Förfarande : 2010/2211(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0193/2011

Ingivna texter :

A7-0193/2011

Debatter :

PV 08/06/2011 - 3
CRE 08/06/2011 - 3

Omröstningar :

PV 08/06/2011 - 6.13
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0266

BETÄNKANDE     
PDF 622kDOC 439k
26 maj 2011
PE 458.649v03-00 A7-0193/2011

om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

Föredragande: Salvador Garriga Polledo

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla (2010/2211(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–     med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning(1),

–     med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 312,

–     med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel(2),

–     med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(3) samt dess genomföranderegler,

–     med beaktande av kommissionens meddelande om översyn av EU:s budget (KOM(2010)0700),

–     med beaktande av sitt beslut av den 16 juni 2006 om inrättande av ett särskilt utskott för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013(4),

–     med beaktande av bidragen från österrikiska Nationalrat, tjeckiska deputeradekammaren, danska Folketinget, estniska Riigikogu, tyska Deutscher Bundestag, tyska Deutscher Bundesrat, irländska Oireachtas, litauiska Seimas, lettiska Saeima, portugisiska Assembleia da República, nederländska Tweede Kamer och Sveriges Riksdag,

–     med beaktande av artikel 184 i arbetsordningen,

–     med beaktande av betänkandet av det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 och yttrandena från utskottet för utveckling, miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0193/2011), och av följande skäl:

A.   Parlamentet beslutade att inrätta ett särskilt utskott med följande behörighetsområden:

a) att fastställa parlamentets politiska prioriteringar för den fleråriga budgetramen efter 2013, både lagstiftnings- och budgetmässigt,

b) att uppskatta de ekonomiska medel som är nödvändiga för att unionen ska kunna uppnå sina mål och genomföra sin politik för den period som inleds den 1 januari 2014,

c) att fastställa varaktigheten för nästa fleråriga budgetram,

d) att, i enlighet med dessa prioriteringar och mål, föreslå en struktur för den kommande fleråriga budgetramen, där huvudområdena för unionens verksamhet anges,

e) att lägga fram riktlinjer för en vägledande tilldelning av medel mellan och inom den fleråriga budgetramens olika utgiftsrubriker i linje med prioriteringarna och den föreslagna strukturen,

f)  att närmare ange sambandet mellan en reformering av finansieringssystemet för EU-budgeten och en översyn av utgifterna så att budgetutskottet förses med en solid grund för förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen.

B.   Det särskilda utskottet bör lägga fram sitt slutbetänkande innan kommissionen lämnar in sina förslag till nästa fleråriga budgetram.

C.   Lissabonfördragets ikraftträdande stärker unionens politik och skapar nya behörighetsområden, vilket bör avspeglas i nästa fleråriga budgetram.

D.   De utmaningar som unionen och dess medborgare står inför, exempelvis den globala ekonomiska krisen, tillväxtekonomiernas snabba utveckling, övergången till ett hållbart samhälle med en resurssnål ekonomi, bekämpning av klimatförändringarna, demografiska utmaningar, inklusive integreringen av invandrare och skyddet för asylsökande, överflyttningen av den globala produktionen och de globala besparingarna till tillväxtekonomierna, kampen mot fattigdomen samt hoten från naturkatastrofer och mänskligt framkallade katastrofer, terrorismen och den organiserade brottsligheten, kräver ett kraftfullt ingripande från unionen och dess medlemsstater.

E.   Europeiska unionen har större tyngd internationellt än dess enskilda medlemsstater tillsammans.

F.   Det viktigaste målet för EU:s sammanhållningspolitik bör även i fortsättningen vara att minska de sociala, ekonomiska och territoriella skillnader som fortfarande finns i unionen. En synlig och framgångsrik sammanhållningspolitik har ett eget europeiskt mervärde, och alla EU:s medlemsstater bör kunna dra nytta av en sådan politik.

G.   EU:s medborgare har börjat kräva mer av unionen och är även mer kritiska till dess prestationer. Ett allmänt egenansvar för unionen kommer att återuppstå först när medborgarna känner sig säkra på att deras värderingar och intressen företräds på ett bättre sätt av unionen.

H.   Europa 2020-strategin kan hjälpa Europa att återhämta sig från krisen och gå starkare ur den genom att skapa sysselsättning och smart, hållbar tillväxt för alla. Denna strategi grundas på fem överordnade EU-mål om att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för innovation, forskning och utveckling, uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration, framför allt genom att minska fattigdomen.

I.    Unionens budget är en kraftfull reformmekanism. Dess påverkan kan förstärkas om den mobiliserar ytterligare källor i form av privat och offentlig finansiering till investeringar, och därmed fungerar som en katalysator som mångdubblar effekten av unionens utgifter. Den s.k. ”just retour-principen” (bidragsbalans) har inget ekonomiskt rättfärdigande eftersom den inte tar vederbörlig hänsyn till det europeiska mervärdet eller spridningseffekter och inte heller till behovet av solidaritet mellan EU-länderna.

J.    Enligt artikel 3 i EU-fördraget ska en hållbar utveckling i Europa bygga på en välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.

K.   Principen om sund ekonomisk förvaltning är en av grundprinciperna för genomförandet av unionens budget. Många medlemsstater gör besvärliga skattemässiga justeringar av sina nationella budgetar. En sund ekonomisk förvaltning – effektivitet, ekonomi – har blivit allt viktigare i de offentliga utgifterna, på både unions- och medlemsstatsnivå.

L.   Möjligheterna till regelbundna justeringar av utgiftsprogrammen för förändrade behov och omständigheter har varit otillräckliga och reglernas och förordningarnas komplexa karaktär har varit en av orsakerna till att lednings- och kontrollsystemen inte har fungerat fullt ut.

M   De första fyra åren av den nuvarande fleråriga budgetramen 2007–2013 har tydligt illustrerat budgetramens begränsade kapacitet att anpassa sig till ny utveckling och nya prioriteringar utan att de befintliga äventyras. Den nuvarande fleråriga budgetramen har inte kunna reagera snabbt på nya åtaganden såsom Galileo, Iter, livsmedelsmekanismen eller den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.

N.   Införandet av BNI-resursen 1988 i EU:s finansieringssystem var avsett att temporärt komplettera en nedgång i de egna medlen, men det förlängdes och har förstärkts genom åren och är i dag den huvudsakliga beståndsdelen av EU:s budgetmedel. Denna dominans har förstärkt medlemsstaternas tendens att räkna ut sina nettobalanser, vilket har lett till en rad av rabatter, korrigeringar, undantag och kompensationer som gör det nuvarande systemet med egna medel alltför komplext och oklart och inte tillräckligt sammankopplat med unionens befintliga politik, samtidigt som det är orättvist, och därför inte klarar av att på ett transparent och effektivt sätt finansiera unionens politik i Europas intresse, och dessutom är totalt obegripligt för Europas medborgare.

Del I: De viktigaste utmaningarna

1.    Europaparlamentet anser att de utmaningar som ligger framför oss – oavsett om de rör demografi, klimatförändringar eller energiförsörjning – är områden där Europeiska unionen, som är mycket större än summan av sina medlemsstater, kan visa sitt mervärde.

2.    Europaparlamentet konstaterar att den nuvarande krisen och de kraftiga begränsningarna av de offentliga utgifterna har gjort det svårare för medlemsstaterna att fortsätta att sträva efter tillväxt, större konkurrenskraft och ekonomisk och social samstämdhet och att delta fullt ut på den inre marknaden. Parlamentet är fullt och fast övertygat om att lösningen på krisen är mer och inte mindre Europa.

3.    Europaparlamentet anser att ”hållbara medel för Europeiska unionen” först och främst innebär att man måste tänka om när det gäller EU-budgetens ”medelssystem” så att de nationella bidragen kan ersättas av genuint europeiska medel.

4.    Europaparlamentet anser att händelserna nyligen visar att euroområdet behöver en djärvare ekonomisk styrning, och att en monetär pelare utan en social och ekonomisk pelare är dömd att misslyckas. Mot denna bakgrund är det mycket viktigt att unionen förstärker sitt system för ekonomisk styrning så att Europa 2020-strategin (återställning av och skydd för den långsiktiga ekonomiska tillväxten) genomförs, en upprepning av den nuvarande krisen förhindras och det europeiska projektet tryggas.

Uppbyggnad av ett kunskapsbaserat samhälle

5.    Europaparlamentet påpekar att krisen har framhävt de strukturella utmaningar som de flesta av medlemsstaternas ekonomier måste hantera: suboptimal produktivitet, hög offentlig skuldsättning, stora budgetunderskott, strukturell arbetslöshet, kvardröjande hinder på den inre marknaden, låg arbetskraftsrörlighet och föråldrade kunskaper, faktorer som alla bidrar till en dålig tillväxt. Parlamentet understryker behovet av investeringar inom nyckelområden såsom utbildning, forskning och innovation för att klara av dessa strukturella utmaningar, och betonar vikten av att man vänder trenden med minskade offentliga investeringar.

6.    Europaparlamentet betonar att om de nuvarande investeringstrenderna håller i sig är det möjligt att Asien år 2025 kommer att ha intagit en tätposition i den vetenskapliga och tekniska utvecklingen. Parlamentet påminner dock om att dessa förändringar inte bara innebär väldiga utmaningar utan också möjligheter, t.ex. en kraftig ökning av EU:s exportpotential. Parlamentet konstaterar att unionen släpar efter inom akademisk utbildning och yrkesutbildning, eftersom bara omkring 30 europeiska universitet finns bland världens 100 främsta. Parlamentet betonar att EU även håller på att hamna på efterkälken i kompetenskapplöpningen, och erinrar om att år 2020 kommer ytterligare 16 miljoner arbetstillfällen att kräva höga kvalifikationer, medan efterfrågan på lågutbildad arbetskraft kommer att minska med 12 miljoner arbetstillfällen.

Att bekämpa arbetslösheten

7.    Europaparlamentet anser att en av de främsta utmaningarna som Europeiska unionen står inför är att upprätthålla sin konkurrenskraft, öka tillväxten, bekämpa den höga arbetslösheten, inrikta sig på väl fungerande arbetsmarknader och sociala villkor för att förbättra sysselsättningsutvecklingen, främja arbete under anständiga villkor, garantera såväl arbetstagares rättigheter runtom i Europa som arbetsförhållanden samt minska fattigdomen.

Demografiska utmaningar

8.    Europaparlamentet insisterar på att unionen måste ta itu med sina demografiska utmaningar, och konstaterar att kombinationen av färre förvärvsarbetande och en större andel pensionärer kommer att utsätta EU:s välfärdssystem och dess ekonomiska konkurrenskraft för ytterligare påfrestningar.

Klimat- och resursutmaningar

9.    Europaparlamentet är bekymrat över att ökningen av världens befolkning från sex till nio miljarder kommer att göra den globala konkurrensen om naturresurser intensivare och utsätta den globala och lokala miljön för större påfrestningar. Parlamentet konstaterar att efterfrågan på livsmedel sannolikt kommer att öka med 70 procent till 2050 och att den ineffektiva och ohållbara användningen och hanteringen av råvaror och basvaror utsätter medborgarna för skadlig konkurrens mellan livsmedel, naturskydd och energiproduktion samt dyra prischocker. Parlamentet påpekar att även industrin kan drabbas av allvarliga konsekvenser när det gäller affärsmöjligheter, bland annat begränsningar av tillgången till råvaror, vilket hotar den ekonomiska tryggheten och bidrar till klimatförändringarna. Parlamentet betonar därför att EU omedelbart måste vidta åtgärder och leda processen mot en ekonomi som grundar sig på hållbar användning av resurser.

10.  Europaparlamentet uppmärksammar att den globala energiförbrukningen ökar och att beroendet av energiimporter sannolikt kommer att öka, vilket innebär att unionen år 2050 kommer att importera nästan två tredjedelar av sina behov om inte tillräckliga ändringar görs av den nuvarande energipolitiken och om inte EU och medlemsstaterna ökar sina ansträngningar att utveckla egna energikällor och förverkligar sin potential för en effektiv energianvändning samtidigt som fullständig hänsyn tas till EU:s energi- och klimatåtaganden samt till säkerhetsaspekterna. Parlamentet varnar för att prissvängningarna och den osäkra försörjningen också kommer att förvärras av den politiska instabiliteten i energirika länder. Parlamentet efterfrågar därför en diversifiering av försörjningsvägarna och handelspartnerna.

11.  Europaparlamentet ställer sig bakom idén att EU:s samlade medel ska leda till en förbättring av den europeiska miljöns allmänna tillstånd, och att det bland annat krävs en minskning av växthusgasutsläppen som åtminstone motsvarar målen i den nuvarande EU lagstiftningen. Parlamentet föreslår därför att positiva och negativa klimat- och miljöeffekter av användningen av EU-medel ska analyseras på en övergripande nivå.

Inre och yttre säkerhet och personlig frihet

12.  Europaparlamentet anser att globaliseringen har ökat känslan av utsatthet genom att lösa upp gränserna mellan inre och yttre former av frihet, rättvisa och säkerhet. Parlamentet är övertygat om att om man ska kunna ta itu med 2000-talets säkerhetsutmaningar och samtidigt skydda de grundläggande rättigheterna och den personliga friheten krävs det globala och förutseende reaktioner, vilket bara en aktör av unionens storlek kan ge. Parlamentet är övertygat om att den externa dimensionen av EU:s säkerhet är nära kopplad till demokrati, rättsstatsprincipen och god styrning i tredjeländer och att EU har ett särskilt ansvar att bidra till detta.

Europa i världen: att agera med större bestämdhet

13.  Europaparlamentet är övertygat om att EU är en viktig politisk och ekonomisk maktfaktor och en central aktör i den internationella handeln, och att det är av yttersta vikt att dess internationella agerande svarar mot dessa egenskaper. Parlamentet erinrar om att Lissabonfördraget ger nya verktyg för att tillvarata de europeiska intressena och värderingarna världen över på ett bättre sätt. Parlamentet betonar att unionen bara kan bidra med mervärde på den globala arenan och påverka de globala politiska besluten om den agerar kollektivt, och insisterar på att en stärkt yttre representation måste gå hand i hand med stärkt inre samordning.

Att leverera god samhällsstyrning

14.  Europaparlamentet är övertygat om att en stärkt känsla av ett allmänt egenansvar för unionen måste bli en drivkraft för kollektiva åtgärder. Parlamentet anser att införandet av goda styrelseformer är unionens absolut mest kraftfulla verktyg för att säkerställa kontinuerligt engagemang från medborgarna.

Del II: Optimera leveransen: EU-budgetens funktion

Europeiskt mervärde och kostnaderna för den ofullbordade gemensamma marknaden

15.  Europaparlamentet understryker att den främsta uppgiften för EU:s budgetutgifter är att skapa ett europeiskt mervärde genom att slå samman resurser, tjäna som katalysator och skapa stordriftsfördelar, positiva gränsöverskridande effekter och spridningseffekter och därigenom bidra till att avtalade gemensamma politiska mål uppnås på ett effektivare eller snabbare sätt och att de nationella utgifterna minskar. Europaparlamentet påminner om att all överlappning av utgifter och anslagna medel i olika budgetposter i princip måste undvikas och att EU:s utgifter alltid måste syfta till att skapa ett värde som är större än det samlade värdet av respektive medlemsstats utgifter. EU:s fleråriga budgetram är, om den används rätt, ett mycket viktigt instrument för långsiktig planering av det europeiska projektet, genom att den tar hänsyn till det europeiska perspektivet och unionens mervärde.

16.  Europaparlamentet anser att vid sidan av de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll, som är förankrad i Lissabonfördraget, måste en bedömning av det europeiska mervärdet göras för varje lagstiftningsförslag med relevans för budgeten i fråga om bästa metoder. Parlamentet insisterar dock på att bedömningen av det europeiska mervärdet kräver mer än en ”kalkylbladsmetod” och att en politisk utvärdering måste omfatta en undersökning av huruvida den planerade åtgärden på ett effektivt och ändamålsenligt sätt kommer att bidra till gemensamma EU-mål och om den kommer att skapa kollektiva nyttigheter för EU. Europaparlamentet noterar att det europeiska mervärdets främsta och viktigaste beståndsdelar, såsom fred, stabilitet, frihet och fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital, inte kan bedömas i numeriska termer.

17.  Europaparlamentet betonar att man måste kunna visa att EU:s samtliga utgifter är förenliga med skyldigheterna i fördraget, gemenskapens regelverk eller viktiga politiska mål för EU. Parlamentet betonar att det europeiska mervärdet inte bara kan genereras genom utgifter, utan även genom EU-lagstiftning och samordning av den nationella politiken och EU-politiken på ekonomiska, skattemässiga, budgetmässiga och sociala områden. Parlamentet är övertygat om att det europeiska mervärdet av utgifterna i den framtida fleråriga budgetramen måste höjas. Parlamentet betonar att EU:s medel där så är möjligt ska bidra till mer än ett av EU:s politiska mål åt gången (t.ex. territoriell sammanhållning, anpassning till klimatförändringarna och skydd av den biologiska mångfalden).

18.  Europaparlamentet är av den bestämda åsikten att investeringar på EU-nivå kan leda till betydligt högre besparingar på nationell nivå, särskilt på områden där EU onekligen skapar ett större mervärde än de nationella budgetarna. Parlamentet är också av den bestämda åsikten att principen om ett europeiskt mervärde bör ligga till grund för alla framtida förhandlingar om EU:s budget, och parlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande om att inleda en omfattande analys av vilka kostnader den ofullbordade gemensamma marknaden medför för medlemsstaterna och de nationella budgetarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra denna rapport i god tid så att den kan beaktas under förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram.

19.  Europaparlamentet efterlyser en bättre samordning mellan EU-budgeten och medlemsstaternas nationella budgetar vid finansieringen av gemensamma politiska prioriteringar. Parlamentet framhåller på nytt behovet av att samordna de offentliga utgifterna från planeringsstadiet till genomförandet för att säkerställa att insatserna kompletterar varandra och åstadkomma ökad effektivitet och synlighet samt en effektivisering av EU-budgeten. Parlamentet anser att den nya samordningsmekanismen för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (”den europeiska planeringsterminen”) bör spela en viktig roll för att anpassa de politiska målen i hela Europa till varandra och till EU:s mål, och därigenom bidra till att uppnå de önskade budgetsynergierna mellan EU-budgeten och de nationella budgetarna.

En effektiv budget

20.  Europaparlamentet anser att samtidigt som principen om ett europeiskt mervärde bör vara vägledande för framtida beslut om fastställande av utgiftsprioriteringar bör en effektiv användning av anslagen styra genomförandet av olika politiska åtgärder och verksamheter.

21.  Europaparlamentet betonar att för att uppnå en optimalt hållbar tillväxt och utveckling i praktiken samt solidaritet och sammanhållning, bör man prioritera förbättrade synergier mellan alla medel i EU-budgeten som påverkar den ekonomiska utvecklingen samt en integrerad strategi mellan olika sektorer, utveckling av resultatinriktad politik och, när så är lämpligt, användning av villkor, principerna om ”att inte skada” och att ”förorenaren betalar”, framgångsfaktorer och resultatindikatorer.

Användning av budgeten för att öka investeringar

22.  Europaparlamentet påminner om att EU:s budget främst är en investeringsbudget som kan generera mer investeringar från offentliga eller privata källor. Parlamentet anser att förmågan att locka till sig ytterligare kapital är avgörande för att man ska kunna generera de höga investeringar som behövs för att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet betonar särskilt behovet av att maximera EU-finansieringens effekter genom att mobilisera, samla och utnyttja offentliga och privata ekonomiska resurser till infrastruktur och stora projekt av europeiskt intresse utan att snedvrida konkurrensen.

23.  Europaparlamentet noterar utvecklingen sedan 1990-talet av institutionaliserade offentlig-privata partnerskap i unionen, bland annat i transportsektorn, inom området för offentliga byggnader och utrustning samt inom miljöområdet, som former för samarbete mellan offentliga myndigheter och den privata sektorn och som ytterligare ett instrument för att tillhandahålla infrastruktur och strategiska offentliga tjänster. Parlamentet är dock oroat över vissa underliggande problem i förbindelse med offentlig-privata partnerskap, och insisterar på att man vid utformningen av framtida offentlig-privata partnerskap tar hänsyn till tidigare erfarenheter och korrigerar tidigare brister.

24.  Europaparlamentet noterar den tidigare allmänna positiva erfarenheten av att använda innovativa finansiella instrument – däribland en kombination av bidrag och lån samt riskdelningsmekanismer, exempelvis instrumentet för lånegarantier till projekt inom det transeuropeiska transportnätet, finansieringsfaciliteten med riskdelning och instrumenten för sammanhållningspolitiken (Jeremie, Jessica, Jaspers och Jasmine) – för att hantera ett särskilt politiskt mål. Parlamentet anser att unionen bör vidta åtgärder särskilt för att förbättra utnyttjandet av EU-medlen som ett incitament för att locka till sig ytterligare medel från EIB, EBRD, andra internationella finansiella institut och den privata sektorn.

25.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå åtgärder för att utvidga systemet för innovativ finansiering efter att ha gjort en noggrann undersökning och enligt en exakt bedömning av offentliga och privata investeringsbehov och en metod för samordning av finansiering från olika källor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras nationella rättsliga ramar gör det möjligt att genomföra dessa system. Parlamentet kräver därför en omfattande förstärkning av lagstiftnings- och budgetramen samt den operativa ramen för dessa mekanismer för att säkerställa att de verkligen leder till ökade investeringar, hållbarhet och att EU-medlen används på rätt sätt samt för att garantera tillräcklig övervakning, rapportering och ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar dessutom att underliggande risker måste kvantifieras och beaktas på ett lämpligt sätt.

26.  Europaparlamentet noterar de historiska svårigheterna att finna privata investerare för storskaliga EU-projekt. Parlamentet inser att finanskrisen har gjort privata investerare mer motvilliga att finansiera EU-projekt och tydliggjort behovet av att återigen skapa ett så stort förtroende att stora investeringsprojekt får det stöd de behöver. Parlamentet betonar att stödet från EU-budgeten kommer att behövas, både på kort och på lång sikt, för att locka och mobilisera privata medel till projekt av EU-intresse, särskilt projekt med ett europeiskt mervärde som är ekonomiskt lönsamma men som inte anses vara kommersiellt lönsamma.

27.  Europaparlamentet välkomnar därför Europa 2020-initiativet om projektobligationer, i form av en riskdelningsmekanism med Europeiska investeringsbanken (EIB), vilket ger stöd upp till en viss nivå från EU-budgeten som bör förstärka EU-medlen och ytterligare locka till sig privata investerares intresse av att delta i prioriterade EU-projekt i enlighet med Europa 2020-målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett färdigt förslag om EU projektobligationer och utgå från tidigare erfarenheter av gemensamma instrument för EU och EIB samt införa tydliga och öppna kriterier för vilka projekt som är stödberättigade och hur projekten ska väljas ut. Parlamentet påminner om att projekt som är av intresse för EU och som ger små inkomster kommer att fortsätta att kräva finansiering i form av bidrag. Parlamentet är oroat över att EU budgetens begränsade storlek till slut kommer att medföra begränsningar när det gäller ytterligare stöd till nya projekt.

28.  Europaparlamentet upprepar att största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll måste garanteras för innovativa finansieringsinstrument och mekanismer som involverar EU:s budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ram för genomförande av och stödberättigande för projekt – som ska beslutas inom det ordinarie lagstiftningsförfarandet – som skulle säkra ett kontinuerligt informationsflöde och deltagande från budgetmyndighetens sida vid användningen av dessa instrument i hela unionen, så att parlamentet kan kontrollera att de politiska prioriteringarna respekteras, samt en utökad kontroll av sådana instrument från Europeiska revisionsrättens sida.

Slå vakt om en sund finansförvaltning

29.  Europaparlamentet anser att en förbättring av genomförandet av och kvaliteten på utgifterna bör utgöra vägledande principer för att uppnå en optimal användning av EU-budgeten och för att utforma och förvalta programmen och verksamheterna efter 2013.

30.  Europaparlamentet betonar vidare att utformningen av utgiftsprogrammen bör ske med stor uppmärksamhet på principerna om tydliga mål, full respekt för EU:s regelverk, instrumentens och åtgärdernas ömsesidigt kompletterande karaktär, harmonisering och förenkling av reglerna för stödberättigande och genomförande, öppenhet samt fullständig och överenskommen ansvarsskyldighet. Parlamentet betonar betydelsen av en budgetering som beaktar jämställdhetsperspektivet som ett bra administrativt verktyg för ökad effektivitet och rättvisa.

31.  Europaparlamentet understryker särskilt att förenklingen av reglerna och förfarandena bör vara en viktig övergripande prioritering, och är övertygat om att översynen av budgetförordningen bör spela en avgörande roll i detta avseende.

32.  Europaparlamentet betonar att en förbättring av unionens ekonomiska förvaltning måste stödjas genom noggrann övervakning av kommissionens och medlemsstaternas framsteg. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna bör ta ansvaret för en korrekt användning och förvaltning av EU-medlen och på lämplig politisk nivå utfärda årliga nationella förklaringar om användningen av EU medel.

33.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att ta itu med tendensen till en allt högre nivå av utestående åtaganden. Parlamentet påminner om att de utestående åtagandena enligt kommissionen kommer att uppgå till 217 miljarder euro i slutet av 2013. Parlamentet noterar att en viss nivå av utestående åtaganden är oundviklig när de fleråriga programmen genomförs, men understryker dock att förekomsten av utestående åtaganden per definition kräver att motsvarande betalningar görs. Parlamentet motsätter sig därför rådets tillvägagångssätt att på förhand besluta om nivån på betalningarna utan att göra en exakt bedömning av de faktiska behoven. Parlamentet kommer därför att göra sitt yttersta i samband med det årliga budgetförfarandet för den kommande fleråriga budgetramen för att minska skillnaden mellan åtagande- och betalningsbemyndigandena genom att i tillräcklig grad öka betalningarna.

34.  Europaparlamentet är fast övertygat att en bedömning av de starka och svaga sidorna i varje medlemsstats förvaltnings- och kontrollsystem på enskilda politikområden är nödvändig för att förbättra kvaliteten på medlemsstaternas förvaltning och kontroll av EU-medlen. Parlamentet anser vidare att bättre förvaltning, mindre byråkrati och ökad transparens samt bättre, inte fler, kontroller behövs för att öka EU-medlens effektivitet och ändamålsenlighet, även i fråga om deras utnyttjandegrad. Det är viktigt att i detta avseende finna balans mellan kontrollnivån och kostnaderna för kontrollerna.

35.  Europaparlamentet understryker betydelsen av rättssäkerhet och kontinuitet i samband med anslagstilldelningen för att säkra ett framgångsrikt genomförande av fleråriga åtgärder och program. Parlamentet anser därför att reglerna inte får ändras under programperioderna utan giltiga skäl och lämplig konsekvensbedömning, eftersom detta kan leda till högre övergångskostnader, långsammare genomförande och ökad risk för fel.

36.  Europaparlamentet betonar att institutionell kapacitet är en av de viktigaste faktorerna för att nå framgång i utvecklingen, genomförandet och övervakningen av unionens politik. Parlamentet anser därför att en förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten på nationell, regional och lokal nivå kan ge stöd åt strukturella justeringar och bidra till ett smidigt och framgångsrikt utnyttjande av EU-medlen.

Del III: Politiska prioriteringar

37.  Europaparlamentet erinrar om att Lissabonfördragets ikraftträdande stärker unionens politik och ger den viktiga nya befogenheter, främst på områdena yttre åtgärder, idrott, rymd, klimatförändringar, energi, turism och civilt skydd. Parlamentet betonar att detta kräver tillräckliga ekonomiska resurser. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att artikel 311 i EUF-fördraget kräver att unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

En budget som stöder Europa 2020-målen

38.  Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin bör vara den huvudsakliga politiska referenspunkten för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet vidhåller samtidigt att Europa 2020 inte är en allomfattande strategi som täcker in alla unionens politiska områden, och betonar att annan fördragsbaserad politik med andra mål också måste avspeglas i nästa fleråriga budgetram.

39.  Europaparlamentet anser att Europa 2020-strategin bör hjälpa EU att återhämta sig från krisen och komma tillbaka starkare genom att förbättra villkoren – och utgifterna – för innovation samt forskning och utveckling, liksom för att uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration, framför allt genom att minska fattigdomen. Parlamentet noterar att Europa 2020-strategin inte enbart syftar till att skapa kortsiktig ekonomisk tillväxt och finansiell stabilitet, utan också syftar till mer långsiktiga strukturella förändringar i riktning mot en mer hållbar tillväxt, baserad på ett mer effektivt resursutnyttjande.

40.  Europaparlamentet anser att det nuvarande innehållet i Europa 2020 strategin såsom de övergripande målen, flaggskeppsförslagen, flaskhalsarna och indikatorerna fortfarande är mycket allmänna, och uppmanar kommissionen att lägga fram mer detaljerade förslag. Parlamentet anser dessutom att en nystart för den inre marknaden är en väsentlig del i Europa 2020-strategin och skulle öka synergierna mellan dess olika flaggskeppsinitiativ. Parlamentet understryker att målen för strategin enbart kan förverkligas med hjälp av konkreta åtaganden från medlemsstaterna i deras nationella reformprogram och åtgärder som bevisligen ger resultat samt genom konkreta och konsekventa lagstiftningsförslag.

41.  Europaparlamentet betonar vidare att Europa 2020-strategin bara är trovärdig om samstämmighet säkras mellan dess mål och de medel som anslås till dem på europeisk och nationell nivå. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör spegla ambitionerna i Europa 2020-strategin, och är fast beslutet att samarbeta med kommissionen och medlemsstaterna för att utarbeta en trovärdig finansieringsram som framför allt garanterar tillräcklig finansiering till strategins flaggskeppsinitiativ och övergripande mål. Parlamentet gör i detta avseende gällande att uppgifter, resurser och ansvarsområden måste definieras tydligt och fördelas väl mellan unionen och dess medlemsstater, inbegripet lokala och regionala myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga flaggskeppsinitiativens budgetaspekt eftersom dessa prioriterade handlingsplaner berör all politik som finansieras av EU:s budget.

42.  Europaparlamentet varnar för att utvecklingen av en tioårig Europa 2020-strategi kräver tillräcklig budgetmässig flexibilitet för att garantera att budgetmedlen kan anpassas på lämpligt sätt till de omständigheter och prioriteringar som uppstår.

En budget som stöder ekonomisk styrning

43.  Europaparlamentet understryker att under den nuvarande europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen måste upp till 60 miljarder euro i lånegarantier täckas av marginalen mellan taket för de egna medlen och de årliga budgeterade utgifterna. Parlamentet betonar att de ytterligare förpliktelser som man kom överens om inom ramen för det ekonomiska stödet på medellång sikt till medlemsstater utanför euroområdet måste täckas av samma marginal.

44.  Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen bör omfatta en förbättrad budgetsamordning och ökade synergier mellan unionen och medlemsstaterna, och därigenom öka det europeiska mervärdet. Parlamentet påpekar också att den europeiska planeringsterminen bör öka den ekonomiska samordningen mellan medlemsstaterna i enlighet med principen om gemenskapsmetoden och bidra till att förbättra den ekonomiska styrningen i euroområdet och i de medlemsstater som vill ansluta sig, och därigenom minska behovet av att utnyttja den finansiella stabiliseringsmekanismen. Parlamentet anser att den europeiska planeringsterminen bör fokusera på att förbättra synergierna mellan europeiska och nationella offentliga investeringar.

45.  Europaparlamentet noterar att den europeiska stabiliseringsmekanismen (ESM) efter 2013 har organiserats på ett rent mellanstatligt sätt. Parlamentet utrycker sin oro över denna utveckling och understryker bristen på demokratisk kontroll, ansvarsskyldighet och efterlevnadskontroll i den mellanstatliga strategin. Parlamentet framhåller behovet av att gemenskapsmetoden beaktas när det gäller ESM. Parlamentet påminner om att EU-budgeten tillhandahåller garantier för lån till medlemsstater inom ramen för europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, liksom instrumentet för det medellångfristiga ekonomiska stödet för betalningsbalansen till medlemsstater utanför euroområdet.

46.  Europaparlamentet påminner om att den europeiska valutan infördes utan verklig ekonomisk konvergens mellan de deltagande staterna och utan en unionsbudget av tillräcklig storlek för att kunna hantera en egen valuta. Parlamentet anser att en sådan budget skulle innebära att avsevärda delar av medlemsstaternas nuvarande utgifter skulle ersättas med unionsutgifter, för att fullt ut beakta gemenskapsmetoden och ge euroområdet och EU den finanspolitiska stabilitet som krävs för att skuldkrisen ska kunna lösas. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma euroobligationernas eventuella inverkan på EU:s budget.

47.  Europaparlamentet noterar betydelsen av forskning och innovation för att påskynda övergången till en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi. Parlamentet anser därför att man inom nästa fleråriga budgetram i högre grad bör fokusera medel till områden som stimulerar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, såsom forskning och innovation i enlighet med principerna om ett europeiskt mervärde och om excellens.

48.  Europaparlamentet är fast övertygat om mervärdet av att i högre grad sammanföra nationella utgifter för forskning och innovation i EU:s budget, för att nå nödvändig kritisk massa och nödvändiga stordriftsfördelar, förbättra genomslagskraften samt minska överlappningar och slöseri med knappa medel.

49.  Europaparlamentet anser att det krävs en gemensam offentlig och privat ansträngning på både europeisk och nationell nivå för att uppnå Europa 2020-målet att avsätta 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till forskning och utveckling, i syfte att inrätta det europeiska forskningsområdet och en ”innovationsunion”. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att utan ytterligare dröjsmål komma överens om en specifik färdplan för hur detta mål ska uppnås, och betonar det stora ekonomiska åtagande som detta mål skulle innebära, det vill säga upp till 130 miljarder euro årligen både för EU:s budget och för de nationella budgetarna och dubbelt så mycket för den privata sektorn.

Kunskap för tillväxt

Forskning och innovation

50.  Europaparlamentet anser att offentliga medel till forskning och utveckling måste öka avsevärt eftersom offentliga investeringar ofta har en stimulerande effekt på privata investeringar. Parlamentet betonar behovet av att förbättra, stimulera och trygga finansieringen av forskning, utveckling och innovation i unionen genom att kraftigt öka de dithörande utgifterna från 2013, framför allt i det åttonde ramprogrammet för forskning. Parlamentet framhåller här den katalytiska roll som sammanhållningspolitiken har spelat under den innevarande programperioden i fråga om att öka investeringarna till forskning och utveckling, och efterlyser en vidareutveckling och förstärkning av denna trend under nästa period.

51.  Europaparlamentet understryker att de ökade anslagen måste gå hand i hand med en kraftig förenkling av finansieringsförfarandena. Parlamentet är särskilt bekymrat över den europeiska forskargemenskapens relativt låga utnyttjande av EU-medel, och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att överbrygga de motstridiga kraven på att å ena sidan minska den administrativa bördan och förenkla tillgången till medel för forskare, små och medelstora företag och organisationer i civilsamhället och å andra sidan bibehålla en tillräcklig budgetkontroll. Parlamentet betonar vidare att man måste undanta små och medelstora företag från vissa administrativa krav genom att minska byråkratin och främja innovation med hjälp av en bättre tillgång till kapital.

52.  Europaparlamentet efterlyser en starkare koppling mellan grundforskning och industriell innovation och mellan innovation och tillverkningsprocess. Parlamentet påminner särskilt om att ett av de största problemen i samband med europeiska forsknings- och innovationsprogram är att resultatet inte förs ut på marknaden på ett effektivt sätt och betonar vikten av att skapa incitament för saluföring av forsknings- och utvecklingsprodukterna, främst genom att förbättra tillgången till kapital. Parlamentet framhåller i detta avseende betydelsen av att olika anslag fungerar smidigt tillsammans och uppmanar kommissionen att göra de anpassningar som krävs för att relevanta anslag ska kunna komplettera varandra.

53.  Europaparlamentet påminner om att EU:s forsknings- och utvecklingsinsatser avsevärt måste trappas upp, särskilt på området för miljö, energieffektivitet och teknik för förnybar energi, för att EU:s klimat- och energimål ska kunna uppfyllas. Parlamentet anser dessutom att EU:s ledarställning på området för grön teknik endast kan upprätthållas med hjälp av tillräckliga forskningsinsatser.

54.  Europaparlamentet menar att de innovativa företagen i Europa inte bara behöver bidrag utan även bättre lagstiftning, bättre kopplingar till forskningsbasen samt bättre och mer diversifierad tillgång till stöd och finansiering, alltifrån bidrag till lån och finansiering av eget kapital. Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att på europeisk och nationell nivå skapa nödvändiga förutsättningar så att den privata sektorn kan öka sin andel av investeringarna i forskning och utveckling. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra de offentlig-privata partnerskapen på detta område genom att dra ner på byråkrati och rationalisera nuvarande förfaranden. Parlamentet understryker i detta avseende den viktiga roll som Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden bör spela och anser framför allt att de permanenta riskdelningsinstrument som EIB tillhandahåller via finansieringsfaciliteten med riskdelning bör utökas, särskilt till stöd för små och medelstora företag.

55.  Europaparlamentet betonar att innovation är en av huvudprioriteringarna i Europa 2020-strategin. Parlamentet är medvetet om att det Europeiska institutet för innovation och teknik kan fungera som en drivkraft för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU genom att främja världsledande innovationer, och begär att kunskaps- och innovationsgrupperna ska utvidgas och få vederbörlig finansiering. Parlamentet betonar vikten av att Europeiska forskningsrådet tillhandahåller spetskunskaper till framtidens innovatörer och stöder forskningsidéer förknippade med hög risk. Parlamentet stöder dessutom behovet av att utarbeta långsiktiga finansiella strategier för att säkra finansieringen av storskaliga forsknings- och utvecklingsprojekt.

Industri samt små och medelstora företag

56.  Europaparlamentet betonar att en stark och diversifierad industriell bas är av central betydelse för uppfyllandet av målet att skapa en konkurrenskraftig och hållbar EU-ekonomi för alla. Parlamentet erinrar om att små och medelstora företag är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, innovation och sysselsättning, och erkänner deras viktiga roll för att garantera återhämtning av och ett uppsving för en hållbar ekonomi i EU. Parlamentet välkomnar därför den tonvikt som genom Europa 2020-strategin har lagts på innovation och industripolitik, främst genom flaggskeppsinitiativen ”Innovationsunionen och ”Industripolitik för en globaliserad tid”, och betonar behovet av att förbättra de åtgärder som är relevanta för små och medelstora företag i andra flaggskeppsinitiativ.

57.  Europaparlamentet anser att små och medelstora företag och entreprenörer bör vara centrala i Europa 2020-strategin. Parlamentet kräver därför utökat stöd i nästa fleråriga budgetram till alla program och instrument som syftar till att främja små och medelstora företag, särskilt programmet för konkurrenskraft och innovation och rättsakten för småföretag (Small Business Act) samt genom användning av strukturfonderna. Parlamentet föreslår en bättre gruppering av gemenskapsinstrumenten och stöden till små och medelstora företag i EU:s budget. Parlamentet betonar vidare behovet av ökad tillgång till finansieringsinstrumentet och anpassning av det till de små och medelstora företagens behov, bland annat genom att man lägger större vikt vid instrument för mikro- och mezzaninfinansiering och genom en utvidgning och expansion av garantiinstrumenten i programmet för konkurrenskraft och innovation samt av finansieringsfaciliteten med riskdelning under ramprogrammet för forskning.

Den digitala agendan

58.  Europaparlamentet anser att EU bör spela en ledande roll för att skapa och förbättra den roll som informations- och kommunikationstekniken och öppna innovationsstandarder spelar. Parlamentet betonar vikten av att utveckla den fria rörligheten för innehåll och kunskap – den så kallade ”femte friheten”, och betonar vikten av att se till att EU:s digitala agenda snabbt genomförs samt att fortsätta arbetet för att senast 2020 uppfylla målet att ge alla EU-medborgare tillgång till höghastighetsinternet, även i mindre utvecklade områden.

Luft- och rymdfart

59.  Europaparlamentet anser att verksamhet på rymdområdet utgör en grund för innovation, industriell verksamhet och högkvalificerade arbetstillfällen, samt förbättrar medborgarnas välbefinnande och säkerhet. Parlamentet anser att utarbetandet av den nyligen inrättade europeiska rymdpolitiken logiskt borde medföra tillräckliga anslag. Parlamentet understryker den strategiska betydelsen av de stora projekten på detta område: de europeiska globala satellitnavigeringssystemen (Galileo och European Geostationary Navigation Overlay Service [Egnos]), programmet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES-programmet) och den nya generationen av det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), som kommer att möjliggöra upprättandet av det gemensamma europeiska luftrummet. Parlamentet insisterar på att det, med tanke på de långa planeringstiderna och de kapitalinvesteringar som redan har utlovats för dessa projekt, krävs tillräckliga och konsekventa finansiella åtaganden över budgetperioder.

Rätt färdigheter för morgondagens arbetsstyrka

60.  Europaparlamentet betonar att om man inte satsar tillträckligt på utbildning och livslångt lärande på kort sikt kan krisen förvärras och förlängas eftersom medborgarna inte kommer att ha den kompetens som krävs för arbetstillfällen inom den nya kunskapsekonomin. Parlamentet betonar därför att EU omedelbart måste stödja offentliga investeringar på detta område. Parlamentet påminner om att skolavhopp och begränsad tillgång till högre utbildning är faktorer som bidrar till hög långtidsarbetslöshet och som allvarligt hotar den sociala sammanhållningen. Parlamentet anser i detta sammanhang att man absolut måste stärka kopplingen mellan utbildning, forskning och utveckling och sysselsättning.

61.  Europaparlamentet pekar på vikten av att ge tillräcklig finansiering åt program för utbildning, rörlighet för unga människor, skolning och livslångt lärande och främjande av jämställdhet samt åt åtgärder som syftar till att anpassa arbetsmarknaden, eftersom dessa faktorer utgör ett viktigt bidrag till kampen mot att elever lämnar skolan i förtid och mot arbetslöshet samt till uppnåendet av Europa 2020-målen. Parlamentet anser att övergången till ett hållbart samhälle under de närmaste åren kräver att man i tillräckligt hög grad främjar nya gröna jobb och tillhandahåller ny utbildning i den riktningen.

62.  Europaparlamentet är av åsikten att flaggskeppsinitiativet om ny kompetens och nya arbetstillfällen bör inriktas mer på de mest utsatta grupperna och personer som har svårt för att komma in på arbetsmarknaden, exempelvis romerna. Parlamentet understryker Europeiska socialfondens (ESF) grundläggande roll för att uppfylla de sociala och sysselsättningspolitiska målen i Europa 2020-strategin, och anser att ESF därför bör behandlas som en prioriterad politisk fråga och finansieras därefter. Parlamentet efterlyser en mer strategisk användning av ESF för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män liksom tillträdet och återinträdet på arbetsmarknaden och för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom, socialt utanförskap samt alla former av diskriminering.

Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

63.  Europaparlamentet betonar det europeiska mervärdet av sammanhållningspolitiken, eftersom denna politik utgör en väletablerad mekanism för att skapa tillväxt och sysselsättning, ett viktigt verktyg för konvergens, hållbar utveckling och solidaritet och ett av unionens viktigaste, synligaste och mest framgångsrika politiska områden i årtionden. Parlamentet påpekar emellertid att en modern sammanhållningspolitik måste omfatta ett antal reformer, framför allt när det gäller förenklingar, och möta de viktigaste utmaningarna som unionen står inför och främja synergieffekter med annan politik och andra instrument på plats. Parlamentet är övertygat om att den europeiska sammanhållningspolitiken bör fortsätta att omfatta hela EU och erbjuda resurser, erfarenheter och stöd till alla EU-regioner.

64.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken fått ökad betydelse genom att Lissabonfördraget trätt i kraft och den territoriella sammanhållningen förankrats i detta fördrag, och anser med anledning av detta att alla former av territoriellt samarbete (gränsöverskridande, interregionalt och transnationellt) måste stärkas. Parlamentet understryker att man även måste upprätta makroregionala samarbeten och strategier.

65.  Europaparlamentet betonar sammanhållningspolitikens viktiga roll för uppnåendet av Europa 2020-målen, och anser att en sund, självständig sammanhållningspolitik är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande av denna strategi. Parlamentet understryker dock att sammanhållningspolitiken på grund av sin övergripande karaktär bidrar starkt till alla de tre prioriteringarna i Europa 2020-strategin – det vill säga smart, hållbar tillväxt för alla, och att strukturen i nästa fleråriga budgetram bör avspegla detta genom att all uppdelning av denna politik under olika rubriker eller underrubriker avvisas. Parlamentet erinrar emellertid om att EU:s sammanhållningspolitik har sitt eget uppdrag och sina egna mål, som fastställts i artikel 174 i EUF-fördraget och som sträcker sig utöver Europa 2020-strategin. Dessa bör kvarstå i nästa programperiod, särskilt med tanke på det bestående behovet av ekonomisk, social och territoriell konvergens i unionen.

66.  Europaparlamentet betonar att en framgångsrik och stärkt sammanhållningspolitik behöver tillräcklig finansiering och att de belopp som avsatts för den under den nuvarande budgetperioden åtminstone bör bibehållas under nästa period för att påskynda insatserna för att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s regioner. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin kraftfulla begäran om ett säkerställande av att de outnyttjade medlen från sammanhållningsfonden under nästa fleråriga budgetram ska ligga kvar i EU:s budget och inte återlämnas till medlemsstaterna. Parlamentet upprepar att BNP per capita måste kvarstå som det huvudsakliga kriteriet för berättigandet till regionalpolitiskt stöd.

67.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och regionerna i framtiden bör rikta EU-medel och nationella medel till ett litet antal prioriteringar och projekt som verkligen är av europeiskt intresse, såsom forskning och utveckling samt innovation, och på detta sätt anta de särskilda utmaningar som de står inför. Parlamentet uppmanar med anledning av detta kommissionen att upprätta konkreta förslag för att garantera en starkare tematisk koncentration av sammanhållningsfinansieringen för Europa 2020-prioriteringarna, och anser att ett mer resultatinriktat system än den nuvarande ”öronmärkningen” bör införas, men att man måste se till att vederbörlig hänsyn tas till regionspecifika behov och prioriteringar. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens avsikt att avtala med varje medlemsstat och dess regioner eller direkt med regionerna – inom ramen för avtalen om utvecklings- och investeringspartnerskap och de operativa programmen – om specifika villkor för uppnåendet av de fastställda målen.

68.  Europaparlamentet är övertygat om att det behövs en integrerad politisk insats och menar att alla sektorsspecifika investeringar i nästa fleråriga budgetram måste samordnas med investeringar som gjorts inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet framhåller därför att samordningen måste förbättras, onödiga överlappningar minskas och större synergieffekter skapas mellan Eruf, ESF, sammanhållningsfonden, EJFLU och Europeiska fiskerifonden. Parlamentet understryker också att dubbelarbete måste undvikas och att samordningen mellan Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och ESF måste förbättras. Parlamentet anser därför att inrättandet av en gemensam strategisk ram med gemensamma investeringsprioriteringar för alla dessa medel utgör ett viktigt steg i denna riktning. Parlamentet anser vidare att samordningen måste äga rum på alla politiska beslutsnivåer, från strategisk planering till genomförande. Parlamentet är övertygat om att ESF måste fortsätta att vara en del av sammanhållningspolitiken i alla skeden i planeringen, genomförandet och förvaltningen av politiken.

69.  Europaparlamentet anser att stadsområden – i egenskap av platser med stora utmaningar (arbetslöshet, socialt utanförskap, miljöförstöring och invandring) – kan spela en viktig roll för den regionala utvecklingen och bidra till att de ekonomiska och sociala skillnaderna kan hanteras på plats. Parlamentet betonar därför behovet av en mer synlig och fokuserad syn på sammanhållningspolitikens stadsdimension, samtidigt som balanserade villkor för utveckling av synergi i stadsområden, förorter och landsbygdsområden garanteras.

70.  Europaparlamentet konstaterar att enligt fördraget ska särskild hänsyn tas till landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner samt de yttersta randområdena. Parlamentet anser att dessa regioners resurser och kapacitet kan spela en betydande roll för EU:s konkurrenskraft i framtiden och betonar därför att dessa områden som står inför utmaningar bör uppmärksammas också i kommande fleråriga budgetram. Parlamentet anser att en särskild strategi måste utarbetas för regioner med permanenta nackdelar, vilket anges i parlamentets resolution av den 22 september 2010.

71.  Europaparlamentet påminner om att den huvudsakliga kritiken mot sammanhållningspolitiken hör samman med dess invecklade regler. Parlamentet insisterar på vikten av korsfinansiering och av att förenkla reglerna och förfarandena för denna politik, minska komplexiteten och den administrativa bördan och skapa en mer öppen och effektiv resursfördelning till städer, kommuner och regioner. Parlamentet betonar att revisions- och kontrollsystemen bör uppfylla högsta standarder, så att missbruk kan upptäckas och omedelbart sanktioneras. Parlamentet betonar att kontrollfrekvensen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, ska stå i proportion till riskerna för oegentligheter.

72.  Europaparlamentet efterfrågar en förbättring av övervaknings- och utvärderingssystemen angående sammanhållningspolitikens genomförande. Parlamentet betonar att partnerskapsprincipen bör spela en avgörande roll för denna förbättring och att den måste förenklas ytterligare. Parlamentet anser att utarbetandet av konkreta och mätbara resultatindikatorer bör betraktas som en förutsättning för att mäta de faktiska framsteg som har uppnåtts mot de överenskomna målen, och välkomnar kommissionens förslag på en förhandsutvärdering, utvärdering under programmets gång och en konsekvensbedömning av alla operativa program. Parlamentet påminner om att andra sammanhållningspolitiska principer, såsom samfinansieringsregeln, flernivåstyrning, lokalförankrade strategier, jämställdhetsintegrering och additionalitet har visat att de behövs och bör behållas i nästa fleråriga budgetram.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en mellankategori för nästa programperiod för regioner vars BNP per capita ligger på mellan 75 procent och 90 procent av EU:s BNP, för att ge dem en tydligare status och mer trygghet i deras utveckling. Parlamentet vill att kommissionen ger ytterligare information om budgetkonsekvenserna av ett sådant alternativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att även utarbeta konkreta förslag för att öka jämlikheten mellan dessa regioner och andra regioner på samma utvecklingsnivå.

74.  Europaparlamentet varnar för att införa sanktioner inom ramen för makroekonomiska villkor som hör samman med stabilitets- och tillväxtpakten för sammanhållningsfonden, eftersom det skulle strida mot just de mål som sammanhållningspolitiken strävar efter att uppnå, nämligen minskade regionala skillnader. Parlamentet understryker därför att övervakningen måste intensifieras så att man ser till att strukturfondsmedlen används i enlighet med EU:s lagstiftning och de mål som satts upp.

75.  Europaparlamentet är särskilt bekymrat över de operativa systemens långsamma start i början av varje planeringsperiod, bland annat på grund av en överlappande fas med slutförande av de tidigare systemen. Parlamentet påpekar att detta problem måste lösas i tid genom att man tar itu med de faktorer som bidrar till dessa förseningar. Parlamentet påpekar med anledning av detta att det behövs en viss kontinuitet mellan programperioderna när det gäller inrättande av nationella förvaltnings- och kontrollsystem och myndigheter.

76.  Europaparlamentet uppmuntrar lokala och regionala myndigheter att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja de innovativa finansieringsinstrumenten, bland annat roterande fonder för energieffektivitetsåtgärder. Parlamentet begär att dessa finansieringsinstrument förenklas och att den demokratiska kontrollen av dem stärks.

Förvaltning av naturresurser och hållbar utveckling

Gemensamma jordbrukspolitiken

77.  Europaparlamentet bekräftar att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) även bör styras mot att bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin och att båda pelarna i GJP bör lämna ett värdefullt och specifikt bidrag till den, på ett ömsesidigt kompletterande sätt. Parlamentet betonar att GJP är fast förankrad i Lissabonfördraget, där dess mål och uppgifter definieras.

78.  Europaparlamentet betonar att den aktuella och den reformerade gemensamma jordbrukspolitikens huvudsakliga roll är att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning för Europeiska unionen och för övriga världen i en tid av stigande livsmedelspriser och livsmedelsbrist, men den ska samtidigt tillhandahålla en mängd kollektiva nyttigheter även utanför jordbruksmarknaderna, exempelvis att bevara jordbruksmark i produktion i hela Europa, forma landskapens mångfald, förbättra den biologiska mångfalden och djurskyddet, motverka klimatförändringarna, skydda jord och vatten, bekämpa avfolkningen av landsbygden, fattigdom och segregering, skapa sysselsättning och tillhandahålla allmänna tjänster i landsbygdsområden, bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och stödja förnybara energikällor.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till en reformerad gemensam jordbrukspolitik, i syfte att uppnå en mer effektiv fördelning och användning av den gemensamma jordbrukspolitikens budget, bland annat genom en rättvis fördelning av direktbetalningar mellan medlemsstater, regioner och jordbrukare, med hjälp av strängare villkor för tillhandahållandet av de kollektiva nyttigheter som samhället förväntar sig samt mer riktade betalningar för att säkerställa bästa möjliga avkastning på offentliga medel. Parlamentet betonar att tvåpelarsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken måste behållas och att genomförandemekanismerna måste förenklas.

80.  Europaparlamentet stöder utvecklingsländernas självförsörjning av livsmedel och påminner om det åtagande som WTO-medlemmarna gjorde vid ministerkonferensen i Hongkong 2005 om att avskaffa alla former av exportbidrag. Parlamentet anser att den nya gemensamma jordbrukspolitiken måste följa EU:s koncept om en konsekvent utvecklingspolitik. Parlamentet framhåller att unionen inte längre får använda exportstöd för sina jordbruksprodukter och måste fortsätta att samordna sitt arbete med världens ledande jordbruksproducenter för att minska stöd som snedvrider konkurrensen.

81.  Europaparlamentet insisterar på att med tanke på den stora variationen uppgifter och mål som den gemensamma jordbrukspolitiken står inför, bör man avsätta minst lika stora belopp som för budgetåret 2013 till GJP för nästa budgetperiod.

82.  Europaparlamentet kräver en ökad samordning av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och andra sammanhållnings- och strukturfonder för att stärka den territoriella strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram specifika förslag på hur bättre synergieffekter kan uppnås när det gäller finansiering av icke-jordbruksrelaterade verksamheter i EJFLU och andra relevanta instrument.

Fiske

83.  Europaparlamentet understryker att fiskeresurser utgör en kollektiv vara som är mycket viktig för den globala livsmedelstryggheten. Parlamentet påpekar att fiske- och vattenbrukssektorn med närliggande verksamheter ofta är den viktigaste källan till försörjning och hållbar sysselsättning i kust- och öregioner och avlägsna regioner. Parlamentet anser att man för att kunna uppnå de medellångfristiga och långfristiga målen för den reformerade gemensamma fiskeripolitiken (en stabil, hållbar och livskraftig fiskesektor), återhämtning av fiskbestånden och hantering av de sociala aspekterna av minskningen av fiskeansträngningen måste anslå tillräckliga ekonomiska resurser efter 2013. Parlamentet erkänner behovet av att öka samordningen med sammanhållningspolitiken. Parlamentet understryker att Europeiska fiskerifonden bör användas för att stödja mer hållbara fiskemetoder och för att bevara marina ekosystem samtidigt som man särskilt beaktar det småskaliga fisket.

Miljö, klimatförändringar och resurseffektivitet

84.  Europaparlamentet understryker att EU bör leda omvandlingen till en hållbar ekonomi och främja en övergång till ett hållbart samhälle med en konkurrenskraftig europeisk industri och rimliga energipriser för att garantera en ren och hälsosam levnadsmiljö. Parlamentet betonar att detta bland annat bör uppnås genom minskad energiförbrukning, inom alla sektorer, för vilket en välfungerande inre energimarknad och bra infrastruktur är en förutsättning, decentralisering av energiförsörjningen, ökad användning av förnybar energi, förbättrat skydd av den biologiska mångfalden och säkerställande av ekologisk resiliens.

85.  Europaparlamentet understryker att Life+ har införts framgångsrikt och visat sig vara betydelsefullt när det gällt att bevara den biologiska mångfalden och skydda miljön. Parlamentet betonar behovet av att även fortsättningsvis ha välfinansierade program för natur och biologisk mångfald i syfte att uppfylla EU:s mål på miljöområdet, särskilt i fråga om Life+ och Natura 2000.

86.  Europaparlamentet understryker behovet av en övergripande strategi där åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna och minska växthusutsläppen – i synnerhet energisparande åtgärder – kombineras inom alla relevanta politiska områden, däribland utrikespolitiken. Parlamentet är övertygat om att välfungerande incitament, såsom villkorade EU-utgifter och lagstiftning, är de viktigaste faktorerna för att uppnå Europa 2020-målen på detta område. Parlamentet anser därför att klimatåtgärderna bör integreras i alla relevanta utgiftsområden, däribland området för externa utgifter, och att klimatkonsekvensbedömningar bör utföras för nya projekt. Parlamentet anser att en större del av inkomsterna från det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter bör investeras i åtgärder och innovation på klimatområdet.

87.  Europaparlamentet är av åsikten att uppfyllandet av kravet på hållbarhet, genom införande av miljökriterier och ökad resurs- och energieffektivitet för att bekämpa klimatförändringarna, är ett av huvudmålen i Europa 2020-strategin.

88.  Europaparlamentet stöder därför förslaget i kommissionens budgetöversyn om att införa en skyldighet att på ett öppet sätt identifiera var sektorsprogrammen har främjat de klimat- och energimål 20/20/20 som fastställs i Europa 2020-strategin och bidragit till att uppfylla målen i flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”.

89.  Europaparlamentet understryker det globala ansvar som EU har för att motverka klimatförändringarna. Parlamentet påminner om att de löften om ekonomiskt stöd som gjordes inom ramen för överenskommelserna från Köpenhamn och Cancún i syfte att hjälpa utvecklingsländerna att motverka klimatförändringarna ska vara nya och ligga utanför det befintliga utvecklingsbiståndet och nödvändig samstämdhet ska upprätthållas mellan de två politikområdena. Parlamentet föreslår att ett nytt program införs för detta ändamål. Parlamentet påminner om Europaparlamentets ståndpunkt när det gäller behovet av att även fortsättningsvis finansiera all EU-politik genom EU:s budget. Parlamentet kräver att EU:s löften i internationella fora om ekonomiskt stöd för att motverka klimatförändringarna införs i EU:s budget så att man kan säkra högsta möjliga hävstångseffekt av gemenskapsmedlen.

Energi

90.  Europaparlamentet är övertygat om att energiandelen i nästa fleråriga budgetram bör öka. Parlamentet anser att förnybar energiteknik, energieffektivitet och energibesparingspolitik bör vara nyckelprioriteringar och kräver en motsvarande ökning av EU:s finansiering av dessa områden. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta riktmärken samt att se till att de överenskomna målen uppfylls och effektivt kan övervakas inom ramen för den europeiska planeringsterminen för samordning av politiken och med hjälp av specifika planer, såsom de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet.

91.  Europaparlamentet understryker behovet av att öka resurserna till forskning, teknisk utveckling och demonstration inom energiområdet för att utveckla hållbar energi som är tillgänglig för alla. Parlamentet kräver att den redan antagna strategiska planen för energiteknik ska genomföras till fullo, och få tillräcklig finansiering, under nästa fleråriga budgetram.

92.  Med hänsyn till de enorma finansieringsbehoven på området för transport- och energiinfrastruktur och till de positiva externa effekterna av sådana projekt, betonar Europaparlamentet behovet av att utveckla ett stödjande regelverk som stimulerar till att långsiktiga offentliga och privata investeringar främjas inom dessa områden. Parlamentet begär att innovativa finansiella instrument utvecklas i samarbete med långsiktiga investerare.

Ett sammanhängande Europa

Transeuropeiska energinät

93.  Europaparlamentet understryker behovet av att modernisera och uppgradera Europas energiinfrastruktur, att utveckla smarta nät och bygga de sammanlänkningar som är nödvändiga för att förverkliga den inre energimarknaden, för att diversifiera källor och leveransvägar med tredjeländer och därmed förbättra försörjningstryggheten, för att öka andelen förnybar energi och för att uppfylla energi- och klimatmålen. Parlamentet noterar att det enligt uppskattningarna kommer att behövas betydande investeringar om cirka 1000 miljarder euro fram till 2020 på detta område, framför allt för att säkra överföringskapaciteten, med bland annat ny produktionskapacitet och investeringar i elnät. Parlamentet noterar vidare att på grund av de aktuella energipriserna på världsmarknaden kan den avsevärda investering som är nödvändig främst komma från den privata sektorn. Parlamentet betonar behovet av att maximera EU-finansieringens effekter och den möjlighet som ges genom strukturfonderna och innovativa finansiella instrument till att finansiera prioriterade gränsöverskridande europeiska nyckelprojekt för energiinfrastruktur. Parlamentet framhäver att det krävs betydande anslag från Europeiska unionens budget för innovativa finansiella instrument på detta område.

Transport och transeuropeiska transportnät

94.  Europaparlamentet understryker att investeringar i effektiv transportinfrastruktur spelar en mycket viktig roll för att Europa ska kunna försvara sin konkurrenskraft och bana väg för en långsiktig ekonomisk tillväxt efter krisen. Parlamentet anser att de transeuropeiska transportnäten (TEN-T) är nödvändiga för att den inre marknaden ska kunna fungera ordentligt, och att de ger ett viktigt europeiskt mervärde eftersom de bidrar till att förbättra tillgängligheten och driftskompatibiliteten mellan EU:s olika delar genom att se till att det finns gränsöverskridande förbindelser, att flaskhalsar avlägsnas, att användningen av trafiklednings- och informationssystem ökar samt att driftskompatibilitet garanteras mellan gränsöverskridande infrastruktur, vilket medlemsstaterna inte skulle investera i på egen hand. Parlamentet anser att TEN-T bör utgöra ett verkligt europeiskt stomnät snarare än en sammansättning av nationella projekt och att finansieringen av huvudprojekt bör utvärderas och granskas mot bakgrund av de framsteg som görs i fråga om det europeiska mervärdet. Parlamentet är fast övertygat om att TEN-T därför bör vara en huvudprioritering i nästa fleråriga budgetram.

95.  Europaparlamentet anser att villkorligheten bör förbättras genom att man inför principen om att outnyttjade anslag går förlorade (frigörande av medel). Då den öronmärkta finansieringen inte har utnyttjats bör de outnyttjade medlen eller de resurser som frigjorts från transportanslagen enligt parlamentets mening bibehållas i EU:s budget och inte återföras till medlemsstaterna.

96.  Europaparlamentet påminner om att det kommer att krävas en global investering på 500 miljarder euro i TEN T under perioden 2007–2020. Parlamentet anser därför att en ökning av medlen till TEN-T i nästa fleråriga budgetram är nödvändig, tillsammans med en ökad samordning mellan EU och medlemsstaterna liksom de medel som är tillgängliga för TEN-T och för transportprojekt inom ramen för sammanhållningspolitiken och det territoriella samarbetet, så att man bättre utnyttjar de finansieringskällor som redan finns. Parlamentet understryker också den roll som innovativa finansieringsinstrument, inklusive offentlig-privata partnerskap och projektobligationer kan spela i finansieringen av dessa projekt. Parlamentet anser att medel endast bör betalas ut från sammanhållningsfonden om de allmänna principerna för den europeiska transportpolitiken är uppfyllda. Parlamentet anser att finansieringen av TEN-T aktivt ska integrera målsättningarna om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt åtagandena om hållbar utveckling för att uppfylla Europa 2020-målen.

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt ta hänsyn till behovet av att utveckla gods- och passagerarflöden till mer hållbara och effektiva transportflöden samtidigt som man tillhandahåller effektiv sammodalitet. Parlamentet anser att man i den kommande översynen av riktlinjerna för TEN-T måste finna lösningar för samverkan mellan nationella och gränsöverskridande järnvägssystem och införa villkor för EU:s utgifter, för att uppnå en verklig gemensam europeisk järnvägspolitik, och även se till att flodtransporter och närsjöfart utnyttjas i högre grad.

Turism

98.  Europaparlamentet påminner om att turismen är ett nytt behörighetsområde enligt Lissabonfördraget, vilket därför också bör speglas i den nästa fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker turismens viktiga bidrag till den europeiska ekonomin och anser att den europeiska turismstrategin bör syfta till att öka sektorns konkurrenskraft och stödjas med tillräcklig finansiering för nästa period.

Havspolitik

99.  Europaparlamentet erkänner den nyckelroll som haven och oceanerna i allt högre grad kommer att spela i den framtida, globala ekonomiska tillväxten. Parlamentet anser att den integrerade havspolitiken måste fullföljas och fokusera på de utmaningar som kust- och havsområdena möter samt stödja ”blå tillväxt” och en hållbar maritim ekonomi. Parlamentet begär att EU utökar sina insatser för att stödja en ambitiös havspolitik inom EU som gör det möjligt för Europa att hävda sin internationella ställning inom denna strategiska sektor. Parlamentet insisterar på att man måste ge tillräckliga budgetmedel till denna politik.

Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

Främjande av europeisk kultur och mångfald

100. Europaparlamentet betonar att främjandet av ett unionsmedlemskap har en direkt påverkan på EU-medborgarnas vardag och bidrar till en bättre förståelse av de möjligheter som ges genom unionens politik samt av deras grundläggande rättigheter, som fastställts i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt i fördragen. Parlamentet är övertygat om att tillräcklig finansiering måste garanteras på området för medborgarskap.

101. Europaparlamentet påpekar att ungdoms- och kulturrelaterad politik är viktig och en av främsta prioriteringarna som måste uppmärksammas för sitt mervärde och för att den når ut till medborgarna. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta hänsyn till att kulturella och kreativa sektorer har blivit allt viktigare för den europeiska ekonomin och har spridningseffekter på andra ekonomiska sektorer. Parlamentet betonar kraftfullt att den fulla potentialen i denna politik bara kan förverkligas om den får tillräcklig finansiering och om dess potential utnyttjas fullt ut inom landsbygdsutvecklings- och sammanhållningspolitiken.

102. Europaparlamentet påminner om idrottens betydelse för hälsa, ekonomisk tillväxt och sysselsättning, turism och social integration, och om att artikel 165 i EUF-fördraget ger EU nya behörigheter på detta område. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”(5) som ett första steg för att utvärdera idrottens, och i synnerhet vardagsmotionens, mervärde och fokusera på idrottens samhälls-, ekonomi- och organisationsdimension.

Ungdomspolitik

103. Europaparlamentet betonar att ungdomar bör vara en stor prioritering för unionen och att den unga dimensionen bör synliggöras och förstärkas i EU:s politik och program. Parlamentet anser att ungdomar bör ses som en gränsöverskridande fråga inom EU, där synergieffekter bör utvecklas mellan olika politiska områden som rör ungdomar, utbildning och rörlighet. Parlamentet välkomnar ”Unga på väg-initiativet” som en hörnsten i Europa 2020-strategin. Parlamentet framhåller särskilt att ungdomsrelaterade program som livslångt lärande och Aktiv ungdom som kostar lite per stödmottagare och därför är mycket effektiva, bör bibehållas som separata program i nästa fleråriga budgetram och tilldelas mycket större resurser.

Ett område med frihet, säkerhet och rättvisa

104. Europaparlamentet understryker att skapandet av en stabil kultur med grundläggande rättigheter och jämlikhet i enlighet med Lissabonfördraget måste förbli en prioritering för EU. Parlamentet framhåller att dessa värderingar måste integreras i budgeten, samtidigt som adekvat riktad finansiering måste garanteras.

105. Europaparlamentet konstaterar att EU:s ekonomiska, kulturella och sociala tillväxt endast kan blomstra i en stabil, laglig och trygg miljö, där de grundläggande rättigheterna respekteras och upprätthålls och där de medborgerliga friheterna skyddas. Parlamentet anser därför att en effektiv politik för rättsliga och inrikes frågor är en förutsättning för ekonomisk återhämtning och en viktig del av ett större politiskt och strategiskt sammanhang, och understryker betydelsen av att integrera EU:s prioriteringar inom området inrikes frågor i unionens yttre dimension, inklusive den europeiska grannskapspolitiken, särskilt med hänsyn till den inverkan som den växande migrationen kommer att få på EU:s politik gentemot tredje länder. Parlamentet understryker behovet av lämplig finansiering för immigrations-, asyl-, och säkerhetspolitiken och av att man beaktar EU:s prioriteringar när man genomför den.

106. Europaparlamentet betonar behovet av en samordnad strategi för brådskande invandrings- och asylfrågor samt för förvaltning av unionens yttre gränser, med tillräcklig finansiering och stödverktyg som ställs till förfogande för att hantera krissituationer med iakttagande av mänskliga rättigheter och i en solidarisk anda mellan alla medlemsstater, samt med respekt för det nationella ansvaret och en tydlig definition av uppgifterna. Parlamentet konstaterar med anledning av detta att de allt större utmaningarna för Frontex, det europeiska stödkontoret för asylfrågor, och fonderna för solidaritet och hantering av migrationsströmmar måste beaktas på vederbörligt sätt.

107. Europaparlamentet konstaterar att andelen finansiering för området med frihet, säkerhet och rättvisa är relativt liten, och betonar att i den framtida fleråriga budgetramen måste denna politik tilldelas lämplig och objektivt motiverad finansiering för att unionen ska kunna genomföra sina insatser, särskilt de som hör samman med nya uppgifter, i enlighet med vad som har fastställts i Stockholmsprogrammet och Lissabonfördraget.

108. Europaparlamentet betonar att bättre synergieffekter måste skapas mellan olika fonder och program, och påpekar att en förenkling av förvaltningen av fonderna och möjligheten till korsfinansiering gör att ytterligare medel kan avsättas för gemensamma mål. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att minska antalet budgetinstrument på området för inrikes frågor till en tvådelad struktur och när detta är möjligt med delad förvaltning. Denna strategi bör i hög grad bidra till ökad förenkling, rationalisering, konsolidering och insyn i de nuvarande fonderna och programmen. Parlamentet understryker dock att det måste garanteras att de olika inrikespolitiska målen inte blandas ihop.

Ett konkurrenskraftigt Europa i världen

109. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den kroniska underfinansieringen och de särskilt akuta flexibilitetsproblemen vid genomförandet av unionens yttre verksamhet, till följd av de yttre händelsernas oförutsebara karaktär och de återkommande internationella kriserna och nödsituationerna. Parlamentet betonar därför behovet av att komma till rätta med klyftan mellan EU:s ambitioner och resurser i utrikespolitiken genom att garantera tillräckliga ekonomiska resurser och effektiva flexibilitetsmekanismer för att man ska kunna reagera på globala utmaningar och oförutsedda händelser, och upprepar sin begäran om att budgetkonsekvenserna till följd av nya åtaganden och uppgifter som unionen har tagit på sig måste ligga utanför de planerade beloppen, så att de befintliga prioriteringarna inte äventyras.

110. Europaparlamentet pekar på skillnaden mellan nivån på EU:s globala ekonomiska bistånd och dess ofta begränsade inflytande i dithörande förhandlingar, och betonar behovet av att förbättra EU:s politiska roll och inflytande i internationella institutioner och forum. Parlamentet anser att EU:s politiska roll bör stå i proportion till det ekonomiska stöd som EU tillhandahåller.

Europeiska utrikestjänsten

111. Europaparlamentet konstaterar att Europeiska utrikestjänsten är i sin uppbyggnadsfas. Parlamentet betonar att enligt rådets beslut av den 20 juli 2010 bör upprättandet av Europeiska utrikestjänsten ”vägledas av principen om kostnadseffektivitet syftande till budgetneutralitet”(6). Parlamentet betonar att denna nya tjänst måste utrustas med tillräckliga medel för att EU ska kunna uppfylla sina mål och leva upp till sin roll som en global aktör. Parlamentet understryker därför behovet av att den nya tjänsten till fullo utnyttjar effektivitetsvinsten från sammanslagningen av resurser på unionsnivå samt synergierna med medlemsstaterna genom att dubbelarbete och befintliga eller potentiella överlappningar samt bristande konsekvens och sammanhang undviks och minskningar och besparingar möjliggörs i alla nationella budgetar, vilket visar det verkliga mervärdet av unionens diplomati.

Fattigdomslindring

112. Europaparlamentet erinrar om att tidsfristen fram till 2015 för att uppfylla millennieutvecklingsmålen och det kollektiva målet för offentligt utvecklingsbistånd på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) hamnar inom nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar därför att en lämplig övergripande nivå av utvecklingsbistånd och finansiering behövs för att unionen och dess medlemsstater ska kunna uppfylla sina internationella utvecklingsåtaganden, inklusive de finansiella åtagandena enligt Köpenhamnsöverenskommelsen och Cancúnavtalet. Parlamentet betonar vidare att även framtida löften om ekonomiskt stöd som syftar till att hjälpa utvecklingsländerna att bekämpa klimatförändringen eller att anpassa sig till dess effekter ska ligga utanför nuvarande utvecklingsbudgetar, med en lämplig samordning mellan de två politikområdena. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att uppfylla sina mål för det offentliga utvecklingsbiståndet och fullgöra sina utvecklingsåtaganden.

113. Europaparlamentet betonar behovet av att finna den rätta balansen mellan direkt budgetstöd, å ena sidan, och finansiering av hållbara projekt, å andra sidan. Parlamentet understryker att utvecklingsbistånd måste komma alla till del, även de mest marginaliserade och utestängda befolkningsgrupperna.

114. Europaparlamentet upprepar sin begäran om att Europeiska utvecklingsfonden (EUF) ska ingå i EU:s budget, men insisterar på att införandet av fonden i EU-budgeten inte får leda till en generell minskning av anslagen till utveckling och att förutsägbarhet måste garanteras.

115. Europaparlamentet anser att Europeiska kommissionen/Europeiska utrikestjänsten systematiskt bör utvärdera verkningarna av EU:s bistånd i syfte att effektivisera EU:s utvecklingsbistånd och öka synergierna mellan EU:s utvecklingsbistånd och det nationella utvecklingsbiståndet i linje med Parisförklaringen.

116. Europaparlamentet anser att det är viktigt att EU:s utvecklingsbistånd främjar en hållbar utveckling i mottagarländerna. Utvärderingar måste göras och kriterier fastställas i enlighet med detta mål.

117. Europaparlamentet konstaterar att den största andelen av världens fattigaste lever i tillväxtekonomier. Parlamentet vidhåller emellertid att alternativa system för utvecklingssamarbete med dessa länder, såsom medfinansiering, bör införas gradvis, som incitament för regeringarna i fråga att i högre grad engagera sig i kampen mot fattigdomen i det egna landet.

Främjande av EU:s värderingar och intressen i världen

118. Europaparlamentet betonar att EU:s utrikespolitik bör vara baserad på unionens grundläggande principer och värderingar, det vill säga demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna, mångfald, grundläggande friheter och rättsstatsprincipen. Parlamentet upprepar behovet av att förse unionen med tillräckliga och riktade medel för att främja dessa värderingar i världen och att utvidga området av fred och stabilitet till dess grannskap. Parlamentet framhåller det specifika bidraget från finansieringsinstrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter.

119. Europaparlamentet anser att EU har ett särskilt ansvar inom det internationella samfundet för att främja säkerhet, demokrati och välstånd i Europas grannländer, eftersom ekonomisk utveckling och större stabilitet i dessa länder är i EU:s direkta intresse. Parlamentet menar därför att uppbyggnaden av nära och effektiva förbindelser med grannländerna bör fortsätta att vara en prioritering i unionens utrikespolitiska agenda, och betonar att ökade ekonomiska åtaganden behövs för att unionen ska kunna leva upp till stora utmaningar – som stöd för en demokratisk övergång och konsolidering, god styrning, mänskliga rättigheter – och höga förväntningar som härrör från detta moraliska ansvar. Parlamentet anser samtidigt att en mer riktad användning av medel är minst lika viktig som finansieringsnivåer, och efterfrågar därför ett stärkande av villkorlighetsprincipen i EU:s biståndsprogram i syfte att förbättra den demokratiska utvecklingen och främja en sund budgetförvaltning samt minska korruptionen och stärka förmågan att använda EU-stödet på ett öppet, effektivt och ansvarsfullt sätt.

120. Europaparlamentet konstaterar att EU närmar sig en ny utvidgningsomgång, särskilt i riktning mot västra Balkan, och kräver att man i nästa fleråriga budgetram beaktar kostnaderna för framtida utvidgningar, särskilt genom att avsätta tillräckliga medel till föranslutningsinstrumentet. Parlamentet anser att föranslutningsinstrumentet främst bör stödja kandidatländernas nödvändiga anpassningar till unionens regelverk, samt underlätta användningen av EU-medel, särskilt till förmån för civilsamhället, arbetsmarknadens parter, minoriteter, icke-statliga organisationer, kulturarv samt lokala och regionala myndigheter.

121. Europaparlamentet understryker att unionen snabbt måste anpassa sin politik till tillväxtländerna och utveckla nya strategiska partnerskap med dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende föreslå ett politiskt instrument som är inriktat på verksamheter som inte är kopplade till offentligt utvecklingsbistånd utan gäller områden av ömsesidigt intresse.

122. Med tanke på de allt större globala utmaningarna och EU:s globala ansvar, särskilt med avseende på den rådande politiska utvecklingen i arabvärlden, anser Europaparlamentet att en omstrukturering av EU:s externa finansiella instrument är absolut nödvändig. Parlamentet förordar därför en översyn och en mer strategisk tillämpning av EU:s externa instrument samt utarbetandet av nya samarbetsformer och distributionsmekanismer tillsammans med partnerländer i syfte att öka effekten och synligheten av EU:s utrikespolitik och uppnå det övergripande målet att göra utrikespolitiken mer konsekvent och samstämd. Parlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram bör främja konsekvens i politiken så att EU:s politik och utgifter i samband med jordbruk, fiske, handel och energi inte står i direkt motsättning till utvecklingspolitiska mål.

Svar på krissituationer

123. Europaparlamentet upprepar att förebyggande och hantering av kriser är viktiga prioriteringar för EU. Parlamentet betonar därför behovet av att säkerställa effektiva instrument med tillräcklig finansiering i detta avseende, och anser att det nuvarande stabiliseringsinstrumentet fortfarande är ett viktigt medel för snabba reaktioner från EU vid krissituationer, men att mer tonvikt bör läggas vid förebyggande åtgärder på längre sikt, inklusive fredsskapande och konfliktförebyggande åtgärder, närmare bestämt via mer lyhörda geografiska program.

124. Europaparlamentet anser att humanitärt bistånd spelar en nyckelroll i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet konstaterar att naturkatastrofer blir allt vanligare och deras effekter alltmer förödande, samtidigt som konflikter uppstår allt oftare till följd av kampen om resurser som energi, vatten och råvaror. Parlamentet understryker behovet av att garantera lämpliga budgetanslag för instrumentet för humanitärt bistånd och reserven för katastrofbistånd, för att undvika kommissionens årliga ad hoc-krav på extra medel. Denna budget bör fortsätta att vara oberoende – frikopplad från andra (t.ex. geopolitiska) beaktanden och intressen – så att det humanitära biståndets neutralitet kan garanteras.

Administration

125. Europaparlamentet anser att en offentlig administration av hög kvalitet, på både unionsnivå och nationell nivå, är en viktig faktor för att uppnå de strategiska mål som fastställs i Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en tydlig analys av de administrativa utgifterna efter 2013, med hänsyn till konsolideringen av de offentliga finanserna, de nya uppgifter och befogenheter som har tilldelats unionen genom Lissabonfördraget samt de effektivitetsvinster som kan uppnås genom en optimal användning av mänskliga resurser, särskilt genom omplacering och ny teknik.

126. Europaparlamentet framhåller att en sådan analys bör användas för att undersöka möjligheterna till synergieffekter och besparingar, bl.a. genom omstruktureringar, ytterligare interinstitutionellt samarbete, en översyn av varje institutions och organs arbetsmetoder och arbetsorter samt en tydligare åtskillnad mellan institutioners och byråers uppgifter. Parlamentet anser vidare att analysen också bör beakta den ekonomiska effekten på medellång och lång sikt på fastighetspolitiken, pensionssystem och andra områden som regleras av bestämmelser för personal vid EU:s institutioner. Parlamentet menar att denna analys kan visa att det finns utrymme att minska EU:s totala budget för administration utan att den höga kvaliteten, resultaten och attraktiviteten för EU:s offentliga förvaltning försämras.

127. Europaparlamentet framhåller de betydande besparingar som skulle vara möjliga om parlamentet hade ett enda säte.

Del IV: Budgetramens organisation och struktur

En struktur som avspeglar prioriteringar

128. Europaparlamentet anser att strukturen hos nästa fleråriga budgetram bör underlätta både en kontinuerlig planering och flexibilitet inom och mellan rubrikerna, samt undvika svagheterna i den nuvarande fleråriga budgetramen, främst i fråga om bristerna i underrubrik 1 a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, 3 b ”Medborgarskap” och 4 ”EU som global partner”. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramens struktur bör göra EU:s politiska och budgetära prioriteringar tydligare för EU-medborgare. Parlamentet insisterar i detta avseende på behovet av att undvika omotiverade radikala förändringar samt att befästa och förbättra den nuvarande strukturen.

129. Europaparlamentet upprepar att Europa 2020-strategin bör vara den huvudsakliga politiska referenspunkten för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet anser därför att strukturen bör avspegla Europa 2020-strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla och ge det större politiskt utrymme, och föreslår följaktligen en ny struktur där man sammanför all intern politik under en gemensam rubrik med titeln ”Europa 2020”.

130. Europaparlamentet föreslår att man under rubriken Europa 2020 ska införa fyra underrubriker med sammankopplade politiska områden, vilket bör leda till bättre samordning och genomförandesynergier. Parlamentet föreslår en underrubrik som omfattar kunskapsrelaterad politik, en andra underrubrik som handlar om sammanhållningspolitiken och som avspeglar dess övergripande karaktär och dess bidrag till alla mål inom Europa 2020, samt om socialpolitiken, en tredje underrubrik som omfattar politik för hållbarhet och resurseffektivitet samt en fjärde underrubrik för medborgarskap som kombinerar nuvarande underrubrikerna 3a (medborgarskap) och 3b (frihet, säkerhet och rättvisa) till en enda underrubrik mot bakgrund av de svårigheter som tidigare uppstått när ett antal små program förts samman under en liten underrubrik.

131. Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör göra det möjligt att öronmärka storskaliga projekt som är strategiskt viktiga för EU, under rubriken Europa 2020. EU-budgeten bör omfatta ett begränsat långsiktigt bidrag till dessa projekt, i syfte att säkra en kontinuerlig planering och stabil organisering av dem. Om det skulle behövas ytterligare medel till dessa storskaliga projekt bör dessa medel inte tas från små framgångsrika projekt som finansieras via EU:s budget.

132. Europaparlamentet anser att, med tanke på Europa 2020-strategins integrerade karaktär och för att säkerställa att budgetmedel anpassas efter strategins stegvisa utveckling, är det nödvändigt att högre flexibilitet garanteras mellan de fyra underrubrikerna om Europa 2020.

133. Europaparlamentet erinrar om de svårigheter som uppstår när ett antal ganska små program förs samman inom en liten underrubrik, och föreslår därför att underrubrikerna 3a (medborgarskap) och 3b (frihet, säkerhet och rättvisa) slås samman till en och samma underrubrik i den fleråriga budgetramen 2007–2013.

134. Europaparlamentet anser att rubriken för den yttre åtgärder bör behållas.

135. Europaparlamentet anser att rubriken för administration bör behållas.

136. Europaparlamentet efterlyser att det inrättas en ”övergripande budgetramsmarginal” för samtliga rubriker under det totala budgetramstaket och över de separata tillgängliga marginalerna för varje rubrik, som kan användas inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet anser att en sådan marginal även bör tillföras outnyttjade marginaler och anslag (åtaganden och betalningar) från det föregående budgetåret.

137. Europaparlamentet anser dessutom att man för att förbättra transparens och synlighet bör använda en extra reservmarginal under taket för de egna medlen och över taket för den fleråriga budgetramen för att inkludera risker för uteblivna betalningar i samband med den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismens lånegarantier och det ekonomiska stödet på medellång sikt till betalningsbalanserna i medlemsstater utanför euroområdet, liksom en eventuell medverkan av EU:s budget i den europeiska stabiliseringsmekanismen efter 2013.

138. Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att i en bilaga till EU:s budget ange alla EU-utgifter som uppstår – till följd av ett mellanstatligt förfarande – utanför EU:s budget. Parlamentet anser att denna information, som ska tas fram årligen, kommer att ge en fullständig bild av de investeringar som medlemsstaterna går med på att göra på EU-nivå.

139. Europaparlamentet föreslår att alla investeringar som görs inom varje europeiskt politikområde och som dessutom kommer från olika delar av EU:s budget klart ska visas i EU:s budget, eventuellt i en bilaga. Enligt parlamentet bör kommissionen dessutom tillhandahålla en beräkning av förutsedda investeringsbehov för hela programperioden.

140. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera detaljerad information om inkomstsidan av EU:s budget i det förslag till budget som den lägger fram för EU:s budgetmyndighet. I alla nationella budgetar läggs, enligt allmän praxis, budgetens inkomst- och utgiftssida fram på samma gång, och parlamentet är av den bestämda åsikten att ett sådant förfarande skulle innebära att en ständig debatt kan föras om EU:s finansieringssystem. Samtidigt är parlamentet medvetet om att budgetmyndigheten för närvarande inte har behörighet att föreslå ändringar till denna del av budgeten.

141. Europaparlamentet föreslår därför följande struktur för nästa fleråriga budgetram:

1. Europa 2020

 

1a. Kunskap för tillväxt

Omfattar politik som rör forskning och innovation, utbildning och livslångt lärande samt den inre marknaden.

 

1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

Omfattar sammanhållningspolitiken (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) och socialpolitiken.

 

       1c. Förvaltning av naturresurser och hållbar utveckling

       Omfattar politik som rör jordbruk, landsbygdsutveckling, fiske, miljö, klimatförändringar, energi och transport.

 

       1d. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa

        Omfattar politik som rör kultur, ungdomsfrågor, kommunikation och grundläggande rättigheter samt frihet, säkerhet och rättvisa.

 

2. Ett konkurrenskraftigt Europa i världen

Omfattar utrikes-, grannskaps- och utvecklingspolitiken.

 

3. Administration

BILAGA

 

Anpassning till förändrade omständigheter: flexibilitet

142. Europaparlamentet upprepar ståndpunkten i sin resolution av den 25 mars 2009 om halvtidsöversynen av budgetramen 2007–2013(7) att större flexibilitet inom och mellan rubriker är en absolut nödvändighet för att EU ska fungera, inte bara när det gäller att möta EU:s nya utmaningar, utan även för att underlätta beslutsfattandeprocessen inom institutionerna.

Halvtidsöversyn

143.  Europaparlamentet betonar behovet av en obligatorisk halvtidsöversyn som möjliggör en både kvantitativ och kvalitativ analys och inventering av hur den fleråriga budgetramen fungerar, om den fleråriga budgetramen sträcker sig över mer än fem år. Parlamentet understryker att halvtidsöversynen i framtiden bör bli en juridiskt bindande skyldighet, som fastställs i förordningen om den fleråriga budgetramen, med ett specifikt förfarande och en bindande kalender, vilket garanterar att parlamentet deltar fullt ut i egenskap av lagstiftande myndighet och budgetmyndighet. Parlamentet betonar att om översynen visar att taken är inadekvata för återstoden av perioden bör en verklig möjlighet att ändra dem garanteras.

Ändring av taken

144. Europaparlamentet insisterar på att den grad av flexibilitet som faktiskt ges genom översynsmekanismen är beroende av förfarandet för att utöva den, och upplever ett allmänt motstånd i rådet mot att använda den. Parlamentet anser att det är nödvändigt – om justeringen av utgiftstaken ska fortsätta att vara ett realistiskt alternativ – att de framtida översynsmekanismerna omfattar ett förenklat förfarande för förändringar under en avtalad tröskel, och begär dessutom att möjligheten att höja det övergripande taket för den fleråriga budgetramen ska kvarstå.

Säkerställande av tillräckliga marginaler och tillräcklig flexibilitet under taken

145. Europaparlamentet betonar vikten att garantera tillräckliga reserver för varje rubrik, och noterar med intresse kommissionens förslag om att införa en fast procentandel för marginalerna, men anser att detta alternativ bara kan leda till bättre flexibilitet om de framtida taken sätts på en så hög nivå att ytterligare manöverutrymme ges.

146. Europaparlamentet påpekar att flexibiliteten under taken bör förbättras på alla tänkbara sätt och välkomnar kommissionens förslag som lades framunder budgetöversynen.

147. Europaparlamentet anser att möjligheten att tidigarelägga eller skjuta upp utgifter inom en rubriks fleråriga anslag för att tillåta kontracykliska åtgärder och meningsfulla insatser vid större kriser måste bibehållas, och anser med hänsyn till detta att det nuvarande systemet med flexibilitet för lagstiftningsakter har fungerat tillräckligt väl i den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet begär därför att flexibilitetströskeln på fem procent över eller under de belopp som fastställs inom ramen för medbeslutandeförfarandet ska bibehållas i nästa fleråriga budgetram.

148. Europaparlamentet är övertygat om att outnyttjade marginaler eller de anslag som frigjorts eller inte utnyttjats (både åtagande- och betalningsbemyndiganden) i en årsbudget bör föras över till nästa år och utgöra en övergripande marginal i den fleråriga budgetramen som kan tilldelas de olika rubrikerna i enlighet med de beräknade behoven. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att de medel som avsatts för EU-budgeten bör användas endast i detta sammanhang och inte återlämnas till medlemsstaterna, vilket för närvarande är fallet.

149. Europaparlamentet anser dessutom att dessa förslag måste kompletteras med en omfördelningsflexibilitet för att möjliggöra överföringar mellan rubriker under ett givet år samt med ökad flexibilitet mellan underrubrikerna.

150. Europaparlamentet upprepar att beslutsprocessen måste utformas så att dessa instrument kan användas på ett effektivt sätt.

Flexibilitetsmekanismer

151. Europaparlamentet anser att det är av största betydelse att behålla särskilda instrument (flexibilitetsinstrumentet, Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd), som kan mobiliseras vid behov, genom att samtidigt förenkla deras användning ytterligare och ge dem tillräckliga anslag samt eventuellt skapa nya instrument i framtiden. Parlamentet betonar att mobiliseringen av ytterligare finansieringskällor måste följa gemenskapsmetoden.

152. Europaparlamentet anser att Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter har varit framgångsrik när det gällt att bidra med unionens solidaritet och stöd till arbetstagare som friställts till följd av negativa globaliseringseffekter och den världsomspännande finansiella och ekonomiska krisen, och att denna fond därför bör bibehållas i den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet anser emellertid att förfarandena för att tilldela stöd från fonden är alltför tidskrävande och krångliga. Kommissionen uppmanas att föreslå sätt att förenkla och förkorta dessa förfaranden inför framtiden.

153. Europaparlamentet anser att flexibilitetsinstrumentet, som är den flexibilitetsmekanism som har genomförts i störst utsträckning, har varit nödvändigt för att ge ytterligare flexibilitet. Parlamentet föreslår en betydande ökning av det ursprungliga beloppet till flexibilitetsinstrumentet, med en påföljande årlig ökning under den fleråriga budgetramens löptid och att möjligheten bibehålls att föra över den outnyttjade delen av det årliga beloppet till år n+2.

154. Parlamentet konstaterar att de medel som har avsatts till brådskande naturkatastrofer och humanitära katastrofer på senare år har varit otillräckliga. Parlamentet begär därför en betydande ökning av anslagen till reserven för katastrofbistånd samt en möjlighet till en flerårig mobilisering av instrumentet.

Den fleråriga budgetramens varaktighet

155. Europaparlamentet understryker att vid valet av varaktighet för nästa fleråriga budgetram bör man uppnå en riktig balans mellan stabilitet för planeringscyklerna och genomförandet av enskilda politikområden och varaktigheten för institutionernas politiska cykler – särskilt de som gäller för Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Parlamentet påminner om att längre varaktighet förutsätter större flexibilitet.

156. Europaparlamentet anser att en femårig cykel till fullo är förenlig med parlamentets uttryckliga vilja att i så stor utsträckning som möjligt anpassa den fleråriga budgetramens varaktighet efter institutionernas politiska cykler, av orsaker som hör samman med demokratisk ansvarsskyldighet och ansvar. Parlamentet frågar sig emellertid om en femårig cykel kan vara alltför kort i detta läge för politik som kräver en mer långsiktig planering (det vill säga sammanhållning, jordbruk och transeuropeiska transportnät), samtidigt som den inte är helt förenlig med de politikområden som omfattar planering och genomförande av livscyklerna.

157. Europaparlamentet konstaterar att den tioåriga budgetramen, som föreslås av kommissionen i budgetöversynen, kan ge omfattande stabilitet och förutsebarhet för den finansiella planeringsperioden, men eftersom de övergripande taken och de viktigaste juridiska instrumenten skulle vara fasta i tio år kommer den fleråriga budgetramen därmed att bli mindre flexibel samtidigt som det blir mycket svårt att anpassa sig till nya situationer. Parlamentet anser dock att en 5+5-cykel bara kan användas om en överenskommelse om en maximal flexibilitetsnivå, inbegripet en obligatorisk halvtidsöversyn, kan nås med rådet, på det sätt som föreskrivs i förordningen om den fleråriga budgetramen.

158. Europaparlamentet är av uppfattningen att för nästa fleråriga budgetram bör en sjuårig cykel, som fastställs fram till 2020, vara den bästa övergångslösningen, eftersom det kan ge mer stabilitet genom att säkerställa kontinuitet för programmen för en längre tidsperiod och även skapa en tydlig koppling till Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar dock att alla alternativ avseende varaktigheten för nästa fleråriga budgetram kräver tillräcklig finansiering och adekvat flexibilitet med goda resurser inom och utanför budgetramen för att man ska kunna undvika de problem som har uppstått under perioden 2007–2013.

159. Europaparlamentet anser att ett beslut om en ny sjuårig budgetram inte bör utesluta möjligheten till en femårig period eller en 5+5-årsperiod från 2021. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att en synkronisering av den finansiella planeringen med kommissionens och Europaparlamentets mandat kommer att öka det demokratiska ansvaret, redovisningsskyldigheten och legitimiteten.

Del V: Matcha ambitioner och resurser: kopplingen mellan utgifter och reformen av EU:s finansiering

Tillräckliga budgetmedel

160. Europaparlamentet är fullt medvetet om att många medlemsstater gör besvärliga justeringar i de offentliga finanserna och påminner om att uppnåendet av ett europeiskt mervärde och säkerställandet av en sund finansförvaltning – effektivitet, ändamålsenlighet och ekonomi – mer än någonsin tidigare bör vara de vägledande principerna för EU-budgeten.

161. Europaparlamentet understryker att EU:s budget med sin nuvarande övergripande nivå på 1 procent av BNI – oavsett realiserbara tillgångar – inte kan eliminera finansieringsunderskottet till följd av ytterligare finansieringsbehov som fördraget och befintliga politiska prioriteringar och åtaganden ger upphov till bl.a. följande:

–  Uppnåendet av Europa 2020-strategins överordnade mål inom sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning och fattigdomsbekämpning.

–  Ökade utgifter för forskning och innovation från dagens 1,9 procent av BNI till 3 procent av BNP, utgifterna uppgår då till cirka 130 miljarder euro per år i offentlig och privat finansiering.

–  Nödvändiga investeringar i infrastruktur; den väsentliga samt fullständigt och transparent beräknade finansieringen av storskaliga projekt som antagits av rådet, såsom Iter och Galileo liksom den europeiska rymdpolitiken.

–  Ytterligare – än så länge inte fastställbara – anslag som behövs inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inklusive Europeiska utrikestjänsten och den europeiska grannskapspolitiken.

–  Ytterligare finansieringsbehov med koppling till framtida utvidgningar av EU.

–  Finansieringen av den befintliga europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och den europeiska stabilitetsmekanismen efter 2013 för att ge euroområdet och EU den finanspolitiska stabilitet som krävs för att skuldkrisen ska kunna lösas.

–  Finansiella insatser i arbetet med att uppnå millennieutvecklingsmålen att avsätta 0,7 procent av BNI som utvecklingsbistånd, d.v.s. cirka 35 miljarder euro årligen utöver de nuvarande utgifterna på 0,4 procent av BNI.

–  Löftena om ekonomiskt stöd som gjordes inom ramen för överenskommelserna från Köpenhamn och Cancún i syfte att hjälpa utvecklingsländerna att motverka klimatförändringarna, och som ska vara nya och läggas till redan befintliga åtaganden inom ramen för millennieutvecklingsmålen och 2020 uppgå till 100 miljarder dollar årligen, varav en tredjedel ska komma från EU.

162. Europaparlamentet är därför av den bestämda uppfattningen att en frysning av nästa fleråriga budgetram på 2013 års nivå, vilket vissa medlemsstater har krävt, inte är ett genomförbart alternativ. Parlamentet påpekar att även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med fem procent jämfört med 2013 års nivå(8) kan bara ett begränsat bidrag lämnas för att unionens avtalade mål och åtaganden ska kunna uppnås och för att principen om solidaritet inom unionen ska kunna respekteras. Parlamentet är därför övertygat om att åtminstone fem procents ökning av resurserna är nödvändiga för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet, trots deras dokumenterade europeiska mervärde.

163. Europaparlamentet upprepar att utan tillräckliga ytterligare resurser i den fleråriga budgetramen efter 2013 kommer unionen inte att kunna uppfylla de befintliga politiska prioriteringarna som hör samman med Europa 2020-strategin och de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget och än mindre reagera vid oförutsedda händelser.

164. Europaparlamentet noterar att taket för egna medel har varit oförändrat sedan 1993. Parlamentet anser att taket för egna medel kan kräva en viss stegvis anpassning eftersom medlemsstaterna överför fler befogenheter till och fastställer fler mål för unionen. Parlamentet anser att det nuvarande taket för egna medel, vilket enhälligt har fastställts av rådet(9), visserligen ger tillräckligt budgetutrymme för att möta unionens mest överhängande utmaningar, men att det fortfarande inte skulle vara tillräckligt för att EU-budgeten skulle bli ett verksamt verktyg för den europeiska ekonomiska styrningen eller bidra i betydande grad till investeringar i Europa 2020-strategin på EU-nivå.

Ett mer transparent, enklare och mer rättvist finansieringssystem

165. Europaparlamentet erinrar om att i Lissabonfördraget föreskrivs att ”utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel”. Parlamentet betonar att det sätt som systemet med egna medel har utvecklats på och det faktum att egna medel har ersatts med så kallade ”nationella bidrag”, innebär att en oproportionellt hög tonvikt läggs vid nettobalansen mellan medlemsstaterna och sålunda strider mot principen om solidaritet inom EU, försvagar det gemensamma europeiska intresset och till stor del förbiser det europeiska mervärdet. I praktiken innebär denna situation att storleken på EU:s gemensamma budget är beroende av de finansiella omständigheterna i de enskilda medlemsstaterna och deras inställning till EU. Parlamentet efterlyser därför med kraft en genomgripande reform av EU:s resurser för att anpassa finansieringen av EU:s budget till fördragets anda och krav.

166. Europaparlamentet anser att det främsta målet med reformen är att uppnå ett autonomt, rimligare, mer transparent, enklare och rättvist system, som medborgarna lättare kan förstå, samt att tydliggöra deras bidrag till EU budgeten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till ett slut på de befintliga rabatterna, undantagen och korrigeringsmekanismerna och är övertygat om att införandet av ett eller flera verkliga egna medel för unionen, i syfte att ersätta det BNI baserade systemet, är absolut nödvändigt om unionen någonsin ska få den budget den behöver för att på ett avgörande sätt bidra till finansiell stabilitet och ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att eventuella förändringar av de egna medlen bör genomföras i enlighet med medlemsstaternas suveränitet på skatteområdet. Parlamentet betonar i detta sammanhang att unionen bör kunna uppbära sina egna medel direkt och oberoende av nationella budgetar.

167. Europaparlamentet betonar att omstruktureringen av systemet med egna medel i sig inte berör EU-budgetens storlek, utan handlar om att hitta en effektivare sammansättning av olika medel för att finansiera EU:s avtalade politik och mål. Parlamentet påpekar att införandet av ett nytt system inte skulle öka den totala skattebördan för medborgarna utan i stället minska belastningen på de nationella statskassorna.

168. Europaparlamentet betonar att Europaparlamentet är det enda parlament som har något att säga till om vad avser utgifter men inte inkomster. Det finns därför ett mycket stort behov av en demokratisk reformering av EU:s resurser.

169. Europaparlamentet noterar de potentiella nya egna medel som föreslås av kommissionen i dess meddelande om budgetöversynen (beskattning av den finansiella sektorn, auktion inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, EU-avgifter på luftfartsområdet, mervärdesskatt, energiskatt, bolagsskatt). Parlamentet inväntar slutsatserna av konsekvensanalysen av dessa alternativ, inbegripet en genomförbarhetsstudie om olika alternativ för en EU-skatt på finansiella transaktioner, som även bör omfatta de dithörande insamlingsmekanismerna, med tanke på att kommissionen ska lägga fram ett lagstiftningsförslag till den 1 juli 2011.

Del VI: Mot en smidig och effektiv interinstitutionell förhandlingsprocess

170. Europaparlamentet erinrar om att i enlighet med Lissabonfördraget krävs det att en majoritet av dess ledamöter godkänner den fleråriga budgetramen för att rådet ska kunna anta den med enhällighet.

171. Europaparlamentet understryker de stränga majoritetskraven för både parlamentet och rådet och framhåller vikten av att fullt ut följa fördragsbestämmelsen i artikel 312.5 i EUF-fördraget, enligt vilken parlamentet, rådet och kommissionen, under hela förfarandet fram till antagandet av den fleråriga budgetramen, ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för detta syfte. Detta kräver uttryckligen att institutionerna genomför förhandlingar för att komma överens om en text som parlamentet kan godkänna. Parlamentet påpekar vidare att om ingen flerårig budgetram antagits vid utgången av 2013, ska giltighetstiden för de tak och andra bestämmelser som gäller 2013 förlängas till dess att en ny flerårig budgetram antagits.

172. Europaparlamentet välkomnar åtagandet från rådets ordförandeskap(10) att säkerställa en dialog och ett samarbete med parlamentet under öppna och konstruktiva former under hela förfarandet för att anta den framtida fleråriga budgetramen, och bekräftar sin beredskap att under denna förhandlingsprocess ingå i ett nära samarbete med rådet och kommissionen helt i enlighet med bestämmelserna i Lissabonfördraget.

173. Europaparlamentet uppmanar därför kraftfullt rådet och kommissionen att följa fördraget och göra allt som krävs för att snabbt nå en överenskommelse med parlamentet om en praktisk arbetsmetod för förhandlingsprocessen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar kopplingen mellan en reform av inkomsterna och en reform av utgifterna, och kräver därför ett fast åtagande från rådet att i samband med förhandlingen om den fleråriga budgetramen diskutera förslagen om nya egna medel.

174. Europaparlamentet begär att en vittomfattande offentlig debatt om syftet med, tillämpningsområdet för och inriktningen på unionens fleråriga budgetram och reformeringen av inkomstsystemet ska inledas på EU-nivå, och föreslår i synnerhet att en konventsliknande konferens om den framtida finansieringen av unionen sammankallas, där ledamöter från Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste få delta.

°

° °

175. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och övriga berörda institutioner samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

MOTIVERING

Föredraganden har i detta förslag till betänkande försökt sammanfatta och dra slutsatser från diskussionerna i det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 i syfte att tillhandahålla de första svaren på och de politiska riktlinjerna för alla frågor som ingår i utskottets uppdrag. Utskottet har ännu inte slutfört undersökningen av alla dessa aspekter, och syftet med förslaget till betänkande är följaktligen inte att formulera slutgiltiga ståndpunkter utan att erbjuda en balanserad grund för bred enighet i parlamentet.

Inledning

EU-medborgarna har aldrig förr ställt så höga kvar på EU eller varit så kritiska till dess uppnådda resultat. Ett allmänt egenansvar för EU kommer att återuppstå först när medborgarna känner sig säkra på att deras värderingar och intressen företräds på ett bättre sätt av unionen. Nästa fleråriga budgetram kommer att bli avgörande för att visa EU-medborgarna att unionen har förmåga att tänka och handla i deras långsiktiga intresse och uppnå effektiva resultat när det gäller att garantera stabil tillväxt och inre sammanhållning.

Krisen och de allvarliga begränsningarna av de offentliga utgifterna har gjort det svårt för vissa medlemsstater att tillhandahålla tillräcklig finansiering, inte bara för att utveckla sina egna ekonomier, utan även för att kunna delta fullt ut på den inre marknaden. Det är ett av skälen till att EU:s åtgärder i dag är mer nödvändiga än någonsin tidigare. Ett EU som är mindre begränsat i sina insatser av den dagliga ekonomiska, finansiella och politiska verkligheten har bäst förutsättningar att planera långsiktigt och mobilisera de nödvändiga utgifterna.

EU-budgetens funktion

I ett sammanhang där många medlemsstater gör besvärliga skattemässiga justeringar måste EU-budgeten vara mer motiverad än någonsin. EU-budgeten bör ge det högsta europeiska mervärdet, förvaltas på ett sunt sätt och generera så mycket offentliga och privata medel som möjligt.

Utmaningar och politiska prioriteringar

Vare sig det gäller relativ demografisk och ekonomisk tillbakagång, klimatförändringar eller energibrist är det endast i ett regionalt och globalt sammanhang som utmaningarna kan förstås och hanteras på rätt sätt. Det är här EU som enhet kan visa sitt värde, som är mycket mer än summan av dess medlemsstater. Framgång är bara möjlig om vi samarbetar. De utmaningar vi har framför oss är alltför stora för ett enskilt europeiskt land att ta sig an på egen hand.

EU:s svar på dessa utmaningar är Europa 2020-strategin. Det är en strategi som kan hjälpa Europa att återhämta sig från krisen och gå starkare ur den, genom att skapa sysselsättning och smart, hållbar utveckling för alla. Föredraganden anser därför att Europa 2020-strategin bör vara den politiska referenspunkten för nästa fleråriga budgetram och att den bör avspegla ambitionerna i strategin. Den fleråriga budgetramen bör dessutom avspegla Lissabonfördragets ikraftträdande, som stärker EU:s politik och skapar nya befogenhetsområden.

Mot denna bakgrund identifierar föredraganden ett antal nyckelprioriteringar för nästa fleråriga budgetram, vilka delas in i grupper kring följande teman: kunskap för tillväxt, sammanhållning för tillväxt och sysselsättning, förvaltning av naturresurser och hållbar utveckling, medborgarskap och ett konkurrenskraftigt Europa i världen. För varje prioritering anger föredraganden inriktningen för budget och lagstiftning. Det görs särskilt gällande att de belopp som anslås för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och sammanhållningspolitiken under nästa fleråriga budgetram inte bör vara lägre än för den nuvarande budgetperioden.

Struktur

Strukturen för nästa fleråriga budgetram bör vara realistisk och underlätta kontinuerlig planering samtidigt som man undviker att upprepa bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen, särskilt bristen på flexibilitet inom rubriker. Såsom har motiverats tidigare bör den också avspegla och ge politiskt utrymme åt målet i Europa 2020-strategin om smart, hållbar tillväxt för alla. Med tanke på dessa krav föreslår föredraganden följande:

 att all politik som hör samman med Europa 2020 förs samman under en gemensam rubrik,

 att under rubriken Europa 2020 införs fyra underrubriker som avser sammankopplade politiska områden. För att förse den omfattande utgiftspolitiken med en stabil budgetram föreslås fyra underrubriker som ges ökad flexibilitet för att säkerställa att budgetmedlen är anpassade till den gradvisa utvecklingen av 2020-strategin,

 att rubrikerna om yttre åtgärder och administration behålls.

Flexibilitet och varaktighet

Föredraganden anser att större flexibilitet inom och mellan rubriker är en absolut nödvändighet för att EU ska fungera. En halvtidsöversyn bör bli en juridiskt bindande skyldighet med en verklig möjlighet att ändra taken i enlighet med beslutet om egna medel. Översynsmekanismerna bör omfatta ett förenklat förfarande för ändringar under en avtalad tröskel. Flexibiliteten under taken bör dessutom förbättras på alla tänkbara sätt. Avslutningsvis är det mycket viktigt att behålla och förbättra det nuvarande systemet med instrument utanför budgeten för flexibilitet genom att ytterligare förenkla användningen av dem och ge dem tillräckliga anslag.

Nästa fleråriga budgetram bör uppnå rätt balans mellan stabilitet, förutsebarhet på lång sikt och flexibilitet. Flexibilitet och varaktighet har därmed ett nära samband.

Samtidigt som föredraganden erinrar om parlamentets långvariga vilja att, för att uppnå demokratisk ansvarsskyldighet och ansvar, i så stor utsträckning som möjligt anpassa den fleråriga budgetramens varaktighet till institutionernas politiska cykler anser han att en femårig cykel kan vara alltför kort för politik med livscykler som kräver planering och genomförande på längre sikt. Å andra sidan kan en tioårig budgetram bara planeras om en överenskommelse om maximal flexibilitet kan nås med rådet. Föredraganden är därför av uppfattningen att en ny sjuårig budgetram, som fastställs fram till 2020, kan ge mer stabilitet genom att säkerställa kontinuitet för programmen under en längre tidsperiod och även skapa en tydlig koppling till Europa 2020-strategin. Han betonar dock att detta alternativ kräver tillräckliga övergripande tak och en tillräcklig flexibilitet med goda resurser inom och utanför ramen för att undvika de problem som har uppstått under perioden 2007–2013.

Matcha ambitioner mot resurser

Utan tillräckliga ytterligare resurser i den fleråriga budgetramen efter 2013 kommer EU inte att kunna uppfylla både de befintliga politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget. Föredraganden avfärdar begäran från vissa medlemsstater om att frysa EU:s budget. Det skulle inverka negativt på uppnåendet av unionens avtalade mål och leda till mindre effektiva utgifter i de enskilda medlemsstaterna samtidigt som man inte kommer att kunna hantera de gemensamma utmaningar som EU:s medborgare möter eller kommer att möta.

Reform av egna medel

Det sätt som EU:s system för egna medel har utvecklats på, genom att det gradvis har ersatts med nationella bidrag och följaktligen upplevs som en orimlig börda på nationella offentliga finanser, medför att en reformering av systemet är mer nödvändig än någonsin. Tonvikten på nettokapitalflöden till och från medlemsstaterna är alltför hög, vilket medför att det europeiska gemensamma intresset försvagas.

Föredraganden håller med om att ett förbättrat system som garanterar rättvisa, öppenhet och tillräckliga budgetintäkter skulle göra att budgetförfarandet kan fokuseras på viktiga prioriteringar för EU med ett verkligt mervärde, i stället för på nettobalansen mellan medlemsstaterna. Han anser särskilt att de befintliga undantags- och korrigeringsmekanismerna bör fasas ut gradvis, som ett oumbärligt steg för att göra EU:s budget rättvisare och öppnare.

Förhandlingsprocessen

Nästa fleråriga budgetram är den första som antas under det nya Lissabonfördraget, som fastställer att det är juridiskt bindande att parlamentets samtycke (genom en majoritet av ledamöterna) inhämtas innan budgeten kan antas av rådet (genom enhällighet). För att lyckas i detta krävande förfarande, och i enlighet med artikel 312.5 i FEUF-fördraget, uppmanar föredraganden rådet och kommissionen att göra alla ansträngningar för att snabbt nå en överenskommelse med parlamentet om en praktisk arbetsmetod för förhandlingsprocessen om den fleråriga budgetramen, som även bör innefatta ett fast åtagande från rådet att diskutera förslagen om nya egna medel.

26.1.2011

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Thijs Berman

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I många områden i världen är försämringen av miljön en av de grundläggande orsakerna till människors utsatthet. Om man inte på allvar tar hänsyn till att miljön är en grundförutsättning för utveckling kan biståndets effektivitet minska väsentligt eller rent av äventyras, medan värdet av biståndet kan öka om man ägnar sig åt miljöfrågorna.

B.   Ledningsgruppen för innovativ utvecklingsfinansiering har uppskattat att finansieringsunderskottet när det gäller ansträngningar för att uppnå miljökrismålen, millennieutvecklingsmålen 2015 och ODA-målet på 0,7 procent av BNI till 324-336 miljarder USD per år mellan 2012 och 2017.

C.  Tillväxten i världsekonomin har inte motsvarats av effektiva åtgärder för att beskatta global ekonomisk aktivitet som betalning för globala allmänna nyttigheter.

D. Det behövs innovativa finansieringsmekanismer om vi ska kunna nå millennieutvecklingsmålen och fullgöra vårt åtagande att lindra och göra anpassningar till klimatförändringen.

1.  Europaparlamentet påminner om att tidsfristen 2015 för att uppfylla millennieutvecklingsmålen och det gemensamma ODA-målet på 0,7 procent av BNI inträffar under nästa fleråriga budgetram och att det finns en reell risk för att EU inte kommer att kunna uppfylla sina internationella utvecklingsåtaganden. Parlamentet påminner också om att millennieutvecklingsmålen är minimiambitioner och att det, även om alla målen skulle uppnås, kommer att behövas ordentlig extra finansiering för att bekämpa fattigdom och förbättra hälso- och utbildningsstandarder för världens fattiga. Därför insisterar parlamentet på att 20 procent av kommissionens beviljade stöd till de nationella program som omfattas av instrumentet för utvecklingssamarbete öronmärks för grundskole- och gymnasieutbildning och grundläggande hälsovård.

2.  Europaparlamentet påminner om att sedan man först kom överens om millennieutvecklingsmålen har världen genomgått en allt snabbare globaliseringsprocess och står inför den värsta finanskrisen någonsin. Det är mycket viktigt att medlemsstaterna fortsätter att sträva mot dessa mål.

3.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att utveckla en global solidaritetsmekanism för att uppnå millennieutvecklingsmålen, men påpekar samtidigt att skatteparadis, felaktig internprissättning och olaglig kapitalflykt utgör ett stort hinder för utvecklingen i fattiga länder. Därför uppmanar parlamentet EU ytterligare en gång att ta initiativ inom G20, OECD och intern inom unionen för att slå ned på skatteparadis och skadliga skattearrangemang.

4.  Europaparlamentet betonar att man i den rapport från arbetsgruppen för finansiella transaktioner för utveckling som beställts av ledningsgruppen för innovativ utvecklingsfinansiering kommer fram till att det skulle vara tekniskt, ekonomiskt och rättsligt möjligt att införa en internationell avgift på valutatransaktioner och en skatt på alla finansiella transaktioner.

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå införandet av en europeisk skatt på finansiella transaktioner, med tanke på de många fördelarna: Den kan hjälpa till att stabilisera marknaderna, att få fram medel för statsfinansiell konsolidering samt att utrota fattigdomen och ta itu med klimatförändringen.

6.   Europaparlamentet påminner om att innovativ finansiering för utveckling inte är avsedd att vara en ersättning för det offentliga utvecklingsbiståndet utan att komplettera det. Införandet av en skatt på globala finansiella transaktioner bör därför kopplas till ett mer bindande åtagande från samtliga medlemsstater att uppfylla målet om 0,7 procent till offentligt utvecklingsbistånd och att anslå ytterligare medel för anpassning till klimatförändringen.

7.   Europaparlamentet påpekar att ett av skälen till att millenniemålen inte har uppfyllts är att man inte har insett vilken roll som miljö, naturresurser och ekosystem spelar för mänsklig utveckling och fattigdomsutrotning. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att endast tre procent av det aktuella europeiska offentliga utvecklingsbiståndet går till miljöfrågor. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att se till att miljöfrågorna inlemmas i alla externa politikområden och finansiella instrument, särskilt mot bakgrund av de nuvarande utmaningarna med klimatförändring och minskande biologisk mångfald.

8.   Europaparlamentet betonar att bl.a. följande bör ingå i den fleråriga budgetramen: uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen, klimatförändringen, stopp för försämringen av den biologiska mångfalden och överkonsumtionen av resurser. Det är speciellt viktigt att den kommande fleråriga budgetramen stöder den politiska samordningen, det vill säga att man måste se till att vissa EU-utgifter i samband med jordbruk, fiske, handel och energi inte direkt motarbetar utvecklingspolitiska mål.

9.   Europaparlamentet begär en väsentlig höjning av taket i rubrik 4, särskilt för instrumentet för utvecklingssamarbete (DCI) eftersom stödet under de senaste sju åren, trots vissa framsteg när det gäller att minska fattigdomen, inte varit tillräckligt effektivt och samordnat, och eftersom mycket mer måste göras med tanke på effekterna av olika naturkatastrofer och kriserna inom energi, livsmedel, finansmarknad och ekonomi, särskilt i Afrika söder om Sahara och sydöstra Asien. Parlamentet framhåller också att vissa DCI-resurser har omfördelats till nya insatser utanför det offentliga utvecklingsbiståndets ramar.

10. Europaparlamentet understryker att mekanismerna för utvecklingsbistånd även bör syfta till att främja välståndsuppbyggnad, eftersom detta är ett mycket viktigt redskap för att minska fattigdomen. Parlamentet påminner om att uppskattningsvis 800 miljarder EUR årligen försvinner från utvecklingsländerna genom olagliga kapitalströmmar. Om detta kunde förhindras skulle det kunna visa sig vara avgörande för att avskaffa fattigdomen och uppnå millennieutvecklingsmålen.

11. Europaparlamentet konstaterar att de medel som på senare år funnits tillgängliga för att sättas in direkt vid naturkatastrofer eller humanitära katastrofer har varit otillräckliga, och påpekar att klimatförändringen gör att naturkatastrofer inträffar allt oftare. Därför behövs det ytterligare medel till instrumentet för humanitärt bistånd och till reserven för katastrofbistånd.

12. Europaparlamentet vill att det inrättas en adekvat finansierad flexibilitetsmekanism under rubrik 4 för att i man framtiden effektivt och snabbt ska kunna reagera på oförutsedda händelser, såsom livsmedelskrisen och den globala ekonomiska krisen.

13. Europaparlamentet betonar att all extra finansiering inom utvecklingspolitiken måste samordnas och skapa verkliga synergieffekter tillsammans med medlemsstaternas utvecklingsprogram och med det internationella samfundets ansträngningar, för att få till stånd ett verkligt mervärde på unionsnivå.

14. Europaparlamentet insisterar på att nuvarande och framtida löften om ekonomiskt stöd som syftar till att hjälpa utvecklingsländerna att bekämpa klimatförändringen eller att anpassa sig till dess effekter ska ligga utanför nuvarande utvecklingsbudgetar, med en lämplig samordning mellan de två politikområdena. Parlamentet efterlyser en separat budgetrubrik för finansiering av åtgärder för att bekämpa klimatförändringen.

15. Europaparlamentet anser att det är ineffektivt att kanalisera medel till Afrika via tre olika instrument, och att det inte motsvarar Afrikas önskan att utvecklas som en enad kontinent. Därför rekommenderar parlamentet att man utvecklar ett enda finansieringsinstrument för Afrika som tar hänsyn till det strategiska partnerskapet mellan Afrika och EU. Dessutom efterlyser parlamentet ett större stöd för kapacitetsuppbyggnad inom Afrikanska unionens institutioner.

16. Europaparlamentet uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att förbättra den humanitära situationen i alla konfliktområden, inklusive Palestina, särskilt genom sitt stöd till UNRWA och dess insatser för att förbereda det palestinska folket för upprättandet av en stat.

17. Europaparlamentet insisterar på att EU i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget lever upp till sitt åtagande om konsekvens i utvecklingspolitiken, bl.a. att man väsentligt reformerar och skär ned jordbruksstödet, och särskilt ser till att exporten upphör av sådant överskott från Europamarknaden som är resultatet av innovativa prismekanismer och exportstöd, med tanke på dess skadliga effekter för jordbrukare i utvecklingsländerna.

18. Europaparlamentet noterar med oro att EU-biståndet kommer förhållandevis fler medelinkomstländer än låginkomstländer till del. Särskilt sådana EU-biståndsprogram som syftar till att hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till den internationella konkurrensens krav gynnar medelinkomstländer snarare än låginkomstländer vilka är mindre attraktiva för utländska investeringar.

19. EU bör se över sina givarförbindelser med medelinkomstländer, eftersom många tillväxtekonomier har lämnat stadiet för traditionellt utvecklingssamarbete. EU bör istället koncentrera finansieringen till befolkningsgrupperna med de största behoven i dessa länder, och till de fattigaste länderna, särskilt de minst utvecklade länderna.

20. Europaparlamentet betonar att kommissionen måste utveckla och stödja innovativa finansieringsmekanismer i mycket större omfattning än i dag för att skapa finansiering för alla och erbjuda effektivt stöd åt små och medelstora företag och mikroföretag i utvecklingsländerna. Parlamentet är övertygat om att detta kan göras med olika instrument, t.ex. kreditgarantier och roterande fonder och i samarbete med lokala banker och organisationer med särskilda kunskaper i mikrofinansiering, och därigenom väsentligt öka hävstångseffekten i EU:s utvecklingsbudget, men att det kräver ett nära samarbete med internationella och bilaterala finansinstitutioner.

21. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att främja och verka för genomförandet av följande mekanismer för innovativ utvecklingsfinansiering: en skatt på finansiella transaktioner, transportavgifter, åtgärder för bekämpande av olagliga kapitalflöden, minskade kostnader för översändande av pengar samt skuldmoratorium eller skuldavskrivning.

22. Europaparlamentet påpekar att även om bistånd kan fungera som en sorts hävstång för utvecklingsländer, är det inte tillräckligt för att garantera en hållbar och bestående utveckling. Utvecklingsländerna uppmanas därför att stärka och mobilisera sina inhemska resurser och verkligen involvera den inhemska privata sektorn och de lokala administrationerna i agendan för millennieutvecklingsmålen, och att ta större ansvar för sina projekt i samband med millennieutvecklingsmålen.

23. Europaparlamentet påminner om att i och med Lissabonfördraget försvann det formella hindret för att föra in Europeiska utvecklingsfonden i EU:s allmänna budget. Parlamentet kräver därför än en gång att Europeiska utvecklingsfonden ska ingå i EU:s budget, så att parlamentets granskning av hur utvecklingsstödet används i AVS-länderna kan förbättras och EU:s utvecklingspolitik bli mer konsekvent och effektiv. Parlamentet insisterar dock på att införandet av Europeiska utvecklingsfonden i EU-budgeten inte får leda till en generell minskning av utvecklingsutgifterna jämfört med de två separata nuvarande instrumenten, och att förutsebarheten måste garanteras. Parlamentet framhåller också att AVS-ländernas intressen måste garanteras, t.ex. genom öronmärkning av utvecklingsmedel till AVS-länderna i EU-budgeten.

24. Europaparlamentet begär att när den nya fleråriga budgetramen utarbetas ska beloppet för de EIB-lån som täcks av EU-garantin ökas ordentligt för att göra EU:s insatser väsentligt effektivare och synligare bortom EU:s gränser, med avsikten att uppnå målen för EU:s utrikespolitik såsom den formuleras i Lissabonfördraget.

25. Europaparlamentet uppmanar EIB att ge kommissionen all information som krävs genom att ägna en särskild del av årsrapporten över EIB:s finansieringsverksamhet åt en detaljerad utvärdering av de åtgärder som EIB har vidtagit för att följa bestämmelserna i det nuvarande mandatet; inga insatser som möjliggör eller direkt eller indirekt bidrar till någon form av skatteflykt ska omfattas av garantin, och särskild uppmärksamhet ska ägnas åt EIB-insatser som använder finansinstrument med säte i finansiella offshorecentrum .

26. Europaparlamentet konstaterar med oro att EU:s bistånd inte är tydligt inriktat på fattigdomsutrotning. Parlamentet påminner om att konceptet ”utveckling”, som hänför sig till kvalitativa kriterier som inbegriper livskvalitet och förbättring av levnadsförhållanden, inte får blandas ihop med konceptet ekonomisk tillväxt som mäts som ökning av BNP. Kommissionen bör därför avhålla sig från en förenklad ”exportledd” eller ”tillväxtledd” utvecklingspolitik, utan inrikta sitt bistånd på de mest utsatta, vilket innebär att man måste utveckla en strategi som gynnar de fattiga genom finansiering av långsiktiga mål, t.ex. hälsa, utbildning, tillgång till energi på landsbygden och småbrukare.

27. Europaparlamentet insisterar på att alla utgifter från de utvecklingsanknutna budgetposterna måste vara inriktade på mottagarnas ekonomiska och sociala utveckling och vara utformade så att de uppfyller kriterierna för det officiella utvecklingsbiståndet, enligt definitionerna från OECD:s kommitté för utvecklingsstöd, och kräver vattentäta rättsliga åtgärder för att säkerställa att utvecklingsbudgeten inte kan avledas för andra syften.

28. Europaparlamentet insisterar på att parlamentet måste få verkliga och effektiva befogenheter att granska genomförandet av EU:s samtliga utvecklingsprogram, i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget.

29. Europaparlamentet efterlyser förenklade, snabbare och mer transparenta upphandlingsförfaranden och utbetalningsmekanismer.

30. Europaparlamentet efterlyser bindande lagstiftning på nationell nivå och EU-nivå för att garantera att de utfästa biståndsmålen uppnås.

31. Europaparlamentet begär att en större del av biståndsmedlen ska gå till småskaliga jordbruk, landsbygdsutveckling, hälsa och utbildning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.1.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

10

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Michael Cashman, Ricardo Cortés Lastra, Corina Creţu, Véronique De Keyser, Nirj Deva, Charles Goerens, Catherine Grèze, András Gyürk, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Franziska Keller, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Maurice Ponga, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Alf Svensson, Eleni Theocharous, Ivo Vajgl, Iva Zanicchi, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Martin Kastler, Wolf Klinz, Patrizia Toia

27.1.2011

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Gerben-Jan Gerbrandy

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att en framtida hållbar ekonomi inte bara är ett moraliskt mål, utan lika mycket en ekonomisk nödvändighet. EU bör leda denna omvandling och främja en övergång till ett hållbart samhälle med låga koldioxidutsläpp genom minskad energiförbrukning, decentralisering av energiförsörjningen, ökad användning av förnybara energikällor och förbättring av ekosystemens motståndskraft för att hålla Europas näringsliv konkurrenskraftigt och garantera en ren och hälsosam livsmiljö.

2.  Europaparlamentet påminner om att man inom nästa budgetram bör uppnå målen i EU 2020-strategin, särskilt klimat- och energimålen 20/20/20, inklusive en ökning av målet för utsläppsminskningar till 30 procent, samt målen för flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa”.

3.  Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att omvandla EU:s ekonomi till en resurseffektiv ekonomi. Därför bör EU utnyttja sin budget för att driva på minskningen av resursförbrukningen och beroendet av import, samtidigt som återanvändningen och återställandet av avfall, vatten, material och land bör öka.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s lagstiftning och mål avseende miljö, folkhälsa och klimat måste integreras bättre i sektorspolitiken (inklusive den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken). Därför föreslår parlamentet att EU:s finanser ska samordnas så det kan garanteras att EU:s miljölagstiftning och folkhäsolagstiftning efterlevs och att utgifterna genom EU-budgeten på ett aktivt sätt bidrar till att uppnå de miljöpolitiska målen och, som kommissionen föreslår i sin budgetöversyn, att man inför ett krav på transparent redovisning av de fall då sektorsprogram har främjat de klimatmål som fastställs i EU 2020-strategin. Parlamentet understryker hur viktigt det är med framtida program för forskning och innovation för att uppnå EU:s mål, nämligen smart och hållbar tillväxt för alla.

5.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten bör stödja tillhandahållandet av offentliga nyttigheter som sannolikt inte erbjuds i tillräcklig utsträckning av marknaden. Bland offentliga nyttigheter med koppling till miljön ingår bl.a. bevarande av biologisk mångfald och ekosystem, vildmark, stabilt klimat och koldioxidupptagningsförmåga, tillgång till vatten och dess kvalitet, luft- och markkvalitet, återhämtningsförmåga efter bränder och översvämningar samt bevarande av värdefulla kulturlandskap och historiska landskap. Därför bör den gemensamma jordbrukspolitiken belöna jordbrukare och landskapsansvariga för att de erbjuder offentliga nyttigheter, t.ex. ett attraktivt landskap med stor biologisk mångfald, och struktur- och sammanhållningsfonderna bör främja ekologiskt hållbar utveckling och omvandling till ett samhälle med låg energiförbrukning och effektiv resursanvändning.

6.  Europaparlamentet begär att varje struktur- och sammanhållningspolitiskt instrument under den nya finansieringsperioden ska utformas så att de leder till en kostnadseffektiv minskning av koldioxidutsläppen i linje med ett ambitiösare mål för utsläppsminskningen till 2020, i enlighet med tvågradersmålet.

7.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att utvidga räkenskaperna på nationell nivå och på och EU-nivå till att omfatta miljöfrågor för att underlätta en grön omvandling av Europas ekonomi, vilket kommer att leda till långsiktig tillväxt och välstånd, som bl.a. Europeiska miljöbyrån konstaterade i rapporten ”Miljön i Europa – tillstånd och utblick 2010”.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att endast en sammanhållen EU-budget verkligen kan åstadkomma maximala resultat. Parlamentet framhåller åter att en mer sammanhållen budgetpolitik innebär att samordning måste ske inte bara mellan olika politikområden utan även mellan nationella budgetar och EU budgeten.

9.  Europaparlamentet understryker att EU:s utgifter tydligare måste inriktas och koncentreras på projekt som ger den största offentliga nyttan på europeisk nivå och som stöder viktiga europeiska mål såsom omvandlingen mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och konsekvent stöd till ren och grön tillväxt.

10. Europaparlamentet oroar sig över de finansiella och politiska följderna av bidrag som är skadliga för miljön. EU-bidrag bör inte resultera i negativa effekter för miljön, klimatförändringen, ekosystemen och den biologiska mångfalden inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera och därefter för EU:s del så snart som möjligt, dock senast 2020, fasa ut alla bidrag som är skadliga för miljön, i linje med de åtaganden som gjordes i Nagoya enligt konventionen om biologisk mångfald, och vill att hela budgeten ska vara testad med avseende på klimatet och den biologiska mångfalden. Om man stryker dessa skadliga bidrag frigörs belopp som t.ex. kan användas för att skapa gröna jobb. Utbetalningar från EU måste utvärderas innan de genomförs så att de inte leder till negativa effekter eller hotar Europas mål för klimat, energi, biologisk mångfald och resursanvändning.

11. Europaparlamentet är alltså övertygat om att all EU-finansiering måste klimat- och miljötestas innan den genomförs, så att man ska kunna vara säker på att det inte kommer att uppstå några negativa effekter för EU-målen för miljön, klimatet, den biologiska mångfalden eller resursanvändningen. Parlamentet upprepar att detta måste följas upp med adekvat övervakning för att garantera att de fastställda målen har uppnåtts och att kraven har följts, och för att aktivt bidra till att 2020-målen för klimatet, energin och den biologiska mångfalden uppfylls.

12. Europaparlamentet är oroat över bristen på transparens i EU:s utgifter och är övertygat om att en öppen, transparent informationsprocess för alla medborgare kommer att stärka gemenskapens framtid och att EU-budgeten därför bör ge fullständig, punktlig och tillgänglig information om hur dess medel spenderas.

13. Europaparlamentet upprepar hur viktigt det är att man uppnår EU-målen för klimatet och den biologiska mångfalden, och uppmanar enträget EU att se till att dessa mål återspeglas inom all övrig politik. EU uppmanas att utfästa sig att ge tillräcklig finansiering på strukturbasis så att dessa mål uppnås, och att ytterligare öka utvecklingsländernas kapacitet att i olika sektorer och utvecklingsplaner anpassa politiken så att miljö- och klimateffekterna kan dämpas.

14. Europaparlamentet begär att man i EU-budgeten gör tillräckliga åtaganden på strukturbasis för att nå sina viktigaste miljömål och inom de olika EU-fonderna öronmärker medel till miljöanknutna sektorer, t.ex. energisparande, förnybar energi, hållbart jordbruk och kollektivtrafik, vilket bidrar till en stabilare och motståndskraftigare ekonomi i EU.

15. Europaparlamentet anser fortfarande att man för att uppnå EU-målen och de globala målen för biologisk mångfald måste garantera samfinansiering av förvaltningen av Natura 2000 genom en öronmärkt källa i EU:s nya budgetram. Enligt rapporten om ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi ger investeringar i bevarandet av den biologiska mångfalden upp till hundra gånger mer än vad de kostar.

16. Europaparlamentet understryker behovet av att i nästa fleråriga budgetram säkra den långsiktiga finansieringen av folkhälsoprioriteringarna, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, särskilt genom strategiska och mer effektivt förvaltade handlingsprogram för uppföljningar av EU:s nuvarande folkhälsoprogram.

17. Europaparlamentet inser vilka positiva effekter investeringar i hälsoinfrastruktur har på strukturreformerna inom vårdsektorn, och understryker hur viktigt det är att behålla och stärka de strukturfonder som är avsedda för hälsoinfrastruktur och därigenom stödja anpassningen av hälsosystemen och innovationerna inom dessa system för att åstadkomma tillväxt och hållbarhet.

18. Europaparlamentet önskar att nästa fleråriga budgetram ska garantera adekvat finansiering av utbildning, forskning och byråer, för att främja EU:s integrerade angreppssätt vad gäller livsmedelssäkerhet, och därigenom långsiktigt säkra en hög nivå på livsmedelssäkerheten och på djurens hälsa och välbefinnande i hela EU.

19. Europaparlamentet kräver att befolkningens utbildning och livslånga lärande ska räknas som en viktig aspekt för förbättring av hälsan.

20. Europaparlamentet understryker betydelsen av programmet Life+, som det viktigaste EU-instrumentet som helt och hållet är avsett för miljöfinansiering, och vikten av att stärka Life+ i den framtida fleråriga budgetramen för att nå EU:s miljömål samtidigt som man främjar synergier med andra finansiella EU-instrument.

21. Europaparlamentet betonar att Europeiska revisionsrätten och de nationella behöriga instanserna måste bedöma inte bara EU-utgifternas laglighet utan också deras ändamålsenlighet samt i vilken utsträckning åtgärderna bidrar till att uppfylla miljömålen.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom nästa fleråriga budgetram ytterligare utveckla de centrala kvalitativa och kvantitativa resultatindikatorerna för budgetgenomförandet, som ett komplement till utestående åtaganden och medel för vilka kontrakt ännu inte har tecknats, och regelbundet presentera dessa för parlamentet.

23. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att förbättra kommande finansiella instruments effektivitet och ändamålsenlighet genom bättre övervakning och rapportering om kvalitativa resultatindikatorer.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram årliga politiska mål som ska uppnås inom nästa fleråriga budgetram, vilka bättre kan mäta i vilken grad resultaten har nåtts vid slutet av den fleråriga budgetramens löptid.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.1.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

55

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Kriton Arsenis, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Bas Eickhout, Edite Estrela, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Julie Girling, Nick Griffin, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Sirpa Pietikäinen, Mario Pirillo, Pavel Poc, Vittorio Prodi, Oreste Rossi, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Catherine Soullie, Salvatore Tatarella, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Margrete Auken, Tadeusz Cymański, José Manuel Fernandes, Jacqueline Foster, Gaston Franco, Matthias Groote, Jutta Haug, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Miroslav Mikolášik, Renate Sommer, Eleni Theocharous, Michail Tremopoulos, Thomas Ulmer, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Andres Perello Rodriguez

28.1.2011

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

till särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Herbert Reul

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar de flaggskeppsinitiativ som betonades i EU 2020-strategin. Parlamentet kräver ett övergripande politiskt koncept för en konkurrenskraftig, social och hållbar framtid för EU och betonar behovet av att uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning inom EU. Parlamentet betonar att det för EU:s flaggskeppsinitiativ enligt EU 2020-strategin, de flesta knutna till EU:s åtgärder på industri-, forsknings- och energiområdet, krävs ett omfattande, trovärdigt och hållbart ekonomiskt stöd från EU om man ska kunna uppnå EU:s nyckelmål för 2020 och om man samtidigt ska kunna ta itu med det nuvarande problemet med fragmenteringen i EU:s finansieringsinstrument. Parlamentet önskar därför att referensbelopp för flaggskeppsinitiativen ska inkluderas i den fleråriga budgetramen efter 2013.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av att i nästa fleråriga budgetram säkra den långsiktiga finansieringen av befintliga och nya långsiktiga flaggskeppsprogram på området konkurrenskraft för tillväxt och utveckling, särskilt för strategiska uppföljningar av EU:s nuvarande långsiktiga program. Parlamentet påminner om att det för programmens genomförande krävs intensiv övervakning och utvärdering samt budgetflexibilitet och förenkling för att uppnå bättre resultat i EU-program. Parlamentet betonar att användningen av EU-medel måste analyseras från en mervärdessynpunkt, inbegripet genom bättre samordning mellan nationella budgetar och EU:s budget.

3.  Europaparlamentet betonar att långsiktiga utmaningar i samband med EU:s konkurrenskraft och hållbara tillväxt måste återspeglas i budgetmedlen, utan att detta äventyrar befintlig finansiering av pågående EU-program. Parlamentet betonar vikten av forskning, innovation, informationssamhället och energi när det gäller att ta itu med utmaningar i samhället som ekonomisk tillväxt, klimatförändringar, energi- och resursbrist, hälsa och åldrande.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s utgifter bör inriktas på politikområden med europeiskt mervärde, i linje med subsidiaritets-, proportionalitets- och solidaritetsprinciperna. Parlamentet understryker att forskning, energi och IKT-infrastruktur är exempel på europeiskt mervärde.

5.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten i nästa uppsättning finansieringsinstrument genom bättre övervakning och rapportering om kvalitativa resultatindikatorer.

6.  Europaparlamentet anser att tillräcklig finansiering måste garanteras för att EU:s internationella överenskommelser ska kunna respekteras.

Energipolitik

7.  Europaparlamentet anser att den nya fleråriga budgetramen bör återspegla EU:s politiska prioriteringar och mål inom energi- och klimatförändringspolitiken, såsom angivits i flera resolutioner från Europaparlamentet, exempelvis resolutionen ”Mot en ny energistrategi för Europa 2011–2020(11) och i synnerhet resolutionen om EU 2020-strategin(12). Parlamentet betonar att unionen behöver ett kort-, medel- och långsiktigt synsätt för en effektiv och hållbar energipolitik fram till 2050. Parlamentet noterar att det behövs betydande investeringar i EU:s energiinfrastruktur så att man inte äventyrar uppnåendet av EU 2020-målen och de långsiktiga 2050-målen.

8.  Europaparlamentet begär att energiandelen av EU-budgeten ska utökas, och noterar den potential som andra finansieringsinstrument med faktiskt europeiskt mervärde har för att på ett regionalt balanserat sätt bidra till finansieringen av prioriterade europeiska nyckelprojekt för energiinfrastruktur, där till exempel sådana projekt inte kan finansieras av marknaden, samt för att öka EU-finansieringen av ny och förnybar energiteknik och av åtgärder för energieffektivitet och energisparande. Parlamentet framhäver att de senare bör förbli nyckelprioriteringar, vara väl återspeglade i och understödda genom EU:s kommande budgetram och minska behovet av ytterligare nya energiinfrastrukturer samt anläggningar för energialstring och energiproduktion i varje kommande energistrategi.

9.  Europaparlamentet betonar att man måste säkra den långsiktiga finansieringen för att utveckla den innovativa och hållbara energiteknik som kommer att behövas på lång sikt och som är nödvändig för hållbar utveckling och skapande av nya marknader för EU:s industri. Parlamentet begär ett omedelbart genomförande av den europeiska strategiska planen för energiteknik, som innehåller konkreta forskningsåtgärder för en ren, hållbar, effektiv och koldioxidsnål energiteknik och som utgör ett stort steg i EU:s energisystem. Parlamentet begär vidare att EU-finansieringen ska riktas mot småskaliga och decentraliserade projekt inom detta område. Parlamentet framhäver behovet av offentligt ekonomiskt stöd på detta område. Vidare understryks behovet av att öka finansieringen av forskning, teknisk utveckling och demonstration inom energiområdet för att utveckla ren energi som är tillgänglig för alla till ett rimligt pris.

10. Europaparlamentet betonar behovet av att maximera EU-finansieringens verkan genom att låta den få en katalytisk roll i mobiliseringen, sammanförandet och det maximala utnyttjandet av offentliga och privata finansiella resurser för infrastruktur av europeiskt intresse, inbegripet den södra gaskorridoren och andra vägar för att diversifiera gasleveranserna.

Industripolitik

11. Europaparlamentet välkomnar att EU 2020-strategin betonar vikten av industripolitik för hållbar tillväxt, för social och ekonomisk välfärd och för sysselsättning i Europa. Parlamentet efterlyser ett övergripande synsätt på hur EU:s industri ska se ut 2020, i syfte att se till att en diversifierad, konkurrenskraftig och hållbar industribas med låga koldioxidutsläpp bibehålls och vidareutvecklas och att detta resulterar i skapandet av värdiga gröna arbetstillfällen. Parlamentet stöder fullt ut fortsatta garantiinstrument inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och begär att resurserna till ramprogrammet utsträcks och utvidgas väsentligt. Parlamentet begär att kommissionen lägger större tonvikt på instrument för mezzaninfinansiering i nästa generations program och på att stödja dessa med medel och faciliteter för riskdelning.

12. Europaparlamentet påminner om sin begäran av den 10 mars 2009 om att ytterligare synliggöra och öka medvetenheten om politiska åtgärder för små och medelstora företag genom att ordna befintliga gemenskapsinstrument och gemenskapsmedel för små och medelstora företag under en särskild rubrik i EU:s budget.

13. Europaparlamentet betonar att man behöver tillse att adekvata finansieringsinstrument tilldelas för att stödja målen för strategiflaggskeppsinitiativet om resurseffektivitet som kommissionen lade fram 2011.

14. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på att Europeiska investeringsbanken (EIB) måste spela en viktig roll vid finansieringen av forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt när det gäller projekt för industriell innovation.

15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utforska nya finansieringskällor för större europeiska investeringsprojekt inom områden som energi, transport och IKT som har ett tydligt europeiskt mervärde.

Forskning, innovation och utveckling

16. Europaparlamentet anser att framgångsrik forskning, innovation och utveckling måste bidra till lösningar på vår tids största utmaningar, bland annat klimatförändringar, effektiv resursanvändning, hälsa och åldrande befolkning, förvaltning av och transporter i tätorter samt livsmedel och vatten. Parlamentet påminner om EU:s mål att stärka sin vetenskaps- och teknikbas genom att inrätta ett europeiskt forskningsområde. Parlamentet erkänner den nyckelroll som EU:s policyorienterade, transnationella samarbetsprogram har för att sammanföra forsknings- och innovationskapacitet och därmed svara upp mot politiska utmaningar på EU-nivå och uppnå viktiga samhällsmål. Parlamentet är medvetet om den roll som Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) spelar som en pådrivande faktor för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU genom att stimulera till världsledande innovationer, och begär att prioriterade områden för kunskaps- och innovationsgrupper ska utvidgas och få vederbörlig finansiering. Parlamentet betonar att det är viktigt att fortsätta arbetet med att underlätta finansieringen av forskning, innovation och utveckling och att garantera tillträde för mindre forskningsinstitut, företag och civilsamhällesorganisationer.

17. Europaparlamentet betonar att EU:s konkurrenskraft i hög grad är beroende av innovationsförmågan, forsknings- och utvecklingsmöjligheterna och kopplingen mellan innovationen och tillverkningsprocessen.

18. Europaparlamentet betonar behovet av att förstärka, stimulera och säkra finansieringen av forskning, innovation och utveckling i EU genom en betydande ökning av forskningsutgifterna från 2013, samt att fortsätta arbetet med att underlätta finansieringen av forskning, innovation och utveckling och genomföra en lämplig programförvaltning. Parlamentet efterfrågar i synnerhet att framtida finansieringsprogram för forskning, utveckling och innovation ska fokuseras på större samhällsfrågor och därmed uppnå resurstrygghet och större effektivitet i resursanvändningen i synnerhet. Parlamentet efterfrågar ett större internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete och mer medel för utbytesprogram. Parlamentet anser att EU:s stöd till storskaliga projekt inte får hämma finansieringen av forskning inom andra områden och att genomförandet av sådana projekt bör övervakas på ett adekvat sätt.

19. Europaparlamentet betonar att innovation i hög grad bidrar till konkurrenskraft och tillväxt. Parlamentet begär en starkare koppling mellan grundforskning och industriell innovation. Parlamentet betonar att finansieringsfaciliteten med riskdelning har varit framgångsrik och anser att den bör få mer medel. Parlamentet anser att man bör ta hänsyn till hela innovationskedjan, från spetsforskning till teknisk utveckling, demonstration, spridning, resultatutnyttjande och snabb integrering av forskningsresultat på marknaderna. Parlamentet stöder kommissionens förslag om ett enhetligt system för patentskydd som avsevärt skulle minska översättnings- och administrationskostnaderna.

20. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra de offentlig-privata partnerskapen genom att minska på byråkrati och rationalisera nuvarande förfaranden. Kommissionen uppmanas att tillämpa ett mer resultatorienterat prestationsinriktat synsätt på dessa program.

Informationssamhället

21. Europaparlamentet anser att Europa bör inta en ledande roll när det gäller att skapa och tillämpa informations- och kommunikationsteknik (IKT). Användningen av IKT bidrar till att stötta pågående strukturella utmaningar och att uppnå hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker vikten av att fortsätta arbetet med att erbjuda alla medborgare och konsumenter höghastighetsanslutning till fast och mobilt bredband överallt senast 2020, särskilt i mindre utvecklade medlemsstater, liksom att främja e-initiativ som garanterar ett snabbt genomförande av EU:s digitala agenda.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta närmare med vissa regioner för att hjälpa dem att förbättra sin förmåga att utnyttja de medel ur struktur- och landsbygdsutvecklingsfonderna som är avsedda för investeringar i bredbandsinfrastruktur, samt att tillhandahålla ytterligare handledning om användningen av medel från offentlig­privata partnerskap och andra finansieringsinstrument.

23. Europaparlamentet betonar att anläggningsarbeten står för en stor procentandel av kostnaderna för ny fast och mobil infrastruktur och att dessa kan sänkas med bättre planering och programsamverkan. Infrastrukturprogrammen måste bli bättre samordnade och integrerade genom förbättrad planering på nationell, regional och lokal nivå för att minska kostnaderna och främja investeringar.

24. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att samarbeta med EIB för att förbättra tillgängligheten till finansiering för nästa generation nätverk och betonar att denna finansiering måste riktas mot öppna infrastrukturprojekt som stöder en mängd olika tjänster.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att lägga fram konkreta förslag till nya finansieringsinstrument som kompletterar de befintliga medlen för finansiering av bredbandsinfrastruktur, inbegripet garanti-, aktie- och låneinstrument, eller en kombination av dessa, senast våren 2011.

Rymdpolitik

26. Europaparlamentet betonar den strategiska vikten av de europeiska globala satellitnavigeringssystemen (Galileo och Egnos) och programmet för global övervakning för miljö och säkerhet (GMES) och anser att genomförandet av dessa noggrant måste övervakas och utvärderas. Parlamentet önskar att varje framtida tilldelning av medel till EU:s rymdinitiativ, exempelvis Galileo, ska ske under en särskild rubrik och utöver medlen till forskning och innovation. Parlamentet understryker att offentliga investeringar i sådana projekt måste vara till fördel för EU:s offentliga sektor genom att bidra till ekonomiska vinster och en gynnsam prissättningspolitik för EU-medborgarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.1.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Ioan Enciu, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan Cizelj, Lena Kolarska-Bobińska, Béla Kovács, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Jaroslav Paška, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Antonio Cancian, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Oriol Junqueras Vies, Bernd Lange, Vladko Todorov Panayotov, Peter Skinner, Silvia-Adriana Ţicău, Catherine Trautmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Marit Paulsen

26.1.2011

YTTRANDE från utskottet för transport och turism

till det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Brian Simpson

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott införliva följande förslag i sitt förslag till resolution:

Inledning

1.  Europaparlamentet påminner om att transporter utgör ryggraden i EU:s ekonomiska och sociala verksamhet. Transportsektorn bidrar med 4,6 procent av EU:s BNP och sysselsätter 9,2 miljoner människor. Sektorn möjliggör kommunikation mellan människor och orter, och utgör ett nätverk som skapar tillväxt i den interna europeiska handeln och därefter fullgörandet av den inre marknaden. Transportsektorn är också viktig för att säkra social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, främja sysselsättning och handel, och stärka turistsektorn. Ett effektivt och säkert transportsystem kan dessutom bidra till att minska olyckorna, koldioxidutsläppen och oljeberoendet, föroreningarna och trafikstockningarna.

2.  Europaparlamentet understryker transportsektorns betydelse för EU:s industripolitik, både med hänsyn till dess andel av bruttonationalprodukten och till antalet arbetstillfällen. Parlamentet betraktar dessutom EU som industriell ledare på det transporttekniska området (luftfartsindustrin, höghastighetståg, intelligenta transportförvaltningssystem, avancerade kontroll-, säkerhets- och driftskompatibilitetssystem, ERTMS, Sesar, säker och hållbar infrastrukturteknik etc.) och anser att EU därför bör anta en finansiell ram som gör det möjligt att upprätthålla och stärka unionens ledarskap inom denna industrisektor. Parlamentet anser att nästa finansieringsperiod bör ge EU:s transportsektor möjlighet att konsolidera sitt ledarskap inom grön, säker och intelligent teknik, som främjar ytterligare ekonomisk utveckling och större ekonomisk och social sammanhållning.

3.  Europaparlamentet anser mot bakgrund av de politiska utmaningarna och budgetmedlen för perioden efter 2013 att det är uppenbart att nästan samtliga av EU:s antagna mål – oavsett om de fastställts inom ramen för Europa 2020 eller inom andra ramar – är beroende av en effektiv, hållbar och miljömässigt godtagbar samt tillgänglig transportsektor.

4.  Europaparlamentet konstaterar att Europa 2020-strategin syftar till att uppnå en intelligent och hållbar tillväxt som kommer alla till del, fokuserad på kunskap och innovation, energieffektivitet som kan skapa en grön men samtidigt konkurrenskraftig ekonomi och främjande av territoriell och social sammanhållning som övergripande riktlinjer direkt kopplade till satsningar på transport- och turismsektorerna.

5.  Europaparlamentet vidhåller att det är av största vikt att se till att EU:s budgetutgifter för transportpolitiska åtgärder medför ett verkligt mervärde, i synnerhet ur ett ekonomiskt ändamålsenligt perspektiv. Parlamentet konstaterar att man förvisso bör undvika fördubblade eller undanträngda investeringar som hellre bör vidtas på nationell och regional nivå. Samtidigt är det viktigt att inte försumma tillfällen att främja en hållbar tillväxt, vilket endast mervärdet från EU:s transportutgifter på nationell, regional och gränsöverskridande nivå kan erbjuda.

6.  Europaparlamentet understryker de externa organens mycket viktiga roll för integreringen av transportsystemen med avseende på säkerhet, driftskompatibilitet och funktion. Parlamentet är bekymrat över den allt större skillnaden mellan deras ansvar och de budgetmedel som de tilldelas.

7.  Europaparlamentet stöder kommissionens ståndpunkt att gränsöverskridande infrastruktur är ett av de bästa exemplen på områden där EU kan fylla luckor och nå resultat som medför ett mervärde. Parlamentet anser att målinriktat ekonomiskt stöd på EU-nivå kan hjälpa till att sätta fart på andra viktiga projekt, som ofta har stor kommersiell potential på lång sikt. Parlamentet konstaterar att länder nu drar igång enorma, ambitiösa projekt för investeringar i infrastruktur. Detta innebär att Europa, för att upprätthålla konkurrenskraften, har ett särskilt starkt strategiskt intresse av en effektiv infrastruktur som lägger grunden till ekonomisk tillväxt på längre sikt. Man kan då få ett europeiskt transportnät som ger energieffektivare transporter genom att bland annat gods- och passagerarflöden kan slussas över till mer hållbara och tillgängliga transportsätt. Parlamentet noterar att ett sådant stöd måste inriktas på de viktigaste prioriteringarna – att undanröja flaskhalsar på strategiska transeuropeiska transportleder, främja en utvidgning av dessa transportleder och bygga gränsöverskridande och intermodala anslutningar.

8.  Med hänsyn till de fördelar som sjötransporter på Europas integrerade flod- och kanalnät erbjuder, till att EU har mer än 37 000 kilometer vattenvägar, som sammankopplar hundratals städer och industriområden, och till att 20 av de 27 medlemsstaterna har inre vattenvägar, uppmanar Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att överväga att utforma en integrerad EU strategi för de inre vattenvägarna och att bevilja tillräckligt stöd till denna strategi från EU:s och medlemsstaternas budgetar.

9.  Med hänsyn till de miljöeffektiva transporternas potential att skapa nya arbetstillfällen, understryker Europaparlamentet behovet av att med EU-strategier och finansiella instrument stödja utvecklingen av nödvändig infrastruktur för elektriska fordon och deras integrering i ett EU-täckande intelligent energinät, som också skulle kunna utnyttja den energi som genereras lokalt från förnybara energikällor.

Transeuropeiska nät

10. Europaparlamentet fäster särskilt uppmärksamheten på de transeuropeiska transportnätens (TEN-T) mervärde. Här är samtliga prioriterade projekt transnationella och mervärdet är särskilt tydligt i samband med utvecklingen av ett effektivt, multimodalt och heltäckande transportnät i EU och hanteringen av problemen med bristande tillgänglighet och otillräcklig driftskompatibilitet mellan olika delar av EU, däribland hamnarnas anslutning till inlandet, samt inom delar av de gränsöverskridande projekten och i den hävstångseffekt som EU:s investeringar har när det gäller att främja privat och offentlig finansiering av strategiska projekt.

11. Europaparlamentet påminner om att finansieringsbehoven för perioden 1996–2020 har uppskattats till 900 miljarder euro för TEN-T, varav 500 miljarder återstår att finansiera, och till 395 miljarder euro för de 30 nuvarande prioriterade TEN T projekten, varav 270 miljarder euro återstår att finansiera.

12. Europaparlamentet konstaterar att EU:s totala utgifter på 47,4 miljarder euro (30,8 procent) för prioriterade TEN-T-projekt, förutom Galileo, renderar investeringar motsvarande 106,6 miljarder euro från andra källor för samma projekt under perioden för nuvarande budgetram. Parlamentet noterar att motsvarande belopp för hela TEN-T-nätet uppgår till 105 miljarder euro (27 procent) och 285 miljarder euro (73 procent).

13. Europaparlamentet påminner om att TEN-T-nätets viktigaste bidragsgivare är medlemsstaterna, regionerna och unionen. EU bidrar genom TEN-T-budgeten, samt genom Sammanhållningsfonden och strukturfonderna. Under nuvarande budgetperiod (2007–2013) har unionen finansierat 15 procent av de investeringar som krävts för att slutföra arbeten som skulle ha utförts inom denna tidsfrist. Kostnaderna för att genomföra större infrastrukturprojekt kommer sannolikt att öka. Därför kommer den övergripande finansieringsramen för transportinvesteringar i den fleråriga budgetramen för perioden efter 2014 att vara avgörande för genomförandet av TEN-T.

14. Europaparlamentet noterar särskilt att Europa 2020-strategin, som är inriktad på en smart och hållbar tillväxt för alla, omfattar bestämmelser för TEN-T i syfte att:

–   ”Använda EU:s finansieringsinstrument (bland annat de transeuropeiska näten) som en del av en konsekvent finansieringsstrategi där man sammanför EU-finansiering och privat och offentlig finansiering på nationell nivå.”

–   ”Påskynda genomförandet av strategiska projekt med stort EU-mervärde för att ta itu med allvarliga flaskhalsproblem, särskilt gränsöverskridande avsnitt och intermodala knytpunkter (städer, hamnar, logistikplattformar).”

15. Europaparlamentet efterlyser därför en ökning av de totala medlen samt en bättre samordning mellan medlen för TEN-T och medlen från Sammanhållningsfonden för transportprojekt (för närvarande 23,7 procent av sammanhållningsmedlen). Tilldelningen av dessa medel från Sammanhållningsfonden bör beviljas på villkor att de allmänna principerna för den europeiska transportpolitiken iakttas och finansieringen för TEN-T bör beviljas på villkor att den nationella finansieringen koncentreras till det centrala och övergripande TEN-T-nätet samt att man systematiskt tillämpar de verktyg som finns i direktiv 2008/96/EG.

16. Europaparlamentet kräver att man tar fram andra finansieringsinstrument för TEN-T, framför allt genom tilldelning av egna resurser från transportverksamhet (öronmärkning), användning av specifika instrument från EIB och förstärkning av de offentlig-privata partnerskapsmekanismerna, tillsammans med stöd till utformningen av dessa mekanismer.

17. Europaparlamentet anser att intäkterna från internaliseringen av de externa kostnaderna särskilt bör öronmärkas för rörlighet och därmed underlätta offentlig-privata partnerskap i samband med bland annat transportprojekt.

18. Europaparlamentet understryker att finansieringen av transportprojekt genom Sammanhållningsfonden bör fortsätta inom ramen för den nya budgetplanen och att medlemsstaterna bör göra tydliga åtaganden om att samfinansiera och genomföra dessa transportprojekt. Parlamentet vill också betona att sammanhållningspolitiken fortfarande är väsentlig för de länder som strävar efter att uppfylla konvergenskriterierna och att ett framgångsrikt genomförande av transportprojekten i dessa länder i hög grad beror på tilldelningen av anslag från Sammanhållningsfonden.

19. Europaparlamentet konstaterar att endast en halv procent av TEN-T-budgeten för perioden 2007–2013 ännu inte har tilldelats, men vidhåller att EU:s finansieringsåtagande inte får ha ett öppet slutdatum för de projekt som inte går framåt eftersom motsvarande bidrag från de nationella budgetarna blir tillgängliga först 2015.

Marco Polo

20. Europaparlamentet påminner om att Marco Polo-programmet syftar till att minska den årliga transportvolymen på Europas vägar med 20 miljarder tonkilometer gods genom att överföra godset till andra transportsätt. Detta motsvarar mer än 700 000 lastbilar som årligen trafikerar sträckan mellan Paris och Berlin. Parlamentet noterar betydelsen av att övergå till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, vilket kommer att kräva en omfattande och väl samordnad finansiering. Parlamentet påminner om att programbudgeten på 450 miljoner euro för 2007–2013 genererar sociala och miljömässiga fördelar motsvarande omkring 10 euro för varje spenderad euro. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte finns någon motsvarighet till Marco Polo-programmet på medlemsstatsnivå.

21. Europaparlamentet rekommenderar att man utforskar möjligheten att införa lånegarantier som ett instrument inom Marco Polo-programmet.

22. Europaparlamentet påpekar att förordningen om Marco Polo II, som parlamentet antog 2009, har utarbetats för att små och medelstora företag lättare ska kunna söka stöd ur programmet. Stödkriterierna har också anpassats till marknadsförhållandena.

Galileoprogrammet

23. Europaparlamentet vidhåller att Galileoprogrammet är ett projekt med stor strategisk betydelse för EU, särskilt med hänsyn till det åtagande om att investera i liknande system genom nationella militära budgetar som andra ekonomier har visat, t.ex. Kina, Indien och Ryssland. Det är inte önskvärt att få ett scenario där det europeiska näringslivet inte har möjlighet att dra nytta av de mångahanda möjligheter på områdena för ekonomi, miljö, innovationer, forskning och sysselsättning som unionen erbjuder genom sitt eget satellitnavigationssystem. Parlamentet anser också att en begränsad eller indragen tjänst skulle kunna innebära en mycket kostsam störning för företag, bankverksamhet, transportsektor, lufttrafik, kommunikationer etc., (t.ex. när det gäller intäkter för företag, trafiksäkerhet etc.). Parlamentet påminner om att budgetmyndigheten kände till detta när den höjde taken för rubrik 1A inom den nuvarande finansramen för att tillgodose fortsatta investeringar i Galileoprogrammet.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga en drastisk ökning av anslagen till forskning om GNSS-tillämpningar för att ge den europeiska industrin, de små och medelstora företagen och alla berörda parter en möjlighet att stärka sitt inflytande på den globala GNSS-marknaden och att garantera EU:s oberoende inom en sektor som representerar mer än sex procent av EU:s BNP.

25. Europaparlamentet konstaterar att man i samband med utvecklingen och den praktiska tillämpningen av intelligenta transportsystem och globala system för satellitnavigering kommer att ha stor behållning av Galileo.

26. Europaparlamentet vidhåller att det krävs en konsekvent och engagerad finansiell planering under de finansiella planeringsperioderna eftersom projekt som Galileo eller det gemensamma europeiska luftrummet, med sin tekniska del Sesar, medför långa ledtider och man redan har gjort stora kapitalsatsningar på dem. Härigenom kan man säkra ett framgångsrikt genomförande och spin-off-effekter och framför allt säkra genomförandet av Sesar, vilket är en förutsättning för slutförandet av det gemensamma europeiska luftrummet.

27. Europaparlamentet noterar att det påskyndade genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet och framför allt införandet av dess tekniska del Sesar, som inleds 2014, har fastställts som en central prioritering för att skapa ett effektivt och hållbart luftfartssystem i Europa och att Sesar-projektet kommer att göra det möjligt att minska kostnaderna för flygledningstjänsterna med 50 procent, tiodubbla säkerhetsnivåerna och minska miljöeffekterna av varje flygning med 10 procent.

ERTMS

28. Europaparlamentet bekräftar ERTMS-projektets betydelse för järnvägarnas driftskompatibilitet och för förverkligandet av trafikomställningen. Parlamentet anser att utbyggnaden av ERTMS under de senaste åren, i likhet med många andra transportinfrastrukturprojekt, har påverkats av konsekvenserna av den ekonomiska tillbakagången när det gäller de offentliga investeringarnas takt och storlek. Parlamentet är medvetet om projektets europeiska dimension och mervärde och kräver därför att EU under de kommande åren betraktar ERTMS, och särskilt dess gränsöverskridande avsnitt, som en budgetmässig prioritering.

Havspolitik

29. Europaparlamentet anser att den integrerade havspolitiken måste fullföljas och fokusera på de utmaningar som kust- och havsområdena möter samt stödja ”Blå tillväxt” och en hållbar havspolitik i linje med Europa 2020-strategin. Parlamentet anser att man måste ge tillräckliga budgetmedel för denna politik.

Nya finansieringsinstrument

30. Europaparlamentet kräver att man tar fram nya finansieringsinstrument, både genom att se över Europeiska investeringsbankens policy för att bevilja fler lån till innovativa transportprojekt och genom att utnyttja intäkterna från avgifter på tunga godsfordon och utauktioneringen av utsläppsrätter av koldioxid från luftfartssektorn, för att finansiera gemensamma projekt som syftar till att minska de berörda transportsättens miljöpåverkan.

Turism

31. Europaparlamentet påminner om turismens betydelse för EU:s ekonomi, för det europeiska natur- och kulturarvet och för särskilda länder och regioner där turismen utgör en ekonomisk och social hörnsten. Parlamentet fäster uppmärksamheten på innebörden av den nya bestämmelsen om turism som nu finns med i Lissabonfördraget och som för första gången ger parlamentet lagstiftande befogenheter på turismområdet, och på behovet av att utöva dessa befogenheter för att stärka sektorns konkurrenskraft. Parlamentet uttrycker på nytt sin oro över att det ännu inte har inrättats någon budgetpost för stöd till utvecklingen av turismen i överensstämmelse med denna nya utmaning. Parlamentet vidhåller att tillräckliga EU-medel hädanefter bör anslås för turismen genom att en särskild budgetpost, som i lämpliga fall kompletteras med medel från strukturfonderna och andra fonder, skapas för hållbar ekonomisk utveckling, industriarv och skydd av natur- och kulturarv.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.1.2011

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Michael Cramer, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Ville Itälä, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Hella Ranner, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Dirk Sterckx, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Philip Bradbourn, Spyros Danellis, Anne E. Jensen, Petra Kammerevert, Guido Milana, Dominique Riquet, Peter van Dalen, Janusz Władysław Zemke

31.1.2011

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling

till det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Constanze Angela Krehl

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken har fått ökad betydelse i samband med att Lissabonfördraget har trätt i kraft och att den kompletteras med en tredje pelare, nämligen den territoriella sammanhållningen. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna, regionerna och städerna är bäst lämpade att aktivt genomföra denna politik och att det därför är kontraproduktivt med en sektorsindelning som dessutom skulle strida mot fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

2.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken är mycket viktig i genomförandet av Europa 2020-strategin och att en bra sammanhållningspolitik är en förutsättning för att EU:s gemensamma åtgärder ska lyckas, eftersom den är ett effektivt verktyg för att på regional och lokal nivå nå de gemensamma målen i denna strategi och öppnar för en bättre anpassning av strategiska mål till de lokala behoven i området. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitikens horisontala karaktär bidrar till Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla och att detta bör återges i den fleråriga budgetramen för tiden efter 2013. Parlamentet understryker att de mål som finns i Lissabonfördraget, men inte utgör en del av Europa 2020-målen, också bör nås och att förhållandet mellan målen i Europa 2020-strategin och de övriga målen bör förtydligas. Parlamentet stöder kommissionen i arbetet med att optimera utnyttjandet av synergier mellan befintliga fonder.

3.  Europaparlamentet anser att den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen är en mycket vikig förutsättning för att konkurrenskraftsmålet ska kunna uppnås, särskilt eftersom den främjar ekonomisk tillväxt och skapar sysselsättning.

4.  Europaparlamentet påpekar att en framgångsrik politik för ekonomisk och social sammanhållning i de 27 medlemsstaternas 271 regioner märks tydligt, och konstaterar att subsidiaritets- och partnerskapsprinciperna och flernivåstyre är viktiga förutsättningar för detta. Parlamentet upprepar den uppfattning som man uttryckte i sin resolution av den 24 mars 2009 om bästa praxis inom regionalpolitiken och hinder för användning av strukturfonderna(13).

5.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, som har den största enskilda budgeten, otvivelaktigt ger ett europeiskt mervärde eftersom denna politik utgör en väletablerad mekanism för att nå europeiska mål och i flera årtionden har varit ett av EU:s viktigaste, synligaste och mest framgångsrika politikområde med kapacitet att främja synergier mellan EU:s övriga interna politikområden.

6.  Europaparlamentet påpekar att en modern sammanhållningspolitik måste klara de strukturella reformer som återstår och de nya utmaningar som alla EU:s regioner står inför. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att fastställa följande prioriteringar:

–   Vi behöver en hållbar ekonomisk tillväxt som påverkar arbetsmarknaden positivt både i städerna och på landsbygden.

–   Vi behöver en smart, välfungerande och modern infrastruktur (transporter, kommunikation, vatten/avlopp, avfallshantering och energi).

–   Vi betonar att man i sammanhållningspolitiken måste satsa på ökat stöd till

i)     smart tillväxt som bygger på forskning, utveckling och innovation samt IKT-användning,

ii)     utbildning och fortbildning,

iii)    sysselsättning,

iv)    en integrerad stadsutveckling (däribland främjande av energieffektivitet i byggnader),

v)    förstärkning av den sociala dimensionen, inklusive tjänster av allmänintresse och frågor som rör den demografiska förändringen,

vi)    små och medelstora företag som drivkraft för regionernas ekonomiska och sociala utveckling,

vii)   klimatförändringsmål,

viii)  regioner som lider av allvarliga och permanenta naturbetingade eller demografiska svårigheter, såsom de mycket glesbefolkade norra regionerna samt ö-, gräns- och bergsregioner,

ix)    inrättande av mer integrerade och balanserade regionala ekonomiska strukturer som en garanti för en mer enhetlig ekonomisk och social utveckling.

7.  Europaparlamentet påpekar att sättet att uppnå ökad konkurrenskraft varierar med de specifika egenheterna för varje region och regionernas utvecklingsnivå, samt att man därför måste ge medlemsstaterna och regionerna flexibilitet att avgöra vilka politiska åtgärder som är mest lämpade.

8.  Europaparlamentet stöder att ESF både bör fortsätta att utgöra en integrerad del i sammanhållningspolitiken och förstärkas. Parlamentet efterlyser en bättre samordning av både sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingsåtgärderna inom Eruf och EJFLU i syfte att använda resurserna på ett så effektivt sätt som möjligt, genom att dels ta hänsyn till de specifika förhållandena och konvergensproblemen i respektive region, dels fullt ut engagera landsbygdsregionerna.

9.  Europaparlamentet anser att alla former av territoriellt samarbete (gränsöverskridande, interregionalt och transnationellt) och de budgetar som anslås till detta bör stärkas.

10. Europaparlamentet efterlyser, i solidaritetens anda, ett särskilt stöd (mål 1) till de minst utvecklade och mest missgynnade regionerna i EU-27. Parlamentet betonar samtidigt att det krävs ett starkt mål 2 för de mer utvecklade regionerna samt rättvisa övergångsbestämmelser. Parlamentet anser dock att sammanhållningspolitiken måste omfatta hela EU:s territorium för att kunna garantera en enhetlig och balanserad utveckling i alla EU:s regioner.

11. Europaparlamentet påpekar att det finns en betydande tröskeleffekt mellan de regioner som är stödberättigade enligt konvergensmålet och övriga regioner, och anser att denna tröskeleffekt bör minskas.

12. Europaparlamentet betonar att en framgångsrik och stärkt sammanhållningspolitik kräver adekvat finansiering och att denna absolut inte får vara lägre än för den nuvarande programperioden 2007–2013.

13. Europaparlamentet påminner om att den huvudsakliga kritiken mot sammanhållningspolitiken bland annat gäller dess invecklade regler. Parlamentet understryker betydelsen av att förenkla regler och förfaranden i denna politik genom att minska komplexiteten och de administrativa bördorna för att skapa ökad transparens och effektivare tilldelning av medel till städer, kommuner och regioner. Kontrollfrekvensen bör stå i proportion till riskerna för oegentligheter och följa proportionalitetsprincipen.

14. Europaparlamentet påpekar att en bättre mix av olika finansieringsinstrument, såsom bidrag, lån och roterande fonder kan bidra till att medlen används effektivare. Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter att i största möjliga utsträckning utnyttja de finansieringsinstrument och tekniska stödinstrument som införts av kommissionen för att främja investeringar på lokal och regional nivå.

15. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka strukturfondernas hävstångseffekt genom att man använder den offentliga upphandlingen på ett bättre sätt. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ytterligare utveckla och införa upphandlingsregler med minskade miljöeffekter (”grön upphandling”). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare stimulera användningen av förkommersiell upphandling för att bidra till mer forskning, utveckling och innovation i EU.

16. Europaparlamentet kräver att utgiftskontrollen ska vara enklare och mer resultatinriktad i framtiden, i syfte att inte öka den administrativa bördan för slutmottagarna.

17. Europaparlamentet understryker att lämpliga resultatindikatorer och villkor som man har kommit överens om i efterhand inom områden som är direkt kopplade till sammanhållningspolitiken bör utformas för att förbättra regionernas möjligheter att utforma politiken och skapa en öppnare debatt i syfte att öka effektiviteten i sammanhållningspolitiken.

18. Europaparlamentet fastslår att en femårig löptid skulle vara för kort eftersom tillståndsförfarandena skulle bli alldeles för långa, vilket innebär att medlen inte skulle kunna användas effektivt. Parlamentet påpekar att en löptid på sju år har visat sig vara bra tidigare och att denna absolut inte bör förkortas. Parlamentet understryker att med en sjuårig eller, efter 2020, ännu längre budgetram skulle man säkerställa effektiviteten och betonar att en sådan period bör anpassas så att planering av ekonomiska prioriteringar sammanfaller med parlamentets och kommissionens mandatperioder.

19. Europaparlamentet betonar att samfinansieringen och n+2- respektive n+3-reglerna bör behållas, och eventuellt ges större flexibilitet för att täcka särskilda situationer som kan förväntas uppstå under nästa programperiod. Parlamentet anser att samfinansieringsnivån för den kommande programperioden generellt bör förbli densamma som för den innevarande perioden. Parlamentet instämmer i att det måste finnas viss flexibilitet i hur medlem används, men kräver att medel som frigjorts genom ovannämnda regler stannar kvar i sammanhållningsbudgeten, i stället för att återföras till medlemsstaterna.

20. Europaparlamentet påpekar att de medel från fonderna som har skapats inom ramarna för sammanhållningspolitiken, inte bör användas som ”bestraffningsverktyg” inom stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet är övertygat om att detta skulle vara kontraproduktivt för de berörda regionerna och medlemsstaterna samt för EU, och att sådana åtgärder skulle innebära en orättvis behandling av medlemsstater och regioner eftersom de fattigaste skulle bestraffas hårdast.

21. Europaparlamentet påpekar att alla villkorade regler måste begränsas till åtgärder och instrument inom sammanhållningspolitiken.

22. Europaparlamentet kräver ett förslag om hårdare ekonomiska sanktioner mot medlemsstater som inte uppfyller stabilitetskriterierna och föreslår därför att de genomförs med större automatik.

23. Europaparlamentet anser att förutom att regionerna främjas så innebär sammanhållningspolitiken även att EU blir mer synligt i regionerna, samt påpekar att bättre synlighet i regionerna skulle kunna tydliggöra detta ännu mer och bidra till mervärdet av de europeiska insatserna.

24. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, som både är ”smart” och ”hållbar” och omfattar alla, spelar en avgörande roll inom Europa 2020-strategin och kan, liksom alla politiska områden, bidra till dessa mål. Parlamentet påpekar att detta ännu en gång visar på sammanhållningspolitikens betydelse som helhet, och motsätter sig en uppdelning i olika budgetposter eftersom sammanhållningspolitiken bör ha en egen rubrik i EU-budgeten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.1.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

40

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Sophie Auconie, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, Zuzana Brzobohatá, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Ian Hudghton, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Evgeni Kirilov, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Michael Theurer, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Karima Delli, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, James Nicholson, Elisabeth Schroedter

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Edvard Kožušník, Norica Nicolai, Jan Zahradil

29.3.2011

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

till det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Giovanni La Via

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar det särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott införliva följande förslag i sitt förslag till resolution:

1.  Europaparlamentet anser att den aktuella debatten om den nya gemensamma jordbrukspolitiken (som är det enda av EU:s politikområden som helt regleras av gemenskapsbestämmelser) är av grundläggande betydelse, med tanke på den viktiga roll jordbruket har i egenskap av strategisk sektor och genom att skapa ett verkligt mervärde i Europeiska unionen, för att göra det möjligt för EU att upprätthålla sin produktionskapacitet trots klimatförändringarna och det hårdnande trycket på naturresurserna, och därmed garantera en tryggad livsmedelsförsörjning på europeisk och global nivå.

2.  Europaparlamentet erinrar om att den gemensamma jordbrukspolitiken utöver sina grundläggande mål också spelar en mångfunktionell roll genom att bidra till allmännyttiga ändamål som miljöskydd, livsmedelsproduktion av hög kvalitet, bevarande av den biologiska mångfalden och höga djurskyddsstandarder, samt genom att forma och bevara mångfalden och kvaliteten hos värdefulla landskap i EU, särskilt i mindre gynnade regioner och i bergsområden där jordbruket är den enda ekonomiska verksamhet som kan bedrivas. Parlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken också spelar en avgörande roll när det gäller att förverkliga EU:s mål på energiområdet och när det gäller att motverka territoriell obalans och bekämpa nedläggning av jordbruk, avfolkning av landsbygden och problemet med att landsbygdsbefolkningen i EU blir allt äldre, genom att tillhandahålla lämplig finansiering till landsbygdssamhällen, då detta är en avgörande förutsättning för en hållbar utveckling i många EU-regioner.

3.  Europaparlamentet pekar på betydelsen av innovation och hållbarhet inom det europeiska jordbruket vilket bidrar högst väsentligt till att uppnå Europeiska unionens mål. Parlamentet efterlyser en bättre samstämmighet och ett bättre utnyttjande av befintliga sammanhållnings- och forskningspolitiska instrument för att öka investeringarna i forskning på jordbruksområdet.

4.  Europaparlamentet påminner om att Jeremie-initiativet har varit mycket framgångsrikt och gett små och medelstora företag tillgång till över sex miljarder euro. Parlamentet föreslår att en liknande finansiell mekanism som kan kallas Jericho (Joint European Rural Investment CHOice) tas fram för landsbygdsuvecklingsprogram under nästa programplaneringsperiod.

5.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen behöver ett effektivt jordbruk även efter 2013. Att vara självförsörjande på livsmedel måste dessutom kvarstå som ett grundläggande mål för Europeiska unionen.

6.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen och världen de närmaste decennierna måste klara nya utmaningar, till exempel en tryggad livsmedelsförsörjning och brist på vatten och energi. Parlamentet anser att jordbruket kan bidra till att dämpa eventuella negativa konsekvenser av dessa problem.

7.  Europaparlamentet konstaterar att detta är den första reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som genomförs sedan EU utökades till 27 medlemsstater. För att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning på europeisk och global nivå är det viktigt att uppmuntra till bevarande av samtliga typer av jordbruk genom att möjliggöra deras bruk samtidigt som hänsyn tas till de olika utvecklingsnivåerna i de olika europeiska länderna och territorierna, och att motsätta sig alla försök att åternationalisera detta gemensamma politikområde. Parlamentet betonar att den nya gemensamma jordbrukspolitiken måste garantera en rimligt jämn fördelning av resurser mellan medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet betonar att det inte bara behövs direktstöd (första pelaren) för att möjliggöra jordbruk i alla regioner i EU och för att säkra rimliga försörjningsmöjligheter för jordbrukarna, utan även program för att främja landbygdsutvecklingen (andra pelaren), särskilt med avseende på jordbruket. Parlamentet vill se en minskad administrativ börda (framför allt i samband med tvärvillkoren) och enklare förfaranden, så att jordbrukarna kan koncentrera sig på sina huvuduppgifter och få så stor planeringssäkerhet som möjligt.

9.  Europaparlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitikens andel av EU:s sammanlagda budget stadigt har minskat och kommer att fortsätta att göra så, från ungefär 75 procent 1985 till vad som förväntas bli 39,3 procent 2013. Denna siffra motsvarar mindre än 0,45 procent av EU:s sammanlagda BNP, trots att jordbrukspolitiken på ett väsentligt sätt bidrar till livsmedelstryggheten för 500 miljoner EU-medborgare, tillhandahåller 13,6 miljoner arbetstillfällen, utgör grunden för 5 miljoner arbetstillfällen i EU:s jordbruksbaserade livsmedelsindustri och direkt skyddar och bibehåller 47 procent av Europeiska unionens territorium.

10. Europaparlamentet anser att med tanke på den omfattande samling mål som jordbrukspolitiken förväntas uppnå enligt bland annat Europa 2020-strategin och behovet att utöka dem för att ta hänsyn till en rad nya utmaningar som kräver europeiska åtgärder samt för att garantera verkligt mervärde, måste den budget som tilldelas EU:s jordbrukspolitik vara åtminstone lika stor som dess nuvarande budget.

11. Europaparlamentet påminner om att den senaste ekonomiska krisen påverkat jordbruket negativt.

12. Europaparlamentet betonar att europeiska produkter måste följa EU:s strikta normer, framför allt beträffande produkternas kvalitet, livsmedelssäkerheten, miljön, arbetsmarknadslagstiftningen och djurskyddet. I avsaknad av tillräckliga budgetresurser för den gemensamma jordbrukspolitiken kan de europeiska producenterna inte längre garantera att normerna följs.

13. Europaparlamentet påpekar att EU har noterat en ständig ökning av handelsunderskottet på jordbruksprodukter och har förlorat en betydande del av marknaden de senaste tio åren. Parlamentet understryker att den europeiska ekonomin är mycket beroende av import av till exempel råvaror med hög halt av vegetabiliska proteiner.

14. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramens löptid måste väljas på ett sätt som möjliggör ett lämpligt och ändamålsenligt genomförande av budgeten så att målen om ett starkt Europa kan uppnås. Parlamentet anser även att det krävs en hög grad av flexibilitet i detta avseende, med tanke på de nya utmaningar som den gemensamma jordbrukspolitiken redan står inför.

15. Europaparlamentet anser att tidigare erfarenheter visat att korta programperioder kan ge upphov till nackdelar, både när det gäller utgifter och uppnående av mål. Parlamentet föreslår därför en period på minst sju år, så att problem och misstag som har uppstått på senare tid inte upprepas, genom att det inrättas en stabil ram som kan stimulera investeringarna i jordbruket.

16. Europaparlamentet yrkar på att den fleråriga budgetramen och den nuvarande budgetstrukturen liksom den nuvarande strukturen för jordbruksbudgeten med två pelare bibehålls för att garantera att jordbruk och landsbygdsutveckling samlas under en gemensam rubrik.

17. Europaparlamentet rekommenderar som princip för framtiden att storleken på EU:s medfinansiering bör återspegla det europeiska mervärdet av de olika investeringar som görs inom programmen för landsbygdsutveckling.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.3.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Lorenzo Fontana, Iratxe García Pérez, Béla Glattfelder, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Gabriel Mato Adrover, Mariya Nedelcheva, Rareş-Lucian Niculescu, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pilar Ayuso, Sylvie Goulard, Marian Harkin, Sandra Kalniete, Giovanni La Via, Astrid Lulling, Maria do Céu Patrão Neves, Artur Zasada, Milan Zver

13.4.2011

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Cătălin Sorin Ivan

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Den fleråriga budgetramens struktur och varaktighet

1.  Europaparlamentet konstaterar att små rubriker, till exempel rubrik 3b i den nuvarande fleråriga budgetramen, gör det svårare att omfördela medel mellan programmen. Små rubriker och underrubriker bör därför ses över i nästa fleråriga budgetram.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att hitta den rätta balansen mellan förutsebarhet och flexibilitet för fleråriga utgifter. Detta mål skulle kunna uppnås med en flerårig budgetram på sju år. Parlamentet anser att en flerårig budgetram på fem plus fem år också skulle kunna vara tillräcklig, om den omfattade en genomgripande halvtidsöversyn där parlamentet involverades fullt ut.

Europeiskt mervärde: generellt sett

3.  Europaparlamentet påpekar att de nuvarande finansieringsprogrammen för utbildning, ungdom, media och kultur skapar ett europeiskt mervärde genom att resurser används gemensamt och samarbetet stärks. Parlamentet understryker att dessa program stärker EU:s ekonomi och noterar att de har utarbetats utifrån de berörda sektorernas behov, har en hög genomförandegrad och leder till märkbara hävstångs- och spridningseffekter.

4.  Europaparlamentet påminner om att ett av de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin är att minska andelen ungdomar som slutar skolan i förtid till högst 10 procent och att öka andelen yngre personer med högskoleexamen eller adekvat yrkesutbildning till minst 40 procent. Parlamentet oroas av att det fortfarande inte finns några nationella program för att uppnå målen och understryker att utbildning och rörlighet bland ungdomar, och även i vuxenutbildningen och yrkesutbildningen, är nödvändigt för att skapa och bevara arbetstillfällen och minska fattigdomen. Därför är detta väsentligt både för ekonomins återhämtning på kort sikt och för unionens tillväxt och produktivitet på längre sikt. Parlamentet påminner om att arbetslösheten i EU bland ungdomar under 25 år för närvarande ligger på nästan 20 procent. EU:s politiska initiativ i samarbete med medlemsstaterna har bidragit till att modernisera medlemsstaternas utbildningspolitik och utbildningsinstitutioner.

5.  Europaparlamentet understryker att utbildning, rörlighet och investeringar i forskning och utveckling är viktiga hörnstenar för innovation, sysselsättning och ekonomisk tillväxt i Europa.

6.  Europaparlamentet anser att EU-program har stor betydelse när det gäller att styra nationell politik i den riktning som man enats om på mellanstatlig nivå, liksom i riktning mot målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet upprepar att EU:s politiska initiativ har bidragit till att modernisera medlemsstaternas utbildningspolitik och utbildningsinstitutioner.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av de kulturella, utbildningsrelaterade, kreativa och medierelaterade sektorerna, som utgör viktiga delar av den ekonomiska värdekedjan, för att nå målen i Europa 2020-strategin vad gäller sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. Utöver deras direkta bidrag till BNP ger de kreativa och kulturella sektorerna även upphov till positiva spridningseffekter på andra sektorer i ekonomin, till exempel turism, företagande och digital teknik. Parlamentet anser att EU:s politiska initiativ och program på dessa områden har ett påvisbart europeiskt mervärde.

Europeiskt mervärde: enskilda program

Livslångt lärande

8.  Europaparlamentet konstaterar att programmet för livslångt lärande i bred bemärkelse bidrar till EU-medborgarnas individuella utveckling, eftersom utbytesprogram organiseras på EU-nivå och samverkan därmed maximeras. Medlemsstaterna skulle inte kunna finansiera liknande åtgärder utan stöd och programmet underlättar därför alla EU-medborgares möjligheter till rörlighet i utbildningssyfte. Parlamentet noterar att internationell erfarenhet och flerspråkighet värdesätts alltmer på arbetsmarknaderna och är därför övertygat om att utlandsstudier ökar möjligheterna att få arbete.

9.  Europaparlamentet konstaterar att programmets delprogram ”Erasmus” har en genomförandegrad på nästan 100 procent. Parlamentet påminner om de väl dokumenterade bevisen för att Erasmus i hög grad underlättar studier utomlands och ger en större bredd i kompetensen vilket i sin tur väsentligt förbättrar utsikterna till anställning för de studenter som deltar i programmet och därmed är ett avgörande bidrag till den europeiska konkurrenskraften.

10. Europaparlamentet konstaterar att delprogrammen Comenius, Leonardo da Vinci och Grundtvig främjar partnerskap och utbyte av bästa praxis i hela EU, och på så vis hjälper både lärare och elever att skaffa sig ny kompetens. Parlamentet är medvetet om att de på så sätt hjälper skolor, vuxenutbildning och yrkesutbildning till bättre förståelse för kulturell och språklig mångfald, samt förbättrar européers kompetensbas, vilket direkt bidrar till ökad konkurrenskraft i Europa. Erasmus Mundus-programmet (2009–2013) har på ett bra sätt lyckats upprätta partnerskap med universitet utanför EU och framhäva de unika egenskaperna som högre utbildning i EU har och som gör att den kan dra till sig begåvade unga människor i syfte att öka EU:s globala konkurrenskraft.

11. Europaparlamentet understryker att det är av sociokulturell och ekonomisk vikt att utbildningen internationaliseras. Parlamentet medger att europeiska universitet förlorar mark som spetsforskningscentra, och att man bör vidta åtgärder för att attrahera toppförmågor från länder utanför EU. Parlamentet insisterar på att kommissionen verkar för gränsöverskridande rörlighet för forskare, studerande och lärare, såväl inom som utanför EU.

Kultur 2007

12. Europaparlamentet konstaterar att Kultur 2007-programmet spelar en unik roll för att främja gränsöverskridande och EU-omfattande samarbete på kulturområdet genom att rörlighet och EU:s kulturella och språkliga mångfald gynnas. Parlamentet påminner om dess betydande ekonomiska spridningseffekter. Parlamentet understryker kulturens övergripande karaktär och framhåller att den är ett mycket viktigt inslag i unionens yttre förbindelser.

13. Europaparlamentet framhåller att programmet når en bred allmänhet och spelar en särskild roll i utvecklingen av en medborgarskapsanda och av social delaktighet. Programmet ligger därför helt i linje med den europeiska integrationsprocessen.

14. Europaparlamentet noterar att det i programmet råder stor variation mellan de många olika typerna av stödmottagare och åtgärder, vilket är en av faktorerna bakom det framgångsrika genomförandet.

Aktiv ungdom

15. Europaparlamentet påminner om att Lissabonfördraget uppmuntrar ungdomars deltagande i det demokratiska livet i EU. Parlamentet anser att programmet ”Aktiv ungdom” bidrar till detta och stärker EU:s förnyade ungdomsstrategi (2010–2018).

Ett Europa för medborgarna

16. Europaparlamentet påminner om att programmet ”Ett Europa för medborgarna” främjar delaktighet i samhället genom transnationella samarbetsprojekt (till exempel vänortsverksamhet) och därmed bidrar till utvecklingen av ett aktivt europeiskt medborgarskap. Parlamentet framhåller att frivilligarbete är ett grundläggande uttryck för ett aktivt medborgarskap och för demokrati, där europeiska värden som solidaritet och icke-diskriminering tar konkret form för att på det viset bidra till en harmonisk utveckling av Europas samhälle. Parlamentet understryker betydelsen av en förnyad satsning på frivilligarbete inom ramen för programmet ”Ett Europa för medborgarna”.

Media

17. Europaparlamentet betonar att programmen ”Media” och ”Media Mundus” har spelat en viktig roll för att stärka konkurrenskraften för EU:s audiovisuella industri och för att öka antalet tittare i världen. Eftersom nationella stödmekanismer främst gäller produktionsfasen anser parlamentet att framför allt dessa program visat på stort europeiskt mervärde genom att gynna gränsöverskridande (och global) distribution av europeiska audiovisuella verk. Parlamentet insisterar därför på att dessa program behålls eller förnyas som enskilda program, vilket garanterar deras mervärde och synlighet.

18. Europaparlamentet konstaterar att digitaliseringen av sektorn är viktig för Media-programmen.

Framtida idrottsprogram

19. Europaparlamentet påminner om idrottens betydelse för hälsa, ekonomisk tillväxt och sysselsättning, turism och social integration, och att artikel 165 i EUF-fördraget ger EU nya behörigheter på detta område. Parlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Utveckling av idrottens europeiska dimension” (KOM(2011)0012) som ett första steg för att utvärdera idrottens, och i synnerhet vardagsmotionens mervärde, och fokusera på idrottens samhälls-, ekonomi- och organisationsdimension.

Budgetkonsekvenser

20. Europaparlamentet anser att man genom att avsätta tillräckliga resurser för utbildning, som är en del i Europa 2020-strategin, skulle kunna bidra avsevärt till att nå dess mål.

21. Europaparlamentet noterar att EU:s program för utbildning, ungdom, media och kultur är framgångsrika då de har en hög genomförandegrad och ger upphov till ett tydligt europeiskt mervärde som även går att mäta i ekonomiska termer genom att känslan av europeisk identitet och tillhörighet stärks. Parlamentet efterlyser tillträcklig finansiering för att signifikant öka programmens resurser.

22. Europaparlamentet efterlyser tillräckliga medel för ett ambitiöst idrottsprogram som överensstämmer med EU:s nya ansvarsområden i denna fråga.

23. Europaparlamentet betonar vikten av att maximera samverkan och multiplikatoreffekterna mellan olika delar av budgeten, i synnerhet mellan å ena sidan strukturpolitik och å andra sidan livslångt lärande och ungdoms- och kulturprojekt.

24. Europaparlamentet anser att åtgärder måste vidtas för offentligt främjande av kultur-, utbildnings-, ungdoms- och massmedieprogram.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

12.4.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Maria Badia i Cutchet, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Emma McClarkin, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Marie-Christine Vergiat, Sabine Verheyen, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Nadja Hirsch, Seán Kelly, Iosif Matula

20.4.2011

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

till särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013

över Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla

(2010/2211(INI))

Föredragande: Eva-Britt Svensson

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar särskilda utskottet för politiska utmaningar och budgetmedel för ett hållbart EU efter 2013 att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. De utmaningar som unionen och dess medborgare står inför, exempelvis den globala ekonomiska krisen, tillväxtekonomiernas snabba utveckling, övergången till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp, befolkningarnas åldrande (som hotar den sociala modellens hållbarhet), behovet av verklig jämställdhet, förflyttningen av den globala produktionen och de globala besparingarna till tillväxtekonomierna samt hoten från terrorismen och den organiserade brottsligheten, kräver ett kraftfullt ingripande från unionen och dess medlemsstater.

B.  Europa 2020-strategin bör göra det möjligt för Europa att återhämta sig från krisen och bli starkare genom sysselsättningsskapande och en smart och hållbar tillväxt som inbegriper alla. Eftersom denna strategi bygger på fem huvudmålsättningar, dvs. att stimulera sysselsättningen, skapa bättre förutsättningar för innovation, forskning och utveckling, uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration, särskilt genom minskad fattigdom och ökad jämställdhet.

C. Enligt strategin för jämställdhet mellan kvinnor och män 2010–2015 ska nästa fleråriga budgetram inbegripa stöd till genomförandet av strategins åtgärder.

Den demografiska utmaningen

1.   Europaparlamentet insisterar på att unionen måste bemöta den demografiska utmaningen. Parlamentet framhåller att den minskande andelen förvärvsarbetande och det ökande antalet pensionärer utsätter socialförsäkringssystemen och den ekonomiska konkurrenskraften för ytterligare påfrestningar och förvärrar problemen med könsrelaterad fattigdom eftersom det finns ett stort antal äldre kvinnor och stora pensionsklyftor.

2.  Europaparlamentet understryker att man måste prioritera en helhetssyn där man ser på frågan om lika möjligheter tillsammans med indikatorerna på ländernas tillväxt och som visar på sambanden mellan kvinnor, arbete, ekonomi, fertilitet och befolkningens åldrande, för att bryta den onda cirkeln mellan kvinnors förvärvsarbete, låga födelsetal, otillräcklig tillväxt och ohållbara socialförsäkringssystem.

3.  Europaparlamentet framhåller de avsevärda skillnader som finns mellan kvinnors och mäns tillgång till och möjligheter att utöva inflytande över ekonomiska strukturer på grund av att kvinnorna är dåligt företrädda i det ekonomiska beslutsfattandet, inbegripet i samband med utarbetandet av den finansiella och monetära politiken samt handelspolitiken och annan ekonomisk politik, liksom av skattesystemen och lönebestämmelser.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av jämställdhetsbudgetering som ett verktyg för god förvaltning som ökar effektiviteten och rättvisan och möjliggör god övervakning av hur budgetanslagen påverkar kvinnors och mäns ekonomiska och sociala möjligheter samt flexibilitet att omstrukturera sådana anslag som påverkar jämställdhetsarbetet negativt. Parlamentet anser att en omfattande analys av jämställdhetsfrågor på planeringsstadiet av EU-budgetförfarandet skulle göra det möjligt att på ett bättre sätt rikta resurserna på ett sätt som ökar jämställdheten och den sociala sammanhållningen.

5.  Europaparlamentet begär att små och medelstora företag och företagare – med särskild hänsyn till kvinnliga företagare, vilka statistiskt sett är mer riskbenägna men kraftigt diskriminerade när det gäller tillgången till finansiering – sätts i centrum för Europa 2020-strategin. Parlamentet efterfrågar därför ökat stöd inom nästa fleråriga budgetram till samtliga program och instrument som syftar till att främja små och medelstora företag, särskilt programmet för konkurrenskraft och innovation. Vidare understryker parlamentet behovet av bättre tillgång till finansieringsinstrument, utan någon åtskillnad mellan könen, och av att dessa instrument anpassas till de små och medelstora företagens behov, bland annat genom en utökning och breddning av garantiinstrumenten inom programmet för konkurrenskraft och innovation och av finansieringsinstrumentet för riskdelning inom ramprogrammet för forskning.

6.  Europaparlamentet pekar på vikten av att ge tillräcklig finansiering åt program för utbildning, rörlighet, främjande av jämställdhet och livslångt lärande, eftersom det skulle utgöra ett viktigt bidrag till kampen mot arbetslöshet och till uppnåendet av Europa 2020-målet om 75-procentig sysselsättning. Parlamentet framhåller att det för att detta mål ska kunna uppnås krävs inte bara lägre arbetslöshet, utan även att många av dem som inte förvärvsarbetar, varav flertalet är kvinnor, kommer in på arbetsmarknaden.

7.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhetsintegrering kan göra politiken för att skapa tillväxt och sysselsättning effektivare, eftersom jämställdhetsaspekten ofta har åsidosatts och kvinnors bidrag och problem därför inte ägnats tillräcklig uppmärksamhet.

8.  Europaparlamentet anser att flaggskeppsinitiativet för ny kompetens och nya arbetstillfällen bör inriktas mer på ungdomar, personer som hoppar av skolan i förtid, ensamstående mödrar, äldre, missgynnade och funktionshindrade personer samt invandrare. Parlamentet betonar att Europeiska socialfonden bör tillhandahålla tillräckliga medel för åtgärder som syftar till att förbättra tillträdet till arbetsmarknaden samt bekämpa arbetslöshet och socialt utanförskap.

9.  Europaparlamentet anser att man i den europeiska investeringsplanen för sysselsättning, miljö och innovation måste inbegripa specifika åtgärder för att höja unga kvinnors tekniska och naturvetenskapliga kompetens i syfte att förbättra deras kvalifikationer och sysselsättningsmöjligheter, särskilt inom strategiska tillväxtsektorer, där de är underrepresenterade.

10. Europaparlamentet konstaterar att EU:s ekonomiska, kulturella och sociala tillväxt endast kan blomstra i en stabil, laglig och trygg miljö där de medborgerliga friheterna skyddas och där man främjar jämställdhet och lika möjligheter. Parlamentet anser därför att en effektiv inrikespolitik är en förutsättning för ekonomisk återhämtning och en viktig del av ett större politiskt och strategiskt sammanhang och understryker inrikespolitikens betydelse för unionens yttre dimension.

11. Europaparlamentet betonar att inbegripandet av jämställdhetsstrategier och verktyg för jämställdhetsintegrering måste stärkas och effektiviseras under nästa programplaneringsperiod.

12. Europaparlamentet betonar att EU:s utrikespolitik bör vara baserad på unionens grundläggande principer och värderingar, det vill säga demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen samt främjande av jämställdhet. Parlamentet upprepar behovet av att förse unionen med tillräckliga och riktade medel för att främja dessa värderingar runt om i världen.

13. Europaparlamentet upprepar att förebyggande och hantering av kriser är prioriterade frågor för EU. Parlamentet betonar därför behovet av att säkerställa effektiva instrument med tillräcklig finansiering i detta avseende. Vidare anser parlamentet att det nuvarande stabiliseringsinstrumentet fortfarande är ett viktigt medel för snabba reaktioner från EU:s sida i krissituationer, men att mer tonvikt bör läggas vid mer långsiktiga förebyggande åtgärder, närmare bestämt via mer lyhörda geografiska program och jämställdhetsprogram.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta aktiva åtgärder via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att främja kvinnors sysselsättning på landsbygden.

15. Europaparlamentet understryker att man måste öka budgetanslagen för Europeiska socialfonden i syfte att tillhandahålla tillräckliga resurser för åtgärder som syftar till att förbättra utbildningen och yrkesutbildningen med målet att öka tillträdet till arbetsmarknaden och bekämpa arbetslösheten samt åtgärder och verksamheter inom ramen för strategin för social integration och flaggskeppsinitiativet Europa 2020 för att bekämpa fattigdom och social utestängning till förmån för missgynnade och utsatta personer, särskilt kvinnor, bland annat de med otrygga anställningsavtal.

16. Europaparlamentet föreslår därför följande struktur för nästa fleråriga budgetram:

1.  Smart och hållbar tillväxt för alla (EU 2020-strategin)

1a. Kunskap för tillväxt och sysselsättning

Inbegripet politik som rör forskning och innovation, utbildning och livslångt lärande, den inre marknaden och sociala frågor.

1b. Hållbar utveckling

Inbegripet politik som rör jordbruk, fiske, miljö, klimatförändringar, energi och transport

1c. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning

Inbegripet sammanhållningspolitik (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning).

2.  Medborgarskap

Inbegripet politik som rör kultur, ungdomsfrågor, jämställdhet, kommunikation och frihet, säkerhet och rättvisa.

3.  Europa i världen

Inbegripet utrikes-, grannskaps- och utvecklingspolitik.

4.  Finansiell styrning

Ingripet en koppling till den europeiska stabiliseringsmekanismen.

5.  Administration.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

20.4.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

26

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Marije Cornelissen, Silvia Costa, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Zita Gurmai, Mary Honeyball, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Constance Le Grip, Barbara Matera, Elisabeth Morin-Chartier, Angelika Niebler, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Raül Romeva i Rueda, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Eva-Britt Svensson, Marc Tarabella, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Anne Delvaux, Christa Klaß, Katarína Neveďalová, Rovana Plumb

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.5.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

5

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Thijs Berman, Reimer Böge, José Bové, Michel Dantin, Isabelle Durant, Bas Eickhout, Frank Engel, Hynek Fajmon, Göran Färm, José Manuel Fernandes, José Manuel García-Margallo y Marfil, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Gerben-Jan Gerbrandy, Ivars Godmanis, Kinga Göncz, Jutta Haug, Gunnar Hökmark, Cătălin Sorin Ivan, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Jürgen Klute, Giovanni La Via, Marian-Jean Marinescu, Mario Mauro, Jan Olbrycht, Marit Paulsen, Markus Pieper, Miguel Portas, Czesław Adam Siekierski, Georgios Stavrakakis, László Surján, Konrad Szymański

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Sophie Auconie, Andrea Cozzolino, Frédéric Daerden, James Elles, Derk Jan Eppink, Robert Goebbels, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ioannis Kasoulides, Constanze Angela Krehl, Riikka Manner, Barbara Matera, Elisabeth Schroedter, Theodor Dumitru Stolojan, Giommaria Uggias, Vladimir Urutchev, Derek Vaughan, Joachim Zeller, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Mário David, Jolanta Emilia Hibner, Carlos José Iturgaiz Angulo, Seán Kelly, Hans-Peter Mayer, Georgios Papanikolaou, Jutta Steinruck, Patrice Tirolien, Graham Watson, Pablo Zalba Bidegain

(1)

EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(2)

EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 214.

(3)

EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2010)0225.

(5)

KOM(2011)0012.

(6)

Rådets beslut 11665/1/10 av den 20 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta.

(7)

EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 95.

(8)

2013 års nivå: 1,06 procent av BNI. 2013 års nivå + fem procent: 1,11 procent av BNI. Båda i åtagandebemyndiganden i 2013 års fasta priser. Dessa siffror baseras på antagandet av en sjuårig flerårig budgetram med följande uppskattningar och prognoser från kommissionen:

–         GD BUDG:s prognos från maj 2011 om 2012 års BNI: 13 130 916,3 miljoner EUR (2012 års priser),

–         GD ECFIN:s uppskattning från januari 2011 av en nominell BNI-tillväxt på 1,4 procent för 2011-2013 och 1,5 procent för 2014-2020.

NB: Siffrorna kan komma att ändras efter ändringar i kommissionens uppskattningar och prognoser samt efter referensår och den typ av priser som används (löpande eller fasta).

(9)

1,23 procent av medlemsstaternas totala BNI i betalningsbemyndiganden och 1,29 procent i åtagandebemyndiganden.

(10)

Skrivelse av den 8 december 2010 från premiärminister Yves Leterme till talman Jerzy Buzek.

(11)

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2010 “Mot en ny energistrategi för Europa 2011­2020, P7_TA-PROV(2010)0441.

(12)

Europaparlamentets resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020, P7_TA-PROV(2010)0223.

(13)

EUT C 117 E 6.5.2010, s. 38.

Senaste uppdatering: 7 juni 2011Rättsligt meddelande