Förfarande : 2011/0801(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0048/2011

Ingivna texter :

A7-0048/2011

Debatter :

Omröstningar :

PV 08/03/2011 - 9.4
Röstförklaringar

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 171kWORD 88k
3 mars 2011
PE 456.892v02-00 A7-0048/2011

om nomineringen av Harald Wögerbauer till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7-0029/2011 – 2011/0801(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Inés Ayala Sender

PR_NLE_art108

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: Harald WögerbauerS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: Harald WögerbauerS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Harald Wögerbauer till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7-0029/2011 – 2011/0801(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av artikel 286.2 i EUF-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0029/2011),

–   med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 3 mars 2011 höll en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till ämbetet som ledamot av revisionsrätten,

–   med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0048/2011), och av följande skäl:

A. Harald Wögerbauer uppfyller/uppfyller inte villkoren i artikel 286.1 i EUF-fördraget.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Harald Wögerbauer till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: Harald WögerbauerS MERITFÖRTECKNING

Kansliråd/Parlamentsrat mag. dr. Harald Wögerbauer

Stadiongasse 5/1

A-1010 Wien

e-post: harald.woegerbauer@oevpklub.at

Telefonnummer: +431 401 10/4403

Personlig information:

Född: 27 juli 1953 i Wien

Gift, två barn

Utbildning:

1959–1963: Folkskola i Wien

1963–1971: Gymnasiet vid stiftelsen Theresianische Akademie i Wien

1971: Examen

1971–1972: Militärtjänstgöring inom österrikiska försvarsmakten

1971–1974: Studier i juridik och nationalekonomi

1974: Magisterexamen i juridik och doktorandstudier i samhällsvetenskap i Frankrike

1975–1976: Inträdesexamen till förbundsförvaltningens akademiska rättstjänst

och till den högre revisionstjänsten

Yrkeserfarenhet:

Sedan 1974: Ledamot vid den österrikiska revisionsrätten

1974–1979: Revisor vid revisionsrätten – ansvarig för revision av österrikiska socialförsäkringsorganisationer

Sedan 1979: Avdelad till det österrikiska parlamentet och i fortsättningen till den parlamentariska föreningen för det österrikiska folkpartiet – bl.a. ansvarig för utskottet för revisionsrätten – arbets- och välfärdskommittén – hälsovårdskommittén – utrikespolitiska utskottet – vetenskapliga kommittén – ekonomiska kommittén – utskottet för konstitutionella frågor – utskottet för industrifrågor och utskottet för ombudsmannaämbetet

Sedan 1992: Politisk direktör för Österreichische Volksparteis (ÖVP) parlamentariska förening

Sedan 1995: Kansliråd vid revisionsrätten

Sedan 1999: Parlamentsrat (högre tjänsteman) i parlamentets administration

Andra tjänster:

Ø Ordförande för dataskyddsrådet under många år

Ø Regional- und Kabelrundfunkbehörde samt Privatrundfunkbehörde

Ø Reformkommissionen för grundläggande rättigheter

Ø Myndigheten för förbundsval

Språk:

Modersmål tyska – franska (flytande) – engelska (flytande) – ryska (grundkunskaper)


BILAGA 2: Harald WögerbauerS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor till nominerade ledamöter av revisionsrätten

Yrkeserfarenhet

1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?

Efter att jag avslutat mina juridikstudier (min andra universitetsutbildning var i nationalekonomi) började jag genast min tjänst på den österrikiska revisionsrätten. Mellan 1974 och 1979 utförde jag revisioner av de österrikiska socialförsäkringsorganen. 1979 började jag mitt arbete i parlamentet som ledamot för Österreichische Volksparteis (ÖVP) parlamentariska förening, men ännu i dag är jag ledamot vid den österrikiska revisionsrätten. Bland mina uppgifter i parlamentet ingick det övergripande ledningsarbetet, både när det gällde tekniska frågor (framför allt rörande lagstiftning) och politiska frågor, för utskottet för revisionsrätten, arbets- och välfärdskommittén, hälsovårdskommittén, utrikespolitiska utskottet, vetenskapliga kommittén, ekonomiska kommittén, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för industrifrågor och utskottet för ombudsmannaämbetet.

Arbetet i undersökningskommittéerna var också en viktig del av min tjänst. Eftersom frågor om sund förvaltning, utöver straffrätt, naturligt nog är en viktig del av undersökningarna i sådana kommittéer, fick jag ett utmärkt tillfälle att använda och vidareutveckla mina erfarenheter från arbetet i den österrikiska revisionsrätten.

Utöver mitt huvudsakliga arbete i parlamentet var jag också mycket aktiv inom andra författnings- och förvaltningsområden. Under flera år var jag ledamot i reformkommissionen för grundläggande rättigheter, i Regional- und Kabelrundfunkbehörde (myndigheten fö

r regionala radiosändningar), i Privatrundfunkbehörde (myndigheten för privata radio- och TV-sändningar) samt i myndigheten för förbundsval och jag var också i många år ordförande för dataskyddsrådet.

Som politisk direktör för parlamentsgruppen var jag dessutom betrodd med samordningen av ÖVP:s parlamentariska förening, förbundsregeringen, förbundspartiledningen, ÖVP:s lantdagsförening och de nationella partierna. På mitt bord hamnade även politisk planering och helhetsanalyser samt pressverksamhet. Sedan ÖVP 1986 tog plats i regeringen har jag också deltagit i alla förhandlingar om regeringens koalitionsprogram och vid dessa samtal har jag spelat en viktig roll när det gäller områdena arbete, välfärd samt hälsovård och jag var med vid utformningen av regeringens olika arbetsprogram.

De huvudsakliga målen i mitt hittillsvarande yrkesliv har framför allt varit att se till att den offentliga förvaltningen, i enlighet med den österrikiska grundlagens mål för ekonomisk förvaltning, är lagenlig, ekonomiskt effektiv, ändamålsenlig och sparsam, genom reformer på alla områden där jag kunnat påverka.

2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Tack vare mina mångåriga erfarenheter från revision av de självreglerande österrikiska socialförsäkringsorganen har jag fått en omfattande intern kännedom om problemen inom dessa institutioner, både administrativa och materiella, framför allt i samband med pensions- och sjukförsäkringen, men även när det gäller olycksfallsförsäkringen.

Efter förändringen på teknisk, men även politisk beslutsnivå i det österrikiska parlamentet, och som tekniskt och politiskt ansvarig för nationalråds- och förbundsrådsutskotten kunde jag använda mina kunskaper för att fatta långsiktiga beslut om reformåtgärder beträffande innehållsmässiga men även organisatoriska problem. Jag har därmed varit med och fattat beslut om alla pensionsreformer sedan 1986, framför allt de båda senaste, omfattande reformerna. Genom dessa kunde finansieringen av det österrikiska pensionssystemet säkerställas på lång sikt och den stora samordningen av alla pensionssystem, som eftersträvats i decennier, kunde förverkligas. Efter mångåriga diskussioner kunde också pensionsförsäkringsinrättningarna för arbetstagare genom en omfattande strukturreform slås ihop till en inrättning, vilket ledde till en mängd synergi- och spareffekter. Likaså förverkligades den hett eftersträvade likabehandlingen av arbetare och anställda inom stora arbetsrättsliga områden genom min medverkan.

En viktig del av mitt yrkesliv under de gångna decennierna var också det österrikiska dataskyddsrådet, som är ett oberoende rådgivande organ till förbundsregeringen i dataskyddsärenden. Under mitt mångåriga ordförandeskap kunde jag säkerställa att det inom detta rådgivande organ nästan aldrig förekom politiska dispyter, att alla politiska grupperingar, intressentgrupper och myndigheter arbetade mot samma mål, och att nästan alla beslut var enhälliga. Därmed lyckades jag hålla det österrikiska dataskyddet borta från politiska dispyter och, trots alla sociala skillnader, se till att besluten från dataskyddsrådet var godtagbara för alla. Denna utveckling ledde till att dataskyddet, och därmed dataskyddsrådet, accepterades i allt högre grad både av samhället och av politiker, och dess betydelse ökade hela tiden. Under de senaste åren har allt fler rekommendationer från dataskyddsrådet införlivats i nationalrådets och förbundsrådets lagar.

Medieområdet är också en viktig del av mitt hittillsvarande yrkesliv. Som ledamot i det då nystartade Regional- und Kabelrundfunkbehörde (myndigheten för radiosändningar) samt Privatrundfunkbehörde (myndigheten för privata radio- och TV-sändningar) bröt vi med inrättandet av dessa myndigheter juridiskt ny mark i Österrike i slutet av 19

90-talet. Genom min medverkan i dessa myndigheter lyckades vi liberalisera radiomarknaden och tilldela licenser samt frekvenser till privata radioleverantörer, så att även privat tv-verksamhet kunde inrättas. För mig var detta en milstolpe i liberaliseringen av mediemarknaden i Österrike och jag tyckte det var mycket intressant och en stor utmaning att få ta del i denna utveckling på främsta plats.

Oavhängighet

3. Enligt EG-fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

För mig i mitt yrkesliv är denna skyldighet inget nytt eftersom oavhängighet var något jag var tvungen att tänka på redan som ledamot av den österrikiska revisionsrätten. Jag har dessutom haft en ledande ställning i institutioner där ett oavhängigt utövande av tjänsten på liknande sätt var och är mycket viktigt.

Jag är fullständigt medveten om att revisionsrättens förmåga till genomdrivning och dess offentliga erkännande och trovärdighet är beroende av sina ledamöters tydliga oavhängighet, opartiskhet och trovärdighet i detta sammanhang.

Naturligtvis skulle jag som ledamot av Europeiska revisionsrätten strikt följa tillämpliga bestämmelser i fördraget och uppförandekoden för ledamöter i revisionsrätten och genomföra mitt arbete på ett korrekt sätt, utan påverkan utifrån.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

I Österrike finns inget sådant förfarande.

5. Har du något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är involverad i en pågående rättsprocess, skulle du vilja lämna upplysningar om denna?

Jag har inte något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter. Självklart är jag beredd att redogöra för mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dessa. Jag är inte involverad i någon pågående rättsprocess.

6. Är du beredd att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Jag innehar inte längre några sådana ämbeten eller poster.

7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör personer som verkar i din hemmedlemsstat?

Att bekämpa bedrägeri- och/eller korruptionsfall samt allvarliga fall av regelbrott i EU:s förvaltning är särskilt viktigt när det gäller det förtroende medborgarna har för EU:s institutioner. Om en revision som jag ansvarar för skulle involvera bedrägeri- eller korruptionsfall eller andra rättsstridiga handlingar, skulle jag vidarebefordra min vetskap till ordföranden för revisionsrätten och informera den europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Det gör absolut ingen skillnad för mig om aktörerna kommer från Österrike. Om det vid utredningen av ett sådant allvarligt fall av regelbrott skulle uppstå minsta misstanke eller förmodan om att jag inte skulle kunna agera opartiskt, skulle jag överlämna ärendet åt andra och inte utöva mina sakkunskaper på detta område.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en sund ekonomisk förvaltningskultur i varje offentlig förvaltning?

Kännetecknen på en sund ekonomisk förvaltning bör framför allt vara kunskapen hos de agerande organen, att de agerar på ett riktigt och vederbörligt sätt och att de i sitt agerande använder de offentliga medel som står till deras förfogande på ett ansvarsfullt sätt. Denna ökade kunskap måste förstärkas och säkerställas på alla nivåer och i alla organ inom den offentliga förvaltningen. Sund ekonomisk förvaltning handlar dock inte bara om att säkra det lagenliga agerandet, utan samtidigt om att säkra sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. För att inte bara främja dessa principer i efterhand, utan också på förhand, behövs en effektiv och omfattande förvaltningskontroll. Detta gör också Europeiska revisionsrättens uppgifter mycket viktiga för att uppnå en sund förvaltning. Samtidigt ska dock funktionen för kontrollsystemet säkerställas på alla nivåer, oavsett om det gäller interna eller externa revisioner. Men det är absolut nödvändigt att vi drar slutsatser från resultaten av revisionerna, vare sig dessa är av systematisk eller individuell natur. För att driva igenom principen om sund ekonomisk förvaltning är det av avgörande betydelse att vi, efter att brister har påträffats, tillsammans med de ansvariga institutionerna tar fram åtgärder för att avhjälpa de påpekade bristerna och samtidigt undersöker inom vilka områden liknande problem kan uppstå. Enligt min åsikt är därför en kontroll av uppföljningen av bristernas åtgärdande särskilt viktig. Effektivitetsrevisioner och uppföljningskontroller bör därför vara samordnade i de externa och interna revisionerna, och resultatet av dessa aktiviteter bör rapporteras till den politiska institution som ställer medlen till förfogande.

9. Enligt EG-fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Jag kommer från ett land där revisionsrätten som högsta organ är ett organ inom nationalråd respektive lantdag vid kontroll av offentliga medel. Det är också så att regeringen beviljas ansvarsfrihet genom det årliga federala bokslutet som revisionsrätten utarbetar, om detta bevisar att regeringen har agerat korrekt och parlamentet antar det. Sedan min tid vid den österrikiska revisionsrätten är jag därför van vid att föra ett nära samarbete med de parlamentariska institutionerna. Jag känner även till den andra sidan, de parlamentariska revisionsutskottens samarbete med revisionsrätten. Även i denna funktion har jag i mitt dagliga arbete gjort allt för att arbeta så nära de parlamentariska kontrollorganen som möjligt.

Jag förstår givetvis att den juridiska situationen i EU när det gäller dessa båda institutioner ser annorlunda ut. Likväl har parlamentet och Europeiska revisionsrätten den gemensamma uppgiften att säkerställa att skattepengarna från EU-medborgarna fördelas på ett riktigt, försiktigt och effektivt sätt. Att säkerställa detta och att kommunicera är mycket viktiga uppgifter för båda inrättningarna för att garantera en positiv inställning till EU i de enskilda länderna. Revisionsrätten stöder Europaparlamentet och rådet genom kontroller av budgetgenomförandet. Det är också parlamentets uppgift att på rådets rekommendation bevilja kommissionen ansvarsfrihet för detta genomförande. Därigenom kan Europaparlamentet och rådet i sina roller som ansvarsfrihetsbeviljande myndigheter stödja Europeiska revisionsrätten i den årliga förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Alla dessa gemensamma intressen för parlamentet och revisionsrätten och det nära samarbetet mellan dessa båda, som föreskrivs i den europeiska rättsordningen, gör det möjligt att i alla deltagares bästa intresse förverkliga och, i möjlig mån, förbättra ett så nära samarbete som möjligt. Personligen kan jag med djupaste övertygelse försäkra att jag ska göra allt som står i min makt för att på ett effektivt och hållbart sätt gynna och stödja Europeiska revisionsrättens och parlamentets gemensamma arbete.

Europeiska revisionsrätten stöder budgetmyndigheten i kontrollen av budgetgenomförandet. I detta syfte utarbetar revisionsrätten rapporter (årsberättelse, revisionsförklaring och särskilda rapporter) som översänds till Europaparlamentet för samråd, i första hand i budgetkontrollutskottet. När det gäller utarbetande av rapporter bör det säkerställas att dessa är exakta och tillförlitliga för att kunna stå sig mot argumenten från de kontrollerade organen och samtidigt så aktuella att dessa inte bara är intressanta för budgetkontrollutskottet och ger detta tillfälle att snabbt dra slutsatser från den inlämnade rapporten för att förhindra ytterligare skador eller för att snabbt införa förbättringar, utan också ger möjlighet att så snabbt som möjligt informera allmänheten. Jag anser också att det är ytterst viktigt att förstärka förvaltnings- och effektivitetsrevisionerna. Parlamentets påpekanden om revisionsrättens rapporter måste granskas i detalj av revisionsrätten för att säkerställa att man tar hänsyn till parlamentets beslut, och kan därmed även leda till nya revisioner. Inom ramen för det årliga arbetsprogrammet (rapportplanering) ska hänsyn tas till ett framgångsrikt samarbete med parlamentet, samtidigt som revisionsrättens oberoende måste garanteras.

10. Vilket mervärde anser du att en effektivitetsrevision har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Den mycket viktiga uppgift som Europeiska revisionsrätten har, att i parlamentet och rådet årligen lägga fram en revisionsförklaring om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, binder upp betydande personalresurser, något som belastar revisionsrättens kapacitet att genomföra effektivitetsrevisioner. Revisionsrätten har i denna fråga satt det strategiska målet att minska resursanvändningen vid utarbetandet av revisionsförklaringen för att förstärka sektorn för effektivitetsrevisioner. Jag tror att man genom att stärka effektivitetsrevisionerna kan uppnå många effektivitetsförbättringar när det gäller EU:s utnyttjande av medel. Särskild uppmärksamhet bör riktas mot ändamålet med medelanvändningen. Omfattande revisioner inom ett visst område, men även särskilda kontroller av användningen på plats, kan genom ett konkret konstaterande av underskott i måluppfyllelsen och genom rekommendationer som baseras på detta hjälpa till att åtgärda respektive undvika avvikelser och ge en effektivare användning av EU-medel. Effektivitetsrevisionerna är därför mycket viktiga, inte bara för att säkerställa principerna för sund ekonomisk förvaltning, utan också för att uppnå en årlig förbättring av de acceptabla riskerna inom de enskilda politikområdena och driva på en meningsfull vidareutveckling av den förbättrade medelanvändningen. Effektivitetsrevisionerna kan utföras både internt och externt. Fördelen med en extern kontroll är att de externa myndigheterna är oberoende och att resultaten inte bara är avsedda för myndigheterna utan även för parlamentet, som utifrån rekommendationerna själv kan dra slutsatser. Det ligger i sakens natur att de påpekanden som görs inom ramen för en effektivitetsrevision kan beaktas på olika sätt inom förvaltningsområdet. En möjlighet innebär att det kontrollerade organet, om det råder ett tillitsfullt och positivt klimat mellan revisorn och det kontrollerade organet, kan övertygas om det rimliga i att införliva åtgärderna som revisorn har föreslagit för det kontrollerade organet (direkt införlivande). En annan möjlighet är att den överordnade institutionen för det kontrollerade organet följer de rekommendationer och slutsatser som revisionsrätten kommit fram till och införlivar dessa inom sitt område. I det här sammanhanget får även Europaparlamentet en särskild betydelse genom att det, när parlamentet anser att det är särskilt viktigt, svarar med beslut. Men också inom ramen för effektivitetsrevisioner är det av avgörande betydelse att uppföljning i anslutning till de resultat och rekommendationer som presenteras av revisionsrätten kontrolleras på ett hållbart och regelbundet sätt.

11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

De nationella revisionsorganen kontrollerar regelbundet de ekonomiska transaktioner som uppkommer på grund av den gemensamma förvaltningen. Dessa ställs till gemenskapsinstitutionernas förfogande. Europeiska revisionsrättens revisioner utförs i samarbete med medlemsstaternas revisionsorgan under värnande av oberoendet. Här bör de nationella revisionsorganen uppmuntras att följa med på revisionsrättens revisionsuppdrag i respektive land. Europeiska revisionsrätten och ordförandena för de nationella revisionsorganen träffas varje år i kontaktkommittén för att vidareutveckla sitt samarbete. I detta sammanhang märks framför allt problemet med samordningen av EU:s revisionsstandarder. Utöver detta bör de nationella revisionsresultaten beaktas av Europeiska revisionsrätten. Man bör också sträva efter en ökad kunskap bland revisionsorganen för de granskningsfrågor som intresserar parlamentet och i synnerhet budgetkontrollutskottet när det gäller den ekonomiska förvaltningens laglighet och korrekthet. Revisionsrätten kan på detta område använda de nationella revisionsorganens iakttagelser på ett bättre sätt.

Det står klart att det fortfarande går att förbättra samarbetet mellan de nationella revisionsorganen och Europeiska revisionsrätten, och kanske vore det i detta sammanhang ti

llrådligt att träffas mer än en gång om året i de befintliga kontaktkommittéerna för att tala om problem medan de fortfarande är aktuella och samråda med varandra.

Övriga frågor

Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet avstyrkte din nominering till uppdraget som ledamot av revisionsrätten?

Ja, eftersom samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentet är en av de viktigaste uppgifterna för en ledamot i Europeiska revisionsrätten, och detta varaktigt skulle kunna skada förtroendet mellan dessa båda institutioner, vilket inte vore fördelaktigt för ett gemensamt arbete.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

4

6

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Andrea Češková, Jorgo Chatzimarkakis, Luigi de Magistris, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ville Itälä, Iliana Ivanova, Elisabeth Köstinger, Monica Luisa Macovei, Christel Schaldemose, Bart Staes, Georgios Stavrakakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zuzana Brzobohatá, Derk Jan Eppink, Christofer Fjellner, Monika Hohlmeier, Ivailo Kalfin, Marian-Jean Marinescu, Véronique Mathieu, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Adam Gierek

Senaste uppdatering: 4 mars 2011Rättsligt meddelande