Betänkande - A7-0134/2011Betänkande
A7-0134/2011

BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

14.4.2011 - (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Jorgo Chatzimarkakis


Förfarande : 2010/2142(DEC)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0134/2011
Ingivna texter :
A7-0134/2011
Antagna texter :

1.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[1],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[2],

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av kommissionens rapport om medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2009 (KOM(2011)0104),

–         med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 och institutionernas svar[3], samt av revisionsrättens särskilda rapporter,

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[4],

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2010 ”Mer kontroll eller mindre? Att finna den rätta balansen mellan de administrativa kontrollkostnaderna och risken för fel” (KOM(2010)0261) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0640 och SEK(2010)0641),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om Europaskolornas årsredovisning för budgetåret 2009 samt skolornas svar,

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009 (05891/2011 – C7‑0053/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[5] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[6] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[7], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution om revisionsrättens särskilda rapporter[8].

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[9],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[10],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[11],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[12],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[13] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[14] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[15], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[16], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[17], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2005/56/EG av den 14 januari 2005 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för att förvalta gemenskapsprogram inom utbildning, audiovisuella medier och kultur enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[18],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[19],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[20],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438)),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[21],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[22],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[23] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[24] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[25], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[26], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[27], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2004/20/EG av den 23 december 2003 om inrättande av ett genomförandeorgan med benämningen Exekutiva byrån för intelligent energi för att förvalta gemenskapsprogram på energiområdet enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[28],

–         med beaktande av kommissionens beslut 2007/372/EG av den 31 maj 2007 om ändring av beslut 2004/20/EG av den 23 december 2003 för att ändra Exekutiva byrån för intelligent energi till genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation[29],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

4.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[30],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[31],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438)),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[32],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[33],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2010),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[34] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[35] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[36], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[37], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[38], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003[39],

–         med beaktande av kommissionens beslut 2008/544/EG av den 20 juni 2008 om ändring av beslut 2004/858/EG för att ombilda ”genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet” till ”genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor”[40],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

5.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[41],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[42],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438)),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[43],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[44],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[45] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[46] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[47], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[48], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[49], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2007/60/EG av den 26 oktober 2006 om inrättande av genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet genom tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003[50],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

6.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[51],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[52],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438)),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[53],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[54],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[55] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[56] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[57], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[58], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[59], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2008/37/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för förvaltningen av det särskilda gemenskapsprogrammet Idéer på området spetsforskning enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[60],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

7.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2009

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[61],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[62],

–         med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2009,

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438)),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2009 samt genomförandeorganets svar[63],

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[64],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[65] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[66] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[67], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[68], särskilt artikel 14.3,

–         med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003[69], särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–         med beaktande av kommissionens beslut 2008/46/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för forskning för förvaltningen av vissa områden av de särskilda gemenskapsprogrammen människor, kapaciteter och samarbete på forskningsområdet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003[70],

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.        Europaparlamentet beviljar ansvarsfrihet för direktören för genomförandeorganet för forskning beträffande genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen, som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

8.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[71],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[72],

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437 och SEK(2010)1438),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av kommissionens rapport om medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2009 (KOM(2011)0104),

–         med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 och institutionernas svar[73], samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[74],

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009 (05891/2011 – C7‑0053/2011),

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[75] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[76] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[77], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[78], särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Enligt artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska kommissionen överlämna en redovisning för hur budgeten genomförts och också överlämna en redovisning för unionens tillgångar och skulder.

1.        Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009.

2.        Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.        Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, och den resolution som utgör en del av detta beslut, till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

9.  FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–         med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009[79],

–         med beaktande av Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 – (SEK(2010)0963 – C7‑0211/2010)[80],

–         med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2008 (KOM(2010)0650) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)1437) och SEK(2010)1438),

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2010 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2009” (KOM(2010)0281),

–         med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2009 (KOM(2010)0447) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0994),

–         med beaktande av kommissionens rapport om medlemsstaternas svar på revisionsrättens årsrapport 2009 (KOM(2011)0104),

–         med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 och institutionernas svar[81], samt av revisionsrättens särskilda rapporter,

–         med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet som avges av revisionsrätten i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[82],

–         med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 maj 2010 ”Mer kontroll eller mindre? Att finna den rätta balansen mellan de administrativa kontrollkostnaderna och risken för fel” (KOM(2010)0261) och av de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SEK(2010)0640 och SEK(2010)0641),

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009 (05891/2011 – C7‑0053/2011),

–         med beaktande av rådets rekommendation av den 15 februari 2011 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2009 (05893/2011 – C7‑0054/2011),

–         med beaktande av artiklarna 274, 275 och 276 i EG-fördraget, artikel 17.1 i EU‑fördraget, artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artiklarna 179a och 180b i Euratomfördraget,

–         med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[83] ändrad genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006[84] och rådets förordning (EG) nr 1525/2007 av den 17 december 2007[85], särskilt artiklarna 55, 145, 146 och 147,

–         med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram[86], särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–         med beaktande av artikel 76 och bilaga VI i arbetsordningen,

–         med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7‑0134/2011), och av följande skäl:

A.       Barroso I-kommissionens strategiska mål att senast 2009 erhålla en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten har inte uppnåtts.

B.        Lissabonfördraget har förstärkt kommissionens roll genom att föreskriva att kommissionen ska genomföra budgeten och förvalta program (artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen), och att den ska göra detta under eget ansvar (artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) − oavsett vilken metod som används för genomförandet − och att medlemsstaterna ska samarbeta med kommissionen för att se till att anslagen används enligt principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

C.       Dessutom föreskrivs i Lissabonfördraget att kommissionen ska överlämna en rapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).

D.       De europeiska medborgarna förväntar sig att skattebetalarnas pengar används korrekt, effektivt och ändamålsenligt och frågan om storleken på unionens budget måste diskuteras på grundval av de mål som ska uppnås, samt på grundval av de befogenheter och det ansvar som fastställts i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

E.        I artikel 287.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt åläggs revisionsrätten att till Europaparlamentet och rådet avge en förklaring om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, med tillägget att denna förklaring får kompletteras med särskilda bedömningar av varje större område i unionens verksamhet.

F.        Inte bara kommissionen utan även medlemsstaterna måste stå till svars för att revisionsrätten hittills inte har kunnat avge en revisionsförklaring utan reservationer.

G.       Obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar som avges och undertecknas på ministernivå och granskas av en oberoende revisor är ett absolut nödvändigt steg för att motverka den nuvarande bristen på egenansvar och den utbredda uppfattningen om bristfällig ekonomisk förvaltning på EU-nivå.

H.       Det nuvarande säkerhetssystemet i flera nivåer garanterar ännu inte att unionens utgifter iakttar kraven på laglighet, korrekthet och sund ekonomisk förvaltning i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och budgetförordningen.

I.         Oberoende stater, inte regioner, är medlemmar i unionen och medlemsstaterna, även om de har en federal struktur, är ansvariga inför omvärlden och unionen.

J.         Processen för redovisningsansvaret är ett viktigt redskap för god förvaltning. Den förbättrar resultatet och analysen och möjliggör förändringar av förvaltningen och strategin och ett bättre utnyttjande av knappa resurser, och enligt rådet är ett korrekt och ansvarsskyldigt utnyttjande av EU:s resurser ett av de viktigaste sätten att stärka de europeiska medborgarnas förtroende[87].

K.       Det är nödvändigt att komma bort från den nuvarande ”rättighetskulturen” och ta kraftfulla initiativ för att både på nationell nivå och på EU-nivå genomföra en kultur som kännetecknas av ansvarskyldighet och ta itu med både frågor som avser regelefterlevnaden och verksamhetsresultaten för att stärka unionens legitimitet.

L.        Kommissionen och revisionsrätten måste få en verifierbar försäkran i form av en förklaring från de internationella organisationer som genomför unionens stöd.

M.       Att förbättra unionens ekonomiska förvaltning, kvaliteten på utgifterna och förfarandena för att hålla kommissionen ansvarig för sin förvaltning av medlen har hög prioritet och är ett viktigt mål för parlamentet, som ska uppnås under översynen av budgetförordningen, fastställandet av den nya fleråriga budgetramen och budgetreformen.

N.       Konkreta förslag till ett effektivt genomförande av regelbundna trepartsmöten mellan ordförandena för parlamentet, rådet och kommissionen, i enlighet med artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska utarbetas för att garantera ett gott samarbete mellan dessa institutioner.

O.       Större kraft måste läggas vid en enklare och bättre lagstiftning genom en effektivare förvaltning i kommissionen och medlemsstaterna.

P.        I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning[88] uttalade sig parlamentet om vissa svårigheter i samband med kontroll och godkännande när det gäller forskning.

Q.       Revisionsrättens roll är att kontrollera information, och revisionsrättens förmåga att fullgöra sina uppdrag effektivt enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör inte begränsas på något sätt.

R.        Revisionsrättens mandat att granska användningen av unionens medel inbegriper en granskning av offentlig-privata partnerskap.

S.        Revisionsrätten skulle kunna garantera den samordning som behövs för att införa mekanismer som stabilitetsmekanismen, vars tillämpningsbestämmelser bör föreskriva en adekvat revision, liksom åtgärder för ansvars- och redovisningsskyldighet samt full transparens.

T.        Medlemsstaterna bör granska hur effektiva unionens nuvarande förfaranden för extern revision är.

U.       En förenkling av sektorslagstiftningen – t.ex. genom standardisering och inrättande av en uppsättning regler om offentlig upphandling – och anpassning till budgetförordningen, är nödvändig för att uppnå en betydande förbättring av resultatet och för att minska den betungande byråkratin.

V.       Kommissionen har också till uppgift att förse medlemsstaterna med riktlinjer och att kontinuerligt sprida god praxis bland de nationella organen.

W.      Olika åtgärder som beslutades 2008, såsom livsmedelsmekanismen till ett belopp av 1 000 000 000 EUR, påskyndandet av utbetalningar av strukturfondsmedel genom den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa och förlängningen av stödberättigandeperioden för olika program till 2009 har inneburit en utmaning för budgetkontrollen under 2009 och därefter.

A.       ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER

Räkenskaperna

1.        Europaparlamentet konstaterar att unionens årsredovisning i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2009 och av resultaten av transaktioner och kassaflöden.

2.        Europaparlamentet beklagar att rådet först sent omsider yttrat sig.

3.        Europaparlamentet anser att det är onormalt att det uppges ett negativt eget kapital på 44 700 000 000 EUR i årsredovisningen och undrar om de belopp som ska inkrävas från medlemsstaterna inte borde redovisas som tillgångar, eftersom beloppet på cirka 37 000 000 000 EUR för personalens pensioner är ett klart åtagande. Parlamentet noterar förklaringarna från kommissionens räkenskapsförare att man tillämpat internationella redovisningsstandarder för den offentliga sektorn. Parlamentet föreslår att möjligheten att inrätta en unionsfond för pensioner utreds, så att detta slags finansiella åtaganden för personalen läggs utanför budgeten.

4.        Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att undanröja risken för felaktigheter i räkenskaperna i framtiden genom att utan dröjsmål avhjälpa de brister som revisionsrätten påpekat.

5.        Europaparlamentet begär att revisionsrätten i fortsättningen ska tillhandahålla parlamentet en enda revisionsförklaring om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet enligt artikel 287.1 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, på samma sätt som den gör för räkenskapernas tillförlitlighet.

Laglighet och korrekthet

6.        Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som det i artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att kommissionen genomför unionens budget under eget ansvar, så utförs de flesta av förvaltningsfunktionerna i den nuvarande överenskommelsen om delad förvaltning av nationella organ som inte är direkt ansvarsskyldiga på unionsnivå och att kommissionen har begränsade befogenheter att ingripa gentemot dessa organ. Parlamentet anser därför att avsikten är att dessa organ ska vara direkt ansvariga inför kommissionen på unionsnivå.

7.        Europaparlamentet begär därför att samarbetet, i enlighet med artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, mellan de nationella revisionsorganen och revisionsrätten ska utökas när det gäller kontrollen av den delade förvaltningen. Parlamentet föreslår att man undersöker om nationella revisionsorgan, i sin egenskap av oberoende externa revisorer, och med respekt för internationella revisionsstandarder, kan utfärda nationella revisionsintyg om förvaltningen av unionsmedel som sedan översänds till medlemsstaternas regeringar för att läggas fram under ansvarsfrihetsförfarandet, enligt ett ändamålsenligt interinstitutionellt förfarande som bör införas.

8.        Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna har det primära ansvaret för den dagliga förvaltningen och kontrollen av unionens utgifter vid delad förvaltning och att nationella organ tar initiativ till och behandlar ärendena om ekonomiskt stöd från unionen och validerar de ersättningsanspråk som läggs fram för kommissionen.

9.        Europaparlamentet noterar revisionsrättens yttrande om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet enligt vilket betalningarna för verksamhetsområdena jordbruk och naturresurser, sammanhållning, forskning, energi och transport, bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning samt utbildning och medborgarskap är behäftade med väsentliga fel, och systemen för övervakning och kontroll endast är ”delvis ändamålsenliga” när det gäller att förhindra eller upptäcka och korrigera ersättningar av för högt redovisade eller icke stödberättigande kostnader (revisionsförklaringen, punkt X).

10.      Europaparlamentet noterar att den mest sannolika felprocent i betalningar som beräknats av revisionsrätten för verksamhetsområdena jordbruk och naturresurser (56 318 000 000 EUR), forskning, energi och transport (7 966 000 000 EUR), bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning (6 596 000 000 EUR) samt utbildning och medborgarskap (2 153 000 000 EUR) ligger mellan 2 och 5 procent.

11.      Europaparlamentet noterar att den mest sannolika felprocent i betalningar som beräknats av revisionsrätten för verksamhetsområdet sammanhållning (23 081 000 000 EUR i ersatta attesterade utgifter) ligger över 5 procent, utan att parlamentet har kännedom om den exakta felprocenten.

12.      Europaparlamentet noterar dessutom att revisionsrättens granskningsresultat visar en mycket marginell ökning i uppskattningen av den mest sannolika felprocenten när det gäller betalningarna inom verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser och en betydande minskning i uppskattningen av den mest sannolika felprocenten när det gäller betalningarna inom verksamhetsområdet sammanhållning.

13.      Europaparlamentet noterar att minskningen i den mest sannolika felprocenten kan bero på sammansättningen av revisionsrättens urval, som omfattade mindre medlemsstater med centraliserade politiska system såsom Danmark, Estland, Luxemburg och Ungern. Parlamentet varnar för förhastade slutsatser så länge medlemsstaternas system för övervakning och kontroll endast är ”delvis ändamålsenliga”. Parlamentet beklagar att detta grundläggande problem kvarstår.

14.      Europaparlamentet begär årliga förbättringar av kommissionen och medlemsstaterna när det gäller de mest sannolika felprocenten vid genomförandet av EU:s budget. Målet bör vara att understiga väsentlighetsgränsen och därmed uppnå en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten.

15.      Europaparlamentet påminner om sina upprepade uppmaningar till kommissionen att den ska lägga fram ett förslag om införandet av obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar som avges och undertecknas på ministernivå, offentliggörs och vederbörligen granskas av en oberoende revisor, eftersom sådana förklaringar är ett absolut nödvändigt första steg för att förbättra de nationella systemens effektivitet och för att förbättra den nationella redovisnings- och ansvarsskyldigheten när det gäller användningen av unionens pengar. Parlamentet påminner på nytt[89] om att för medlemsstater med federala system eller betydande decentralisering skulle sådana nationella förklaringar kunna utgöras, delvis eller helt och hållet, av en samling regionala förklaringar, såvida var och en av dessa förklaringar har granskats och undertecknats av en vald politisk myndighetsperson. Parlamentet insisterar på att kommissionen ska lägga fram ett sådant förslag senast i september 2011 oberoende av det faktum att en del medlemsstater kanske ännu inte ställer sig bakom ett sådant initiativ.

16.      Europaparlamentet noterar att de nationella förvaltningsförklaringarna bör innehålla fullständig information om användningen av unionens medel, och att förklaringarna bör offentliggöras efter att de undertecknats på ministernivå.

17.      Europaparlamentet beklagar att när det gäller programmen med delad förvaltning erkänner medlemsstaterna ännu inte till fullo sitt utökade ansvar enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Återkravs- och korrigeringsmekanismer

18.      Europaparlamentet påminner om att genom att genomföra unionens budget har kommissionen det slutliga ansvaret för att se till att belopp som betalas ut på felaktiga grunder återkrävs och att brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem rättas till så snart som möjligt.

19.      Europaparlamentet påminner om att sedan 2005 års förfarande för beviljande av ansvarsfrihet har parlamentet uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att göra de förbättringar som är nödvändiga för att garantera att den tillgängliga informationen är fullständig och riktig, så att man kan få fram tillförlitliga bevis med vars hjälp revisionsrätten kan bedöma hur ändamålsenliga de fleråriga korrigeringsmekanismerna är.

20.      Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i anmärkning 6 till Europeiska unionens årsredovisning för budgetåret 2009 har beaktat parlamentets begäran genom att ta med mer detaljerad information om återkrav och finansiella korrigeringar än vad den har gjort tidigare.

21.      Europaparlamentet noterar dessutom den viktiga skillnaden mellan återkrav (belopp som erhållits på felaktiga grunder och som ska återbetalas av mottagarna) och finansiella korrigeringar (korrigering av brister i systemet vars ekonomiska konsekvenser bärs av de nationella skattebetalarna). Parlamentet betonar att mekanismen för finansiella korrigeringar inte bör användas som ett enkelt sätt att undvika att tillämpa ett återkravsförfarande, och att när så är möjligt bör ett återkravsförfarande tillämpas för att se till att de som dragit nytta av belopp som betalats ut på felaktiga grunder inte behåller sådana medel. Parlamentet påminner om sin begäran att samtliga uppgifter om återkrav bör utgöra en integrerad del av och inkluderas i databasen över de slutliga stödmottagarna.

22.      Europaparlamentet beklagar att det för verksamhetsområdet sammanhållning endast hade genomförts 20 procent av de bekräftade beloppen för 2009 och att korrigeringar till ett totalt belopp av 2 332 000 000 EUR ännu inte hade genomförts i slutet av 2009 (årsrapporten, punkt 1.44).

23.      Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelse att kommissionen lägger fram fullständig information om sina återkrav och finansiella korrigeringar. Parlamentet beklagar däremot att kommissionen inte alltid får fullständig och tillförlitlig information från medlemsstaterna.

24.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sina system för att kontrollera, upptäcka och rapportera korrigeringar till kommissionen, och kommissionen att precisera riktlinjerna för ekonomisk rapportering, för att se till att all information om hur de fleråriga korrigeringsmekanismerna fungerar redovisas på lämpligt sätt i räkenskaperna. Parlamentet uppmanar också kommissionen att hålla parlamentet informerat om sina ansträngningar att kontrollera de nationella revisionsmyndigheternas arbete.

25.      Europaparlamentet noterar att det stora flertalet korrigeringar värdemässigt är finansiella korrigeringar som avser medlemsstater eller tredjeländer och inte återvinningar från enskilda stödmottagare som mottagit EU-medel på felaktiga grunder (årsrapporten, punkt 1.50).

26.      Europaparlamentet anser att framtida bestämmelser om unionens budget och program ska föreskriva att outnyttjade EU-medel inte ska återbetalas till medlemsstaterna om en medlemsstat inte har betalat tillbaka belopp till unionen som erhållits på felaktiga grunder, och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till varje finansiell korrigering som ännu inte betalats av medlemsstaterna innan outnyttjade anslag från den årliga budgeten betalas tillbaka till medlemsstaterna.

27.      Europaparlamentet misstänker med oro att medlemsstaterna i det nuvarande systemet, som inte inbegriper några böter och som gör det möjligt att ersätta de flesta av de utgifter som kommissionen eller revisionsrätten funnit vara icke stödberättigande, verkar ha ett begränsat intresse av att utveckla effektiva kontrollsystem som skulle kunna leda till att deras andel av unionens medel minskar. Därför upprepar parlamentet sin ståndpunkt från ansvarsfrihetsresolutionen för 2008 att omfördelning av icke stödberättigande utgifter endast bör tillåtas om dessa upptäcks av medlemsstaterna själva. Parlamentet välkomnar också att kommissionen har utnyttjat den nya möjligheten att omedelbart skjuta upp betalningar och kräver att uppskjutandet av betalningar även i fortsättningen används beslutsamt och konsekvent, och att de beslut som fattas och skälen som ligger till grund för dessa redovisas tydligt för parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett system som straffar lågpresterande medlemsstater och belönar de medlemsstater som presterar bra, genom att minska deras administrativa börda.

28.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en analys av de utbetalande organens förmåga att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter som dessutom grundar sig på förhandsförklaringar och kontroller på plats och jämföra dessa förklaringar och kontroller med den information som lämnats av revisionsrätten, samt kontrollera riktigheten i den information som lämnats av dessa organ de senaste fyra åren.

29.      Europaparlamentet är medvetet om att ett uppskjutande av betalningar ibland kan motverka ett snabbt genomförande, men är övertygat om att i de fall då en hög risk redan förekommer bör tillförlitlighet tillskrivas större betydelse än hastighet.

30.      Europaparlamentet instämmer följaktligen inte i kommissionens uttalande att finansiella korrigeringar utgör ”ett incitament för att medlemsstaterna ska förbättra sina förvaltnings- och kontrollsystem och därigenom förebygga eller spåra och återkräva felaktiga utbetalningar från slutmottagarna” (Europeiska unionens årsredovisning, budgetåret 2009, anmärkning 6, s. 100).

31.      Europaparlamentet noterar att finansiella korrigeringar skulle kunna vara en indikation för huruvida en politik har genomförts i enlighet med fastställda regler, och det regelbundna och ökande antalet finansiella korrigeringar skulle kunna indikera inte bara att kommissionen uppfyller sin tillsynsroll på ett striktare sätt, utan också att de finansiella korrigeringarna bara har haft en begränsad effekt som en förebyggande och strukturell åtgärd. Parlamentet noterar dessutom att medlemsstaternas insatser för att skapa effektiva system påverkas av hur effektiv kommissionens tillsyn är.

32.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens vägledning för rapportering om återkrav. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant analysera medlemsstaternas rapporter om återkrav och vid behov genomföra vidareutbildning.

Medlemsstaternas ansvar och transparens

33.      Europaparlamentet noterar med oro den långsamma takten när det gäller förbättringar av den ekonomiska förvaltningen av unionens medel. Parlamentet noterar samtidigt de upprepade uttalandena från både revisionsrätten och kommissionen om att förvaltnings- och kontrollsystemens kvalitet skiljer sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna och mellan olika program. Parlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt ta hänsyn till dessa skillnader i kontrollsystemen och att tillgängliggöra tydliga utvärderingar över medlemsstaternas ansträngningar att upptäcka oriktigheter för att se till att de medlemsstater som upptäcker en högre grad av oriktigheter på grund av mer betungande kontrollsystem inte misskrediteras vid något tillfälle.

34.      Europaparlamentet instämmer i rådets rekommendation att information om återkrav, finansiella korrigeringar och uppskjutanden bör vara lättillgängliga för allmänheten.

35.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i den sammanfattande rapporten offentliggöra en bedömning av styrkorna och svagheterna i de enskilda medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem på grundval av det granskningsarbete som den redan utför samt annan relevant tillgänglig information. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inkludera en framstegsrapport om förbättringarna i informationen för ansvarsfriheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en ”resultattavla” för kvaliteten på kontrollerna per medlemsstat och politikområde enligt följande matrismodell:

 

Politikområde A

Politikområde B

Politikområde C

Osv.

Medlemsstat A

 

 

 

 

 

Medlemsstat B

 

 

 

 

 

Medlemsstat C

 

 

 

 

 

Osv.

 

 

 

 

 

36.      Europaparlamentet betonar att låga bedrägerinivåer och felprocent skulle kunna betyda brister i kontrollsystemen och vice versa. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att på grundval av konkreta uppgifter per medlemsstat och per politikområde rapportera till parlamentet om förvaltnings- och kontrollmekanismernas ändamålsenlighet och att tillsammans med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) införa striktare kontroller av användningen av unionens medel.

37.      Europaparlamentet ber revisionsrätten att i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt yttra sig om kvaliteten på de nationella revisionsorganen i samband med delad förvaltning, särskilt den tekniska sakkunskapen och oberoendet.

38.      Europaparlamentet noterar att den nuvarande revisionsförklaringen är ett uttalande om lagligheten och korrektheten när det gäller den ekonomiska förvaltningen i unionen generellt sett, och att den inte innehåller någon information om felprocent i enskilda medlemsstater.

39.      Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att analysera om vissa fel förekommer i alla medlemsstaterna med mer eller mindre samma frekvens. Parlamentet konstaterar att om så är fallet bör lösningen vara åtgärder på unionsnivå. Parlamentet konstaterar vidare att om vissa fel främst förekommer i vissa medlemsstater eller regioner, bör andra lösningar förutses.

40.      Europaparlamentet anser att den ”resultattavla” som begärts för kvaliteten på kontrollerna per medlemsstat och politikområde skulle utgöra en viktig del i en sådan analys, och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål följa upp denna begäran från och med sin sammanfattande rapport om 2011 och i tid för ansvarsfrihetsförfarandet för 2010.

41.      Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att i den sammanfattande rapporten offentliggöra klar och entydig information om värdet av de återbetalningskrav som ställts till enskilda medlemsstater, samt en systematisk presentation av resultatet av mekanismerna för återkrav och korrigeringar.

42.      Europaparlamentet noterar att många medlemsstater genomför svåra anpassningar av sina nationella budgetar och att valuta för pengarna, effektivitet och transparens har blivit allt viktigare i samband med de nationella offentliga utgifterna.

43.      Europaparlamentet anser att sådana anpassningar av budgetarna liksom besparingar är viktiga verktyg för att återupprätta allmänhetens förtroende för både de nationella institutionerna och unionens institutioner.

44.      Europaparlamentet anser att säkerställandet av en sund ekonomisk förvaltning och av en budget som är välbalanserad och av lämplig storlek skulle bidra till att ge valuta för pengarna både när det gäller nationella budgetar och unionens budget. Parlamentet anser därför att principerna om valuta för pengarna och transparens är av central betydelse för samtliga åtgärder för att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel.

45.      Europaparlamentet begär därför att kommissionen ska offentliggöra medlemsstaternas årliga sammanfattningar som en del av nästa års ansvarsfrihetsförfarande och utveckla den information som lämnas i dessa sammanfattningar för att ge en meningsfull bild av hur medlemsstaternas ekonomiska förvaltning har fungerat. Parlamentet understryker att ett offentliggörande av medlemsstaternas årliga sammanfattningar bör ses som ett steg mot nationella förvaltningsförklaringar och inte som ett mål i sig.

46.      Europaparlamentet anser att en översyn av budgetförordningen bör baseras på en utvärdering av den nuvarande förordningen och konstaterar att översynen inte är ett självändamål.

Godtagbar risk för fel

47.      Europaparlamentet anser att syftet med kontrollsystemen inte kan vara att eftersträva en nollrisknivå på alla utgiftsområden, inte bara för att detta skulle vara extremt dyrt utan också för att det är osannolikt att en nollrisknivå någonsin kommer att uppnås inom samtliga utgiftsområden. Parlamentet accepterar att en viss felprocent alltid kommer att förekomma vid genomförandet av varje utgiftsprogram. Parlamentet betonar att godta en risk inte är detsamma som att godta ett fel och intygar åter att kommissionen måste fortsätta att ha ett nolltoleranssynsätt på alla fall av bristfällig förvaltning och bedrägeri.

48.      Europaparlamentet noterar att denna diskussion endast pågår på unionsnivå och påminner om att felprocenten för de nationella förvaltningarnas genomförande av nationella program är okända.

49.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera brister i de nuvarande förvaltnings- och kontrollsystemen samt att analysera kostnaden och nyttan med olika möjliga förändringar. Parlamentet understryker att i de fall då det är svårt att uppnå en tillräckligt hög grad av efterlevnad av programregler är ett antal alternativ möjliga, t.ex. förenklade regler, omarbetning av programmet, stramare kontroller eller att programmet av avslutas.

50.      Europaparlamentet understryker att alla jämförelser mellan uppskattad nytta och kostnader för kontroller måste bygga på rimliga garantier för att kontrollerna genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet understryker dessutom att detta för tillfället inte till fullo är fallet, vilket revisionsrätten visat i många år genom att påpeka att förvaltnings- och kontrollsystemen fortfarande endast är delvis effektiva.

51.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen använder sig av begreppet ”godtagbar risk för fel” uteslutande för att hantera risken för fel och som en grund för att avgöra vilken grad av oriktig användning av medel som ska anses vara godtagbar i efterhand. Parlamentet anser att en framåtblickande hållning till ett eventuellt införande av ett heltäckande begrepp för ”godtagbar risk för fel” skulle innebära ett krav i budgetförordningen att kommissionen ska göra en bedömning av risken för oriktig användning för varje utgiftsförslag och att ”godtagbar risk för fel” därför blir ett verktyg när det gäller att skapa effektiva kontroller och minska felen i förvaltningen av unionens medel.

52.      Europaparlamentet begär att man ska utreda skillnaden mellan väsentlighetsnivån, som är knuten till revisionsmetoden och alltså faller under revisionsrättens bedömning, och den godtagbara risken för fel, som är ett begrepp knutet till den internkontroll för vilken kommissionen är ansvarig.

Kommissionens tjänst för internrevision (IAS)

53.      Europaparlamentet noterar att internrevisionen inom kommissionen utförs av den horisontella tjänsten för internrevision (IAS) och av de vertikala internrevisionsenheterna i varje generaldirektorat. Parlamentet anser att denna modell endast kan vara effektiv om det arbete som utförs av IAS är tillförlitligt. Parlamentet noterar dock att en granskning av internrevisionsenheternas granskningsresultat som görs av IAS skulle kunna uppfattas som en övervakningsåtgärd, och skada förbindelserna mellan IAS och internrevisionsenheterna.

54.      Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra en extern kvalitetskontroll av samtliga internrevisionsenheter i kommissionen och informera parlamentet om resultatet.

55.      Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska se till att de personer som sköter bokföringen inte ingår i samma hierarki som de som har befogenhet att överföra medel, genom att kommissionen tillämpar de vanliga reglerna för säkerhet och uppdelning av befogenheter när det gäller internkontroll inom likviditetsförvaltningen.

56.      Europaparlamentet noterar kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner som genomförts under 2009 (KOM(2010)0447) och att kommissionens internrevisor anser att det är nödvändigt med en överblick på institutionsnivå, om gemensamma förfaranden, såsom hantering av riskanalys och verksamhetskontinuitet, ska kunna erbjuda ett effektivt skydd för hela institutionen och för att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning.

57.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra lämpliga organ ansvariga för att denna överblick erhålls och för att utfärda lämpliga rekommendationer samtidigt som ansvaret för genomförandet av varje process inte får minska. Parlamentet rekommenderar att kommissionens styrning av verksamheten anpassas för att möjliggöra en förbättrad överblick på institutionsnivå. Parlamentet skulle uppskatta att få information i god tid om utvecklingen i denna fråga.

58.      Europaparlamentet uppmanar IAS att avsätta en del av sina resurser till en utredning av huruvida de viktigaste generaldirektoratens utgifter är effektiva, ekonomiska och ändamålsenliga, och därigenom komplettera de nuvarande redovisningsrevisionerna och granskningarna av regelefterlevnad.

59.      Europaparlamentet uppmanar också IAS att granska vilken metod som ska användas för utarbetandet av utvärderingsrapporten i enlighet med artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och för att bedöma det arbete som utförts.

Samordnad granskning

60.      Europaparlamentet begär att det införs en modell för samordnad granskning som innebär att granskningar genomförs, redovisas och rapporteras enligt en gemensam standard, i enlighet med revisionsrättens förslag i dess yttrande nr 2/2004, som vid upprepade tillfällen fått stöd av parlamentet, och som innebär att varje kontrollnivå bygger på föregående nivå i syfte att minska revisionsobjektets börda och öka kvaliteten på granskningsverksamheten utan att för den skull undergräva de berörda revisionsorganens oberoende. Parlamentet anser att de interna kontrollerna ska ge en rimlig säkerhet om transaktionernas laglighet och korrekthet, och om att principerna om ekonomi, effektivitet och ändamålsenlighet följs, och understryker att kontrollerna bör samordnas för att undvika onödigt dubbelarbete. Parlamentet påpekar att revisionsrätten är unionens externa granskare och därför inte en del av internkontrollen.

61.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om möjligheten att införa en modell för samordnad granskning som kan tillämpas för unionens budget och därmed avsluta den nuvarande ordningen med internkontrollsystem sida vid sida på nationell nivå och unionsnivå. Kommissionen uppmanas att anta en riskbaserad metod för revisionsstickproven snarare än en metod baserad på statistiska stickprov.

62.      Europaparlamentet påminner om sin åsikt i punkt 65 i sin resolution av den 27 april 2006[90] om ansvarsfrihet för budgetåret 2004 där parlamentet uppmanade ”nationella revisionsorgan att ta sitt ansvar vid kontrollen av lokal användning av EU‑medel och därmed göra eventuella överväganden om att inrätta nationella kontor under Europeiska revisionsrätten onödiga”. Om nationella revisionsorgan inte är villiga att ta över kontrollen av utgifterna från unionens budget för offentliga organ inom sina medlemsstater, anser parlamentet att man bör överväga att omorganisera revisionsrätten så att vissa av dess ledamöter har ansvar för fastställda politikområden medan andra har ansvar för grupper av medlemsstater. Parlamentet konstaterar att eftersom antalet ledamöter av revisionsrätten så gott som fördubblats under de senaste åren, medan antalet politikområden inte har gjort det, bör revisionsrätten ha kapacitet att klara detta.

Transparens

63.      Europaparlamentet noterar domstolens dom i de förenade målen Volker och Markus Schecke GbR C-92/09 och Hartmut Eifert C-93/09[91] och det efterföljande behovet av ”en balanserad avvägning mellan, å ena sidan, unionens intresse av att säkerställa insyn i unionens verksamhet samt en optimal användning av allmänna medel och, å andra sidan, ingreppet i de berörda stödmottagarnas rätt till respekt för privatlivet, i allmänhet, och deras rätt till skydd för personuppgifter, i synnerhet” (Volker och Markus Schecke GbR (C-92/09) punkt 77 i domen). Parlamentet betonar dock att domstolen har påmint om att öppenhetsprincipen är giltig (Volker och Markus Schecke, punkt 68) enligt artiklarna 1 och 10 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 15 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och har också understrukit att ”offentliggöra de berörda stödmottagarnas namn på en webbplats [...] stärker allmänhetens insyn i hur dessa medel används och bidrar till att allmänna medel används på bästa sätt” (Volker och Markus Schecke, punkt 75).

64.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa domstolens begäran och snarast föreslå kriterier där allmänintresset när det gäller öppenhet bör prioriteras framför skyddet av EU-stödmottagares personuppgifter. Parlamentet påminner om att domstolen har föreslagit kriterier, som ”de perioder under vilka personerna tog emot stöd samt stödets frekvens, typ eller omfattning” (Volker och Markus Schecke GbR C‑92/09, punkt 89).

65.      Europaparlamentet ber kommissionen att i budgetförordningen, sektorslagstiftning eller annan rättsakt fastställa de kriterier som domstolen nämner på ett sätt som möjliggör en hög öppenhetsnivå och som garanterar att uppgifter om mottagare som uppfyller dessa kriterier åter kan offentliggöras. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att övervaka medlemsstaternas skyldighet att offentliggöra uppgifterna på ett korrekt sätt och i tid och begär att kommissionen presenterar resultaten av sin övervakning i nästa sammanfattande rapport.

66.      Europaparlamentet påminner om sin begäran i resolutionen om ansvarsfrihet för budgetåret 2008 att man skulle standardisera uppbyggnaden och presentationen av stödmottagarnas uppgifter på nationella, regionala och internationella webbplatser, inbegripet uppgifter om mottagare och deras projekt.

67.      Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att transparens är ett av huvudinstrumenten när det gäller att åstadkomma lagliga och korrekta utgifter och anser att målet bör vara att det skapas ett enda heltäckande system på Internet (en central databas), som är lättillgängligt för vem som helst och som därför skulle göra det möjligt för allmänheten att få lätt tillgång till fullständig och heltäckande information om unionens utgifter per budgetpost och stödmottagare. Parlamentet betonar att kommissionen ska samla uppgifter om stödmottagare i denna centrala databas och göra de insamlade uppgifterna lättillgängliga och användarvänliga. Parlamentet begär vidare att uppgifterna ska offentliggöras i ett jämförbart, maskinläsligt, sökbart och öppet dataformat på ett av unionens officiella språk.

68.      För att öka transparensen föreslår Europaparlamentet att den centrala databasen med stödmottagarna inte bara ska göra det möjligt att följa penningflödena i belopp utan också kopplingarna mellan olika aktörer i projektet på olika nivåer, samtidigt som skyddet av den personliga integriteten alltid måste beaktas.

69.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att den vid upprättandet av den centrala databasen söker inspiration från ”American Recovery Accountability and Transparency Board” och dess webbplats (www.recovery.gov).

Utvärderingar

70.      Europaparlamentet betonar att följande tre mål måste eftersträvas om allmänheten ska ha förtroende för unionens budget:

–         Räkenskaperna ger en sann och rättvisande bild av unionens finansiella ställning.

–         Alla utgifter är ”lagliga och korrekta” och får en positiv revisionsförklaring från revisionsrätten.

–         Alla utgifter leder till de resultat som de var avsedda för.

Parlamentet noterar att även om de två första målen är säkrade, kan faktiskt fortfarande betydande resurser slösas bort, om inte tillräcklig uppmärksamhet och ges till det tredje.

71.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sina system för utvärdering av utgiftsprogrammens effektivitet i syfte att bedöma huruvida de tillför ett mervärde, ger valuta för pengarna och uppnår de mål för vilka de inrättades. Parlamentet betonar att sådana utvärderingar bör vara oberoende både under genomförandet och under bedömningen. Parlamentet begär därför att oberoende utvärderingar ska överlämnas till parlamentet och dess relevanta utskott för granskning.

Den permanenta krismekanismen

72.      Europaparlamentet noterar slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28−29 oktober 2010 (EUCO 25/1/10) och att ”stats- och regeringscheferna [enats] om behovet av att medlemsstaterna upprättar en permanent krismekanism för att trygga hela euroområdets finansiella stabilitet”.

73.      Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att överväga följande frågor vid planeringen av en permanent krismekanism:

–         Inrättande av lämpliga arrangemang för en offentlig extern revision och redovisnings- och ansvarsskyldighet samt full transparens när det gäller den permanenta krismekanismen.

–         Uppgifternas och statistikens tillförlitlighet måste garanteras.

–         Bestämmelserna om ansvar och rapportering ska vara tydliga, och alla sektorer vars ekonomiska förpliktelser kommer att beröras ska även delta i inrättandet av mekanismen.

–         Parlamentets politiska kontroll av alla emissioner av euroobligationer i allmänhet, och av den permanenta krismekanismen i synnerhet, ska preciseras.

Uppgiftslämnare

74.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den information och utbildning som ges till personal angående ”Avdelning II: Tjänstemännens rättigheter och skyldigheter” i tjänsteföreskrifterna för att försäkra sig om att all personal är förtrogen med villkoren och i synnerhet med skyldigheterna enligt artikel 22a(96). Kommissionen ombeds att tillhandahålla parlamentets behöriga utskott detaljerade uppgifter om det arbete som vidtagits inom detta område.

Europaskolorna

75.      Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inte fann några fel som gav anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i de granskade räkenskaperna eller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.

76.      Europaparlamentet uppmanar kansliet för Europaskolornas generalsekreterare att utan dröjsmål se till att det görs en noggrann uppföljning av revisionsrättens rekommendationer från 2008 och 2009.

77.      Europaparlamentet pekar på en ökning av de totala kostnaderna då lärare som utsetts av medlemsstaterna varit frånvarande under långa perioder och måst ersättas av deltidslärare. Parlamentet väntar sig att skolorna ska kunna tillhandahålla beloppen för dessa extrakostnader.

Omarbetning av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen

78.      Europaparlamentet noterar att unionens rykte till stor del är beroende av allmänhetens uppfattning om dess förvaltning. Parlamentet konstaterar att den senaste omarbetningen av tjänsteföreskrifterna varken anpassade bestämmelserna i denna till förändrade arbetsförhållanden eller ledde till en lönepolitik som ger lika lön för lika arbete. Den innehåller föråldrade förmåner och fördelar. Kommissionen uppmanas att lägga fram förslag till en omfattande modernisering av tjänsteföreskrifterna, inbegripet ett avskaffande av föråldrade förmåner och fördelar.

79.      Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 56 i tjänsteföreskrifterna har tjänstemän i tjänstegrupp AD och tjänstegrupp AST 5–11 som arbetar övertid inte rätt till kompensationsledighet eller ersättning. Parlamentet välkomnar flexibla lösningar med en bra balans mellan arbete och privatliv. Kommissionen uppmanas dock att respektera bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna vid tillämpningen av detta system för flexibel arbetstid.

80.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avskaffa föråldrade bestämmelser som avståndsrelaterade reseersättningar och extra resdagar, vilket inte återspeglar moderna reseinfrastrukturer vare sig i tidsåtgång eller i pris, samt även anpassa unionens förvaltning till förändringar i medlemsstaternas statsförvaltningar.

81.      Europaparlamentet anser att den demografiska utmaningen är en nyckelfaktor för den framtida personal- och budgetutvecklingen. Kommissionen uppmanas att bedöma modererande faktorer som en ökning av veckoarbetstiden och en höjning av pensionsåldern. En översyn behövs av lönerna för nyanställd personal på AD 5‑ingångsnivå för specialiserade yrken för att garantera att unionen är konkurrenskraftig som arbetsgivare.

82.      Europaparlamentet är oroat över att nyrekryterade EU-tjänstemän kanske tidigare arbetat för underrättelsetjänster. Kommissionen uppmanas att se till att de, genom en förklaring på heder och samvete från nyanställd personal vid alla institutioner och organ, inte har varit eller är knutna till sådana tjänster.

B.       SÄRSKILDA SLUTSATSER

83.      Europaparlamentet välkomnar de konkreta åtgärder och åtföljande tidsramar som kommissionen lagt fram som ett resultat av konstruktiva diskussioner inom ansvarsfrihetsförfarandet.

Jordbruk och naturresurser – 56 300 000 000 EUR

84.      Europaparlamentet välkomnar att kommissionen lyckats få ner felprocenten till omkring två procent under de senaste åren. Parlamentet konstaterar dock att felprocenten steg en aning under 2009.

85.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att minskningen i felprocent blir en trend som bibehålls från år till år för att garantera att regelbrotten upphör.

86.      Europaparlamentet påminner om att så gott som samtliga utgifter för politikområdet jordbruk och landsbygdens utveckling genomförs med delad förvaltning.

87.      Europaparlamentet noterar att revisionsrätten på grundval av sina granskningsresultat uppskattar att den mest sannolika felprocenten för verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser, som upptar nästan hälften av budgeten, ligger på mellan två och fem procent.

88.      Europaparlamentet noterar vidare att av de 241 transaktioner som granskades innehöll 66 transaktioner (27 procent) fel och att 42 (64 procent) av dessa transaktioner hade kvantifierbara fel som särskilt gällde fel i samband med stödberättigande och riktighet till följd av att stödberättigande mark redovisats som större än vad den var.

89.      Europaparlamentet anser att effektiviteten i utgiftsområdena som helhet, inte bara enskilda projekt, måste utvärderas utifrån den övergripande trenden för fel.

90.      Europaparlamentet konstaterar förbättringar i det integrerade systemet för förvaltning och kontroll (IACS) i Grekland efter att parlamentet flera gånger uppmärksammat frågan.

91.      Europaparlamentet påminner dock om att revisionsrätten under de senaste åren har funnit att IACS effektivitet påverkats negativt av oriktiga uppgifter i databaserna, ofullständiga korskontroller eller otillfredsställande eller ofullständig uppföljning av anomalier.

92.      Europaparlamentet noterar att revisionsrätten vid sin granskning av åtta utbetalande organ konstaterade att kontrollsystemen var effektiva när det gällde att garantera korrekta betalningar i endast ett organ, delvis effektiva i fyra organ och ineffektiva i de återstående tre organen.

93.      Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att systemen för övervakning och kontroll inom verksamhetsområdet jordbruk och naturresurser i bästa fall var delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera att betalningarna är korrekta.

94.      Europaparlamentet noterar vidare att revisionsrätten drar slutsatsen att IACS är i behov av betydande förbättringar i tre av åtta granskade utbetalande organ.

95.      Europaparlamentet noterar vidare att revisionsrätten fann att den årliga verksamhetsrapporten och förklaringen från generaldirektören för jordbruk bara delvis tillhandahöll en rättvis bedömning av den ekonomiska förvaltningen med avseende på betalningarnas korrekthet.

96.      Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas praxis att självständigt definiera utnyttjad jordbruksmark leder till betydande felfördelningar av arealstöd. Parlamentet förväntar sig att kommissionens utvärderingsrapport uppmärksammar denna praxis och illustrerar den med exempel.

97.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen

–         att förbättra tillförlitligheten och fullständigheten när det gäller de uppgifter som registreras i systemet för identifiering av jordbruksskiften,

–         att vidta proaktiva åtgärder för att tillse att alla IACS-databaser tillhandahåller en tillförlitlig och fullständig verifieringskedja för alla genomförda ändringar, och då rikta särskild uppmärksamhet på de länder som är kända för att ha dåliga meriter,

–         att klargöra och ytterligare skärpa bestämmelserna så att direktstöd från EU inte betalas ut till sökande som varken har använt marken för jordbruksverksamhet eller aktivt hållit den i god jordbrukshävd och bevarat miljön,

–         att se över och förbättra riktlinjerna när det gäller det arbete som ska utföras av de attesterande organen, i synnerhet arbetet i samband med valideringen av medlemsstaternas kontroll- och inspektionsstatistik, och att förse parlamentet med antalet och en bedömning av huruvida de nuvarande utbetalande organen är sunda,

–         att ytterliga minska byråkratin, förenkla förfarandena och undvika negativa konsekvenser för jordbrukarna till följd av de många befintliga, delvis motsägelsefulla, bestämmelserna,

–         att regelbundet informera parlamentet om hur arbetet fortskrider.

98.      Europaparlamentet anser att trepartssammanträdena med revisionsrätten, kommissionen och de nationella myndigheterna, som visade sig vara viktiga för den ömsesidiga förståelsen för och bedömningen av problem i samband med de årliga revisionsförklaringarna inom sammanhållningspolitiken, bör utsträckas till att omfatta jordbruks- och naturresurspolitiken för att underlätta en harmoniserad tolkning och tillämpning av bestämmelserna för förvaltning och kontroll av utbetalningar och ett samordnat angreppssätt hos kommissionen och revisionsrätten.

99.      Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kontrollen av överensstämmelse i alltför hög grad betonar schablonkorrigeringar och korrigeringar i överensstämmelsebesluten som inte gäller den slutliga stödmottagaren.

Sammanhållning – 35 500 000 000 EUR

100.    Europaparlamentet påminner om att förvaltningen av sammanhållningsutgifterna delas med medlemsstaterna, att pengarna betalas ut genom ett stort antal fleråriga operativa program, att kommissionen godkänner operativa program baserade på förslag från medlemsstaterna och att medlemsstaterna väljer vilka enskilda projekt som ska ingå i de operativa programmen.

101.    Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna medfinansierar projekten inom sammanhållningsområdet. Effektiva förvaltnings- och kontrollsystem är av intresse för de medlemsstater som deltar med nationell medfinansiering. Kommissionen uppmanas arbeta målmedvetet för att förbättra förvaltnings- och kontrollsystemen och rätta till systemets tillfälliga svagheter.

102.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten uppskattar att den mest sannolika felprocenten för sammanhållningspolitiken är över fem procent. Parlamentet noterar att felfrekvensen fortsätter att minska för tredje året i rad.

103.    Europaparlamentet noterar också att 36 procent av utbetalningarna till projekt var behäftade med fel, och att detta fortfarande är det område som har den högsta felprocenten.

104.    Europaparlamentet anser att inte bara de enskilda projekten utan även själva utgiftsområdena måste utvärderas vad gäller den övergripande trenden för fel.

105.    Europaparlamentet konstaterar att regelverket för sammanhållningspolitiken är mycket komplext och kräver anpassning till både nationella krav, inbegripet regionala och lokala befogenheter, och en uppsättning politikområden och bestämmelser på unionsnivå, t.ex. sådana som hänför sig till offentlig upphandling och statligt stöd, den stora mängden myndigheter som ansvarar för sammanhållningspolitikens genomförande i medlemsstaterna samt den ännu större mängd som gynnas av och tar emot unionsstöd.

106.    Europaparlamentet anser att denna komplexitet är en viktig aspekt att beakta när man beslutar om förbättringar och förenklingar.

107.    Europaparlamentet noterar att en stor del av den uppskattade felprocenten kan hänföras till fel avseende stödberättigande och allvarliga överträdelser av bestämmelserna för offentlig upphandling. Parlamentet noterar också att överträdelserna av bestämmelserna för offentlig upphandling ensamma står för 43 procent av alla kvantifierbara fel och utgör ca tre fjärdedelar av den uppskattade felprocenten.

108.    Europaparlamentet konstaterar att överträdelserna av bestämmelserna för offentlig upphandling visar att den inre marknaden ännu inte har fullbordats. Parlamentet uppmanar kommissionen och revisionsrätten att inrätta en plattform för samrådsprocessen avseende de metoder som används, med tanke på de allvarliga regelbrott som upptäckts inom den offentliga upphandlingen.

109.    Europaparlamentet konstaterar vidare att olika intressen utan tvekan kommer att påverka hur medlemsstaterna verkligen lever upp till kontrollkraven, i den utsträckning som unionens utgifter inom respektive medlemsstat och nationella bidrag till unionens budget från respektive medlemsstat berörs.

110.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera orsakerna till dessa brott mot reglerna för offentlig upphandling och att samarbeta målmedvetet med medlemsstaterna för att lösa de problem som man har identifierat.

111.    I detta sammanhang välkomnar Europaparlamentet kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling – Med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad (KOM(2011)0015). Rådet och kommissionen uppmanas att avsluta antagandet av reformen av unionens grundläggande regler för offentlig upphandling (direktiven 2004/17/EG[92] och 2004/18/EG[93]) senast 2012.

112.    Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten också fann ett väsentligt antal brister i upphandlings- och kontrakteringsförfarandena.

113.    Europaparlamentet noterar att avseende minst 30 procent av de fel som revisionsrätten konstaterade hade medlemsstaternas myndigheter med ansvar för genomförande av de operativa programmen tillgång till information som de hade kunnat utnyttja för att upptäcka och åtgärda felen innan de attesterade utgifterna till kommissionen.

114.    Europaparlamentet anser att denna iakttagelse allvarligt ifrågasätter effektiviteten i ett system där medlemsstaterna har huvudansvaret för att de deklarerade utgifterna är korrekta.

115.    Europaparlamentet påminner om att förvaltningskontroller är ett nyckelinstrument för att förhindra regelbrott, och beklagar att för 11 av 16 granskade operativa program överensstämde de kontroller som genomfördes av medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter endast till viss del med bestämmelserna i regelverket.

116.    Europaparlamentet noterar att totalt sett stämde tillsyns- och kontrollsystemen för programperioden 2007–2013 endast till viss del överens med regelverkets granskade nyckelbestämmelser.

117.    Europaparlamentet noterar att de slutgiltiga siffrorna endast kan fastställas för de budgetår som kan anses vara avslutade, och just nu är 2004 det senaste budgetåret som kan anses vara avslutat.

118.    Europaparlamentet påminner om att det i kommissionens roll ingår att ge medlemsstaterna vägledning och utveckla god praxis hos de nationella organen. Alla kommissionens generaldirektorat uppmanas att ytterligare förbättra sitt arbete i detta avseende.

119.    Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas förvaltningar i stor utsträckning är intressenter i den politik som de genomför genom delad förvaltning. I detta hänseende är den förvaltning som delas mellan kommissionen och medlemsstaterna beroende av en atmosfär av ömsesidig respekt och erkänsla mellan de berörda förvaltningarna. Parlamentet understryker att denna atmosfär kan förstärkas ytterligare i den dagliga förvaltningen och kontakterna därvid mellan kommissionen och medlemsstaternas administrationer.

120.    Europaparlamentet begär att kommissionen kartlägger och sprider bästa praxis bland medlemsstaterna så att medlen utnyttjas i högre utsträckning och betalningsströmmarna når mottagarna smidigare, genom att ändra och förenkla strukturfondernas genomförandeförordningar på de nationella förvaltningarnas nivå.

121.    Europaparlamentet är oroat över att det, enligt Olaf, finns allt fler belägg för att strukturfondsbedrägerierna i många fall är organiserade och planerade och inte har uppkommit chansartat. Parlamentet uppmanar alla intressenter i medlemsstaterna och unionens institutioner att bedriva ett nära samarbete för att komma till rätta med detta problem. (Olafs årsrapport 2010. s. 41.)

122.    Europaparlamentet beklagar att medlemsstaternas årliga sammanfattningar om strukturfonderna var försenade, och att det därför inte är möjligt att erhålla tillräcklig säkerhet om lagligheten när det gäller genomförandet av de regionala programmen. Detta är en tillräcklig grund för att avbryta utbetalningar från strukturfonderna till medlemsstaterna.

123.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för översynen av budgetförordningen utreda om de obligatoriska nationella förvaltningsförklaringarna är effektiva när det gäller att stimulera eller avskräcka, liksom vilka fördelar och förbättringar de kan innebära för en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet anser att man dessutom bör beakta att under perioden 2007–2013 har betydande ändringar införts i förvaltnings- och kontrollsystemen och att det därför är nödvändigt att utvärdera resultaten av dessa innan man inför ytterligare förbättringar. Införandet av ett sådant instrument bör verkligen göra det möjligt för kommissionen att kunna fullfölja sitt uppdrag att kontrollera medlemsstaterna och se till att nationella förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt.

124.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera kontakterna med medlemsstaternas förvaltningar i syfte att ömsesidigt utbyta information för att omedelbart tackla olösta frågor.

125.    Europaparlamentet är synnerligen oroat över den låga standarden på vissa medlemsstaters förvaltnings- och kontrollsystem och hur långsamt dessa system förbättras.

126.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i budgetförordningen föra in ett krav på obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar, undertecknade på ministernivå och vederbörligen granskade av en oberoende revisor, som ett avgörande första steg mot större nationellt ansvar för unionens utgifter. Utan införandet av ett sådant instrument kommer kommissionen inte att kunna fullfölja sitt uppdrag att kontrollera medlemsstaterna och se till att nationella förvaltnings- och kontrollsystemen fungerar effektivt.

127.    Europaparlamentet vill fästa uppmärksamheten på sin arbetsordning, särskilt artikel 6.3 i bilaga VI, enligt vilken talmannen, ”på grundval av ett betänkande från utskottet med ansvar för frågor som rör budgetkontroll [...], på parlamentets vägnar och i enlighet med artikel 265 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [kan] väcka talan inför Europeiska unionens domstol mot berörd institution för underlåtenhet att utföra de förpliktelser som anges i kommentarerna till beslutet om ansvarsfrihet eller andra resolutioner som avser genomförande av utgifter”. Dessutom påminner parlamentet om att det är nödvändigt att effektivt införa regelbundna trepartssammanträden i enlighet med budgetförfarandet, enligt vad som avses i artikel 324 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

128.    Europaparlamentet beklagar att de attesterande myndigheterna enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[94] saknar konsekventa och tydliga revisionsstandarder. Kommissionen uppmanas att inrätta en arbetsgrupp tillsammans med medlemsstaterna för att förbereda enhetliga revisionsstandarder för att ytterligare förbättra de attesterande/granskande myndigheternas granskningsarbete.

129.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med antalet befintliga förvaltningsmyndigheter och en bedömning av huruvida dessa myndigheter är tillförlitliga.

Forskning, energi och transport – 8 000 000 000 EUR

130.    Europaparlamentet erinrar om att merparten av utgifterna för detta verksamhetsområde verkställs av kommissionen genom direkt centraliserad förvaltning och, i allt större utsträckning, genom indirekt centraliserad förvaltning via byråer och gemensamma företag.

131.    Europaparlamentet noterar att den mest sannolika felprocent som beräknats av revisionsrätten för detta verksamhetsområde ligger mellan två och fem procent.

132.    Europaparlamentet noterar vidare att revisionsrätten ansåg att förvaltnings- och kontrollsystemen endast delvis var ändamålsenliga när det gällde att garantera att transaktionerna var korrekta.

133.    Europaparlamentet noterar att den viktigaste felkällan inom detta verksamhetsområde fortfarande är att forskningsprojekt får för högt redovisade personalkostnader och indirekta kostnader ersatta. Parlamentet noterar också en ökning av antalet reservationer avseende direkt förvaltning (från 4 till 9), huvudsakligen som en följd av invecklade stödkriterier.

134.    Europaparlamentet konstaterar också att mot bakgrund av forskningens och utvecklingens särskilda betydelse för unionens ekonomi är det särskilt oroande med fel inom detta område.

135.    Europaparlamentet erinrar om att för sjätte ramprogrammet ska stödmottagarnas redovisningar av kostnader som man begärt ersättning för åtföljas av ett revisionsintyg utfärdat av en oberoende revisor som intygar att han eller hon har uppnått rimlig säkerhet om att de redovisade kostnaderna uppfyller kraven för stödberättigande. Parlamentet riktar uppmärksamheten på det faktum att kommissionen medger att de fastställda godkännandekriterierna för att få ett intyg är för stränga.

136.    Europaparlamentet är oroat över att revisionsrätten upptäckte fel i 43 procent av de granskade kostnadsredovisningarna – både för 2009 och 2008 – för vilka den attesterande revisorn hade avgett ett uttalande utan reservation innan de lämnats in för ersättning.

137.    Europaparlamentet noterar att det belopp för icke stödberättigande kostnader som kommissionen återvann under 2009 visserligen ökade betydligt, men det utestående återkravsbeloppet uppvisade en liknande ökning och har nästan tredubblats till 31 500 000 EUR.

138.    Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att allmänheten känner tilltro när det gäller forskning, energi och transporter, eftersom dessa områden förväntas öka sina andelar av unionens budget under de kommande åren.

139.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de oberoende revisorer som felaktigt har attesterat kostnadsredovisningar uppmärksammas på kriterierna för stödberättigande för de redovisade kostnaderna och om möjligt ställs till svars, att se över hur systemet för attestering av stödmottagarnas metoder för kostnadsberäkning fungerar, att minska eftersläpningen i återvinningen av felaktigt utbetalda belopp och vid behov införa påföljder, att ytterligare förenkla reglerna för forskningsfinansiering, att betydligt förbättra de små och medelstora företagens tillgång till forskningsmedel samt att garantera en korrekt redovisning av hur EU-medel används.

140.    Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att den ska genomföra rättssäkerhet genom att avstå från att retroaktivt tillämpa en strängare definition av reglerna för deltagande och från att be stödmottagarna att räkna om de finansieringsöversikter som kommissionen redan godkänt, så att behovet av efterhandskontroller och retroaktiva korrigeringar minskar. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt och med urskiljning lösa tidigare situationer orsakade av pågående kontroller, samtidigt som principen om sund ekonomisk förvaltning respekteras. Parlamentet föreslår att dessa dispyter som orsakats av tidigare situationer löses genom en överenskommelse baserad på, till exempel, en oberoende ny revision och/eller genom ingripande av en oberoende ombudsman utsedd för ärendet.

141.    Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har börjat tillämpa sina sanktioner inom forskningsområdet (34 fall, 514 330 euro återvunna), men stöder inte desto mindre internrevisionstjänstens slutsats att det behövs en kraftfull mekanism för upptäckt av bedrägerier.

142.    Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att se till att internrevisionstjänsten utövar samma befogenheter över de organ som EU inrättar och som är juridiska personer vilka tar emot bidrag från budgeten (unionens gemensamma företag), som den utövar över kommissionens avdelningar enligt artikel 185.3 i den allmänna budgetförordningen.

143.    Europaparlamentet anser att det åttonde ramprogrammet bör utgå från ett helt nytt synsätt som omfattar införandet av ett bonussystem som delvis ersätter det nuvarande förskottsbetalningssystemet och större tillgång till riskkapital för att öka effektiviteten.

Bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning – 6 600 000 000 EUR

144.    Europaparlamentet påminner om att merparten av utgifterna inom detta verksamhetsområde förvaltas direkt och centralt av kommissionens avdelningar, antingen vid huvudkontoret eller vid unionens delegationer (”Europeiska unionens delegationer” efter det att fördraget om Europeiska unionens funktionssätt trädde i kraft). Parlamentet noterar också att delad förvaltning blir allt vanligare, t.ex. inom livsmedelsmekanismen.

145.    Europaparlamentet anser att effektiviteten i själva utgiftsområdena, inte bara enskilda projekt, måste utvärderas utifrån den övergripande trenden för fel.

146.    Europaparlamentet noterar att den mest sannolika felprocent som beräknats av revisionsrätten ligger mellan två och fem procent.

147.    Europaparlamentet noterar vidare revisionsrättens övergripande bedömning att systemen för övervakning och kontroll bara delvis är ändamålsenliga.

148.    Europaparlamentet noterar också att revisionsrätten fann att de årliga verksamhetsrapporterna och uttalandet från generaldirektören för EuropeAid endast ger en delvis rättvis bedömning av den ekonomiska förvaltningen när det gäller korrekthet.

149.    Europaparlamentet konstaterar att utvärderingen av förvaltnings- och kontrollsystem i kandidatländerna och de potentiella kandidatländerna är en fortlöpande process inom den ram som definieras i färdplanen för den decentraliserade förvaltningsprocessen för ett instrument för föranslutningsstöd, som leder till att kommissionen beviljar förvaltningsbefogenheter för en viss komponent, ett visst program eller en viss åtgärd inom instrumentet för föranslutningsstöd.

150.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedriva ett nära samarbete med kandidatländer och potentiella kandidatländer för att effektivt förbättra förvaltnings- och kontrollsystem, främja bästa praxis för att bekämpa bedrägerier, och att se till att ländernas rutiner stämmer överens med unionens alla bestämmelser och standarder.

151.    Europaparlamentet beklagar att vissa potentiella kandidatländer fortsätter att anställa personer inom den offentliga sektorn i strid med lagstiftningen för denna sektor. Det är beklagligt att rättssystemet i många fall fungerar dåligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse alla potentiella kandidatländer med nödvändig know-how och institutionell kunskap för att effektivt kunna bekämpa korruptionen samt att fortsätta de reformer som krävs.

152.    Europaparlamentet är oroat över den höga andelen underkännanden i länder med decentraliserat genomförande, d.v.s. där unionens delegationer kontrollerar upphandlingsakterna i förväg. Det är tydligt att de nationella myndigheterna i dessa länder verkar ha svårigheter att genomföra de avgörande förbättringar som är nödvändiga för att kommissionens förhandskontroller ska bli onödiga. Kommissionen och kandidatländerna uppmanas att förbättra dialogen och se till att samarbetet blir effektivt.

153.    Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2009 om måluppfyllelse i kommissionens projekt inom området rättsliga och inrikes frågor för västra Balkan.

154.    Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens positiva bedömning av de tillsyns- och kontrollsystem som används för humanitärt bistånd. Dock uppmanas kommissionen att fästa större avseende vid och dra full nytta av uppföljningen av svagheter som avslöjats genom dess granskningar av de genomförande parterna samt följa upp i vilken utsträckning som centrumen för upphandling av humanitärt stöd utnyttjas.

155.    Europaparlamentet uppmanar efterföljaren till GD Yttre förbindelser att färdigställa sin metod för efterhandskontroll och omgående följa internrevisorns rekommendationer i detta avseende.

156.    Europaparlamentet uppmanar GD Utvidgning att utarbeta och införa mekanismer för att underlätta analysen och uppföljningen av resultaten av genomförda övervakningsuppdrag och att avsätta tillräckliga resurser till analys av de utestående slutredovisningar som lämnats in av de medlemsstater som nyligen har gått med i unionen, men som avser föranslutningsperioden.

157.    Europaparlamentet uppmanar GD Humanitärt bistånd att bättre bedöma underlaget till förslag till åtgärder för humanitärt bistånd (till exempel införa standardiserade utvärderingsrapporter) och att i sin verksamhetsrapport för 2010 rapportera om sina erfarenheter av livsmedelsmekanismens genomförande.

158.    Europaparlamentet noterar att det också kan uppstå negativa effekter av bistånd till tredjeländer, t.ex. när korrupta regeringar förvaltar medlen illa, och arbetet med att förebygga sådana effekter måste få högsta prioritet.

159.    Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har spenderat 396 000 000 EUR mellan 2007 och 2010 för att stödja kandidatländer i deras ansträngningar att förbättra rättssystemen och korruptionsbekämpningen, och välkomnar de framsteg som har gjorts på detta område. Dock varnar parlamentet för alltför stor optimism och ber kommissionen styrka att dessa pengar används effektivt och visa huruvida förbättrade kontrollsystem faktiskt leder till skärpta sanktioner mot korrupta aktörer, inklusive fall med högt uppsatta personer, huruvida lagarna tillämpas helt och fullt samt huruvida reformerna fortsätter.

160.    Europaparlamentet noterar med oro de brister som revisionsrätten har konstaterat i systemen för decentraliserad förvaltning i Kroatien och Turkiet. Kommissionen ombeds rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med detta problem och att presentera en bedömning av hur stora belopp som eventuellt är felaktigt utbetalade.

161.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, och särskilt dess generaldirektorat för utvidgning (GD ELARG), att öka sina ansträngningar att behandla slutredovisningarna i Phareprogrammet, Cardsprogrammet och övergångsordningen, och att sedan avsluta dessa program med omsorg och i rätt tid.

162.    Europaparlamentet beklagar att en stor del av föranslutningsstödet behandlas under kapitlen 3 (jordbruk – 254 000 000 EUR) och 4 (sammanhållning – 65 000 000 EUR) i revisionsrättens årsrapport. Parlamentet är förvånat över att revisionsrättens årsrapport till skillnad från föregående år inte innehåller någon information om granskningsbesök per land för länder utanför unionen.

163.    Europaparlamentet beklagar att GD Regio inte gjorde några granskningsresor till Kroatien 2009, trots att det varit stora problem med upphandlingsförfarandet där.

164.    Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen att informera internationella organisationer om att ett krav för att få EU-stöd i framtiden är en verifierbar försäkran i form av en förklaring.

165.    Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att förklara hur det kommer sig att urvalet transaktioner för kapitlet om bistånd till tredje land gav en relativt låg felprocent (13 procent), en stor andel icke kvantifierbara fel på unionsdelegationsnivå och inget bevis på fel av typen ”riktighet” (betalning som beräknats felaktigt) eller ”inträffande” (ersättning av en kostnad som inte kan styrkas) inom ett område där, på grund av dess karaktär, risken för missbruk av medel är stor. Parlamentet uppmanar kommissionen, och särskilt unionens delegationer, att tillhandahålla en tydlig verifieringskedja och all övrig information som behövs för att underlätta revisionsrättens analys.

Utbildning och medborgarskap – 2 200 000 000 EUR

166.    Europaparlamentet påminner om att merparten av utgifterna på området förvaltas genom indirekt central förvaltning eller genom delad förvaltning.

167.    Europaparlamentet välkomnar den positiva roll som kommissionen har på detta område genom att förse medlemsstaterna med riktlinjer och uppmuntrar kommissionen att fortsätta att sprida god praxis bland de nationella organen.

168.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten fann att felprocenten när det gällde avslutanden låg mellan två och fem procent och att systemen för övervakning och kontroll bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att de avslutanden som gjordes under 2009 var korrekta.

169.    Europaparlamentet ser med oro på att 29 av de 120 avslutanden som granskades (24 procent) innehöll kvantifierbara fel.

170.    Europaparlamentet ser med oro på att systemen för övervakning och kontroll på kommissionsnivå under 2009 inte upptäckte och korrigerade ett betydande antal fel i de avslutanden som gjorts under året.

171.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka kontrollen av avslutanden för att garantera att fel upptäcks och korrigeras och förhindra att tidigare identifierade fel återkommer.

Ekonomiska och finansiella frågor – 700 000 000 EUR

172.    Europaparlamentet påminner om att de största programmen inom detta verksamhetsområde är delar av sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (222 000 000 EUR), den sammankopplade finansieringen av EU‑byråer (116 000 000 EUR), garantifonden för yttre åtgärder (92 000 000 EUR) och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som kom efter det fleråriga programmet för företag och företagaranda (175 000 000 EUR).

173.    Europaparlamentet påminner vidare om att merparten av åtgärderna enligt sjätte och sjunde ramprogrammet och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation finansieras genom ett bidragsavtal med kommissionen och att bidrag betalas ut enligt följande: förskott när avtalet om bidrag är undertecknat och därefter mellanliggande betalningar och slutbetalningar som ersätter stödberättigande kostnader på grundval av kostnadsredovisningar från stödmottagarna.

174.    Europaparlamentet påminner om att man i båda sina resolutioner om ansvarsfrihet för budgetåren 2007 och 2008 uppmanade kommissionen att ge stödmottagarna tillåtelse att använda genomsnittliga personalkostnader per kostnadsställe, och avstå från att begära särredovisade kostnader för de personer som är aktiva inom ett visst forskningsprojekt. I detta sammanhang välkomnar parlamentet kommissionens beslut C(2011)0174 av den 24 januari 2011 om tre åtgärder som förenklar genomförandet av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG och rådets beslut nr 970/2006/Euratom.

175.    Europaparlamentet konstaterar att den största risken när det gäller korrekthet är att de stödberättigande kostnaderna i kostnadsredovisningarna redovisas för högt och att detta inte upptäcks av kommissionens system för övervakning och kontroll och att revisionsrätten bedömer risken som hög när det gäller korrektheten i betalningar som görs på grundval av kostnadsredovisningar.

176.    Europaparlamentet noterar de belysande exemplen som revisionsrätten nämner avseende

–         det sjätte ramprogrammet där allvarliga brister i kostnadsredovisningarna inte upptäcktes av det företag som lämnade revisionsintyget och inte heller vid de två efterhandskontroller som genomfördes av en annan extern revisionsbyrå för kommissionens räkning,

–         det sjunde ramprogrammet där en stödmottagare använde en metod för beräkning av personalkostnaderna som inte stämde överens med reglerna för vare sig sjätte eller sjunde ramprogrammet och för ett av de granskade projekten hade därför kostnaderna redovisats för högt med mer än 17 procent och denna metod användes även för de övriga 13 projekten,

–         Europeiska rymdorganisationen (ESA) – Gemensam förvaltning – där revisionsrätten noterade att kostnader som inte ska finansieras av gemenskapen och kostnader som saknade tillräckligt underlag till ett belopp motsvarande nästan tio procent av det granskade urvalet hade tagits med och konstaterade att det fanns stora brister i upphandlingsbestämmelserna och upphandlingsförfarandena.

177.    Europaparlamentet noterar med oro och anser det betänkligt att revisionsrätten fortsätter att upptäcka fel i betalningar för vilka en auktoriserad revisor har lämnat ett utlåtande utan reservationer och att revisionsrätten anser att revisionsintyg endast är delvis ändamålsenliga när det gäller att upptäcka fel i de redovisade kostnaderna.

178.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten kommer fram till att betalningarna på detta verksamhetsområde inte innehöll några väsentliga fel men också att revisionsrätten rekommenderar att typen och omfattningen av de fel som upptäcktes i utgifterna inom ramprogrammen för forskning lyfts fram. Parlamentet noterar att två av tre system för övervakning och kontroll bedömdes som ändamålsenliga, men att ett system var endast delvis ändamålsenligt när det gäller att garantera att betalningarna är korrekta.

179.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–         gå igenom nuvarande arrangemang för förhandsverifikationer, med syftet att fastställa hur effektiva de är,

–         mot bakgrund av tidigare erfarenheter överväga huruvida användningen av attesteringar från en extern revisor som anlitats av stödmottagaren utgör en effektiv kontroll samt undersöka alternativa verifikationsmetoder,

–         öka de attesterande revisorernas kunskap om reglerna för utgifternas stödberättigande för att förbättra tillförlitligheten i revisionsintygen och ställa sådana revisorer till ansvar, i tillämpliga fall,

–         ytterligare förbättra kvaliteten på sina förhandskontroller av upphandlingsförfaranden samt av mellanliggande betalningar och slutbetalningar, och se till att efterhandskontroller ingår i arbetsprogrammen.

C.       PRIORITERADE ÅTGÄRDER

180.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för parlamentets behöriga utskott presentera en plan med de åtgärder som man tänker vidta i samband med nationella förvaltningsförklaringar, kompletteringen av kommissionens styrningsstruktur, systematiskt avbrytande och uppskjutande av betalningar liksom återupptagande av betalningar samt förbättring av de korrigerande mekanismerna.

Reformering av det nuvarande ansvarsfrihetsförfarandet

181.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en interinstitutionell diskussion på högsta nivå, i den inledande fasen med företrädare för rådet, kommissionen, revisionsrätten och för parlamentet, och i den andra fasen med företrädare för medlemsstaterna, nationella parlament och högre revisionsorgan, i syfte att påbörja en övergripande diskussion om det nuvarande systemet för ansvarsfrihetsförfarandet.

182.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att komprimera tidsramarna för ansvarsfrihetsförfarandet så att omröstningen i kammaren kan äga rum under det år som följer på det granskade budgetåret. Parlamentet uppmanar revisionsrätten och alla institutionerna att förkorta och förstärka ansvarsfrihetsförfarandet, så att det blir mer transparent och begripligt för unionens skattebetalare.

Nationella förvaltningsförklaringar

183.    Europaparlamentet betonar att de nationella förvaltningsförklaringarna ska ses som ett instrument för att underlätta större nationell redovisningsskyldighet för användningen av EU-medel genom att ge både nationella parlament och nationella revisionsorgan en möjlighet att medverka i att garantera laglighet, korrekthet och resultat när det gäller användningen av EU-medel. Parlamentet anser att nationella förvaltningsförklaringar är instrument som kommer att göra det möjligt för nationella institutioner och EU-institutioner att arbeta tillsammans samtidigt som de till fullo respekterar varandras roller och ansvar.

184.    Europaparlamentet påminner om att sedan 2005 har parlamentet bett kommissionen att lägga fram ett förslag om att införa obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar.

185.    Europaparlamentet understryker att inte bara EU-förvaltaren utan också den nationella förvaltaren bör hållas ansvarig för användningen av medlen eftersom cirka 80 procent av budgeten genomförs av nationella myndigheter.

186.    Europaparlamentet har upprepade gånger begärt att varje nationell finansminister bör utge och underteckna en nationell förvaltningsförklaring om användningen av medlen och har också föreslagit att det nationella revisionsorganet eller en annan oberoende revisor bör granska finansministerns nationella förvaltningsförklaring, eftersom en granskning av en förklaring som utgivits av ett nationellt ministerium normalt ingår i ett oberoende nationellt revisionsorgans uppgifter.

187.    Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater (Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Sverige) lämnar nationella förvaltningsförklaringar, men noterar att de skiljer sig åt vad gäller kvalitet och tydlighet.

188.    Europaparlamentet anser att det faktum att dessa medlemsstater lämnar nationella förvaltningsförklaringar visar de andra medlemsstaterna att detta är möjligt.

189.    Europaparlamentet noterar att det i kommissionens förslag till finansiella bestämmelser för unionens årliga budget (KOM(2010)0815, artikel 56) föreslås att det införs förvaltningsförklaringar på förvaltningsnivå. Parlamentet anser att detta förslag är ett steg mot nationella förvaltningsförklaringar som är det slutliga målet.

190.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett formellt förslag om införandet av obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar, som i vederbörlig ordning undertecknas av varje nationell finansminister, enligt följande steg:

–         En analys av de befintliga nationella förvaltningsförklaringarnas kvalitet, fullständighet, objektivitet, relevans och användbarhet, inbegripet en bedömning av mervärdet i den information som ges samt eventuella i brister i dem.

–         Utarbetande av riktlinjer för att fastställa gemensamma centrala delar i nationella förvaltningsförklaringar i syfte att tillse att de kommer att vara användbara för både kommissionen och revisionsrätten.

–         Upprättande av en färdplan med angivande av det datum då medlemsstaterna ska ha fullföljt de huvudsakliga stegen i processen för att införa nationella förvaltningsförklaringar, det datum då en fullständig, tillförlitlig och användbar nationell förvaltningsförklaring kommer att vara en förutsättning för att få EU‑medel liksom det datum då kravet på obligatoriska nationella förvaltningsförklaringar införs i budgetförordningen.

Parlamentet föreslår att innehållet i den nationella förvaltningsförklaringen ska vara förenligt med internationella revisionsstandarder och användbar för revisionsrättens revisionsmetod.

Komplettering av kommissionens styrningsstruktur

191.    Europaparlamentet betonar att både generaldirektörens årliga verksamhetsrapport och kommissionskollegiets sammanfattande rapport är viktiga för att kommissionen ska kunna lämna en redovisning till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

192.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i analogi med uppmaningen att inrätta nationella förvaltningsförklaringar på politisk nivå, komplettera sin styrningsstruktur genom att den ansvarige kommissionsledamoten också undertecknar generaldirektörens årliga verksamhetsrapport och att ordföranden för kommissionen undertecknar den sammanfattande rapporten – som också ska innehålla en ”resultattavla” för kvaliteten på kontrollerna per medlemsstat och verksamhetsområde.

193.    Europaparlamentet noterar att kommissionen, för att komplettera sin styrningsstruktur, kanske blir tvungen att stärka förfarandena för att göra det möjligt för kollegiet att anta den sammanfattande rapporten och göra det möjligt för enskilda kommissionsledamöter att medverka i utarbetandet av generaldirektörens årliga verksamhetsrapport, som inbegriper följande åtgärder tillämpliga för budgetåret 2010:

–         Protokollet från det möte då kollegiet antar den sammanfattande rapporten ska överlämnas till parlamentets behöriga utskott och publiceras.

–         Förklaringen från generaldirektören om hans möte med den ansvarige kommissionsledamoten, där innehållet i deras diskussioner om de årliga verksamhetsrapporterna samt eventuella reservationer tydligt och fullständigt återges, ska överlämnas till parlamentets behöriga utskott.

194.    Europaparlamentet understryker att dessa åtgärder på inget sätt bör minska varje generaldirektörs eller annan delegerad utanordnares direkta ansvar.

Systematisk aktivering av avbrytanden och uppskjutanden av betalningar liksom återupptagande av betalningar

195.    Europaparlamentet noterar att de totala bekräftade finansiella korrigeringarna för 2009 för enbart strukturåtgärder uppgår till 7 719 000 000 EUR (Europeiska unionens årsredovisning, budgetåret 2009, sidan 112). Dock genomfördes och registrerades enbart 5 387 000 000 EUR (7 719 000 000 – 2 332 000 000) (sidan 103) i räkenskaperna. Parlamentet anser att klyftan mellan de belopp som skulle korrigeras och de belopp som verkligen korrigerades gör det nödvändigt att införa ett automatiskt uppskjutande av betalningar, utan något beslut av kommissionen, så snart som det finns bevis på betydande brister i förvaltnings- och kontrollsystemen.

196.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa systematisk aktivering av avbrytanden och uppskjutanden av betalningar så snart som det finns bevis på betydande brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem.

197.    Europaparlamentet anser att processen som leder till systematiskt avbrytande och systematiskt uppskjutande av betalningar ska inbegripa följande:

–         Information som tydligt visar alla avbrutna och uppskjutna betalningar hittills, samt även orsakerna till dessa beslut, ska överlämnas till parlamentets behöriga utskott.

–         En beskrivning av tydliga och otvetydiga kriterier för alla generaldirektorat, som inte lämnar utrymme för tolkning, för framtida avbrytanden/uppskjutanden av betalningar och återupptagande av betalningar, varigenom en systematisk mekanism utan föregående beslut på politisk nivå ska skapas.

–         Införandet i budgetförordningen av principen om systematiskt avbrytande och uppskjutande av betalningar, som utlöses av belägg för allvarliga brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem samt utarbetandet av omfattande riktlinjer för medlemsstaterna för att hjälpa nationella myndigheter att undvika missförstånd och regelbrott.

–         Kommissionen ska översända en kopia av eventuella återbetalningskrav och alla brev med meddelanden om finansiella korrigeringar till de nationella parlamenten och det högsta nationella revisionsorganet i den berörda medlemsstaten samt till parlamentets behöriga utskott.

Förbättringar av korrigerande mekanismer

198.    Europaparlamentet insisterar på att kommissionen förbättrar de korrigerande mekanismerna och ser till att de finansiella konsekvenserna av inkorrekt gjorda betalningar bärs av mottagarna och inte av skattebetalarna.

199.    Europaparlamentet anser att processen som leder till detta mål också ska inbegripa att parlamentets behöriga utskott får följande:

–         En tydlig, heltäckande och fullständigt korrekt förteckning över alla finansiella korrigeringar som genomförts sedan 2000 samt information om huruvida inkorrekt erhållna betalningar har krävts tillbaka eller ersatts av andra projekt, och om så är fallet ska också en kvalitativ bedömning av dessa ersättningsprojekt presenteras.

–         De åtgärder som ska vidtas efter revisionsrättens slutsats att ”kommissionen inte alltid får tillförlitlig information från medlemsstaterna” (årsrapport 2009, punkt 1.49) med en förteckning över de berörda medlemsstaterna och omfattningen av regelbrotten samt information om resultaten av ”standardförfarandet” (kommissionens svar i årsrapporten 2009 punkt 1.34) som infördes för perioden 2007–2013.

–         En handlingsplan för hur man hos stödmottagarna bättre ska kunna integrera och harmoniera revisionsrättens iakttagelser av årliga felprocent och kommissionens arbete med uppföljningen av dessa iakttagelser samt de finansiella rättelser och återvinningar som gjorts under de olika programmens totala löptid fram till avslutandeförfarandet, och som innehåller en identifiering av betalningar som kan bli föremål för ytterligare verifikationer och förfaranden för avslutande av räkenskaperna samt en bättre uppföljning av medlemsstaternas ansträngningar att återvinna felaktigt utbetalade medel.

Resultatutvärderare

200.    Europaparlamentet uppmanar kommissionens att utse en ”resultatutvärderare” med ansvar för utarbetandet av den utvärderingsrapport som krävs i artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och som ska godkännas av kommissionskollegiet för att upprätta ett tydligt ”egenansvar” för denna rapport.

201.    Europaparlamentet anser att utvärderingsrapporten ska utarbetas så att förhållandet mellan de centrala resultatindikatorerna, deras rättsliga/politiska grund, utgiftsbeloppet och de uppnådda resultaten är tydligt och transparent, att de metoder som används för framställningen av denna rapport bör granskas av internrevisionstjänsten, som också bör bedöma det utförda arbetet, och att de centrala resultatindikatorer som används av alla avdelningar vid kommissionen ska vara tillgängliga för allmänheten.

202.    Europaparlamentet anser att utvärderingsrapporten bör presenteras i kammaren under en debatt till vilken revisionsrätten också ska inbjudas att redogöra för sin åsikt om utvärderingsrapporten.

Införandet av ett nytt utgiftstänkande

203.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett nytt utgiftstänkande, som syftar till att förbättra kvaliteten på användningen av anslagen och tillse att medel som unionens skattebetalare tillhandahåller används både korrekt och klokt, inbegripet följande principer:

–         EU-budgeten ska upprättas på grundval av en undersökning av de föreslagna åtgärderna, ”leveranskostnaderna” för de berörda organen och mottagarna samt de mål som skulle kunna uppnås med de tillgängliga medlen.

–         Tillse att system och program är realistiska och så enkla som möjligt.

–         Tillse att fullständig och överenskommen redovisningsskyldighet föreligger för utgifterna.

Parlamentet föreslår att kommissionen i samarbete med revisionsrätten utreder ett tillvägagångssätt som syftar till att uppnå en övergripande revisionsförklaring för var och en av finansieringsöversikterna, och, i väntan på en rättslig grund som gör detta tillvägagångssätt obligatoriskt, att den genomför det på frivillig grund.

D.       SYNPUNKTER FRÅN UTSKOTT SOM LÄMNAR YTTRANDEN

Utskottet för utveckling

204.    Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten ansåg att systemen för övervakning och kontroll för verksamhetsområdet bistånd till tredjeland och utvecklingssamarbete bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta samt att betalningarna innehöll väsentliga fel. Parlamentet anser det oroande att de fel i några slutbetalningar som revisionsrätten fann inte upptäcktes av kommissionen och att kommissionen inte kontrollerar i vilken utsträckning centrumen för upphandling av humanitärt bistånd används av parterna. Parlamentet gläder sig över att antalet transaktioner som innehöll fel (13 procent) var mindre än hälften jämfört med föregående år, men understryker dock att det krävs insatser för att ytterligare minska denna procentsats.

205.    Europaparlamentet konstaterar att GD ECHO ”inte alltid omgående åtgärdar brister som identifierats vid de regelbundna revisionerna av [parternas] system”[95]. Parlamentet uppmanar därför bestämt GD ECHO att stärka sin övervaknings- och uppföljningskapacitet.

206.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad integrera miljöaspekter i utvecklingsprojekt, inbegripet i budgetstödprogram, och att utvärdera integreringen av miljöfrågor i utvecklingssamarbetet. Parlamentet beklagar att dessa brister kan bero på personalbrist och ser fram emot framsteg i förbindelse med etableringen av EU:s utrikestjänst.

207.    Europaparlamentet efterfrågar åter ett större engagemang från parlament och samråd med det lokala civilsamhället i partnerländerna när de nationella strategidokumenten inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete ska utarbetas och ses över.

208.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja partnerländernas ansträngningar att utveckla den parlamentariska kontrollen och revisionskapaciteten samt att förbättra insynen och allmänhetens tillgång till information, i synnerhet när biståndet tillhandahålls via budgetstöd, i linje med artikel 25.1 b i förordningen om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete[96], och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om uppnådda framsteg.

209.    Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att visa att den har använt minst 20 procent av utvecklingsbiståndet till grundskole- och gymnasieutbildning och till grundläggande hälso- och sjukvård, däribland säker tillgång till vatten och sanitära anläggningar. Parlamentet föreslår dessutom att grundliga konsekvensbedömningar av dessa utgifter bör göras för att maximera de genomförda programmens effektivitet.

210.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid kvinnors hälsa i utvecklingsländer i allmänhet, och förbättra mödrars hälsa i synnerhet, eftersom det är på det området som man ligger längst ifrån millennieutvecklingsmålen.

211.    Europaparlamentet understryker att mekanismerna för utvecklingsbistånd även bör syfta till att främja välståndsuppbyggnad och stödja små och medelstora företag, eftersom välståndsuppbyggnad förblir ett mycket viktigt redskap för att minska fattigdomen. Parlamentet påminner om att uppskattningsvis 800 000 000 000 EUR årligen försvinner från utvecklingsländerna genom olagliga kapitalströmmar. Om detta kunde förhindras, skulle det kunna visa sig vara avgörande för att minska fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen.

212.    Europaparlamentet är medvetet om att det inom FN-organisationer ofta finns särskilda erfarenheter och kunskaper som kan vara svåra att hitta någon annanstans. Samtidigt uttrycker parlamentet oro över att kommissionen inte på förhand har lyckats visa på ett övertygande sätt att valet av en FN-organisation verkligen är mer ändamålsenligt och effektivt än andra alternativ när det gäller att genomföra biståndet[97]. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett mer öppet och objektivt förfarande för att välja kanaler för genomförande av biståndet.

213.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillse att EU-finansierade verksamheter i utomeuropeiska länder blir synligare.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

214.    Betalningsbemyndigandena för budgetramen 2000–2006 för Europeiska socialfonden för 2009 har utnyttjats till 97,1 procent (1 540 000 000 EUR). De mellanliggande betalningarna och förhandsfinansieringen för budgetramen 2007–2013 har ökat till 11 300 000 000 EUR. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har ansträngt sig att förbättra sin ekonomiska förvaltning. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna, trots finanskrisen, inte har tagit Europeiska socialfondens medel i anspråk.

215.    Felfrekvensen har stadigt har minskat de senaste tre åren, från 54 procent 2007 till 36 procent 2009. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen gjort insatser för att minska felfrekvensen men kräver att mer görs, särskilt för att minska ersättningen för utgifter som inte är stödberättigande.

216.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till en förbättring av den finansiella styrningen genom att fortsätta med handlingsprogrammet för att kunna fatta snabbare beslut i samband med finansiella korrigeringar.

217.    Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av Europeiska socialfondens program under 2009 fokuserade på EU:s sysselsättningsstrategi, särskilt åtgärder som syftar till att förbättra anställbarheten på arbetsmarknaden (30,6 procent[98]) och satsningar för att utveckla fortbildning och yrkesutbildning (22,8 procent1, social integration (20,8 procent1) och lika möjligheter (6,5 procent1).

218.    Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen gjort för att genom årliga kontrollrapporter från revisionsorganen och sammanfattande årsrapporter få fram en omfattande redovisning från samtliga medlemsstater.

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

219.    Europaparlamentet understryker betydelsen av budgetposterna 17 02 02 (EU-åtgärder på området konsumentpolitik) och 17 01 04 03 (för administrativa utgifter) för ett effektivt genomförande av varje årligt arbetsprogram inom konsumentprogrammet 2007–2013, och uppmanar kommissionen att öka informationen om tillgängliga bidrag (särskilt när det gäller gemensamma åtgärder inom ramen för förordningen om konsumentskyddssamarbete (förordning (EG) nr 2006/2004[99]) för vilka inga ansökningar har mottagits). Parlamentet gläder sig över det givande utnyttjandet av de extra resurser (2 000 000 EUR) som tillhandahölls 2009 för pilotprojektet om övervakningsåtgärder på konsumentpolitikområdet.

220.    Europaparlamentet välkomnar de kommande utgåvorna av resultattavlan för konsumentmarknaderna, som är ett viktigt verktyg för förbättrad övervakning och innovativ utvärdering av marknaderna. Parlamentet anser att den empiriska bas som har skapats bör ligga till grund för en ny politisk insikt på unionsnivå och nationell nivå, och uppmanar kommissionen att använda resultatet från resultattavlan för konsumentmarknaderna i samband med utformningen av sin politik på alla relevanta områden.

221.    Europaparlamentet noterar med stort intresse ombildandet av genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet till genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor och dess första verksamhetsår inom ramen för ett utvidgat mandat. Parlamentet gratulerar genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för att det uppnått de fastställda målen för förvaltningen av kontrakt och bidrag inom ramen för konsumentprogrammet (beslut nr 1926/2006/EG[100]). Parlamentet anser dock att det är problematiskt att över tre procent av betalningarna gjordes efter det att tidsfristen löpt ut.

222.    Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att nå en genomförandegrad på 92 procent för betalningsbemyndigandena för genomförande och utveckling av den inre marknaden (budgetpost 12 02 01). Parlamentet noterar att genomförandegraden för Solvit‑programmet (budgetpost 12 02 02) förväntas närma sig 92 procent om betalningarna för 2008, 2009 och 2010 betraktas tillsammans. Parlamentet upprepar att det krävs en separat budgetpost för Solvit-programmet.

223.    Europaparlamentet understryker de små och medelstora företagens betydelse, och uppmanar kommissionen att undersöka hur effektiva de nuvarande finansieringsprogrammen för små och medelstora företag är samt att förenkla företagens deltagande i unionens forskningsprogram genom att införa innovativa finansieringsinstrument i EU:s budget.

224.    Europaparlamentet noterar revisionsrättens synpunkter i fråga om varor som på ett olagligt sätt har förts in i EU (punkt 2.22 i årsrapporten) och kommissionens svar, där man hänvisar till klargörandet i den moderniserade tullkodexen. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lämna en rapport om uppföljningen av domstolens relevanta domar.

225.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda relevanta riskanalysmetoder för att koncentrera tullkontrollerna på marknadsaktörer eller sändningar som är förenade med stora risker. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att komplettera de riskbaserade kontrollerna med ett antal slumpmässigt utvalda kontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av tillämpningsföreskrifterna för den moderniserade tullkodexen noga uppmärksamma genomförandet av fysiska kontroller av varor, såväl för skatte- som för säkerhetsändamål. Parlamentet efterlyser en förbättring av både förhands- och efterhandskontrollerna i syfte att införa förenklade förfaranden och centraliserad klarering.

Utskottet för transport och turism

226.    Europaparlamentet konstaterar att det i 2009 års budget, såsom den slutgiltigt har antagits och senare ändrats under budgetåret, avsattes ett totalt belopp på 2 427 000 000 EUR i åtagandebemyndigande och 2 103 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden, specifikt för politiska insatser inom transportutskottets ansvarsområde. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

–         934 582 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 830 594 000 EUR i betalningsbemyndiganden för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

–         17 600 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 14 500 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportsäkerhet.

–         64 971 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 29 054 000 EUR i betalningsbemyndiganden för Marco Polo-programmet.

–         146 902 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 109 257 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportbyråerna och Europeiska byrån för GNSS.

–         427 424 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 388 859 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transporter, inbegripet ett prioriterat område för hållbar rörlighet i städer, inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

–         2 750 000 EUR i åtagandebemyndiganden för transportskydd.

–         3 800 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 3 600 000 EUR i betalningsbemyndiganden för turism.

227.    Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten vid granskningen av genomförandet budgeten för 2009 åter har valt att koncentrera sig på forsknings- och energipolitiken snarare än på transportpolitiken.

228.    Europaparlamentet välkomnar att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för TEN-T-projekt fortsättningsvis utnyttjas i hög grad, nästan till 100 % vardera. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en tillräcklig finansiering via de nationella budgetarna för att komplettera dessa EU‑medel. Parlamentet påminner om att det stödde förslaget om en högre EU‑finansieringsnivå. Parlamentet välkomnar halvtidsöversynen av projekten inom ramen för det fleråriga TEN‑T‑programmet 2007–2013 som offentliggjordes den 27 oktober 2010 och i vilken en optimering av budgetmedel för TEN-T föreskrivs och tonvikt läggs vid en tillförlitlig budgetplanering för projekten.

229.    Europaparlamentet är bekymrat över att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för säkerhet och optimering av transportsystemen samt för passagerarnas rättigheter även denna gång var låg (73 %). Parlamentet beklagar att den 100-procentiga utnyttjandegranden för betalningsbemyndiganden för Marco Polo II‑programmet endast kunde uppnås för att över hälften av de ursprungligen avsatta medlen omfördelades under 2009.

230.    Europaparlamentet välkomnar den avsevärda ökningen av utnyttjandegraden för betalningsbemyndiganden för Galileo-programmet jämfört med 2008, och betonar detta programs stora betydelse för logistiksektorn och sektorn för hållbara transporter.

231.    Europaparlamentet noterar att den urvalsbaserade granskningen visar att felnivån troligtvis ligger mellan två och fem procent. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna för att ytterligare få ner denna nivå.

232.    Europaparlamentet ser med tillfredställe att revisionsrätten har konstaterat att de årliga räkenskaperna för Exekutiva byrån för transeuropeiska nät i allt väsentligt är lagliga och korrekta. Parlamentet välkomnar att byrån lyckats tillstätta de tjänster som fortfarande var vakanta vid utgången av 2008.

233.    Europaparlamentet betonar att det brådskande behövs mer transparens i regional- och transportpolitiken, genom tillhandahållande av korrekt information till skattebetalare och budgetmyndigheter, samt en ökad samordning mellan dessa politikområden, särskilt vid finansieringen av TEN-T, eftersom det för närvarande endast görs en begränsad utvärdering av projektens europeiska mervärde vilket innebär att medlen inte fördelas optimalt för att bland annat komma tillrätta med flaskhalsar, gränsproblem eller svårigheter till följd av avsnitt som saknas.

234.    Europaparlamentet kräver bestämt att förfarandet för urval och godkännande av transportprojekt inom ramen för sammanhållningspolitiken utformas på ett mer tillförlitligt sätt.

235.    Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2010 om EU:s investeringar i järnvägsinfrastruktur och framför allt konstaterandet att de nuvarande TEN‑T‑samordnarna spelat en viktig roll, bland annat genom att underlätta kontakterna mellan deltagande aktörer. Parlamentet stöder rekommendationen att kommissionen bör överväga att utse fler samordnare som kan täcka de övriga prioriterade projekten.

236.    Europaparlamentet tar del av revisionsrättens iakttagelse att prioriterade projekt inte valdes ut på basis av faktiska och förväntade trafikströmmar, och att kostnadsnyttoanalyser skulle kunna användas i större utsträckning, men påpekar emellertid att prioriterade projekt även tillgodoser unionens mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och strävan efter att bekämpa klimatförändringar genom att stödja miljövänligare transportsätt.

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

237.    Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som har gjorts när det gäller genomförandenivån för åtaganden i budgeten för området med frihet, säkerhet och rättvisa (97,7 procent jämfört med 87,5 procent 2008) och genomförandenivån för betalningar (89,6 procent jämfört med 80,9 procent 2008).

238.    Europaparlamentet beklagar att annulleringsnivån för betalningar var så hög (8,5 procent), vilket huvudsakligen berodde på annulleringar av betalningar i budgeten för byråerna och för storskaliga informationssystem (SIS II och VIS).

239.    Europaparlamentet välkomnar de höga genomförandenivåerna för de fyra fonderna för ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. Parlamentet noterar att de höga genomförandenivåerna också återspeglar nyttan med dessa fonder och begär att detta ska beaktas vid budgetplaneringen i framtiden och vid diskussionerna om nästa fleråriga budgetram, mot bakgrund av kommissionens rapporter om utvärderingen efter halva tiden.

240.    Europaparlamentet beklagar att genomförandenivån för betalningar var lägre för programmen ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd av friheter”. Parlamentet tar del av kommissionens motiveringar, bland annat att resultatet av ansökningsomgången inte var tillfredsställande och att det på grund av den ekonomiska krisen var svårare för de sökande att säkerställa medfinansiering.

241.    Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten har påpekat att vissa byråer inte har lämnat några uppgifter om den konsoliderade årsredovisningen eller att de har lämnat ändrade uppgifter, samt att den information de är skyldiga att tillhandahålla inte har lämnats på flera år.

242.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så fort som möjligt offentliggöra rapporterna om utvärderingen efter halva tiden av de olika fonderna och programmen.

Utskottet för kultur och utbildning

243.    Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att ständigt minska felfrekvensen för slutbetalningar och att noggrant utvärdera föregående generations program. Parlamentet noterar att felfrekvensen i förvaltningen av den nya generationens program visar på en nedåtgående trend jämfört med föregående generation och därmed nyttan av de tekniska förändringar som införts i reglerna för de nuvarande programmen.

244.    Europaparlamentet noterar att huvuddelen av transaktionerna på politikområdet ”Utbildning och kultur” genomförs genom nationella byråer. Parlamentet välkomnar här de ansträngningar som kommissionen gjort för att bistå de nationella byråerna att förbättra sina redovisningssystem och uppmanar kommissionen att vidta erforderliga åtgärder i händelse av att EU:s revisionskrav inte uppfylls.

245.    Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med den ökade användningen av IT‑verktyg eftersom detta i hög grad minskar byråkratin och kan bidra till att underlätta förfarandena för sökande och minska den tid som behövs för att behandla ansökningarna.

246.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur att fortsätta att verka för att göra förfarandena mer flexibla och att ytterligare minska förseningarna i betalningarna eftersom mottagarna har rätt att förvänta sig att de tidsplaner som anges i programguiderna eller andra officiella meddelanden faktiskt respekteras.

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

247.    Europaparlamentet anser att utnyttjandegraden totalt sett är tillfredställande för budgetposterna för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

248.    Europaparlamentet framhåller att det totala budgetgenomförandet på miljöområdet är 97,12 procent, vilket är ett bättre resultat än 2008 i åtagandebemyndiganden som då var 95,15 procent. Parlamentet konstaterar vidare att utnyttjandet av betalningsbemyndigandena låg på en hög nivå, nämligen 99,92 procent.

249.    Europaparlamentet välkomnar den generellt utmärkta nivån på utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden på folkhälsoområdet, vilket för åtagandebemyndiganden för alla budgetposter ligger nära 100 procent.

250.    Europaparlamentet konstaterar att den höga nivån på anslagsutnyttjandet på området för livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd stabilt ligger kvar på 98 procent när det gäller åtagandebemyndiganden jämfört med 2008. Parlamentet är medvetet om att utnyttjandet av betalningsbemyndigandena minskat något (82 procent). Medlemsstaterna uppmanas att anstränga sig ytterligare för att lämna in mer exakta uppskattningar till kommissionen angående åtgärder för utrotning av sjukdomar.

251.    Europaparlamentet välkomnar att man uppnått 99,35 procent i utnyttjandet av driftsbudgeten för Life+, särskilt som budgetmyndigheten ökade åtagandebemyndigandena med 29 000 000 EUR jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Under den tredje ansökningsomgången för programmet Life+ utvaldes 210 projekt som gällde insatser på områdena natur och biologisk mångfald (84), miljöpolitik och miljöstyrning (115) samt information och kommunikation (11).

252.    Europaparlamentet betonar att bidraget till internationella miljöverksamheter som är avsett att täcka obligatoriska och frivilliga bidrag till internationella konventioner, protokoll och avtal uppnådde en total utnyttjandegrad på 84,46 procent jämfört med 76,12 procent 2008. Parlamentet är medvetet om att utnyttjandegranden också är beroende av växelkursvariationer eftersom de flesta bidragen betalas ut i US-dollar.

253.    Europaparlamentet konstaterar att det finansiella instrumentet för civilskydd, som täcker katastrofinsatser, beredskapsåtgärder och åtgärder för att förebygga eller minska effekterna av en nödsituation uppnådde en utnyttjandegrad på 72,56 procent, vilket motsvarar 15 411 000 EUR. Parlamentet påpekar dock att utnyttjandegraden för betalningsbemyndiganden är 44,52 procent, eftersom anbudsinfordringarna offentliggjordes under första halvåret 2009 och projekten sålunda ännu inte slutförts.

254.    Europaparlamentet påpekar att när det gäller katastrofmedel och medel i samband med nödsituationer är de slutliga ersättningskraven från medlemsstaterna ofta mycket lägre än de ursprungliga uppskattningarna. Medlemsstaterna uppmanas att ytterligare anstränga sig för att lämna in mer exakta uppskattningar till kommissionen och kommissionen uppmanas att ytterligare bistå medlemsstaterna i uppskattningsprocessen.

255.    Europaparlamentet konstaterar att tre pilotprojekt och två förberedande åtgärder genomfördes under 2009 års budget på miljöområdet och fyra på folkhälsoområdet. Parlamentet noterar den dåliga kvaliteten på de förslag som inlämnats till pilotprojektet ”Handel med utsläppsrätter för svaveldioxid i Östersjön” där följaktligen inget kontrakt undertecknades. Parlamentet är medvetet om att den förberedande åtgärden om mellanstationer (rastplatser) vid djurtransporter annullerades till följd av den dåliga kvaliteten på förslagen, som inte uppfyllde minimikriterierna för utvärderingen.

256.    Europaparlamentet understryker vikten av bättre precisering i alla anbudsinfordringar och tillhandahållande av ytterligare bistånd till de sökande, särskilt när det gäller folkhälsoprogrammen, i syfte att undvika att det inlämnas projektansökningar som klart och tydligt inte är bidragsberättigande eller är av dålig kvalitet. Parlamentet är dock medvetet om att vissa projekt alltid kommer att möta svårigheter vid genomförandet.

257.    Europaparlamentet betonar att administrativa och finansiella bestämmelser i budgetförordningen inte bör leda till onödiga förseningar för beviljandet av bidrag eller urvalet av projekt som ska finansieras. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att förbättra administrativa förfaranden som påverkar utnyttjandet av åtagande- och betalningsbemyndiganden.

258.    Europaparlamentet noterar att i slutet av 2009 förvaltade genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, en administrativ enhet inom kommissionen, en portfölj med 361 projekt med kostnadsdelning inom folkhälsoprogrammet, av vilka 287 var undertecknade avtal som sammanlagt motsvarade 156 000 000 EUR i EU-bidrag. Parlamentet betonar att den administrativa budget som behövs för att genomföra unionsprogrammen uppgick till sammanlagt 6 400 000 EUR för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor. Parlamentet noterar de nya strukturerade rapporteringsmetoderna som ska göra det möjligt att bättre övervaka budgetgenomförandet för att undvika överföringar och strikt tillämpa budgetprincipen om ettårighet.

259.    Europaparlamentet konstaterar att kommunikationen mellan byråerna och institutionerna, men också mellan byråerna och unionens allmänhet, lämnar en del i övrigt att önska. Parlamentet uppmuntrar alla aktörer inom både byråerna och institutionerna att förbättra kommunikationen mellan sig och att utöka sin informationsverksamhet i samhället.

260.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen (GD SANCO och GD ENVI) att årligen inom ansvarsfrihetsförfarandet rapportera till parlamentets respektive utskott om effektiviteten och ändamålsenligheten i genomförda projekt och program.

Utskottet för utrikesfrågor

261.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin rapport om genomförandet av unionens budget för budgetåret 2009 konstaterar ”att betalningarna under det budgetår som slutade den 31 december 2009 inom verksamhetsområdet bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning innehöll väsentliga fel”[101]. Parlamentet är bekymrat över att felen gäller stödberättigande samt oriktigheter inom ramen för upphandlingsförfaranden, som är de områden som är mest känsliga för bristfällig förvaltning och bedrägeri[102].

262.    Europaparlamentet gläder sig över den ökade andelen transaktioner som revisionsrätten bedömt helt korrekta i jämförelse med statistiken för 2008 och 2007 på området för utgifter för yttre förbindelser.

263.    Europaparlamentet gläder sig också över att förhandskontrollförfarandena vid generaldirektoratet för yttre förbindelser (GD RELEX) kunde förstärkas 2009 genom att det infördes nya förfaranden och checklistor.

264.    Europaparlamentet betonar, när det handlar om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), att parlamentet snabbt måste underrättas om fastställda mål och valet av uppdrag för att bättre kunna utarbeta sina rekommendationer till rådet och till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

265.    Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har spenderat 396 000 000 EUR mellan 2007 och 2010 för att stödja kandidatländer i deras insatser för att förbättra rättssystemen och bekämpa korruption, och välkomnar de framsteg som har gjorts på detta område. Parlamentet varnar dock för alltför stor optimism och ber kommissionen styrka att dessa pengar har använts effektivt och visa huruvida förbättrade kontrollsystem faktiskt har lett till skärpta sanktioner mot korrupta aktörer, inklusive fall med högt uppsatta personer, huruvida lagarna tillämpas helt och fullt samt huruvida reformerna fortsätter.

266.    Europaparlamentet noterar att delad förvaltning blir allt vanligare inom livsmedelsmekanismen och uppmanar generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (GD Echo) att i sin årliga verksamhetsrapport för 2010 redogöra för sina erfarenheter med genomförandet av livsmedelsmekanismen.

Utskottet för regional utveckling

267.    Europaparlamentet noterar att sammanhållningsfonderna omfattas av särskilt komplicerade bestämmelser, och att de genomförs på ett annat sätt än EU:s övriga utgiftsområden, vilket gör dem mer sårbara för fel. Parlamentet betonar att felfrekvensen vid användning av sammanhållningsmedel är högst bland unionens samtliga betalningar och uppgick till mer än fem procent 2009, men betonar samtidigt att felfrekvensen kraftigt har gått ner jämfört med 2008, och uppmanar därför till ytterligare förenklingar och mer tekniskt stöd så att medlemsstaterna och regionerna kan få till stånd ett mer effektivt genomförande. Parlamentet påpekar att de regionala myndigheterna måste få de tekniska kunskaper och färdigheter av kommissionen och medlemsstaterna som krävs för att de resurser som de tilldelats ska bli mer effektiva och ändamålsenliga.

268.    Europaparlamentet konstaterar att bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling är en de vanligaste orsakerna till oegentligheter, vilket delvis beror på att reglerna är komplicerade. Parlamentet rekommenderar att man förenklar och reducerar reglerna om offentlig upphandling för att kunna minska den allmänna felfrekvensen.

269.    Europaparlamentet är oroat över att GD Regio i sin revisionsförklaring om den årliga verksamhetsrapporten 2009 fastställer att direktoratet för 38 av de 79 berörda programmen inte kan lämna rimliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med tanke på ersättningar för redovisade utgifter 2009. Parlamentet efterlyser ytterligare detaljer om den information som saknas om ersättningarna 2009, noterar att medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla tillräcklig information i sina årliga verksamhetsrapporter, samt uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till ett system med påföljder om den information som tillhandahållits inte gör det möjligt för kommissionen att fastställa om transaktionerna är lagliga och korrekta.

270.    Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens yttrande nr 1/2010, ”Förbättra den ekonomiska förvaltningen av Europeiska unionens budget: Risker och utmaningar”, och betonar att systemen för övervakning och kontroll inom ett antal högriskområden delvis är effektiva när det gäller den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, särskilt sammanhållningen och landsbygdsutvecklingen.

271.    I samband med översynen av budgetförordningen betonar Europaparlamentet behovet av att man klargör regler och styrningssystem vid delad förvaltning, och att detta med avseende på sammanhållningspolitiken bör ske så långtgående som möjligt i syfte att undvika motstridigheter med budgetförordningen. Parlamentet konstaterar att förvaltningsmässiga problem mellan budgetförordningen och förordningarna om sammanhållningsfonderna kan undvikas genom bättre samordning av reglerna om stödberättigande inom olika politikområden. Parlamentet anser dock att en förenkling, särskilt i samband med översynen av budgetförordningen, måste garantera stabila regler och styrningssystem på lång sikt.

272.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta ställning till möjligheten att utveckla principen för förtroendeavtal, vilket skulle göra det möjligt att minska kontrollerna av de system som har visat sig fungera i kampen mot fel och bedrägerier.

273.    Europaparlamentet noterar att systemen för kontroll och revision av Interregprogram delvis saknar en enhetlig metod som erkänns av revisionsorganen i samtliga deltagande medlemsstater. Parlamentet efterlyser ömsesidigt erkännande av en gemensam uppsättning regler och standarder bland de myndigheter i medlemsstaterna som deltar i revisioner och kontroller av gränsöverskridande program.

°

°          °

274.    När det gäller andra specifika iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den ... maj 2011 om slutsatserna om revisionsrättens särskilda rapporter[103].

17.3.2011

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor

till budgetkontrollutskottet

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Véronique De Keyser

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin rapport om genomförandet av unionens budget för budgetåret 2009 konstaterar ”att betalningarna under det budgetår som slutade den 31 december 2009 inom verksamhetsområdet bistånd till tredjeland, utvecklingssamarbete och utvidgning innehöll väsentliga fel”[104]. Parlamentet är bekymrat över att felen gäller stödberättigande samt oriktigheter inom ramen för upphandlingsförfaranden, som är de områden som är mest känsliga för bristfällig förvaltning och bedrägeri[105].

2.  Europaparlamentet gläder sig över den ökade andelen transaktioner som revisionsrätten bedömt helt korrekta i jämförelse med statistiken för 2008 och 2007 på området för utgifter för yttre förbindelser.

3.  Europaparlamentet gläder sig också över att förhandskontrollförfarandena vid generaldirektoratet för yttre förbindelser (GD RELEX) kunde förstärkas 2009 genom att det infördes nya förfaranden och checklistor.

4.  Europaparlamentet noterar att unionens insatser i svåra situationer (bräckliga stater, stater som genomlevt en konflikt, svaga demokratiska övergångsregeringar), inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), aldrig är riskfria och att felmarginalen i mycket exceptionella situationer kan vara acceptabel om den är motiverad av den politiska viljan att främja stabilitet, demokrati och rättsstaten.

5.  Europaparlamentet betonar, när det handlar om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), att parlamentet snabbt måste underrättas om fastställda mål och valet av uppdrag för att bättre kunna utarbeta sina rekommendationer till rådet och till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

6.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen har spenderat 396 000 000 EUR mellan 2007 och 2010 för att stödja kandidatländer i deras insatser för att förbättra rättssystemen och bekämpa korruption, och välkomnar de framsteg som har gjorts på detta område. Parlamentet varnar dock för alltför stor optimism och ber kommissionen styrka att dessa pengar har använts effektivt och visa huruvida förbättrade kontrollsystem faktiskt har lett till skärpta sanktioner mot korrupta aktörer, inklusive fall med högt uppsatta personer, huruvida lagarna tillämpas helt och fullt samt huruvida reformerna fortsätter.

7.  Europaparlamentet noterar att delad förvaltning blir allt vanligare inom livsmedelsmekanismen och uppmanar generaldirektoratet för humanitärt bistånd och civilskydd (GD Echo) att i sin årliga verksamhetsrapport för 2010 redogöra för sina erfarenheter med genomförandet av livsmedelsmekanismen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

53

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Pino Arlacchi, Bastiaan Belder, Frieda Brepoels, Elmar Brok, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Richard Howitt, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Alexander Graf Lambsdorff, Vytautas Landsbergis, Ryszard Antoni Legutko, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Barry Madlener, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Ria Oomen-Ruijten, Justas Vincas Paleckis, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Ernst Strasser, Hannes Swoboda, Charles Tannock, Inese Vaidere, Kristian Vigenin, Graham Watson

Slutomröstning: närvarande suppleanter

John Attard-Montalto, Malika Benarab-Attou, Véronique De Keyser, Liisa Jaakonsaari, Evgeni Kirilov, Jacek Protasiewicz, Potito Salatto, Alf Svensson, Luis Yáñez-Barnuevo García, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marije Cornelissen, Marie-Christine Vergiat

8.2.2011

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Thijs Berman

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är bekymrat över att revisionsrätten ansåg att systemen för övervakning och kontroll för verksamhetsområdet bistånd till tredjeland och utvecklingssamarbete bara var delvis ändamålsenliga när det gällde att garantera att betalningarna var korrekta samt att betalningarna innehöll väsentliga fel. Parlamentet anser det oroande att de fel i några slutbetalningar som revisionsrätten fann inte upptäcktes av kommissionen och att kommissionen inte kontrollerar i vilken utsträckning centrumen för upphandling av humanitärt bistånd används av parterna. Parlamentet gläder sig över att antalet transaktioner som innehöll fel (13 procent) var mindre än hälften jämfört med föregående år, men understryker dock att det krävs insatser för att ytterligare minska denna procentsats.

2.  Europaparlamentet konstaterar att GD ECHO ”inte alltid omgående åtgärdar brister som identifierats vid de regelbundna revisionerna av [parternas] system”[106]. Parlamentet uppmanar därför bestämt GD ECHO att stärka sin övervaknings- och uppföljningskapacitet.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad integrera miljöaspekter i utvecklingsprojekt, inbegripet i budgetstödprogram, och att utvärdera integreringen av miljöfrågor i utvecklingssamarbetet. Parlamentet beklagar att dessa brister kan bero på personalbrist och ser fram emot framsteg i förbindelse med etableringen av EU:s utrikestjänst.

4.  Europaparlamentet efterfrågar åter ett större engagemang från parlament och samråd med det lokala civilsamhället i partnerländerna när de nationella strategidokumenten inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete ska utarbetas och ses över.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja partnerländernas ansträngningar att utveckla den parlamentariska kontrollen och revisionskapaciteten samt att förbättra insynen och allmänhetens tillgång till information, i synnerhet när biståndet tillhandahålls via budgetstöd, i linje med artikel 25.1 b i förordningen om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete[107], och uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om uppnådda framsteg.

6.  Europaparlamentet uppmanar åter kommissionen att visa att den har använt minst 20 procent av utvecklingsbiståndet till grundskole- och gymnasieutbildning och till grundläggande hälso- och sjukvård, däribland säker tillgång till vatten och sanitära anläggningar. Parlamentet föreslår dessutom att grundliga konsekvensbedömningar av dessa utgifter bör göras för att maximera de genomförda programmens effektivitet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid kvinnors hälsa i utvecklingsländer i allmänhet, och förbättra mödrars hälsa i synnerhet, eftersom det är på det området som man ligger längst ifrån millennieutvecklingsmålen.

8.  Europaparlamentet understryker att mekanismerna för utvecklingsbistånd även bör syfta till att främja välståndsuppbyggnad och stödja små och medelstora företag, eftersom välståndsuppbyggnad förblir ett mycket viktigt redskap för att minska fattigdomen. Parlamentet påminner om att uppskattningsvis 800 miljarder EUR årligen försvinner från utvecklingsländerna genom olagliga kapitalströmmar. Om detta kunde förhindras, skulle det kunna visa sig vara avgörande för att minska fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen.

9.  Europaparlamentet är medvetet om att det inom FN-organisationer ofta finns särskilda erfarenheter och kunskaper som kan vara svåra att hitta någon annanstans. Samtidigt uttrycker parlamentet oro över att kommissionen inte på förhand har lyckats visa på ett övertygande sätt att valet av en FN-organisation verkligen är mer ändamålsenligt och effektivt än andra alternativ när det gäller att genomföra biståndet[108]. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett mer öppet och objektivt förfarande för att välja kanaler för genomförande av biståndet.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillse att EU-finansierade verksamheter i utomeuropeiska länder blir synligare.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Charles Goerens, Catherine Grèze, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Maurice Ponga, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Eleni Theocharous, Ivo Vajgl, Iva Zanicchi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kriton Arsenis, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Santiago Fisas Ayxela, Emma McClarkin, Csaba Őry, Åsa Westlund

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Andres Perello Rodriguez, Teresa Riera Madurell

2.2.2011

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorganen

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Csaba Őry

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Betalningsbemyndigandena för budgetramen 2000–2006 för Europeiska socialfonden för 2009 har utnyttjats till 97,1 procent (1 540 000 000 EUR). De mellanliggande betalningarna och förhandsfinansieringen för budgetramen 2007–2013 har ökat till 11 300 000 000 EUR. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har ansträngt sig att förbättra sin ekonomiska förvaltning. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna, trots finanskrisen, inte har tagit Europeiska socialfondens medel i anspråk.

2.  Felfrekvensen har stadigt har minskat de senaste tre åren, från 54 procent 2007 till 36 procent 2009. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen gjort insatser för att minska felfrekvensen men kräver att mer görs, särskilt för att minska ersättningen för utgifter som inte är stödberättigade.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bidra till en förbättring av den finansiella styrningen genom att fortsätta med handlingsprogrammet för att kunna fatta snabbare beslut i samband med finansiella korrigeringar.

4.  Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av Europeiska socialfondens program under 2009 fokuserade på EU:s sysselsättningsstrategi, särskilt åtgärder som syftar till att förbättra anställbarheten på arbetsmarknaden (30,6 procent[109]) och satsningar för att utveckla fortbildning och yrkesutbildning (22,8 procent1, social integration (20,8 procent1) och lika möjligheter (6,5 procent1).

5.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som kommissionen gjort för att genom årliga kontrollrapporter från revisionsorganen och sammanfattande årsrapporter få fram en omfattande redovisning från samtliga medlemsstater.

6.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att även granska övriga budgetposter på det sociala området och sysselsättningsområdet och fastställa varför de anslagna medlen inte har utnyttjats till fullo.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Philippe Boulland, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Tadeusz Cymański, Frédéric Daerden, Karima Delli, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Thomas Händel, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Csaba Őry, Siiri Oviir, Rovana Plumb, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Kinga Göncz, Ria Oomen-Ruijten, Evelyn Regner, Csaba Sógor, Dirk Sterckx, Gabriele Zimmer

16.3.2011

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till budgetkontrollutskottet

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Jutta Haug

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att utnyttjandegraden totalt sett är tillfredställande för budgetposterna för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

2.  Europaparlamentet framhåller att det totala budgetgenomförandet på miljöområdet är 97,12 procent, vilket är ett bättre resultat än 2008 i åtagandebemyndiganden som då var 95,15 procent. Parlamentet konstaterar vidare att utnyttjandet av betalningsbemyndigandena låg på en hög nivå, nämligen 99,92 procent.

3.  Europaparlamentet välkomnar den generellt utmärkta nivån på utnyttjandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden på folkhälsoområdet, vilket för åtagandebemyndiganden för alla budgetposter ligger nära 100 procent.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den höga nivån på anslagsutnyttjandet på området för livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd stabilt ligger kvar på 98 procent när det gäller åtagandebemyndiganden jämfört med 2008. Parlamentet är medvetet om att utnyttjandet av betalningsbemyndigandena minskat något (82 procent). Medlemsstaterna uppmanas att anstränga sig ytterligare för att lämna in mer exakta uppskattningar till kommissionen angående åtgärder för utrotning av sjukdomar.

5.  Europaparlamentet välkomnar att man uppnått 99.35 procent i utnyttjandet av driftsbudgeten för Life+, särskilt som budgetmyndigheten ökade åtagandebemyndigandena med 29 000 000 EUR jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Under den tredje ansökningsomgången för programmet Life+ utvaldes 210 projekt som gällde insatser på områdena natur och biologisk mångfald (84), miljöpolitik och miljöstyrning (115) samt information och kommunikation (11).

6.  Europaparlamentet betonar att bidraget till internationella miljöverksamheter, som är avsett att täcka obligatoriska och frivilliga bidrag till internationella konventioner, protokoll och avtal uppnådde en total utnyttjandegrad på 84,46 procent jämfört med 76,12 procent 2008. Parlamentet är medvetet om att utnyttjandegranden också är beroende av växelkursvariationer eftersom de flesta bidragen betalas ut i US-dollar.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det finansiella instrumentet för civilskydd[110], som täcker området katastrofinsatser, beredskapsåtgärder och åtgärder för att förebygga eller minska effekterna av en nödsituation uppnådde en utnyttjandegrad på 72,56 procent, vilket motsvarar 15 411 000 EUR. Parlamentet påpekar dock att utnyttjandegraden för betalningsbemyndiganden är 44,52 procent, eftersom anbudsinfordringarna offentliggjordes under första halvåret 2009 och projekten sålunda ännu inte slutförts.

8.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller katastrofmedel och medel i samband med nödsituationer är de slutliga ersättningskraven från medlemsstaterna ofta mycket lägre än de ursprungliga uppskattningarna. Medlemsstaterna uppmanas att ytterligare anstränga sig för att lämna in mer exakta uppskattningar till kommissionen och kommissionen uppmanas att ytterligare bistå medlemsstaterna i uppskattningsprocessen.

9.  Europaparlamentet konstaterar att tre pilotprojekt och två förberedande åtgärder genomfördes under 2009 års budget på miljöområdet och fyra på folkhälsoområdet. Parlamentet noterar den dåliga kvaliteten på de förslag som inlämnats till pilotprojektet ”Handel med utsläppsrätter för svaveldioxid i Östersjön” där följaktligen inget kontrakt undertecknades. Parlamentet är medvetet om att den förberedande åtgärden om mellanstationer (rastplatser) vid djurtransporter annullerades till följd av den dåliga kvaliteten på förslagen, som inte uppfyllde minimikriterierna för utvärderingen.

10. Europaparlamentet understryker vikten av bättre precisering i alla anbudsinfordringar och tillhandahållande av ytterligare bistånd till de sökande, särskilt när det gäller folkhälsoprogrammen, i syfte att undvika att det inlämnas projektansökningar som klart och tydligt inte är bidragsberättigande eller är av dålig kvalitet. Parlamentet är dock medvetet om att vissa projekt alltid kommer att möta svårigheter vid genomförandet.

11. Europaparlamentet betonar att administrativa och finansiella bestämmelser i budgetförordningen inte bör leda till onödiga förseningar för beviljandet av bidrag eller urvalet av projekt som ska finansieras. Kommissionen uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att förbättra administrativa förfaranden som påverkar utnyttjandet av åtagande- och betalningsbemyndiganden.

12. Europaparlamentet noterar att i slutet av 2009 förvaltade genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor, en administrativ enhet inom kommissionen, en portfölj med 361 projekt med kostnadsdelning inom folkhälsoprogrammet, av vilka 287 var undertecknade avtal som sammanlagt motsvarade 156 000 000 EUR i EU-bidrag. Parlamentet betonar att den administrativa budget som behövs för att genomföra unionsprogrammen uppgick till sammanlagt 6 400 000 EUR för genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor. Parlamentet noterar de nya strukturerade rapporteringsmetoderna som ska göra det möjligt att bättre övervaka budgetgenomförandet för att undvika överföringar och strikt tillämpa budgetprincipen om ettårighet.

13. Europaparlamentet konstaterar att kommunikationen mellan byråerna och institutionerna, men också mellan byråerna och unionens allmänhet, lämnar en del i övrigt att önska. Parlamentet uppmuntrar alla aktörer inom både byråerna och institutionerna att förbättra kommunikationen mellan sig och att utöka sin informationsverksamhet i samhället.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen (GD SANCO och GD ENVI) att årligen inom ansvarsfrihetsförfarandet rapportera till parlamentets respektive utskott om effektiviteten och ändamålsenligheten i genomförda projekt och program.

15. På grundval av tillgängliga uppgifter anser Europaparlamentet att ansvarsfrihet kan beviljas kommissionen för utgifterna inom områdena miljöpolitik, folkhälsa och livsmedelssäkerhet under 2009.

KORTFATTAD MOTIVERING

I detta yttrande behandlas genomförandet av budgeten inom områdena miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet för budgetåret 2009.

Miljö

Budgetgenomförandet på 97,12 procent totalt sett upplevs som tillfredsställande och ökade från föregående år för alla budgetposter.

Life +

Genomförandet av programmet Life + kan anses vara mycket tillfredsställande när det gäller åtagandebemyndiganden. Under budgetförfarandet hade budgetmyndigheten ökat åtagandebemyndigandena med nästan 29,3 miljoner EUR jämfört med kommissionens preliminära förslag till budget och alla de ytterligare medel som röstades igenom användes fullt ut. Kommissionen uppnådde åtaganden till 99,35 procent av driftsbudgeten för Life + (budgetpost 07 03 07):

–   250 000 000 EUR för ansökningsomgången för projekt som ska få stöd genom bidrag till åtgärder, offentliggjordes den 15 maj 2009 och täckte ett övergripande åtagande som ingåtts enligt artikel 76 i budgetförordningen/artikel 92 i genomförandebestämmelserna för motsvarande belopp, vilket sålunda gjorde det möjligt att genomföra förfarandena för urval och tilldelning under 2009–2010. Projekturvalet meddelades i juli–augusti 2010 och bidragsavtalen med mottagarna undertecknades i slutet av 2010.

–   8 749 860 EUR till stöd för icke-statliga organisationers operativa verksamheter, vilka främst är aktiva för att skydda och framhäva miljön på EU-nivå och vilka medverkar i utarbetandet och genomförandet av gemenskapspolitiken och EU-lagstiftningen – ansökningsomgången offentliggjordes med slutlig tidsfrist den 1 december 2008 och bidragsavtalen undertecknades första halvåret 2009.

–   39 302 812 EUR för åtgärder avsedda att stödja kommissionens roll i initieringen och uppföljningen av utvecklingen av åtgärder och lagstiftning, samt även kommunikation och information (Gröna veckan, Europeiska trafikantveckan, informationskampanjer om klimatförändringar och biologisk mångfald).

–   15 029 334 EUR för utgifter för administrativt stöd, med en genomförandenivå som uppgick till 87,63 procent (för en framröstad budget på 17 150 000 EUR) och en ökning från 75,65 procent 2008. Det bör dock noteras att behoven av administrativt stöd i samband med övervakningen av projekt utvalda under 2009 års ansökningsomgång (med beaktande av ökningen av anslag beviljade av budgetmyndigheten) kommer att vara mest kännbara under år 2010 och efterföljande år.

Det finansiella instrumentet för civilskydd

Den nya rättsliga grunden för civilskyddet, som antogs den 5 mars 2007, utvidgar instrumentets tillämpningsområde till att nu omfatta skydd av främst människor men även av miljö och egendom, inbegripet kulturarvet, i samband med naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor, terroristdåd och tekniska eller radiologiska olyckor eller miljöolyckor.

Det finansiella instrumentet för civilskydd täcker följande:

Insatser i samband med katastrofer, bland annat transport av bistånd inom EU vid insatser som täcks av civilskyddsmekanismen – vid insatser i samband med katastrofer i medlemsstater och stater som deltar i programmet finansieras dessa under budgetpost 07 04 01 – vid insatser i samband med katastrofer i tredjeländer finansieras dessa under budgetpost 19 06 05.

Beredskapsåtgärder (upptäckt, utbildning, nätverk, övningar, expertutbyten, IKT-system och ‑verktyg) – alla finansieras under budgetpost 07 04 01.

Åtgärder för att förebygga eller minska följderna av en katastrof (studier av orsakerna till katastrofer, prognoser och information till allmänheten) – alla finansieras under budgetpost 07 04 01.

Insatser i samband med katastrofer

Detta är ett område där den rättsliga grunden sörjer för i synnerhet stöd och samfinansiering i samband med transporter av civilskyddsbistånd till ett land som drabbats av en katastrof, dock under vissa förutsättningar. Kommissionen antog den 8 augusti 2007 genomföranderegler för dessa nya åtgärder[111]. 2009 var det första året med den avtalsenliga ramen för transporter av civilskyddsbistånd till ett land som drabbats av en katastrof. Ramavtalet för dessa verksamheter med en mellanhand undertecknades den 17 december 2008.

Ett belopp på 10 742 000 EUR hade ursprungligen öronmärkts i finansieringsbeslutet för dessa nya åtgärder (8 192 000 EUR i budgetpost 19 06 05 för insatser i tredjeländer och 2 550 000 EUR i budgetpost 07 04 01 för insatser inom EU).

Den faktiska användningen av medel är direkt knutet till om det inträffar katastrofer och om det inkommer önskemål från medlemsstaterna om extra transporter, dvs. svår att förutsäga. Anslagsjusteringar kan göras under året och under 2009 överfördes ett belopp på 1 500 000 EUR från budgetpost 07 04 01 (DEC 41/2009) till hälsoprogrammet (extra åtgärder för att förebygga H1N1-pandemin). En överföring av 5 000 000 EUR gjordes också från budgetposten för katastrofinsatser i tredjeländer 19 06 05 till förmån för Afghanistan (överföring DEC 37/2009).

Det slutgiltiga genomförandet för insatserna uppgick till 784 968 EUR. Under 2009 tillhandahöll gemenskapen civilskyddsbistånd genom civilskyddsmekanismen i medlemsstaterna (skogsbränder i Bulgarien, Frankrike, Portugal och Grekland, jordbävning i Italien) och i tredjeländer (Moldavien (gasbrist), Fiji (översvämningar), Gaza (väpnad konflikt), Namibia (översvämningar), Tadzjikistan (översvämningar), Benin (översvämningar), Albanien (skogsbränder), Taiwan (tyfon), Burkina Faso (översvämningar), Filippinerna (översvämningar), Indonesien (jordbävning), Samoa (tsunami), Ukraina (HINI), Georgien (jordbävning).

I början av 2010 tillhandahöll kommissionen genom övervaknings- och informationscentrumet (MIC) betydande resurser för transporten av katastrofhjälp till Haiti efter jordbävningen.

När det gäller beredskaps- och förebyggandemålen upplevs utnyttjandegraden som tillfredsställande, med en utnyttjandegrad på 89 procent av de 16 100 000 EUR som täcker de ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som offentliggjordes under första halvåret 2009.

Jämför även under avsnitt 1.4 genomförandet av den förberedande åtgärden på civilskyddsområdet.

Sedan 2010 förvaltas civilskyddsinstrumentet av GD ECHO inom kommissionen.

Deltagande i internationell verksamhet på miljöområdet

Detta anslag är avsett att täcka frivilliga och obligatoriska bidrag till ett antal internationella konventioner, protokoll och avtal i vilka gemenskapen är part samt förberedande arbete rörande framtida internationella avtal i vilka gemenskapen deltar. De flesta bidragen betalas ut i US-dollar och därför kan det faktiska utnyttjandet bli beroende av växelkursvariationer. Utnyttjandenivån på 84,46 procent för 2009 var tillfredsställande.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

Under 2009 års budget genomfördes fem pilotprojekt och förberedande åtgärder:

Budgetpost

Rubrik

Åtagande-bemyndiganden

Utnyttjande i %

07 02 03

Pilotprojekt – Miljöövervakning av Svartahavsbäckenet och ett gemensamt europeiskt ramprogram för utvecklingen av Svartahavsregionen (år 2)

 

1 000 000

 

100 %

07 03 15

Pilotprojekt – Handel med utsläppsrätter för svaveldioxid i Östersjön (år 2)

2 000 000

100 %

07 03 16

Pilotprojekt – Utveckling av förebyggande åtgärder för att stoppa ökenspridningen i Europa (År 1)

1 000 000

99,98 %

07 03 17

Förberedande åtgärd – Klimatet på den pannoniska slätten (År 1)

2 500 000

100 %

07 04 05

Förberedande åtgärd för en snabbinsatsstyrka för EU (År 2)

7 500 000

87,84 %

Utnyttjandenivån var tillfredsställande. Tre av fem åtgärder var på andra året och drog nytta av erfarenheterna från det föregående året.

Åtgärden för EU:s insatsstyrka slog samman två tidigare åtgärder i 2008 års budget, nämligen pilotprojektet ”Stärka samarbetet mellan medlemsstaterna vid bekämpningen av skogsbränder” (3 500 000 EUR i 2008 års budget) och den förberedande åtgärden för en snabbinsatsstyrka för EU (4 000 000 EUR i 2008 års budget). Utnyttjandegraden upplevs också tillfredsställande med en utnyttjandegrad på 87,85 procent av de 7 500 000 EUR som täckte en ansökningsomgång, en anbudsinfordran och en studie som resulterade i att tre tjänsteavtal, ett studieavtal och sju bidragsavtal undertecknades.

Betalningsbemyndiganden

Totalt uppnåddes 87,26 procent, vilket visar på framsteg jämfört med den nivå som uppnåddes 2008 (79,71 procent).

Beskrivning

Betalnings-bemyndiganden (inkl. ÄB & överföringar)

Utbetalda

Procent-sats 2009

Procent-sats 2008

Budgetposter för tekniskt bistånd / icke-differentierade anslag

18 004 160

4 062 036

22,56%

21,86%

Driftsbudgetposter / differentierade anslag

282 353 590

258 020 101

91,38%

85,14%

Life + / Life III / NGOs / Forest Focus

208 562 150

201 859 366

96,79%

92,28%

Europeiska miljöbyrån

35 389 440

35 389 440

100,00%

97,72%

Det finansiella instrumentet för civilskydd

15 274 400

8 984 275

58,82%

44,52%

Deltagande i internationell verksamhet på miljöområdet (obligatoriska bidrag till multilaterala miljöavtal)

4 150 000

3 087 506

74,40%

55,31%

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

18 577 600

8 699 514

46,83%

24,44%

Program för konkurrenskraft och innovation

400 000

0

0,00%

ingen uppgift 

TOTALT

300 357 750

262 082 137

87,26%

79,71%

Folkhälsa

Den generellt höga nivån på utnyttjandet av åtagandebemyndiganden under 2009 (100 procent) visar på en förbättring jämfört med föregående år (98 procent 2008). För alla budgetposter är utnyttjandenivån 100 procent eller näst därintill.

Utnyttjandet av betalningsbemyndigandena är tillfredsställande, 87 procent, och utgör en ökning jämfört med 2008 (84 procent).

Folkhälsoprogrammet

Utnyttjandet av betalningsbemyndiganden förbättrades betydligt jämfört med de tidigare åren och nådde 99,37 procent (som jämförelse var det 89 procent 2008).

Tobaksfonden

När det gäller betalningsbemyndigandena är dessa icke-differentierade anslag och utbetalningar kan göras fram till den 31 december året efter att åtagandena ingås. I detta särskilda fall undertecknades avtalet 2009 och kommer att slutföras 2010. De motsvarande betalningarna kommer sålunda att ske 2010 då vi väntar oss att utnyttjandenivån ska nå 100 procent. Procentsatsen för utnyttjandet av betalningsbemyndigandena var 51 procent i slutet av 2009 och den motsvarar betalningarna för de åtaganden som ingicks 2008. Därför föreligger det inte något underutnyttjande här.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

Dessa anslag är differentierade och betalningarna äger rum under flera år.

När det gäller budgetpost 17 03 08 under 2009 betalade GD SANCO för åtaganden som ingåtts 2008 (0,5 miljoner EUR). Under 2009 förlängdes detta pilotprojekt och fick extra åtagande- och betalningsbemyndiganden på en miljon EUR från budgetmyndigheten. De extra betalningsbemyndigandena var inte nödvändiga 2009 eftersom betalningarna kommer att äga rum under 2010 och 2011.

När det gäller 17 03 09 var 2009 det första genomförandeåret, vilket ägnades åt att sätta igång projektet, organisera en ansökningsomgång och välja ut en avtalspart. Budgetmyndigheten tilldelade betalningsbemyndiganden som inte var nödvändiga 2009 eftersom betalningarna kommer att äga rum under perioden 2010–2012.

Livsmedelssäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd

a) Åtagandebemyndiganden: hög utnyttjandenivå, 98 procent

Den generellt höga nivån på utnyttjandet under 2009 förblir stabil jämfört med föregående år (98 procent 2008).

För alla budgetposter är utnyttjandenivån 95 procent eller högre.

Det enda område där en lägre utnyttjandenivå kan konstateras är budgetpost 17 04 04 01 ”Internationella avtal och medlemskap i internationella organisationer” där medlemsavgiften betalas i schweizerfranc och växelkursen mellan EUR och CHF påverkade både uppskattningen av de anslag som äskades hos budgetmyndigheten och de anslag för vilka åtaganden gjordes och betalningar utfördes ett år senare.

b) Betalningsbemyndiganden: tillfredsställande utnyttjandenivå, 82 procent

Denna utnyttjandenivå utgör en liten tillbakagång jämfört med 2008 (87 procent).

Med tanke på de stora tillgängliga anslagsbeloppen uppgår de outnyttjade anslagen till 20 miljoner EUR för både åtgärderna för att utrota sjukdomar och katastrofmedlen.

När det gäller åtgärderna för att utrota sjukdomar är de slutliga ersättningskraven från medlemsstaterna ofta mycket lägre än de ursprungliga uppskattningarna som användes för att fastställa de belopp för vilka åtaganden skulle ingås. Beloppet för de begärda betalningsbemyndigandena motsvarar en uppskattning av den slutliga betalning som ska göras till medlemsstaterna såsom en procentandel av det belopp för vilket åtagande ingåtts under det föregående året. Under 2009 har vi begränsat de betalningsbemyndiganden som begärs från budgetmyndigheten till 83 procent av det belopp för vilket åtaganden ingåtts. Under 2010 har vi ytterligare begränsat de betalningsbemyndiganden som begärs från budgetmyndigheten och därför väntar vi oss att uppnå ett förbättrat utnyttjande av betalningsbemyndigandena.

När det gäller katastrofmedlen beslutade GD SANCO till följd av kostnadsredovisningarnas komplexitet och de involverade riskerna att utföra finansiella förhandskontroller på fältet före utbetalning av ersättningskrav som översteg två miljoner EUR. Detta förlängde perioden för kontroll av kostnadsredovisningarna och ett antal utbetalningar senarelades till 2010.

Dessutom ingicks under 2009 åtaganden för de fyra miljoner EUR för förberedande åtgärder som Europaparlamentet begärt för mellanstationer (rastplatser) vid djurtransporter, men såsom förklarats tidigare kommer betalningarna att ske 2010 och efterföljande år. Anslagen för samma pilotprojekt under 2008 användes inte. Utvärderingskommittén ansåg nämligen att inget av de två inlämnade förslagen uppfyllde ansökningsomgångens minimiutvärderingskriterier. Efter att man diskuterat olika möjligheter att använda den tilldelade budgeten, beslöt man att annullera åtgärden för 2008.

När det gäller budgetposter för administration (17 01 04 01, 17 01 04 05 och 17 01 04 06) kommer de återstående anslagen att betalas ut 2010.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Bas Eickhout, Edite Estrela, Julie Girling, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Salvatore Tatarella, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jutta Haug, Marisa Matias, Bill Newton Dunn, Bart Staes, Eleni Theocharous, Thomas Ulmer, Anna Záborská

1.3.2011

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Christel Schaldemose

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av budgetposterna 17 02 02 (EU-åtgärder på området konsumentpolitik) och 17 01 04 03 (för administrativa utgifter) för ett effektivt genomförande av varje årligt arbetsprogram inom konsumentprogrammet 2007–2013, och uppmanar kommissionen att öka informationen om tillgängliga bidrag (särskilt när det gäller gemensamma åtgärder inom ramen för förordningen om konsumentskyddssamarbete (förordning (EG) nr 2006/2004) för vilka inga ansökningar har mottagits). Parlamentet gläder sig över det givande utnyttjandet av de extra resurser (2 000 000 EUR) som tillhandahölls 2009 för pilotprojektet om övervakningsåtgärder på konsumentpolitikområdet.

2.  Europaparlamentet välkomnar de kommande utgåvorna av resultattavlan för konsumentmarknaderna, som är ett viktigt verktyg för förbättrad övervakning och innovativ utvärdering av marknaderna. Parlamentet anser att den empiriska bas som har skapats bör ligga till grund för en ny politisk insikt på europeisk och nationell nivå, och uppmanar kommissionen att använda resultatet från resultattavlan för konsumentmarknaderna i samband med utformningen av sin politik på alla relevanta områden.

3.  Europaparlamentet noterar med stort intresse ombildandet av genomförandeorganet för folkhälsoprogrammet till genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor och dess första verksamhetsår inom ramen för ett utvidgat mandat. Parlamentet gratulerar genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor för att det uppnått de fastställda målen för förvaltningen av kontrakt och bidrag inom ramen för konsumentprogrammet (beslut nr 1926/2006/EG). Parlamentet anser dock att det är problematiskt att över tre procent av betalningarna gjordes efter det att tidsfristen löpt ut.

4.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att nå en genomförandegrad på 92 procent för betalningsbemyndigandena för genomförande och utveckling av den inre marknaden (budgetpost 12 02 01). Parlamentet noterar att genomförandegraden för Solvit‑programmet (budgetpost 12 02 02) förväntas närma sig 92 procent om betalningarna för 2008, 2009 och 2010 betraktas tillsammans. Parlamentet upprepar att det krävs en separat budgetpost för Solvit-programmet.

5.  Europaparlamentet understryker de små och medelstora företagens betydelse, och uppmanar kommissionen att undersöka hur effektiva de nuvarande finansieringsprogrammen för små och medelstora företag är samt att förenkla företagens deltagande i EU:s forskningsprogram genom att införa innovativa finansieringsinstrument i EU:s budget.

6.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens synpunkter i fråga om varor som på ett olagligt sätt har förts in i EU (punkt 2.22 i årsrapporten) och kommissionens svar, där man hänvisar till klargörandet i den moderniserade tullkodexen. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lämna en rapport om uppföljningen av domstolens relevanta domar.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att använda relevanta riskanalysmetoder för att koncentrera tullkontrollerna på marknadsaktörer eller sändningar som är förenade med stora risker. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att komplettera de riskbaserade kontrollerna med ett antal slumpmässigt utvalda kontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av tillämpningsföreskrifterna för den moderniserade tullkodexen noga uppmärksamma genomförandet av fysiska kontroller av varor, såväl för skatte- som för säkerhetsändamål. Parlamentet efterlyser en förbättring av både förhands- och efterhandskontrollerna i syfte att införa förenklade förfaranden och centraliserad klarering.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Cristian Silviu Buşoi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Philippe Juvin, Eija-Riitta Korhola, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Damien Abad, Cornelis de Jong, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Emma McClarkin, Antonyia Parvanova, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Olga Sehnalová, Wim van de Camp

1.3.2011

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Mathieu Grosch

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att det i 2009 års budget, såsom den slutgiltigt har antagits och senare ändrats under budgetåret, avsattes ett totalt belopp på 2 427 000 000 EUR i åtagandebemyndigande och 2 103 000 000 EUR i betalningsbemyndiganden, specifikt för politiska insatser inom transportutskottets ansvarsområde. Parlamentet noterar vidare att dessa belopp omfattar följande:

–   934 582 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 830 594 000 EUR i betalningsbemyndiganden för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

–   17 600 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 14 500 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportsäkerhet.

–   64 971 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 29 054 000 EUR i betalningsbemyndiganden för Marco Polo-programmet.

–   146 902 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 109 257 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transportbyråerna och Europeiska byrån för GNSS.

–   427 424 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 388 859 000 EUR i betalningsbemyndiganden för transporter, inbegripet ett prioriterat område för hållbar rörlighet i städer, inom det sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling.

–   2 750 000 EUR i åtagandebemyndiganden för transportskydd.

–   3 800 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 3 600 000 EUR i betalningsbemyndiganden för turism.

2.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten vid granskningen av genomförandet budgeten för 2009 åter har valt att koncentrera sig på forsknings- och energipolitiken snarare än på transportpolitiken.

3.  Europaparlamentet välkomnar att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden för TEN-T-projekt fortsättningsvis utnyttjas i hög grad, nästan till 100 % vardera. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera en tillräcklig finansiering via de nationella budgetarna för att komplettera dessa EU-medel. Parlamentet påminner om att det stödde förslaget om en högre EU-finansieringsnivå. Parlamentet välkomnar halvtidsöversynen av projekten inom ramen för det fleråriga TEN‑T‑programmet 2007–2013 som offentliggjordes den 27 oktober 2010 och i vilken en optimering av budgetmedel för TEN-T föreskrivs och tonvikt läggs vid en tillförlitlig budgetplanering för projekten.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över att utnyttjandegraden för betalningsbemyndigandena för säkerhet och optimering av transportsystemen samt för passagerarnas rättigheter även denna gång var låg (73 %). Parlamentet beklagar att den 100-procentiga utnyttjandegranden för betalningsbemyndiganden för Marco Polo II-programmet endast kunde uppnås för att över hälften av de ursprungligen avsatta medlen omfördelades under 2009.

5.  Europaparlamentet välkomnar den avsevärda ökningen av utnyttjandegraden för betalningsbemyndiganden för Galileo-programmet jämfört med 2008, och betonar detta programs stora betydelse för logistiksektorn och sektorn för hållbara transporter.

6.  Europaparlamentet noterar att den urvalsbaserade granskningen visar att felnivån troligtvis ligger mellan 2 % och 5 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka ansträngningarna för att ytterligare få ner denna nivå.

7.  Europaparlamentet ser med tillfredställe att revisionsrätten har konstaterat att de årliga räkenskaperna för Exekutiva byrån för transeuropeiska nät i allt väsentligt är lagliga och korrekta. Parlamentet välkomnar att byrån lyckats tillstätta de tjänster som fortfarande var vakanta vid utgången av 2008.

8.  Europaparlamentet betonar att det brådskande behövs mer transparens i regional- och transportpolitiken, genom tillhandahållande av korrekt information till skattebetalare och budgetmyndigheter, samt en ökad samordning mellan dessa politikområden, särskilt vid finansieringen av TEN-T, eftersom det för närvarande endast görs en begränsad utvärdering av projektens europeiska mervärde vilket innebär att medlen inte fördelas optimalt för att bland annat komma tillrätta med flaskhalsar, gränsproblem eller svårigheter till följd av avsnitt som saknas.

9.  Europaparlamentet kräver bestämt att förfarandet för urval och godkännande av transportprojekt inom ramen för sammanhållningspolitiken utformas på ett mer tillförlitligt sätt.

10. Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2010 om EU:s investeringar i järnvägsinfrastruktur och framför allt konstaterandet att de nuvarande TEN‑T‑samordnarna spelat en viktig roll, bland annat genom att underlätta kontakterna mellan deltagande aktörer. Parlamentet stöder rekommendationen att kommissionen bör överväga att utse fler samordnare som kan täcka de övriga prioriterade projekten.

11. Europaparlamentet tar del av revisionsrättens iakttagelse att prioriterade projekt inte valdes ut på basis av faktiska och förväntade trafikströmmar, och att kostnadsnyttoanalyser skulle kunna användas i större utsträckning, men påpekar emellertid att prioriterade projekt även tillgodoser europeiska mål om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och strävan efter att bekämpa klimatförändringar genom att stödja miljövänligare transportsätt.

12. Europaparlamentet föreslår, avseende de sektorer som utskottet för transport och turism ansvarar för och efter att ha tagit del av kommissionens förklaringar till underutnyttjandet av anslagen, att kommissionen beviljas ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Georges Bach, Antonio Cancian, Saïd El Khadraoui, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Eva Lichtenberger, Hella Ranner, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Dirk Sterckx, Keith Taylor, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Artur Zasada, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Philip Bradbourn, Frieda Brepoels, Spyros Danellis, Ádám Kósa, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Karin Kadenbach

22.3.2011

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförande av EU:s allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorganen

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – (2010/2142(DEC))

Föredragande: Jens Geier

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att sammanhållningsfonderna omfattas av särskilt komplicerade bestämmelser, och att de genomförs på ett annat sätt än EU:s övriga utgiftsområden, vilket gör dem mer sårbara för fel. Parlamentet betonar att felfrekvensen vid användning av sammanhållningsmedel är högst bland unionens samtliga betalningar och uppgick till mer än 5 procent 2009, men betonar samtidigt att felfrekvensen kraftigt har gått ner jämfört med 2008, och uppmanar därför till ytterligare förenklingar och mer tekniskt stöd så att medlemsstaterna och regionerna kan få till stånd ett mer effektivt genomförande. Parlamentet påpekar att de regionala myndigheterna måste få de tekniska kunskaper och färdigheter av kommissionen och medlemsstaterna som krävs för att de resurser som de tilldelats ska bli mer effektiva och ändamålsenliga.

2.  Europaparlamentet konstaterar att bristande efterlevnad av reglerna om offentlig upphandling är en de vanligaste orsakerna till oegentligheter, vilket delvis beror på att reglerna är komplicerade. Parlamentet rekommenderar att man förenklar och reducerar reglerna om offentlig upphandling för att kunna minska den allmänna felfrekvensen.

3.  Europaparlamentet är oroat över att generaldirektoratet för regionalpolitik (GD Regio) i sin revisionsförklaring om den årliga verksamhetsrapporten 2009 fastställer att direktoratet för 38 av de 79 berörda programmen inte kan lämna rimliga garantier för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta med tanke på ersättningar för redovisade utgifter 2009. Parlamentet efterlyser ytterligare detaljer om den information som saknas om ersättningarna 2009, noterar att medlemsstaterna är skyldiga att tillhandahålla tillräcklig information i sina årliga verksamhetsrapporter, samt uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till ett system med påföljder om den information som tillhandahållits inte gör det möjligt för kommissionen att fastställa om transaktionerna är lagliga och korrekta.

4.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska revisionsrättens yttrande nr 1/2010, ”Förbättra den ekonomiska förvaltningen av Europeiska unionens budget: Risker och utmaningar”, och betonar att systemen för övervakning och kontroll inom ett antal högriskområden delvis är effektiva när det gäller den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, särskilt sammanhållningen och landsbygdsutvecklingen.

5.  I samband med översynen av budgetförordningen betonar Europaparlamentet behovet av att man klargör regler och styrningssystem vid delad förvaltning, och att detta med avseende på sammanhållningspolitiken bör ske så långtgående som möjligt i syfte att undvika motstridigheter med budgetförordningen. Parlamentet konstaterar att förvaltningsmässiga problem mellan budgetförordningen och förordningarna om sammanhållningsfonderna kan undvikas genom bättre samordning av reglerna om stödberättigande inom olika politikområden. Parlamentet anser dock att en förenkling, särskilt i samband med översynen av budgetförordningen, måste garantera stabila regler och styrningssystem på lång sikt.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta ställning till möjligheten att utveckla principen för förtroendeavtal, vilket skulle göra det möjligt att minska kontrollerna av de system som har visat sig fungera i kampen mot fel och bedrägerier.

7.  Europaparlamentet noterar att systemen för kontroll och revision av Interregprogram delvis saknar en enhetlig metod som erkänns av revisionsorganen i samtliga deltagande medlemsstater. Parlamentet efterlyser ömsesidigt erkännande av en gemensam uppsättning regler och standarder bland de myndigheter i medlemsstaterna som deltar i revisioner och kontroller av gränsöverskridande program.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Sophie Auconie, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Franz Obermayr, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Michail Tremopoulos, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, Karima Delli, Jens Geier, Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Vilja Savisaar-Toomast, Elisabeth Schroedter, László Surján

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Vladko Todorov Panayotov, Britta Reimers, Ivo Strejček

8.3.2011

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Morten Løkkegaard

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inte hittat några felaktigheter vad avser förskottsbetalningar på politikområdet ”Utbildning och medborgarskap”, som står för 87 procent av betalningarna för hela politikområdet. Parlamentet noterar dock att den uppskattade effekten av de kvantifierbara felaktigheterna för hela politikområdet var lite över 2 procent 2009 medan den 2008 låg under 2 procent och att detta framför allt berodde på felaktigheter för slutbetalningar.

2.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att fortsätta sina ansträngningar att ständigt minska felfrekvensen för slutbetalningar och att noggrant utvärdera föregående generations program. Parlamentet noterar att felfrekvensen i förvaltningen av den nya generationens program visar på en nedåtgående trend jämfört med föregående generation och därmed nyttan av de tekniska förändringar som införts i reglerna för de nuvarande programmen.

3.  Europaparlamentet noterar att huvuddelen av transaktionerna på politikområdet ”Utbildning och kultur” genomförs genom nationella byråer. Parlamentet välkomnar här de ansträngningar som kommissionen gjort för att bistå de nationella byråerna att förbättra sina redovisningssystem och uppmanar kommissionen att vidta erforderliga åtgärder i händelse av att EU:s revisionskrav inte uppfylls.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med den ökade användningen av IT‑verktyg eftersom detta i hög grad minskar byråkratin och kan bidra till att underlätta förfarandena för sökande och minska den tid som behövs för att behandla ansökningarna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur att fortsätta att verka för att göra förfarandena mer flexibla och att ytterligare minska förseningarna i betalningarna eftersom mottagarna har rätt att förvänta sig att de tidsplaner som anges i programguiderna eller andra officiella meddelanden faktiskt respekteras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Piotr Borys, Silvia Costa, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marietje Schaake, Timo Soini, Emil Stoyanov, Helga Trüpel, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Iosif Matula, Georgios Papanikolaou, Hella Ranner, Mitro Repo, Joanna Katarzyna Skrzydlewska

1.3.2011

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till budgetkontrollutskottet

över ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(C7-0211/2010 - 2010/2142(DEC))

Föredragande: Simon Busuttil

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar de betydande framsteg som har gjorts när det gäller genomförandenivån för åtaganden i budgeten för området med frihet, säkerhet och rättvisa (97,7 procent jämfört med 87,5 procent 2008) och genomförandenivån för betalningar (89,6 procent jämfört med 80,9 procent 2008).

2.  Europaparlamentet beklagar att annulleringsnivån för betalningar var så hög (8,5 procent), vilket huvudsakligen berodde på annulleringar av betalningar i budgeten för byråerna och för storskaliga informationssystem (SIS II och VIS).

3.  Europaparlamentet välkomnar de höga genomförandenivåerna för de fyra fonderna för ”Solidaritet och hantering av migrationsströmmar”. Parlamentet noterar att de höga genomförandenivåerna också återspeglar nyttan med dessa fonder och begär att detta ska beaktas vid budgetplaneringen i framtiden och vid diskussionerna om nästa fleråriga budgetram, mot bakgrund av kommissionens rapporter om utvärderingen efter halva tiden.

4.  Europaparlamentet beklagar att genomförandenivån för betalningar var lägre för programmen ”Grundläggande rättigheter och rättvisa” och ”Säkerhet och skydd av friheter”. Parlamentet tar del av kommissionens motiveringar, bland annat att resultatet av ansökningsomgången inte var tillfredsställande och att det på grund av den ekonomiska krisen var svårare för de sökande att säkerställa medfinansiering.

5.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten har påpekat att vissa byråer inte har lämnat några uppgifter om den konsoliderade årsredovisningen eller att de har lämnat ändrade uppgifter, samt att den information de är skyldiga att tillhandahålla inte har lämnats på flera år.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så fort som möjligt offentliggöra rapporterna om utvärderingen efter halva tiden av de olika fonderna och programmen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.2.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sonia Alfano, Alexander Alvaro, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos Coelho, Cornelis de Jong, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Salvatore Iacolino, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Juan Fernando López Aguilar, Monica Luisa Macovei, Véronique Mathieu, Louis Michel, Claude Moraes, Georgios Papanikolaou, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Renate Sommer, Rui Tavares, Wim van de Camp, Daniël van der Stoep, Axel Voss, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edit Bauer, Leonidas Donskis, Monika Hohlmeier, Stanimir Ilchev, Franziska Keller

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marina Yannakoudakis

1.2.2011

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till budgetkontrollutskottet

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2009, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan

(SEK(2010)0963 – C7-0211/2010 – 2010/2142(DEC))

Föredragande: Iratxe García Pérez

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetkontrollutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2009 om de yrkesutbildningsåtgärder för kvinnor som medfinansieras av Europeiska socialfonden,

–   med beaktande av studien av möjligheten att införa inslag av jämställdhetsbaserad budgetering i EU:s budgetprocess[112], och av följande skäl:

A. I den ovannämnda genomförbarhetsstudien om jämställdhetsbaserad budgetering hävdas att jämställdhetsbudgetering kan tillämpas i alla stadier av budgetförfarandet från planering och utarbetande till granskning och utvärdering av budgeten.

1.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten och kommissionen att enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är främjandet av jämställdhet mellan män och kvinnor en grundläggande princip för Europeiska unionen i all dess verksamhet. Därför måste jämställdhetsaspekter beaktas i alla stadier av budgetförfarandet såsom utarbetandet, genomförandet och granskningen av Europeiska unionens budget.

2.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten och kommissionen om slutsatserna och rekommendationerna i den ovannämnda genomförbarhetsstudien om jämställdhetsbaserad budgetering.

3.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2009 om de yrkesutbildningsåtgärder för kvinnor som medfinansieras av Europeiska socialfonden och skulle välkomna ytterligare särskilda rapporter från revisionsrätten om genomförandet av andra åtgärder för att främja jämställdhet.

4.  Europaparlamentet beklagar de många svagheter som uppdagas i den särskilda rapporten när det gäller fastställandet av åtgärder och urvalet av projekt som granskas av revisionsrätten, samt brister när det gäller resultatuppföljningen av programmen.

5.  Europaparlamentet tar del av revisionsrättens rekommendationer i den särskilda rapporten att de framtida operativa programmen utarbetas mot bakgrund av en analys av förutsättningarna på arbetsmarknaden och att ett lämpligt utformat förfarande för projekturval införs i medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att beakta kommissionens svar i årsrapporten om genomförandet av budgeten avseende politikområdena 4 och 13, där man konstaterar att de omfattar mer än sammanhållningspolitik, t.ex. frågor som jämställdhet.

7.  Europaparlamentet tar med beklagande del av revisionsrättens iakttagelse i årsrapporten om otillbörligt utbetalade medel i genomförandet av Daphne II-projektet. Kommissionen uppmanas att följa upp situationen och att säkerställa ett korrekt genomförande av Daphne-programmet i framtiden.

8.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen och revisionsrätten att informationen om jämställdhetspolitik och könsspecifika uppgifter tas med i den rapport som ligger till grund för ansvarsfriheten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.1.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Marije Cornelissen, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Siiri Oviir, Raül Romeva i Rueda, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anne Delvaux, Christa Klaß, Mariya Nedelcheva, Norica Nicolai, Antigoni Papadopoulou, Rovana Plumb, Joanna Senyszyn

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Stanimir Ilchev

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Andrea Češková, Jorgo Chatzimarkakis, Luigi de Magistris, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Ville Itälä, Cătălin Sorin Ivan, Iliana Ivanova, Elisabeth Köstinger, Monica Luisa Macovei, Bart Staes

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Monika Hohlmeier, Véronique Mathieu, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Michael Gahler, Karin Kadenbach, Evgeni Kirilov, Brian Simpson

  • [1]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [2]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [3]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 1.
  • [4]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [5]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [6]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [7]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [8]  Antagna texter, P7_TA(2011)…, (2010/2204(INI)).
  • [9]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [10]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [11]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 65.
  • [12]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [13]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [14]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [15]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [16]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [17]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [18]  EUT L 24, 27.1.2005, s. 35.
  • [19]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [20]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [21]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 83.
  • [22]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [23]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [24]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [25]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [26]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [27]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [28]  EUT L 5, 9.1.2004, s. 85.
  • [29]  EUT L 140, 1.6.2007, s. 52.
  • [30]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [31]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [32]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 96.
  • [33]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [34]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [35]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [36]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [37]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [38]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [39]  EUT L 369, 16.12.2004, s. 73.
  • [40]  EUT L 173, 3.7.2008, s. 27.
  • [41]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [42]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [43]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 77.
  • [44]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [45]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [46]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [47]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [48]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [49]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [50]  EUT L 32, 6.2.2007, s. 88.
  • [51]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [52]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [53]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 71.
  • [54]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [55]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [56]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [57]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [58]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [59]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [60]  EUT L 9, 12.1.2008, s. 15.
  • [61]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [62]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [63]  EUT C 338, 14.12.2010, s. 90.
  • [64]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [65]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [66]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [67]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [68]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [69]  EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
  • [70]  EUT L 11, 15.1.2008, s. 9.
  • [71]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [72]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [73]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 1.
  • [74]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [75]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [76]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [77]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [78]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [79]  EUT L 69, 13.3.2009.
  • [80]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 1.
  • [81]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 1.
  • [82]  EUT C 308, 12.11.2010, s. 129.
  • [83]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
  • [84]  EUT L 390, 30.12.2006, s. 1.
  • [85]  EUT L 343, 27.12.2007, s. 9.
  • [86]  EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
  • [87]  Ekofinrådets slutsatser om budgetriktlinjerna för 2011 som antogs den 16 mars 2010, dok. 6794/10, 24.2.2010, s. 9.
  • [88]  Antagna texter, P7_TA(2010)0401.
  • [89]  Till exempel punkterna 23 och 24 i Europaparlamentets resolution av den 24 april 2007 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2005, avsnitt III – kommissionen (EUT L187, 15.7.2008, s. 25).
  • [90]  EUT L 340, 6.12.2006, s. 5.
  • [91]  Dom av den 9 november 2010 i de förenade målen C-92/09 och C-93/09, Volker och Markus Schecke GbR och Hartmut Eifert mot Land Hessen, ännu ej offentliggjord i REG.
  • [92]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.
  • [93]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.
  • [94]  EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
  • [95]  Revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet (2010/C 303/01), s. 144 punkt 6.42.
  • [96]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).
  • [97]  Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2009 – EU-stöd som genomförs via FN-organisationer: beslutsfattande och övervakning.
  • [98]  av attesterade utgifter.
  • [99]  EUT L 364, 9.12.2004, s. 1.
  • [100]  EUT L 404, 30.12.2006, s. 39.
  • [101]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 146.
  • [102]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 140.
  • [103]  Antagna texter, P7_TA(2011)0000 (2010/2204(DEC)).
  • [104]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 146.
  • [105]  EUT C 303, 9.11.2010, s. 146.
  • [106]  Revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet (2010/C 303/01), s. 144 punkt 6.42.
  • [107]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete (EUT L 378, 27.12.2006, s. 41).
  • [108]  Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2009 – EU-stöd som genomförs via FN-organisationer: beslutsfattande och övervakning.
  • [109]  av attesterade utgifter.
  • [110]  EUT L 71, 10.3.2007, s. 9.
  • [111]  Kommissionens beslut 2007/606/EG, Euratom av den 8 augusti 2007 om fastställande av regler för genomförande av transportbestämmelserna i rådets beslut 2007/162/EG, Euratom om inrättande av ett finansiellt instrument för civilskydd (EUT L 241, 14.9.2007, s. 17).
  • [112]  Europeiska kommissionen GD Budget särskilt kontrakt ABAC 132007, inom ramen för kontrakt BUDG 06/PO/01/nr 002/ABAC-101922 slutrapport maj 2008 A.