om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav
(KOM(2010)0358 – C7-0162/2010 – 2010/0192(COD))
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Agustín Díaz de Mera García Consuegra
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2010)0358),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0162/2010),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0294/2010).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
Förslag till förordning – ändringsakt
Artikel 1 – led 2
Förordning (EG) nr 539/2001
Bilaga II – del 4 (ny)
Kommissionens förslag
Ändringsförslag
”4. TERRITORIELLA ENHETER OCH MYNDIGHETER SOM INTE ERKÄNNS SOM STATER AV SAMTLIGA MEDLEMSSTATER:
”4. TERRITORIELLA ENHETER OCH MYNDIGHETER SOM INTE ERKÄNNS SOM STATER AV SAMTLIGA MEDLEMSSTATER:
Taiwan”.
Taiwan (*).
(*) Undantaget från skyldigheten att inneha visering ska inte gälla för innevarare av pass som utfärdats av Taiwan och som inte innehåller ett identitetskortsnummer.”
MOTIVERING
I. BAKGRUND
I förordning (EG) nr 539/2001 förtecknas de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar EU:s yttre gränser och de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav.
För att avgöra vilka tredjelandsmedborgare som är skyldiga att inneha visering görs en bedömning i varje enskilt fall av situationen i det berörda landet när det gäller olaglig invandring, allmän ordning och säkerhet, EU:s yttre förbindelser, den territoriella sammanhållningen och principen om ömsesidighet.
Eftersom dessa kriterier kan komma att ändras med tiden innehåller gemenskapens regelverk en översynsmekanism som innebär att ett viseringsundantag kan införas för de länder som har haft en positiv utveckling på de ovannämnda områdena.
Naturligtvis kan mekanismen även få motsatt effekt och leda till att ett viseringskrav återinförs för de länder som har utvecklats i negativ riktning på de ovannämnda områdena eller som har infört en skyldighet att inneha visering för medborgare från en eller flera medlemsstater.
Medlemsstaterna bistår kommissionen i arbetet med att se över förteckningarna och är också ansvariga för att slå fast vilka tredjeländer som ska tas med på den positiva förteckningen eller den negativa förteckningen. Kommissionen antar sina slutsatser utifrån den information som lämnats av medlemsstaterna och de värdefulla uppgifter som tillhandahållits av Cirefi (Centrum för information, diskussion och utbyte i frågor som rör passage av gränser och invandring).
II. ÖVERFÖRING AV TAIWAN TILL DEN POSITIVA FÖRTECKNINGEN (VISERINGSUNDANTAG)
Förslaget till förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 är inte prejudicerande och påverkar inte andra situationer på den europeiska kontinenten.
Syftet med förslaget är att ta fram en gemensam invandringspolitik och samtidigt bidra till en förstärkning av handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan.
Det politiska och ekonomiska sammanhanget
Taiwan har de senaste årtiondena genomgått en betydande demokratiseringsprocess. De politiska förändringar som genomfördes på 1980-talet nådde sin kulmen 1996 med det första direktvalet av presidenten. Sedan dess har de institutionella reformerna, införandet av ett dynamiskt civilt samhälle och respekten för de medborgerliga fri- och rättigheterna bidragit till att öka den politiska stabiliteten i Taiwan.
Den främsta företrädaren för Taiwan är landets president, vilken som nämnts ovan väljs av folket genom allmänna val för en period om fyra år. Presidenten utser premiärministern, som i sin tur ska bilda Taiwans regering och utse de ministrar som ska utgöra den verkställande ministären.
Den lagstiftande makten på Taiwan utövas för närvarande av den lagstiftande yuan, som består av 113 lagstiftare. Dessa lagstiftare utses genom ett system med enmansvalkretsar där man har två röster, en för att välja distriktets kandidat och en för att välja det politiska partiet. Mandatet varar i fyra år.
Ekonomiskt sett har Taiwan under de senaste 60 åren genomgått en kraftig utveckling, och medelinkomsten i landet är en av de högsta i hela världen (30 100 US-dollar). Arbetslösheten uppgick i juli 2010 till 5,2 procent och är därmed mycket lägre än EU-genomsnittet, som under samma månad uppgick till 10,1 procent.
År 1950 var Taiwan fattigare än Ghana, Uganda och Demokratiska republiken Kongo och var fram till 1960 mer beroende av att exportera basprodukter än länder som Kenya, Sydafrika och Libanon. Idag utgörs mer än 97 procent av Taiwans export av produkter som tillverkats i landet.
Enligt Internationella valutafondens statistik från 2009 är Taiwan det 25:e rikaste landet i världen, med en BNP på 379 miljarder US-dollar. Under det första kvartalet 2010 uppgick den ekonomiska tillväxten till 13,27 procent, medan handelsbalansen uppvisade ett överskott på 12,1 miljarder US-dollar under det första halvåret samma år.
EU och Taiwan har viktiga handelsförbindelser och samarbetar dessutom när det gäller forskning, vetenskap, teknik, utbildning, kultur och miljö. Taiwan är EU:s fjärde största handelspartner i Asien, och EU är den största utländska investeraren i Taiwan. Handelsvolymen mellan medlemsstaterna och Taiwan uppgick 2008 till 47 miljarder US-dollar.
Viseringspolitik
I ljuset av det som sägs ovan är det naturligt att nettomigrationen ligger på bara 0,15 procent. Därför förefaller det högst osannolikt att EU kommer att ta emot irreguljära invandrare från Taiwan. Enligt uppgifter från kommissionen påträffades under perioden 2006–2008 endast 45 irreguljära invandrare från Taiwan på EU:s territorium.
När det gäller säkerhetsnivån på resehandlingarna kan sägas att de taiwanesiska elektroniska passen uppfyller alla de krav som föreskrivits av Internationella civila luftfartsorganisationen. Passen har också tagits fram med hjälp av modern teknik för att förhindra förfalskningar. Äktheten kontrolleras med hjälp av elektroniska certifieringssystem. Passuppgifterna lagras i ett mikrochip som kan avläsas med radiofrekvensutrustning. Följande uppgifter lagras: förnamn och efternamn (på engelska och kinesiska), födelsedatum, födelseort, passnummer, sista giltighetsdag och passinnehavarens ansiktsbild.
För närvarande är nästan 60 000 utlandsboende personer som inte har någon registrerad fast bostad i Taiwan innehavare av ett pass som utfärdats av de taiwanesiska myndigheterna. De personer som befinner sig i denna situation har inte någon som helst taiwanesisk identitetshandling och måste ansöka om ett särskilt tillstånd från den nationella invandringsmyndigheten ifall de vill resa in i Taiwan. Om de taiwanesiska myndigheterna kräver att dessa personer ska ha ett inresetillstånd är det därför logiskt att EU tillämpar ett liknande förhållningssätt.
Viseringen är ett sätt att legalisera inresa och tillfällig vistelse i ett land där innehavaren av viseringen inte är medborgare eller bosatt. Viseringen begränsar effektivt irreguljära inresor och vistelser. Viseringskrav brukar ställas på den olagliga invandringens ursprungs- och transitländer men bör inte ställas på länder varifrån invandringen är mycket begränsad.
Av dessa skäl har medlemsstater såsom Storbritannien och Irland avskaffat viseringskravet för taiwaneser (vilket skedde i mars respektive juli 2009). Andra länder, bl.a. Japan, Sydkorea, Singapore och Nya Zeeland, har också avskaffat detta krav.
Inom EU är det för närvarande bara medborgarna i Cypern, Rumänien och Bulgarien som behöver visering för att kunna resa till Taiwan. De taiwanesiska myndigheterna har dock lovat att formellt avskaffa viseringskraven för de berörda länderna den 11 november 2010. Det är mycket viktigt att detta löfte infrias.
Slutsatser
Taiwan utgör inte något som helst hot mot EU, vare sig när det gäller irreguljär invandring eller allmän säkerhet.
Avskaffandet av viseringskravet för Taiwan kommer att gagna handelsförbindelserna med EU, gynna ett närmare samarbete när det gäller kultur, utbildning, miljö och forskning samt främja en ökning av den ömsesidiga turismen.
För att skapa större regional enhetlighet bör EU undanta Taiwan från viseringskrav, eftersom man inte kräver viseringar när det gäller andra länder och entiteter i regionen med liknande ekonomisk utvecklingsnivå, exempelvis Hong Kong, Macao, Japan, Sydkorea och Singapore.
Förslaget till ändring av förordning (EG) 539/2001 är berättigat, eftersom EU måste agera proportionellt och på grundval av kriterier om ömsesidighet, och eftersom Taiwan formellt måste erkänna att man infört viseringsundantag för Bulgarien, Cypern och Rumänien före utgången av 2010.
Viseringsundantag för inresa i EU ska inte gälla för de personer som är innehavare av ett taiwanesiskt pass som saknar identitetskortsnummer.
Att överföra Taiwan till den positiva förteckningen är en lämplig åtgärd som ligger i linje med de beslut som EU nyligen fattat på detta område.
III. ÖVERFÖRING TILL ANDRA TREDJELÄNDER
Kommissionen tycker inte det finns någon anledning att överföra Trinidad och Tobago, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Belize, Dominica, Grenada, Marshallöarna, Mikronesien och Palau till den positiva förteckningen.
Dessa förslag lades fram antingen av en enskild medlemsstat eller, i några få fall, av två medlemsstater. Förslagen bör inte antas, eftersom de har svagt stöd i rådet och eftersom de är olämpliga med tanke på kommissionens analys av ekonomin, säkerheten, risken för irreguljär invandring och principerna om regional enhetlighet och ömsesidighet.
IV. NORDMARIANERNA
Samväldet Nordmarianerna (Commonwealth of the Northern Mariana Islands) är ett territorium som är politiskt förbundet med USA. Samväldet består av de 14 nordliga öarna i Marianerna, som ligger mellan Hawaii och Filippinerna. Folkmängden uppgår till 82 459 personer.
Nordmarianerna bildade 1975 en politisk union med USA. Öarna har ett demokratiskt representativt flerpartisystem med presidentstyre och företräds ytterst av guvernören. Det är dock USA:s president som är statschef. Samväldets federala medel administreras av kontoret för öfrågor vid det amerikanska inrikesdepartementet.
Invånarna i Samväldet Nordmarianerna är därför amerikanska medborgare.
I bilaga I till förordning (EG) nr 539/2001 slås det fast att medborgarna i Nordmarianerna ska vara skyldiga att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Av de skäl som anges ovan bör denna text strykas. Härigenom kan man även gynna den politiska sammanhållningen inom EU.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (6.10.2010)
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav
Huvudsyftet med denna ändring av förordning (EG) nr 539/2001 är att undanta innehavare av taiwanesiska pass från viseringskrav vid inresa till EU.
Som kommissionen är noga med att ange i sitt meddelande finns det i Taiwans fall all anledning att stödja principen om viseringsundantag eftersom landets ekonomiska utveckling, utbildningsväsende och demokratiska styrelseformer är på nivå med övriga OECD-länder i regionen som Sydkorea och Japan.
Det ska påpekas att EU och dess medlemsstater håller fast vid principen om ”ett Kina” (”One China policy”) och därför inte erkänner Taiwan som en självständig stat. Däremot bedriver EU handel med Taiwan (som är medlem av WTO) och de kulturella och personliga förbindelserna är täta.Europaparlamentet fortsätter att uppmuntra Taiwans deltagande i internationella organisationer.Territoriets status enligt den allmänna folkrätten rubbas vare sig av viseringsregler eller konsulära eller privaträttsliga ordningar.
Efter årtionden av spänningar är det politiska klimatet mellan Taiwans och Folkrepubliken Kinas nuvarande regeringar mycket positivt, vilket bl.a. framgår av de nya direktförbindelserna med flyg liksom det exempellösa handelsutbytet och personliga resandet som nu sker över Taiwansundet. Det finns därmed i dagsläget goda möjligheter att genomföra den aktuella åtgärden på ett smidigt sätt.
Enligt nuvarande ordning åtnjuter medborgare i samtliga EU-länder med undantag för Bulgarien, Cypern och Rumänien, liksom medborgare i de Schengenländer som inte ingår i EU, det ömsesidiga undantag från viseringskrav som gäller för Taiwan.
Taiwans regering har åtagit sig att före utgången av 2010 upphäva viseringsskyldigheten för de återstående tre EU-länderna. Vi välkomnar den taiwanesiska regeringens avsikt att undanta samtliga 27 medlemsstater från viseringskraven men vi förväntar oss att detta sker innan denna EU-åtgärd antas.
Beslutet att i förslaget även ta med den lilla ögruppen Nordmarianerna, ett samvälde i union med Förenta staterna med en befolkning på mindre än 90 000 vars pass utfärdas av de amerikanska passmyndigheterna, har till syfte att rätta till ett fel i förordningen som följer av att den redan omfattar det närbelägna amerikanska territoriet Guam, med liknande politisk status och demografi.
******
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att kommissionens förslag godkänns.
ÄRENDETS GÅNG
Titel
Ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav
Gabriele Albertini, Frieda Brepoels, Andrzej Grzyb, Heidi Hautala, Anneli Jäätteenmäki, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Mario Mauro, Kyriakos Mavronikolas, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Adrian Severin, Ernst Strasser, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter
Nikolaos Chountis, Evgeni Kirilov, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Dominique Vlasto
Ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav
Sonia Alfano, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos Coelho, Cornelis de Jong, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Salvatore Iacolino, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Juan Fernando López Aguilar, Clemente Mastella, Véronique Mathieu, Nuno Melo, Louis Michel, Claude Moraes, Jan Mulder, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Rui Tavares, Valdemar Tomaševski, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter
Alexander Alvaro, Edit Bauer, Andrew Henry William Brons, Anna Maria Corazza Bildt, Nadja Hirsch, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Ádám Kósa, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Petru Constantin Luhan, Mariya Nedelcheva, Joanna Senyszyn, Cecilia Wikström