Förfarande : 2010/2306(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0366/2011

Ingivna texter :

A7-0366/2011

Debatter :

Omröstningar :

PV 16/11/2011 - 6.11
CRE 16/11/2011 - 6.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0506

BETÄNKANDE     
PDF 243kDOC 163k
19 oktober 2011
PE 467.003v02-00 A7-0366/2011

om europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern

(2010/2306(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Piotr Borys

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern

(2010/2306(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster)(1),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007)(2),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher(3),

–       med beaktande av kommissionens rekommendation av den 24 augusti 2006 ”Kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande”(4),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2006 om digitalisering av och elektronisk tillgång till kulturellt material samt digitalt bevarande(5),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 18 och 19 november 2010 om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala tidsåldern(6),

–       med beaktande av kommissionens meddelande om bedömningskriterier för statligt stöd i kommissionens meddelande om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion (filmmeddelandet) av den 26 september 2001(7),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 2 juli 2010 om utmaningar för det europeiska filmarvet i den analoga och den digitala tidsåldern (andra genomföranderapporten i rekommendationen om filmarvet) (SEK(2010)0853),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa (KOM(2010)0245),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 september 2010 om möjligheter och utmaningar för europeisk film i den digitala tidsåldern (KOM(2010)0487),

–       med beaktande av kommissionens grönbok av den 27 april 2010 ”Att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn” (KOM(2010)0183),

–       med beaktande av kommissionens grönbok av den 13 juli 2011 ”Distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad” (KOM(2011)0427),

–       med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2002 om vissa rättsliga aspekter på biofilm och annan audiovisuell produktion(8),

–       med beaktande av sin resolution av den 13 november 2001 om en bättre spridning av europeiska filmer på den inre marknaden och i kandidatländerna(9),

–       med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(10),

–       med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 2 april 2011 om europeisk film i den digitala tidsåldern(11),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn(12),

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0366/2011), och av följande skäl:

A.     Kultur är en grundläggande förutsättning för europeiska identiteter och gemensamma värden.

B.     Kulturen står i centrum för dagens debatter om identitet, social sammanhållning och utvecklingen av en kunskapsbaserad ekonomi, vilket påpekas i Unescos allmänna förklaring om kulturell mångfald från 2001.

C.     Var och en har rätt att delta i det gemensamma kulturlivet och att uppskatta konst. Filmkonsten för folken närmare varandra genom att låta dem dela samma mänskliga erfarenheter och bidrar till utformningen av en europeisk identitet.

D.     Investeringar i kultur för med sig långsiktiga, icke-materiella och generationsöverskridande resultat genom att de formar en europeisk identitet.

E.     Den europeiska audiovisuella sektorn, inbegripet biograffilm, utgör en viktig del av EU:s ekonomi och borde vara mer konkurrenskraftig på global nivå.

F.     Europeisk film är en viktig del av kulturen, som främjar dialog och förståelse och som förkroppsligar och visar upp europeiska värderingar inom och utanför EU, och den spelar en viktig roll för att bevara och stödja kulturell och språklig mångfald.

G.     Den europeiska biograffilmen bör stärka den territoriella och sociala integriteten.

H.     Den digitala tidsåldern medför nya möjligheter för den audiovisuella sektorn, särskilt i filmindustrin genom effektivare distribution, visning och tillgänglighet för filmerna och genom en bättre ljud- och bildkvalitet för den europeiska publiken. Samtidigt ger den även upphov till en del svåra utmaningar för den europeiska biograffilmen under omställningen till digital teknik, särskilt på det finansiella planet.

I.      Den digitala tekniken bidrar därför till förverkligandet av europeiska och nationella mål för de europeiska verkens spridning och tillgänglighet och även till den sociala sammanhållningen.

J.      Den digitala biograftekniken möjliggör en flexibel planering av säljfrämjande åtgärder samt ändringar i materialet i sista minuten.

K.     Den första fasen av den europeiska filmens digitalisering har gett blandade resultat.

L.     Den senaste generationens digitala utrustning är runt 25–30 procent billigare än den förra modellen och är nu mer överkomlig för både europeiska biografer och finansieringsprogram.

M.    Alla biografer har inte samma förmåga att klara av den utmaning som den digitala omställningen innebär.

N.     En fullständig digitalisering av den europeiska filmindustrin och dess biograffilmer måste genomföras skyndsamt för att inte tillgången till kulturell mångfald och utbudet av multipla plattformar ska begränsas, och digitaliseringen bör stödjas på europeisk och nationell nivå.

O.     Oberoende biografer och profilbiografer är en del av Europas unika biografnätverk, och deras varierade utbud lockar en publik som söker annat än kommersiella mainstreamfilmer.

P.     Den oro som uttryckts av sammanslutningar av profilbiografer, som föreslagit särskilda prioriterade åtgärder som ska främja produktionen och distributionen av europeisk oberoende film, bör tas på allvar.

Q.     Lokala och regionala regeringsorgan är viktiga enheter för att försvara och främja det europeiska kulturarvet, särskilt när det gäller digitalisering av filmer och biografer, och är därför centrala medspelare i digitaliseringsprocessen.

R.     Biografer är betydelsefulla för möjligheterna att leva och umgås i historiska stadskärnor och i förorter och för vitaliseringen av stadsområden.

S.     Att europeiska filmer når framgång i Europa är en nödvändighet för den internationella distributionen och gör det möjligt att uppnå ekonomiska mål, samtidigt som det innebär en form av kultursamarbete och kulturdiplomati som gör att inte bara själva filmerna utan även Europas olika kulturer kan spridas till tredjeländer.

T.     Den digitala omställningen bör ske så snabbt som möjligt för att undvika dubbla produktions- och distributionskostnader.

U.     Den europeiska filmindustrin är för närvarande fragmenterad och följer nationella och språkliga gränser, och filmer görs i första hand för och konsumeras av publiken i hemlandet.

Nuläget

1.      Europaparlamentet betonar den europeiska filmens betydande bidrag till investeringar i digital teknik, innovation, tillväxt och arbetstillfällen.

2.      Europaparlamentet påpekar att det under 2010 såldes närmare en miljard biobiljetter i EU och att detta visar på filmens fortsatta popularitet och enorma potential inom ekonomi, tillväxt och sysselsättning.

3.      Europaparlamentet anser att den europeiska biograffilmen blir allt viktigare för ekonomin med tanke på att den står för över 30 000 arbetstillfällen.

4.      Europaparlamentet framhåller att den europeiska biograffilmen, utöver den ekonomiska dynamik som den konstnärliga sektorn bidrar med inom EU, har en särskilt viktig kulturell och social dimension och är en viktig faktor i Europas kulturella utveckling och identitet.

5.      Europaparlamentet konstaterar att den europeiska biografmarknaden är mycket fragmenterad och diversifierad och att det stora flertalet biografer bara har en eller två salonger.

6.      Europaparlamentet konstaterar att de flesta digitaliserade biografer är multiplexbiografer.

7.      Europaparlamentet konstaterar att det i Europa råder en geografisk obalans i medborgarnas tillgång till biografer och filmer, framför allt i Östeuropa och på landsbygden.

8.      Europaparlamentet framhåller att biografernas sociala och kulturella roll är viktig och måste bevaras, i synnerhet på landsbygden och i avlägsna områden.

9.      Europaparlamentet konstaterar att den europeiska filmindustrins potential ständigt växer men att de europeiska produktionernas andel av de filmer som visas på biograferna successivt måste öka.

10.    Europaparlamentet påpekar att kommersiella och icke-kommersiella småbiografer i hög grad bidrar till att bevara kulturarvet genom att inbegripa europeiska produktioner i sina program.

11.    Europaparlamentet konstaterar att utbudet av biografer är statt i förändring. Antalet multiplexbiografer ökar, medan salongerna på mindre orter och i historiska stadskärnor blir allt färre.

12.    Europaparlamentet anser att biografbeståndet inom EU måste bevaras i sin mångfald.

13.    Europaparlamentet konstaterar att den dominerande ställning som vissa kassamagneter bland filmerna har bidrar till att hota både mångfalden i Europas filmutbud och biografernas frihet att välja sin repertoar, och därför finns det anledning att befara en oåterkallelig marknadskoncentration inom filmbranschen.

14.    Europaparlamentet betonar därför att man vid digitaliseringen måste upprätthålla landsbygdsområdenas och städernas kulturinrättningar och breda programutbud i alla EU-medlemsstater och att övergången till digital teknik inte får leda till att mindre biografer och profilbiografer måste stängas till förmån för multiplexbiografer.

15.    Europaparlamentet framhåller att digitalisering möjliggör en billigare distribution av kulturellt innehåll inom hela den inre marknaden och säkerställer konkurrenskraften och mångfalden hos europeisk film.

16.    Europaparlamentet konstaterar att det finns ett allt större tryck på att alla filmer ska vara kompatibla med digital visning, och vissa europeiska biografer har redan blivit 100 procent digitala.

17.    Europaparlamentet är oroat över att många självständiga biografers existens hotas av de höga kostnader som digitaliseringen medför och av konkurrensen från biografer som företrädesvis visar amerikanska produktioner.

18.    Europaparlamentet anser att den oberoende distributionen har svårt att klara de dubbla kostnader som krävs under omställningsperioden, vilket får återverkningar inom hela filmindustrin.

19.    Europaparlamentet konstaterar att licensiering som gäller på flera territorier eller en alleuropeisk licensiering krävs för att frigöra potentialen hos marknaderna för filmdistribution på internet, främja spridningen av europeiska filmer, förbättra konsumenternas tillgång till dem samt göra dem tillgängliga på beställvideoplattformar.

20.    Europaparlamentet konstaterar att det finns ett antal EU-program som har potential att stödja filmindustrins övergång till den digitala tidsåldern, exempelvis Mediaprogrammet.

21.    Europaparlamentet anser att de otillräckliga anslagen till filmkonsten i Europa tar sig uttryck i att det inte görs tillräckligt för att främja denna filmkonst på det internationella planet.

22.    Europaparlamentet betonar att alla nivåer i produktionskedjan är viktiga vid filmproduktion och att samtliga dessa nivåer måste stödjas.

23.    Europaparlamentet anser att multimedierna är på väg att undantränga andra medier, vilket gör att det behövs utbildning i mottagning av dem.

Möjligheter och utmaningar

24.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ekonomiskt stödja en fullständig digitalisering av utrustningen i EU:s biografer och inrätta europeiska och nationella program för att stödja en så snabb omställning som möjligt till digital teknik och främja spridningen av europeisk film i en audiovisuell miljö som är mycket konkurrensutsatt på det globala planet.

25.    Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att programmen flexibelt måste anpassas till det praktiska livets krav.

26.    Europaparlamentet framhåller att digital biografteknik bör syfta till att ge bättre bild- och ljudkvalitet (när upplösning på minst 2K införs) för att öka möjligheterna till mer diversifierad och flexibel planering av direkt- eller efterhandssändningar och av program inom utbildning, kultur och idrott och göra det möjligt att använda ett stort utbud av innovativ teknik som kommer att fortsätta att locka ny publik i framtiden.  

27.    Europaparlamentet framhåller den stora betydelsen av att stödja och främja EU-produktioner och konstaterar att EU i hög grad bidrar till digital kreativitet och innovation, såsom 3D.

28.    Europaparlamentet anser att digitalisering av biografer visserligen är en viktig prioritering men att man bör eftersträva en konsekvent teknisk utveckling, eftersom det på medellång och lång sikt kan bli nödvändigt med en fortsatt anpassning till nya visningsformat.

29.    Europaparlamentet erinrar om att Europas omställning till digital biograffilm bör syfta till att skapa nya distributionsmöjligheter för europeisk film, bevara mångfalden i den europeiska produktionen och öka dess tillgänglighet bland européerna.

30.    Europaparlamentet understryker att beställvideotjänster kan göra det möjligt för europeiska filmbolag att nå ut till en vidare publik.

31.    Europaparlamentet konstaterar att skapande och innovation är av allmänintresse, och kräver därför att investeringar i olika program gynnas och stöds för att utbudet av högkvalitativt kulturinnehåll inom nätverken ska vitaliseras.

32.    Europaparlamentet uppmanar med kraft små och oberoende biografer att dra full nytta av sin kommersiella potential genom produktdiversifiering för att skapa ett mervärde åt sina tjänster och ta till vara sin nischmarknad.

33.    Europaparlamentet anser att digitaliseringen är ett utmärkt tillfälle att främja förekomsten av officiella regionalspråk på biografer liksom inlärningen av främmande språk.

Hot

34.    Europaparlamentet är medvetet om att de höga kostnaderna för digitalisering, som på lång sikt kommer att ge kommersiella fördelar, trots allt kan innebära en stor börda för många små och oberoende biografer och profilbiografer som satsar på annat än mainstreamfilmer och som visar en stor andel europeiska filmer.

35.    Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att små och oberoende biografer och profilbiografer som står inför eller försöker undvika nedläggning behöver särskilt och prioriterat stöd.

36.    Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå särskilda stödåtgärder för dessa biografer.

37.    Europaparlamentet konstaterar att biograferna bär den tyngsta kostnadsbördan för den digitala omställningen. Eftersom det handlar om att anlägga viktig infrastruktur för medborgarna så att de kan få tillgång till bättre kulturtjänster, oavsett var de bor, är det särskilt viktigt med offentligt stöd till små och oberoende biografer.

38.    Europaparlamentet konstaterar att biografer är ställen där människor träffas och utbyter åsikter. Nedläggningen av små och oberoende biografer, särskilt i småstäder och mindre utvecklade regioner, begränsar därför tillgången till europeiska kulturtillgångar, kultur och kulturdialog.

39.    Europaparlamentet betonar att problemen för mindre biografer framför allt återfinns på landsbygden, där biografer kan spela en särskilt stark social roll som träffpunkter.

40.    Europaparlamentet framhåller den svåra situationen för mindre stadsbiografer som i egenskap av profilbiografer bidrar till att kulturarvet bevaras.

41.    Europaparlamentet inser att digitaliseringen av små och oberoende biografer måste slutföras så snart som möjligt för att dessa fortsatt ska kunna stå öppna för filmer, kulturell mångfald och publik.

42.    Europaparlamentet framhåller det hot som upphovsrättsbrott och olaglig nedladdning utgör mot filmindustrin. Parlamentet kräver att medlemsstaterna säkerställer fullgott skydd för de immateriella rättigheterna.

43.    Europaparlamentet konstaterar vidare att filmverkens kvalitet och respekten för upphovsmannens ideella rättigheter hotas av metalliska filmdukar som skapar avsevärda skillnader i ljusstyrka över bilden. Eftersom metalliska filmdukar är avsedda för 3D-format rekommenderar parlamentet att de undviks för visning av 2D-filmer, så att upphovsmännens ideella rättigheter respekteras och tittarnas kvalitetsupplevelse förblir intakt.

44.    Europaparlamentet påpekar att den europeiska filmindustrin har problem med spridning och distribution av sina filmer, särskilt lågbudgetfilmerna. Många produktioner når endast den nationella marknaden och visas sällan internationellt, något som hindrar dem från att nå ut till en bredare publik över Europa och hela världen.

45.    Europaparlamentet varnar för att det i dag råder brist på lämplig utbildning för biografmaskinister i att hantera digital biografutrustning och anpassa den till varje specifik film för att respektera verkets kvalitet.

46.    Europaparlamentet inser att digitaliseringen av audiovisuell produktion och distribution ställer institutioner som värnar om filmarvet inför nya utmaningar i arbetet med att samla in, ta till vara och bevara det europeiska filmarvet.

Interoperabilitet, standardisering och arkivering

47.    Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa interoperabiliteten hos digitala projektionssystem och projektionsmaterial samt andra enheter, eftersom de behövs just för små och medelstora biografer som rättar sig efter de ekonomiska ramvillkoren för den europeiska biografmarknaden och därigenom bevarar mångfalden av biografer och filmer.

48.    Europaparlamentet betonar att man vid digitaliseringen av biograferna måste se till att den i möjligaste mån sker teknikneutralt.

49.    Europaparlamentet rekommenderar att systemen för produktion, distribution och filmvisning standardiseras enligt ISO-standarder.

50.    Europaparlamentet anser emellertid att digitaliseringen av biografer, i det särskilda fallet med digital visning, inte under några omständigheter får leda till att en enda standard fastställs.

51.    Europaparlamentet konstaterar att detta inte heller skulle vara ändamålsenligt med hänsyn till genomgripande tekniska innovationer såsom projektionssystem med laserteknik.

52.    Europaparlamentet understryker vikten av att standardisera upplösningssystemet 2K, som gör det möjligt att visa film i 3D, HDTV samt Blu-Ray och som även kan användas för beställvideotjänster.

53.    Europaparlamentet gläds därför åt att det genom 2K-standarden har utvecklats en enhetlig, öppen, kompatibel och världsomspännande ISO-standard för digital visning som tar hänsyn till de europeiska biografernas specifika behov.

54.    Europaparlamentet uppmanar europeiska och nationella standardiseringsorgan att främja användningen av denna standard i avsett syfte.

55.    Europaparlamentet välkomnar att kommissionen enligt sitt arbetsprogram för standardisering på området industriell innovation för perioden 2010–2013 har för avsikt att senast 2013 fastställa frivilliga standarder för deponering av film i arkiv, för bevarande av film och för 3D-visning.

56.    Europaparlamentet anser att det fortsatt bör vara möjligt att finansiera mindre dyra projektorer, som med fördel kan användas på ställen där alternativa verk visas och som dessutom kan gynna specialfilmer som dokumentärer och filmer på främmande språk.

57.    Europaparlamentet medger att det visserligen är tekniskt lättare att arkivera filmer när de överförs i digital form eller produceras digitalt från början men att detta i framtiden, med hänsyn både till standarderna och till upphovsrättsliga frågor, kommer att föra med sig flera utmaningar.

58.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att anta lagstiftning som säkerställer att audiovisuella verk, som längre fram kan bli början till ett europeiskt multimediebibliotek och ett viktigt verktyg för att skydda och främja det nationella kulturarvet, digitaliseras, samlas in med hjälp av obligatoriska system för arkivexemplar, katalogiseras, bevaras och sprids för kulturella, pedagogiska och vetenskapliga ändamål, samtidigt som upphovsrätten respekteras.  

59.    Europaparlamentet rekommenderar att den digitala omställningen görs så fort som möjligt för att undvika kostnaderna för att det produceras både celluloidversioner och digitala versioner av filmer och ett dubbelt system för distribution och förevisning och så att annonsörerna samtidigt sporras att övergå från 35 mm till det digitala formatet.

60.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda det europeiska digitala biblioteket Europeana inte bara som ett digitalt bibliotek för tryckta alster utan även för det europeiska filmarvet och att utvidga Europeanas arbetsfält till att omfatta också detta.

61.    Europaparlamentet betonar att det behövs stöd för biografer och filmbibliotek som gynnar och bevarar filmarvet.

62.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inrätta obligatoriska system för arkivexemplar i digitalt format eller att anpassa de befintliga systemen till digitalt format genom att kräva arkivdeposition av en standardiserad originalkopia av digitala filmer.

Statligt stöd

63.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utformningen av system för statligt stöd under övergången till digital teknik beakta EU:s konkurrensregler så att snedvridningar i finansieringsvillkoren för digital film kan undvikas.

64.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i syfte att öka klarheten om rättsläget utarbeta tydliga riktlinjer för statligt stöd baserat på erfarenheterna från olika medlemsstater, samtidigt som medlemsstaterna bör vara fria att utforma den nationella finansieringen av film och biografer.

65.    Europaparlamentet betonar att det offentliga stödet visserligen bör vara teknikneutralt men att det samtidigt bör medföra hållbara investeringar som tar hänsyn till biografernas specifika affärsmodeller och de tekniska kraven hos distributörerna.

66.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja inhemska filmstudior och andra institutioner med kompetens på detta område, så att de övergår till att arbeta med digital teknik.

Finansieringsmodeller

67.    Europaparlamentet betonar behovet av offentliga och privata investeringar när filmen blir en del av den digitala tidsåldern.

68.    Europaparlamentet betonar att flexibel och diversifierad, offentlig och privat finansiering bör göras tillgänglig på både lokal, regional, nationell och europeisk nivå för att underlätta digitaliseringsprocessen, särskilt för att stödja små och oberoende biografer. I samband med detta är det nödvändigt att fastställa vilka prioriteringar som ska gälla på vilka nivåer och hur de olika nivåerna ska komplettera varandra, samt att ställa upp mätbara mål.

69.    Europaparlamentet understryker att de europeiska strukturfonderna är en viktig finansieringskälla för digitaliseringsprojekt och utbildningsinitiativ men att finansieringen bör öka, väntetiderna minska och ansökningarna förenklas i den nya fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020.

70.    Europaparlamentet rekommenderar att stödet från de europeiska strukturfonderna till digitaliseringsprojekt ska förutsätta att de stödmottagande biograferna förbinder sig att visa europeiska filmer.

71.    Europaparlamentet efterlyser dessutom mekanismer för att förbättra stödet via program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

72.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sprida bästa praxis i fråga om finansiering av digitaliseringen, däribland marknadsbaserade lösningar, exempelvis mindre biografer som går samman i nätverk för att kunna ingå kollektivavtal med distributörer. Kommissionen, medlemsstaterna och regionerna uppmanas att vid den offentliga finansieringen av övergången till digital teknik fokusera på biografer som inte kan täcka sina finansieringsbehov med hjälp av andra finansieringskällor och att därvidlag minimera omställningsperioden.

73.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka de konsekvenser som övergången från traditionell till digital biograffilm får för alla berörda parter. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till kostnaderna för mindre, lokala biografer och till eventuella möjligheter respektive konsekvenser för arbetsmarknaden när de utarbetar sina nationella digitaliseringsprogram.

74.    Europaparlamentet anser att biografer i glesbygder bör utrustas med digital teknik, eftersom det är sällsynt med kulturevenemang där och biograferna inte kan bära kostnaderna för den digitala omställningen.

75.    Europaparlamentet understryker att förmånliga lån från Europeiska investeringsbanken finns tillgängliga för biografer som vill genomföra digitalisering men inte har tillräckliga medel.

76.    Europaparlamentet understryker de offentlig-privata partnerskapens betydelse som ett sätt att finansiera digitaliseringen av biografer, och framhåller att dessa bör främjas.

77.    Europaparlamentet betonar att en offentligt eller privat stödd digitalisering av biografer inte får minska vare sig deras oberoende eller mångfalden i programutbudet och inte heller de europeiska filmernas marknadsandel.

78.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lösa denna knut även med hänsyn till förnyelsen av meddelandet om film.

79.    Europaparlamentet konstaterar i detta sammanhang att alla offentliga medel som anslås till digitalisering av biografer och film bör underställas samma kontroll som statligt stöd till andra sektorer.

80.    Europaparlamentet uppmuntrar till samarbete mellan biografoperatörer, lokala myndigheter, förevisningslokaler, filmklubbar/filmsällskap och filmfestivaler för att den digitala teknik som erbjuds med stöd av EU-medel bäst ska komma till sin rätt.

81.    Europaparlamentet anser att det behövs mekanismer för att samordna distributörer och biografägare och efterlyser ett förstärkt samarbete mellan mindre biografer för att minimera kostnaderna för investering i digital utrustning.

82.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna till större ekonomiska satsningar på forskning kring digital biografteknik och framför allt kring sändningskanaler för filmmaterial och metoder för kompression av materialet, så att det kan skapas ett driftskompatibelt nät med hög projektionskvalitet där det samtidigt är lättare att använda både komprimerade och dekomprimerade bilder.

83.    Europaparlamentet framhåller vikten av lämpliga investeringar i forskning, finansiering och fortbildning för personer som redan är yrkesverksamma på detta område, så att dessa personer kan anpassa sig till användningen av den nya tekniken och så att man samtidigt kan garantera social inkludering och anställningsskydd.

84.    Europaparlamentet framhåller att det behövs utbildningsprogram som är inriktade på yrkesverksamma inom den audiovisuella sektorn, så att de kan lära sig att använda digital teknik och anpassa sig till nya affärsmodeller. Parlamentet pekar på de framgångsrika initiativ som redan inletts på detta område och anser att EU måste utfästa sig att stödja och finansiera sådana program.    

Avgift för virtuella kopior (VPF)

85.    Europaparlamentet anser att den s.k. VPF-modellen för att finansiera installering av digital utrustning är lämplig för stora biografnätverk men ingen optimal lösning för små och oberoende biografer, som hämmas av sin brist på investeringsmedel, och att VPF-modellen således även kan bli till hinder för den kulturella mångfalden.

86.    Europaparlamentet framhåller att många mindre biografer, biografer på landsbygden och profilbiografer som företrädesvis visar europeisk film inte omfattas av VPF-modellen och att alternativa finansieringsmodeller, inklusive offentligt stöd, kan komma att krävas för att man ska kunna upprätthålla och stärka den kulturella mångfalden samt garantera konkurrenskraften.

87.    Europaparlamentet yrkar därför på att VPF-modellerna ska anpassas till kraven och särdragen hos oberoende biografer och profilbiografer.

88.    Europaparlamentet påpekar att det bör arbetas för sådana finansieringsmodeller som ger oberoende biografer möjlighet att få VPF-betalningar från alla distributörer. Parlamentet rekommenderar samordnade inköp för att alla biografer ska kunna dra nytta av grupptariffer.

Filmutbildning

89.    Europaparlamentet understryker att filmutbildning bidrar till utvecklingen av ett kritiskt tänkande och till ungdomars allmänna utveckling och gör att kunskap om kulturarvet kan förenas med en förståelse för ljud- och bildkonstens komplexitet.

90.    Europaparlamentet understryker att utbildning genom film, inklusive filmspråk och filmkultur, hjälper människor att få en kritisk förståelse av olika former av medier, vilket ökar och förbättrar de resurser och möjligheter som digital kompetens innebär.

91.    Europaparlamentet understryker att filmutbildning bör ge människor möjlighet att bredda sin kunskapsbas, uppskatta filmen som konstart och reflektera över vilka värden filmer förmedlar.

92.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inbegripa filmutbildning i sina nationella utbildningsprogram.

93.    Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är med filmutbildning i oberoende biografer under alla utbildningsstadier för att utveckla en publik för europeiska filmer.

94.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i filmskolor och andra motsvarande institutioner stödja utbildningsprogram om möjligheterna att spela in filmer med hjälp av digital teknik samt om produktion och distribution av filmer med hjälp av digital teknik.

95.    Europaparlamentet vill att både teknisk personal och personal i ledande ställning ska få aktuell utbildning av hög kvalitet, antingen via EU-medel eller av ansökande som med framgång ansökt om medel, för att se till att EU-bekostad digital teknik används optimalt.

96.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma och främja särskilda program och evenemang, till exempel inom ramen för filmfestivaler, för att utveckla unga européers filmfostran och smak för europeiska filmer.

Mediaprogrammet

97.    Europaparlamentet konstaterar att Mediaprogrammet har stött den europeiska audiovisuella branschen i mer än två decennier och bidragit till att utveckla, distribuera och främja europeisk film och till att utbilda biografoperatörer i den digitala tekniken.

98.    Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang José Manuel Barrosos åtagande den 18 mars 2011 om att behålla och ytterligare stärka Mediaprogrammet.

99.    Europaparlamentet betonar Mediaprogrammets betydelse i digitaliseringen av biografer och vill att man låter nuvarande budgetposter och anslag kvarstå ograverade, samt efterlyser ökade medel i nästa generation av programmet för att klara de utmaningar som den digitala tekniken för med sig.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för såväl det nya Mediaprogrammet – för perioden efter 2013 – som Europeiska regionala utvecklingsfonden öronmärka finansiering till stöd för digitalisering av biografer som visar europeisk film.

101.  Europaparlamentet erinrar om att nästa generation av programmet bör innehålla åtgärder som har stort mervärde och som bidrar till hela Europa 2020-strategin.

102.  Europaparlamentet understryker att nästa generation av Mediaprogrammet måste förses med nya initiativ för att förbättra och främja översättning, dubbning samt under- och övertextning, så att man stöder oberoende biografer som går in för europeiska filmer.

103.  Europaparlamentet erinrar om att investeringar i ny filmvisningsteknik och den digitala omställningen bör förbättra tillgängligheten för funktionshindrade, inte minst genom införande av syntolkning.

104.  Europaparlamentet yrkar därför på att det tas med ett ”digitalt delprogram” i Mediaprogrammet för att förenkla den digitala omställningen.

105.  Europaparlamentet pekar på vikten av Medias vidareutbildningsprogram, som är ett redskap för yrkesfolk i filmbranschen att höja sin kompetens och anpassa sig till ny teknik och nya produktionsmetoder.

106.  Europaparlamentet pekar på mervärdet hos Medias grundutbildningsprogram, som underlättar filmstuderandes rörlighet i Europa och leder till bättre integration inom branschen och till ökat europeiskt samarbete och fler samproduktioner. Parlamentet efterlyser ökade anslag för detta ändamål.

107.  Europaparlamentet rekommenderar att Mediaprogrammet investerar i beställvideo i sina insatser till förmån för en alleuropeisk distribution, främjar transnationellt samarbete mellan olika plattformar och belönar gränsöverskridande samarbetsinitiativ.

108.  Europaparlamentet framhåller EU-stödets mervärde, särskilt vad avser gränsöverskridande filmvisning och möjligheterna att undvika ytterligare fragmentering på den europeiska filmmarknaden.

Distributionsmodeller

109.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala tekniken har påverkat hur film distribueras till en rad olika plattformar och enheter via linjära eller icke-linjära tjänster.

110.  Europaparlamentet inser att digitaliseringsprocessen visserligen medför utgifter i början, men att den digitala infrastrukturen sedan kommer att minska distributionskostnaderna kraftigt, så att små oberoende filmdistributörer kan ge sina filmer större spridning och på det sättet nå ut till en bredare publik.

111.  Europaparlamentet inser att tillgång till höghastighetsbredband är en absolut förutsättning för att den digitala omställningen ska lyckas, eftersom bredband av detta slag möjliggör distribution av digitalt innehåll, bättre kvalitet på den digitala programvaran och många andra väsentliga funktioner. Parlamentet uppmanar därför de institutioner som vill höja kvaliteten genom att övergå till digital teknik att ta hänsyn till beroendeförhållandet mellan digital teknik och bredband.

112.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala tekniken lett till en snabb utveckling av kortfilmer och video och att den digitala tekniken medger nya distributionsmönster och flexibla lanseringar, exempelvis möjligheten att lansera en film på en rad olika plattformar kort efter biopremiären.

113.  Europaparlamentet anser vidare att det så kallade releasefönstret för när filmer får visas endast på biografer bör finnas kvar för att skydda mångfalden i filmutbudet.

114.  Europaparlamentet framhåller att en av de svaga punkterna i digitaliseringen är förseningen bland distributörerna, särskilt de oberoende, som inte får tillräckligt med stöd för att distribuera digitalt.

115.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fokusera på ekonomiskt stöd till distributionen.

116.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-institutionerna att genomföra förberedande åtgärder och pilotprojekt för att prova ut nya affärsmodeller som skulle kunna förbättra spridningen av europeiska audiovisuella verk.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en strategi för att inrätta ett nät av digitala biografer med filmateljéer, biografer med både en och flera salonger samt anläggningar för live-projektion genom att använda alla sändningskanaler, även per satellit.

118.  Europaparlamentet understryker att man måste låta utvecklingen av nya internetmetoder åtföljas på europeisk nivå av att de audiovisuella verkens upphovsmän får skälig ersättning som står i proportion till de intäkter dessa nya format och tjänster ger upphov till.

Främjande av europeisk biograffilm

119.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att säkerställa bredast möjliga utbud av europeisk film i biografernas visningsprogram för att förbättra spridningen och marknadsföringen av filmerna i hela EU och ge EU-medborgarna möjlighet att uppskatta filmernas rikedom och mångfald via så många olika plattformar som möjligt.

120.  Europaparlamentet gör gällande att europeiska samproduktioner behöver främjas och stödjas och att ett ökat antal sådana produktioner kan leda till att europeisk film vinner vidare spridning i vår världsdel.

121.  Europaparlamentet stöder verksamheten inom sådana biografnät som Europa Cinemas, som främjar europeisk film runtom i världen genom att ge ekonomiskt och operativt stöd till sådana biografer som visar ett stort antal europeiska filmer.

122.  Europaparlamentet inser betydelsen av att stödja oberoende biografer som satsar på europeisk film (såsom medlemmarna av Europa Cinemas), för att deras europeiska repertoarpolitik och deras mångfald och konkurrenskraft på marknaden ska accentueras.

123.  Europaparlamentet efterlyser ett teknikneutralt stöd och vill att stödet i första hand inriktas på biografer med hög andel europeisk film samt en anspråksfull repertoar, oavsett hur stor omsättning eller publik de har.

124.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja och stödja spridningen av europeiska filmer inom sina territorier via särskilda evenemang och festivaler. Parlamentet uppmanar likaså medlemsstaterna att stödja de filmskolor som verkar på olika håll i Europa.

125.  Europaparlamentet framhåller att filmer som prisbelönas vid europeiska festivaler bör få marknadsföringsstöd som kan underlätta internationella marknadsutsläpp av beställvideotjänster och bidra till främjandet av europeisk biograffilm.

126.  Europaparlamentet framhåller Luxprisets betydelse för att främja europeiska filmer och flerspråkighet. Den vinnande filmens undertexter översätts till samtliga 23 officiella EU-språk, och priset stimulerar även samhällsdebatten mellan EU-medborgarna.

127.  Europaparlamentet rekommenderar bättre samarbete och utbyte med tredjeländer i syfte att främja europeiska produktioner på den globala marknaden, särskilt i Medelhavsområdet, uppmuntra kulturellt utbyte och dra igång nya initiativ till stöd för dialogen mellan Europa och Medelhavsområdet och den demokratiska utvecklingen i hela området, inte minst med tanke på de åtaganden som gjordes vid Europa–Medelhavskonferensen om film.

o

o        o

128.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(2)

EUT L 327, 24.11.2006, s. 12.

(3)

EUT L 323, 9.12.2005, s. 57.

(4)

EUT L 236, 31.8.2006, s. 28.

(5)

EUT C 297, 7.12.2006, s. 1.

(6)

EUT C 323, 30.11.2010, s. 15.

(7)

EUT C 31, 7.2.2009, s. 1.

(8)

EUT C 271 E, 12.11.2003, s. 176.

(9)

EGT C 140 E, 13.6.2002, s. 143.

(10)

EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.

(11)

EUT C 104, 2.4.2011, s. 31.

(12)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2011)0240.


MOTIVERING

”Europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern” är först och främst avsedd som en uppmaning att fundera över vilken funktion biograffilmen har: Vilken roll spelar den för uppkomsten och upprätthållandet av ett civilt samhälle?

Samhörigheten mellan medborgarna och deras nationella eller europeiska institutioner är bräcklig. I centrum för denna bräckliga relation står frågan om vår identitet, både som individer och som kollektiv.

Men vad innebär det att vara en europeisk medborgare i dag? Biograffilmen ger ett mycket starkt svar.

Wim Wenders hävdade att biograffilm måste betraktas som en politisk handling som syftar till att forma den europeiska själen: ”Europa har sin egen själ, förankrad i kultur. Och denna kultur ”formas” av ett instrument som är hörnstenen i vårt individuell och kollektiva medvetande, vilket i sin tur ger upphov till ett europeiskt hopp. Detta instrument har ett namn: biograffilm.” Wim Wenders ord bör vara den vägledande principen för alla försök att utforma den europeiska biograffilmens framtid.

Genom att omdefiniera filmens roll i europeisk kontext ifrågasätts i ”Europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern” den offentliga politik som förts för att stödja europeisk biograffilm.

Biograffilm bör betraktas på två olika sätt, dels som ett kulturverktyg där investeringarna ger långsiktiga immateriella resultat, dels som en viktig bransch i den europeiska industrin. Skapandet är kulturens hjärta medan industrin är dess lungor.

Utmaningar för europeisk biograffilm

Europeisk biograffilm står inför sin hittills största utmaning: att klara den moderna teknikens krav. Biograffilmens framtid är oupplösligt förknippad med den digitala tidsålderns ankomst. Modern teknik förändrar den audiovisuella sektorn, skapar utmaningar och möjligheter för produktion, distribution och tillgång till europeisk biograffilm men även vissa risker vid omställningen från analoga till digitala system. Omställningsprocessen bör genomföras snabbt och samordnas på såväl nationell som europeisk nivå. Det bör vara en skyldighet för både den offentliga och den privata sektorn att medverka i denna process.

Europeisk biograffilms potential

Europeisk biograffilm har en enorm potential. Enligt data från Europeiska audiovisuella observationsorganet finns det ungefär 30 000 biosalonger i Europeiska unionen. De flesta av dem är småbiografer som bara har en eller två salonger. Under de senaste åren har vi sett en accelererad digitalisering av biograferna som föranletts av produktionen av digitala filmer, främst från Förenta staterna, samt allmänhetens ökade efterfrågan på filmer som tillverkats med 3D-teknik.

År 2010 fanns det 8 682 biografer med digitala projektorer, vilket är mer än en fördubbling sedan 2009, då det fanns 4 129.

Den europeiska biograffilmens potential utsträcker sig även till filmproduktionen. År 2010 producerades 1 203 filmer i Europa, vilket kan jämföras med 754 filmer i Förenta staterna. Europeiska biografer sålde nästan en miljard biljetter, och europeiska filmer stod för 27 procent av marknaden. Den europeiska biografmarknaden, med all sin potential, är dock fortfarande inte integrerad, och filmdistribution inom EU är komplicerad. Tillgången till biografer är ojämnt fördelad: Det går 16 102 personer per biosalong i Västeuropa, medan antalet är 40 750 i Central- och Östeuropa.

Från analog till digital teknik

Det kan förväntas att de flesta biografer inom den närmaste framtiden kommer att vara tvungna att byta till digital teknik och att filmkopior inte längre kommer att vara tillgängliga på 35 mm-band. Den rådande situationen genererar högre kostnader för både producenter och biografägare som måste hantera två system: visning av både analoga och digitala filmer.

Det kostar mycket, upp till 2 000 euro, att tillverka en analog biograffilm, och eftersom en separat kopia måste tillverkas för varje språkversion begränsas filmdistributionens räckvidd.

Kostnaderna för att tillverka en digital kopia är lägre och ligger på ungefär 200 euro. Om biografen har tillgång till en snabb internettjänst via bredband eller en satellitanslutning blir sändningen av film billigare och snabbare. Med denna distributionsmetod är det möjligt att ha samtidiga filmpremiärer på flera språk i alla biografer. Den kan gynna oberoende film och lågbudgetfilm som för närvarande har en begränsad distribution. Digital teknik och digital distribution ger således möjlighet till utökade premiärvisningar, förenklad filmdistribution och större tillgång till europeisk biograffilm för EU-medborgarna.

Den höga kostnaden för att utrusta biografer med digitala projektorer måste framhållas. För närvarande kostar det ungefär 100 000 euro per salong. Det finns risk för att biografer som inte klarar av digitaliseringsprocessen kommer att tvingas bort från marknaden och läggas ned. Det kan begränsa tillgången till filmkultur för vissa delar av samhället, framför allt landsbygdsområden och mindre utvecklade områden, som främst har små och oberoende biografer. Deras nedläggning kan göra det svårt att popularisera kulturen och kan även få konsekvenser för sysselsättningen.

Vid omställningen av de europeiska biograferna måste man ta hänsyn till den fortlöpande tekniska utvecklingen. På lång sikt kan det innebära att man blir tvungen att växla till nästa nya format. Med dagens upplösningar på 2K och 4K kan publiken se film i 3D. Den europeiska sektorn för produktion av 3D-film har stora utvecklingsmöjligheter. På kort sikt behövs därför en standardisering av systemen för att följa ISO-standarderna på både europeisk och internationell nivå. En snabb omställning kommer att kräva att medlemsstaterna arkiverar sitt nationella filmarv på digitala medier. Digitaliserade filmarkiv kommer att tjäna forsknings- och utbildningsändamål för framtida generationer. Därför är det viktigt att stödja biografer och filmbibliotek så att det europeiska filmarvet kan föras vidare.

Digital teknik på kultur- och filmområdet öppnar en diskussion om framtiden för visningstider. Om vi accepterar att popularisering och ökad tillgänglighet för europeisk film är en bestämmande faktor, krävs det sedan flexibla modeller för en balanserad användning av linjära och icke-linjära plattformar med beaktande av skyddet av upphovsrätten.

Program som stöder europeisk biograffilm

Aktörer i alla medlemsstater bör förena sina krafter i processen för omställning från analog till digital film på både nationell nivå och EU-nivå inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Europaparlamentet bör initiera detta paradigmskifte genom att ge ett ekonomiskt bidrag.

Det är viktigt att på politisk nivå stödja olika sätt att finansiera digitaliseringen av film. Strukturfonderna är ett av de viktigaste instrumenten för finansieringen. En lämplig stödnivå bör därför ingå i den nya budgetramen för perioden 2014–2020. Det bör framhållas att stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden redan har gjort det möjligt för flera filmstudior att bättre klara digitaliseringens utmaningar. Som exempel kan nämnas biografer i den polska regionen Lillpolen, tyska Niedersachsen, centrala och norra Portugal samt regionen Alentejo.

Det är viktigt att påminna om att ett VPF-system för finansiering inrättades för att underlätta omställningen från analog till digital visning. VPF är lämpligt för stora biografkedjor och biografer med flera salonger, men inte för små och oberoende biografer. Förändringstakten och bristen på finansiering kan leda till nedläggning av små biografer som inte får stöd från VPF och som inte har råd att köpa nya digitala projektorer. I detta sammanhang krävs mekanismer för att integrera distributörer och biografägare och stödja samarbetet mellan små biografer för att sänka kostnaden för investering i digital utrustning.

Ett annat viktigt instrument är de lån till förmånlig ränta som Europeiska investeringsbanken erbjuder till biografer som saknar tillräckliga medel för digitaliseringen.

Det är viktigt att förstå betydelsen av Mediaprogrammet. Sedan det inrättades för 20 år sedan har det verkat för gynnsamma finansiella villkor för europeiska distributörer och bidragit betydligt till utvecklingen och främjandet av europeisk film. Nya inbjudningar behöver göras inom Mediaprogrammet för att förbättra och främja översättning, dubbning, undertextning och övertextning samt utbildningsprogram riktade till företrädare för den audiovisuella sektorn och filmsektorn för att anpassa deras kompetens till digital teknik.

Filmutbildning

I budgetramen för perioden 2014–2020 måste Europeiska unionens program, och särskilt Media och Media Mundus, ses över. Betoningen bör ligga på att bibehålla ett starkt ekonomiskt stöd till biograffilm och till kultur och utbildning i vidare bemärkelse. Ackulturation kan inte skiljas från utbildning.

Filmutbildning bör ge allmänheten den nödvändiga mediekompetensen och en bättre förståelse och uppskattning av det varierande utbudet av innehåll. Utbildning av medborgarna i hur man ”läser en bild” som en integrerad del av utbildningssystemet breddar kunskapen om världen, formar iakttagelse- och tankeprocessen, utvecklar fantasin och hjälper dem att lära sig filmspråket. Genom att introducera en ung tittare för filmkulturen och därmed fördjupa hans eller hennes kunskap har vi chansen att fostra en person som kommer att fortsätta att vara intresserad av värdefulla filmverk och som förstår att uppskatta dem.

Som Erwin Panofsky påpekade 1934: ”Det är filmerna som mer än någon annan enskild kraft format våra åsikter, vår smak, vårt språk, vår klädsel, vårt beteende och även vårt fysiska utseende”.

Medlemsstaternas utgifter för filmutbildning är utan tvekan en lönsam investering på lång sikt. Medlemsstaterna uppmanas därför att införa filmutbildning i sina nationella utbildningsprogram. Om vi strävar efter att främja kulturell mångfald, som är en av EU:s grundprinciper, bör vi investera i ungdomen.

Främjande av europeisk biograffilm

En av kanalerna för att främja och investera i popularisering av europeisk biograffilm i Europa är filmfestivaler. Medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmanas att främja, stödja och distribuera de mest värdefulla filmerna genom att arrangera särskilda evenemang och festivaler.

Ett utmärkt exempel på främjande av kulturell mångfald och flerspråkighet är Europaparlamentets initiativ Luxfilmpriset och den kommande Luxfilmfestivalen. Mervärdet av detta kulturinitiativ är att det skapar debatt om ämnen som behöver diskuteras och som är viktiga för medborgarna i medlemsstaterna. De filmer som visas handlar om viktiga europeiska värden, vars styrka kommer av mångfalden i uttrycken.

Enligt Zygmunt Baumans bok bör kultur uppfattas som det område där ”den andra” alltid är ens granne. Med den definitionen har Europa utan tvekan en särskilt viktig roll att spela för att ge ny livskraft åt vår förståelse av kultur just därför att Europa med sin stora mångfald av folk, språk och historiska erfarenheter är det område där ”den andra” alltid är ens granne och där alla ständigt uppmanas att lära av varandra.

Syftet med ”Europeisk biograffilm i den digitala tidsåldern” är framför allt att stödja och upprätthålla den europeiska biograffilmens rikedom samt att ge medborgarna största möjliga tillgång till den i enhetens och tankefrihetens namn.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (25.5.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över europeisk film i den digitala tidsåldern

(2010/2306(INI))

Föredragande: Jürgen Creutzmann

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar den europeiska filmens betydande bidrag till investeringar i digital teknik, innovation, tillväxt och arbetstillfällen. Utöver den ekonomiska dynamik som den konstnärliga sektorn bidrar med inom EU spelar framför allt den kulturella och sociala dimensionen i den europeiska filmen också en mycket viktig roll.

2.  Europaparlamentet påpekar att upp emot en miljard biobiljetter såldes i EU under 2010 och att detta visar på filmens fortsatta popularitet och enorma potential på det finansiella området och för tillväxten och sysselsättningen. Vid produktion av film är alla nivåer i produktionskedjan viktiga, och samtliga dessa nivåer måste stödjas.

3.  Europaparlamentet framhåller att en digitalisering möjliggör en billigare distribution av kulturellt innehåll inom hela den inre marknaden, leder till nya möjligheter för den europeiska filmen och säkerställer konkurrenskraften och mångfalden hos europeisk film.

4.  Europaparlamentet påpekar att privata och kommunala mindre biografer genom de europeiska produktioner som ingår i deras program i hög grad bidrar till att kulturarvet bevaras. Parlamentet är oroat över att många självständiga biografers existens hotas av de höga kostnader som digitaliseringen medför och av konkurrensen med biografer som företrädesvis visar amerikanska produktioner.

5.  Europaparlamentet betonar att man vid digitaliseringen måste upprätthålla landsbygdsområdenas och städernas kulturinrättningar och breda programutbud i alla EU-medlemsstater och att övergången till digital teknik inte får leda till att mindre biografer och biografer för arthouse-film måste stängas till förmån för multiplexbiografer. Filmens sociala och kulturella roll är viktig och den måste upprätthållas, i synnerhet i landsbygdsområden och avlägsna områden. Parlamentet framhåller att många mindre biografer, biografer i landsbygdsområden och biografer för arthouse-film som företrädesvis visar europeisk film inte omfattas av den kommersiella VPF-modellen (”Virtual Print Fee”, med avgifter för virtuella kopior) för finansiering av installationen av digital utrustning, och att alternativa finansieringsmodeller, inklusive offentligt stöd, kan krävas för att man ska kunna upprätthålla och stärka den kulturella mångfalden samt garantera konkurrenskraften.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av offentliga och privata investeringar när filmen blir en del av den digitala tidsåldern. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att sprida bästa praxis på området för finansiering av digitaliseringen, däribland marknadsbaserade lösningar, exempelvis mindre biografer som går samman i nätverk för att kunna ingå kollektivavtal med distributörer. Kommissionen, medlemsstaterna och de olika regionerna uppmanas att vid den offentliga finansieringen av övergången till digital teknik fokusera på biografer som inte kan täcka sina finansieringsbehov med hjälp av andra finansieringskällor och att därvid minimera övergångsperioden.

7.  Europaparlamentet framhåller den svåra situationen för mindre stadsbiografer som i egenskap av biografer för arthouse-film bidrar till att kulturarvet bevaras.

8.  Europaparlamentet betonar det mervärde som EU-stödet medför, särskilt vad avser gränsöverskridande filmvisning och möjligheterna att undvika ytterligare fragmentering på den europeiska filmmarknaden. I detta sammanhang välkomnar parlamentet ordförande Barrosos åtagande av den 18 mars 2011 om att upprätthålla och ytterligare stärka Mediaprogrammet. Kommissionen uppmanas att inom ramen för såväl det nya Mediaprogrammet – för perioden efter 2013 – som Europeiska regionala utvecklingsfonden öronmärka finansiering till stöd för en digitalisering av biografer som visar europeisk film.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid utformningen av system för statligt stöd under övergången till digital teknik beakta EU:s konkurrensregler så att snedvridningar i finansieringsvillkoren för digital film kan undvikas. I syfte att öka klarheten om rättsläget uppmanar parlamentet kommissionen att utarbeta tydliga riktlinjer för statligt stöd baserat på de erfarenheter som man gjort i de olika medlemsstaterna och att i detta sammanhang säkerställa medlemsstaternas självständighet när det gäller att utforma den nationella finansieringen av film och biografer.

10. Europaparlamentet betonar att det offentliga stödet visserligen inte bör vara kopplat till en viss teknik men att det samtidigt bör medföra hållbara investeringar som tar hänsyn till biografernas specifika affärsmodeller och de tekniska kraven hos distributörerna.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka de konsekvenser som övergången från traditionell till digital film får för alla berörda parter. Medlemsstaterna bör ta hänsyn till kostnaderna för mindre, lokala biografer och till eventuella möjligheter respektive konsekvenser för arbetsmarknaden när de utarbetar sina nationella digitaliseringsprogram. Parlamentet framhåller vikten av lämpliga investeringar i forskning, finansiering och fortbildning för personer som redan är yrkesverksamma på detta område, så att dessa personer kan anpassa sig till användningen av den nya tekniken och man samtidigt kan garantera social inkludering och anställningsskydd.

12. Europaparlamentet välkomnar att en enhetlig, öppen, kompatibel och världsomspännande ISO-standard för digital visning har utvecklats genom 2K-standarden, som tar hänsyn till de europeiska biografernas specifika behov. De europeiska och nationella standardiseringsorganen uppmanas att främja användningen av denna standard i avsett syfte.

13. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen enligt sitt arbetsprogram för standardisering på området industriell innovation för perioden 2010–2013 har för avsikt att senast 2013 fastställa frivilliga standarder för deponering av film i arkiv, för bevarande av film och för 3D-visning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.5.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Cristian Silviu Buşoi, Trevor Colman, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Ivanova, Sandra Kalniete, Eija-Riitta Korhola, Edvard Kožušník, Hans-Peter Mayer, Phil Prendergast, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Laurence J.A.J. Stassen, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Regina Bastos, Cornelis de Jong, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Morten Løkkegaard, Konstantinos Poupakis


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.10.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Maria Badia i Cutchet, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Hannu Takkula, Sampo Terho, László Tőkés, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivo Belet, Luigi Berlinguer, Nessa Childers, Iosif Matula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jacky Hénin

Senaste uppdatering: 8 november 2011Rättsligt meddelande