Förfarande : 2010/2307(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0169/2011

Ingivna texter :

A7-0169/2011

Debatter :

PV 12/05/2011 - 9
CRE 12/05/2011 - 10

Omröstningar :

PV 12/05/2011 - 12.1
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0230

BETÄNKANDE     
PDF 297kDOC 169k
20 april 2011
PE 454.698v01-00 A7-0169/2011

om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem

(2010/2307(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Milan Zver

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Jutta Steinruck, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem

(2010/2307(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 juni 2010 ”Nya insatser för bättre EU-samarbete inom yrkesutbildning för att stödja Europa 2020-strategin” (KOM(2010)0296),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2010 ”Unga på väg: Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (KOM(2010)0477),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–       med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2010 ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter”(1),

–       med beaktande av rådets resolution av den 27 november 2009 om Europeiska året för frivilligarbete för främjande av aktivt medborgarskap(2),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”)(3),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension och om kompetens till stöd för livslångt lärande och initiativet om ny kompetens för nya arbetstillfällen(4),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2010(5) om den nya strategin för sysselsättning och tillväxt, i synnerhet den del där de övergripande målen bekräftas i samband med förbättringen av utbildningsnivåerna,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 19 november 2010 om initiativet Unga på väg, där rådet erkände vikten av en mer integrerad och sektorsövergripande strategi som svar på de utmaningar som ungdomar står inför(6),

–       med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 28 januari 2011(7) och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 mars 2011(8) om Unga på väg-initiativet,

–       med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0169/2011), och av följande skäl:

A.     Ungdomars kunskap och färdigheter är, med tanke på Europa 2020-strategin, av avgörande betydelse för att målet en smart och hållbar tillväxt för alla ska kunna nås.

B.     Unga på väg, ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin, syftar till att öka dragningskraften hos Europas högre utbildning och den övergripande kvaliteten på alla utbildningsnivåer och studenters och arbetstagares rörlighet, genom en effektivare användning av de befintliga EU-programmen.

C.     I Europa 2020-strategin är ett av målen att senast 2020 ge alla unga människor i Europa möjligheter att fullgöra en del av sin utbildning i andra medlemsstater.

D.     Ungdomar spelar en mycket viktig roll för att uppnå de fem övergripande målen i Europa 2020-strategin: sysselsättning, forskning och innovation, klimat och energi, utbildning samt kampen mot fattigdom.

E.     Unga på väg-initiativet är en förstärkning av den befintliga EU-strategin för ungdomar (KOM(2009)0200) genom att ungdomar därmed utrustas med den kunskap, de färdigheter och den kompetens som krävs i livet och i arbetet.

F.     Ungdomar har drabbats särskilt hårt av krisen, och ungdomsarbetslösheten i EU överskrider 20 procent, vilket är dubbelt så högt som genomsnittet för vuxna. I några medlemsstater är ungdomsarbetslösheten till och med högre än 40 procent.

G.     En ungdomsarbetslöshet på nästan 21 procent utgör en av de mest akuta utmaningarna för EU.

H.     På grund av den ekonomiska krisen minskar medlemsstaterna sina investeringar i utbildning och fortbildning, vilket får direkta följder för ungdomars framtidsutsikter, samtidigt som Europa står inför en växande demografisk utmaning när det gäller att uppnå den tillväxt som kontinenten behöver.

I.      De ekonomiska kostnaderna för svaga utbildningsprestationer är betydligt högre än kostnaderna för den finansiella krisen.

J.      Krisen lyfte fram behovet av att reformera våra ekonomier och samhällen, liksom den stora betydelsen av yrkesutbildning och utbildningssystem av hög kvalitet för att förstärka dessa reformer och för att utrusta Europa för att bättre kunna möta dagens och morgondagens utmaningar.

K.     De successivt allt mindre offentliga investeringarna i universiteten och påföljande höjda terminsavgifter och/eller minskade sociala bidrag och stipendier har gjort att allt fler elever slutar på universitetet i förtid vilket ökar de sociala klyftorna.

L.     Humankapital är ett centralt strategiskt instrument för att garantera en framgångsrik ekonomisk och social utveckling i våra samhällen.

M.    Enligt Europass-uppgifter uttrycker allt fler unga en önskan att flytta inom Europeiska unionen i utbildnings- eller yrkessyfte.

N.     Utbildning är av grundläggande betydelse för främjande av ungdomars kreativitet och innovationspotential. Utbildning ger människor de redskap som krävs för att utvecklas intellektuellt, integreras på arbetsmarknaden, utvecklas som personer och integreras i samhället och som medborgare.

O.     Forskningsresultat visar att rörlighet bidrar till en känsla av unionsmedborgarskap och deltagande i demokratiska processer.

P.     Inte bara universitetsstudenter bör kunna delta i rörlighetsprogram utan också ungdomar med lägre utbildning, eftersom ett sådant deltagande kan öka möjligheterna på arbetsmarknaden.

Q.     Rörlighetsprogrammen bör vara tillgängliga för alla ungdomar, oavsett vilken utbildning de valt.

R.     Antalet ungdomar som får möjlighet att åka utomlands för att arbeta och studera och i synnerhet inom ramen för EU:s program har inte ökat tillräckligt snabbt.

S.     Bolognaprocessen stötte under det första årtiondet på många svårigheter med att uppnå målet att utveckla europeisk högre utbildning.

T.     Att minska antalet elever som avbryter sin skolgång är mycket viktigt, både för att förhindra att ungdomar riskerar social utslagning och fattigdom och för att förbättra och underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden.

U.     Det är övergången från utbildning till arbete som innebär en stor utmaning för ungdomar.

V.     Frivilligarbete utgör en viktig möjlighet när det gäller att få fler färdigheter genom informellt och icke-formellt lärande, ta socialt ansvar, bli medvetna om betydelsen av den europeiska integrationen och bli aktiva medborgare inom många olika områden som bör främjas framför allt inom ramen för Europaåret för frivilligarbete 2011.

W.    Ungdomsorganisationer är viktiga anordnare av icke-formell utbildning som kompletterar den formella utbildningen, och som är mycket viktig för att utrusta ungdomar med de färdigheter och den kompetens som de behöver för att bli aktiva medborgare och underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Genom sina insatser bidrar ungdomsorganisationerna till att uppnå målen för Europa 2020-strategin.

X.     Det är mycket viktigt att involvera ungdomar, och de olika ungdomsorganisationer som företräder dem, i beslutsprocessen för att ge dem ansvarskänsla och se till att de bidrar aktivt med sina synpunkter till en strategi för ungdomar.

Y.     Ett av de övergripande målen för initiativet Unga på väg är att stärka den europeiska sammanhållningen och att skapa medborgare som är medvetna om sin europeiska identitet.

Allmänna synpunkter och ekonomiskt stöd

1.      Europaparlamentet välkomnar Unga på väg som ett politiskt initiativ för att främja befintliga utbildnings-, rörlighets- och sysselsättningsprogram för ungdomar och som ett incitament för medlemsstaterna att nå målen i Europa 2020-strategin.

2.      Europaparlamentet betonar att Unga på väg uppmuntrar högskolorna att förbättra kvaliteten genom ökat samarbete med andra institutioner runt om i världen; i detta sammanhang kan samarbete med institutioner från Förenta staterna visa sig vara särskilt givande.

3.      Europaparlamentet påpekar att investering i utbildning utan tvekan är nödvändig för hållbar tillväxt och utveckling, och att finansiering av utbildnings- och ungdomsprogram inte ens i tider av ekonomisk kris bör betraktas som en kostnad att ta itu med nu utan snarare som en investering i Europas framtid.

4.      Europaparlamentet betonar att målsättningen för alla ungdomsinitiativ måste vara att vägleda alla ungdomar så att de integreras väl i samhället och kontinuerligt förbereda dem för ett framtidens Europa, dvs. också ge dem möjlighet att engagera sig i sociala verksamheter och medverka i utformningen av samhället och ge alla unga förmånen av skolutbildning, högre utbildning och icke-formell utbildning samt yrkes- och fortbildning där tonvikten läggs vid att möta utmaningarna i ett modernt, konkurrenskraftigt och hållbart samhälle för alla för att underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden.

5.      Europaparlamentet framhåller att krisen inte får tas som förevändning för nedskärningar i utbildningsutgifterna, eftersom högre utbildning för ungdomar är ett måste för att effekterna av krisen ska kunna övervinnas.

6.      Europaparlamentet beklagar att de nationella program som medlemsstaterna har inrättat för att bidra till att uppfylla utbildningsmålen för Europa 2020-strategin inte är tillräckliga enligt kommissionen.

7.      Europaparlamentet konstaterar att de studerandes anställbarhet måste vara ett av målen för den högre utbildningen men understryker att utbildningen måste stimulera ungdomarnas kreativitet och potential till innovation och bidra till deras intellektuella och sociala utveckling.

8.      Europaparlamentet medger att framgången med initiativet Unga på väg till stor del är beroende av medlemsstaternas genomförande av initiativets centrala insatser. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noggrant övervaka och analysera avgörande delar under genomförandet, i syfte att bistå medlemsstaterna och förbättra samordningen dem mellan.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till parlamentet om hur effektiva de centrala insatserna inom Unga på väg är och de framsteg som görs av medlemsstaterna.

10.    Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att inrätta en intensiv strukturerad dialog på utbildningsområdet inom ramen för arbetsprogrammet Utbildning 2020 för att fullt ut involvera ungdomsorganisationer och övriga aktörer i genomförandet av utbildningsåtgärder, i syfte att följa upp Unga på väg-initiativet i samarbete med ungdomar och för att diskutera prioriteringar och åtgärder med ungdomar och ge dem en större roll i beslutsfattandet i frågor som rör dem.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt förslag till ny flerårig budgetram gradvis öka investeringarna i rörlighets- och ungdomsprogram, såsom program för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius, Grundtvig), Marie Curie, Erasmus Mundus och Aktiv ungdom i dess nuvarande form och den europeiska volontärtjänsten. Parlamentet efterlyser ett bättre främjande av programmen och bättre information om de möjligheter som de erbjuder för potentiella mottagare. Parlamentet uppmanar även kommissionen att fortsätta investera i samarbetet mellan kandidatländer och potentiella kandidatländer samt lägga fram ett förslag om nästa generations rörlighets- och ungdomsprogram i linje med målen i Europa 2020-strategin.

12.    Europaparlamentet anser att de ungdomar som av olika orsaker haft problem under sin skolgång inte får stängas ute från arbetslivet, utan att dessa ungdomar i stället måste ges ett riktat stöd. Tillgång till utbildning får inte bli en fråga om föräldrarnas sociala eller ekonomiska ställning. Särskilt viktigt är det att utbildningsnivåerna inom såväl skol- som yrkesutbildningssystemen präglas av horisontell rörlighet.

13.    Europaparlamentet betonar att rörligheten måste göras mer attraktiv och att det ekonomiska stödet måste vara tillräckligt omfattande och i synnerhet rikta sig till de mest missgynnade personerna. Parlamentet upprepar att denna ståndpunkt bör återspeglas i nästa fleråriga budgetram. För att öka arbetsrörligheten bör budgetanslagen till Leonardoprogrammet ökas.

14.    Europaparlamentet betonar att det krävs en ambitiös finansiering för att uppfylla målet att ge alla möjlighet att genomföra en del av sin utbildning eller yrkesutbildning utomlands. Parlamentet anser att utbildning och yrkesutbildning måste vara en prioritering för EU och att detta mål bör avspeglas i nästa fleråriga budgetram.

15.    Europaparlamentet begär att de utbildningsprogram som syftar till att främja rörlighet ska förlängas till efter 2013 och uppmanar kommissionen att öka anslagen till dessa program i samband med utarbetandet av framtida ramprogram.

16.    Europaparlamentet uppmanar EU att använda sina egna finansiella instrument för att hjälpa ungdomar, genom att bättre utnyttja Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden.

17.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera mer i utbildningssystem på alla nivåer och att ge ekonomiskt stöd till genomförande av EU:s program för rörlighet på nationell nivå samt att säkerställa eller höja utbildningskvaliteten generellt sett.

18.    Europaparlamentet är övertygat om att Aktiv ungdom-programmet är av central betydelse för ungdomarnas deltagande i Europa och att detta program bör förstärkas och fortsätta. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att behålla ett enskilt Aktiv ungdom-program i den kommande fleråriga budgetramen.

19.    Europaparlamentet betonar vikten av Ungdom på väg-initiativet, som på ett betydande sätt bidrar till att integrera ungdomarna i samhället, och uppmanar kommissionen ta tillvara de erfarenheter som gjorts inom ramen för Aktiv ungdom-programmet.

20.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sammanlagt investera minst 2 procent av BNP i högre utbildning, som är det minimum som krävs för en kunskapsintensiv ekonomi enligt kommissionens rekommendation i den årliga tillväxt- och sysselsättningsundersökningen.

21.    Europaparlamentet uppmärksammar vikten av flexibla utbildningsprogram som går att kombinera med samtidig anställning.

Ungdomar och rörlighet

22.    Europaparlamentet efterlyser ett aktivt deltagande av unga i alla skeden i EU-programmen, från utarbetande till genomförande.

23.    Europaparlamentet betonar vikten av att ungdomar görs delaktiga inte bara på arbetsmarknaden och i ekonomin, utan även i utformningen av Europas framtid. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en grönbok om ungdomars deltagande.

24.    Europaparlamentet håller med om att det måste vidtas åtgärder på ett tidigt stadium för att minska antalet elever som slutar skolan i förtid till mindre än 10 procent, enligt överenskommelsen inom ramen för Europa 2020-strategin, med ett speciellt fokus på missgynnade områden. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till rådets rekommendation om att stödja medlemsstaternas insatser för att minska antalet elever som slutar skolan i förtid.

25.    Europaparlamentet betonar att avbruten skolavgång är en känd riskfaktor för framtida utestängning från både arbetsmarknaden och samhället, och att antalet elever som slutar skolan i förtid därför måste minskas avsevärt. Parlamentet betonar att detta problem måste hanteras på ett mångfacetterat sätt, i kombination med sociala åtgärder för att förbättra utbildning och yrkesutbildning i missgynnade områden.

26.    Med tanke på att rörlighet bland ungdomar kan bidra till stöd för demokratiska processer, uppmanar Europaparlamentet EU-institutionerna att skapa en ram som gör att ungdomar från de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken kan delta i Unga på väg-initiativet, så att ungdomar från både EU:s medlemsstater och dessa länder kan ges bättre möjligheter till utbildning.

27.    Europaparlamentet understryker vikten av att även främja rörligheten för lärare och personal som arbetar med utbildning och ungdomsverksamhet, eftersom de kan inspirera de unga som de vägleder.

28.    Europaparlamentet påpekar att de regionala och lokala myndigheterna bidrar på ett viktigt sätt till att stimulera rörlighet.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även ägna särskild uppmärksamhet åt och stödja ungdomar som befinner sig i riskzonen, ungdomsgrupper med färre möjligheter och ungdomar som vill ha en ”andra chans” att fortsätta att utbilda sig.

30.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter på nationell, regional och lokal nivå om praktiska hinder för rörlighet, och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att undanröja dessa hinder för att garantera rörlighet av hög kvalitet för alla under hela utbildningstiden, inklusive yrkesutbildning. Den resultattavla för rörlighet som kommissionen föreslagit skulle vara mycket användbar för att uppnå detta mål.

31.    Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att ta fler initiativ för ungdomars rörlighet även i områden som gränsar till EU.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt vidta åtgärder för att främja rörlighet med målsättningen att främja utbildning, sysselsättning och erkännande av kvalifikationer.

33.    Europaparlamentet betonar betydelsen av att vidta åtgärder för att se till att ungdomar, även de som kommer från missgynnade områden, får möjlighet till rörlighet under hela sin utbildning och att de garanterat kan ta med sig sina studiebidrag fullt ut när de studerar utomlands samt att deras studiepoäng och slutbetyg erkänns i samtliga medlemsstater, vilket föreslås i den europeiska ramen för kvalifikationer.

34.    Europaparlamentet medger att ungdomar med funktionshinder och ungdomar med barn bör erbjudas ytterligare stöd för att kunna delta i befintliga rörlighetsprogram och dra full nytta av dem så att de lättare kan förena utbildning, arbete och privatliv.

35.    Europaparlamentet påminner om att man vid sidan av internationell rörlighet även bör främja internationalisering på hemmaplan, och stödja inrättandet av ett internationellt samarbetsnätverk från studentens hemuniversitet och hemland. Parlamentet betonar potentialen hos virtuell rörlighet för ungdomar som ett komplement till geografisk rörlighet.

36.    Europaparlamentet betonar betydelsen av erkännande av alla färdigheter som inhämtats genom alla former av lärande, inklusive icke-formell och informell utbildning, och deras roll för utvecklingen av betydelsefulla färdigheter och kunskaper som gör att personerna får tillgång till och är anpassningsbara till behoven på arbetsmarknaden. De förvärvade färdigheterna och kunskaperna ska tas med i resultattavlan för rörlighet.

37.    Europaparlamentet rekommenderar att man främjar projekt som stöder överföring av kunskap och färdigheter från generation till generation, och uppmärksammar de fördelar som finns att vinna med rörliga internationella studenters färdigheter och kulturkapital.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en heltäckande strategi för att främja icke-formell utbildning och stödja anordnare av sådan utbildning.

39.    Europaparlamentet betonar vikten av rörlighet för att stärka känslan av det europeiska medborgarskapet, den europeiska kulturen och de europeiska värderingarna om ömsesidig respekt, öka ungdomars engagemang i de demokratiska processerna och skapa en starkare europeisk identitet hos ungdomar.

40.    Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att undervisning bör ges i ytterligare två språk utöver modersmålet i ett tidigt skede i livet och i barnens utbildning Parlamentet påpekar att personer utan andraspråk i praktiken inte kan delta i rörligheten. Parlamentet framhåller även vikten av att lära sig grannländers språk.

41.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte genom att a) öka alla berörda ungdomars medvetenhet och göra informationen lättillgänglig för dem, b) på ett tidigt stadium i utbildningen betona mervärdet av rörlighet c) garantera att utbildningsmeriter inom ramen för utbyten mellan medlemsstater erkänns och d) minska de administrativa bördorna och främja samarbete mellan berörda myndigheter i medlemsstaterna.

42.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte genom att a) förstärka EU:s utbildnings- och ungdomsprogram, t.ex. Erasmus, Leonardo da Vinci och Aktiv ungdom, b) förbättra genomförandet av befintliga europeiska instrument och verktyg som systemet för överföring av studiemeriter, ECTS, och Europass och c) utveckla de nya verktyg som den redan har undersökt, t.ex. webbplatsen för Unga på väg, Unga på väg-kortet, Europeiska färdighetspasset och pilotprojektet ”Ditt första Eures-jobb”.

43.    Europaparlamentet välkomnar de centrala nya insatserna inom Unga på väg-initiativet, t.ex. en enda och central webbplats för rörlighet, ett s.k. mobility card (kort för person som deltar i rörlighet över gränserna) som kompletterar och förstärker de goda resultaten med befintliga ungdoms- och studentkort, och ett europeiskt färdighetspass, som är avsett att bli en elektronisk meritförteckning över livslångt lärande, som alla förbättrar användbara och befintliga redskap för rörlighet. Parlamentet kräver dessutom att befintliga och framtida program blir mer överblickbara.

Europeisk högre utbildning och Bolognaprocessen

44.    Europaparlamentet betonar vikten av att inleda en ny och mer konstruktiv dialog mellan alla aktörer inom Bolognaprocessen, och att uppmärksamma både dess framgångar och problem för att kunna förbättra den ytterligare.

45.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bredda inriktningen för moderniseringsagendan för universitet, och förnya prioriteringarna för att bemöta nya utmaningar, t.ex. den sociala dimensionen i högre utbildning, främja studentinriktat lärande och stödja medlemsstaternas insatser för att uppnå riktmärket 40 procents slutförande av högre utbildning.

46.    Europaparlamentet är helt övertygat om att universiteten måste vara självstyrande, men betonar samtidigt universitetens ansvar gentemot samhället, och uppmanar medlemsstaterna att investera i reformeringen och moderniseringen av den högre utbildningen.

47.    Europaparlamentet framhåller behovet av att finna en balans mellan å ena sidan högre utbildningssystem och å andra sidan ekonomins och samhällets behov i allmänhet, och koppla samman dem genom en lämplig läroplan som utrustar människor med de kunskaper och färdigheter som behövs i framtidens samhälle och ekonomi.

48.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att stödja och förbättra samarbetet mellan universitet, yrkesutbildningsinstanser och näringsliv för att stärka dialogen mellan universitet och näringsliv och för att bättre samordna de tre sidorna av kunskapstriangeln: forskning, utbildning och innovation.

49.    Europaparlamentet betonar vikten av de befintliga programmen för forskning och innovation inom ramprogrammet för forskning och utveckling och sammanhållningspolitiken för finansiering av forskning och innovation och bättre samordning med utbildningsinitiativen. Parlamentet anser också att samarbete över gränserna är viktigt för att Unga på väg-initiativet ska bli framgångsrikt. Parlamentet uppmanar därför de berörda att till fullo utnyttja de möjligheter som erbjuds inom ramen för sammanhållningspolitikens mål ”territoriellt samarbete”.

50.    Europaparlamentet understryker vikten av att skapa flexibla utbildningsformer, såsom öppna universitet, eller genom att främja användningen av e-undervisning inom högre utbildning, så att alla ungdomar får möjlighet att delta i kvalitetsutbildning på hög nivå och inte utesluts från detta på grund av avstånd eller tidsscheman. Med tanke på ungas sena inträde på arbetsmarknaden, liksom problemen med socialförsäkringssystemens bärkraftighet, är det av avgörande betydelse att lämpliga villkor finns så att det går att kombinera studier och arbete.

51.    Europaparlamentet uppmuntrar universiteten att i större utsträckning anpassa sina program och strukturer till de särskilda behoven på arbetsmarknaden och att ta hänsyn till näringslivets behov i utformningen av läroplaner samt söka nya metoder för samarbete med privata och offentliga företag genom att uppmuntra till offentlig-privata partnerskap och sponsring, samtidigt som de främjar och stöder entreprenörskap bland unga.

52.    Europaparlamentet påpekar att universiteten måste utforma sina yrkesutbildningsprogram så att studenternas företagaranda stimuleras, och skapa mötesplatser för de finansiella aktörer som vill stödja innovativa projekt.

53.    Europaparlamentet betonar vikten av att främja entreprenörskap och hjälpa ungdomar att starta företag samt av att främja och utöka programmet Erasmus för unga entreprenörer. Parlamentet rekommenderar därför att det genomförs en informationskampanj på EU-nivå inom utbildningsanstalter om entreprenörskap, startkapital, beskattning av nystartade företag och stöd till vidareutbildning.

54.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en databas över innovativa projekt för att underlätta ett utbyte av goda exempel mellan projekt som medlemsstaterna eller universiteten redan genomfört, för att främja kontakterna mellan personer med universitetsexamen och företag och garantera ett omedelbart tillträde till arbetslivet efter avslutade studier.

55.    Europaparlamentet inser värdet av att studenter erbjuds studiebidrag av privata företag.

56.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen i stället för det globala rangordningssystemet för universiteten ska införa ett informationsbaserat system för de europeiska universitetens program, där man bland annat skulle kunna ge ut offentliga regelbundna rapporter om anställningsbarheten för studenterna inom varje program och möjligheten till rörlighet.

57.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att slutföra det europeiska området för forskning genom att öka stödet för unga forskare med målsättningen att främja en europeisk forskning av hög kvalitet.

58.    Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna måste se till att det finns stipendiesystem som garanterar tillträde till högre utbildning på lika villkor för unga män och kvinnor i syfte att undvika att det uppstår orättvisor, med särskild betoning på eftergymnasial utbildning.

Yrkesutbildning

59.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att modernisera och öka yrkesutbildningens dragningskraft och kvalitet så att den anpassas bättre till de nuvarande och framtida behoven på den föränderliga arbetsmarknaden, som 2020 kommer att kräva nya kunskaper och färdigheter som baseras på examensbevis som bör få ömsesidigt erkännande i alla medlemsstater. I detta avseende framhåller parlamentet de stora framgångarna med dubbla utbildningssystem i de respektive medlemsstaterna.

60.    Europaparlamentet betonar att en av lösningarna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är att anpassa skol- och yrkesutbildningssystemen till de färdigheter som kommer att krävas på framtidens arbetsmarknad och att övergången från skol- och yrkesutbildning eller högre utbildning till arbetslivet därför måste förberedas bättre och följa direkt på utbildningen. Parlamentet anser att det behövs ett bättre samarbete mellan utbildningsinstanser, ungdomsorganisationer, arbetsmarknadens olika sektorer samt arbetsgivarna, t.ex. genom att yrkesverksamma inom olika områden höll i viss undervisning eller seminarier, så att eleverna och studenterna kan få en uppfattning om sitt framtida yrkesområde.

61.    Europaparlamentet betonar därför den stora vikten av att effektivt genomföra initiativet om en EU-garanti för ungdomar och att göra det till ett instrument för aktiv integrering på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att medlemsstaterna hittills inte har gett några övertygande löften om att genomföra initiativet EU-garanti för ungdomar och uppmanar dem att snarast göra det.

62.    Europaparlamentet anser att rörligheten för förvärvande av nya kunskaper är ett kraftfullt verktyg för att förbättra ungdomars kunskaper och kompetens, personliga utveckling och aktiva medborgarskap. Den frivilliga rörligheten inom skol- och yrkesutbildningen, fortbildningen och den högre utbildningen måste därför främjas för alla unga, oavsett deras ekonomiska, sociala eller etniska bakgrund, vilken typ av utbildning de deltar i eller deras funktionsnedsättning, hälsoproblem eller geografiska situation, och de bör stöttas genom att yrkesvägledning och yrkesrådgivning tillhandahålls under hela processen.

63.    Europaparlamentet understryker att rörligheten inte får leda till en försämring av de sociala standarderna i värdlandet. Parlamentet betonar att ömsesidigt erkännande av examina från skol-, yrkes- och högskoleutbildning samt fortbildningskvalifikationer som erhållits inom EU är viktigt för att öka rörligheten.

64.    Europaparlamentet begär att det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET), den europeiska ramen för kvalifikationer (EQF) och Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) genomförs ordentligt. Det kontrollerade ömsesidiga erkännandet måste ske inom 12 månader efter den dag då kvalifikationerna erhållits. Parlamentet måste regelbundet hållas informerat genom resultattavlan för rörlighet.

65.    Europaparlamentet betonar vikten av att stödja och ytterligare förstärka rörlighet på yrkesutbildningsområdet, inklusive lärlingsutbildning, genom att erbjuda studenterna och lärlingarna på detta område information, rådgivning, vägledning och värdstrukturer när de är utomlands. Parlamentet framhåller särskilt att det är nödvändigt att inrätta partnerskap med utbildningsinstanser och företagarorganisationer för att garantera en rörlighet av hög kvalitet och integrera den på ett konsekvent sätt i utbildningsvägarna.

66.    Europaparlamentet belyser de svårigheter man möter vid övergång från yrkesutbildning till högre utbildning, och betonar att institutioner som tillhandahåller utbildning måste anpassas för att underlätta denna övergång.

67.    Europaparlamentet betonar att yrkesutbildning och högre utbildning, genom att man utrustar ungdomar med kunskap och färdigheter, kan förbättra ungdomars motivation och framtidsoptimism och hjälpa dem att bygga upp sin självkänsla.

Övergång från utbildning till arbete

68.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja volontärarbete, t.ex. genom att fastställa en fast juridisk status för volontärarbete och erkänna volontärarbete som arbetad tid, och på så sätt se till att volontärarbete är ett vettigt alternativ för ungdomar, särskilt under arbetslöshetstider.

69.    Europaparlamentet framhåller med eftertryck att ungdomars möjlighet att lätt och smidigt komma in på arbetsmarknaden främst är beroende av att yrkesutbildningsinstitutioner och universitet och även deras läroplaner moderniseras, och att utbildningens kvalitet säkras och studieprogram anpassas till arbetsmarknadens behov.

70.    Europaparlamentet betonar vikten av att göra universitetens scheman flexiblare för studenter som redan har börjat arbeta och vill studera parallellt.

71.    Europaparlamentet betonar att ungdomar fortsatt måste ha tillgång till yrkesutbildning när de börjat arbeta, med timmar avsatta för utbildning under arbetstiden, och att vidareutbildning och strategier för livslångt lärande och karriärutveckling måste främjas från början av karriären. Medlemsstaterna måste bygga upp en struktur för oberoende fortbildningsvägledning, så att systematiska fortbildningsinsatser kan garanteras.

72.    Europaparlamentet framhåller att en högkvalitativ grundutbildning och yrkesutbildning inom samtliga sektorer ökar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden och tryggar företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta relevanta tillsynsorgan för att garantera att sådan utbildning tillhandahålls.

73.    Europaparlamentet stöder helhjärtat EU:s mål att 40 procent av ungdomarna ska slutföra en högre utbildning (dvs. en eftergymnasial utbildning och yrkesutbildning) eller motsvarande.

74.    Europaparlamentet betonar betydelsen av vägledande instrument som hjälper ungdomar i deras utbildnings- och yrkesrelaterade val från grundskolan och upp till och med högre utbildningsnivåer, för att de ska bli bättre förberedda för en smidig övergång till arbetslivet. Åtgärder måste vidtas för att stärka såväl ungdomars hemmiljö och sociala situation som skolans roll för yrkesvägledning och yrkesval. I många fall krävs det individuellt anpassat stöd, i form av yrkesvägledning, för att detta mål ska uppnås.

75.    Europaparlamentet uppmanar högskolor att införliva en anständigt betald praktiktjänstgöringsperiod av hög kvalitet i studieprogram där så är lämpligt, så att ungdomar får möjlighet att förbereda sig för arbetslivet, och framför allt för att de ska kunna få arbeten som kräver höga kvalifikationer. Sådan praktiktjänstgöring får inte ersätta riktiga jobb och måste erbjuda tillräckliga löner och sociala trygghetsförmåner, och måste erkännas på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta strategier som gynnar anställning av ungdomar.

76.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja initiativ på EU-nivå för att erkänna praktiktjänstgöring som en arbetsperiod i socialförsäkringssystemen, vilket en del medlemsstater redan gör.

77.    Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stödja initiativ från den privata sektorn som riktas till ungdomar, med målsättningen att skapa arbetstillfällen och uppnå social integration.

78.    Europaparlamentet betonar behovet av att använda den europeiska historien och kulturen som de främsta verktygen för att fördjupa den europeiska integrationen.

79.    Europaparlamentet anser att utbildningssystem av hög kvalitet kan öka ungdomarnas chanser att finna ett meningsfullt arbete, vilket följaktligen kommer att öka ungdomars framtidstro och kreativitet, vilket i sin tur ökar välståndet i samhället.

80.    Europaparlamentet erkänner lokala och regionala myndigheters betydelse för utbildning och rörlighet och anser att deras kunskaper och erfarenheter bör ses som ett komplement till EU:s åtgärder. Parlamentet betonar att EU, för att uppnå sina mål, bör utveckla en partnerskapsstrategi, framför allt med de lokala och regionala myndigheterna.

Sysselsättningen för ungdomar

81.    Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningen är beroende av den övergripande ekonomiska politiken och uppmanar medlemsstaterna att flytta fokus till investeringar och sysselsättningsskapande. Åtstramningsåtgärder som exempelvis medför nedskärningar i utbildningssystemet och sysselsättningsskapandet kommer inte att vara till hjälp för ungdomar och riskerar att skada samhället och ekonomin på längre sikt.

82.    Europaparlamentet understryker att nära kopplingar måste upprättas mellan flaggskeppsinitiativ som syftar till att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten såsom ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Parlamentet anser att arbetsmarknadens parter, företrädare för näringslivet, lokala och regionala myndigheter och ungdomsorganisationer måste engageras i framtagandet av en hållbar strategi för att sänka ungdomsarbetslösheten, varvid man också över hela EU ömsesidigt måste erkänna och certifiera kunskaper som återspeglas i formella och informella kvalifikationer – i enlighet med den europeiska ramen för kvalifikationer – och som förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande.

83.    Europaparlamentet framhåller att ungdomsarbetslösheten – som enligt ILO inte orsakas av faktorer som nivåerna på inkomst och lönebikostnader, medbestämmanderättigheter och sociala skyddsnormer – till följd av den ekonomiska och finansiella krisen har blivit ett stort problem inom hela EU, ett problem som medlemsstaterna och EU ännu inte lyckats komma till rätta med i tillräcklig utsträckning. Personer som är arbetslösa i unga år löper mycket hög risk att bli fattiga på lång sikt, och det behövs arbetstillfällen av god kvalitet för att förhindra att ungdomar hamnar i kategorin arbetande fattiga.

84.    Europaparlamentet understryker att avtal för anställning och praktiktjänstgöring redan från dag ett måste omfatta sociala rättigheter för alla och avvisar alla förslag om att frångå denna princip. Uppsägningsperioder får inte förkortas, gällande kollektivavtal och lagstiftning ska tillämpas precis som för fast anställda och oinskränkt rätt till medverkan och föreningsfrihet ska gälla från och med första arbetsdagen.

85.    Parlamentet efterlyser ett europeiskt regelverk för att fastställa rättigheter och trygghetsförmåner vid atypiska eller otrygga arbetsförhållanden på ett sätt som överensstämmer med subsidiaritetsprincipen.

86.    Europaparlamentet betonar att ungdomar måste skyddas mot diskriminering i arbetslivet, framför allt på grund av ålder och yrkeserfarenhet, genom att man effektivt genomför direktiv 2000/78/EG. Alla medlemsstater uppmanas därför att införa nationella strategier mot ungdomsarbetslösheten.

87.    Europaparlamentet betonar att det viktigaste för ungdomar är att vara oberoende, ha tillgång till hälso- och sjukvård och ett anständigt boende till ett rimligt pris samt ha möjlighet att utbilda sig, arbeta och utveckla sig själva. Medlemsstaterna uppmanas därför att undanröja åldersrelaterad diskriminering vid tillgång till socialförsäkringssystem.

88.    Europaparlamentet upprepar vikten av specifika och kontrollerbara mål och tillräckliga ekonomiska medel när man genomför Europa 2020-strategin och de integrerade riktlinjerna för att sänka ungdomsarbetslösheten. Medlemsstaterna bör därför i sina nationella reformprogram göra åtaganden för att fram till 2014 höja sysselsättningsgraden med 10 procent bland ungdomar i åldersgruppen 15–25 år och öka sysselsättningsgraden bland ungdomar (bland dem som inte deltar i utbildning) till 75 procent senast 2020.

89.    Europaparlamentet konstaterar att det kommer att krävas såväl höga kvalifikationer som anpassnings- och innovationsförmåga för cirka 35 procent av alla arbetstillfällen som kommer att uppstå fram till 2020, varför kraftfulla insatser måste göras för att öka andelen personer i åldersgruppen 30–34 år med högskoleexamen eller jämförbar examen till minst 40 procent.

90.    Parlamentet medger att genomförandet av de integrerade riktlinjerna är medlemsstaternas ansvar samtidigt som kommissionen bör stödja och övervaka åtgärder på nationell nivå genom den öppna samordningsmetoden. Parlamentet anser att de målgrupper och indikatorer som föreslås av kommissionen i initiativet bör övervakas samt att framstegen med att genomföra dem bör mätas med hjälp av tydliga indikatorer.

91.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att tillhandahålla så mycket information, så många valmöjligheter och så stor tillgång till utbildning som möjligt i syfte att hjälpa ungdomarna att uppfylla sin potential, men menar bestämt att detta görs bäst av personer på plats på lokal nivå i respektive medlemsstat.

92.    Europaparlamentet anser att vägledning av hög kvalitet i samband med yrkesval och yrkesutbildning måste vidareutvecklas, och betonar vikten av att engagera arbetsmarknadens parter i utformningen, organisationen, tillhandahållandet och finansieringen, så att vägledningen blir effektiv och relevant i förhållande till arbetsmarknaden.

93.    Europaparlamentet understryker att det inom ramen för företagens sociala ansvar skulle vara lämpligt att vidta åtgärder för att stödja ungdomar i att välja lämpliga karriärer, med hänsyn till både den inhemska och den europeiska arbetsmarknadens behov och påpekar att sådana åtgärder också skulle kunna förenas med passande perioder av arbetslivserfarenhet.

94.    Europaparlamentet anser att tendensen att välja yrke utifrån kön alltjämt är stark och att detta bidrar till bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta påverkar både arbetslösheten och fattigdomen bland kvinnor. Parlamentet framhåller att denna könsbaserade diskriminering måste åtgärdas.

95.    Europaparlamentet betonar att åtgärder måste vidtas för att ge en helhetsbild av de utbildningsmöjligheter och senare yrkesmöjligheter som står till buds, t.ex. med hjälp av jämställdhetsrådgivare, och framför allt att man tidigt måste väcka och främja särskilt flickors intresse för ämnena matematik, IT, naturvetenskap och teknik och områden som är strategiskt viktiga ur yrkesutvecklingssynpunkt, och pojkars intresse för yrken inom områdena skola och vård och det sociala.

96.    Europaparlamentet betonar att den potential som finns hos flickor och kvinnor måste främjas på ett målinriktat sätt genom, i synnerhet, särskilda stödprogram som förbereder flickor för naturvetenskapliga och tekniska yrken, med tanke på vårt framtida behov av kvalificerad arbetskraft .

97.    Europaparlamentet välkomnar att Europeiska investeringsbanken (EIB) fått en ökad roll i upprättandet av finansieringsprogram för studenter och i insatserna för att främja entreprenörskap bland ungdomar. Parlamentet anser att EIB:s roll bör utökas ännu mer, så att den kan göra selektiva investeringar i sektorer med högt mervärde i medlemsstaterna, särskilt i de företag som gör de största insatserna för att anställa ungdomar och ge dem en yrkesutbildning av hög kvalitet.

98.    Europaparlamentet betonar att ungdomar som haft en sämre start, särskilt den grupp ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats, måste få tillgång till stöd eller till och med en fadder, för att fastställa deras specifika behov och att tyngdpunkten måste läggas vid att öka deras integration på arbetsmarknaden och deras tillgång till arbetstillfällen av hög kvalitet.

99.    Europaparlamentet anser att offentligt finansierade gratis utbildningsplatser och ett standardiserat system med utbildningsstöd skulle kunna vara ett effektivt instrument för att särskilt utsatta ungdomar ska kunna integreras på arbetsmarknaden.

100.  Europaparlamentet betonar dock att integration på den primära arbetsmarknaden är mycket viktig och att alla integrationsåtgärder bör syfta till att ge ungdomars tillträde till den reguljära arbetsmarknaden från och med ett tidigt stadium och kompletteras med stödåtgärder som utgår från den enskildes behov.

101.  Europaparlamentet betonar att det är särskilt svårt för fattiga ungdomar att förvärva erfarenhet utomlands på grund av ekonomiska och språkliga hinder och i vissa fall diskriminering. Parlamentet är övertygat om att finansiellt stöd särskilt måste riktas till de mest missgynnade personerna och deras behov.

102.  Europaparlamentet understryker vikten av att skapa arbetstillfällen för ungdomar med funktionsnedsättning genom att inrätta särskilt anpassade utbildningsprogram och i högre grad ge bidrag till företag som anställer denna viktiga grupp bland den unga befolkningen, med målsättningen att hjälpa dem att bli mer integrerade och ge dem möjligheter att förverkliga sin potential i samhället.

103.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja åtgärder för att sprida information om de utbildningsmöjligheter som finns för ungdomar med funktionsnedsättning, t.ex. via projekt som Exchangeability vilket tagits fram av Europeiskt handikappforum och studentutbytesprogrammet Erasmus.

104.  Europaparlamentet understryker att Eurofounds arbetsprogram för 2009–2012 omfattar ett särskilt projekt för att aktivt integrera ungdomar med funktionsnedsättning eller hälsoproblem (”Active inclusion for young people with disabilities or health problems”) och påpekar att utbildningscentrumen spelar en avgörande roll för att ge ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som har vuxit upp på institution sociala och yrkesmässiga färdigheter. Parlamentet kräver adekvat stöd till utveckling och användning av dessa utbildningscentrum.

105.  Europaparlamentet understryker behovet av åtgärder för att på såväl nationell som europeisk nivå fullständigt reda ut situationen med ungdomar som varken arbetar eller studerar. Kommissionen uppmanas att samarbeta med medlemsstaterna för att finna orsakerna till varför dessa unga hamnar i utanförskap och föreslå åtgärder för att återintegrera dem, och vidta åtgärder för att lösa problemet genom att under de kommande tio åren uppfylla målsättningarna om att öka den europeiska arbetskraftens anställbarhet och konkurrenskraft samt för att minska avhoppen från skolan.

106.  Europaparlamentet betonar att praktikperioder under alla faser vid valet av yrke är en lämplig väg att hitta ett yrke och påminner återigen om behovet av att fastställa minimistandarder för praktikperioder, t.ex. i fråga om avlöning och sociala rättigheter, däribland socialt skydd och socialförsäkring, för att förbättra praktikperiodernas kvalitet och garantera deras utbildningsvärde.

107.  Parlamentet upprepar att praktikplatser inte får ersätta fasta arbetstillfällen och att de får gälla endast en mycket begränsad tidsperiod. Parlamentet betonar att det omgående behövs en rättsligt bindande europeisk kvalitetsram för praktikperioder som ska gälla för alla typer av praktikperioder och utbildningar för att förhindra att praktikanter utnyttjas. Kommissionen bör lägga fram en handlingsplan med en tidsram och en översikt över hur kvalitetsramen ska genomföras.

108.  Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Ditt första Eures-jobb” som ska främja arbetskraftens rörlighet och som bör kopplas tätt till det europeiska systemet för övervakning av lediga platser, så att såväl arbetstagare som arbetsgivare kan få en överskådlig helhetsbild av EU:s totala arbetsmarknad och så att lediga platser så snabbt som möjligt kan tillsättas med kompetent personal, men att detta emellertid inte får leda till kompetensflykt från vissa delar av EU.

109.  Europaparlamentet betonar att EU för att få bukt med ungdomsarbetslösheten och stödja tillväxt för alla måste vidta samordnade aktiva arbetsmarknadsåtgärder som omfattar offentligt finansierade arbetsprogram för unga och skapandet av nya, hållbara och goda arbetstillfällen – med skäliga löner – och av nya företag, samt främja entreprenörskap i skolorna, ge incitament för lansering av nya initiativ, ge tekniskt stöd till nystartade företag, förenkla administrationen för att påskynda formaliteter, skapa tjänstenätverk på lokal nivå för att förenkla förvaltningen samt samarbeten med universitet och forskningscentrum för att främja innovation av produkter och processer samt erkänna volontärarbete som arbetslivserfarenhet och främja entreprenörskap.

110.  Europaparlamentet betonar vikten av icke-formell och informell utbildning samt volontärarbete för ungdomars utveckling. Parlamentet understryker att de förvärvade kunskaperna inte bara ger ungdomar möjlighet att komma in på arbetsmarknaden utan också att aktivt delta i samhällslivet och ta ansvar för sina liv.

111.  Europaparlamentet betonar att det slutliga målet med initiativet Unga på väg inte bara är att förbättra de europeiska utbildningssystemen och ungdomars anställbarhet, utan också att skapa en social miljö där alla ungdomar har möjlighet att utnyttja sin potential och förverkliga sina ambitioner.

o

o        o

112.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2010)0166.

(2)

EUT L 17, 22.1.2010, s. 43.

(3)

EUT C 119, 28.5.2009, s. 2.

(4)

EUT C 135, 26.5.2010, s. 2 och s. 8.

(5)

http://ec.europa.eu/eu2020/pdf/council_conclusion_17_june_en.pdf

(6)

EUT C 326, 3.12.2010, s. 9.

(7)

CdR 292/2010.

(8)

SOC/395.


MOTIVERING

Unga på väg är ett av sju flaggskeppsinitiativ som ingår i Europeiska kommissionens Europa 2020-strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Unga på väg består av 28 centrala insatser och konkreta åtgärder för att förbättra ungdomars utbildning genom rörlighet och underlätta övergången för ungdomar från utbildning till arbetsmarknad. Detta är särskilt viktigt i dag eftersom ungdomar, som är en av de sociala grupper som drabbats hårdast av den globala ekonomiska krisen och samtidigt är den minsta orsaken till dess uppkomst, måste stödjas i tillträdet till arbetsmarknaden för att deras framtid ska säkras och ekonomin ska stärkas. Unga människor är morgondagens beslutsfattare, och de måste i dag kunna utveckla den kompetens och kunskap och de färdigheter som under de kommande åren kommer att ge dem möjlighet att aktivt bidra till Europeiska unionens tillväxt och hållbara framtid och att uppnå de mål som fastställts i EU:s tillväxtstrategi.

Initiativet syftar till att uppnå de huvudsakliga målen i Europa 2020-strategin: att minska andelen elever som slutar skolan i förtid från 15 till 10 procent och att öka andelen personer med eftergymnasial utbildning från 31 till 40 procent till 2020. Att sluta skolan i förtid leder till risk för arbetslöshet och fattigdom för ungdomar, vilket medför höga sociala och ekonomiska kostnader. I nuläget har 14,4 procent av EU-medborgarna i åldern 18–24 år inte genomgått en gymnasieutbildning och deltar inte i vidareutbildning. Dessutom är omkring 21 procent av EU:s unga medborgare arbetslösa.

I Unga på väg fokuserar man på rörlighet i utbildningssyfte, men det är också mycket viktigt att se till att den utbildning ungdomarna får motsvarar de behov som finns på arbetsmarknaden och utrustar dem med de färdigheter och den kunskap som de kommer att behöva. År 2020 beräknas 35 procent av alla arbeten kräva kvalifikationer på hög nivå (jämfört med 29 procent i dag), vilket motsvarar 15 miljoner fler arbetstillfällen. Unga på väg syftar till att öka ungdomars rörlighet genom att försöka se till att alla ungdomar i EU har möjlighet att studera utomlands 2020. Rörlighet är viktigt för kännedom om andra kulturer, men också för att få en större kunskap om sin egen. Mindre än en tredjedel av EU:s befolkning har en högre utbildning, jämfört med över 40 procent i Förenta staterna och över 50 procent i Japan. Europa måste därför öka dessa siffror för att kunna bli mer konkurrenskraftigt i den ständigt växande globala ekonomin.

Strategin syftar till att öka rörligheten för alla ungdomar, inte bara för dem som följer en högre utbildning. Yrkesutbildning av hög kvalitet, som EU fokuserade på i Köpenhamnsprocessen 2002, är av avgörande betydelse för att vi ska kunna möta dagens ändrade behov på arbetsmarknaden. Unga på väg kommer att förbättra rörligheten i utbildningssyfte för ungdomar inom yrkesutbildning, vilket kommer att bidra ytterligare till att minska arbetslösheten.

EU-medlemsstaterna har redan visat att de vill samarbeta för att nå en smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla genom att godkänna Europa 2020-strategin. Detta engagemang för att se till att Europas unga medborgare inte berövas möjligheter att utvecklas och bidra till att stärka det framtida välståndet i Europeiska unionen måste fortsätta.

Detta betänkande kommer huvudsakligen att fokusera på utbildningsaspekterna i Unga på väg, som består av en önskan att minska antalet elever som slutar skolan i förtid, öka antalet personer med en högre utbildning och öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft och erkännande av icke-formellt och informellt lärande. Unga på väg är en särskild politisk strategi för ungdomar där befintliga program ska presenteras och centrala nya insatser ska införlivas under de kommande åren, som ska vara ett komplement till nuvarande strukturer och bygga vidare på framgången med den befintliga strategiska ramen.

Allmänna synpunkter

För närvarande har ingen tilläggsbudget avsatts för Unga på väg. För att undvika att denna nya strategi bara existerar som ett koncept krävs det att medlemsstaterna engagerar sig i den både i fråga om ekonomiskt stöd och ett nationellt genomförande i deras respektive länder, och att det antas en europeisk budget för den. Medlemsstaterna bör se detta som en långsiktig investering, inte bara i ungdomarnas utbildning utan också i ett framtida välstånd i de enskilda länderna och i EU som helhet. Det är mycket viktigt att skapa en stark koppling mellan Unga på väg och den övergripande tillväxtstrategin för att attrahera tillräckliga resurser och politiskt engagemang. Utöver ekonomiskt stöd till Unga på väg är det av yttersta vikt att befintliga program, t.ex. Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius, Grundtvig, Aktiv ungdom och Marie Curie fortsätter att få ekonomiskt och politiskt stöd. Dessa program har redan uppvisat mycket goda resultat, och det är absolut nödvändigt att de kan fortsätta att blomstra.

Ungdomar måste, i egenskap av huvudsakliga aktörer och experter på de frågor som berör dem, också involveras genom hela processen av Unga på väg och delta i den strukturerade dialogen med EU, vilket i sin tur bidrar till att uppmuntra till och främja aktivt medborgarskap. Detta inbegriper samrådsförfaranden, genomförandet av strategin och åtföljande program, utvärderingen av deras effektivitet och förslag till förbättringar för framtiden. Dessutom har civilsamhället spelat, och spelar fortfarande, en central roll i samband med ungdomsrelaterade frågor i EU, och unionen och dess medlemsstater bör föra ett nära samarbete med dessa organisationer för att utnyttja deras kunskap och erfarenhet och för att se till att arbete som redan har genomförts inte upprepas i onödan.

Rörlighet

Samtidigt som främjandet av ungdomars rörlighet inom Unga på väg välkomnas medges att det är nödvändigt att överbrygga praktiska hinder och svårigheter när det gäller rörlighet, vilket anges i grönboken Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte. Detta inbegriper visumfrågor, medicinska dokument på främmande språk, överförbarheten av stipendier vid utlandsstudier och det faktum att det kan krävas extra ekonomiskt stöd vid flytt till dyra länder, som Sverige och Danmark. Erkännande av studietiden utomlands och av kvalifikationer som inhämtats i andra EU-länder bör främjas ytterligare. Dessutom medges att personer med funktionshinder möter ännu fler hinder för rörlighet än personer utan funktionshinder, och fler mekanismer bör införas för att garantera att personer med funktionshinder ges samma möjligheter som alla andra. Vidare bör studenter med familj (dvs. med barn) också ges extra stöd för att kunna övervinna de unika utmaningar som de ställs inför vid utlandsstudier.

Samtidigt som rörlighet i utbildningssyfte kan få många positiva effekter för de berörda personerna medges också att den faktiskt, om den inte organiseras på ett bra sätt, kan få negativa effekter (t.ex. negativ upplevelse av en ny kultur, ensamhet, hemlängtan osv.): rörlighet av hög kvalitet är därför av största vikt, och en sådan måste säkerställas och garanteras för de berörda ungdomarna. Vidare fokuserar Unga på väg huvudsakligen på rörlighet för ungdomar som deltar i högre utbildning, men det mervärde som rörlighet medför för gymnasieelever bör också betonas, och program som Comenius bör lanseras bättre inför medlemsstaterna, ungdomarna och deras föräldrar. Det ungerska ordförandeskapet kommer att uppmärksamma rörligheten under sin ordförandeperiod, och denna möjlighet bör utnyttjas och lyftas fram i debatten.

Icke-formell utbildning och ungdomars deltagande

Samtidigt som arbetslösheten bland ungdomar i nuläget är ett allvarligt problem över hela världen som måste hanteras på ett direkt sätt får man inte glömma att rörlighet handlar om mer än bara tillträde till arbetsmarknaden. Den är också oerhört viktig för icke-formell utbildning, som i sin tur bidrar till att utveckla nyckelkompetenser och -färdigheter hos ungdomar. Rörlighet av hög kvalitet är nyckeln för ungdomar till att nå kännedom om andra kulturer, personlig utveckling och flerspråkighet, och Unga på väg bör se till att dessa aspekter ges vederbörlig uppmärksamhet och stöd. Språkinlärning är, särskilt på ett tidigt stadium i livet, en mycket stor bidragande faktor till framgångsrik rörlighet samt en framgångsrik utveckling av andra viktiga färdigheter och kunskaper.

I Unga på väg fokuserar man på sysselsättning som ett slutresultat, och sysselsättning är verkligen ett utbildningsrelaterat problem, men också ett problem relaterat till ungdomars deltagande och aktivt medborgarskap. Det belgiska ordförandeskapet var mycket tydligt med värdet av ungdomars sysselsättning och icke-formell utbildning, och Unga på väg måste fortsätta att stödja båda dessa aspekter. Vidare ökar ungdomars aktiva deltagande chanserna till rörlighet och till engagemang i demokratiska processer. Procentandelen unga som röstade i det senaste valet till Europaparlamentet var dubbelt så hög bland dem som hade deltagit i Erasmusutbytet jämfört med dem som inte hade det. Det befintliga programmet bör därför fortsätta att fokusera på aktivt medborgarskap och utveckling av nyckelkompetenser, icke-formell utbildning och främjande av det civila samhället i Europa.

Elever som slutar skolan i förtid

I initiativet Unga på väg försöker man uppnå det huvudsakliga målet att minska antalet elever som slutar skolan i förtid från 15 till 10 procent. Detta steg välkomnas, men det är också viktigt att ge dem som slutar skolan i förtid möjlighet att fortsätta att utbilda sig senare i livet och att se till att möjligheterna till social rörlighet finns kvar för människor framöver.

Högre utbildning och Bolognaprocessen

Trots vissa av de misstag som har begåtts i utvecklingen och genomförandet av Bolognaprocessen (som vi har lärt oss mycket av) har den i slutändan varit positiv för ungdomar och deras utbildningsbehov och bör genomföras även i framtiden. Arbetsmarknaden har förändrats betydligt under den senaste tiden, och därför är det nödvändigt att utbildningssystemen är i linje med marknadens behov och relevanta för dess krav. Ett ökat samarbete av hög kvalitet mellan institutioner för högre utbildning och näringslivet måste uppmuntras och främjas, så att den utbildning som ungdomar får verkligen stämmer överens med den kunskap och kompetens och de färdigheter och erfarenheter som kommer att krävas av dem för att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom baseras alltför mycket av den högre utbildningen i dag på teoretiska kunskaper. Även om sådana kunskaper är nödvändiga i sig själva så är det också av avgörande betydelse att ungdomar får mer praktiska kunskaper och erfarenheter genom obligatorisk praktiktjänstgöring (som bör ha en solid rättslig status och där ersättning ska utgå för att garantera införlivande av ungdomar från alla typer av socioekonomisk bakgrund, och inte bara ska utgöra ersättning för fast sysselsättning). Vidare bör företagande inom högre utbildning uppmuntras och stödjas ytterligare.

Yrkesutbildning

Behoven på arbetsmarknaden är inte bara relevanta för ungdomar med universitetsexamen, och det är oerhört viktigt att yrkesutbildning också erkänns som mycket betydelsefull för en framgångsrik övergång från utbildning till arbete och att rörlighet främjas med avseende på alla ungdomar. Yrkesutbildning får ofta inte tillräcklig uppmärksamhet, och något måste göras för att prestigevärdet och erkännandet av denna typ av utbildning ska öka så att den lockar fler ungdomar. Dessutom måste det finnas tillräckliga stödstrukturer för unga studenter inom yrkesutbildningar som studerar utomlands, och Leonardo da Vinci-programmet bör främjas i högre grad för att öka synligheten och deltagandet.

Det finns en stark koppling mellan människors delaktighet i samhället och deras utbildningsnivå. Politisk aktivitet och aktivt medborgarskap domineras alltför ofta av universitetsstudenter i jämförelse med andra ungdomar. Att främja och öka erkännandet av yrkesutbildningarna kommer därför att bidra till att ett bredare spektrum av ungdomar med olika bakgrund och mer spridda erfarenheter kan få det självförtroende och den kompetens som krävs för att bli aktiva medborgare och engagera sig i politiska frågor som påverkar deras liv.

Slutsats

I slutändan är de viktigaste faktorerna när det gäller rörlighet i utbildningssyfte att garantera hög kvalitet, samtidigt som den är tillgänglig för alla ungdomar. Därför bör EU uppmana fler medlemsstater att ansluta sig till kommissionens kvalitetsstadga för rörlighet.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (21.3.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över Unga på väg – En ram för att förbättra de europeiska utbildningssystemen

(2010/2307(INI))

Föredragande (*): Jutta Steinruck

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet betonar att målsättningen för alla initiativ måste vara att vägleda alla ungdomar så att de integreras väl i samhället och kontinuerligt förbereda dem för ett framtidens Europa, dvs. också ge dem möjlighet att engagera sig i sociala verksamheter och medverka i utformningen av samhället och ge alla unga förmånen av skolutbildning, högre utbildning och icke-formell utbildning samt yrkes- och fortbildning där tonvikten läggs vid att möta utmaningarna i ett modernt, konkurrenskraftigt och hållbart samhälle för alla för att underlätta deras tillträde till arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden får inte gå miste om de ungdomar som av olika anledningar har problem under skoltiden, utan dessa ungdomar måste tvärtom få särskilt stöd. Tillgången till utbildning får inte avgöras av föräldrarnas sociala bakgrund eller ekonomiska ställning. Det är särskilt viktigt att alla utbildningsnivåer präglas av horisontell rörlighet inom både skol- och yrkesutbildning.

2.      Europaparlamentet erkänner lokala och regionala myndigheters betydelse för utbildning och rörlighet och anser att deras kunskaper och erfarenheter bör ses som ett komplement till EU:s åtgärder. Parlamentet betonar att EU, för att uppnå sina mål, bör utveckla en partnerskapsstrategi, framför allt med de lokala och regionala myndigheterna.

3.      Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningen är beroende av den övergripande ekonomiska politiken och uppmanar medlemsstaterna att flytta fokus till investeringar och sysselsättningsskapande. Åtstramningsåtgärder med exempelvis nedskärningar i utbildningssystemet och sysselsättningsskapandet kommer inte att vara till hjälp för unga människor och riskerar att skada samhället och ekonomin på längre sikt.

4.      Europaparlamentet framhåller att andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid måste minskas och att missgynnade områden särskilt bör prioriteras.

5.      Europaparlamentet framhåller att ungdomsarbetslösheten – som enligt ILO inte orsakas av faktorer som nivåerna på inkomst och lönebikostnader, medbestämmanderättigheter och sociala skyddsnormer – till följd av den ekonomiska och finansiella krisen har blivit ett stort problem inom hela EU, ett problem som medlemsstaterna och EU ännu inte lyckats komma till rätta med i tillräcklig utsträckning. Personer som är arbetslösa i unga år löper mycket hög risk att bli fattiga på lång sikt, och det behövs arbetstillfällen av god kvalitet för att förhindra att unga människor hamnar i kategorin arbetande fattiga. Parlamentet understryker att avtal för anställning och praktiktjänstgöring redan från dag ett måste omfatta sociala rättigheter för alla och avvisar alla förslag om att frångå denna princip. Uppsägningsperioder får inte förkortas, gällande kollektivavtal och lagstiftning ska tillämpas precis som för fast anställda och oinskränkt rätt till medverkan och föreningsfrihet ska gälla från och med första arbetsdagen. Parlamentet efterlyser ett europeiskt regelverk för att fastställa rättigheter och trygghetsförmåner vid atypiska eller otrygga arbetsförhållanden där också subsidiaritetsprincipen respekteras. Unga människor måste skyddas mot diskriminering i arbetslivet, framför allt på grund av ålder och yrkeserfarenhet, genom att man effektivt genomför direktiv 2000/78/EG. Alla medlemsstater uppmanas därför att införa nationella strategier mot ungdomsarbetslösheten.

6.      Europaparlamentet betonar att det viktigaste för ungdomar är att vara oberoende, ha tillgång till hälso- och sjukvård och ett anständigt boende till ett rimligt pris samt ha möjlighet att utbilda sig, arbeta och utveckla sig själva. Medlemsstaterna uppmanas därför att undanröja åldersrelaterad diskriminering vid tillgång till socialförsäkringssystem.

7.      Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att fastställa specifika och kontrollerbara mål som är knutna till tillräckliga ekonomiska medel när man genomför Europa 2020-strategin och de integrerade riktlinjerna för att sänka ungdomsarbetslösheten. Medlemsstaterna bör därför i sina nationella reformprogram göra åtaganden för att fram till 2014 höja sysselsättningsgraden med 10 procent bland ungdomar i åldersgruppen 15-25 år och öka sysselsättningsgraden bland ungdomar (bland dem som inte deltar i utbildning) till 75 procent senast 2020. Det kommer att krävas såväl höga kvalifikationer som anpassnings- och innovationsförmåga för cirka 35 procent av alla arbetstillfällen som kommer att uppstå mellan nu och 2020, varför kraftfulla insatser måste göras för att öka andelen personer i åldersgruppen 30–34 år med högskoleexamen eller jämförbar examen till minst 40 procent. Parlamentet medger att genomförandet av de integrerade riktlinjerna är medlemsstaternas ansvar samtidigt som kommissionen bör stödja och övervaka åtgärder på nationell nivå genom den öppna samordningsmetoden. Parlamentet anser att de målgrupper och indikatorer som föreslås av kommissionen i initiativet bör övervakas av samt att framstegen med att genomföra dem bör mätas med hjälp av tydliga indikatorer.

8.      Europaparlamentet anser att rörligheten för förvärvande av nya kunskaper är ett kraftfullt verktyg för att förbättra unga människors kunskaper och kompetens, personliga utveckling och aktiva medborgarskap. Den frivilliga rörligheten inom skol- och yrkesutbildningen, fortbildningen och den högre utbildningen måste därför främjas för alla unga, oavsett deras ekonomiska, sociala eller etniska bakgrund, vilken typ av utbildning de deltar i eller deras funktionsnedsättning, hälsoproblem eller geografiska situation, och att de bör stöttas genom att yrkesvägledning och yrkesrådgivning tillhandahålls under hela processen. Parlamentet understryker att rörligheten inte får leda till en försämring av de sociala standarderna i värdlandet. Parlamentet betonar att ömsesidigt erkännande av examina från skol-, yrkes- och högskoleutbildning samt fortbildningskvalifikationer som erhållits inom EU är viktigt för att öka rörligheten och begär att det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET), den europeiska ramen för kvalifikationer (EQF) och Europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) genomförs ordentligt. Det kontrollerade ömsesidiga erkännandet måste ske inom 12 månader efter den dag då kvalifikationerna erhållits. Parlamentet måste regelbundet hållas informerat genom resultattavlan för rörlighet.

9.      Parlamentet betonar att rörligheten måste göras mer attraktiv och att det ekonomiska stödet måste vara tillräckligt omfattande samt rikta sig till de mest missgynnade personerna. Parlamentet upprepar att denna ståndpunkt bör återspeglas i kommande budgetramar. För att öka arbetsrörligheten bör budgetanslagen till Leonardoprogrammet ökas.

10.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte genom att a) öka alla berörda ungdomars medvetenhet och göra informationen lättillgänglig för dem, b) på ett tidigt stadium i utbildningen betona mervärdet av rörlighet c) garantera att utbildningsmeriter inom ramen för utbyten mellan medlemsstater erkänns, d) minska de administrativa bördorna och främja samarbete mellan berörda myndigheter i medlemsstaterna.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta rörlighet i utbildnings- och arbetssyfte genom att a) förstärka EU:s utbildnings- och ungdomsprogram, t.ex. Erasmus, Leonardo och Unga på väg, b) förbättra genomförandet av befintliga europeiska instrument och verktyg som ECTS och Europass c) utveckla de nya verktyg som den redan har undersökt, t.ex. webbplatsen för Unga på väg, Unga på väg-kortet, Europeiska färdighetspasset och pilotprojektet ”Ditt första Eures-jobb”.

12.    Europaparlamentet betonar att en av lösningarna för att bekämpa ungdomsarbetslösheten är anpassa skol- och yrkesutbildningssystemen till de färdigheter som kommer att krävas på framtidens arbetsmarknad och att övergången från skol- och yrkesutbildning eller högre utbildning till arbetslivet därför måste förberedas bättre och följa direkt på utbildningen. Parlamentet anser att det behövs ett bättre samarbete mellan läroanstalter, ungdomsorganisationer, arbetsmarknadens olika sektorer samt arbetsgivarna, t.ex. genom att yrkesverksamma inom olika områden höll i viss undervisning eller seminarier, så att eleverna och studenterna kan få en uppfattning om sitt framtida yrkesområde. Parlamentet understryker därför den stora vikten av att effektivt genomföra initiativet om en EU-garanti för ungdomar och att göra det till ett instrument för aktiv integrering på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att medlemsstaterna hittills inte har gett några övertygande löften om att genomföra EU-garantin för ungdomar och uppmanar dem att snarast göra det. Parlamentet understryker att nära kopplingar måste upprättas mellan flaggskeppsinitiativ som syftar till att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten såsom ”Unga på väg” och ”En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Parlamentet anser att arbetsmarknadens parter, företrädare för näringslivet, lokala och regionala myndigheter och ungdomsorganisationer måste engageras i framtagandet av en hållbar strategi för att sänka ungdomsarbetslösheten, varvid man också över hela EU ömsesidigt måste erkänna och certifiera kunskaper som erkänns i formella och informella kvalifikationer – i enlighet med den europeiska ramen för kvalifikationer – och som förvärvats genom formellt, icke-formellt och informellt lärande.

13.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna måste vidta åtgärder för att tillhandahålla så mycket information, så många valmöjligheter och så stor tillgång till utbildning som möjligt i syfte att hjälpa ungdomarna att uppfylla sin potential, men menar bestämt att detta görs bäst av personer på plats på lokal nivå i respektive medlemsstat.

14.    Europaparlamentet anser att vägledning av hög kvalitet i samband med yrkesval och yrkesutbildning måste vidareutvecklas, och betonar vikten av att engagera arbetsmarknadens parter i utformningen, organisationen, tillhandahållandet och finansieringen, så att vägledningen blir effektiv och relevant i förhållande till arbetsmarknaden.

15.    Europaparlamentet understryker att det inom ramen för företagens sociala ansvar skulle vara lämpligt att vidta åtgärder för att stödja ungdomar i att välja lämpliga karriärer, med hänsyn till både den inhemska och den europeiska arbetsmarknadens behov och påpekar att sådana åtgärder också skulle kunna förenas med passande perioder av arbetslivserfarenhet.

16.    Europaparlamentet anser att tendensen att välja yrke utifrån kön alltjämt är stark och att det bidrar till bristande jämställdhet mellan kvinnor och män. Detta påverkar både arbetslösheten och fattigdomen bland kvinnor. Parlamentet framhåller att denna könsbaserade diskriminering måste åtgärdas. Parlamentet betonar att åtgärder måste vidtas för att ge en helhetsbild av de utbildningsmöjligheter och senare yrkesmöjligheter som står till buds, t.ex. med hjälp av jämställdhetsrådgivare, och framför allt att man tidigt måste väcka och främja särskilt flickors intresse för yrken inom områdena matematik, data, naturvetenskap och teknik och områden som är strategiskt viktiga ur yrkesutvecklingssynpunkt, och pojkars intresse för yrken inom områdena skola och vård och det sociala. Med tanke på vårt framtida behov av kvalificerad arbetskraft måste den potential som finns hos flickor och kvinnor främjas på ett målinriktat sätt genom, i synnerhet, särskilda stödprogram som förbereder flickor för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

17.    Europaparlamentet påpekar att ungdomar ställs inför ett allt större antal olika utbildningsalternativ. Parlamentet anser de fortlöpande måste få information om utvecklingen på arbetsmarknaden så att de kan fokusera på att utveckla de färdigheter och den kompetens som faktiskt efterfrågas. Målet är att alla ungdomar som går en utbildning ska kunna hitta arbete samt att skola och arbetsmarknad kan stämmas av mot varandra.

18.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter införliva yrkesutbildningen mer ändamålsenligt i utbildningen på högstadie- och gymnasienivå, eftersom deltagandet och organisationen på området varierar stort medlemsstaterna emellan. Parlamentet noterar att detta skulle kunna bidra avsevärt till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål om att bekämpa såväl avhopp från skolan som arbetslöshet. Parlamentet understryker att utbytet av bästa praxis inom ramen för den öppna samordningsmetoden måste öka.

19.    Europaparlamentet understryker vikten av att skapa flexibla utbildningsformer, såsom öppna universitet, eller genom att främja användningen av Internet i samband med undervisning inom högre utbildning, så att alla unga människor får möjlighet att delta i kvalitetsutbildning på hög nivå och inte utesluts från detta på grund av avstånd eller tidsscheman. Med tanke på ungas sena inträde på arbetsmarknaden liksom problemen med socialförsäkringssystemens bärkraftighet är det av avgörande betydelse att lämpliga villkor finns så att det går att kombinera studier och arbete.

20.    Europaparlamentet betonar att EU för att få bukt med ungdomsarbetslösheten och stödja tillväxt för alla måste vidta samordnade aktiva arbetsmarknadsåtgärder som omfattar offentligt finansierade arbetsprogram för unga och skapandet av nya, hållbara och goda arbetstillfällen – med skäliga löner – och av nya företag, samt främja företagskulturen i skolorna, ge incitament för lansering av nya initiativ, ge tekniskt stöd till nystartade företag, förenkla administrationen för att påskynda formaliteter, skapa tjänstenätverk på lokal nivå för att förenkla förvaltningen samt samarbeten med universitet och forskningscentrum för att främja innovation av produkter och processer, erkänna volontärarbete som arbetslivserfarenhet och främja entreprenörskap. Parlamentet betonar att de olika EU-medel som finns tillgängliga för ungdomar inom ramen för instrument som Europeiska socialfonden, programmen för rörlighet (Erasmus, Sokrates och Leonardo) och programmet Ungdom bör utnyttjas på ett effektivare, tillgängligare, transparentare och mer samordnat sätt eftersom den stora variationen av finansieringsmöjligheter gör det svårt för ungdomsorganisationer att få tillgång till finansiering som motsvarar deras behov. Parlamentet understryker behovet av lättillgänglig finansiering för ungdomar som kan förvaltas av volontärer och mindre organisationer när så är tillämpligt och som möjliggör finansiering av övergripande åtgärder som integrerar olika dimensioner som sysselsättning, rörlighet, social integration och kulturverksamhet.

21.    Europaparlamentet välkomnar att Europeiska investeringsbanken (EIB) fått en ökad roll i fastställandet av finansieringsprogram för studenter och i insatserna för att främja entreprenörskap bland unga människor. Parlamentet anser att EIB:s roll bör utökas ännu mer, så att den kan göra selektiva investeringar i sektorer med högt mervärde i medlemsstaterna, särskilt i de företag som gör de största insatserna för att anställa unga människor och ge dem en god yrkesutbildning.

22.    Europaparlamentet betonar att ungdomar som haft en sämre start, särskilt den grupp ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats, måste få tillgång till stöd eller till och med en fadder, med tanke på deras särskilda behov och att tyngdpunkten måste läggas vid att öka deras integration på arbetsmarknaden och deras tillgång till arbetstillfällen av hög kvalitet. Parlamentet anser att offentligt finansierade gratis utbildningsplatser och ett standardiserat system med utbildningsstöd skulle kunna vara ett effektivt instrument för att integrera särskilt utsatta ungdomar. Integration på den primära arbetsmarknaden är dock avgörande och alla integrationsåtgärder bör syfta till att ge ungdomar tillträde till den reguljära arbetsmarknaden från och med ett tidigt stadium och kompletteras med stödåtgärder som utgår från den enskildes behov. Parlamentet betonar att det är särskilt svårt för fattiga unga människor att förvärva erfarenhet utomlands på grund av ekonomiska och språkliga hinder och i vissa fall geografisk diskriminering. Parlamentet är övertygat om att finansiellt stöd särskilt måste riktas till de mest missgynnade personerna och deras behov.

23.    Europaparlamentet understryker vikten av att skapa arbetstillfällen för unga människor med funktionsnedsättning genom att inrätta särskilt anpassade utbildningsprogram och i högre grad främja bidrag till företag som anställer denna viktiga grupp bland den unga befolkningen, med målsättningen att integrera dem och ge dem möjligheter att förverkliga sina ambitioner i samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja åtgärder för att sprida information om de utbildningsmöjligheter som finns för ungdomar med funktionsnedsättning, t.ex. via projekt som Exchangeability vilket tagits fram av Europeiskt handikappforum och studentutbytesprogrammet Erasmus.

24.    Europaparlamentet understryker att Eurofounds arbetsprogram för 2009–2012 omfattar ett särskilt projekt för att aktivt integrera unga människor med funktionsnedsättning eller hälsoproblem (”Active inclusion for young people with disabilities or health problems”) och påpekar att utbildningscentrumen spelar en avgörande roll för att ge ungdomar med funktionsnedsättning och ungdomar som har vuxit upp på institutioner sociala och yrkesmässiga färdigheter. Parlamentet kräver adekvat stöd till utveckling och användning av dessa utbildningscentrum.

25.    Europaparlamentet understryker behovet av åtgärder för att på såväl nationell som europeisk nivå fullständigt reda ut situationen med unga människor som varken arbetar eller studerar. Kommissionen uppmanas att samarbeta med medlemsstaterna för att finna orsakerna till varför dessa unga hamnar i utanförskap och föreslå åtgärder för att återintegrera dem, och vidta åtgärder för att lösa problemet genom att uppfylla de målsättningar för att öka den europeiska arbetskraftens anställbarhet och konkurrenskraft samt för att minska avhoppen från skolan, vilka fastställts för de kommande tio åren

26.    Europaparlamentet betonar att praktikperioder under alla faser vid valet av yrke är en lämplig väg att hitta ett yrke och påminner om behovet av att fastställa minimistandarder för praktikperioder såsom avlöning och sociala rättigheter, däribland socialt skydd och socialförsäkring, för att förbättra praktikperiodernas kvalitet och garantera deras utbildningsvärde. Parlamentet upprepar att praktikplatser inte får ersätta fasta arbetstillfällen och att de får gälla endast en mycket begränsad tidsperiod. Parlamentet betonar att det omgående behövs en rättsligt bindande europeisk kvalitetsram för praktikperioder som ska gälla för alla typer av praktikperioder och utbildningar för att förhindra att praktikanter utnyttjas. Kommissionen bör lägga fram en handlingsplan med en tidsram och en översikt över hur kvalitetsramen ska genomföras.

27.    Europaparlamentet begär att de utbildningsprogram som syftar till att främja rörlighet ska förlängas till efter 2013 och uppmanar kommissionen att öka anslagen till dessa program i samband med utarbetandet av framtida ramprogram.

28.    Europaparlamentet betonar att unga människor fortsatt måste ha tillgång till yrkesutbildning och utbildning när de börjat arbeta, med timmar avsatta för utbildning under arbetstiden, och att fortsatt utbildning och strategier för livslångt lärande och karriärutveckling måste främjas från början av karriären. Medlemsstaterna måste bygga upp en struktur för oberoende fortbildningsvägledning, så att systematiska fortbildningsinsatser kan garanteras.

29.    Europaparlamentet uppmanar med kraft till att det införs en gemensam förteckning över de universitet, högskolor och utbildningar vars examensbevis ska erkännas inom hela EU.

30.    Europaparlamentet framhåller att en högkvalitativ skol- och yrkesutbildning på grundnivå inom samtliga sektorer ökar ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden och tryggar företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Medlemsstaterna ska inrätta relevanta tillsynsorgan för att garantera att sådan utbildning tillhandahålls.

31.    Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Ditt första Eures-jobb” som ska främja arbetskraftens rörlighet och som bör kopplas tätt till det europeiska systemet för övervakning av lediga platser, så att såväl arbetstagare som arbetsgivare kan få en överskådlig helhetsbild av EU:s totala arbetsmarknad och så att lediga platser så snabbt som möjligt kan tillsättas med kompetent personal, men att detta emellertid inte får leda till kompetensflykt från vissa delar av EU.

32.    Europaparlamentet betonar vikten av att främja entreprenörskap och hjälpa unga människor att starta företag samt av att främja och utöka programmet Erasmus för unga entreprenörer. Parlamentet rekommenderar därför att det genomförs en informationskampanj på EU-nivå inom läroanstalter om entreprenörskap, startkapital, beskattning av nystartade företag och varaktigt utbildningsstöd.

33.    Europaparlamentet betonar vikten av icke-formell och informell utbildning samt volontärarbete för unga människors utveckling. Parlamentet understryker att de förvärvade kunskaperna inte bara ger ungdomar möjlighet att komma in på arbetsmarknaden utan också att aktivt delta i samhällslivet och ta ansvar för sina liv samtidigt som deras entreprenörskunskaper främjas.

34.    Europaparlamentet betonar vikten av att ungdomar inte bara integreras på arbetsmarknaden och i ekonomin utan även i att forma och styra Europas framtid. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en grönbok om ungdomars deltagande.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett separat program för Aktiv ungdom för den kommande fleråriga budgetramen.

36.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka och bredda deltagandet i program för rörlighet, framför allt de program som riktar sig till ungdomar, och göra dem synligare t.ex. genom att man använder ett gemensamt namn för alla program för rörlighet samtidigt som man bevarar deras särart.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Pervenche Berès, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Marije Cornelissen, Frédéric Daerden, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Thomas Händel, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Liisa Jaakonsaari, Danuta Jazłowiecka, Martin Kastler, Ádám Kósa, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Csaba Őry, Rovana Plumb, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Sven Giegold, Antigoni Papadopoulou, Evelyn Regner

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Diana Wallis, Janusz Wojciechowski


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

12.4.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Maria Badia i Cutchet, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula

Senaste uppdatering: 3 maj 2011Rättsligt meddelande