Förfarande : 2009/0099(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0205/2010

Ingivna texter :

A7-0205/2010

Debatter :

PV 06/07/2010 - 13
CRE 06/07/2010 - 13

Omröstningar :

PV 07/07/2010 - 8.10
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2010)0274

BETÄNKANDE     ***I
PDF 615kDOC 817k
28 juni 2010
PE 439.301v05-00 A7-0205/2010

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

(KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Arlene McCarthy

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

(KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till parlamentet och rådet (KOM(2009)0362),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 47.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7-0096/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till parlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” (KOM(2009)0665),

–   med beaktande av artiklarna 294.3 och 53 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska centralbanken av den 12 november 2009(1),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 januari 2010(2),

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för rättsliga frågor (A7-0205/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet, kommissionen och de nationella parlamenten parlamentets ståndpunkt.

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn har lett till fallissemang i enskilda finansiella institut och till problem som påverkar hela det finansiella systemet i medlemsstaterna och även globalt. Orsakerna till detta risktagande är många och komplexa, men det råder enighet bland tillsynsmyndigheter och reglerande organ, däribland G20-gruppen och Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) att olämpliga ersättningsstrukturer i vissa finansiella institut har varit en bidragande faktor. En ersättningspolitik som ger incitament till att risker som går utöver den allmänna risknivå som institutet tolererar kan underminera en sund och effektiv riskhantering och ytterligare förvärra en överdriven tendens till risktagande.

(1) Överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn har lett till fallissemang i enskilda finansiella institut och till problem som påverkar hela det finansiella systemet i medlemsstaterna och även globalt. Orsakerna till detta risktagande är många och komplexa, men det råder enighet bland tillsynsmyndigheter och reglerande organ, däribland G20-gruppen och Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) att olämpliga ersättningsstrukturer i vissa finansiella institut har varit en bidragande faktor. En ersättningspolitik som ger incitament till att risker som går utöver den allmänna risknivå som institutet tolererar kan underminera en sund och effektiv riskhantering och ytterligare förvärra en överdriven tendens till risktagande. De internationellt överenskomna och godkända principer som fastställts av rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board) för sund ersättningspraxis är därför särskilt viktiga.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) För att åtgärda de negativa effekter som otillfredsställande utformade ersättningsstrukturer kan ge när det gäller sundheten i riskhanteringen och kontrollen av enskilda personers risktagande bör kraven i direktiv 2006/48/EG kompletteras med en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och värdepappersföretag att upprätta och vidmakthålla en ersättningspolitik och -praxis som är förenlig med en effektiv riskhantering när det gäller sådana personalkategorier som i tjänsten utövar ett väsentligt inflytande på företagens riskprofil.

(3) För att åtgärda de negativa effekter som otillfredsställande utformade ersättningsstrukturer kan ge när det gäller sundheten i riskhanteringen och kontrollen av enskilda personers risktagande bör kraven i direktiv 2006/48/EG kompletteras med en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och värdepappersföretag att upprätta och vidmakthålla en ersättningspolitik och -praxis som är förenlig med en effektiv riskhantering när det gäller sådana personalkategorier som i tjänsten utövar ett väsentligt inflytande på företagens riskprofil. Dessa personalkategorier bör omfatta åtminstone den högsta ledningen, risktagare och kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning inklusive pensionsavsättningar gör att de hamnar i samma ersättningsklass.

Motivering

Ersättningsstrukturer bör också omfatta sådana anställda vars totala ersättning är jämförbar med den verkställande ledningens och kontrollfunktionernas eftersom deras tradingverksamhet kan orsaka allvarlig risk för kreditinstitutet, något som har visats genom Barings Banks kollaps.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Överdrivet och oförsiktigt risktagande kan underminera de finansiella institutens finansiella sundhet och banksystemets stabilitet, och det är därför viktigt att den nya skyldigheten i fråga om ersättningspolitik och -praxis genomförs konsekvent. Det är därför lämpligt att närmare ange centrala principer för sund ersättning som säkerställer att ersättningsstrukturen inte främjar överdrivet risktagande från enskilda personers sida och att den står i samklang med varje instituts riskbenägenhet, värderingar och långsiktiga intressen. För att säkerställa att utformningen av ersättningspolitiken är integrerad med det finansiella institutets riskhantering bör ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i varje kreditinstitut eller värdepappersföretag upprätta allmänna principer för tillämpningen, och denna policy bör bli föremål för oberoende intern översyn minst en gång per år.

(4) Överdrivet och oförsiktigt risktagande kan underminera de finansiella institutens finansiella sundhet och banksystemets stabilitet, och det är därför viktigt att den nya skyldigheten i fråga om ersättningspolitik och ersättningspraxis genomförs konsekvent och att den täcker alla aspekter av ersättning, bland annat löner och pensioner. Det är därför lämpligt att närmare ange centrala principer för sund ersättning som säkerställer att ersättningsstrukturen inte främjar överdrivet risktagande från enskilda personers sida eller ”moralisk risk” och att den står i samklang med varje instituts riskbenägenhet, värderingar och långsiktiga intressen samt med de legitima förväntningar som samhället har på finanssektorn, med vederbörlig hänsyn till institutens storlek och interna organisation och deras verksamhets art, omfattning och komplexitetsgrad. Dessa centrala principer bör särskilt garantera att utformningen av en policy för variabla ersättningar främjar betalningar i form av villkorat kapital och senareläggning av betalningarna, så att incitamenten anpassas till institutets långsiktiga intressen och utbetalningsmetoderna stärker institutets kapitalbas. För att säkerställa att utformningen av ersättningspolitiken är integrerad med det finansiella institutets riskhantering bör ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i varje kreditinstitut eller värdepappersföretag upprätta allmänna principer för tillämpningen, och denna policy bör bli föremål för oberoende intern översyn minst en gång per år.

Motivering

Ersättningsstrukturer måste omfatta alla aspekter av ersättning, inte bara bonusar, för annars kommer det att finnas möjligheter att kringgå bestämmelserna. Ersättningsstrukturerna måste också stå i proportion till kreditinstitutet.

Ändringsförslag  4

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) I detta direktiv fastställs centrala principer för ersättningspolitik. Dessa principer bör konsekvent tillämpas av medlemsstaterna på ett sätt och i en mån som står i proportion till verksamhetens art, omfattning, komplexitet och risknivå och det berörda kreditinstitutets eller värdepappersföretagets storlek och interna struktur. Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att anta ytterligare krav i samband med finansiellt stöd till vissa banker.

Motivering

För att beakta eventuella hinder för små företag finns det i kommissionens förslag ett proportionalitetstest för ersättningsåtgärder. Detta bör dock ses över så att det inte skapas ojämlika konkurrensvillkor som skulle kunna utnyttjas för regelarbitrage. Det är viktigt att lagstiftningen inte förhindrar medlemsstaternas innovationer för att reglera ersättningspolitik och därför bör det klargöras att dessa får gå längre än dessa minimikrav.

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 4b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b) Kommissionen bör senast i december 2012 se över principerna för ersättningspolitiken och därvid särskilt ta hänsyn till principernas effektivitet, genomförande och tillämpning, med beaktande av den internationella utvecklingen, inklusive eventuella ytterligare förslag från FSB (Financial Stability Board) och genomförandet av principerna i andra jurisdiktioner. EBA bör också, med stöd av nationella myndigheter, i detalj undersöka bonuspotter och kopplingen mellan de formler som används för att skapa dem och överdrivet risktagande samt rapportera till kommissionen som stöd i samband med kommissionens översyn.

Motivering

Debatten om lämplig ersättningspolitik utvecklas snabbt och därför är det lämpligt med en översyn inom en kort tid så att nödvändiga justeringar i någondera riktningen kan övervägas innan det är för sent.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Ersättningspolicyn bör syfta till att koppla personalens individuella mål till respektive kreditinstituts eller värdepappersföretags långsiktiga intressen. Bedömningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen bör avse resultat på längre sikt med beaktande av de risker resultatet är förenat med. Resultatbedömningen bör göras i ett flerårigt perspektiv, omfattande exempelvis tre till fem år, för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över företagets konjunkturcykel.

(5) Ersättningspolicyn bör syfta till att koppla personalens individuella mål till respektive kreditinstituts eller värdepappersföretags långsiktiga intressen. Bedömningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen bör avse resultat på längre sikt med beaktande av de risker resultatet är förenat med. Resultatbedömningen bör göras i ett flerårigt perspektiv, omfattande minst fem år, för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över företagets konjunkturcykel. För att incitamenten ska sammanfalla i ännu högre grad bör de individanknutna pensionsavsättningarna för all personal som omfattas av dessa krav klassificeras som villkorat kapital hos kreditinstitutet.

Motivering

Man måste hantera de totala ersättningarna och inte bara bonusarna. Variabel ersättningen bör därför klassificeras som efterställda fordringar. På detta sätt anpassas långsiktiga incitament till kreditinstitutets resultat och onödiga risker elimineras, eftersom man vid fallissemang utnyttjar efterställda fordringar till att absorbera förlusterna. En ytterligare fördel är att kapitalbasen stärks eftersom efterställda fordringar kan betraktas som kapital och därmed uppstår en direkt koppling mellan ersättning och kapitalstyrka.

Fem år är en lämplig minimiperiod som återspeglar konjunkturcykeln.

Ändringsförslag  7

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a) För att minimera incitamenten för överdrivet risktagande bör bonusar utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Det är mycket viktigt en anställds lön står för en tillräckligt stor andel av den totala ersättningen för att en fullt flexibel bonuspolitik, som också kan leda till att ingen bonus betalas ut, ska kunna genomföras.

Motivering

De ersättningsprinciper som beskrivs i detta betänkande är utformade för att skapa bättre balans för risker i företags ersättningspolitik. När bonus utgör den dominerande delen i en anställds ersättningspaket finns det kvar ett stort incitament att söka kortsiktiga vinster och bagatellisera riskerna i handelsverksamheten. Det är därför viktigt att som stöd för andra åtgärder i detta direktiv säkerställa att den totala rörliga ersättningen inte utgör den största delen av den totala ersättningen.

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Bestämmelserna om ersättning ska i tillämpliga fall inte påverka rättigheter som tillerkänts parter på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.

(7) Bestämmelserna om ersättning ska inte påverka det fulla utövandet av grundläggande rättigheter som är garanterade i fördragen, särskilt inte rätten som tillerkänts parter på arbetsmarknaden att ingå och tillämpa kollektivavtal i enlighet med nationella lagar och traditioner.

Motivering

I detta sammanhang är det viktigt att ha en klar hänvisning till grundläggande rättigheter, särskilt arbetsmarknadens parters rätt till kollektivavtal.

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) För att bestämmelserna ska bli snabbt och effektivt genomförda bör de behöriga myndigheterna även ha befogenhet att föreskriva såväl ekonomiska eller icke-ekonomiska åtgärder som sanktioner vid bristande uppfyllelse av krav enligt direktiv 2006/48/EG, däribland även kravet att ha en ersättningspolitik som är förenlig med sund och effektiv riskhantering. Åtgärderna och sanktionerna bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

(8) För att bestämmelserna ska bli snabbt och effektivt genomförda bör de behöriga myndigheterna även ha befogenhet att föreskriva såväl ekonomiska eller icke-ekonomiska åtgärder som sanktioner vid bristande uppfyllelse av krav enligt direktiv 2006/48/EG, däribland även kravet att ha en ersättningspolitik som är förenlig med sund och effektiv riskhantering. Åtgärderna och sanktionerna bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande. För att säkerställa samstämdhet och lika villkor bör kommissionen se över genomförandet av denna bestämmelse vad avser åtgärdernas och sanktionernas samstämdhet i unionen och vid behov lägga fram förslag, även när det gäller att införa strängare sanktioner.

Ändringsförslag  10

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(9) För att säkerställa effektiv tillsyn över riskerna med olämpliga ersättningsstrukturer bör ersättningspolitik och praxis som antas av kreditinstitut och värdepappersföretag omfattas av tillsyn enligt direktiv 2006/48/EG. Därvid bör tillsynsorganen bedöma huruvida denna politik och dessa genomförandeformer kan antas främja överdrivet risktagande bland dem som berörs.

(9) För att säkerställa effektiv tillsyn över riskerna med olämpliga ersättningsstrukturer bör ersättningspolitik och praxis som antas av kreditinstitut och värdepappersföretag omfattas av tillsyn enligt direktiv 2006/48/EG. Därvid bör tillsynsorganen bedöma huruvida denna politik och dessa genomförandeformer kan antas främja överdrivet risktagande bland dem som berörs. Dessutom bör tillsynsmyndigheterna genomföra noggranna och ingående kontroller av den verkställande ledningen, risktagare och kontrollfunktioner, vilkas yrkesverksamhet i väsentlig grad påverkar kreditinstitutets riskprofil, för att garantera personernas lämplighet innan de tillträder sina tjänster. Sådana förfaranden bör även tillämpas på personal vars totala ersättningar, inklusive pensionsavsättningar, gör att de hamnar i samma ersättningsklass som dessa personalkategorier. Dessutom bör tillsynsmyndigheterna alltid underrättas om ett kreditinstitut inleder ett malus- eller återkravsförfarande i syfte att underbygga dessa intervjuer.

Motivering

Tillsynsmyndigheterna bör genomföra omfattande intervjuer med den verkställande ledningen och personal i samma ersättningsklass för att bedöma deras lämplighet innan de tillträder sådana tjänster i ett kreditinstitut. Sådana intervjuer bör vara rigorösa och beakta alla typer av malus- eller återkravsförfaranden som berör den enskilde personen i fråga.

Ändringsförslag  11

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 9a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) För att ytterligare förbättra transparensen vad avser kreditinstituts och värdepappersföretags ersättningspolitik bör medlemsstaternas behöriga myndigheter samla in information om ersättningar för att kunna göra jämförelser mellan instituten på grundval av de kategorier av kvantitativ information som dessa institut är ålagda att offentliggöra enligt detta direktiv. De behöriga myndigheterna bör förse Europeiska bankmyndigheten (EBA) med sådan information så att EBA kan göra en liknande riktmärkning på EU-nivå. EBA och nationella tillsynsmyndigheter bör främja en gemensam internationell struktur för offentliggörande av antalet personer som erhåller en ersättning på minst 1 miljon EUR, och även vilket affärsområdet det rör sig om samt ersättningens beståndsdelar såsom lön, bonus, långsiktiga förmåner och pensionsavsättningar. All informationsinsamling och allt informationsutnyttjande måste ligga i linje med samtliga relevanta bestämmelser i EU:s lagstiftning om uppgiftssskydd, inklusive Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter1 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter2.

 

_______

1 EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

2 EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

Motivering

För att kunna förstå mönster och trender i ersättningspolitiken bör nationella tillsynsmyndigheter använda den information som de samlar in om ersättningspolitik och ersättningsbetalningar för att kunna göra jämförelser mellan instituten på nationell nivå, och sedan lämna vidare till Europeiska bankmyndigheten så att denna kan göra en EU-omfattande riktmärkning.

Ändringsförslag  12

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) För att främja konsekvens i bedömningen av ersättningspolitik och praxis bör Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) se till att det finns riktlinjer för sund ersättningspolitik inom banksektorn. CEBS bör bistå vid utarbetandet av sådana riktlinjer i den utsträckning som de också ska tillämpas på personer som medverkar vid tillhandahållande av investeringstjänster och i kreditinstituts och värdepappersföretags investeringsverksamhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.

(10) För att främja konsekvens i bedömningen av ersättningspolitik och -praxis bör EBA utarbeta tekniska standarder för att underlätta informationsinsamling och ett enhetligt genomförande av ersättningsprinciperna inom banksektorn. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för att fastställa dessa standarder. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten bör bistå vid utarbetandet av sådana tekniska standarder i den utsträckning som de också ska tillämpas på personer som medverkar vid tillhandahållande av investeringstjänster och i kreditinstituts och värdepappersföretags investeringsverksamhet i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument. EBA bör genomföra öppna offentliga samråd om de tekniska standarderna och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna.

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Eftersom otillfredsställande utformade modeller för ersättningspolitik och –praxis i oacceptabel utsträckning kan öka nivån på de risker som kreditinstitut och värdepappersföretag är exponerade för, är det lämpligt att de behöriga myndigheterna, om problem avseende ersättningspolitiken identifieras vid tillsyn inom andra pelaren, ålägger berörda företag att genomföra kvalitativa eller kvantitativa åtgärder för att hantera dessa. De kvalitativa åtgärder som de behöriga myndigheterna kan föreskriva omfattar krav på kreditinstitut och värdepappersföretag att minska de inneboende riskerna i sina verksamheter, produkter eller system, däribland ersättningspolitiken, i den utsträckning som dessa är oförenliga med en sund riskhantering. Kvantitativa åtgärder omfattar krav på ytterligare avsättningar av kapital.

(11) Eftersom otillfredsställande utformade modeller för ersättningspolitik och ersättningspraxis i oacceptabel utsträckning kan öka nivån på de risker som kreditinstitut och värdepappersföretag är exponerade för, bör snabba motåtgärder och vid behov lämpliga korrigerande åtgärder vidtas. Följaktligen är det lämpligt att de behöriga myndigheterna har befogenheter att, om problem avseende ersättningspolitiken identifieras vid tillsyn inom andra pelaren, ålägga berörda företag att genomföra kvalitativa eller kvantitativa åtgärder för att hantera dessa. De kvalitativa åtgärder som de behöriga myndigheterna kan föreskriva omfattar krav på kreditinstitut och värdepappersföretag att minska de inneboende riskerna i sina verksamheter, produkter eller system, däribland att införa ändringar av ersättningspolitiken eller att frysa de rörliga ersättningsdelarna, i den utsträckning som dessa är oförenliga med en sund riskhantering. Kvantitativa åtgärder omfattar krav på ytterligare avsättningar av kapital. En enhet för vilken tillsynsmyndigheten har konstaterat att dess ersättningspolicy inte uppfyller kraven i detta direktiv kan nekas tilldelning av kontrakt från Kommissionen, medlemsstaterna och offentliga institutioner.

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Kreditinstitut och värdepappersföretag bör, för att säkerställa att deras ersättningsstrukturer och de risker de är förenade med i tillfredsställande grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra uppgifter om sin ersättningspolitik och -praxis för medarbetare som under sitt tjänsteutövande väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Denna skyldighet bör dock inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

(12) Goda styrelseformer, transparens och offentliggörande är avgörande för en sund ersättningspraktik. Kreditinstitut och värdepappersföretag bör, för att säkerställa att deras ersättningsstrukturer och de risker de är förenade med i tillfredsställande grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra uppgifter om sin ersättningspolitik och ersättningspraxis för medarbetare som under sitt tjänsteutövande väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Dessa uppgifter bör vara tillgängliga för alla intressenter (aktieägare, anställda och allmänheten). Denna skyldighet bör dock inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. De europeiska företagsrådens roll bör respekteras när det gäller information till och samråd med de anställda.

Motivering

Transparens är avgörande för att få ersättningspolitikens beslutsfattare att agera på ett socialt ansvarsfullt sätt. Informationen bör göras tillgänglig för alla intressenter och bör vara tillräckligt detaljerad för att dessa intressenter ska kunna föra en konkret dialog med de berörda instituten om varje aspekt av ersättningspolitiken.

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Det bör finnas en separat behandling av kapitalet vid värdepapperiseringar genom vilka andra värdepapperiseringar ompaketeras och som är förenade med högre risk än normala värdepapperiseringar. Denna behandling bör vara sådan att den klart motverkar investeringar i särskilt komplexa värdepapperiseringar som är förenade med ytterst hög risk.

(14) Det är lämpligt att införa en separat behandling av kapitalet vid värdepapperiseringar som delar upp grupper av exponeringar i trancher som innehåller en eller flera värdepapperiseringspositioner, eftersom sådana omvärdepapperiseringar är förenade med högre risk än normala värdepapperiseringar.

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Enligt direktiv 2006/48/EG ska banker som placerar i omvärdepapperiseringar genomföra noggrann förhandskontroll (”due diligence”) även beträffande underliggande värdepapperiseringar och de exponeringar som inte är värdepapperiseringar och som ytterst är underliggande instrument för dessa underliggande värdepapperiseringar. Beroende på komplexitetsgraden hos skikten av värdepapperiseringsstrukturer samt på komplexitetsgraden och/eller den varierande sammansättningen hos de exponeringar som inte är värdepapperiseringar och är yttersta underliggande instrument för omvärdepapperiseringarna kan det vara omöjligt och/eller oekonomiskt att genomföra en noggrann förhandskontroll. Så är särskilt fallet när de yttersta underliggande exponeringarna är till exempel skulder i samband med ”leveraged buy-outs” eller projektfinansiering. I sådana fall bör instituten inte placera i dessa extremt komplexa omvärdepapperiseringar. Vid sin översyn av kravet på noggrann förhandsgranskning bör de behöriga myndigheterna ägna särskild uppmärksamhet åt sådana extremt komplexa värdepapperiseringar och kräva att de i sin helhet dras av från kapitalet, såvida det inte på ett för dem tillfredsställande sätt övertygande har kunnat visas att institutet för varje enskilt fall av extremt komplex exponering för omvärdepapperisering har genomfört den noggranna förhandskontroll som krävs enligt direktiv 2006/48/EG, och detta även i fråga om de yttersta underliggande exponeringarna.

(15) Enligt direktiv 2006/48/EG ska banker som placerar i omvärdepapperiseringar genomföra noggrann förhandskontroll (”due diligence”) även beträffande underliggande värdepapperiseringar och de exponeringar som inte är värdepapperiseringar och som ytterst är underliggande instrument för dessa underliggande värdepapperiseringar. För bättre förståelse av effektiviteten av dessa bestämmelser om värdepapperiseringar och omvärdepapperiseringar bör kommissionen iaktta det tionde stycket i artikel 156 i direktiv 2006/48/EG enligt vilket kommissionen ska utarbeta en rapport om den förväntade effekten av artikel 122a och överlämna denna rapport till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av lämpliga förslag, senast den 31 december 2009. I avvaktan på en sådan översyn bör de ytterligare kraven för ”extremt komplexa” omvärdepapperiseringar inte ingå i detta direktiv.

Motivering

I den andra omarbetningen av kapitalkravsdirektivet begärdes en översyn senast den 31 december 2009 för att analysera överenskommelsen om artikel 122a – de kvantitativa och kvalitativa kraven för värdepapperiseringar. Det är oacceptabelt att kommissionen ignorerat detta och istället föreslagit ytterligare (och ofullständiga) bestämmelser för ”extremt komplexa” värdepapperiseringar. Denna översyn bör äga rum, och i med tanke på denna begäran bör kraven för ”extremt komplexa” värdepapperiseringar tas bort genom denna översyn.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) För att främja konvergens i tillsynspraxis när det gäller den noggranna förhandsgranskningen av extremt komplexa omvärdepapperiseringar bör CEBS utarbeta riktlinjer som bör innehålla en definition av eller kriterier för de slag av omvärdepapperiseringar som bör betraktas som ”extremt komplexa” i detta sammanhang. Definitionen eller kriterierna bör anpassas till utvecklingen av praxis på marknaden.

(16) Kommissionen bör se över hur artikel 122a i direktiv 2006/48/EG fungerar när den väl har börjat tillämpas, och utvärdera vilka förändringar som behövs, inklusive huruvida det är lämpligt att kräva en noggrann förhandsgranskning för värdepapperisering, inklusive omvärdepapperiseringar.

Motivering

Bristen på noggranna förhandsgranskningar från bankernas sida ledde till stora riskexponeringar som det inte fanns en tillräcklig förståelse för och som därmed spelade en nyckelroll i krisen. Det finns därför starka skäl för att kräva att noggranna förhandsgranskningar ska kunna visas för tillsynsmyndigheterna. Det är dock avgörande att det finns en klar och vattentät definition av sådana omvärdepapperiseringar så att rättssäkerhet skapas och tillsynsmyndigheterna inte överhopas med arbete på grund av en alltför vid tillämpning av denna bestämmelse. Definitionen bör därför vara föremål för godkännande i enlighet med förfarandet för delegerade akter.

Ändringsförslag  18

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 16a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(16a) Kommissionen har underlåtit att följa led b tredje stycket artikel 156 i direktiv 2006/48/EG enligt vilket kommissionen ska se över detta direktiv senast den 31 december 2009 för att tillgodose behovet av en bättre analys och hantering av tillsynsproblem på makronivå, inbegripet en genomgång av den logiska grunden för beräkningen av kapitalkraven enligt det direktivet. Kommissionen bör snarast rapportera om denna översyn och dessutom, med tanke på den ekonomiska situationen, lägga fram en konsekvensutredning om de kumulativa effekterna av dessa bestämmelser på realekonomin.

Motivering

I den andra omarbetningen av kapitalkravsdirektivet begärdes en översyn senast den 31 december 2009 för att en bättre analys av tillsynsproblem på makronivå och en genomgång av den logiska grunden för beräkningen av kapitalkraven. Det är oacceptabelt att kommissionen underlåtit att göra detta, särskilt med tanke på den nuvarande ekonomiska situationen, och detta åtagande bör fullgöras.

Ändringsförslag  19

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) Med hänsyn till den låga kvaliteten på de nyligen registrerade resultaten bör normerna skärpas för interna modeller för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker. Modellernas risktäckning bör särskilt kompletteras i fråga om kreditrisker i handelslagret. Dessutom bör det i beräkningen av kapitalkraven även ingå en komponent som täcker stressituationer för att skärpa kapitalkraven med hänsyn till möjligheten av försämrade marknadsförhållanden och minska möjligheterna till konjunkturförstärkande effekter. Mot bakgrund av de särskilda svårigheter som nyligen framkommit när det gäller att behandla värdepapperiseringspositioner med metoder som bygger på interna modeller bör institutens möjligheter att utarbeta modeller för värdepapperiseringsrisker i handelsportföljen begränsas och ett standardiserat kapitalkrav bör gälla för dessa värdepapperiseringar om inte annat föreskrivs.

(26) Med hänsyn till den låga kvaliteten på de nyligen registrerade resultaten bör normerna skärpas för interna modeller för beräkning av kapitalkrav för marknadsrisker. Modellernas risktäckning bör särskilt kompletteras i fråga om kreditrisker i handelslagret. Dessutom bör det i beräkningen av kapitalkraven även ingå en komponent som täcker stressituationer för att skärpa kapitalkraven med hänsyn till möjligheten av försämrade marknadsförhållanden och minska möjligheterna till konjunkturförstärkande effekter. Finansinstitut bör också genomföra omvända stresstest för att utröna vilka scenarier som skulle kunna hota bankens livskraft, såvida de inte kan visa att ett sådant test är undgängligt. Mot bakgrund av de särskilda svårigheter som nyligen framkommit när det gäller att behandla värdepapperiseringspositioner med metoder som bygger på interna modeller bör institutens möjligheter att utarbeta modeller för värdepapperiseringsrisker i handelsportföljen begränsas och ett standardiserat kapitalkrav bör gälla för dessa värdepapperiseringar om inte annat föreskrivs.

Motivering

Stresstester bör fokusera på de händelser som skulle kunna orsaka mest skada, endera genom rena förluster eller skadat rykte. De så kallade omvända stresstesten utforskar de händelser som skulle kunna få betydande konsekvenser för företaget.

Ändringsförslag  20

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26a) I detta direktiv fastställs begränsade undantag för viss korrelationshandel där bankerna kan tillåtas av sina tillsynsmyndigheter att beräkna ett samlat kapitalkrav med beaktande av strikta minimikrav. I sådana fall kan det vara lämpligt att sätta ett golv för kapitalkravet. Med tanke på att Baselkommittén för banktillsyn håller på att genomföra en konsekvensanalys för kapitalkraven för värdepapperiseringspositioner i handelslagret, inbegripet kapitalkraven till följd av en särskild behandling för korrelationshandel, bör kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om alla åtgärder som man kommer överens om på internationell nivå, och kommissionen bör ges befogenheter att i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta delegerade akter för att fastställa ett sådant golv.

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjorts gick Baselkommittén med på att undanta korrelationshandel från den fulla tillämpningen av de nya bestämmelserna. Baselkommittén håller på att göra en konsekvensanalys för att avgöra om det behövs ett minimikrav för korrelationshandel. Införandet av ett sådant krav bör bli föremål för godkännande från parlamentet och rådet genom en delegerad akt.

Ändringsförslag  21

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26b) Åtgärderna i detta direktiv är olika steg i reformprocessen till följd av finanskrisen. Slutsatserna från G20, FSB och Baselkommittén för banktillsyn visar att ytterligare reformer kan behövas som bidrar till att begränsa ökade hävstångseffekter i banksystemet, bland annat behovet att skapa kontracykliska buffertar, ”dynamiska avsättningar”, argumenten bakom beräkningen av kapitalkrav i direktiv 2006/48/EG och ytterligare åtgärder för riskbaserade krav för kreditinstitut. För att säkerställa en lämplig demokratisk kontroll över processen måste Europaparlamentet och rådet involveras i god tid och på ett effektivt sätt.

Motivering

Bestämmelserna i det andra kapitalkravsdirektivet (direktiv 2009/111/EG) kräver att kommissionen rapporterar till parlamentet om dessa större reformfrågor. När kommissionen förhandlar på EU:s vägnar i Baselkommittén är det viktigt att detta sker på grundval av ett demokratiskt mandat, särskilt inför förhandlingar om grundläggande frågor.

Ändringsförslag  22

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26c) I detta skede får Europaparlamentet eller rådet göra invändningar mot en delegerad akt inom tre månader efter anmälningsdatum. På Europaparlamentets eller rådets initiativ kan denna frist förlängas med tre månader när det gäller väsentliga problemområden. Europaparlamentet och rådet kan underrätta de andra institutionerna om sina avsikter att inte göra invändningar. Detta tidiga godkännande av delegerade akter är särskilt lämpligt när en tidsfrist måste respekteras, till exempel för att respektera tidsplaner som fastställs i grundrättsakten för kommissionens rätt att anta delegerade akter

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26d) Enligt artikel 152 i direktiv 2006/48/EG krävs det att vissa kreditinstitut ska kunna redovisa en kapitalbas som minst uppgår till vissa angivna minimibelopp för de tre tolvmånadersperioderna mellan den 31 december 2006 och den 31 december 2009. Mot bakgrund av den nuvarande situationen inom banksektorn och den förlängning av de övergångsregler för minimikapital som antogs av Baselkommittén för banktillsyn är det lämpligt att förlänga detta krav under en begränsad tidsperiod till och med den 31 december 2011.

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  24

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26e (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26e) För att inte avskräcka kreditinstitut från att övergå till intern riskklassificering (internmetoden eller IRB) eller internmätningsmetoden (AMA) för beräkning av kapitalkraven under övergångsperioden på grund av orimliga och oproportionerliga kostnader för genomförandet kan de kreditinstitut som övergår till IRB eller AMA efter den 31 december 2009 och som därför tidigare har beräknat sina kapitalkrav enligt mindre avancerade metoder ha rätt att använda de mindre avancerade metoderna som grundval för beräkningen av det golv som övergångsvis ska gälla, under förutsättning att tillsynsmyndigheterna ger sitt godkännande. De behöriga myndigheterna bör noga övervaka sina marknader och säkerställa lika villkor inom alla sina marknader och marknadssegment samt motverka snedvridningar på den inre marknaden.

Motivering

Bestämmelse till följd av att Basel I-golven fortsätter att gälla.

Ändringsförslag  25

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26f (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26f) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning1 bör medlemsstaterna för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabeller som i så hög grad som möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt offentliggöra dessa tabeller.

 

_____

1 EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

Motivering

Standardbestämmelse avseende tabeller som visar överensstämmelse.

Ändringsförslag  26

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26g (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26g) Kommissionen bör se över tillämpningen av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG för att garantera att deras bestämmelser tillämpas på ett rättvist sätt som inte leder till diskriminering mellan kreditinstitut med anledning av deras rättsliga struktur eller ägarmodell.

Ändringsförslag  27

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a) Europeiska centralbanken har hörts.

Ändringsförslag  28

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 4 – leden 40a och 40b (nya)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) I artikel 4 ska följande punkt 40a och 40b läggas till:

(1) I artikel 4 skall följande punkter läggas till:

40a omvärdepapperisering: värdepapperisering, i vilken en eller flera av de underliggande exponeringarna motsvarar definitionen av en värdepapperiseringsposition.

36a) omvärdepapperisering: värdepapperisering, i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i trancher och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperiseringsposition.

40b omvärdepapperiseringsposition: exponering för en omvärdepapperisering.”

36b) omvärdepapperiseringsposition: exponering för en omvärdepapperisering.”

Motivering

Detta gör att definitionen hamnar närmare Baselkommitténs. Genom att flytta definitionen till punkt 36 från punkt 40 hamnar den på en korrektare plats intill definitionen av värdepapperisering.

Ändringsförslag  29

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led a

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 1– stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

För transparensens skull ska det av finansinstitut som agerar som prime brokers krävas att de informerar sina behöriga myndigheter om alla de kreditpositioner som ställts ut till hedgefonder och andra professionella investerare.

Motivering

För att säkerställa tillräcklig transparens bör rapporteringskrav tillämpas även på finansinstitut som agerar som prime brokers.

Ändringsförslag  30

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led aa (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkterna 2a och 2b (nya)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa) Följande punkter ska införas:

 

”2a. De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska genom noggranna och ingående kontroller säkerställa lämpligheten hos de personalkategorier, inbegripet den verkställande ledningen, risktagare och kontrollfunktioner, vars yrkesverksamhet i väsentlig grad kan påverka kreditinstitutets riskprofil innan sådana tjänster tillträds. Motsvarande kontroller ska göras för alla anställda som erhåller en total ersättning, inbegripet pensionsavsättningar, som är så hög att de hamnar i samma ersättningsklass som dessa personalkategorier. Sådana intervjuer ska också beakta alla malus- eller återkravsförfaranden avseende den enskilda personen på tidigare tjänster”.

 

”2b. De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska samla in information för att jämföra institut i enlighet med de kriterier för offentliggörande som fastställts i punkt 15 ea del 2 i bilaga XII. Den behöriga myndigheten ska förse Europeiska bankmyndigheten (EBA) med sådan information.”

Motivering

Tillsynsmyndigheterna bör genomföra omfattande intervjuer med den verkställande ledningen och personal i samma ersättningsklass för att bedöma deras lämplighet innan de tillträder sådana tjänster i ett kreditinstitut. Sådana intervjuer bör vara rigorösa och beakta alla typer av malus- eller återkravsförfaranden som berör den enskilda personen i fråga.

Ändringsförslag  31

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ska se till att det finns riktlinjer om sund ersättningspolitik som följer de principer som anges i punkt 22 i bilaga V. Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) ska samarbeta nära med CEBS för att se till att det finns riktlinjer om ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.

3. EBA får utarbeta tekniska standarder för att underlätta genomförandet av och säkerställa samstämdhet i den information som insamlas enligt punkt 2a i denna artikel och de principer för ersättningspolicy som beskrivs i punkterna 22 och 22a i bilaga V. Kommissionen ska anta dessa tekniska standarder genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 151a, 151b och 151c. Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ska samarbeta nära med EBA för utarbetandet av tekniska standarder för ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument. EBA ska genomföra öppna offentliga samråd om de tekniska standarderna och analysera de möjliga kostnaderna och fördelarna.

Motivering

De tekniska standarderna i EU bör inte leda till att branschen snärjs i regler. Detta är särskilt viktigt för mindre banker. Det gemensamma regelverket bör lägga vikt vid proportionalitet. Det bör tydliggöras att kommissionen ska anta de tekniska standarderna på grundval av sina fördragsstadgade befogenheter att anta delegerade akter (artikel 290 i Lissabonfördraget). Det krävs hög transparens i förfarandet för att godkänna de tekniska standarderna.

Ändringsförslag  32

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

EBA ska genomföra och offentliggöra riktmärkning av ersättningspraxisen på EU-nivå baserat på den information som de behöriga myndigheterna tillhandahåller enligt punkt 2a i denna artikel.

Motivering

Krav på riktmärkning.

Ändringsförslag  33

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led ba (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) Följande punkt 3a ska läggas till:

 

”3a. Hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter ska samla in information om antalet personer per kreditinstitut som erhåller en ersättning på minst 1 miljon EUR, vilket affärsområde det rör sig om samt ersättningens beståndsdelar såsom lön, bonus, långsiktiga förmåner och pensionsavsättningar. Denna information ska vidarebefordras till EBA som ska offentliggöra informationen i ett gemensamt rapporteringsformat. EBA får utarbeta tekniska standarder för att underlätta genomförandet av och säkerställa samstämdhet i den information som insamlas. Kommissionen ska anta dessa tekniska standarder genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 151a, 151b och 151c.”

Motivering

Tillsynsmyndigheterna bör verka för en internationell struktur för gemensam rapportering av ersättning, utifrån modellen för riktmärkningen på EU-nivå.

Ändringsförslag  34

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 3

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 54

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Medlemsstaterna ska se till att deras respektive behöriga myndigheter för tillämpningen av första stycket har befogenhet att föreskriva ekonomiska och icke-ekonomiska åtgärder och sanktioner. Dessa åtgärder och sanktioner ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.”

”Medlemsstaterna ska se till att deras respektive behöriga myndigheter för tillämpningen av första stycket har befogenhet att föreskriva ekonomiska och icke-ekonomiska åtgärder och sanktioner, inbegripet högre kapitalkrav och möjligheten att kräva av företag att de utnyttjar nettovinsten till att förbättra kapitalbasen. Dessa åtgärder och sanktioner ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.”

Ändringsförslag  35

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 8

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 101 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Följande ska inte med avseende på minskning av potentiella eller faktiska förluster för investerare anses ha tillhandahållit stöd till en värdepapperisering utöver avtalsbestämmelserna för denna:

1. Ett medverkande kreditinstitut eller ett kreditinstitut som är originator och som avseende en värdepapperisering har tillämpat artikel 95 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp eller sålt instrument från sitt handelslager till ett specialföretag för värdepapperisering (SSPE) så att följden av detta blivit att det inte längre behöver inneha en kapitalbas för den risk som är förenad med dessa instrument ska inte med avseende på minskning av potentiella eller faktiska förluster för investerare tillhandahålla stöd till en värdepapperisering utöver avtalsbestämmelserna för denna.”

(a) Ett kreditinstitut som är originator och som avseende en värdepapperisering har gjort något av följande:

 

(i) Tillämpat artikel 95 vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp.

 

(ii) Sålt instrument från sitt handelslager till ett specialföretag för värdepapperisering (SSPE) så att följden av detta blivit att det inte längre innehar kapital för den specifika risk som är förenad med dessa instrument.

 

(b) Ett medverkande kreditinstitut.

 

Ändringsförslag  36

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 122b – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Punkt 1 ska tillämpas på positioner i nya omvärdepapperiseringar som emitteras efter den 31 december 2010. När det gäller positioner i befintliga omvärdepapperiseringar ska punkt 1 från den 31 december 2014 tillämpas då nya underliggande exponeringar efter den dagen läggs till omvärdepapperiseringen eller ersätter tidigare exponeringar i denna.”

2. Punkt 1 ska, när det gäller extremt komplexa omvärdepapperiseringar, inte gälla förrän en definition har antagits i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Ändringsförslag  37

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9a (nytt)

Directive 2006/48/EG

Artikel 136 – punkt 1 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

9a) I artikel 136.1 ska följande led läggas till:

 

”ea) Att kräva att kreditinstitut begränsar den variabla ersättningen i form av en procentandel av de totala nettointäkterna, när detta strider mot upprätthållandet av en sund kapitalbas.”

Ändringsförslag  38

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9 – punkt 2

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 136 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen

                           

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Vid fastställandet av lämplig nivå på kapitalbasen under den samlade tillsynsbedömning som ska göras enligt artikel 124 ska de behöriga myndigheterna bedöma om något specifikt kapitalbaskrav utöver miniminivån är nödvändigt för att täcka risker som ett kreditinstitut kan vara exponerat för, med beaktande av följande:

Vid fastställandet av lämplig nivå på kapitalbasen på grundval av den översyn och utvärdering som ska göras enligt artikel 124 ska de behöriga myndigheterna bedöma huruvida något specifikt kapitalbaskrav utöver miniminivån är nödvändigt för att täcka risker som ett kreditinstitut är eller kan vara exponerat för, med beaktande av följande:

Ändringsförslag  39

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9 – punkt 2

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 136 – punkt 2 – stycke 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Resultatet av den samlade tillsynsbedömning som genomförts enligt artikel 124.”

(c) Resultatet av den översyn och utvärdering som genomförts enligt artikel 124.

Ändringsförslag  40

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10a (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Rubrik VI – rubrik

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10a) Rubriken på Avdelning VI ska ersättas med följande:

 

”DELEGERADE AKTER OCH VERKSTÄLLANDE BEFOGENHETER”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  41

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10b (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 150 – punkt 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10b) I artikel 150.1 ska inledningen ersättas med följande:

 

”1. Utan att det påverkar tillämpningen, vad gäller kapitalbasen, av det förslag som kommissionen ska överlämna enligt artikel 62, ska tekniska anpassningar i följande avseenden antas genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 151a, 151b och 151c:

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  42

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 c (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 150 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10c) I första stycket i artikel 150.2 ska inledningen ersättas med följande:

 

”Kommissionen får anta följande [...] åtgärder:”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  43

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 d (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 150 – punkt 2 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10d) I artikel 150.2 ska andra stycket ersättas med följande:

 

Dessa åtgärder [...] ska antas genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 151a, 151b och 151c.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  44

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 e (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 151 – punkterna 2 och 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10e) Artiklarna 151.2 och 151.3 utgår.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  45

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 f (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 151a (ny) (i rubrik VI)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10f) Följande artikel ska införas efter artikel 151:

 

”Artikel 151a

 

Utövande av delegering

 

1. Rätten att anta de akter som nämns i artikel 150 delegeras till kommissionen för en period på fyra år efter ikraftträdandet av detta direktiv. Kommissionen ska lägga fram en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fyra år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas för en period av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet återkallar den i enlighet med artikel 151b.

 

2. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

 

3. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 151b och 151c.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  46

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 g (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 151b (ny) (i rubrik VI)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10g) Följande artikel ska införas efter artikel 151a:

 

”Artikel 151b

 

Återkallande av delegering

 

1. Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 150 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

 

2. Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.

 

3. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan omedelbart, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning ”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  47

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 h (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 151c (ny) (i rubrik VI)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10h) Följande artikel ska införas efter artikel 151b:

 

”Artikel 151c

 

Invändning mot delegerade akter

 

1. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom tre månader från den dag akten överlämnats till dem. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med tre månader.

 

2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft det datum som anges i akten. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har meddelat kommissionen att de har beslutat att inte göra invändningar.

 

3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt får den inte träda i kraft.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  48

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 i (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 152 – punkt 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10i) I artikel 152 ska följande punkt läggas till:

 

”5a. Kreditinstitut ska vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp i enlighet med artiklarna 84–89 fram till och med den 31 december 2011 kunna redovisa en kapitalbas som vid varje tillfälle är minst lika med det belopp som anges i punkt 5c eller i tillämpliga fall punkt 5d.”

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  49

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 j (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 152 – punkt 5b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10j) I artikel 152 ska följande punkt läggas till:

 

”5b. Kreditinstitut som använder sådana internmätningsmetoder som anges i artikel 105 vid beräkning av sina kapitalkrav för operativ risk ska fram till och med den 31 december 2011 kunna redovisa en kapitalbas som vid varje tillfälle är minst lika med det belopp som anges i punkt 5c eller i tillämpliga fall 5d.”

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  50

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 k (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 152 – punkt 5c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10k) I artikel 152 ska följande punkt läggas till:

 

”5c. Det belopp som avses i punkterna 5a och 5b ska vara 80 % av det totala minimibelopp för kapitalbasen som kreditinstituten skulle ha varit skyldiga att inneha enligt artikel 4 i direktiv 93/6/EEG och direktiv 2000/12/EG så som dessa bestämmelser tillämpades före den 1 januari 2007.”

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  51

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 l (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 152 – punkt 5d (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10l) I artikel 152 ska följande punkt läggas till:

 

”5d. Om de behöriga myndigheterna medger det får, när det gäller de kreditinstitut som avses i punkt 5e, det belopp som avses i punkterna 5a och 5b vara 80 % av det totala minimibelopp för kapitalbasen som kreditinstituten skulle ha varit skyldiga att inneha enligt artiklarna 78-83, artikel 103 eller 104 och direktiv 2006/49/EG så som dessa bestämmelser tillämpades före den 1 januari 2011.”

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  52

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 m (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 152 – punkt 5e (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10m) I artikel 152 ska följande punkt läggas till:

 

”5e. Ett kreditinstitut får tillämpa punkt 5d endast om det började använda intern riskklassificering (”internmetoden”) eller internmätningsmetoden vid beräkningen av sina kapitalkrav den 1 januari 2010 eller efter denna tidpunkt.”

Motivering

Efter det att kommissionens förslag offentliggjordes gick Baselkommittén med på att förlänga de nuvarande Basel I-golven så länge ytterligare reformer är under diskussion.

Ändringsförslag  53

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 n (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 156 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10n) I artikel 156 ska följande punkt införas efter punkt 3:

 

Kommissionen ska senast i december 2012 se över och rapportera om ersättningsbestämmelserna, inbegripet bestämmelserna i bilagorna V och XII, och därvid ta särskild hänsyn till deras effektivitet, genomförande och tillämpning, med beaktande av den internationella utvecklingen. Genom denna översyn ska eventuella luckor till följd av proportionalitetsprincipens tillämpning på dessa bestämmelser identifieras. Kommissionen ska översända denna rapport till Europaparlamentet och rådet tillsammans med eventuella förslag.”

Motivering

Debatten om lämplig ersättningspolitik utvecklas snabbt och därför är det lämpligt med en översyn inom en kort tid så att nödvändiga justeringar kan övervägas innan det är för sent.

Ändringsförslag  54

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 o (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 156 – punkt 3b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10o) I artikel 156 införs följande punkt efter punkt 3a:

 

För att säkerställa samstämdhet och lika villkor ska kommissionen se över genomförandet av denna bestämmelse vad avser åtgärdernas och sanktionernas samstämdhet i unionen och vid behov lägga fram förslag.”

Motivering

Om väldigt olika sanktioner tillämpades skulle detta underminera principen om lika villkor och leda till regelarbitrage. Kommissionen bör därför åläggas att se över de åtgärder och sanktioner som medlemsstaterna tillämpar.

Ändringsförslag  55

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 p (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 156 – punkt 3c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10p) I artikel 156 ska följande punkt införas efter punkt 3b:

 

Kommissionens återkommande översyn av tillämpningen av detta direktiv bör garantera att tillämpningsmetoderna inte leder till diskriminering mellan kreditinstitut med anledning av deras rättsliga struktur eller ägarmodell.

Ändringsförslag  56

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 10 q (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 156a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10q) Följande artikel ska införas:

 

”Artikel 156a

 

Kommissionen ska före den 31 december 2010 se över och rapportera om de ändringar som behövs för att anpassa bilaga IX i detta direktiv till eventuell kalibrering som överenskommits på internationell nivå till följd av konsekvensanalysen och internationellt överenskommen omkalibrering. Rapporten ska översändas till Europaparlamentet och rådet tillsammans med eventuella lagstiftningsförslag.”

Motivering

Baselkommittén arbetar vidare med att ta fram ett heltäckande reformpaket i vilket alla delar hänger samman med varandra. De inslag i det regelverket som rör det tredje kapitalkravsdirektivet kan därför komma att utvecklas före slutet av året. Ändringsförslaget avser att se till att värdepapperiseringsaspekterna i kapitalkravsdirektivet även i fortsättningen är i linje med det globalt överenskomna regelverket.

Ändringsförslag  57

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3a (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Kapitel VIII – Avsnitt 2 – rubrik

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a) Rubriken på avsnitt 2 i kapitel VIII ska ersättas av följande:

 

Delegerade akter och verkställande befogenheter”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  58

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3b (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 41 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b) Artikel 41.2 ska ersättas med följande:

 

”2. De åtgärder som nämns i punkt 1 ska antas genom delegerade akter i enlighet med artiklarna 42a, 42b och 42c.”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  59

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 c (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 42 – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3c) I artikel 42 ska punkt 2 utgå.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  60

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 d (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 42a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3d) Följande artikel ska införas efter artikel 42:

 

”Artikel 42a

 

Utövande av delegering

 

1. Rätten att anta de akter som nämns i artikel 41 delegeras till kommissionen för en period på fyra år efter ikraftträdandet av detta direktiv. Kommissionen ska upprätta en rapport avseende den delegerade befogenheten senast sex månader före utgången av fyraårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas för en period av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet återkallar den i enlighet med artikel 42b.

 

2. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

 

3. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 42b och 42c.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  61

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 e (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 42b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3e) Följande artikel ska införas efter artikel 42a:

 

”Artikel 42b

 

Återkallande av delegering

 

1. Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 41 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

 

2. Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.

 

3. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan omedelbart, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Beslutet ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning ”

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  62

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 f (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 42c (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3f) Följande artikel ska införas efter artikel 42b:

 

”Artikel 42c

 

Invändning mot delegerade akter

 

1. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom tre månader från den dag akten överlämnats till dem. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska fristen förlängas med tre månader.

 

2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid fristens utgång invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft det datum som anges i akten. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har meddelat kommissionen att de har beslutat att inte göra invändningar.

 

3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt får den inte träda i kraft.

Motivering

Anpassning till Lissabonfördragets bestämmelser om delegerade akter.

Ändringsförslag  63

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 g (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 47

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3g) Artikel 47 ska ersättas med följande:

 

”Fram till den 30 juni 2011, eller ett tidigare datum som fastställs av de behöriga myndigheterna från fall till fall, får de institut som fått en specifik riskmodell godkänd före den 1 januari 2007 i enlighet med punkt 1 i bilaga V, för detta befintliga godkännande betrakta punkterna 4 och 8 i bilaga V i direktiv 93/6/EEG i den lydelse som dessa punkter hade före den 1 januari 2007.”

Motivering

Eftersom direktivet senast den 1 januari 2011 kommer att införlivas i nationell lagstiftning behöver instituten minst sex månader för att anpassa sina modeller till de nya bestämmelserna och få tillsynsmyndighetens godkännande. Det verkar därför lämpligt att förlänga den frist som fastställs i artikel 47 med ytterligare sex månader för att instituten ska kunna anpassa befintliga riskmodeller till de nya modellerna i CRD3.

Ändringsförslag  64

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 h (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 51 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3h) I artikel 51 skall följande punkt läggas till efter punkt 1:

 

”Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om alla åtgärder som överenskommits på internationell nivå när det gäller metoderna och miniminivåerna för kapitalkraven till följd av den särskilda behandlingen av korrelationshandel, inbegripet fastställandet av ett sådant golv. Om det skulle finnas en internationell överenskommelse om ett sådant golv ska kommissionen anta en delegerad akt i enlighet med artiklarna 42a, 42b och 42c.”

Motivering

Till följd av beslutet om att undanta korrelationshandel från åtgärderna i detta direktiv genomför Baselkommittén nu en konsekvensanalys för att avgöra om det behövs ett minimikrav för korrelationshandel. Införandet av ett sådant krav bör bli föremål för godkännande från parlamentet och rådet genom en delegerad akt.

Ändringsförslag  65

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 2 – led 3 i (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Artikel 51 – punkt 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3i) I artikel 51 skall följande punkt läggas till efter punkt 1a:

 

”Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om alla internationellt överenskomna åtgärder avseende metoderna för beräkning av kapitalkraven för kreditderivat, inbegripet införandet av ett tak för förluster. Om en internationell överenskommelse om ett sådant golv nås ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 42a, 42b och 42c.”

Motivering

«Baselkommittén undersöker för närvarande möjligheten att införa ett högsta tak för förluster när det gäller kreditderivat.

Ändringsförslag  66

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 3 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 december 2010. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell för dessa bestämmelser och detta direktiv.

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa

 

a) punkterna 2, 3 och 10a i artikel 1, och leden 1, 2ba, 2bb 3.a and 4.c i bilaga I senast den 31 december 2010, samt

 

b) alla bestämmelser i detta direktiv, förutom de som specificeras i punkt a, senast den 1 juli 2011.

 

De bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa punkt 1 i bilaga I ska förplikta kreditinstituten att tillämpa principerna i dessa bestämmelser på ersättningar som betalats från och med den 1 december 2010, inklusive de fall där ersättningen beslutats före detta datum.

 

1a. Med beaktande av Baselramverkets internationella karaktär och risken med skillnader i tidsplaneringen mellan viktiga jurisdiktioner, ska kommissionen senast den 31 december 2010 rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det internationella genomförandet av ändringarna i kapitalkravsbestämmelserna framskrider. Kommissionen ska på inrådan av EBA anpassa den tidsplan för införlivande som fastställs i artikel 3.1 a och b till tidsplanerna i övriga viktiga jurisdiktioner, men inte tidigarelägga de datum som fastställs i artikel 3.1 a och b.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

1b. De bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv ska innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

 

När dessa bestämmelser i lagar och andra författningar antas ska medlemsstaterna till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

 

Motivering

Ett senarelagt datum för genomförandet krävs för ändringar i fråga om kapitalkrav för handelslager för att man ska kunna garantera att internationellt överenskomna ändringar kan integreras, att införlivandet i nationell lagstiftning kan göras i alla medlemsstater i god tid före ett samtidigt genomförandedatum och att en effektiv tillsyn kan utövas.

Ändringsförslag  67

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Detta direktiv träder i kraft den [...]dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Ändringsförslag  68

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

22. Vid fastställandet och genomförandet av sin ersättningspolitik ska kreditinstituten, för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

22. Vid fastställandet och genomförandet av sin totala ersättningspolitik, inklusive löner och pensioner, ska kreditinstituten, för medarbetarkategorier, inbegripet den verkställande ledningen, risktagare och kontrollfunktioner och alla anställda vars totala ersättning gör att de hamnar i samma ersättningsklass, och som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt och i en utsträckning som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

Motivering

Ersättningsstrukturer bör också omfatta sådana anställda vars totala ersättning är jämförbar med den verkställande ledningens och kontrollfunktionernas eftersom deras tradingverksamhet kan orsaka allvarlig risk för kreditinstitutet, något som har visats genom Barings Banks kollaps.

Ändringsförslag  69

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Ersättningspolitiken ska överensstämma med kreditinstitutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.

b) Ersättningspolitiken ska överensstämma med kreditinstitutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen samt med de legitima förväntningar som samhället har på finanssektorn, och innehålla åtgärder för att undvika intressekonflikter.

Motivering

Finanssektorn har till uppgift att förse både näringslivets olika delar, den offentliga sektorn och medborgarna med de finansiella tjänster som krävs för ett fungerande samhälle. Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  70

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) Bestämmelserna om ersättning i punkt 22 ska inte påverka det fulla utövandet av grundläggande rättigheter som är garanterade i fördragen, särskilt inte rätten som tillerkänts parter på arbetsmarknaden, i enlighet med nationella lagar och traditioner, att ingå och tillämpa kollektivavtal.

Motivering

Det mycket viktigt i detta sammanhang att betona att bestämmelserna om ersättning i punkt 22 i väsentlig grad bygger på de grundläggande rättigheter som garanteras i fördragen.

Ändringsförslag  71

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led bb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

bb) Genom ersättningspolicyn införs en grad av rättvisa mellan den högsta och den lägsta ersättningen inom samma institut.

Ändringsförslag  72

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska upprätta allmänna principer för ersättningspolitiken och ansvara för tillämpningen av dessa.

c) Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska anta och regelbundet se över de allmänna principerna för ersättningspolicyn och ansvara för tillämpningen av dessa.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  73

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Genomförandet av ersättningspolitiken ska minst en gång per år bli föremål för en oberoende intern granskning på central nivå beträffande dess överensstämmelse med de riktlinjer och metoder för ersättningen som fastställts av ledningsorganet (tillsynsfunktionen).

d) Genomförandet av ersättningspolicyn ska minst en gång per år bli föremål för en oberoende intern granskning på central nivå beträffande dess överensstämmelse med de riktlinjer och metoder för ersättningen som antagits av ledningsorganet (tillsynsfunktionen).

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  74

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da) Personal som utövar kontrollfunktioner ska vara oberoende i förhållande till de affärsenheter de övervakar, ha lämplig befogenhet och ersättas i förhållande till hur mål som är kopplade till deras funktion uppnås, oberoende av resultatet i de affärsområden de kontrollerar.

Motivering

Alignment to the FSB principles as endorsed by the G20.

Ändringsförslag  75

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led db (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

db) Ersättningen till ledande personer som utövar risk- och regelefterlevnadsfunktioner ska direkt övervakas av ersättningskommittén.

Motivering

Ersättningen till de anställda som ansvarar för risk- och regelefterlevnadsfunktioner måste utformas på ett sådant sätt att man undviker intressekonflikter relaterade till den affärsenhet som de övervakar och bör därför fastställas på ett oberoende sätt.

Ändringsförslag  76

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ea) När det gäller kreditinstitut där kostnaderna för ersättningar till personalen utgör mer än 25 % av de totala intäkterna ska aktieägarna ha rätt att rösta om vinstfördelningen.

Motivering

I situationer då kreditinstituten är organiserade så att vinst som genereras under ett år i stor utsträckning tilldelas personalen är det lämpligt att aktieägarna har rätt att rösta om hur denna vinst ska fördelas mellan de anställda och aktieägarna samt hur stor del som ska föras till kapitalet.

Ändringsförslag  77

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led eb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

eb) Resultatbedömningen ska göras i ett flerårigt perspektiv för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över en tidsperiod som beaktar kreditinstitutets underliggande konjunkturcykel och affärsrisker.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  78

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ec (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ec) Den totala variabla ersättningen får inte begränsa kreditinstitutets förmåga att stärka sin kapitalbas.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  79

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ed (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ed) I kreditinstitut som fortsätter att åtnjuta exceptionellt statsstöd

 

– ska ersättning i form av en procentandel av de totala nettointäkterna strikt begränsas, när detta strider mot upprätthållandet av en sund kapitalbas och en avveckling av statsstödet inom rimlig tid,

 

– får inga variabla ersättningar betalas till ledningen i detta institut,

 

– får den totala ersättningen till varje person i ledningen för detta institut inte överskrida 500 000 EUR.

Motivering

Eftersom cheferna ansvarar för resultaten i sina företag, och helt i linje med FSB-kraven på att bonusar ska återspegla resultaten, kan det inte motiveras att cheferna får bonus samtidigt som företaget fortfarande behöver exceptionellt statsstöd. En sådan åtgärd förhindrar också faran för "moralisk risk" när det gäller sådana betalningar och syftar framför allt till att stärka institutet, särskilt dess kapitalbas, så att skattebetalarna får tillbaka sina pengar och behovet minskar av statsstöd.

Ändringsförslag  80

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ee (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ee) Garanterad variabel ersättning ska utgöra undantag, endast förekomma i samband med nyanställning och vara begränsad till det första året.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  81

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd: konstanterna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att en fullt flexibel bonuspolitik, som också kan leda till att ingen bonus betalas ut, kan genomföras.

f) Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd: de konstanta komponenterna ska stå för en tillräckligt stor andel av den totala ersättningen för att en fullt flexibel policy med variabla komponenter, som också kan leda till att ingen variabel ersättningskomponent betalas ut, ska kunna genomföras, och under inga omständigheter får den variabla ersättningskomponenten överstiga 50 % av den totala ersättningen till personen i fråga.

Motivering

Detta ligger i linje med andra bestämmelser enligt FSB-principerna. Principen om en lämplig balans mellan fasta och rörliga ersättningskomponenter bör åtföljas av en minimistandard för att säkerställa att den faktiskt genomförs.

Ändringsförslag  82

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h) I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna bonus eller bonuspooler ska det ingå en korrigeringsmekanism för löpande och framtida risker och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.

h) Storleken på de sammanlagda variabla ersättningskomponenterna och fördelningen av dessa inom kreditinstitutet ska ta hänsyn till samtliga löpande och potentiella risker, särskilt

 

kostnaden för och storleken på det kapital som krävs för att täcka de risker som tagits,

 

– kostnaden för och storleken på den likviditetsrisk som tas i affärsverksamheten samt

 

– överensstämmelsen med tidsplanen och sannolikheten för de potentiella framtida intäkter som ingår i dagens vinster.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  83

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ha (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ha) Ett dämpat eller negativt finansiellt resultat i kreditinstitut ska i regel leda till en betydande minskning av den totala variabla ersättningen, med beaktande av både nuvarande ersättning och minskningar av utbetalningarna av belopp som tidigare intjänats, inbegripet genom ordningar av typen ”malus” och ”clawback”.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  84

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led hb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

hb) Minst 90 % av det belopp som avser variabel ersättning och som inte behöver skjutas upp i enlighet med led i i denna punkt ska ha formen av villkorat kapital som passar det berörda kreditinstitutets rättsliga struktur. Om den rättsliga strukturen så kräver ska ett likvärdigt instrument användas. Det villkorade kapitalet eller det likvärdiga instrumentet ska omfattas av en lämplig policy för att hålla kvar personal, som är utformad så att den knyter incitament till kreditinstitutets långsiktiga intressen, och denna period ska vara minst fem år.

Motivering

Anpassning till FSB-principer om betalning i form av aktier. En sådan metod får incitamenten att sammanfalla och stärker företagets kapitalställning. FSB-principerna kräver att medlen hålls inne under en lämplig period för att åtgärden ska bli effektiv. I linje med det hur man gjort på annat håll behöver man sätta en undre gräns för denna period. Denna minimiperiod sätts lämpligen till tre år, i enlighet med kommissionens rekommendation (2009)3177 och FSB-regler för uppskjutande av bonusar.

Ändringsförslag  85

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i) Utbetalningen av större delen av en betydande bonus ska skjutas upp under lämplig tid och kopplas till företagets fortsatta resultat.

i) En betydande del av den variabla ersättningskomponenten ska skjutas upp under en tillräckligt lång period. Storleken på den uppskjutna andelen och längden på denna period ska fastställas i enlighet med konjunkturcykeln, affärsverksamhetens natur, dess risker och den berörda medarbetarens verksamhet. Ersättning som betalas ut enligt ett uppskovsförfarande får inte erhållas snabbare än pro rata. Åtminstone 40 % av den variabla ersättningskomponenten ska skjutas upp. För en variabel ersättningskomponent på ett särskilt högt belopp ska minst 60 % av beloppet skjutas upp under en tidsperiod på minst fem år.

Motivering

Anpassning till FSB avseende uppskjutande av bonusar. Ändringsförslaget har formulerats så att det tydliggörs att det viktigaste är att beloppet och perioden för uppskjutandet måste fastställas i enlighet med konjunkturcykeln och företagets, affärsenhetens och den enskildes verksamhet, och att en period på tre år bara är ett minimikrav och att det kan vara lämpligt med en längre period.

Ändringsförslag  86

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ia (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia) Den variabla ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, ska endast betalas eller erhållas om den är hållbar enligt kreditinstitutets finansiella situation som helhet och är motiverad enligt kreditinstitutets, affärsenhetens och den berörda personens resultat. Särskilt ska en persons uppskjutna andel minskas i proportion till institutets, affärsenhetens och personens dåliga resultat genom malus- eller återkravsförfaranden avseende den uppskjutna andelen. Eventuella malus- eller återkravsförfaranden ska rapporteras till tillsynsmyndigheterna tillsammans med uppgift om vilka de berörda personerna är, med beaktande av bedömningen av personernas lämplighet att inneha befattningar i den verkställande ledningen, som risktagare och utövare av kontrollfunktioner eller att befinna sig i denna inkomstkategori.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  87

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ib (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ib) Pensionspolicyn ska överensstämma med kreditinstitutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen och variabla eller individanknutna pensionsavsättningar ska klassificeras som villkorat kapital eller likvärdiga instrument i fem år efter det att den anställde har lämnat kreditinstitutet. Även vid pensionsavgångar ska de variabla eller individanknutna pensionsavsättningarna hållas inne under en femårsperiod.

Motivering

Man måste hantera de totala ersättningarna och inte bara bonusarna. Variabel ersättningen bör därför klassificeras som efterställda fordringar. På detta sätt anpassas långsiktiga incitament till kreditinstitutets resultat och onödiga risker elimineras, eftersom man vid fallissemang utnyttjar efterställda fordringar till att absorbera förlusterna. En ytterligare fördel är att kapitalbasen stärks eftersom efterställda fordringar kan betraktas som kapital och därmed uppstår en direkt koppling mellan ersättning och kapitalstyrka.

Ändringsförslag  88

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ic (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ic) De anställda ska vara skyldiga att förbinda sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar för att urholka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  89

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led id (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

id) Variabel ersättning ska inte betalas genom instrument eller metoder som gör den enklare att undvika att betala inkomstskatt på denna ersättning.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20.

Ändringsförslag  90

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22 – led ie (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ie) Dessa principer ska av de finansiella instituten tillämpas på gruppnivå, på moderföretaget och dess dotterföretag, inbegripet dotterföretag etablerade i finansiella offshore-centrum.

Ändringsförslag  91

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1a (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – led 22a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a) I avsnitt 11 i bilaga V ska följande punkt läggas till:

 

”22a. Kreditinstitut som är betydande i fråga om sin storlek och interna organisation samt sina verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad ska inrätta en ersättningskommitté. Ersättningskommittén ska inrättas på ett sätt som gör det möjligt för den att utöva en kompetent och oberoende bedömning av ersättningspolitik och ersättningspraxis samt de incitament som skapats för att hantera risk, kapital och likviditet.

 

Ersättningskommittén ska ansvara för förberedelserna inför beslut om ersättning, inbegripet beslut som får konsekvenser för det berörda kreditinstitutets risker och riskhantering och som ska fattas av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion. Ordföranden och ledamöterna i ersättningskommittén ska vara personer från ledningsorganet som inte innehar någon verkställande funktion i det berörda kreditinstitutet. När sådana beslut förbereds ska ersättningskommittén ta hänsyn till de långsiktiga intressen som kreditinstitutets aktieägare, investerare och intressenter har.”

Motivering

För att säkerställa att ersättningspolitiken är utformad i enlighet med de intressen som företaget, dess aktieägare, investerare och andra intressenter har bör de ledamöter och den ordförande som ersättningskommittén består av vara personer som inte utövar verkställande funktioner.

Ändringsförslag  92

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 2 – led ba (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga VI – part 1 – avsnitt 12 – led 68 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ba) Punkt 68 d ska ersättas med följande:

 

d) Lån mot säkerhet i bostadsfastighet eller aktier i finska bostadsaktiebolag enligt punkt 46 upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna tillsammans med eventuella panträtter med bättre rätt och 80 % av värdet av de intecknade fastigheterna; eller i bättre rangordnade andelar utfärdade av franska Fonds Communs de Créances eller av likvärdiga organ för värdepapperisering som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat om värdepapperisering av exponeringar i bostadsfastigheter. Om sådana bättre rangordnade andelar används som säkerhet ska den särskilda offentliga tillsyn för att skydda obligationsinnehavare, som fastställs i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG, garantera att de underliggande tillgångarna för sådana andelar, ständigt under den tid som de ingår i de tillgångar som fungerar som täckning, till åtminstone 90 % består av panträtt i bostadsfastigheter tillsammans med eventuella panter med bättre rätt upp till det lägsta nominella belopp som förfaller enligt andelarna, det nominella beloppet av panträtterna och 80 % av värdet av de intecknade fastigheterna, att andelarna uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt denna bilaga och att sådana andelar inte överskrider 10 % av de intecknade fastigheterna. Exponeringar som uppstår på grund av överföring och förvaltning av gäldenärernas betalningar eller behållning efter likvidation för lån mot säkerhet i bättre rangordnade andelar av intecknade fastigheter eller räntebärande värdepapper ska inte tas med i beräkningen av nittioprocentsgränsen.

Ändringsförslag  93

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 2 - led bb (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga VI – part 1 – avsnitt 12 – led 68 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

bb) Punkt 68 e ska ersättas med följande:

 

e) Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter eller genom aktier i finska bostadsaktiebolag enligt punkt 52 upp till det lägsta nominella beloppet av panträtterna tillsammans med eventuella panter med bättre rätt och 60 % av värdet av de intecknade fastigheterna eller i bättre rangordnade andelar utfärdade av franska Fonds Communs de Créances eller av likvärdiga organ för värdepapperisering som omfattas av lagstiftningen i en medlemsstat om värdepapperisering av exponeringar i bostadsfastigheter. Om sådana bättre rangordnade andelar används som säkerhet ska den särskilda offentliga tillsyn för att skydda obligationsinnehavare, som fastställs i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG, garantera att de underliggande tillgångarna för sådana andelar, ständigt under den tid som de ingår i de tillgångar som fungerar som täckning, till åtminstone 90 % består panträtt i kommersiella fastigheter tillsammans med eventuella panter med bättre rätt upp till det lägsta nominella belopp som förfaller enligt andelarna, det nominella beloppet av panträtterna och 60 % av värdet av de intecknade fastigheterna, att andelarna uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt denna bilaga och att sådana andelar inte överskrider 10 % av de intecknade fastigheterna. De behöriga myndigheterna får godkänna lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter där belåningsgraden överskrider 60 %, upp till maximalt 70 %, om värdet av de totala tillgångar som ställts som säkerhet för de täckta obligationerna överstiger det nominella utestående beloppet på den täckta obligationen med minst 10 % och obligationsinnehavarnas fordran uppfyller de krav på rättslig förutsebarhet som anges i bilaga VIII. Obligationsinnehavarnas fordran måste prioriteras före alla andra fordringar på den ställda säkerheten. Exponeringar som uppstår på grund av överföring och förvaltning av gäldenärernas betalningar eller behållning efter likvidation för lån mot säkerhet i bättre rangordnade andelar av intecknade fastigheter eller räntebärande värdepapper ska inte tas med i beräkningen av nittioprocentsgränsen.

Ändringsförslag  94

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 2 - led bc (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga VI – part 1 – avsnitt 12 – led 68 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

bc) I punkt 68 ska tredje stycket ersättas med följande:

 

”[…] Tioprocentsgränsen för bättre rangordnade andelar utfärdade av franska Fonds Communs de Créances eller av likvärdiga organ för värdepapperisering som anges i punkterna d och e är inte tillämpliga, förutsatt att i) de värdepapperiserade exponeringarna i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter har sitt ursprung hos samma konsoliderade grupp där emittenten av de täckta obligationerna ingår eller hos en enhet   de värdepapperiserade exponeringarna i bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter har sitt ursprung hos samma konsoliderade grupp där emittenten av de täckta obligationerna ingår eller hos en enhet som är underställd samma centrala organ som emittenten av de täckta obligationerna är underställd (huruvida emittenten ingår i gruppen eller är underställd organet ska fastställas vid den tidpunkt då de bättre rangordnade andelarna blir säkerheter till täckta obligationer), och ii) en enhet som ingår i samma konsoliderade grupp där emittenten av de täckta obligationerna ingår, eller en enhet som är underställd samma centrala organ som emittenten av de täckta obligationerna är underställd, behåller hela den tranch som är i första-förlustläge och som hänför sig till dessa bättre rangordnade andelar.”

Ändringsförslag  95

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 2a (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga VII – part 2 – avsnitt 1 – led 8 – led d

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a) I avsnitt 1 del 2 i bilaga VII ska punkt 8 d ersättas med följande:

 

”d) Täckta obligationer enligt definitionen i punkterna 68–70 i del 1 i bilaga VI får ges ett LGD-värde på 11,25 %.”

Ändringsförslag  96

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 3 – led a

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga IX – part 3 – led 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Kreditbedömningen får inte, vare sig helt eller delvis, baseras på ej förbetalt stöd från kreditinstitutet självt.

c) Kreditbedömningen får inte, vare sig helt eller delvis, baseras på ej förbetalt stöd från kreditinstitutet självt, såvida stödet inte på något sätt kan betraktas som en ökning av kreditriskerna.

Motivering

Om ej förbetalt stöd endast i liten grad bidrar till riskklassificeringen, såsom i fallet med likviditetsfaciliteter avsedda för termintransaktioner för att täcka tidsskillnader bör man kunna använda kreditbedömning. Utan ändring verkar detta krav omfatta risksäkringsfaciliteter (räntesatser och valutakurser) och likviditetsfaciliteter för tidsbundna transaktioner, såsom värdepapper med säkerhet i bostadsfastigheter som inte har någon avgörande betydelse för kreditbedömningen och därmed leder till oproportionerliga kapitalkrav.

Ändringsförslag  97

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 3 – led b – led i

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga IX – del 4 – led 5 – mening 1a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Om på grund av kravet i punkt 1 c i del 3 ingen kreditvärdering från ett utsett ratinginstitut kan användas för en position i ett tillgångsbaserat certifikat, får kreditinstitutet tillämpa den riskvikt som tilldelats en likviditetsfacilitet för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för certifikatet om detta ingår i ett tillgångsbaserat certfikatprogram och tillsammans med likviditetsfaciliteten bildar överlappande positioner.”

”Om ett kreditinstitut har två eller fler överlappande positioner i en värdepapperisering ska det, i den utsträckning som dessa överlappar varandra, i sin beräkning av riskvägda exponeringsbelopp bara inbegripa den position eller den del av en position som ger det högre riskvägda exponeringsbeloppet. Kreditinstitutet får även erkänna en sådan överlappning mellan kapitalkraven för specifika risker för positioner i handelslagret och kapitalkraven för positioner i den övriga verksamheten, under förutsättning att kreditinstitutet kan beräkna och jämföra kapitalkraven för de relevanta positionerna. I denna punkt avses med ”överlappning” att positionerna helt eller delvis innebär en exponering för samma risk på sådant sätt att det inom ramen för överlappningen endast är fråga om en enda exponering.

 

Om punkt 1 c i del 3 är tillämplig på positioner i ett tillgångsbaserat certifikat, får kreditinstitutet, förutsatt att den behöriga myndigheten ger sitt godkännande, tillämpa den riskvikt som tilldelats en likviditetsfacilitet för att beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet för certifikatet om likviditetsfaciliteten inte är lägre rangordnade än certifikatet i ett tillgångsbaserat certfikatprogram och i den omfattning som likviditetsfaciliteten bildar överlappande positioner.”

Motivering

Teknisk anpassning till Basel om värdepapperisering. Likviditetsfaciliteter kan vara av högre eller av samma rang än företagscertifikat och detta bör återspeglas i ändringsförslaget.

Ändringsförslag  98

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 3a (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – rubrik

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a) Rubriken på bilaga XII ska ersättas med följande:

 

TEKNISKA KRITERIER FÖR TRANSPARENS OCH UPPLYSNINGSPLIKT

Motivering

För att ge uttryck för de transparenskrav som införts för att anpassa direktivet till FSB-principer.

Ändringsförslag  99

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – part 2 – led 15 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15. Följande upplysningar ska offentliggöras beträffande kreditinstitutets ersättningspolitik och ersättningspraxis för medarbetarkategorier vilkas verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutets riskprofil:

15. Följande upplysningar, inbegripet regelbundna uppdateringar minst årligen, ska offentliggöras beträffande kreditinstitutets ersättningspolitik och ersättningspraxis för medarbetarkategorier vilkas verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Kreditinstitut ska uppfylla kraven i denna punkt på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad, och utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter:

Ändringsförslag  100

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – part 2 – led 15 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ea) Sammanlagda kvantitativa uppgifter om ersättning, uppdelat per affärsenhet och på den högsta ledningen och den personal som väsentligt kan påverka kreditinstitutets riskprofil, och som innehåller följande:

 

i) Ersättningens belopp för räkenskapsåret, uppdelat på fast och variabel ersättning, och antalet mottagare.

 

ii) Den variabla ersättningens belopp och form, uppdelat på kontanter, aktier och instrument som är kopplade till aktier och övrigt.

 

iii) Belopp för utestående uppskjuten ersättning, uppdelat på erhållna och icke erhållna delar.

 

iv) Belopp för uppskjuten ersättning som beviljats under räkenskapsåret, utbetalade och minskade genom resultatjusteringar.

 

v) Betalningar i samband med nyanställningar och avgångsvederlag som gjorts under räkenskapsåret, och antalet mottagare av sådana betalningar.

 

vi) Beloppen för avgångsvederlag som beviljats under räkenskapsåret, och antalet mottagare av sådana betalningar, samt det högsta vederlaget till en enda person.

 

För chefer i kreditinstitut ska de kvantitativa uppgifter som avses i denna punkt också redovisas för allmänheten uppdelat på varje enskild chef.

Motivering

Anpassning till FBS-principer som fått stöd av G20. Eftersom transparens är ett avgörande verktyg för att intressenter ska kunna ställa ett företag till svars, och således förhindra oacceptabel praxis som kan bidra till risker, bör den kvantitativa sammanställda information som krävs även särredovisas per affärsområde, så att ersättningspraxisen kan kopplas till olika verksamhetsgrenar. Ledningen för ett företag är ytterst ansvarig för de ledningsbeslut som fattas och därför bör den information om ersättningar som krävs, i linje med kommissionens rekommendation 2004/913/EG, offentliggöras på individnivå.

Ändringsförslag  101

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led -a (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 8 – led v – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-a) Punkt 8 v tredje stycket ska ersättas med följande:

 

”Om ett kreditderivat på n:te förfall har ett kreditbetyg [...] ska säljaren av skydd [...] beräkna kapitalkravet för specifik risk genom att använda derivatets kreditbetyg och tillämpa respektive riskvikter för en värdepapperisering i förekommande fall.”

Motivering

De nuvarande förslaget utesluter superprioriterad transaktioner med hävstång från den kapitalreducerande strukturen. Det är inte klart varför dessa särskilda transaktioner inte skulle ingå. Detta ändringsförslag anpassar EU-reglerna till de internationella standarder som överenskommits inom Baselkommittén om banktillsyn för värdepapperiseringspositioner i handelslagret och tillåter uttryckligen att riskreducerande åtgärder, dvs. risksäkringar till korrelationsprodukterna, ingår i korrelationsportföljen. Detta garanterar att risken fångas upp korrekt i de kapitalkrav som följer av detta.

Ändringsförslag  102

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led a – led i

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 14 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

14. Institutet skall föra in sina nettopositioner i handelslagret beträffande instrument som inte är värdepapperiseringspositioner, beräknade i enlighet med punkt 1, i respektive kategori i tabell 1 på grundval av emittenten/gäldenären, extern eller intern kreditvärdering samt återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med de vikttal som anges i den tabellen. Det skall addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av denna punkt och punkt 16a (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet mot specifika risker.”

14. Institutet ska föra in sina nettopositioner i handelslagret beträffande instrument som inte är värdepapperiseringspositioner, beräknade i enlighet med punkt 1, i respektive kategori i tabell 1 på grundval av emittenten/gäldenären, extern eller intern kreditvärdering samt återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med de vikttal som anges i den tabellen. Det ska addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av denna punkt (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet mot specifika risker. Institutet ska beräkna sitt kapitalkrav mot bakgrund av de specifika riskerna för de positioner som är värdepapperiseringspositioner enligt punkt 16a.

Ändringsförslag  103

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led aa (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 14a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

aa) Följande punkt ska läggas till:

 

”14a. ”Med avvikelse från punkt 14 får ett institut fastställa kapitalkravet för specifik risk för korrelationshandelsportföljen enligt följande: Institutet beräknar i) de totala kapitalkraven för specifika risker som skulle gälla enbart långa nettopositioner i korrelationshandelsportföljen och ii) de totala kapitalkraven för specifika risker som skulle gälla enbart korta nettopositioner i korrelationshandelsportföljen. Det större av dessa totala belopp ska utgöra kapitalkravet för den specifika risken för korrelationshandelsportföljen.

 

I detta direktiv ska korrelationshandelsportföljen bestå av värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall som uppfyller följande kriterier:

 

a) Positionerna är varken omvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat på värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen (bland annat undantas superprioriterade trancher med syntetisk hävstång från korrelationshandelsportföljen).

 

b) Alla referensinstrument refererar till ett namn, även kreditderivat som refererar till ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar. Detta ska även inbegripa allmänt omsatta index som baseras på dessa referensenheter. En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- eller säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till ett sådant pris inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.

Motivering

Anpassning till Baselkommitténs beslut om att undanta korrelationshandel, med förtydligande ordalydelse i punkt a för att klargöra att superprioriterade trancher med syntetisk hävstång inte ska anses ingå i korrelationshandelsportföljen, i linje med Baselkommitténs avsikter.

Ändringsförslag  104

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led ab (nytt)

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 14b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ab) Följande punkt ska läggas till:

 

”14b. Positioner som hänvisar till någondera av följande led kan inte utgöra delar av korrelationshandelsportföljen:

 

a) En underliggande exponering som kan hänföras till exponeringsklasserna i artikel 79.1 leden i och h i direktiv 2006/48/EG i ett kreditinstituts övriga verksamhet.

 

b) En fordran på ett specialföretag.

 

Ett institut får inkludera i korrelationshandelsportföljen positioner som varken är värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 14a b existerar för instrumentet eller dess underliggande instrument.”

Motivering

Anpassning till Baselkommitténs beslut om uteslutande av korrelationshandel.

Ändringsförslag  105

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led b

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 16a – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

16a. Institutet ska beräkna kapitalkravet för sina nettopositioner i handelslagret beträffande instrument som är värdepapperiseringar på följande sätt:

16a. För instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner, ska institutet väga sina nettopositioner beräknade i enlighet med punkt 1 med följande:

Ändringsförslag  106

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 1 – led b

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga I – led 16a – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Institutet får begränsa produkten av vikten och nettopositionen till den största möjliga förlusten vid fallissemang. För en kort position kan denna gräns beräknas som en värdeändring till följd av att fallissemangsrisken hos underliggande namn plötsligt bortfaller. Institutet ska separat summera i) sina vägda långa nettopositioner och ii) sina vägda korta nettopositioner. Det större av dessa belopp ska utgöra kapitalkravet för den specifika risken. I denna punkt, och med avvikelse från punkt 8, får det nominella värdet när det gäller kreditderivat ersättas av det nominella värdet minus eventuella förändringar i kreditderivatets marknadsvärde sedan det upptogs till handel.

Ändringsförslag  107

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 3 – led c

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga V – led 5 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Ett institut ska inte vara skyldigt att i sin interna modell fånga upp fallissemangs- och migrationsrisker avseende omsatta skuldinstrument om det fångar upp dessa risker genom de krav som fastställs i punkterna 5a–5k.

Motivering

Teknisk anpassning till Basel. På detta sätt undviker man dubbelräkning av överlappande krav för samma risk, vilket återspeglar Baselbestämmelserna avseende hantering av dubbelräkning av risk som fångats upp mellan Value-at-Risk och det tillkommande riskkapitalkravet. Value-at-Risk kan minskas genom en fallissemangs- och migrationskomponent.

Ändringsförslag  108

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 3 – led d

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga V – led 5 ka (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

5ka. De behöriga myndigheterna ska medge att en intern modell används för att beräkna ytterligare kapitalkrav i stället för kapitalkravet för korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 14a i bilaga I, förutsatt att alla villkor i denna punkt är uppfyllda. En sådan intern metod ska i tillräcklig utsträckning fånga upp alla prisrisker inom ett konfidensintervall på 99,9 % under en kapitalhorisont på ett år, under antagandet att en konstant risknivå föreligger och, där så är nödvändigt, vara anpassad för att återspegla inverkan av likviditet, koncentration, risksäkring och effekter av optionsavtal. Institutet får i denna metod inbegripa alla positioner som hanteras gemensamt med positioner i korrelationshandelsportföljen och får då undanta dessa positioner i den metod som krävs enligt punkt 5a i denna bilaga.

 

Särskilt följande risker ska beaktas på lämpligt sätt:

 

i) Den kumulativa risk som uppstår genom flera fallissemang, även rangordning av fallissemang, för produkter som delas upp i trancher.

 

ii) Kreditspreadrisken, även gamma- och ”cross-gamma”-effekter.

 

iii) Volatiliteten inom implicita korrelationer, även den korsvisa effekten mellan spreadar och korrelationer.

 

iv) Basrisken, som inbegriper både

 

– basen mellan spreaden hos ett index och spreadarna hos dess komponenter som refererar till ett enda namn, och

 

– basen mellan den implicita korrelationen för ett index och korrelationen för anpassade portföljer.

 

v) Volatiliteten för återhämtningsgraden, om den hänför sig till benägenheten för återhämtningsgrader att inverka på tranchpriserna.

 

vi) I den utsträckning måttet på den övergripande risken innefattar vinsterna från dynamisk risksäkring, risken för nedsatt risksäkring och de potentiella kostnaderna för att vikta om sådana risksäkringar.

 

Vid tillämpning av denna punkt ska ett institut ha tillgång till tillräckliga marknadsdata för att garantera att det till fullo beaktar de mest framträdande riskerna för dessa exponeringar i sin interna metod i enlighet med de normer som anges i denna punkt, genom utfallstester eller på andra lämpliga sätt kunna visa att dess riskåtgärder tillräckligt kan förklara den historiska prisvariationen hos dessa produkter, och se till att skilja de positioner åt för vilka det har godkännande för att ta dem med i kapitalkravet enligt denna punkt från de positioner för vilka det inte har något sådant godkännande.

 

När det gäller portföljer som omfattas av denna punkt ska institutet regelbundet tillämpa en rad särskilda i förväg fastställda stresscenarion. Genom dessa stresscenarier ska man undersöka effekten av stress på andelen fallissemang, återhämtningsgrader, kreditspreadar samt vinst- och förlustkorrelationer på korrelationshandlarbordet. Institutet ska åtminstone varje vecka tillämpa dessa stresscenarion och åtminstone kvartalsvis rapportera resultaten till de behöriga myndigheterna, inbegripet jämförelser med institutets kapitalkrav enligt denna punkt. I fall då stresstester visar på en väsentlig brist i detta kapitalkrav måste detta rapporteras till de behöriga myndigheterna inom rimlig tid. På grundval av dessa resultat av stresstesterna ska de behöriga myndigheterna överväga ett ytterligare kapitalkrav för korrelationshandelsportföljen enligt artikel 136.2 i direktiv 2006/48/EG. Ett institut ska beräkna kapitalkravet för att fånga upp alla prisrisker minst en gång per vecka.

Motivering

Anpassning till Baselkommitténs beslut om uteslutande av korrelationshandel.

Ändringsförslag  109

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 3 – led f

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga V – led 8 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska multiplikationsfaktorn (m+) ökas med en plusfaktor mellan 0 och 1 i överensstämmelse med tabell 1 beroende på det antal överskridanden som konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna av Value-at-Riskvärdet enligt punkt 10. De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten på ett konsekvent sätt beräknar överskridanden på grundval av utfallstester av hypotetiska förändringar i portföljens värde. Ett överskridande är en endagsförändring i portföljens värde som överskrider motsvarande endagsvärde för Value-at-Risk-värdet som genererats av institutets modell. För att bestämma plusfaktorn ska antalet överskridanden bedömas åtminstone kvartalsvis.”

”Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska multiplikationsfaktorn (m+) ökas med en plusfaktor mellan 0 och 1 i överensstämmelse med tabell 1 beroende på det antal överskridanden som konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna av Value-at-Riskvärdet enligt punkt 10. De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten på ett konsekvent sätt beräknar överskridanden på grundval av utfallstester av hypotetiska och konkreta förändringar i portföljens värde. Ett överskridande är en endagsförändring i portföljens värde som överskrider motsvarande endagsvärde för Value-at-Risk-värdet som genererats av institutets modell. För att bestämma plusfaktorn ska antalet överskridanden bedömas åtminstone kvartalsvis och vara lika stort som det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska och konkreta förändringar i portföljens värde.”

Motivering

Teknisk anpassning till Basel. Baseltexten ger valmöjligheter för beräkning av undantagen i utfallstesterna på grundval av hypotetiska eller faktiska/konkreta uppgifter. Detta ändringsförslag garanterar att det större av de två värdena används i den nya enhetliga regelboken.

Ändringsförslag  110

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 3 – led h – led i

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga V – led 10 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) En innehavsperiod motsvarande tio dagar.

c) En innehavsperiod motsvarande tio dagar (Instituten får använda Value-at-Risk-värden som beräknats på grundval av kortare innehavsperioder som förlängs upp till tio dagar genom t.ex. kvadratroten av tidsperioden. Ett institut som tillämpar denna strategi ska regelbundet inför de behöriga myndigheterna motivera att denna strategi är rimlig).

Motivering

Teknisk anpassning till Basel. I Baselbestämmelserna föreskrivs en tillämpning av liknande innehavsperiod. Genom detta ändringsförslag bibehålls det nuvarande alternativet med förlängning av perioden med förbehåll för en mer explicit garanti enligt vilken institutet inför de behöriga myndigheterna ska motivera rimligheten i sin strategi.

Ändringsförslag  111

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga II – led 3 – led i

Direktiv 2006/49/EG

Bilaga V – led 10ba (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

10ba) Finansinstitut ska även genomföra omvända stresstest.

Motivering

Stresstester bör fokusera på de händelser som skulle kunna orsaka mest skada, endera genom rena förluster eller skadat rykte. De så kallade omvända stresstesten utforskar de händelser som skulle kunna få betydande konsekvenser för företaget.

(1)

EUT C 291, 1.12.2009, s. 1.

(2)

Ännu ej offentliggjort i EUT.


MOTIVERING

Sammanfattning

Denna tredje omarbetning av kapitalkravsdirektivet antogs av kommissionen den 13 juli 2009. Förslagets viktigaste punkter är

· nya uttryckliga bestämmelser och lämpliga tillsynsordningar och sanktioner avseende ersättningspolitik, särskilt bonusar, för att förhindra politik som uppmuntrar till oacceptabla risker

· högre kapitalkrav för poster i handelslagret(1),

· skärpta kapitalkrav för omvärdepapperisering(2)

Finanskrisen och behovet av stora stödinsatser med skattepengar har visat att det finns stora brister i bankpraxis världen över.

Att det inte fanns tillräckligt kapital i banksystemet var en central faktor för krisen. Bankernas riskmodeller pekade allt mer på att mindre kapital skulle krävas för mycket av deras handelsverksamhet.

När krisen spreds avslöjades snabbt bristen på kapital och betydande direkta och indirekta stödåtgärder krävdes. I EU handlade det om direkta statliga ingripanden på 3,9 biljoner euro.

Skattebetalarna kommer inte längre att acceptera att vinster privatiseras medan förluster socialiseras, särskilt efter ett år med uppdrivna vinster och bonusar till följd av det exceptionella statsstödet.

Ersättningspolitiken i banksektorn, särskilt överdrivna bonusar, har skapat incitament för kortsiktig vinstjakt på bekostnad av långsiktig stabilitet. Eftersom incitamenten till individuella handlare och chefer utgör en central faktor för företagets beslutsfattande har denna politik skärpt riskerna för företagen och det finansiella systemet som helhet.

G20 och EU har satt igång ett omfattande reformprogram för att förhindra framtida kriser, sätta stopp för incitamenten till överdrivet risktagande och se till att skattebetalarna inte behöver stå för framtida räddningsprogram. Föredraganden stöder kommissionens förslag som en del i denna reformprocess, samtidigt som åtgärder föreslås för att skärpa ersättningsreglerna och säkerställa parlamentarisk kontroll över Baselprocessen.

Ersättning

Till följd av finanskrisen har kommissionen ingående studerat variabel ersättning. I De Larosière-rapporten rekommenderas att bonusar ska återspegla prestationerna, inte vara garanterade och fördelas över ett antal år. Dessa principer togs upp i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn som ligger till grund för texten om ersättningar i detta förslag. Förslaget öppnar för sanktioner, såväl finansiella som icke-finansiella åtgärder, och straff i form av ökade kapitalkrav. I kommissionens förslag föreslås också krav på transparens och offentliggörande.

I september 2009 offentliggjorde FSB (Financial Stability Board) sina principer för sund ersättningspraxis som bifölls av G20-ledarna i Pittsburgh. Dessa principer är utformade för att sätta stopp för ersättningsformer som uppmuntrar till överdrivet risktagande eller försvagar finansiella institut. Principerna tar upp beståndsdelarna i en sund ersättningspraxis på fem områden:

o styrning

o kompensation och kapital

o lönestruktur och riskanpassning

o offentliggörande

o tillsyn

Nya principer för en sund ersättningspolitik

De ändringsförslag som föredraganden lagt fram syftar till att införliva och stärka FSB-principerna i detta förslag så att ett stabilt och rättvist ersättningssystem kan skapas. Medlemsstaterna får gå längre än kraven i detta förslag men det är viktigt att inrätta starka minimistandarder för att undvika riskerna för regelarbitrage. Föredraganden föreslår därför följande krav:

· Bonusar måste ges på grundval av långsiktiga resultat och får inte vara garanterade eller innehålla några ”gyllene fallskärmar” som premierar misslyckanden.

· Att behålla sin stabilitet måste vara ett företags prioritet, och därför får inte företagens bonusbetalningar begränsa deras förmåga att stärka sin kapitalbas.

· Enligt FSB-principerna gäller särskilda åtgärder för banker som mottar exceptionellt statsstöd. För att minska ”den moraliska risken” bör företagen tvingas att först betala tillbaka skattebetalarna och stärka sin kapitalbas innan de kan betala ut bonusar till sina chefer.

· Det måste finnas en lämplig balans mellan bonus och lön. En enskild persons bonus får inte utgöra mer än 50 procents av den totala ersättningen till denna person.

· Minst 50 procent av bonusen måste betalas i aktier. I enlighet med kommissionens rekommendation (2009)3177 måste dessa aktier behållas i minst tre år.

· En betydande andel av alla bonusar måste skjutas upp under en period som motsvarar konjunkturcykeln för produkterna i fråga, och den uppskjutna andelen bör tas tillbaka i händelse av undermåliga prestationer.

· Under alla omständigheter måste minst 40 procent (60 procent för särskilt stora bonusar) skjutas upp. Den period under vilken bonusarna skjuts upp får inte vara mindre än tre år.

Bestämmelser för att förbättra bolagsstyrning, transparens och offentliggörande

Reglering och tillsyn kan inte ersätta en effektiv bolagsstyrning och transparens. Det står klart att aktieägarna under perioden före krisen inte kontrollerade bankers ersättningspolitik särskilt effektivt. Föredraganden föreslår följande:

· Företag måste inrätta en ersättningskommitté för att kontrollera sin politik.

· Ordförande och majoriteten av kommittén måste vara andra än personer med verkställande funktioner i företaget.

· Ledamöterna ska ha i uppgift att försvara de långsiktiga intressen som företagets aktieägare, investerare och intressenter har.

· Företag ska offentliggöra information om sin ersättningspolitik och sådana betalningar, inbegripet betalningar per affärsenhet och till enskilda chefer.

Nationell och EU-omfattande riktmärkning

Dessa åtgärder fokuseras klart på riskfaktorer i ersättningspolitiken. Föredraganden är dock oroad för att ersättningspolitiken i finanssektorn snedvrider incitamenten i den övriga ekonomin. Nationella tillsynsmyndigheter bör utnyttja den information som de samlar in om ersättningspolitik och betalningar för att skapa riktmärken för institut på nationell nivå. Europeiska bankmyndigheten   gör samma sak på europeisk nivå. Riktmärkning, starkare bolagsstyrning, aktieägardeltagande och större transparens kommer att hjälpa allmänheten, investerare och politiska beslutsfattare att dra vidare slutsatser om finanssektorns ersättningspolitik.

Genomföra Basel: Kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering

De internationella överläggningarna om kapitalkrav anordnas genom Baselkommittén för banktillsyn. En rad ändringar som överenskommits i Basel har redan antagits i EU och ska börja tillämpas från den 31 december 2010. I föreliggande förslag kommer det fram ytterligare åtgärder som överenskommits i Basel och som ska börja gälla samma dag. Mer grundläggande reformer är fortfarande under diskussion. Detta förslag bör därför ses som ett steg i reformprocessen.

Stabilare banker

Bankerna har accepterat principen om högre kapitalkrav men försöker få till stånd att åtgärderna ska införas senare eller att existerande tillgångar ska omfattas av en ”farfarsklausul” (att de behåller sina regler trots ny lagstiftning). Bankernas argument fokuserar på de potentiella effekterna på lånekapacitet och den reala ekonomin. Föredraganden inser hur viktigt det är att främja en stark återhämning och har lyssnat uppmärksamt på dessa invändningar. Tre viktiga omständigheter måste dock tas i beaktande:

1.  Dessa åtgärder är utformade för att korrigera den nuvarande undervärderingen av risk i handelslager och för omvärdepapperisering. Om detta inte korrigeras skulle det leda till att nya svaga punkter skapas i bankernas balansräkningar och att nuvarande svaga punkter inte täcks i tillräcklig grad. Det kan inte råda något som helst tvivel om att vi behöver göra snara framsteg när det gäller dessa åtgärder. Annars kommer stora bankfallissemang åter att bli aktuella.

2.  Tillgångar i handelslagren har i jämförelse med bankens normala lånestock varit ”underprissatta” när det gäller kostnaden för att hålla kapital för dem, och därmed uppmuntrat till överdriven fokusering på handelsverksamhet med högre risker. Att anpassa dessa kostnader kommer rent allmänt att minska denna överdrivna fokusering snarare än att uppmuntra till minskad låneverksamhet.

3.  De viktigaste delarna i förslaget överenskoms i Basel under första halvåret 2009. Bankerna fick mer än 18 månader på sig att uppfylla kraven före det planerade ikraftträdandet. Sedan denna överenskommelse har bankerna betalat ut, om än i något mindre omfattning, en avsevärd andel av 2009 års vinster i form av utdelningar och bonusar till personalen, och samtidigt signalerat att de själva tror att de ska kunna uppfylla Baselåtagandena.

Föredraganden stöder därför de av kommissionens förslag som innebär ett genomförande av överenskommelser från Basel. Föredraganden föreslår ändringar på följande områden:

För det första måste även Baselbeslutet om att undanta korrelationshandeln från de nya handelslagerkraven komma till uttryck.

För det andra pågår diskussioner i Basel om ett lägsta ”golv” för kapitalkraven för korrelationshandeln. Eftersom detta inte har utvärderas klart vore det förhastat att införa en sådan bestämmelse. Föredraganden föreslår därför delegerade befogenheter för att införa ett sådant golv, om man kommer fram till detta i Basel.

För det tredje ligger det mycket i kommissionens förslag att noggranna förhandsgranskningar för väldigt komplex omvärdepapperisering ska bli föremål för tillsynsmyndigheternas godkännande. Bristen på noggranna förhandsgranskningar från bankernas sida ledde till stora exponeringar mot risker som man inte riktigt förstod och som därmed spelade en nyckelroll i krisen. Det är dock avgörande att det finns en klar och vattentät definition av sådan omvärdepapperisering så att rättssäkerhet skapas och tillsynsmyndigheterna inte överhopas med ytterligare arbete. Åtgärden bör därför bli avhängig av att parlamentet godkänner definitionen i enlighet med förfarandet för delegerade akter.

Starkare parlamentarisk kontroll

Det är kommissionen som på EU:s vägnar förhandlar om överenskommelserna i Basel. Det är oacceptabelt att EU:s demokratiska institutioner ska lämnas utanför och inte kunna komma med några egentliga bidrag i denna process, särskilt när man förhandlar om de grundläggande, alltså politiska snarare än tekniska, reformerna som för närvarande behandlas i Basel. I det andra kapitalkravsdirektivet togs det med en översynsklausul som kräver att kommissionen före utgången av 2009 ska rapportera om dessa större reformer. En omfattande utvärdering är på gång. Det är mycket viktigt att kommissionen, efter att denna utvärdering gjorts men innan några ytterligare överenskommelser träffas om dessa frågor i Basel, inleder en meningsfull dialog med parlamentet för att säkerställa att man förhandlar på grundval av ett klart demokratiskt mandat.

(1)

tillgångar som banker och värdepappersföretag kortsiktigt innehar i syfte att sälja vidare

(2)

värdepapperisering som inkluderar underliggande värdepapperiserade positioner


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (19.3.2010)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

(KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD))

Föredragande: Ole Christensen

KORTFATTAD MOTIVERING

I kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn, en uppföljning av Larosière-rapporten som lades fram våren 2009, fastställs principer för ersättningarnas struktur, förfarandet för att utforma och genomföra en sund policy för ersättningar (styrning), lämnande av uppgifter om ersättningspolitiken till intressenter och offentlig kontroll (tillsyn) inom finanssektorn.

Med ändringarna av kapitalkravsdirektiven 2006/48/EG och 2006/49/EG avser kommissionen att göra principerna bindande då bankers och värdepappersföretags ersättningspolicy blir föremål för offentlig tillsyn(1). Detta kan ta formen av kvalitativa åtgärder (krav på att minska riskerna som kan finnas i själva strukturen för en ersättningspolicy) eller kvantitativa åtgärder (krav på att ha ytterligare egna medel) och dessutom finansiella sanktioner, i det fall principerna i detta direktiv skulle överträdas.

Föredraganden välkomnar att kapitalkravsdirektiven 2006/48/EG och 2006/49/EG nu ändras men anser att arbetet med detta har börjat alldeles för sent. Många av den finansiella och ekonomiska krisens följder skulle ha kunnat undvikas om vi hade haft mer kontroll och reglering. Ändringarna av dessa direktiv bör därför säkerställa att vi aldrig hamnar i en liknande finansiell och ekonomisk situation igen. Föredraganden efterlyser jämförbara styr- och tillsynsmekanismer för ersättningspolitik i de delar av den finansiella sektorn som inte omfattas av dessa direktiv (försäkring, alternativa investeringsfonder etc.).

De ändringsförslag som utskottet för sysselsättning och sociala frågor föreslår syftar till följande:

§ Förtydliga direktivets tillämpningsområde, nämligen de medarbetarkategorier vilkas verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka kreditinstitutionernas och värdepappersföretagens riskprofil.

§ Se till att en reglering av ersättningsstrukturen i finanssektorn inte inkräktar på företagsledningars och arbetstagares rätt att sluta kollektivavtal. Detta bör specificeras i själva lagtexten till kapitalkravsdirektivet och inte bara i dess ingress.

§ Stärka bestämmelserna om betalningsstruktur och riskanpassning – fast vs. variabel ersättning, kontantersättning vs. aktier eller aktieliknande instrument, uppskjuten betalning, erhållande av rättigheter, återvinning – enligt principer som fastställts av FSB (Financial Stability Board) och som godkändes internationellt av G20 vid toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009, och enligt förslag från rådets ordförandeskap.

§ Införa starkare transparenskrav vad avser lämnande av uppgifter om ersättningspolitik gentemot alla intressenter (aktieägare, anställda, allmänheten, staten) och att införa en rätt till information och samråd för anställda via företagsråd.

§ Införa mål för företagens sociala ansvar (CSR) i de långsiktiga kriterier som ligger till grund för uppskjuten betalning av variabel ersättning.

§ Kräva att det i större banker och värdepappersföretag ska inrättas oberoende ersättningskommittéer som måste samarbeta med risk- och regelefterlevnadsfunktionen i syfte att bevaka incitamenten för att hantera risk, kapital och likviditet.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn har lett till fallissemang i enskilda finansiella institut och till problem som påverkar hela det finansiella systemet i medlemsstaterna och även globalt. Orsakerna till detta risktagande är många och komplexa, men det råder enighet bland tillsynsmyndigheter och reglerande organ, däribland G20-gruppen och Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) att olämpliga ersättningsstrukturer i vissa finansiella institut har varit en bidragande faktor. En ersättningspolitik som ger incitament till att risker som går utöver den allmänna risknivå som institutet tolererar kan underminera en sund och effektiv riskhantering och ytterligare förvärra en överdriven tendens till risktagande.

(1) Överdrivet och oförsiktigt risktagande inom banksektorn har lett till fallissemang i enskilda finansiella institut och till problem som påverkar hela det finansiella systemet i medlemsstaterna och även globalt. Orsakerna till detta risktagande är många och komplexa, men det råder enighet bland tillsynsmyndigheter och reglerande organ, däribland G20-gruppen och Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) att olämpliga ersättningsstrukturer i vissa finansiella institut har varit en bidragande faktor. En ersättningspolitik som ger incitament till att risker som går utöver den allmänna risknivå som institutet tolererar kan underminera en sund och effektiv riskhantering och ytterligare förvärra en överdriven tendens till risktagande. De principer som fastställts av FSB (Financial Stability Board), vilka är internationellt överenskomna och godkända, är särskilt viktiga i detta sammanhang.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) För att åtgärda de negativa effekter som otillfredsställande utformade ersättningsstrukturer kan ge när det gäller sundheten i riskhanteringen och kontrollen av enskilda personers risktagande bör kraven i direktiv 2006/48/EG kompletteras med en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och värdepappers­företag att upprätta och vidmakthålla en ersättningspolitik och -praxis som är förenlig med en effektiv riskhantering när det gäller sådana personalkategorier som i tjänsten utövar ett väsentligt inflytande på företagens riskprofil.

(3) För att åtgärda de negativa effekter som otillfredsställande utformade ersättningsstrukturer kan ge när det gäller sundheten i riskhanteringen och kontrollen av enskilda personers risktagande bör kraven i direktiv 2006/48/EG kompletteras med en uttrycklig skyldighet för kreditinstitut och värdepappersföretag att upprätta och vidmakthålla en ersättningspolitik och -praxis som är förenlig med en effektiv riskhantering när det gäller sådana personalkategorier som i tjänsten klart utövar ett väsentligt inflytande på företagens riskprofil. Dessa personalkategorier bör omfatta åtminstone den högsta ledningen, risktagare och kontrollfunktioner.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Överdrivet och oförsiktigt risktagande kan underminera de finansiella institutens finansiella sundhet och banksystemets stabilitet, och det är därför viktigt att den nya skyldigheten i fråga om ersättningspolitik och -praxis genomförs konsekvent. Det är därför lämpligt att närmare ange centrala principer för sund ersättning som säkerställer att ersättningsstrukturen inte främjar överdrivet risktagande från enskilda personers sida och att den står i samklang med varje instituts riskbenägenhet, värderingar och långsiktiga intressen. För att säkerställa att utformningen av ersättningspolitiken är integrerad med det finansiella institutets riskhantering bör ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i varje kreditinstitut eller värdepappersföretag upprätta allmänna principer för tillämpningen, och denna policy bör bli föremål för oberoende intern översyn minst en gång per år.

(4) Överdrivet och oförsiktigt risktagande kan underminera de finansiella institutens finansiella sundhet och banksystemets stabilitet, och det är därför viktigt att den nya skyldigheten i fråga om ersättningspolitik och -praxis genomförs konsekvent. Det är därför lämpligt att närmare ange klara och transparenta grundprinciper för sund ersättning som fastställts med deltagande från de anställda och deras företrädare inom företaget och som säkerställer att ersättningsstrukturen inte främjar överdrivet risktagande från enskilda personers sida och att den står i samklang med riskbenägenhet, värderingar och långsiktiga intressen för varje institut och dess anställda. För att säkerställa att utformningen av ersättningspolitiken är integrerad med det finansiella institutets riskhantering bör ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i varje kreditinstitut eller värdepappersföretag upprätta allmänna principer för tillämpningen, och denna policy bör bli föremål för oberoende intern översyn minst en gång per år. Kreditinstitut och värdepappersföretag av betydande storlek bör inrätta interna oberoende ersättningskommittéer som en central del av sina styrstrukturer. Ersättningskommittéerna bör samarbeta med risk- och regelefterlevnadsfunktionen i syfte att bevaka incitamenten som skapats för att hantera risk, kapital och likviditet.

Ändringsförslag  4

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Ersättningspolicyn bör syfta till att koppla personalens individuella mål till respektive kreditinstituts eller värdepappersföretags långsiktiga intressen. Bedömningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen bör avse resultat på längre sikt med beaktande av de risker resultatet är förenat med. Resultatbedömningen bör göras i ett flerårigt perspektiv, omfattande exempelvis tre till fem år, för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över företagets konjunkturcykel.

(5) Ersättningspolicyn bör syfta till att koppla personalens individuella mål till respektive kreditinstituts eller värdepappersföretags långsiktiga intressen. Bedömningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen bör avse resultat på längre sikt med beaktande av de risker resultatet är förenat med. Resultatbedömningen bör göras i ett flerårigt perspektiv, omfattande exempelvis tre till fem år, för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över företagets konjunkturcykel. Vid bedömningen av de långsiktiga resultat som motiverar utbetalning av uppskjuten variabel ersättning bör man också beakta mål för företagens sociala ansvar och hållbara utveckling, till exempel genom användning av den europeiska kvalitetsstyrningsmodellen från EFQM (European Foundation for Quality Management).

Ändringsförslag  5

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a) Garanterad variabel ersättning är inte förenlig med en sund riskhantering eller principen om resultatlön och bör inte ingå i planeringen av ersättningsstrategi och bör som huvudregel vara förbjuden.

Ändringsförslag  6

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5b) Vid fastställande av faktorer och mål för utvärderingen av resultaten på lång sikt bör man utöver utvärderingen av resultaten och därmed förknippade risker inkludera och beakta resultat och mål för socialt ansvar, som till en viss grad kan motivera en uppskjuten utbetalning av variabel ersättning.

Motivering

Många aspekter av ekonomiska argument är intuitiva till sin natur och berör bevarad sysselsättning och ökad arbetstagaraktivitet, ökad produktivitet, förbättrade förbindelser med det lokala samhället och med de viktigaste parter som direkt eller indirekt berörs. En argumentering som inbegriper företagens sociala ansvar kan också utgöra en källa till innovation, grundad på kriterier såsom tjänsternas kvalitet och pålitlighet. En av de viktigaste drivkrafterna för företagens sociala ansvar är hantering och förebyggande av risker.

Ändringsförslag  7

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5c) Kreditinstitut eller värdepappersföretag bör se till att den totala variabla ersättningen inte begränsar deras förmåga att stärka sin kapitalbas. Ett instituts eller ett företags nuvarande kapitalsituation bör bestämma i vilken omfattning kapitalet behöver byggas upp. I detta sammanhang bör de nationella behöriga myndigheterna ha befogenhet att begränsa den variabla ersättningen, till exempel i form av en procentandel av den totala nettoinkomsten, om denna strider mot upprätthållandet av en sund kapitalbas.

Ändringsförslag  8

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5d) Chefer för kreditinstitut eller värdepappersföretag bör säkerställa att deras personal förbinder sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar för att urholka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.

Ändringsförslag  9

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Även i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn anges principer för en sund ersättningspolitik vid fullgörandet av detta krav som är förenliga med och kompletterar principerna i detta direktiv.

(6) De principer om sund ersättningspolitik som anges i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn är förenliga med och kompletterar principerna i detta direktiv.

Ändringsförslag  10

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Eftersom otillfredsställande utformade modeller för ersättningspolitik och –praxis i oacceptabel utsträckning kan öka nivån på de risker som kreditinstitut och värdepappersföretag är exponerade för, är det lämpligt att de behöriga myndigheterna, om problem avseende ersättningspolitiken identifieras vid tillsyn inom andra pelaren, ålägger berörda företag att genomföra kvalitativa eller kvantitativa åtgärder för att hantera dessa. De kvalitativa åtgärder som de behöriga myndigheterna kan föreskriva omfattar krav på kreditinstitut och värdepappersföretag att minska de inneboende riskerna i sina verksamheter, produkter eller system, däribland ersättningspolitiken, i den utsträckning som dessa är oförenliga med en sund riskhantering. Kvantitativa åtgärder omfattar krav på ytterligare avsättningar av kapital.

(11) Eftersom otillfredsställande utformade modeller för ersättningspolitik och -praxis i oacceptabel utsträckning kan öka nivån på de risker som kreditinstitut och värdepappersföretag är exponerade för, bör snabba motåtgärder och vid behov lämpliga korrigerande åtgärder vidtas. Följaktligen är det lämpligt att se till att de behöriga myndigheterna har befogenheter att, om problem avseende ersättningspolitiken identifieras vid tillsyn inom andra pelaren, ålägga berörda företag att genomföra kvalitativa eller kvantitativa åtgärder för att hantera dessa. De kvalitativa åtgärder som de behöriga myndigheterna kan föreskriva omfattar krav på kreditinstitut och värdepappersföretag att minska de inneboende riskerna i sina verksamheter, produkter eller system, däribland ersättningspolitiken, i den utsträckning som dessa är oförenliga med en sund riskhantering. Kvantitativa åtgärder omfattar krav på ytterligare avsättningar av kapital.

Ändringsförslag  11

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Kreditinstitut och värdepappersföretag bör, för att säkerställa att deras ersättningsstrukturer och de risker de är förenade med i tillfredsställande grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra uppgifter om sin ersättningspolitik och -praxis för medarbetare som under sitt tjänsteutövande väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Denna skyldighet bör dock inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.

(12) Kreditinstitut och värdepappersföretag bör, för att säkerställa att deras ersättningsstrukturer och de risker de är förenade med i tillfredsställande grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra detaljerade uppgifter om sin ersättningspolitik och -praxis och av sekretesskäl sammanlagda belopp för medarbetare och chefer som under sitt tjänsteutövande väsentligt kan påverka institutets riskprofil. Dessa uppgifter bör vara tillgängliga för alla intressenter (aktieägare, anställda och allmänheten). Denna skyldighet bör dock inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. De europeiska företagsrådens roll bör respekteras när det gäller information till och samråd med de anställda.

Ändringsförslag  12

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 26a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26a) Europeiska centralbanken har hörts.

Ändringsförslag  13

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ska se till att det finns riktlinjer om sund ersättningspolitik som följer de principer som anges i punkt 22 i bilaga V. Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) ska samarbeta nära med CEBS för att se till att det finns riktlinjer om ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.”

3. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ska se till att det finns riktlinjer om sund ersättningspolitik som följer de principer som anges i punkt 22 i bilaga V. I riktlinjerna ska man även beakta de principer för en sund ersättningspolicy som anges i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn. Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) ska samarbeta nära med CEBS för att se till att det finns riktlinjer om ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet i den mening som avses i punkt 2 i artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.”

Ändringsförslag  14

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9 – led 1a (nytt)

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 136 –punkt 1 – stycke 2 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) I artikel 136.1 ska följande led läggas till:

 

”ea) Att kräva att kreditinstitut begränsar den totala variabla ersättningen som en procentandel av den totala nettoinkomsten om detta krävs för att behålla en sund kapitalbas.”

Ändringsförslag  15

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9 – led 2

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 136 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Vid fastställandet av lämplig nivå på kapitalbasen under den samlade tillsynsbedömning som ska göras enligt artikel 124 ska de behöriga myndigheterna bedöma om något specifikt kapitalbaskrav utöver miniminivån är nödvändigt för att täcka risker som ett kreditinstitut kan vara exponerat för, med beaktande av följande:

Vid fastställandet av lämplig nivå på kapitalbasen på grundval av den översyn och utvärdering som ska göras enligt artikel 124 ska de behöriga myndigheterna bedöma om något specifikt kapitalbaskrav utöver miniminivån är nödvändigt för att täcka risker som ett kreditinstitut är eller kan vara exponerat för, med beaktande av följande:

Ändringsförslag  16

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 9 – led 2

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 136 – punkt 2 – stycke 2 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Resultatet av den samlade tillsynsbedömning som genomförts enligt artikel 124.

c) Resultatet av den översyn och utvärdering som genomförts enligt artikel 124.

Ändringsförslag  17

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

22. Vid fastställandet och genomförandet av sin ersättningspolitik ska kreditinstituten, för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

22. Vid fastställandet och genomförandet av sin ersättningspolitik ska kreditinstituten, för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som klart och väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

Ändringsförslag  18

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Ersättningspolitiken ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering, och den ska inte ge incitament till risktagande som går utöver kreditinstitutets tolererade risknivå.

a) Ersättningspolitiken ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering, och den ska inte ge incitament till risktagande som går utöver kreditinstitutets tolererade risknivå och ska innehålla åtgärder för att undvika informationsasymmetrier och intressekonflikter.

Ändringsförslag  19

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska upprätta allmänna principer för ersättningspolitiken och ansvara för tillämpningen av dessa.

c) Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska anta och regelbundet se över de allmänna principerna för ersättningspolitiken och ansvara för tillämpningen av dessa.

Ändringsförslag  20

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led da (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

da) En enskild bedömning av de berörda medarbetarnas ställning ska göras för att avgöra huruvida de väsentligt kan påverka riskprofilen. Den högsta ledningen och medarbetare i kontrollfunktioner ska under alla omständigheter anses vara medarbetarkategorier som under sitt tjänsteutövande väsentligt kan påverka kreditinstitutets eller värdepappersföretagets riskprofil.

Motivering

Det behövs ett förtydligande av tillämpningsområdet när det gäller medarbetarkategorier. Detta direktiv bör endast gälla personal som klart och väsentligt kan påverka kreditinstituts och värdepappersföretags riskprofil.

Ändringsförslag  21

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led db (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

db) Personal som utövar kontrollfunktioner ska vara oberoende i förhållande till de affärsdrivande enheter de övervakar, ha lämplig befogenhet och ersättas i förhållande till hur mål som är kopplade till deras funktion uppnås, oberoende av resultatet av de affärsområden de kontrollerar.

Ändringsförslag  22

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ea) Resultatbedömningen ska göras i ett flerårigt perspektiv under en tidsperiod på minst tre år för att säkerställa att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över en tidsperiod under vilken företagets underliggande konjunkturcykel och företagsrisker beaktas.

Ändringsförslag  23

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led eb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

eb) Det är förbjudet att skapa variabla ersättningskomponenter från aktieoptioner eller liknande instrument.

Motivering

Den senaste tidens erfarenheter har visat att aktieoptioner och liknande instrument som en variabel ersättningskomponent skapar incitament för kortsiktighet, manipulationer för att öka ”aktieägarvärdet” i kreditinstitut och överdrivet risktagande, något som man försöker stävja i detta förslag.

Ändringsförslag  24

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led ec (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ec) Den totala variabla ersättningen får inte begränsa kreditinstitutets förmåga att stärka sin kapitalbas.

Ändringsförslag  25

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led ed (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ed) Garanterad variabel ersättning ska utgöra undantag och ska endast förekomma i samband med nyanställning och vara begränsad till det första anställningsåret.

Ändringsförslag  26

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

f) Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd: konstanterna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att en fullt flexibel bonuspolitik, som också kan leda till att ingen bonus betalas ut, kan genomföras.

f) Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd: konstanterna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att en restriktiv politik med variabla ersättningskomponenter, som också kan leda till att inga variabla ersättningskomponenter betalas ut, kan genomföras.

Ändringsförslag  27

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led h

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

h) I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna bonus eller bonuspooler ska det ingå en korrigeringsmekanism för löpande och framtida risker och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.

h) I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna variabla ersättningskomponenter eller pooler av variabla ersättningskomponenter ska det ingå en korrigeringsmekanism för alla typer av löpande och framtida risker och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.

Ändringsförslag  28

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

i) Utbetalningen av större delen av en betydande bonus ska skjutas upp under lämplig tid och kopplas till företagets fortsatta resultat.

i) Minst 40 % av den variabla ersättningskomponenten ska fördelas över en tidsperiod på minst tre år och ska vara korrekt anpassad till affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet. Ersättning som betalas enligt ett sådant arrangemang ska inte erhållas snabbare än pro-rata. För en variabel ersättningskomponent på ett särskilt högt belopp ska minst 60 % av beloppet skjutas upp.

Ändringsförslag  29

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led ia (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ia) Den variabla ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, ska endast betalas eller erhållas om den är hållbar med hänsyn till kreditinstitutets finansiella situation som helhet och är motiverad enligt affärsenhetens och den berörda personens resultat. Den totala variabla ersättningen, allt annat lika, ska minskas i betydande grad när kreditinstitutets finansiella resultat är svagt eller negativt.

Ändringsförslag  30

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led ib (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ib) De anställda ska förbinda sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar avseende ersättning eller ansvarsskyldighet för att motverka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.

Ändringsförslag  31

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

22a. Kreditinstitut som är betydande i fråga om sin storlek, interna organisation eller deras verksamhets art, omfång eller komplexitetsgrad ska, förutom i exceptionella fall, inrätta en ersättningskommitté. En sådan ersättningskommitté ska inrättas på ett sätt som gör det möjligt för den att utöva en kompetent och oberoende bedömning av ersättningspolitik och –praxis samt de incitament som skapats för att hantera risk, kapital och likviditet.

 

Ersättningskommittén ska ansvara för förberedelserna inför beslut om ersättning, inbegripet beslut som får konsekvenser för det berörda kreditinstitutets risker och riskhantering och som ska fattas av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion. Ordförande i ersättningskommittén ska vara en ledamot i ledningsorganet som inte innehar någon verkställande funktion i det berörda kreditinstitutet.

Ändringsförslag  32

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

22b. Medlemsstaterna får efter att ha samrått med arbetsmarknadens parter ge dessa möjlighet att, på lämplig nivå och i enlighet med de villkor som den berörda medlemsstaten fastställer, bibehålla eller ingå kollektivavtal i vilka man, samtidigt som målet med en balanserad ersättningspolitik respekteras, fastställer arrangemang som är förenliga med nationell lagstiftning och rättspraxis men som avviker från de villkor som anges i bilaga V.

Ändringsförslag  33

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – del 2 – punkt 15 – inledningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

15. Följande upplysningar ska offentliggöras beträffande kreditinstitutets ersättningspolitik och –praxis för medarbetarkategorier vilkas verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutets riskprofil:

15. Följande upplysningar, inbegripet regelbundna aktualiseringar, ska offentliggöras för allmänheten beträffande kreditinstitutets ersättningspolitik och -praxis för medarbetarkategorier vilkas verksamhet i tjänsten väsentligt kan påverka institutets riskprofil:

Ändringsförslag  34

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – del 2 – punkt 15 – led a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

a) Uppgifter om beslutsgången för ersättningspolicyn, i tillämpliga fall även uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning och befogenheter, liksom namn på den externa konsult som anlitats för utarbetandet av ersättningspolicyn samt relevanta intressenters roll.

a) uppgifter om beslutsgången för ersättningspolicyn, i tillämpliga fall även uppgifter om ersättningskommitténs sammansättning och befogenheter, liksom den externa konsult som anlitats för utarbetandet av ersättningspolicyn samt relevanta intressenters roll.

Ändringsförslag  35

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – del 2 – punkt 15 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

c) Uppgifter om kriterierna för resultatmätning och riskjustering.

c) De viktigaste särdragen i utformningen av ersättningssystemet, och även uppgifter om kriterierna för resultatmätning och riskjustering, politik för uppskjuten betalning och kriterier för erhållande av rättigheter.

Ändringsförslag  36

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led e

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – del 2 – punkt 15 – led e

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

e) De huvudsakliga parametrarna och motiveringen för samtliga förekommande bonussystem och andra, icke-kontanta förmåner.

e) De huvudsakliga parametrarna och motiveringen för samtliga förekommande system med variabla komponenter och andra, icke-kontanta förmåner.

Ändringsförslag  37

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – led 4 – led c

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga XII – del 2 – punkt 15 – led ea (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

ea) Sammanlagda kvantitativa uppgifter om ersättning, uppdelat på den högsta ledningen och den personal som väsentligt kan påverka kreditinstitutets riskprofil, och som innehåller följande:

 

i) Ersättningens storlek för räkenskapsåret, uppdelat på fast och variabel ersättning, och antalet mottagare.

 

ii) Den variabla ersättningens storlek och form, uppdelat bland annat på kontanter, aktier och instrument som är kopplade till aktier.

 

iii) Storleken på utestående uppskjuten ersättning, uppdelat på erhållna och icke erhållna delar.

 

iv) Storleken på uppskjuten ersättning som beviljats under räkenskapsåret, utbetalade och minskade genom resultatjusteringar.

 

v) Storleken på betalningar i samband med nyanställningar och avgångsvederlag som erlagts under räkenskapsåret, och antalet mottagare av sådana betalningar.

 

vi) Storleken på avgångsvederlag som beviljats under räkenskapsåret och antalet mottagare av sådana betalningar, samt det högsta vederlaget till en enda person.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Kapitalkrav för handelslager, förnyad värdepapperisering och tillsyn av löner*

Referensnummer

KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD)

Ansvarigt utskott

ECON

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

EMPL

14.9.2009

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Ole Christensen

6.10.2009

 

 

Behandling i utskott

27.1.2010

4.3.2010

16.3.2010

 

Antagande

17.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Pervenche Berès, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Ilda Figueiredo, Pascale Gruny, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jürgen Creutzmann, Julie Girling, Dieter-Lebrecht Koch, Csaba Sógor, Emilie Turunen

(1)

Kommissionens förslag behandlar också kapitalkraven för handelsboken och för omvärdepapperiseringar. Dessa faller dock utanför ansvarsområdet för utskottet för sysselsättning och sociala frågor och behandlas därmed inte i detta yttrande.


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (24.3.2010)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

(KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD))

Föredragande: Klaus-Heiner Lehne

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till direktiv – ändringsakt

Skäl 5a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a) Utbetalningen av minst 40 % av bonusen bör skjutas upp under lämplig tid. Utbetalningen av minst hälften av denna uppskjutna del av bonusen bör bestå av kreditinstitutets eller värdepappersföretagets aktier eller instrument som är kopplade till dess aktier, med förbehåll för det berörda institutets eller företagets rättsliga struktur. När det gäller kreditinstitut eller värdepappersföretag som inte är börsnoterade bör ersättningen i förekommande fall erläggas i andra icke-kontanta instrument. Proportionalitetsprincipen är av yttersta vikt i detta sammanhang eftersom det inte alltid är lämpligt att tillämpa dessa krav på små kreditinstitut och värdepappersföretag.

Motivering

En betydande del av bonusen bör kopplas till företagets framtida resultat och bör av den anledningen skjutas upp till ett senare tillfälle. Eftersom ett företags aktier är ett erkänt mått på företagets resultat bör den uppskjutna delen av bonusen till en betydande del bestå av aktier.

Ändringsförslag  2

Förslag till direktiv – ändringsakt

Artikel 1 – led 2 – led b

Direktiv 2006/48/EG

Artikel 22 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ska se till att det finns riktlinjer om sund ersättningspolitik som följer de principer som anges i punkt 22 i bilaga V. Europeiska värdepappers­tillsynskommittén (CESR) ska samarbeta nära med CEBS för att se till att det finns riktlinjer om ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument

3. Europeiska banktillsynskommittén (CEBS) ska se till att det finns riktlinjer om sund ersättningspolitik som följer de principer som anges i punkt 22 i bilaga V. Riktlinjerna ska också ta hänsyn till principerna om sund ersättningspolitik som anges i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn¹. Riktlinjerna ska endast påverka avtal som ingåtts efter den 31 december 2009. Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR) ska samarbeta nära med CEBS för att se till att det finns riktlinjer om ersättningspolitik för kategorier av medarbetare som medverkar i tillhandahållandet av investeringstjänster och investeringsverksamhet enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument.”

 

_______________

1 EUT L 120, 15.5.2009, s. 22.

Motivering

1. Direktivet bör ta hänsyn till gemenskapens befintliga regelverk när det gäller ersättningspolitiken.

2. Förändringar som följer av detta direktiv påverkar befintliga avtal mellan företaget och dess anställda. För att undvika skevheter i företagens befintliga avtalsstruktur bör den nya ersättningspolitiken endast gälla avtal som ingåtts efter genomförandet av EU-reformen av ersättningspolitiken.

Ändringsförslag  3

Förslag till direktiv – ändringsakt

Bilaga I – punkt 1

Direktiv 2006/48/EG

Bilaga V – avsnitt 11 – punkt 22 – led i

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(i) Utbetalningen av större delen av en betydande bonus ska skjutas upp under lämplig tid och kopplas till företagets fortsatta resultat.

(i) Utbetalningen av minst 40 % av bonusen ska skjutas upp minst tre år och på ett korrekt sätt återspegla affärsverksamhetens art, dess risker och den berörda personalens verksamhet. Denna del ska till minst 50 % bestå av kreditinstitutets aktier eller instrument som är kopplade till dess aktier, eller, när det gäller kreditinstitut som inte är börsnoterade, i förekommande fall bestå av övriga icke-kontanta instrument.

Motivering

Motivering: Se motiveringen till ändringsförslag 1.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

Referensnummer

KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD)

Ansvarigt utskott

ECON

Yttrande

       Tillkännagivande i kammaren

JURI

14.9.2009

 

 

 

Föredragande av yttrande

       Utnämning

Klaus-Heiner Lehne

2.9.2009

 

 

Behandling i utskott

9.11.2009

28.1.2010

 

 

Antagande

23.3.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Daniel Hannan, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Alexandra Thein, Diana Wallis, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Zbigniew Ziobro, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Piotr Borys, Sergio Gaetano Cofferati, Sajjad Karim, Vytautas Landsbergis, Kurt Lechner, Eva Lichtenberger, József Szájer


ÄRENDETS GÅNG

Titel

Kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

Referensnummer

KOM(2009)0362 – C7-0096/2009 – 2009/0099(COD)

Framläggande för parlamentet

13.7.2009

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

ECON

14.9.2009

Rådgivande utskott

       Tillkännagivande i kammaren

EMPL

14.9.2009

JURI

14.9.2009

 

 

Föredragande

       Utnämning

Arlene McCarthy

20.10.2009

 

 

Behandling i utskott

2.12.2009

26.1.2010

17.3.2010

26.4.2010

Antagande

14.6.2010

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

1

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Vicky Ford, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Enikő Győri, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Wolf Klinz, Werner Langen, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Sławomir Witold Nitras, Ivari Padar, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Ivo Strejček, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marta Andreasen, Elena Băsescu, Lajos Bokros, Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Philippe Lamberts, Gay Mitchell, Sirpa Pietikäinen

Ingivande

22.6.2010

Senaste uppdatering: 29 juni 2010Rättsligt meddelande