om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu

(2009/2225(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, ”Europeisk rapport om digital konkurrenskraft: De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005-2009” (KOM(2009)0390),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, ”Gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU” (KOM(2009)0557),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 om en europeisk radiospektrumpolitik(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2007 om skapandet av en europeisk bredbandspolitik(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(4),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för kultur och utbildning (A7-0066/2010), och av följande skäl:

A. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) genomsyrar praktiskt taget alla sidor av vårt liv och den är oupplösligt förbunden med vår önskan om en välmående och konkurrenskraftig ekonomi, om att skydda miljön och om ett mer demokratiskt, öppet och inkluderande samhälle.

B.  Europa bör spela en ledande roll i skapandet och tillämpningen av IKT och skapa mervärde för sina medborgare och företag. Användningen av IKT bidrar till att stärka pågående strukturella förändringar och uppnåendet av en hållbar ekonomisk tillväxt.

C. Europa kommer att kunna skörda frukterna av den digitala revolutionen endast om alla EU-medborgare engageras och får möjlighet att delta fullt ut i det nya digitala samhället och om människan ställs i centrum för de politiska åtgärderna. Den digitala revolutionen kan inte längre betraktas som en fortsättning på den föregående industriperioden, utan måste snarast betraktas som en radikal omvandlingsprocess.

D. Utvecklingen av det digitala samhället bör vara inkluderande och tillgänglig för alla EU-medborgare och stödjas av effektiva åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan inom EU och se till att fler medborgare får e-färdigheter och fullt ut kan dra nytta av IKT:s möjligheter.

E.  Trots att bredband är tillgängligt för mer än 90 procent av EU:s befolkning används det bara i 50 procent av hushållen.

F.  Konkurrensutsatta kommunikationsmarknader är viktiga för att se till att användarna får så stora fördelar som möjligt när det gäller urval, kvalitet och överkomliga priser.

G. Europas möjligheter hänger oupplösligt samman med kunskaperna och färdigheterna hos dess befolkning, dess arbetskraft och dess organisationer. Utan kunskaper och färdigheter kan IKT-tekniken och IKT-infrastrukturen endast ge ett begränsat ekonomiskt och socialt mervärde.

H. IKT kan vara ett mycket kraftfullt verktyg för att skapa positiv och hållbar utveckling i länder världen över och i kampen mot fattigdom och social och ekonomisk orättvisa.

I.   Om medborgarna inte har tillräckligt förtroende för regelverket inom det nya digitala området kommer de att avstå från att kommunicera, uttrycka sina åsikter fritt och ingå affärsuppgörelser. För att skapa förtroende hos medborgarna måste de grundläggande rättigheterna garanteras och upprätthållas, och för att skapa förtroende hos företagen måste de immateriella rättigheterna och andra rättigheter garanteras.

J.   IT-relaterad brottslighet, exempelvis anstiftan till terrorattacker, hatbrott och barnpornografi, har ökat och utgör en fara för människor, däribland barn.

K. Europas kreativa branscher och kultursektor spelar inte bara en betydelsefull roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mångfald i media och aktiv demokrati i Europa, utan utgör även en viktig drivkraft för en hållbar tillväxt och för Europeiska unionens ekonomiska återhämtning. Särskilt de kulturella och språkliga särdragen måste uppmärksammas i debatten om inrättandet av en inre marknad inom sektorn för kreativt innehåll.

L.  Det europeiska demokratiska samhället, medborgarnas deltagande i den offentliga debatten och tillgången till information i den digitala världen är avhängigt av en dynamisk och konkurrenskraftig pressektor som demokratins fjärde pelare.

M. De otillräckliga framstegen inom skapande, spridning och användning av IKT har lett till en trög tillväxt och produktivitet och gör det svårt för unga företag med stor tillväxtpotential som är verksamma inom innovationer på IKT-området att få ett varaktigt fotfäste på marknaderna.

N. Den privata och den offentliga sektorn måste investera i nya innovativa plattformar och tjänster, exempelvis radiofrekvensidentifiering, datormoln, e-hälsa, smarta läsare, smarta transporter osv. Stärkandet av den europeiska marknaden kommer att öka intresset för investeringar i den europeiska ekonomin och de europeiska marknaderna och leda till ytterligare stordriftsfördelar.

O. Vi har ännu inte fullt ut genomfört en fungerande digital inre marknad för Internet- och kommunikationstjänster i Europa. Den fria rörligheten för digitala tjänster och den gränsöverskridande e-handeln hindras i dag allvarligt av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå. Europeiska företag och samhällstjänster kommer att vinna ekonomiska och sociala fördelar av att använda avancerande IKT-tjänster och IKT-tillämpningar.

P.  Trots att Internet är den snabbast växande försäljningskanalen blir klyftan mellan inhemsk och gränsöverskridande e-handel i EU allt större. Den gränsöverskridande e-handeln rymmer en stor potential för betydande besparingar för EU:s medborgare, vilket fastställs i kommissionens meddelande om gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter i EU (KOM(2009)0557).

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en ambitiös digital agenda och handlingsplan som gör att Europa kan utvecklas till ett öppet och välmående digitalt samhälle som erbjuder alla medborgare ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter. Parlamentet föreslår att denna nya digitala agenda ska ges namnet ”agenda 2015.eu” och bygga på den positiva spiralen 2015.eu.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av att fortsätta arbetet för att erbjuda alla medborgare och konsumenter höghastighetsanslutning till Internet genom fast och mobil bredbandsanslutning överallt, bland annat genom att trygga konkurrensen till förmån för konsumenterna. Parlamentet betonar att detta kräver en riktad politik som uppmuntrar konkurrens och effektiva investeringar och innovationer inom nya och förbättrade tillträdesinfrastrukturer samt valmöjligheter för konsumenterna som innebär att alla medborgare, oavsett var de är bosatta, erbjuds åtkomst på lika villkor och till konkurrenskraftiga priser, så att ingen medborgare i Europa utestängs.

3.  Europaparlamentet anser att alla hushåll i EU bör ha tillgång till bredbandsanslutning till Internet till ett konkurrenskraftigt pris senast 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja alla tillgängliga politiska instrument för att alla medborgare i Europa ska kunna erbjudas bredband, genom att bl.a. utnyttja de europeiska strukturfonderna och det frigjorda frekvensutrymmet för att öka den mobila bredbandstäckningen och -kvaliteten. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att blåsa nytt liv i den europeiska strategin för höghastighetsbredband, framför allt genom att uppdatera de nationella målen för utbredningen av bredbands- och höghastighetsinternet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det råder en viss oklarhet i samband med reglerna för statligt stöd som kan inverka på de bredbandstjänster som får samhällsstöd, särskilt med avseende på de offentliga myndigheternas förmåga att konsolidera sina egna nätverksbehov som grundval för nya investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående ta sig an dessa problem.

5.  Europaparlamentet påminner om att man särskilt bör uppmärksamma landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska nackdelar, särskilt regionerna i de yttersta randområdena. Parlamentet anser att trådlös teknik, bland annat satellit, vilket möjliggör en omedelbar anslutning till Internetstamnätet överallt, vore en lämplig lösning för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av och åtkomst till bredbandsinternet för invånarna i dessa regioner inom acceptabel tid och till ett överkomligt pris.

6.  Europaparlamentet erinrar om att de obligatoriska samhällsomfattande tjänsterna motsvarar det minimiutbud av tjänster av väl definierad kvalitet som bör vara tillgängliga för samtliga slutanvändare till ett överkomligt pris, utan att detta snedvrider marknaden eller lägger en extra börda på konsumenterna och operatörerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta sin sedan länge väntade översyn av de samhällsomfattande tjänsterna.

7.  Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att slutanvändare med funktionshinder garanteras likvärdig tillgång på samma nivå som andra slutanvändare, såsom parlamentet krävde i sin översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i största möjliga mån beakta funktionshindrade slutanvändares behov i agendan för 2015.eu.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en konsekvensanalys för att undersöka hur nummerportabilitet kan genomföras i hela EU.

9.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att Europa behåller sin ställning som världens mobilkontinent och att man bör säkerställa att 75 procent av alla mobilabonnenter använder mobilt bredband med tillgång till trådlösa höghastighetstjänster senast 2015.

10. Europaparlamentet påminner om att den harmoniserade användningen av spektrum i det frigjorda frekvensutrymmet (digital dividend) måste påskyndas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som man inte får äventyra befintliga och förbättrade sändningstjänster.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via radiospektrumkommittén ta upp praktiska och tekniska krav för att säkerställa tillgången till spektra i rätt tid, med tillräcklig flexibilitet för att ny teknik och nya tjänster såsom mobilt bredband ska kunna användas. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om konkurrenssituationen och utvecklingen på spektrummarknaden.

12. Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare utvärdera och undersöka om framtida användare kan medföra störningar för befintliga användare av spektrumet, i syfte att minska eventuella negativa följder för konsumenterna.

13. Europaparlamentet anser, med tanke på att antalet Internetanslutningar ökar, att medlemsstaterna bör sträva efter att 50 procent av EU:s hushåll ska vara anslutna till mycket snabba höghastighetsnät senast 2015, och att 100 procent ska vara anslutna senast 2020. Detta skulle skapa en tillförlitlig och bättre tjänst för slutanvändare som motsvarade konsumenternas förväntningar och behov. Parlamentet påminner om att för att dessa mål ska kunna uppnås behövs en lämplig politisk ram som möjliggör privata investeringar samtidigt som konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter främjas.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva det nya regelverket för elektronisk kommunikation inom den fastställda tidsfristen, att tillämpa det fullt ut samt att bemyndiga nationella tillsynsmyndigheter i enlighet med regelverket. Parlamentet betonar att det nya regelverket ger en förutsägbar och konsekvent lagstiftningsram för att få fart på investeringar och främja konkurrenskraftiga marknader för IKT-näverk, IKT-produkter och IKT-tjänster, vilket bidrar till en förbättrad inre marknad för informationssamhällets tjänster. Parlamentet vidhåller att riktlinjer om tillämpning av telekompaketet för nästa generations åtkomst måste ge full verkan åt begreppen som presenteras i direktiven för att utveckla användningen av dessa nät.

15. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att effektivisera samordningen av regelverket genom att se till att organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) inleder sin verksamhet så snart som möjligt.

16. Europaparlamentet uppmanar berörda parter att tillämpa öppna modeller för användning av kommunikationsnät i syfte att främja innovation och öka efterfrågan.

17. Europaparlamentet erinrar om behovet av en insynsvänlig och förutsägbar lagstiftning och uppmanar kommissionen att fortsätta införliva principerna om bättre lagstiftning under förberedelserna av lagstiftningsinitiativ och andra instrument, särskilt genom målinriktade konsekvensbeskrivningar i rätt tid.

18. Europaparlamentet påminner om att interoperabilitet och tillgänglighet hör ihop och är de byggstenar på vilka ett effektivt informationssamhälle kommer att byggas för att produkter, infrastrukturer och tjänster ska vara interoperabla så att europeiska medborgare kan få tillgång till tjänster och uppgifter oavsett vilken mjukvara de använder.

19. Europaparlamentet framhåller att digital kompetens är centralt i ett inkluderande digitalt samhälle och att alla EU:s medborgare bör besitta och uppmuntras att utveckla en lämplig digital kompetens. Parlamentet betonar att digital kompetens skulle kunna hjälpa utsatta grupper (t.ex. äldre och låginkomsttagare) att komma in i samhället. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att åtgärda skillnaderna mellan olika samhällsgrupper när det gäller digital kompetens och Internetanvändning, den så kallade andra digitala klyfta som är på väg att växa fram. Parlamentet framhåller det viktiga åtagandet att halvera bristerna i digital kompetens senast 2015.

20. Europaparlamentet efterlyser öppenhet, tillgänglighet och lika möjligheter när det gäller användningen av IKT-system så att systemen blir mer användarvänliga för så många som möjligt av EU-medborgarna.

21. Europaparlamentet betonar att alla grund- och gymnasieskolor måste ha pålitlig anslutning till Internet av god kvalitet senast 2013 och mycket snabb höghastighetsanslutning till Internet senast 2015, vid behov med stöd av region- och sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhåller att IKT-utbildning och e-lärande bör bli en integrerad del av det livslånga lärandet genom bättre och tillgängliga utbildningsprogram.

22. Europaparlamentet noterar att e-lärande är en viktig undervisningsmetod som är anpassad till IKT-innovationer och kan tillgodose behoven hos personer som har svårt att ta del av konventionella undervisningsmetoder, men att informationsutbyte mellan lärare, elever och andra berörda parter är en grundförutsättning. Internationellt utbyte måste också uppmuntras för att utbildningsinstitutionernas betydelse för förståelsen mellan folken på nytt ska stärkas.

23. Europaparlamentet rekommenderar att begreppet digital kompetens på samma sätt som utländska språk införs i utbildningsväsendet från förskolenivå, så att användarna utvecklar kompetens så tidigt som möjligt.

24. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att utrusta medborgarna i EU med digitala färdigheter för att hjälpa dem att fullt ut dra nytta av fördelarna med att delta i det digitala samhället. Parlamentet upprepar att det är viktigt att se till att den europeiska arbetskraftens kunskaper, färdigheter, kompetens och kreativitet motsvarar högsta internationella standard och ständigt uppdateras. Digital kompetens och digitala färdigheter bör vara centrala aspekter av EU-politiken eftersom de är de viktigaste drivkrafterna för det europeiska innovationssamhället.

25. Europaparlamentet föreslår att man på EU- och medlemsstatsnivå lanserar en handlingsplan för digital kompetens och integration som framför allt ska omfatta följande: särskilda möjligheter till digital kompetenshöjning för arbetslösa och grupper som riskerar att utestängas, incitament till initiativ inom den privata sektorn för att öka de anställdas digitala kompetens genom utbildning, ett europeiskt initiativ under rubriken ”Bli smart på nätet!" (”Be smart on-line!”) för att lära studerande, även studerande inom livslångt lärande och yrkesutbildning, om säker användning av IKT och Internettjänster samt ett gemensamt IKT-certifieringssystem på EU-nivå.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att inspirera unga akademiker att välja IKT som yrke. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att under tiden lägga mer tyngd vid naturvetenskapliga ämnen, som matematik och fysik, för grundskoleeleverna i sina nationella läroplaner. Parlamentet anser att eftersom det finns ett verkligt och brådskande behov av åtgärder för att tillgodose kravet på IKT-kunskaper i Europa även på kort och medellång sikt, kommer en bättre databas för e-kunskapskontroll att behövas. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att vidta ytterligare åtgärder för att inrätta denna databas.

27. Europaparlamentet understryker att alla EU-medborgare bör uppmärksammas på sina grundläggande digitala rättigheter och skyldigheter genom en europeisk stadga om medborgares och konsumenters rättigheter i den digitala miljön. Denna stadga bör konsolidera gemenskapslagstiftningen, framförallt användarnas rättigheter beträffande skydd av privatlivet, sårbara användare och digitalt innehåll, samt garantera en grundläggande prestanda i fråga om interoperabilitet. Parlamentet upprepar att rättigheter i den digitala miljön bör beaktas generellt inom ramen för de grundläggande rättigheterna.

28. Europaparlamentet är övertygat om att integritetsskyddet har ett centralt värde och anser att alla användare bör ha rätt till kontroll över sina personuppgifter, inklusive ”rätten att glömmas bort”. Kommissionen uppmanas att beakta både dataskydd och skydd av privatlivet och i synnerhet behoven hos minderåriga och unga vuxna när det gäller dessa frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om hur dataskyddsdirektivet kan anpassas till dagens digitala miljö.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra den digitala säkerheten, bekämpa IT-relaterad brottslighet och skräppost, stärka användarnas förtroende och se till att europeiska cyberrymden skyddas mot alla typer av brott. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att öka engagemanget för och stärka det internationella samarbetet på detta område på ett effektivt sätt. Nästan hälften av medlemsstaterna har fortfarande inte ratificerat Europarådets konvention om IT-relaterad brottslighet, och parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera och genomföra konventionen.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta åtgärder för att se till att alla EU-medborgare får tillgång till säker elektronisk identifiering.

31. Europaparlamentet framhåller vikten av att trygga ett öppet Internet, där medborgarna har rätt att, och företagsanvändare har möjlighet att, komma åt och sprida information och använda vilka tillämpningar och tjänster de vill i enlighet med det nya regelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen, organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och de nationella tillsynsmyndigheterna att främja bestämmelserna om nätneutralitet, att noga övervaka genomförandet samt att rapportera till Europaparlamentet före utgången av 2010. Parlamentet anser att EU-lagstiftningen bör bibehålla bestämmelsen om ”enbart vidarebefordran”, som fastställdes i direktivet om elektronisk handel (2000/31/EG), och som är av avgörande betydelse för den fria och öppna konkurrensen på den digitala marknaden.

32. Europaparlamentet betonar att mångfald, tryckfrihet och respekt för kulturell mångfald är grundläggande värderingar och slutmål för EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att all EU-politik som föreslås är förenlig med dessa värderingar och mål.

33. Europaparlamentet välkomnar det snabba genomförandet av lagstiftningen om roaming. Parlamentet understryker det fortsatta behovet av att kontinuerligt övervaka de mobila roamingpriserna i EU, inklusive priserna för dataroaming. Berec uppmanas att genomföra en oberoende analys av vilka andra metoder än prisreglering som skulle kunna användas för att få till stånd en konkurrensutsatt internationell roamingmarknad. Kommissionen uppmanas att på grundval av analysen från Berec och sin egen översyn lägga fram ett förslag om en långsiktig lösning på problemet med roaming före 2013 för att garantera en välfungerande, konsumentorienterad och konkurrensutsatt roamingmarknad som leder till sänkta priser.

34. Europaparlamentet understryker att digitala tjänster kan hjälpa Europa att fullt ut utnyttja den inre marknaden. Parlamentet efterlyser en effektiv politik för en digital inre marknad som ska göra Internettjänster i Europa mer konkurrenskraftiga, tillgängliga, gränsöverskridande och insynsvänliga, ge högsta möjliga nivå av konsumentskydd och sätta stopp för geografisk diskriminering. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner att undanröja de huvudsakliga hindren inom lagstiftningen samt de administrativa hindren mot gränsöverskridande online-transaktioner senast 2013. Kommissionen uppmanas att fortsätta sin pågående granskning av gemenskapslagstiftning som påverkar den digitala inre marknaden samt att lägga fram förslag om riktade lagstiftningsåtgärder för att få bort de huvudsakliga hindren.

35. Europaparlamentet efterlyser en utredning om harmoniserade regler inom EU för att främja en gemensam marknad för nätbaserade tjänster (”cloud computing”) och e-handel.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder som ytterligare kan öka insynen i villkor inom den gränsöverskridande näthandeln och effektivisera det gränsöverskridande genomdrivandet av lag och ordning och möjligheterna till prövning. En framgångsrik utveckling av e-handeln kräver en effektiv distribution av produkter och varor, och parlamentet framhåller därför att det är viktigt att det tredje direktivet om posttjänster (2008/06/EG) genomförs snarast.

37. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör trygga den viktiga digitala miljön för företagen, i synnerhet små och medelstora företag. Medlemsstaterna bör införa ett samordnat förfarande för mervärdesskatt i alla medlemsstater i syfte att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och entreprenörer, och parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en allmän användning av e-fakturor.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast 2015 se till att minst 50 procent av alla offentliga upphandlingar genomförs på elektronisk väg, i enlighet med den handlingsplan som man kom överens om vid ministerkonferensen om e-förvaltning i Manchester 2005.

39. Europaparlamentet anser att de direktiv som reglerar informationssamhället och som antogs för nästan tio år sedan framstår som föråldrade med hänsyn till den ökade komplexiteten på Internet, införandet av ny teknik samt det faktum att EU-medborgarnas uppgifter i ökande omfattning hanteras utanför EU. Parlamentet menar att de rättsliga problemen med vissa av direktiven kan lösas genom att man successivt uppdaterar dem, medan andra direktiv kräver en mer grundlig översyn, samt att man måste anta ett internationellt regelverk för uppgiftsskydd.

40. Europaparlamentet framhåller de möjligheter som en övergång till samhällstjänster på Internet (e-förvaltning) kommer att ge medborgare och företag och som kommer att göra det möjligt att tillhandahålla effektivare och individanpassade samhällstjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja IKT-verktygen för att förbättra insynen i och ansvarskyldigheten beträffande myndighetsåtgärder och för att bidra till en mer deltagande demokrati som omfattar alla socioekonomiska grupper, ökar medvetenheten hos nya användare och bygger upp tillit och förtroende. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta nationella planer för övergången till samhällstjänster på Internet, vilka bör omfatta mål och åtgärder för hur alla samhällstjänster ska kunna nås via Internet och vara åtkomliga för personer med funktionshinder senast 2015.

41. Europaparlamentet understryker bredbandets betydelse för europeiska medborgares hälsa, eftersom det möjliggör användning av effektiv teknik för hälso- och sjukvårdsinformation, höjer kvaliteten på vården, utökar hälso- och sjukvårdens geografiska räckvidd till landsbygdsområden och glest befolkade ö- och bergsområden, underlättar vård i hemmet och minskar onödig behandling och kostsamma patientförflyttningar. Parlamentet påminner om att bredband också kan bidra till att skydda europeiska medborgare genom att underlätta information och förfaranden när det gäller den allmänna säkerheten, katastrofinsatser och återuppbyggnad.

42. Europaparlamentet understryker att IKT är särskilt viktigt för personer med funktionshinder, eftersom de i större utsträckning än andra behöver tekniskt stöd i vardagen. Parlamentet anser att det är en rättighet för personer med funktionshinder att på likvärdiga villkor kunna delta i den snabba utvecklingen av den nya teknikens produkter och tjänster för att kunna dra nytta av ett inkluderande och hinderslöst informationssamhälle.

43. Europaparlamentet understryker att en ”femte frihet” som möjliggör en fri spridning av innehåll och kunskap måste utvecklas och att det bör införas ett konvergerande, konsumentvänligt regelverk för åtkomsten till digitalt innehåll i Europa senast 2015, vilket skulle ge konsumenterna ökad trygghet och åstadkomma en rättvis balans mellan rättighetshavares rättigheter och allmänhetens åtkomst till innehåll och kunskap. Parlamentet uppmanar starkt EU att mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen påskynda debatten om upphovsrätt och analysera effekterna av en avdelning om europeisk upphovsrätt i enlighet med artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att skapa ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter i hela unionen, både på och utanför Internet.

44. Europaparlamentet konstaterar att Europas kreativa branscher och kultursektor inte endast spelar en viktig roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mediemångfald och aktiv demokrati utan är en viktig drivkraft för hållbar tillväxt i Europa, och därför kan vara avgörande för EU:s ekonomiska återhämtning. Parlamentet bekräftar behovet av att främja en miljö som fortsätter att uppmuntra kreativa branscher, och uppmanar därför kommissionen att tillämpa Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck i alla politiska initiativ som rör den digitala agendan.

45. Europaparlamentet betonar att den europeiska digitala agendan måste främja produktion och spridning av högkvalitativt och kulturellt mångfasetterat innehåll i EU för att uppmuntra samtliga EU-medborgare att ta i bruk digital teknik såsom Internet och att maximera den kulturella och sociala nyttan som EU-medborgarna kan ha av tekniken. Parlamentet rekommenderar att en informationskampanj inleds på EU-nivå för att öka medvetenheten hos allmänheten, framför allt genom att utveckla och sprida digitalt kulturellt innehåll. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sitt lagstiftnings- och arbetsprogram undersöka möjligheten att tillåta medlemsstaterna att ha lägre moms på distribution av kulturell egendom på Internet.

46. Europaparlamentet betonar att Internet, som ger många nya chanser till spridning och tillgång till kreativt innehåll också medför nya utmaningar för hur den europeiska cyberrymden ska kunna skyddas mot nya former av brott. Parlamentet konstaterar att påföljder, ett tänkbart verktyg för att hävda upphovsrätten, av princip bör riktas mot kommersiella exploatörer snarare än mot enskilda medborgare.

47. Europaparlamentet anser att EU mot bakgrund av den nya tekniken, nya digitala leveranssätt och förändrade konsumtionsmönster måste främja åtgärder på utbudssidan och överväga att ytterligare utveckla upphovsrättslicenser och rättighetsklarering. Parlamentet efterlyser en förbättrad, effektivare, konsekventare och överskådligare hantering av rättigheter och rättighetsklareringssystem för såväl musik som audiovisuella verk, samt ökad öppenhet och konkurrens mellan organisationer som samlar och förvaltar rättigheter.

48. Europaparlamentet understryker att man i den digitala agendan i större utsträckning måste uppmärksamma digitaliseringen av Europas unika kulturarv och förbättra medborgarnas tillgång till detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräckligt ekonomiskt stöd till EU:s digitaliseringsarbete och uppmanar samtidigt både kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt ta itu med de rättsliga hinder som finns i dag.

49. Europaparlamentet är djupt oroat över det digitala europeiska bibliotekets framtid och anser att det måste ske radikala förändringar på områden som bibliotekets digitala utformning, förvaltning, effektivitet, genomförbarhet, användbarhet samt projektets synlighet i media.

50. Europaparlamentet menar att det, vid sidan av en systematisk användning av IKT, är oerhört viktigt att främja spetsforskning om IKT och att understödja offentliga och privata investeringar i gemensam högriskforskning och innovationer inom IKT. Parlamentet understryker att Europa bör ligga i framkanten inom utvecklingen av Internetteknik, nätbaserade tjänster (”cloud computing”), intelligenta miljöer, superdatorer och IKT-tillämpningar med låga koldioxidutsläpp och föreslår att EU:s forskningsbudget för IKT fördubblas och att budgeten för IKT-användning fyrdubblas i nästa budgetram.

51. Europaparlamentet beklagar att Europa fortfarande släpar efter andra ledande marknader när det gäller att locka till sig, utveckla och behålla forskningsbegåvningar inom IKT och lider av en omfattande kompetensflykt till följd av de bättre arbetsvillkoren för akademiker och forskare i Förenta staterna. Parlamentet betonar att Europa måste arbeta tillsammans med universitet och näringsliv för att råda bot på detta problem och utarbeta ett dynamiskt karriärsutvecklingsprogram som stöder det vetenskapliga forskningssamhällets centrala roll i en bred innovationsansats i världsklass inom IKT.

52. Europaparlamentet anser att alla Europas forskningsinstitut och infrastrukturer senast 2015 bör vara anslutna till höghastighetsnät av typ Gbps för att skapa ett internnätverk för det europeiska forskningssamhället.

53. Europaparlamentet efterlyser större satsningar på användande av öppen källkodsprogramvara inom EU.

54. Europaparlamentet efterlyser nyinvesteringar i forskning för att bättre realisera befintliga digitala verktyg så att alla medborgare ska kunna ta del av kulturellt innehåll.

55. Europaparlamentet oroas över byråkratin inom EU:s ramprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska byråkratin genom att omstrukturera ramprogrammets arbetsprocess, utan att äventyra programmet, och genom att inrätta ett användarråd.

56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna utvärdera hur direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG om upphandling och införlivandet av dem stöder forskning och innovation och, i lämpliga fall, fastställa bästa praxis. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att överväga hur man kan utveckla innovationsindex inom ramen för offentliga upphandlingar.

57. Europaparlamentet påminner om att Europas framtida konkurrenskraft och förmåga att återhämta sig från den rådande ekonomiska krisen till stor del kommer an på dess kapacitet att främja en omfattande och effektiv användning av IKT inom företagen. De små och medelstora företagen ligger dock fortfarande långt efter storföretagen på detta område. Parlamentet uppmärksammar i synnerhet att man måste sörja för att mikro- och småföretag inte går miste om de fördelar som IKT-utvecklingen medför och uppmanar medlemsstaterna att stärka stödåtgärderna för små och medelstora företags användning av IKT-verktyg för att främja deras produktivitet.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en digital plan för att främja affärsmöjligheter på Internet som i första hand är tänkta att erbjuda alternativ för de personer som nyligen blivit arbetslösa i samband med den ekonomiska krisen. Planen skulle bestå av att göra mjuk- och hårdvara till rimligt pris tillgänglig vid sidan av gratis Internetuppkoppling och kostnadsfri rådgivning.

59. Europaparlamentet anser att agendan för 2015.eu bör ha som mål att integrera IKT för att uppnå en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar till att IKT-tekniken utnyttjas för att 20-20-20–målen i klimatstrategin ska kunna uppnås. Parlamentet anser att centrala initiativ i agendan för 2015.eu bör vara att genomföra tillämpningar såsom smarta kraftnät, smarta läsare, smarta bilar, smart vattenförsörjning samt e-hälsa. Parlamentet påpekar vidare att IKT-sektorns utsläpp bör minskas med 50 procent senast 2015.

60. Europaparlamentet anser att den internationella handeln bör vägledas av principen om rättvis handel, i syfte att uppnå en verklig balans mellan öppnandet av marknader och det legitima skyddet av olika ekonomiska sektorer, med ett särskilt fokus på arbetsförhållanden och sociala förhållanden.

61. Europaparlamentet anser att ansvaret för agendan för 2015.eu måste fördelas mellan alla politiska och geografiska nivåer (EU-nivå, nationell nivå, regional nivå) i en anda av flernivåstyre, något som tillsammans med det politiska synliggörandet är nödvändiga förutsättningar för att säkerställa ett effektivt genomförande. Parlamentet föreslår att man regelbundet anordnar toppmöten om den digitala agendan i syfte att övervaka framstegen på EU- och medlemsstatsnivå och förnya den politiska drivkraften.

62. Europaparlamentet uppmärksammar särskilt kommissionen på behovet av att fastställa smarta (specifika, mätbara, anpassade, realistiska och tidsbaserade) mål och att anta en handlingsplan som utnyttjar alla lämpliga EU-instrument: finansiering, icke-bindande instrument (s.k. soft law), genomdrivande och, vid behov, riktad lagstiftning inom alla relevanta politikområden (t.ex. elektronisk kommunikation, utbildning, forskning, innovation och sammanhållningspolitik). Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en regelbunden översyn av resultaten av strategin för 2015.eu utifrån ett brett spektrum av indikatorer som möjliggör en kvantitativ och kvalitativ analys av de sociala och ekonomiska effekterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att EU:s program och de nationella och regionala programmen inom detta område samordnas på ett lämpligt sätt.

63. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 133. (2) EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 364. (3) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 87. (4) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 370.

Informations- och kommunikationstekniken (IKT) genomsyrar i dag praktiskt taget alla sidor av vårt liv. Den är oupplösligt förbunden med vår önskan om en välmående och konkurrenskraftig ekonomi, om att bevara miljön och om ett mer demokratiskt, öppet och inkluderade samhälle. De förändringar som vi har sett kan inte längre betraktas som en fortsättning på den föregående industriperioden; de uppmanar till radikal omvandling. Att fortsätta som tidigare (”business as usual”) är därför inget alternativ. Europa kommer att kunna skörda frukterna av denna digitala revolution endast om alla EU:s medborgare engageras och får möjlighet att delta fullt ut i det nya digitala samhället.

I detta betänkande fastslås politikområden och förutsättningar, vilka bildar en övergripande ram för EU:s IKT-politik de närmaste fem åren, som föredraganden föreslår ska ges namnet Agenda 2015.eu. Denna förnyade agenda kan i grafisk form återges som den positiva spiralen 2015.eu (se bilaga). I spiralens mitt står människan (både som medborgare och som konsument). Alla människor bör få möjlighet att utveckla lämpliga kompetenser och ha tillgång till höghastighetsanslutning överallt. Det behövs också ett tydligt regelverk som skyddar medborgarnas rättigheter och som ger dem nödvändig trygghet och säkerhet. Detta är viktigt för att medborgarna obehindrat ska kunna ta vara på friheten att använda digitala tjänster och digitalt innehåll på hela den inre marknaden (den ”femte friheten”). Kunskap och teknik är oumbärliga verktyg för att stödja konkurrenskraften i vår ekonomi och ett mer välmående samhälle.

Syftet med detta betänkande är att ge framför allt kommissionen vägledning och inspiration för att lägga fram ett förslag om en omfattande 2015-strategi och handlingsplan som utnyttjar alla lämpliga EU-instrument: finansiering, icke-bindande instrument (”soft law”), genomdrivande och, vid behov, riktad lagstiftning.

I. Engagera medborgare och konsumenter

Europa kommer att kunna skörda frukterna av denna digitala revolution endast om alla EU:s medborgare engageras och får möjlighet att delta fullt ut i det nya digitala samhället. Detta kräver mod hos investerarna att göra långsiktiga åtaganden, mod hos de styrande att i ökad uträckning övergå till e-förvaltning och mod hos medborgarna att utnyttja de digitala tjänsterna.

1. Säkerställa höghastighetsanslutning överallt

För att ett europeiskt kunskapssamhälle ska kunna uppnås måste alla abonnenter få tillgång till stabila och pålitliga fasta och trådlösa bredbandsnät. Fast och trådlös teknik måste finnas tillgänglig överallt och vara interoperabel för att möjliggöra obehindrad och snabb Internetanslutning.

1.1 Ett samhälle där alla är anslutna

Detta kräver en politik som främjar åtkomst på lika villkor och till konkurrenskraftiga priser för alla samhällen, oavsett var de är belägna, så att ingen medborgare i Europa utestängs. Ett samhälle där alla är anslutna innebär i dag också ett mobilt samhälle. Den mobila ekonomin styrs i dag i stor uträckning av spektrumkostnader och -tillgång och det är därför viktigt att spektrum i det frigjorda frekvensutrymmet (digital dividend) görs tillgängliga så snart det är praktiskt möjligt utan att befintliga sändningar eller andra tjänster äventyras.

Politiska mål:

· Alla hushåll i EU bör ha bredbandsanslutning till Internet till ett konkurrenskraftigt pris senast 2013.

· Europa ska fortsätta att vara världens ”mobilkontinent”: 75 procent av alla mobilabonnenter bör använda 3G (eller efterföljande teknik) senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Kommissionen bör se över de obligatoriska samhällsomfattande tjänsterna senast 2010.

· En europeisk strategi för höghastighetsbredband, inklusive en uppdatering av medlemsstaternas mål (2010–2015).

· Påskynda en harmoniserad användning av frigjort frekvensutrymme (2010–2015) och stödja utökad bredbandstäckning och -kvalitet genom lokalisering.

1.2 Utveckla nästa generations infrastruktur

Det är uppenbart att det kommer att behövas kapitalkostnader för att utveckla höghastighetsnät över hela unionen. De nya bestämmelserna i telekompaketet om nästa generations åtkomst erbjuder en stabil och förutsägbar lagstiftningsram för att få fart på investeringarna samtidigt som konkurrensen tryggas och risktagande belönas.

Politiska mål:

· 50 procent av alla hushåll i EU bör vara anslutna till höghastighetsnät senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Ett snabbt införlivande av telekompaketet (senast i mitten av 2011).

2. Digitala kompetenser för ett inkluderande digitalt samhälle

Europas potential ligger i kunskapen och färdigheterna hos dess befolkning, dess arbetskraft och dess organisationer. Utan en omfattande infrastruktur kan utnyttjandet av IKT endast bli begränsat och utan kunskaper och färdigheter kan det ekonomiska och sociala värdet av utnyttjandet också endast bli begränsat. Bristerna när det gäller IKT-kunskaper och IKT-färdigheter, kan, om de nonchaleras, bli en flaskhals för EU:s konkurrenskraft i den globala ekonomin. Kompetenskrav och -verktyg varierar mellan åldersgrupperna, men behovet är stort inom alla grupper.

Politiska mål:

· Halvera bristerna i den digitala kompetensen senast 2015.

· Alla grund- och gymnasieskolar bör ha höghastighetsanslutning till Internet senast 2015.

· Alla elever på grundskole- och gymnasienivå bör utbildas om riskerna på Internet samt om säker och ansvarsfull användning av Internet senast 2012.

· Alla vuxna i förvärvsarbetande ålder bör erbjudas möjligheter till IKT-utbildning (2010–2015).

Politiska åtgärder:

· En handlingsplan för digital kompetens (2010–2015) som omfattar följande:

- Särskilda utbildningsåtgärder (t.ex. utbildningskuponger) för att höja den i digitala kompetensen hos grupper som riskerar att utestängas.

- Offentlig-privata partnerskap och incitament till initiativ från den privata sektorn för att utbilda alla anställda.

- Ett initiativ under rubriken ”Bli smart på nätet!” för att lära studenter om säker användning av IKT- och Internettjänster.

- Ett IKT-diplom på EU-nivå som en del av standardutbildningen och ett certifieringssystem på EU-nivå för digitala kunskaper och färdigheter som förvärvats utanför det formella utbildningssystemet.

3. Digitala rättigheter

Medborgarna kommer att avstå från att kommunicera, att fritt uttrycka sina åsikter och att ingå affärsuppgörelser om de inte har tillräckligt förtroende för lagstiftningen på området. Endast om medborgarna ges tillräckliga möjligheter och information kommer Europa att fullt ut kunna frigöra den nya online-miljöns ekonomiska och sociala potential.

Medborgarna bör uppmärksammas på att deras agerande på Internet kan påverka den personliga integriteten, och de bör ha rätt att begära att personuppgifter tas bort även om de tidigare samtyckt till uppgiftsregistreringen. Bekämpningen av IT-relaterad brottslighet är en annan viktig utmaning. Den effektiva tillämpningen av EU-lagstiftningen på detta område hindras ofta av rättsliga problem som beror på Internets gränsöverskridande karaktär, såsom frågan om vilken domstol som är behörig eller vilken lag som gäller.

Politiska mål:

· Alla medborgare bör känna till sina grundläggande digitala rättigheter.

· Alla användare bör få kontroll över sina privata uppgifter (inklusive ”rätten att glömmas bort”).

Politiska åtgärder:

· En stadga om medborgares och konsumenters rättigheter i den digitala miljön senast 2012.

· Alla medlemsstater ska ratificera konventionen om IT-relaterad brottslighet (2010-2015).

II. En öppen och konkurenskraftig inre marknad

En välfungerande digital ekonomi är centralt för effektiviteten i hela EU:s ekonomi. Den fria rörligheten för digitala tjänster hindras i dag av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå. Företagen stöter på många hinder när de vill sälja över gränserna, främst på grund av medlemsstaternas olika bestämmelser inom områden som konsumentskydd, moms, återvinning av elektrisk och elektronisk utrustning, särskilda produktbestämmelser och betalningstransaktioner. Om inte dessa frågor får sin lösning kommer företagen och konsumenterna aldrig att till fullo kunna utnyttja potentialen i den digitala ekonomin.

4. Ett effektivt genomförande av det nya regelverket

Den fragmenterade lagstiftningen på telekomområdet kostar de europeiska företagen 20 miljarder euro per år enligt beräkningar från experter – en kostnadsfaktor som bör undanröjas så fort som möjligt genom verkställande av reformer och genom en effektiv tillämpning av de nya reglerna.

Politiska mål:

· Uppnå en helt konkurrensutsatt marknad inom elektronisk kommunikation.

· Trygga ett öppet Internet där medborgarna har rätt att komma åt och sprida information och använda vilka tillämpningar eller tjänster de vill.

Politiska åtgärder:

· Införliva och genomföra det reviderade regelverket så snart som möjligt (senast i mitten av 2011).

· Berec bör inleda sin verksamhet så snart som möjligt.

· Ett samordnat genomförande av nätneutralitetsbestämmelser i medlemsstaterna.

· Lösa problemet med roaming för att komma bort från behovet av att ständigt justera konsumentpriserna senast 2013.

5. Stärka marknaden för digitala tjänster

Vi har ännu inte genomfört en fullt ut fungerade inre marknad för Internettjänster i Europa. Siffrorna är talande: endast sju procent av de transaktioner som görs av europeiska konsumenter över Internet är gränsöverskridande, och endast 35 procent av EU:s befolkning har använt avancerade Internettjänster de senaste tre månaderna.

5.1 Undanröja hindren mot marknaden för digitala tjänster

Den fragmenterade europeiska marknaden med 500 miljoner konsumenter hindrar stordriftsfördelar och är till nackdel för företag och konsumenter. EU:s regelverk för informationssamhället utarbetades successivt under en period på flera år (huvudsakligen 2000–2005), och resulterade i ett antal direktiv som vart och ett täcker ett eller flera områden inom informationssamhället (t.ex. dataskyddsdirektivet från 2005, direktivet om elektroniska signaturer från 1999 och direktivet om elektronisk handel från år 2000). I dag, nästan tio år efter det att de antogs, framstår dessa direktiv som försvagade till följd av den ökade komplexiteten i online-miljön. De rättsliga problemen med vissa av dessa direktiv kan lösas genom en mindre, successiv uppdatering, medan andra kräver en mer grundlig översyn.

Politiska mål:

· Undanröja de huvudsakliga rättsliga hindren mot gränsöverskridande online-transaktioner senast 2015.

· Alla abonnenter bör kunna använda sin bärbara enhet som en mobil plånbok senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Se över gemenskapslagstiftning som påverkar den inre marknaden på Internet och göra en sammanställning över problemen samt genomföra målinriktade insatser mot de huvudsakliga hindren.

· Utarbeta gemensamma EU-standarder och -regler för mobilbetalning (”m-cash”).

5.2 Övergången till samhällstjänster på Internet

IKT-verktygen kan stärka allmänhetens deltagande, öka tillgången till offentlig information och förbättra insynen. Rörligheten på den inre marknaden kan förstärkas genom sömlösa e-förvaltningstjänster för att starta och driva ett företag och för att studera, arbeta, bo och pensionera sig var som helst i EU.

Politiska mål:

· Alla samhällstjänster bör göras tillgängliga på Internet och vara åtkomliga för personer med funktionshinder senast 2015.

· 50-procentig minskning av koldioxidutsläppen från samhällstjänster senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Utarbeta nationella planer för övergången till samhällstjänster på Internet, däribland

- mål och åtgärder för att myndigheternas tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster ska finnas tillgängliga på Internet senast 2015 samt främjande av medborgarnas och företagens användning.

6. Utveckla den femte friheten: fri spridning av innehåll och kunskap

När det gäller tillhandahållandet av digitalt innehåll kan Europa inte hävda att man är världens största marknad – det finns 27 separata marknader. Innehållsleverantörerna möts av onödigt komplexa nationella licenssystem, vilka gör det svårare för de digitala företagen att erbjuda ett attraktivt lagligt innehåll. Detta begränsar tillgången till lagligt innehåll på nätet, och det hämmar också utvecklingen av nya medietjänster. Det förs en svår och angelägen debatt om dessa frågor, men de visar att det krävs en genomgripande översyn av upphovsrättens nuvarande ställning på Internet. Vi måste påskynda denna debatt för att få till stånd stabila, balanserade lösningar som tar hänsyn både till användare och till rättighetsinnehavare.

Politiska mål:

· Ett enkelt, konsumentvänligt regelverk för åtkomst till digitalt innehåll i Europa senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Införa en avdelning om europeisk upphovsrätt i enlighet med artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt senast 2013.

· Utarbeta gemensamma EU-standarder och -regler för mobilbetalning (”m-cash”) senast 2012.

III. En välmående Ekonomi och ett välmående samhälle

Det är allmänt känt att det finns ett direkt samband mellan investeringar i IKT och ekonomiska resultat. Investeringarna ökar innovationskapaciteten inom alla sektorer inom industrin på ett horisontellt sätt, höjer produktiviteten och bidrar till ett optimalt utnyttjande av naturresurser. Forskning och innovation är oerhört viktigt för att kunna forma, behärska och integrera IKT-tekniken och för att kunna dra nytta av de ekonomiska, samhälleliga och kulturella vinsterna av den.

7. Understödja världsledande forskning och innovation

Öppen innovation kräver en global samverkan rakt igenom hela forskningens värdekedja samt ett underlättande av samarbete med forskningsinstitutioner utanför Europa. Politiken för IKT-forskning och IKT-innovation bör bidra till att offentliga och privata medel förs samman och styrs mot områden där Europa är eller kan bli världsledande. Forskningsinsatserna får inte urholkas av onödig byråkrati i samband med de offentliga finansieringsprogrammen.

Politiska mål:

· Europa ska ligga i framkanten när det gäller utvecklingen av Internetteknik

· Tekniskt ledarskap inom IKT-tillämpningar med låga koldioxidutsläpp.

· Radikal minskning av byråkratin i EU:s ramprogram.

Politiska åtgärder:

· Fördubbla EU:s forskningsbudget för IKT i nästa budgetram och fyrdubbla budgeten för IKT-användning.

· Utveckla det offentlig-privata partnerskapet om framtidens Internet.

· Omstrukturera ramprogrammens arbetsprocesser för att få bort byråkrati, och inrätta ett användarråd för att säkerställa användarvänlighet.

8. Stödja den europeiska ekonomins konkurrenskraft

Europas framtida konkurrenskraft och dess förmåga att återhämta sig från den nuvarande ekonomiska krisen hänger till stor del på dess kapacitet att främja en omfattande och effektiv användning av IKT inom företagen. Små och medelstora företag kan bli en stöttepelare för den ekonomiska återhämtningen i Europa, men när det gäller användning av produktionsstärkande IKT-verktyg ligger de små och medelstora företagen avsevärt efter de stora.

Politiska mål:

· EU:s handelsbalans för IKT-varor och -tjänster bör vara positiv senast 2015.

· 80 procent av de små och medelstora företagen bör använda avancerade affärsverktyg senast 2015.

Politiska åtgärder:

· Främja de små och medelstora företagens utveckling och användning av Internetbaserade tjänster såsom datormoln (cloud computing) eller mjukvara som tjänstemodeller.

9. Integrera IKT för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp

IKT kan och bör spela en viktig roll för främjandet av en ansvarsfull energiförbrukning i hushåll, transporter, energiproduktion och tillverkning. Smarta mätare, effektiv belysning, datormoln och distribuerad mjukvara kan ändra mönstren för utnyttjandet av energikällor.

Politiska mål:

· 15-procentig minskning av koldioxidutsläppen inom nyckelsektorer med hjälp av IKT senast 2020.

· 50-procentig minskning av IKT-sektorns koldioxidutsläpp senast 2015.

· Ett mer energieffektivt beteende hos konsumenterna: 50 procent av hushållen ska vara utrustade med smarta mätare senast 2015.

De politiska åtgärderna kommer att tas upp i ett särskilt initiativbetänkande.

IV. Förutsättningar

För att den digitala agendan för 2015.eu ska bli en strategisk ram och uppnå de eftersträvade resultaten krävs ett starkt politiskt ansvar och effektiva genomförandemekanismer.

10. Politiskt ledarskap

Styre och ansvar på flera nivåer

2015.eu kommer att bli effektivt endast om ansvaret fördelas mellan olika politiska nivåer och om ansvaret för genomförandet delas mellan EU-nivån, den nationella nivån och den regionala nivån.

Politiskt synliggörande

Det bör anordnas toppmöten om den digitala agendan så att man kan övervaka vilka framsteg som gjorts, stärka engagemanget hos de deltagande aktörerna, öka uppmärksamheten kring IKT:s roll samt förnya den politiska impulsen.

11. Effektivt genomförande

Smarta syften och mål

En strategi utan smarta (specifika, mätbara, anpassade, realistiska och tidsbaserade) mål blir endast en avsiktsförklaring. Medlemsstaterna bör sätta upp smarta nationella mål som svarar mot den situation de befinner sig i.

Åtgärder på EU-nivå och lagstiftningsprogram

De mål som ska eftersträvas på EU-nivå ska utformas som en handlingsplan och, vid behov, som riktad lagstiftning. Alla lämpliga genomförandemekanismer och alla EU-instrument bör utnyttjas.

Övervakning och riktmärken

Kommissionen och medlemsstaterna bör systematiskt ange riktmärken samt utvärdera och övervaka vilka framsteg som görs varje år genom en resultattavla för 2015.eu.

The 2015.eu Virtuous Spiral

(and enabling factors)

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av sin resolution av den 21 juni 2007 om konsumenternas förtroende för den digitala miljön(1),

1.  Europaparlamentet konstaterar att informations- och kommunikationsteknik (IKT) måste göras tillgänglig inom alla samhällssektorer, men konstaterar samtidigt att IKT kommer att spela en central roll för ökad produktivitet och ekonomisk konkurrenskraft i framtiden samt spela en viktig roll i den fortsatta konsolideringen av en inre marknad på Internet. Parlamentet anser att man, för att säkra dess framgång måste ställa konsumenterna och medborgarna i centrum för utvecklingen av en digital dagordning vars mål måste vara att göra Europa till en av de ledande globala aktörerna inom IKT.

2.  Europaparlamentet betonar hur viktig den kreativa innehållsindustrin, en snabbt växande och dynamisk sektor som bidrar till tillväxt och sysselsättning, är för informationssamhället.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år ge ut en översikt över hur förverkligandet av särskilda politiska verktyg framskrider i de enskilda medlemsstaterna, till exempel bredband, e-integrering, e-hälsa, e-lärande och e-business, som bör visa hur de här verktygen på ett nyskapande sätt har ändrats för att erbjuda konsumenterna tjänster som återspeglar den senaste utvecklingen inom informations- och kommunikationstekniken, och att arbeta för att göra så många offentliga tjänster som möjligt tillgängliga för konsumenterna via Internet men samtidigt också erkänna behovet av att utbilda medborgare runtom i EU så att de till fullo kan utnyttja fördelarna med IKT.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Kroes ståndpunkt om att den digitala dagordningen är legitim bara om såväl privata individer som mindre företag garanteras fullständig tillgång till den. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram särskilda förslag för att bekämpa den digitala klyftan.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna utvidga sin politik för att främja digital kompetens så att alla medborgare kan använda online-teknik i det dagliga livet, med målet att utveckla nya sociala, ekonomiska och entreprenörsmässiga möjligheter.

6.  Europaparlamentet välkomnar det snabba genomförandet av lagstiftningen om roaming. Parlamentet understryker det fortsatta behovet av att kontinuerligt övervaka de mobila roamingpriserna i EU, inklusive priserna för dataroaming, för att garantera en ordentligt funktionerande, konsumentorienterad och konkurrenskraftig inre marknad.

7.  Europaparlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna fortsättningsvis bör arbeta för att förbättra den digitala säkerheten i syfte att informera medborgarna om hur digitala risker kan förhindras och för att öka deras tillit till de nya tekniska resurserna.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att man övervinner hinder för gränsöverskridande elektronisk handel och ökar konsumenternas förtroende med hjälp av en effektiv politik för en digital inre marknad för Europa som gör Internettjänsterna i Europa mer konkurrenskraftiga, tillgängliga, gränsöverskridande och transparenta i överensstämmelse med upphovsrättsregler, samtidigt som högsta möjliga nivå av konsumentskydd tillhandahålls, (till exempel nerladdning av böcker, audiovisuellt material och musik) och sätter punkt för geografisk diskriminering (till exempel på basis av en persons bosättningsland eller den ort där ett kreditkort har utfärdats).

9.  Europaparlamentet betonar behovet av initiativ i medlemsstaterna för att förbättra e-färdigheterna bland allmänheten. Parlamentet konstaterar att det är viktigt att utrusta medborgarna i EU med digitala färdigheter för att hjälpa dem att fullt ut utnyttja förmånerna med Internet och delta i det digitala samhället. Det framhåller vilken potential detta kommer att få när det gäller att handla över gränserna och få tillgång till digitala tjänster.

10. Europaparlamentet erkänner betydelsen av en europeisk stadga för användarnas rättigheter som klargör vilka rättigheter och skyldigheter som konsumenterna i informationssamhället har. Parlamentet anser att en sådan stadga i synnerhet bör omfatta användarnas rättigheter till digitalt innehåll, garantera en grundläggande prestanda i samband med driftskompatibilitet (särskilt inom offentliga förvaltningar) och normer, i synnerhet när det gäller skydd av privatlivet och särskilt sårbara användares rättigheter (till exempel genom att göra Internetsidor mer tillgängliga för funktionshindrade). Det betonar vidare att en europeisk stadga för användarnas rättigheter också bör skydda författares, utgivares och innehållsleverantörers immateriella rättigheter. Det betonar dessutom att en europeisk stadga för användarnas rättigheter även bör inbegripa den nuvarande ramen för upphovsrätt och skapa en rättvis balans mellan upphovsrättsinnehavarnas rättigheter och allmän tillgång till innehåll (särskilt kreativt innehåll) och kunskap. Det noterar att påföljder, ett tänkbart verktyg på upphovsrättens område, av princip bör riktas mot kommersiella exploatörer snarare än mot enskilda medborgare.

11. Europaparlamentet understryker att en global taktik är av grundläggande betydelse när det gäller att tackla utmaningar som till exempel uppgiftsskydd och piratkopiering. Det uppmuntrar i det här sammanhanget ett nära samarbete mellan EU och Forumet för förvaltning av Internet.

12. Europaparlamentet understryker den betydelse som en stark digital dagordning kommer att ha för genomförandet av den inre marknaden, inte bara när det gäller att avskaffa administrativa och regulativa hinder för gränsöverskridande handel utan också när det gäller att förbättra förtroendet för och tilliten till Internettjänster. Parlamentet noterar uppdelningen i digitala tjänster och produkter på den inre marknaden och uppmanar därför kommissionen at tackla den digitala klyftan samt effektivera gränsöverskridande tillämpning och prövning.

13. Europaparlamentet konstaterar att den rättsliga ram enligt vilken medlemsstaterna kan subventionera samhällsomfattande tjänster nu är fullständigt föråldrad. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta sin länge väntade översyn av samhällsomfattande tjänster, detta för att inte bromsa nya initiativ för att stimulera tillgång till bredband och mobiler med hög datahastighet.

14. Europaparlamentet konstaterar att det råder en viss oklarhet i samband med reglerna för statligt stöd som kan inverka på de bredbandstjänster som får samhällsstöd, särskilt med avseende på de offentliga myndigheternas förmåga att konsolidera sina egna nätverkskrav som grundval för nya investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att behandla dessa problem i brådskande ordning.

15. Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att slutanvändare med funktionshinder garanteras likvärdig tillgång på samma nivå som andra slutanvändare, såsom Europaparlamentet krävt i sin översyn av direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att i största möjliga mån beakta de funktionshindrade slutanvändarnas behov i agendan”2015.eu”.

16. Europaparlamentet betonar behovet av att fullt ut genomföra den nya rättsliga ramen för elektronisk kommunikation, för att skapa konkurrenskraftiga marknader för elektroniska kommunikationsnät, produkter och tjänster, en sund miljö för investeringar i ny teknik och en stärkt inre marknad för informationssamhället. Parlamentet påpekar att konkurrensfrämjande ekonomisk reglering inte kan avskaffas förrän man åstadkommit marknader med fullständig konkurrens.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

(1) Antagna texter, P6_TA(2007)0287.

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar de konsekventa resultat som har uppnåtts genom i2010-strategin men önskar se mer långtgående mål och medborgarinriktade prioriteringar i nästa strategi, som ska ge samtliga EU-medborgare ekonomiska men också sociala och kulturella möjligheter.

2.  Parlamentet begär att kommissionen utarbetar en övergripande definition av den digitala agendan, som därefter ska diskuteras med parlamentet och rådet, så att det bland EU-institutionerna skapas samförstånd om viktiga mål.

3.  Europaparlamentet betonar att mångfald, tryckfrihet och respekt för kulturell mångfald är grundläggande värderingar och slutmål för EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att all EU-politik som föreslås är förenlig med dessa värderingar och mål.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Europas kreativa branscher och kultursektorn både spelar en viktig roll för att uppmuntra kulturell mångfald, mediemångfald och aktiv demokrati och är en viktig motor för hållbar tillväxt i Europa, och därför kan vara avgörande för EU:s ekonomiska återhämtning. Europaparlamentet bekräftar behovet av att främja en miljö som fortsätter att uppmuntra kreativa branscher.

5.  Europaparlamentet konstaterar därför att det finns ett omedelbart behov av en tydlig definition av den digitala agendan, som en viktig aspekt av den europeiska kulturella dimensionen och innehållet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillämpa Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck i alla politiska initiativ som har att göra med den digitala agendan.

6.  Europaparlamentet betonar att den europeiska digitala agendan måste främja produktionen och spridningen av högkvalitativt och kulturellt mångfasetterat innehåll i EU för att stimulera samtliga EU-medborgare att ta i bruk digital teknik såsom Internet och att maximera den kulturella och sociala nyttan som EU-medborgarna kan ha av tekniken.

7.  Europaparlamentet understryker att den digitala utdelningen är en värdefull källa till frekvenser för såväl ekonomisk och social som kulturell utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna värdet av att mycket populära befintliga plattformar, såsom digital marksänd television, får möjlighet att utvecklas samt att underlätta utvecklingen av annan ny teknik.

8.  Europaparlamentet efterlyser en övergripande och integrerad strategi på EU-nivå som både främjar investeringar i nya nät och plattformar, behandlar garantier för att kommunikationsutrustning och kommunikationsinfrastruktur blir öppna, allmänt åtkomliga och tillgängliga samt säkra och innehåller en lämplig policy om hur mediekompetensen kan främjas, däribland hur medvetenheten om användningen av ny teknik kan höjas.

9.  Europaparlamentet betonar att en övergripande strategi som präglas av delaktighet och där alla ges utrymme enligt den digitala agendan är starkt beroende av att samtliga medborgare utan åtskillnad har tillgång till tjänster som är verkligt driftskompatibla.

10. Europaparlamentet understryker vikten av dataskydd i den digitala världen och uppmanar kommissionen att beakta både dataskydd och skydd av privatlivet och i synnerhet behoven hos minderåriga och unga vuxna när det gäller dessa frågor.

11. Europaparlamentet understryker att för att öka den digitala konkurrenskraften måste man ägna större uppmärksamhet åt att utjämna regionala skillnader i fråga om tillgång till informationsteknik och bredbandstäckning.

12. Europaparlamentet understryker att man i den digitala agendan i större utsträckning måste uppmärksamma digitaliseringen av Europas unika kulturarv och förbättra medborgarnas tillgång till detta.

13. Europaparlamentet efterlyser nyinvesteringar i forskning för att bättre realisera befintliga digitala verktyg så att alla medborgare ska kunna ta del av kulturprodukter.

14. Europaparlamentet rekommenderar att en informationskampanj inleds på EU-nivå för att öka medvetenheten hos allmänheten, framför allt genom att utveckla och sprida digitalt kulturellt innehåll.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge tillräckligt ekonomiskt stöd till EU:s digitaliseringsarbete och uppmanar samtidigt både kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt ta itu med de rättsliga hinder som finns i dag.

16. Europaparlamentet betonar att Europeana är rätt verktyg för att medborgarna ska få möjlighet att ta del av och öka sina kunskaper om det europeiska kulturarvet.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som en del av den digitala agendan särskilt utarbeta en modern upphovsrättslig ram som tar vederbörlig hänsyn till digitaliseringen och konvergensen av medierna och att uppmuntra till utvecklingen av Internet, som ger många nya möjligheter till spridning och tillgång till kreativt innehåll men också medför risker, t.ex. i form av att upphovsrättsskyddat material piratkopieras. Europaparlamentet stöder effektivare åtgärder för att bekämpa piratkopiering på nätet och skydda upphovsrätten.

18. Europaparlamentet betonar att det behövs en välavvägd EU-strategi när det gäller upphovsrätt, där medborgarna kan ta del av kreativt innehåll på Internet utan att det äventyrar författares, musikers och andra konstnärers rätt till inkomster från sitt arbete.

19. Europaparlamentet efterlyser öppenhet, tillgänglighet och lika möjligheter när det gäller användningen av IKT-system med ökad användarvänlighet för så många som möjligt av EU-medborgarna.

20. Europaparlamentet betonar vikten av strategier och åtgärder som främjar ”digital kompetens” för att minska hindren för social integrering och personlig utveckling i ett perspektiv av livslångt lärande.

21. Europaparlamentet framhåller vikten av att missgynnade grupper i samhället (såsom arbetslösa, lågutbildade och äldre) ska ha tillgång till digital teknik och IKT-innovationer som en möjlighet till social integrering och bekämpande av fattigdom och ökande ojämlikhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta med särskilda program (såsom eIntegration och hjälpmedelsteknik) som syftar till att underlätta tillgången till digital teknik för dessa grupper.

22. Europaparlamentet rekommenderar regelbundet återkommande IKT-utbildning på arbetsplatserna, för att utveckla de anställdas digitala kompetens och därmed öka produktiviteten samt för att se till att ingen utestängs från arbetsmarknaden på grund av obefintlig eller otillräcklig IKT-kompetens.

23. Europaparlamentet rekommenderar att begreppet digital kompetens på samma sätt som utländska språk införs i utbildningsväsendet från förskolenivå, för att få fram kompetenta användare så tidigt som möjliga.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av utbildning i hur Internetresurserna ska användas. Barn måste få hjälp av föräldrar och lärare att lära sig använda Internet på ett säkert sätt.

25. Europaparlamentet understryker vikten av att lära elever att använda Internetresurser.

26. Europaparlamentet noterar att e-lärande är en viktig undervisningsmetod som är anpassad till IKT-innovationer och kan tillgodose behoven hos personer som har svårt att ta del av konventionella undervisningsmetoder, men att informationsutbyte mellan lärare, elever och andra berörda parter är en grundförutsättning. Internationellt utbyte måste också uppmuntras för att utbildningsanstalternas betydelse för förståelsen mellan folken på nytt ska stärkas.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande fleråriga ungdomsprogram ta hänsyn till ungdomars behov av att bekanta sig med den senaste informations- och kommunikationstekniken under hela utbildningstiden, och i synnerhet i grundskolans tidigare årskurser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET