mm.

Motivering

Infrastruktur för fjärrvärme är av strategisk natur för att nå målen för 2020 – bättre effektivitet och utökad användning av förnybara energikällor på marknaderna för uppvärmning och kylning. Den bör nämnas i förslaget.

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 3 – punkt 3.2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3.2a. Lagring

 

– Lagringsanläggningar för el.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Bilagan – punkt 5 – punkt 5.2. – stycke -1 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I detta avsnitt ingår även sådana projekt för geologisk lagring av koldioxid som fastställs i förordning(EG) nr 663/2009.

Motivering

Det är viktigt att det i detta avsnitt även ingår sådana projekt för geologisk lagring av koldioxid som fastställs i förordningen om inrättande av ett program för hjälp till ekonomisk återhämtning genom finansiellt stöd från gemenskapen till projekt på energiområdet.

MOTIVERING

Kommentarer

Bakgrund/Kommissionens förslag

Det här är ett förslag till rådets förordning (samrådsförfarandet) som syftar till att garantera att kommissionen korrekt och regelbundet informeras om investeringsprojekt inom EU:s infrastruktur, för att kommissionen ska kunna utföra sina uppgifter och särskilt bidra till EU:s energipolitik. Den här förordningen ersätter en liknande förordning från 1996 (som även den var en omarbetning av en förordning från 1972). Den upphävda förordningen anses förlegad, då den inte återspeglar de viktiga förändringar som har ägt rum på energiområdet sedan 1996 (EU:s utvidgning och frågorna om försörjningstryggheten, förnybar energi, klimatförändringspolitiken, EU:s nya roll på energiområdet enligt Lissabonfördraget).

Enligt förordningen måste medlemsstaterna (eller den enhet som uppgiften delegerats till) vartannat år samla in och rapportera uppgifter och information om vissa typer (specificerade i bilagan till förordningen) om investeringsprojekt avseende uppbyggnad, modernisering eller avveckling av produktions-, transport- eller lagringskapacitet (planerad eller pågående). Dessa omfattar olja, naturgas, el, biobränsle och koldioxid som kommer från dessa källor. Förordningen förpliktar energiföretagen att lämna de uppgifter som krävs till sin egen medlemsstat. Den specificerar också innehållet i rapporteringen (kapacitet, lokalisering, tidsplan, teknik som används för att trygga försörjningen, system för avskiljning av koldioxid och ombyggnadsmekanismer samt kommentarer om förseningar eller hinder för projektets genomförande).

För att undvika dubbel rapportering i de fall då anmälan av investeringar krävs enligt annan specifik EU-lagstiftning, kan medlemsstaterna undantas från kravet att anmäla sådana investeringar.

Informationen kommer att förbli konfidentiell, men kommissionen kommer att kunna offentliggöra sammanställda uppgifter[1]. Kommissionen kommer också att vartannat år göra en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen av och framtidsutsikterna för gemenskapens energisystem samt varje annan särskild analys som kan behövas. Detta skulle möjliggöra en identifiering av potentiella framtida luckor i försörjning och efterfrågan, och dessutom av investeringshinder. Denna förordning syftar till att åstadkomma ökad insyn i den uppskattade efterfrågan och det tillgängliga (eller planerade) utbudet.

Med dessa analyser kommer kommissionen lättare att kunna främja bästa praxis och införa större öppenhet och insyn för marknadsaktörerna. I syfte att utveckla gemensamma synsätt i dessa frågor skulle resultaten av sådana analyser diskuteras med berörda parter och offentliggöras.

En översyn av förordningen planeras fem år efter att den har trätt i kraft.

Föredragandens ståndpunkt

Föredraganden anser att denna förordning är en verkligt viktig bit i det energipolitiska pusslet i EU. Vi kan inte effektivt främja en energipolitik på gemenskapsnivå utan att ha adekvat information om vår energiinfrastruktur. Inte desto mindre är det mycket viktigt att informationen kan garanteras konfidentialitet, och att varje förslag är neutralt och inte blir en marknadsstörning framkallad på politisk väg. Dessutom bör rapporteringskraven vara lätta att uppfylla, så att man undviker onödiga administrativa bördor för företagen och medlemsstaternas eller kommissionen administrationer.

Därför vill föredraganden försöka se till att förordningen kan fungera i praktiken (eftersom många medlemsstater inte levde upp till rapporteringskraven i den gamla förordningen) och att den kommer till så stor nytta som möjligt samt ger den bästa tänkbara överblicken över den förväntade utvecklingen av energiinfrastrukturen.

En viktig teknisk detalj är att den nya artikel 194 i Lissabonfördraget, som stärker EU:s behörigheter inom energipolitiken, bör vara rättslig grund för den här förordningen. Detta skulle på sikt ge Europaparlamentet medbeslutandebefogenhet i lagstiftningen (det ordinarie lagstiftningsförfarandet i Lissabonfördraget).

De andra viktigare ändringarna i förslaget till betänkande syftar till att

 klargöra vilka typer av investeringsprojekt som måste rapporteras och vid vilken fas under investeringens utveckling som detta bör ske så att man kan undvika konfidentialitetsproblem samt ge en relevant bild av den förväntade utvecklingen genom att ta med de projekt vilkas genomförande är högst sannolikt,

 klargöra rapporteringens definitioner och innehåll,

 skärpa bestämmelserna om konfidentialitet i samband med de uppgifter som ska offentliggöras av Europeiska kommissionen,

 minska rapporteringsbördan genom att kräva att kommissionen i en genomförandeakt klargör hur detta undantag från dubbel rapportering (när rapportering av investeringsprojekt krävs enligt andra direktiv) ska tillämpas, särskilt vad som måste rapporteras, när, av vem, till vem och i vilken form,

 se till att den analys som kommissionen ska göra utifrån den erhållna informationen blir mer användbar, så att den kan fungera som ett redskap för tidig varning avseende brister i infrastrukturen vilka kan äventyra ett framgångsrikt genomförande av en gemensam energipolitik i EU,

 inkludera kapaciteten för utvinning/framställning av olja och gas, även om denna är tämligen liten och blir allt mindre inom EU,

 inkludera krav på rapportering av kapacitet för flytande naturgas, vilken föredraganden anser mycket viktig i framtiden för att garantera en diversifiering av EU:s gasförsörjning,

 sänka tröskeln för rapportering av landbaserad vindkraftkapacitet, eftersom decentraliserad energiframställning i små enheter kan bli en viktig del av EU:s energiproduktion.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

29.1.2010

Herbert Reul

Ordförande

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Bryssel

Ärende:           Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96 (KOM(2009)0361 – C7-0125/2009 – 2009/0106(CNS))

Med en skrivelse av den 12 januari 2010 begärde Ni i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle undersöka den rättsliga grunden för ovannämnda kommissionsförslag.

Medan kommissionen har föreslagit[1] att den rättsliga grunden efter Lissabonfördragets ikraftträdande bör utgöras av artikel 337 i EUF-fördraget i kombination med artikel 187 i Euratomfördraget (vilka exakt motsvarar den rättsliga grund från tiden före Lissabonfördragets ikraftträdande som ursprungligen föreslagits, nämligen artiklarna 284 i EG-fördraget och 187 i Euratomfördraget), har ITRE-utskottets föredragande och andra ledamöter ingett ett ändringsförslag i syfte att kunna använda sig av den nya rättsliga grund som i enlighet med Lissabonfördraget utgörs av artikel 194.2 i EUF-fördraget i stället för artikel 337 i EUF-fördraget.

Vid utskottssammanträdet den 28 januari 2010 behandlade utskottet detta ärende.

Artiklarna 337 i EUF-fördraget och 187 i Euratomfördraget har identisk lydelse och föreskriver följande:

Kommissionen får inom de gränser och på de villkor som med enkel majoritet fastställts av rådet i enlighet med bestämmelserna i fördragen inhämta den information och företa de kontroller som behövs för att fullgöra de uppgifter som anförtrotts kommissionen.

Dessa båda artiklar[2] användes som rättslig grund för rådets förordning (EG) nr 736/96 av den 22 april 1996 om anmälan till kommissionen av investeringsprojekt av intresse för gemenskapen inom petroleum-, naturgas- och elektricitetssektorerna[3]. Det aktuella förslaget till förordning skulle komma att upphäva den förordningen, så att målen för den kan uppnås på ett effektivare sätt. Således hävdar kommissionen i sin motivering att förordning (EG) nr 736/96 ”efterlevs […] inte längre enhetligt, och är inte längre anpassad till den senaste utvecklingen inom energisektorn”. Det förefaller emellertid som om man betraktar förslaget till förordning som en fortsättning på förordning (EG) nr 736/96, eftersom det i förslaget anges att syftet är ”att anpassa och förstärka det system som fastställs” i det rättsinstrumentet. Det verkar som om det är av detta skäl som kommissionen föreslår att bibehålla samma rättsliga grund.

I Lissabonfördraget, som nu trätt i kraft, finns en särskild avdelning (avdelning XXI) om energi, där artikel 194 föreskriver följande:

Artikel 194

1. Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för unionens politik på energiområdet vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna

a) garantera att energimarknaden fungerar,

b) garantera energiförsörjningen i unionen,

c) främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och

d) främja sammankopplade energinät.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i fördragen, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder för att uppnå målen i punkt 1. Dessa åtgärder ska beslutas efter det att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts.

Åtgärderna ska inte påverka en medlemsstats rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 192.2 c.

3. Med avvikelse från punkt 2 ska rådet, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, med enhällighet och efter att ha hört Europaparlamentet, föreskriva sådana åtgärder som avses i den punkten när de är av främst fiskal karaktär.

Att använda artikel 194 som rättslig grund för förslaget till förordning skulle kunna motiveras i så måtto som rättsinstrumentet gäller ”anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur”.

I punkt XVI i bilaga VII till arbetsordningen föreskrivs att utskottet för rättsliga frågor också ansvarar för ”tolkning och tillämpning av EU-rätten, unionens rättsakters överensstämmelse med primärrätten, inbegripet valet av rättslig grund för rättsakterna …”. För att utskottet ska kunna agera i enlighet med sitt ansvar när det får en fråga om den rättsliga grunden är det skyldigt att avgöra den lämpliga rättsliga grunden i ljuset av fördragen, utan att valet begränsas av de rättsliga grunder som föreslagits av kommissionen och det ansvariga utskottet.

I detta fall framgår det av en genomläsning av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att bestämmelserna i avdelning XVI om transeuropeiska nät också skulle kunna vara tillämpliga. Enligt artikel 170 ska ”unionen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät för infrastrukturerna inom transport-, telekommunikations- och energisektorerna”.

Utskottet måste således avgöra på vilken av dessa tre rättsliga grunder förslaget till förordning bör antas. Var och en av de aktuella artiklarna har samband med förslaget till förordning. Artikel 337[4] rör kommissionens inhämtning av information (i detta fall information om projekt för investeringar i energiinfrastruktur). Artikel 194 handlar om energipolitik och artikel 170 om infrastruktur, särskilt på energiområdet.

Trots en färsk dom i domstolen[5], där det hävdas att det är möjligt att kombinera två rättsliga grunder som inbegriper olika förfaranden, bör användningen av sådana dubbla rättsliga grunder betraktas som undantagsfall eftersom domstolens etablerade åsikt är att en kombination av rättsliga grunder med oförenliga förfaranden inte är möjlig[6]. Således konstaterade domstolen i en dom från 2006[7] att det är ”uteslutet att använda två rättsliga grunder, om de förfaranden som föreskrivs för de båda grunderna inte överensstämmer med varandra och/eller när en kumulering av rättsliga grunder kan påverka parlamentets rättigheter”.

När det gäller artikel 337 handlar rådet på förslag av kommissionen och efter att ha hört parlamentet. I motsats till detta föreskriver artiklarna 194 och 170 det ordinarie lagstiftningsförfarandet, det vill säga medbeslutande. Juridiskt sett skulle alltså artiklarna 194 och 170 kunde användas tillsammans, medan artikel 337 inte skulle kunna kombineras med någon av dessa båda artiklar.

I – Förkastande av artikel 337

I enlighet med domstolens rättspraxis får valet av rättslig grund för en åtgärd ”inte bero enbart på en institutions uppfattning[8], utan ska ”grundas på objektiva faktorer som kan bli föremål för domstolsprövning. … Till sådana faktorer räknas särskilt rättsaktens syfte och innehåll[9].

1. Överväganden i samband med innehållet i förslaget till åtgärd

När det gäller innehållet verkar det helt klart att informationsmeddelanden (som rör projekt för investeringar i infrastruktur) är det centrala inslaget i förslaget, mot bakgrund av både artiklarnas rubriker och deras innehåll.

Således har artikel 3 rubriken ”Rapportering av uppgifter”, artikel 4 ”Uppgiftskällor”, artikel 6 ”Uppgifters kvalitet och offentliggörande av uppgifter”, artikel 8 ”Uppgiftsbehandling” och artikel 9 ”Skydd av enskilda personer vid behandling av personuppgifter”.

Innehållet i dessa artiklar är koncentrerat på insamling av uppgifter, i enlighet med artikel 337. I artikel 1 anges att målet med förordningen är att inrätta ”gemensamma ramar för anmälan till kommissionen av uppgifter och information”. I artikel 3 föreskrivs att de uppgifter och den information som anges i förordningen ska samlas in från och med början av 2010 och därefter vartannat år. I artikel 4 klargörs att medlemsstaterna ska uppdra åt företag att tillhandahålla uppgifterna, om inte medlemsstaterna beslutar om andra sätt att få tag i dessa uppgifter. I artikel 5 förtecknas de typer av uppgifter som ska tillhandahållas om investeringsprojekt, till exempel ”sannolikt datum för ibruktagande”. Genom artikel 6 åläggs medlemsstaterna att garantera att de uppgifter och den information som lämnas till kommissionen är av hög kvalitet, relevanta, korrekta, klara, aktuella och samstämmiga. Det nämns också att kommissionen kan offentliggöra uppgifterna och att medlemsstaterna är skyldiga att ”behandla kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information på ett konfidentiellt sätt”. Genom artiklarna 7 och 8 ges kommissionen möjlighet att anta genomförandebestämmelser, och den åläggs att utveckla de it-resurser som krävs för att ta emot, lagra och genomföra all behandling av uppgifterna. Artikel 9 handlar om behandling av personuppgifter.

Energifrågan tas emellertid också upp i förslaget till förordning. I artikel 3 anges att skyldigheten att lämna in uppgifter inte gäller i de fall då uppgifter redan lämnats ”i överensstämmelse med EU:s lagstiftning för energisektorn”. Vidare framgår det tydligt av artikel 5 att förslaget till förordning har samband med energisektorn. Här hänvisas exempelvis till ”typ av energikälla”, ”teknik av intresse för försörjningstryggheten” och ”utrustning med system för avskiljning av koldioxid”. Slutligen klargörs det i artikel 10, ”Övervakning och rapportering”, vad insamlingen av denna information handlar om. Tanken är att göra det möjligt för kommissionen att genomföra ”en sektorsövergripande analys av den strukturella utvecklingen och framtidsutsikterna för EU:s energisystem”. Som framgår av formuleringen i denna artikel utgör uppgifterna endast det nödvändiga medlet för kommissionen att uppnå sitt mål, eftersom det är ”på grundval av dessa uppgifter och denna information” som kommissionen kommer att kunna identifiera ”potentiella framtida luckor i efterfrågan och tillgången på energi”, ”investeringshinder och främjande av bästa praxis för att ta itu med dem” och öka ”insyn[en] för marknadsaktörer”. Dessa artiklar har samband med skälen 1–5 och 15, som anger de ramar inom vilka informationsinsamlingen ska ske, nämligen ”införandet av en gemensam energipolitik”.

2. Överväganden i samband med målet med förslaget till åtgärd

a) I ljuset av artikeldelen

Av artikel 10 i förslaget till förordning framgår att syftet med den är att göra det möjligt för kommissionen att

a)        identifiera potentiella framtida luckor i efterfrågan och tillgången på energi,

b)        identifiera investeringshinder och främja bästa praxis för att ta itu med dem, och

c)        öka insynen för marknadsaktörer.

Dessa mål har förvisso samband med dem som anges i artikel 194 i EUF-fördraget, som föreskriver att unionens politik ska ”garantera att energimarknaden fungerar” (se leden b och c ovan). I artikel 194 föreskrivs vidare att det ska vara unionens politik att ”garantera energiförsörjningen i unionen”, vilket led a ovan uppenbart är utformat för att främja.

b)        I ljuset av ingressen

I skälen anges just skälen till förslaget till akt, vilka utgör motiveringen för denna. I det första skälet hänvisas till ”införandet av en gemensam energipolitik”. Införandet av en sådan politik är ett långsiktigt projekt som länge förblev en önskedröm[10] och inte blev verklighet förrän den nya avdelningen XXI infördes i EUF-fördraget som en följd av Lissabonfördraget. I skäl 1 påminns således om att införandet av en gemensam energipolitik är ett ”mål som gemenskapen själv har satt upp”. I skäl 2 görs en direkt koppling mellan energipolitiken och förslaget till förordning genom att det anges att ett ”huvudinslag för en sådan politik är att skapa en övergripande bild av hur investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur utvecklas”. Man kan därför säga att de båda första skälen positionerar förslaget till förordning inom området för den gemensamma energipolitiken.

Mer specifikt anges i de följande skälen hur insamlingen av uppgifter om investeringsprojekt kommer att göra det möjligt att uppnå vissa särskilda mål inom unionens energipolitik, däribland att ”trygga energiförsörjning inom EU” (skäl 3) och att se till att energimarknaderna fungerar väl genom ”större öppenhet och insyn” (skäl 5). Vidare anges i skäl 3 att en övergripande bild av investeringarna i energiinfrastruktur också är central för en ”övergång till ett koldioxidsnålt energisystem”. Man noterar att det i artikel 194 nämns att energipolitiken måste beakta miljöpolitiken och således bidra till att ”främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor”.

Slutligen anges i skäl 6 att uppgifterna ska stå till förfogande för kommissionen ”och inte minst dess observationsgrupp för energimarknaden”, vilket visar att insamlingen av dem är oupplösligt knuten till den sakfråga de har samband med, nämligen energifrågan. Detta samband mellan insamlingen av uppgifter och syftet med dem betonas i finansieringsöversikten för rättsakten, som utgör en bilaga till förslaget. I punkt 5.2 i denna översikt anger att ”denna förordning skapar en ny ram som kombinerar rapportering och övervakning (analys) av investeringsprojekt som avser energiinfrastruktur inom EU”.

Denna analys av ingressen till förslaget till förordning när det gäller dess mål leder läsaren till slutsatsen att förslaget har direkt samband med unionens energipolitik.

c) Mål som framgår av de handlingar som utgör bilagor till förslaget

Det framgår tydligt av både kommentarer i den rättsvetenskapliga litteraturen och olika handlingar från institutionerna att energipolitiken idag är ett centralt mål för unionen och inte längre kan bedrivas på måfå i varje medlemsstat. Förmedlingen av information inom detta område bidrar till att inrätta en gemensam energipolitik och att medlemsstaterna närmar sig varandra inom området. Förmedlingen av information behövs för denna nya politiks syften. I denna bemärkelse verkar det med tanke på samstämdheten vara nödvändigt att denna förordning, som utgör ett ”sätt att agera”, kopplas till artikel 194, som ger unionen befogenhet att agera i syfte att nå de olika mål den satt upp för sig själv på energiområdet.

Motiveringen kan bara bekräfta intrycket av att förordningen bör placeras inom energipolitikens ramar. Den klargör att sammanhanget utgörs av ”den nya energipolitiken” och att ”detta förslag är förenligt med unionens målsättningar, [och] även förenligt med klimat- och energipolitiken”. I detta sammanhang nämner kommissionen också Europeiska rådets handlingsplan för en energipolitik för Europa 2007–2009. Redan i denna plan fanns, i syfte att förverkliga denna nya politik, planer på att urskilja investeringar som krävs för att tillgodose EU:s strategiska behov och en ny översyn av försörjningsinfrastrukturen. Här kommer förslaget till förordning att spela en viktig roll.

II. Slutsatser

Vi måste nu göra en prioritering mellan de två inriktningarna i förslaget till förordning, beroende på om detta ska ses ur innehållslig synvinkel (insamling av information) eller i ett målperspektiv (energimarknad och energitrygghet).

Först och främst bör man notera att artikel 337 återfinns i sjunde delen i EUF-fördraget, ”Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser”. Den kan anses vara besläktad med artikel 352 i så måtto att den är ett slags ”flexibilitetsklausul”[11] och endast kan användas för att kompensera för handlingsbefogenheter som uttryckligen eller implicit överförs till gemenskapsinstitutionerna genom särskilda bestämmelser i EUF-fördraget, i den mån sådana befogenheter ändå verkar nödvändiga så att gemenskapen kan utöva sin funktion i syfte att nå ett av målen i detta fördrag. Trots att artikel 337 nämner insamling av information men artikel 194 inte gör det, verkar det i detta fall icke desto mindre så att insamling av information ingår i de unionsuppdrag som nämns i artikel 194, i så måtto som denna information bidrar till att uppnå de mål som unionen satt upp för sig själv i samband med energipolitiken.

Med tanke på att artikel 337 ingår bland ”allmänna bestämmelser och slutbestämmelser” kan man åberopa principen ”lex specialis derogat[12], det vill säga ett en specifik bestämmelse har företräde framför en allmän.

Om tvivel kvarstår kan man slutligen hitta ett relevant argument i domstolens dom i mål C-176/03, kommissionen och parlamentet mot rådet[13]. I denna dom skulle domstolen fastställa den lämpliga rättsliga grunden för rådets rambeslut om skydd av miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Medan rådet hade grundat instrumentet på polissamarbete och straffrättsligt samarbete, vilket hörde till tredje pelaren, ifrågasatte kommissionen med stöd av Europaparlamentet denna rättsliga grund med motiveringen att frågan hörde till gemenskapens behörighetsområde. Kommissionens argument var följande: ”Harmoniseringen av de nationella straffrättsliga bestämmelserna, särskilt av de omständigheter som utgör brott till skada för miljön och för vilka det finns straffrättsliga påföljder, skall betraktas som ett verktyg för gemenskapspolitiken i fråga[14]. Domstolen poängterade inledningsvis att skyddet av miljön är ett av gemenskapens centrala mål[15] och att verksamhet inom detta område oundvikligen medför att gemenskapsinstitutionerna deltar på områden som energi- eller skattepolitik. Efter att ha slagit fast att innehållet i rambeslutet hade principiellt samband med strafflagstiftningen konstaterade domstolen dock följande:

”[detta] konstaterande kan emellertid inte hindra gemenskapslagstiftaren från att, då de behöriga myndigheternas tillämpning av effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder utgör en åtgärd som är absolut nödvändig för att bekämpa allvarliga hot mot miljön, vidta åtgärder som har ett samband med medlemsstaternas straffrättsliga bestämmelser och som gemenskapslagstiftaren anser vara nödvändiga för att säkerställa att de bestämmelser som denne utfärdar i fråga om miljöskydd får full verkan.”[16]

Det förefaller därför som om när åtgärder är nödvändiga för att nå ett visst mål kommer domstolen att välja den rättsliga grund som har samband med detta mål och därmed ge företräde åt ett mer avlägset mål (skydd av miljön) framför ett mer omedelbart (harmonisering av strafflagstiftningen)[17].

I det aktuella fallet kan man därför, efter att ha konstaterat att det framgår av förslaget till förordning att insamling av information är nödvändig för att skapa en övergripande bild av energimarknaden och därmed för att nå målen i artikel 194 i EUF-fördraget, dra slutsatsen att den rättsliga grunden för energifrågor (just den artikeln) bör ges företräde framför artikel 337, så mycket mer som det inte är fråga om att ge en specifik bestämmelse företräde framför en annan, utan om att ge en bestämmelse som ingår i en specifik avdelning företräde framför en av de allmänna bestämmelserna och slutbestämmelserna.

Efter att ha slagit fast att sambandet med energifrågan har företräde måste man också bedöma om den särskilda karaktären hos det område som förmedlingen av uppgifter rör, nämligen ”projekt för investeringar i energiinfrastruktur”, inte kräver en mer specifik rättslig grund, det vill säga artiklarna 170 och 171 i EUF-fördraget om transeuropeiska nät. Enligt artikel 170 ”ska unionen bidra till att upprätta och utveckla transeuropeiska nät” särskilt på området energiinfrastruktur. För att nå detta mål ”kan unionen stödja projekt av gemensamt intresse som stöds av medlemsstaterna” (artikel 171 tredje strecksatsen), och den ska ”ställa upp en serie riktlinjer som omfattar mål, prioriteringar och huvudlinjer för de åtgärder som förutses när det gäller de transeuropeiska näten” (artikel 171 första strecksatsen). Detta skulle kunna omfatta insamling, analys och förmedling av information.

De huvudfrågor som behandlas under rubriken transeuropeiska nät är emellertid driftskompatibilitet och kommissionens stöd till gemensamma projekt. I motsats till detta ska kommissionen, enligt det aktuella förslaget till förordning, samla in information om nationella infrastrukturprojekt så att den får en bättre bild av unionens energimarknad som helhet. Insamlingen av information enligt förslaget till förordning går utöver det ”transeuropeiska” eftersom den omfattar alla investeringar, inbegripet nationella investeringar, medan den befintliga förordningen exempelvis endast omfattar gränsöverskridande gasnät[18].

Det är naturligtvis möjligt att kommissionen kommer att handla specifikt på området för transeuropeiska nät till följd av sin analys av de insamlade uppgifterna. Kommissionens mål är emellertid inte att handla på nivån för de transeuropeiska näten, utan enbart att i ljuset av energiinvesteringsprojekten utvärdera vilka åtgärder unionen bör vidta för att övervinna eventuella svårigheter. Således anges i motiveringen att förordningen är förenlig med unionens mål, bland andra ”upprättandet av en inre marknad” och ”en hållbar utveckling av Europa grundad på balanserad ekonomisk tillväxt och prisstabilitet. Det är även förenligt med klimat- och energipolitiken, varav en av pelarna är försörjningstryggheten vad gäller energi.” Vidare hänvisas det i skäl 1 till en gemensam energipolitik, och i skäl 2 förklaras att ett huvudinslag för en sådan politik är att skapa en övergripande bild av hur investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur utvecklas. Följaktligen förefaller det som om förslaget till förordning, trots att det specifikt avser energiinfrastrukturen, bör placeras i det sammanhang som rör den gemensamma energipolitik som avses i artikel 194 i EUF-fördraget. Denna artikel täcker alla aspekter i förslaget till förordning, eftersom den omfattar både ”nätens driftskompatibilitet” och energimarknaden, säkerheten och energieffektiviteten.

III. Rekommendation

Vid utskottssammanträdet den 28 januari 2010 antog utskottet för rättsliga frågor enhälligt, med 19 röster för och utan nedlagda röster[19], följande rekommendation: Förslaget till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96 bör antas på grundval av artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Med vänlig hälsning

Klaus-Heiner Lehne

  • [1]  I sitt meddelande ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665).
  • [2]  Vid denna tid numrerades artikel 284 i EG-fördraget som artikel 213.
  • [3]  EGT L 102, 25.4.1996, s. 1.
  • [4]  Tidigare artikel 284 i EG-fördraget.
  • [5]  Dom av den 3 september 2009 i mål C-166/07, parlamentet mot rådet, ännu ej offentliggjord i REU.
  • [6]  Se exempelvis mål C-164/97, parlamentet mot rådet, REG 1999, s. I-1139, punkt 14.
  • [7]  Mål C-178/03, kommissionen mot parlamentet och rådet, REG 2006, s. I-107, punkt 57.
  • [8]  Mål 45/86, kommissionen mot rådet (”Allmänna tullförmåner”), REG 1987, s. 1493, punkt 11.
  • [9]  Mål C-300/89, kommissionen mot rådet (”Titandioxid”), REG 1991, s. I-2867, punkt 10.
  • [10]  Se Yves Petit, ”A la recherche de la politique européenne de l'énergie”, Revue trimestrielle de droit européen, Paris, Dalloz, 2006, v. 42, n. 4, sidorna 593–620.
  • [11]  Se i detta sammanhang kommentaren till artikel 284 i EG-fördraget i Böse, ”EU-Kommentar”, punkt V, s. 2048.
  • [12]  Se Bertrand Peter, “La base juridique des actes en droit communautaire”, Revue du marché commun et de l'Union européenne, 1991, Editions techniques et économiques, nr 378, maj 1994, s. 335.
  • [13]  REG 2005, s. I-7879.
  • [14]  På samma ställe, punkt 19.
  • [15]  På samma ställe, punkt 41.
  • [16]  På samma ställe, punkt 48.
  • [17]  Se Hubert Haenel, Communication sur les propositions de directives établissant des sanctions pénales, senaten (Frankrike), sammanträdet den 17 juli 2007.
  • [18]  Se konsekvensanalysen, SEK(2009)0971, s. 6.
  • [19]  Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Klaus-Heiner Lehne (ordförande), Sebastian Valentin Bodu (vice ordförande), Evelyn Regner (vice ordförande), Marielle Gallo, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Antonio Masip Hidalgo, Bernhard Rapkay, Alexandra Thein, Diana Wallis, Cecilia Wikström, Christian Engström, Zbigniew Ziobro, Jiří Maštálka, Francesco Enrico Speroni, Piotr Borys, Vytautas Landsbergis, Kurt Lechner (föredragande), Arlene McCarthy, Sajjad Karim.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (29.1.2010)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96
(KOM(2009)0361 – C7‑0125/2009 – 2009/0106(CNS))

Föredragande: Mario Pirillo

KORTFATTAD MOTIVERING

Syftet med kommissionens förslag är att se över det nuvarande systemet för rapportering av investeringsprojekt som avser energi. Tanken är att samla relevant information om planerade investeringar så att kommissionen kan övervaka infrastruktursituationen och förutse potentiella problem.

Även om förslaget är av relativt administrativ art ger det en signal om vilken typ av investeringar som man förväntar sig i framtiden. Det är därför viktigt att lägga större tonvikt vid projektens miljöpåverkan för att ge garantier och ytterligare incitament för byggande och avveckling av energiinfrastruktur på ett hållbart sätt, med respekt för miljön.

Föredraganden för yttrandet rekommenderar därför följande ändringar av förslaget:

§ De föreslagna projektens miljöpåverkan bör ges tillräckligt stor uppmärksamhet för att garantera att energisystemet utvecklas på ett hållbart sätt. Investeringsprojekt bör åtföljas av lämpliga miljökonsekvensbedömningar, i enlighet med bl.a. rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[1].

§ En infrastruktur kan avvecklas steg för steg genom att dess produktionskapacitet minskas successivt. I ett sådant fall bör inte endast datumet för den slutliga avvecklingen anges, utan även datumen i den successiva avvecklingen.

§ När en infrastruktur tas ur bruk kan en miljöåterställning av platsen behöva göras på grund av föroreningar och kontaminering. När så är lämpligt och särskild lagstiftning så kräver bör därför anmälan även innehålla information om de planerade miljöåterställande åtgärderna.

§ För att undvika att det byggs många mindre anläggningar för lagring av koldioxid, som kapacitetsmässigt ligger precis under gränsen, bör samtliga anläggningar för lagring av koldioxid anmälas, oavsett kapacitet.

Rent allmänt konstaterar föredraganden av yttrandet att befintlig EU-lagstiftning redan föreskriver rapporterings- och anmälningsplikt i samband med investeringar och infrastruktur. Man måste se till att användningen av sådan information samordnas bättre så att det inte ställs dubbla rapporteringskrav.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Med tanke på de nya politiska målen och marknadens utveckling bör investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur beaktas mer, inte minst om man vill kunna förutse problem, främja bästa praxis och införa större öppenhet och insyn i fråga om den framtida utvecklingen av gemenskapens energisystem.

(5) Med tanke på de nya politiska målen och marknadens utveckling bör investeringarna i gemenskapens energiinfrastruktur beaktas mer, inte minst om man vill kunna förutse problem, främja bästa praxis och införa större öppenhet och insyn i fråga om den framtida utvecklingen av gemenskapens energisystem. De föreslagna projektens miljöpåverkan bör ges tillräckligt stor uppmärksamhet för att energisystemet ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Om särskild lagstiftning så kräver bör investeringsprojekt åtföljas av en miljökonsekvensbedömning, och även innehålla en redogörelse för de planerade miljöåterställande åtgärderna.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 1 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea) En hänvisning till miljökonsekvensbedömningen av investeringsprojektet, om särskild lagstiftning kräver en sådan konsekvensbedömning.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Sannolikt avvecklingsdatum.

(b) Sannolikt avvecklingsdatum, samt, i förekommande fall, datumen för den successiva avvecklingen av infrastrukturens drift.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led ba (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) En hänvisning till miljökonsekvensbedömningen av avvecklingsprojektet, om särskild lagstiftning kräver en sådan konsekvensbedömning.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Artikel 5 – punkt 2 – led bb (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bb) Förteckning över planerade återställande miljöåtgärder, om särskild lagstiftning kräver en sådan miljöåterställning.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Artikel 6 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medlemsstater eller den enhet som uppgiften delegerats till ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information på ett konfidentiellt sätt.

Medlemsstater eller den enhet som uppgiften delegerats till ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter och kommersiellt känslig information på ett konfidentiellt sätt, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation1.

 

___________________

1 EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

Motivering

Syftet med ändringsförslaget är att anpassa förordningens bestämmelser till direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation, samt till Århuskonventionen.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Bilaga – punkt 3.2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3.2a Lagring

 

- Lagringsanläggningar för el.

 

- Lagringsanläggningar för radioaktivt avfall.

  • [1]  EUT L 175, 5.7.1985, s. 40, med senare ändringar.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Projekt för investeringar i energiinfrastruktur i Europeiska gemenskapen

Referensnummer

KOM(2009)0361 – C7-0125/2009 – 2009/0106(CNS)

Ansvarigt utskott

ITRE

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.9.2009

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Mario Pirillo

9.9.2009

 

 

Behandling i utskott

4.11.2009

 

 

 

Antagande

27.1.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

56

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Renate Sommer, Bogusław Sonik, Catherine Soullie, Salvatore Tatarella, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Cristian Silviu Buşoi, Bill Newton Dunn, Crescenzio Rivellini, Struan Stevenson, Michail Tremopoulos, Anna Záborská

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Projekt för investeringar i energiinfrastruktur i Europeiska gemenskapen

Referensnummer

KOM(2009)0361 – C7-0125/2009 – 2009/0106(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

4.9.2009

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ITRE

14.9.2009

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ENVI

14.9.2009

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Adina-Ioana Vălean

16.9.2009

 

 

Bestridande av den rättsliga grunden

       JURI:s yttrande

JURI

28.1.2010

 

 

 

Behandling i utskott

6.10.2009

3.12.2009

28.1.2010

 

Antagande

4.2.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Zoltán Balczó, Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Jorgo Chatzimarkakis, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Lena Ek, Ioan Enciu, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Jacky Hénin, Edit Herczog, Arturs Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Evžen Tošenovský, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lara Comi, António Fernando Correia De Campos, Ilda Figueiredo, Françoise Grossetête, Ivailo Kalfin, Paweł Robert Kowal, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Vladko Todorov Panayotov, Peter Skinner, Hannu Takkula, Silvia-Adriana Ţicău, Hermann Winkler

Ingivande

11.2.2010