Förfarande : 2011/0803(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0190/2011

Ingivna texter :

A7-0190/2011

Debatter :

Omröstningar :

PV 07/06/2011 - 8.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0246

BETÄNKANDE     
PDF 160kDOC 84k
25 maj 2011
PE 464.757v03-00 A7-0190/2011

om nomineringen av H.G. Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7-0103/2011 – 2011/0803(NLE))

Budgetkontrollutskottet

Föredragande: Inés Ayala Sender

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT
 BILAGA 1: H.G. WessbergS MERITFÖRTECKNING
 BILAGA 2: H.G. WessbergS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av H.G. Wessberg till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7-0103/2011 – 2011/0803(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar detta beslut

–   med beaktande av artikel 286.2 i EUF fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7-0103/2011),

–   med beaktande av att budgetkontrollutskottet vid sitt sammanträde den 24 maj 2011 höll en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till ämbetet som ledamot av revisionsrätten,

–   med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0190/2011), och av följande skäl:

A.  H.G. Wessberg uppfyller villkoren i artikel 286.1 i EUF-fördraget.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämningen av H.G. Wessberg till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


BILAGA 1: H.G. WessbergS MERITFÖRTECKNING

Kontaktuppgifter

Adress: Mårdvägen 44, 167 56 Bromma, Sverige

Tfn: +46 70 279 8996

E-postadress: hg@wessberg.net

Biografi

Född den 26 april 1952 i Göteborg, Sverige

Gift sedan 1981 med Marianne Reimers-Wessberg. Tre barn.

Utbildning/Examina

Fil. kand. i statskunskap, historia och kommunikation

Anställningar

2007–2010 Statssekreterare vid statsrådsberedningen

2007 Statssekreterare vid utrikesdepartementet

2006–2007 Statssekreterare vid försvarsdepartementet

2004–2006 Generaldirektör för Bolagsverket

2001–2004 Biträdande generaldirektör för Svenskt näringsliv

2001 Verkställande direktör för Sveriges industriförbund

1996–2000 Vice verkställande direktör för Sveriges industriförbund

1995–1996 Tillförordnad verkställande direktör för Sveriges industriförbund

1991–1995 Informationsdirektör vid Sveriges industriförbund

1990–1991 Informationsdirektör vid SIAB

1987–1990 Informationschef vid Försvarsstaben och talesman hos överbefälhavaren

1985–1987 Presschef vid Försvarsstaben

1982–1985 Presstalesman vid Försvarsstaben

1980–1982 Ordförande för Sveriges förenade studentkårer (SFS)

1979–1980 Ordförande för Göteborgs universitets studentkår

Styrelseuppdrag och andra uppdrag

2005–2006 Ledamot av regeringens nämnd för driftskompatibilitet

2005–2006 Styrelseledamot vid Verket för högskoleservice

2003–2004 Ordförande för stiftelsen Folk och försvar

2003–2004 Ledamot av rådet för näringslivskontakter hos myndigheten för samhällsskydd och beredskap

2003–2004 Ledamot av överbefälhavarens rådgivande nämnd för näringslivsfrågor

1997–2003 Ordförande för Moderaterna i Stockholm

1998–2002 Suppleant i Riksbankens styrelse

1999–2002 Styrelseledamot vid Birka Energi

1999–2001 Ordförande för Svenska Bostäder

1999–2001 Ordförande för Locum AB

1997– Ledamot av Krigsvetenskapsakademin

1996–1998 Styrelseledamot vid Sveriges Radio


BILAGA 2: H.G. WessbergS SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Frågor till nominerade ledamöter av revisionsrätten

Yrkeserfarenhet

1. Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?

Jag har över 30 års yrkeserfarenhet av ledning på höga befattningar i både offentliga institutioner och företag i Sverige. Jag har som chef i organisationer som företräder näringslivets intressen ägnat en stor del av min karriär åt att förbättra villkoren för privata företag i Sverige. Dessutom har jag stor erfarenhet av offentlig förvaltning, som politiker såväl som tjänsteman. Bland mina senaste tjänster inom den offentliga sektorn kan nämnas befattningen som generaldirektör för Bolagsverket i Sverige, som är en oberoende myndighet, och jag har också arbetat som statssekreterare under flera ministrar. Tjänsten som statssekreterare är i Sverige den högsta tjänstemannabefattningen som innebär ett direkt samarbete med ministrarna, genomförande av deras beslut och ledning av det dagliga arbetet på departementet. Senast har jag arbetet som statssekreterare åt statsminister Fredrik Reinfeldt.

Dessa ledande positioner har gett mig både insikt i och erfarenhet av finansiell styrning och budgetkontrollfrågor. Som en del av mina varierande uppgifter som ledare hade jag också det direkta ansvaret gentemot externa revisorer. I min tjänst som statssekreterare vid statsrådsberedningen var jag direkt involverad i regeringens årliga budgetförfarande. Jag hade ansvaret för att samordna det förberedande budgetarbetet inom regeringen, att förbereda de slutliga budgetpropositionerna för riksdagen samt att följa upp tidigare regeringsbudgetar. Sålunda har jag personlig erfarenhet av processen med att fastställa offentliga budgetar och dessutom av hur dessa granskas i efterhand. Jag hade också det direkta ansvaret för statsrådsberedningens budget. Att upprätthålla budgetdisciplin och att vara finansiellt ansvarig gentemot våra intressenter var mina främsta målsättningar vid genomförandet av dessa uppgifter.

Som generaldirektör för bolagsverket hade jag ansvaret för myndighetens budget och dess genomförande. Bolagsverket finansieras till största delen av avgifter från privata företag, och därför var det också viktigt att ge våra kunder ett mervärde för att upprätthålla vår legitimitet. Under min tid som generaldirektör var det ekonomiska läget alltid gott, och som resultat av vårt noggranna arbete fick vi flera utmärkelser för förstklassiga prestationer.

Tidigare tjänstgjorde jag som verkställande direktör för Sveriges industriförbund. I mina åligganden ingick att övervaka förbundets budget och dess genomförande. Jag var också ansvarig för sammanslagningen av Sveriges industriförbund och en annan liknande organisation. Trots att sammanslagningen var en utmaning på många plan lyckades vi i stort sett behålla färdriktningen och bevara en hög nivå på den ekonomiska kontrollen genom hela processen.

2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Mitt viktigaste beslut var att bygga upp organisationen för kampanjen för ett svenskt medlemskap i Europeiska unionen. Jag är övertygad om att vi informerade och påverkade många svenskar att rösta ja till att delta i det europeiska projektet. Styrkan men också utmaningen i denna utformning var att den vilade på två partier och representerade vitt skilda samhällsintressen, t.ex. näringslivet, fackföreningarna och de politiska partierna. Jag ser Sveriges beslut att gå med i Europeiska unionen som min generations viktigaste politiska händelse, och jag är mycket stolt över att jag i viss mån påverkade detta beslut.

Jag utsågs av regeringen att bygga upp och leda en ny myndighet som skulle administrera de privata företagen – Bolagsverket. Under min ledning lyckades vi öka vår output och våra kunders tillfredsställelse ordentligt. Detta var resultatet av åtskilliga beslut som reformerade det tidigare systemet som var tyngt av problem med effektivitet, dålig service och långa väntetider för företagen.

Som statsministerns statssekreterare införde jag nya rutiner för krishantering inom regeringen, då det genom hanteringen av den kris som följde efter tsunamin i Indiska oceanen 2004 blev uppenbart att det tidigare systemet behövde vidareutvecklas. På ganska kort tid lyckades jag bygga upp en välfungerande krisorganisation som senare visade sig drastiskt ha förbättrat regeringens krishanteringsförmåga.

Oberoende

3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Om jag utnämns till ledamot av revisionsrätten skulle jag naturligtvis se till att följa alla tillämpliga bestämmelser och att förbli oberoende av all extern påverkan. Jag skulle aldrig tillåta mig att bli påverkad av regeringar, politiska partier eller några som helst andra externa intressen. Mitt enda fokus skulle ligga på att garantera en effektiv användning av de europeiska skattebetalarnas pengar. På tidigare poster, både inom den privata och den offentliga sektorn, har jag visat stor integritet gentemot externa intressen och strikt följt gällande bestämmelser. Jag har ingen avsikt att avvika från denna hållning som medlem av revisionsrätten.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för ditt tidigare företagsledande arbete, om ett sådant förfarande är tillämpligt?

Som verkställande direktör för Sveriges industriförbund beviljades jag full ansvarsfrihet under hela mitt mandat. Detta är den enda av de befattningar som jag haft där ansvarsfrihetsförfarande tillämpades.

5. Har du något företag eller några finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redogöra för dina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är involverad i en pågående rättsprocess, skulle du vilja lämna upplysningar om denna?

Jag har inga intressen i något företag eller några finansiella intressen eller andra åtaganden som kan komma i konflikt med ställningen som ledamot av Europeiska revisionsrätten. Jag är också beredd att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem om så krävs. Jag är inte involverad i någon pågående rättsprocess.

6. Är du beredd att avgå från alla ämbeten till vilka du är vald eller frånträda varje aktiv post som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Jag innehar inget ämbete till vilket jag blivit vald och jag har heller ingen aktiv post inom något politisk parti. Jag är också beredd att avstå från varje post som kan komma i konflikt med ställningen som ledamot av Europeiska revisionsrätten.

7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer som verkar i din hemmedlemsstat?

Jag skulle behandla ett allvarligt fall av regelbrott eller bedrägeri i Sverige på samma sätt som varje annat liknande fall av regelbrott eller bedrägeri i vilken medlemsstat som helst. Samma principer om budgetdisciplin och ekonomisk styrning gäller för samtliga medlemsstater. Som medlem av revisionsrätten skulle det vara mitt ansvar att skydda de europeiska medborgarnas och skattebetalarnas intressen i hela Europa. Det vore oacceptabelt om jag skulle behandla mitt hemland enligt andra standarder än varje annan medlemsstat. I fall av misstanke om bedrägerier skulle jag följa revisionsrättens etablerade förfaranden och rapportera fallet till Olaf.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund ekonomisk förvaltning i varje offentlig förvaltning?

Först och främst innebär förvaltningen av offentliga medel, för skattebetalarnas räkning, att de tre principerna för sund ekonomisk förvaltning ska tillämpas: sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Medlen ska användas i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kvalitet så att de fastställda målen nås till lägst möjliga kostnad. Förhållandet mellan använda resurser och uppnådda resultat bör vara optimalt och de fastställda målen bör nås.

Alla kulturer för sund ekonomisk förvaltning måste vara baserade på transparens och öppenhet. Transparens och öppenhet ökar möjligheten att upptäcka oegentligheter, ineffektivitet och dåliga rutiner. En kultur för sund ekonomisk förvaltning kräver också tydliga och väl övervägda mål. Dessa mål måste vara tydliga, nåbara, relevanta och tidsbestämda.

Varje väl fungerande organisation kännetecknas av ansvarstagande. En tydlig uppdelning av ansvaret är avgörande för att man ska kunna nå en hög nivå av ansvarstagande för åtgärder och beslut.

Det behövs dock välutvecklade kontrollsystem, t.o.m. i en välfungerande organisation. Sådana kontrollsystem bör bestå av internredovisning, sunda redovisnings- och rapporteringsramar samt ett adekvat informationssystem.

Samtliga ovanstående punkter i kombination med transparent intern kommunikation (top-down och bottom-up) och väl definierade etiska ramar kommer att bidra till transparens, integritet och ansvarstagande i alla organisationer.

Dessa är enligt min uppfattning de viktigaste dragen i en kultur för sund ekonomisk förvaltning i varje offentlig verksamhet.

9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Revisionsrätten spelar en viktig roll när det gäller att bistå parlamentet i ansvarsfrihetsförfarandet. Båda institutionerna strävar efter att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, främja transparens och ansvarstagande samt på EU-medborgarnas vägnar ställa de ansvariga – kommissionen – till svars för förvaltningen av EU:s medel.

Jag anser att de frågor och betänkligheter som parlamentet tar upp i sina ansvarsfrihetsresolutioner bör betraktas som prioriteringar när revisionsrätten upprättar sitt årliga arbetsprogram, vilket garanterar att granskningar av ekonomisk förvaltning och regelefterlevnad leder till korrekta och tillförlitliga årsrapporter och att de särskilda rapporterna över revisionsrättens effektivitetsrevisioner ger parlamentet relevant information i rätt tid. På samma sätt bör revisionsrättens nya granskningsstrategi i ett längre perspektiv (efter 2012) inriktas på sådana frågor och betänkligheter som parlamentet tar upp.

Jag skulle eftersträva ett transparent förhållande till parlamentets föredragande för de granskningsuppdrag som faller inom mitt ansvarsområde, och ge lämpliga presentationer och delta i diskussionerna i budgetkontrollutskottet. Jag skulle också, tillsammans med mina framtida kollegor, bemöda mig om att ytterligare förbättra samarbetet mellan de båda institutionerna och vidareutveckla rapporteringsprocessen genom regelbundna möten, särskilt med budgetkontrollutskottet.

10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisioner kan spela en viktig roll för att garantera ansvarstagandet och den effektiva användningen av offentliga medel, genom att ge tillförlitlig information till en rad intressenter, bl.a. politiker och allmänheten. Sådana revisioner har alltså stor potential för att skapa och ge information till en allmän debatt om användningen av offentliga medel. Eftersom det inte pågår någon allmän diskussion inom EU om huruvida budgeten används effektivt, är detta särskilt viktigt på EU-nivå.

Om man tittar på mervärdet ur ett ledningsperspektiv, tror jag att man bör tänka på tre aspekter :

För det första syftar denna typ av granskningar till att fastställa effekterna av en politik eller ett program. Iakttagelserna från granskningen kommer att informera ledningen om huruvida den har uppnått sina mål och kommer att ge förklaringar, baserade på tillförlitliga granskningsresultat, till varför ledningen har lyckats eller misslyckats.

För det andra kommer rekommendationerna i den särskilda rapporten att ge ledningen nyttig information om hur den kan vidareutveckla eller eventuellt ändra utgiftsplanen för att öka effekterna och bli effektivare och mer målinriktad.

Genom att gå längre än att fastställa räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet kan effektivitetsrevisioner också ge fingervisningar om hur man kan inrikta utgifterna mot fastställda mål så att chanserna ökar att programmets mål nås.

För det tredje kan man genom dessa revisioner följa upp hur ledningen har genomfört revisionsrättens rekommendationer och ge budgetmyndigheten en viktig pusselbit i ansvarsfrihetsförfarandet.

Effektivitetsrevisioner bör betraktas som en möjlighet för ledningen att revidera och/eller förändra ett utgiftsprogram eller sin politik samt förbättra ansvarstagandet.

11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

I fördraget sägs att revisionsrätten ska genomföra sina granskningar i medlemsstaterna i samarbete med de nationella revisionsorganen i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende.

Revisionsrätten har genom åren samarbetat med de nationella revisionsorganen genom kontaktkommittén med cheferna för de nationella revisionsorganen och har utbytt erfarenheter och kunskaper om kontrollen av EU:s medel och om andra EU-anknutna frågor, t.ex. utvecklingen av gemensamma revisionsstandarder och jämförbara revisionskriterier.

Samarbetet mellan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen skulle kunna utvecklas ännu mer, så att revisionsrätten skulle kunna förlita sig på de nationella revisionsorganens granskningar av EU:s medel. I ett yttrande nyligen deklarerade revisionsrätten att man måste bli övertygad om arbetets lämplighet och kvalitet, vilket innebär att det nationella granskningsarbetet måste vara av lämplig räckvidd, tillämpa rätt angreppssätt, göras vid rätt tidpunkt samt genomföras i enlighet med internationella standarder.

De nationella revisionsorganens verksamhet är dock i första hand inriktad på att granska nationella medel. Det är därför förståeligt att den nationella revisionspraxisen, de nationella intressenternas behov och den nationella offentliga förvaltningens administrativa struktur är grundläggande när revisionsmetoder etableras i varje medlemsstat. Det kanske inte alltid finns en vilja att ändra dessa metoder eller att tillämpa andra metoder vid granskningen av EU:s medel. Därför är det mycket viktigt med dialog.

I detta sammanhang är det därför naturligtvis mycket intressant med den samordnade granskning av jordbruksutgifter som genomfördes nyligen av revisionsrätten och två nationella revisionsorgan, och den kommande samordnade granskningen av strukturfonderna. Förhoppningsvis kan man finna ytterligare områden för fruktbart samarbete. Jag kan också tänka mig regelbundna möten/seminarier om de begränsningar och krav som finns i samband med förvaltningen och granskningen av EU:s budget. Detta bör inte bara involvera Europaparlamentet och revisionsrätten, utan också nationella revisionsorgan och nationella parlament med tanke på den utvidgade roll som medlemsstaterna har sedan Lissabonfördraget trädde i kraft när det gäller kontroll och användning av EU:s medel.

Övriga frågor

Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja. Jag anser att samarbetet mellan parlamentet och revisionsrätten inte kan vara effektivt utan förtroende.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.5.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

11

3

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Andrea Češková, Jorgo Chatzimarkakis, Andrea Cozzolino, Ryszard Czarnecki, Tamás Deutsch, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Cătălin Sorin Ivan, Iliana Ivanova, Monica Luisa Macovei, Crescenzio Rivellini, Paul Rübig, Theodoros Skylakakis, Georgios Stavrakakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zuzana Brzobohatá, Christofer Fjellner, Ivailo Kalfin, Jan Mulder, Derek Vaughan

Senaste uppdatering: 26 maj 2011Rättsligt meddelande