Förfarande : 2011/2087(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0385/2011

Ingivna texter :

A7-0385/2011

Debatter :

PV 01/02/2012 - 18
CRE 01/02/2012 - 18

Omröstningar :

PV 02/02/2012 - 12.9
CRE 02/02/2012 - 12.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0025

BETÄNKANDE     
PDF 364kDOC 247k
21 november 2011
PE 466.981v02-00 A7-0385/2011

om idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Santiago Fisas Ayxela

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 januari 2011 ”Utveckling av idrottens europeiska dimension” (KOM(2011)0012),

–       med beaktande av kommissionens vitbok om idrott (KOM(2007)0391),

–       med beaktande av kommissionens meddelande ”Insatser mot korruption på EU:s territorium” (KOM(2011)0308),

–       med beaktande av Europarådets två konventioner, konventionen om läktarvåld och olämpligt uppträdande vid idrottsevenemang av den 19 augusti 1985, och konventionen mot dopning av den 19 augusti 1990,

–       med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om kvinnor och idrott(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 21 april 2004 om respekt för centrala arbetsnormer i produktionen av sportartiklar för de olympiska spelen(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 14 april 2005 om dopning inom idrotten(3),

–       med beaktande av sin förklaring av den 14 mars 2006 om bekämpning av rasism inom fotbollen(4),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om tvångsprostitution i samband med internationella idrottsevenemang(5),

–       med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för professionell fotboll i Europa(6),

–       med beaktande av sin resolution av den 13 november 2007 om idrottens roll i utbildningen(7),

–       med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2008 om vitboken om idrott(8),

–       med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin(9),

–       med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2009 om integriteten för hasardspel online(10),

–       med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om kommissionens femte sammanhållningsrapport och strategin för sammanhållningspolitiken efter 2013(11),

–       med beaktande av sin skriftliga förklaring 62/2010 av den 16 december 2010 om ökat EU-stöd till idrott på gräsrotsnivå,

–       med beaktande av rådets beslut 2010/37/EG av den 27 november 2009 i anslutning till Europeiska frivilligåret för främjandet av aktivt medborgarskap (2011),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration(12),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2010 om den nya strategin för sysselsättning och tillväxt,

–       med beaktande av rådets resolution av den 1 juni 2011 om en EU-arbetsplan för idrott för 2011–2014(13),

–       med beaktande av Punta del Este-deklarationen från december 1999 och Unescos rundabordsmöte om traditionella idrotter och spel (TSG – traditional sports and games)(14), som handlar om erkännande av traditionella idrotter och spel som en del av ett immateriellt kulturarv och en symbol för kulturell mångfald,

–       med beaktande av EU-domstolens och tribunalens rättspraxis, liksom även beslut från kommissionen i idrottsfrågor,

–       med beaktande av den europeiska stadgan om kvinnors rättigheter inom idrotten (”European Charter of Women’s rights in Sports – Jump in Olympia. Strong(er) Women through Sport”),

–       med beaktande av stadgan för insatser för att undanröja diskriminering av hbt-personer inom idrotten,

–       med beaktande av artiklarna 6, 19 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av Regionkommitténs yttrande(15) av den 11–12 oktober 2011 och yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 26–27 oktober 2011 ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”(16),

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet (A7-0385/2010), och av följande skäl:

A.     Idrott bidrar till att förverkliga unionens strategiska mål. Idrotten har som motto grundläggande pedagogiska och kulturella värderingar, och den bidrar i hög grad till integration genom att vända sig till alla medborgare, oberoende av kön, etniskt ursprung, religion, ålder, nationalitet, sociala förhållanden eller sexuell läggning.

B.     Idrottens särdrag bör ges företräde i Europeiska domstolens domar om idrottsfrågor samt i kommissionens beslut om dessa.

C.     Alla intressenter, också de politiskt ansvariga, måste ta hänsyn till idrottens särdrag samt till dess strukturer baserade på frivilligarbete och dess sociala och fostrande funktioner.

D.     Idrotten kännetecknas av alla de enskilda och väsentliga aspekter som särskiljer den från varje annan sektor, inbegripet sektorn för ekonomisk verksamhet. Den bör dock omfattas av unionslagstiftningen när så är lämpligt och nödvändigt, vilket bör avgöras från fall till fall.

E.     EU bör i sina åtgärder på idrottens område alltid ta hänsyn till idrottens särdrag och respektera dess sociala, fostrande och kulturella aspekter.

F.     Enligt Lissabonfördraget faller idrotten inom EU:s behörighetsområde. Fördraget åsyftar att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbetet mellan organ med ansvar för idrott samt att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, och på så sätt stärka idrottens positiva effekter på hälsa, samhälle, kultur och ekonomi. Idrotten behöver därför lämpligt ekonomiskt och politiskt stöd.

G.     Idrotten bidrar enormt till positiva värden som rent spel, respekt och social integration.

H.     Flera miljarder människor runtom i världen deltar i olika slag av idrotter som uppstått och fått sina regler fastställda i Europa och spridits där. Noteras kan också att den moderna olympiska rörelsen grundades i Frankrike av baron Pierre de Coubertin.

I.      EU:s idrottspolitik måste utvecklas så den inriktar sig på och stöder både den professionella idrottens och amatöridrottens syften och mål.

J.      EU bör ha som prioritet att stödja och främja idrott för personer med intellektuella eller fysiska funktionshinder, eftersom idrotten är så viktig för social integration, folkhälsa och gränsöverskridande frivilligarbete.

K.     Frivilligarbetet är hörnstenen för största delen av amatöridrotten i Europa.

L.     35 miljoner frivilligarbetare gör det möjligt att utveckla idrott för alla och sprida idrottens ideal, vilket även idrottsklubbar och idrottsföreningar utan vinstsyfte gör.

M.    Idrotten är avgörande för människors hälsa i det moderna samhället, och genom sin roll i den formella och icke-formella utbildningen är den en nödvändig beståndsdel i en kvalitativ utbildning. Idrotten bidrar även till äldre människors personliga utveckling.

N.     Främjande av fysisk aktivitet och idrott bidrar till omfattande besparingar inom den offentliga hälso- och sjukvården.

O.     Idrottens bidrag till bättre hälsa och välbefinnande är en avgörande faktor för att motivera medborgarna att delta i idrott och fysisk aktivitet.

P.     Dopning står i strid med idrottens värderingar och utsätter idrottsmänniskor för allvarliga faror samt medför allvarliga och bestående skador för hälsan.

Q.     Elitidrott förhöjer vissa av idrottens mest grundläggande värden, sprider dem i samhället och främjar där ett aktivt idrottsutövande.

R.     Många toppidrottare befinner sig i en osäker situation efter att de avslutat sin idrottskarriär.

S.     Det är av grundläggande betydelse att sådana idrottare förbereds på livet efter idrottskarriären genom att erbjudas allmän eller yrkesinriktad utbildning parallellt med idrottsutbildningen.

T.     Idrottarnas grundläggande rättigheter måste garanteras och skyddas.

U.     Verbalt och fysiskt våld samt diskriminerande beteenden riskerar att utvecklas i samband med idrottstävlingar.

V.     Idrott för kvinnor är inte är tillräckligt värderat och att kvinnor är underrepresenterade i idrottsorganisationernas beslutsorgan.

W.    Idrottsverksamhet kräver särskilda och adekvata strukturer, anläggningar och utrustning. Även skolor måste förses med lämpliga anläggningar för att kunna främja idrott.

X.     Idrotten intar en viktig plats i den europeiska ekonomin där den direkt, eller indirekt sysselsätter cirka 15 miljoner personer, det vill säga 5,4 % av den aktiva befolkningen och bidrar med ett årligt mervärde på cirka 407 miljarder euro, eller 3,65 % av Europas BNP. Idrottens ekonomiska hävstångseffekt bidrar på så vis till att förverkliga målen i Europa 2020-strategin.

Y.     Intrång i idrottsorganisationernas immateriella rättigheter och framväxten av digital piratkopiering, särskilt genom otillåtna direktsändningar från idrottsevenemang, är ett hot mot ekonomin i hela idrottssektorn.

Z.     Idrotten fungerar inte som en typisk näringsgren på grund av motståndarnas ömsesidiga beroende av varandra och på grund av den tävlingsbalans som måste finnas för att resultaten även i fortsättningen ska vara ovissa.

AA.  På grund av sina särdrag och organisationsmässiga uppbyggnad kring förbund, som inte fungerar som affärsdrivande företag, kan idrott inte betraktas som en typiskt ekonomisk verksamhet. Man måste därför skilja mellan de idrottsliga aspekterna och de kommersiella intressena.

AB.  Den europeiska sociala dialogen kan spela en viktig roll och bör därför främjas.

AC.  Idrotten är viktig och utgör en källa till glädje för många medborgare, oavsett om de är deltagare, supportrar eller åskådare.

AD.  Stora evenemang och idrottsutövande erbjuder enastående möjligheter att till fullo utveckla turismen i Europa och på detta sätt sprida idrottens värderingar och principer.

AE.   Den europeiska idrottsmodellen bygger på ett förbund per idrottsgren. Idrottsliga och finansiella solidaritetsmekanismer, exempelvis principen om upp- och nedflyttning och öppna tävlingar där olika klubbar och landslag lever sida vid sida, bygger på en autonom, demokratisk och territoriell organisation med pyramidstruktur, något som har sin grund i en långvarig demokratisk tradition.

AF.   Ökad insyn och demokratisk redovisningsskyldighet kan åstadkommas i idrottsklubbarna genom att supportrarna får vara med i sina klubbars ägande- och styrelsestrukturer.

AG.  Idrottsorganisationer av traditionellt slag och på gräsrotsnivå spelar en viktig roll för att förstärka kulturen, främja social integration och stärka lokalsamhällena.

AH.  Landslagen spelar en väsentlig roll och internationella mästerskap är alltjämt en referenspunkt. Den lättvindiga naturaliseringen av idrottare bör bekämpas.

AI.    Själva arten av tävlingar mellan landslag innebär att förbunden och klubbarna kan bidra till bättre träning av sina inhemska idrottare.

AJ.   Professionell idrott och idrott på gräsrotsnivå präglas och påverkas allvarligt av ekonomisk osäkerhet. Det är de berörda förbundens ansvar att uppmuntra klubbarna att odla en kultur av planering och rimliga investeringar.

AK.  Internationella övergångar kan bli ödesdigra för unga idrottare eftersom bland annat idrottsliga misslyckanden, splittring av familjen och social marginalisering kan drabba unga idrottare som flyttar hemifrån för tidigt.

AL.   Idrottsförbunden förfogar inte över strukturella och rättsliga medel för att på ett effektivt sätt kunna agera mot uppgjorda matcher.

AM. På grund av sina särdrag omfattas speltjänster varken av tjänstedirektivet (2006/123/EG) eller det nya direktivet om konsumenters rättigheter (som godkändes av Europaparlamentet den 23 juni 2011).

AN.  Finansieringen av gräsrotsidrotten kan endast tryggas om innehavarna av de nödvändiga nationella spellicenserna, som betalar skatter och avgifter och finansierar andra aktiviteter av allmänt intresse i medlemsstaterna, i lag åläggas att betala till allmännyttiga ändamål och effektivt skyddas från olaglig konkurrens.

AO.  Reglerna för spelaragenter innehåller krav på samarbete mellan idrottens styrande organ och de offentliga myndigheterna så att agenter och/eller mellanhänder som bryter mot reglerna kan påföras effektiva sanktioner.

AP.   Idrotten kan spela en roll inom olika områden för unionens externa förbindelser, bland annat som ett diplomatiskt verktyg.

Idrottens sociala roll

1.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inom den kommande fleråriga budgetramen föreslå en särskild och ambitiös budget för idrottspolitiken, mot bakgrund av vilken nytta idrotten för med sig för folkhälsan samt ur social, kulturell och ekonomisk synvinkel.

2.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att idrott ingår som skolämne på veckoschemat inom alla skolformer, och understryker vikten av att uppmuntra till utövande av idrott på alla nivåer, från de första skolåren uppåt, vilket inbegriper skolor, universitet och lokalsamfund, som måste uppmuntras att upprätthålla adekvat utrustade idrottsanläggningar.

3.      Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att fastställa klara riktlinjer för hur idrott och fysisk aktivitet ska tas med på alla utbildningsstadier runtom i medlemsstaterna.

4.      Europaparlamentet framhåller idrottens fostrande betydelse samt dess förmåga att hjälpa utsatta ungdomar på rätt spår igen, och uppmanar medlemsstaterna, de nationella föreningarna, ligorna och klubbarna att utveckla och stödja initiativ på detta område.

5.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och stödja samarbete mellan skolor och idrottsföreningar. Här bör kommissionen utnyttja sin samordnande roll på idrottsområdet för att samla exempel på bästa praxis från medlemsstaterna och göra dessa exempel tillgängliga i en central databas för alla intresserade över hela Europa.

6.      Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att uppmuntra idrottsutövande bland äldre, eftersom detta är ett bra sätt att umgås och behålla en god hälsa.

7.      Europaparlamentet betonar att idrott inom alla åldersgrupper i hög grad kan bidra till förbättrad hälsa överlag för människorna i Europa, och uppmanar därför EU och medlemsstaterna att underlätta deltagande i idrott och främja en sund livsstil genom att till fullo utnyttja idrottsmöjligheterna, och på detta sätt bidra till minskade hälso- och sjukvårdskostnader.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer kraftfullt stödja hälso- och sjukvårdspersonalens roll i främjandet av idrottsdeltagande och att undersöka hur sjukförsäkringsbolag kan erbjuda incitament som uppmuntrar personer att börja idrotta.

9.      Europaparlamentet understryker att idrotten måste göras tillgänglig för alla medborgare i många olika sammanhang: i skolan, på arbetsplatsen, såsom fritidsverksamhet eller genom klubbar och föreningar.

10.    Europaparlamentet erkänner de insatser som utförts av organisationer som erbjuder möjligheter till idrott för personer med intellektuella eller fysiska funktionshinder runtom i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och idrottsorganisationerna att genom lämplig finansiering främja och utveckla idrottsverksamhet och tävlingar för personer med funktionsnedsättning, särskilt genom att möjliggöra och erbjuda dem lika tillgång till idrottsverksamhet och kostnadsfria idrottsanläggningar anpassade till deras behov.

11.    Europaparlamentet framhåller idrottens enorma samhällsintegrerande kraft på många områden, på områden såsom medborgarengagemang och demokratiförståelse, hälsofrämjande åtgärder, stadsutveckling, social integration, arbetsmarknad, sysselsättning, kompetensutveckling och utbildning.

12.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och EU-institutionerna att öka stödet till organisationer som kämpar för att genom idrotten integrera personer som löper risk för social utestängning och till organisationer som främjar idrottsverksamhet för personer med fysiska och psykiska funktionshinder.

13.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att permanent skriva in idrott i program och tjänster för att bidra till en verklig integration av grupper som riskerar diskriminering, och uppmanar idrottsorganisationerna att införa särskilda utbildningsprogram för yrkesmässigt verksamma och frivilligarbetare i syfte att förebygga och bekämpa alla former av diskriminering eller rasism.

14.    Europaparlamentet betonar idrottens unika funktion i samhället och uppmanar med kraft idrottens styrande organ att ta initiativ till att motarbeta institutionell diskriminering.

15.    Europaparlamentet erinrar om att könsdiskriminering inte får lov att förekomma inom idrott och kräver att stadgan om de olympiska värdena utvidgas till alla idrottsevenemang, särskilt europeiska.

16.    Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att förbinda sig att motverka homofobi och transfobi och att införa lagstiftning och strategier för icke-diskriminering, särskilt av hbt-idrottare.

17.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att mer betona vikten av fysisk fostran av god kvalitet för både kvinnor och män och föreslår att medlemsstaterna utvecklar de strategier som behövs för detta ändamål.

18.    Europaparlamentet understryker att sammansättningen av idrottsorganisationernas beslutsfattande organ måste återspegla stämmornas sammansättning samt andelen kvinnliga och manliga licensierade utövare, så att män och kvinnor får lika tillgång till de styrande organen, även på transnationell nivå.

19.    Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att beakta idrottens betydelse som ett sätt att främja fred, ekonomisk utveckling, interkulturell dialog, folkhälsa, integration och kvinnors frigörelse.

20.    Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna försöker påverka Internationella olympiska kommittén att följa sina egna bestämmelser i den olympiska stadgan som i samband med idrottsevenemang förbjuder alla demonstrationer och all politisk, religiös eller rasistisk propaganda, samt förhindra att kvinnor genom politiska påtryckningar föranleds att bryta mot dessa bestämmelser eller att bestämmelserna kringgås genom att kvinnor inte skickas iväg till tävlingarna från sitt hemland.

21.    Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationerna att ytterligare uppmuntra kvinnors deltagande i idrott och i idrottsorganisationernas styrande organ genom att garantera lika tillgång till idrottsverksamhet, särskilt för flickor och kvinnor från missgynnade miljöer, genom att främja kvinnors deltagande i idrott och värdera och synliggöra damidrott och resultat i kvinnliga grenar lika mycket som herridrott och resultat i manliga grenar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta åtgärder som gör det möjligt för kvinnliga idrottare att kombinera familjeliv och professionell idrott och att främja jämställdhet i den statliga idrottspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av information och bästa praxis i fråga om lika möjligheter för bägge könen i idrott.

22.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja europeiska organisationer som verkar för att främja och genomföra rekommendationerna i den europeiska stadgan om kvinnors rättigheter inom idrotten.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera jämställdhetsperspektivet i all sin verksamhet som berör idrott, med särskild inriktning på att idrotten ska stå öppen för invandrarkvinnor och kvinnor från etniska minoriteter, att kvinnor ska få tillträde till beslutsfattarposter inom idrotten, att medierna ska uppmärksamma damidrotten och att idrottspolitiken och lagstiftningen om idrott ska vara grundade på jämställdhet.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja och uppmuntra europeisk forskning om damidrottens särart, om orsakerna till att kvinnor och flickor slutar idrotta och om den fortsatta ojämlikheten i fråga om kvinnors tillgång till idrott.

25.    Europaparlamentet uppmuntrar bildandet av kvinnonätverk på idrottsområdet som syftar till att främja utbyte av bästa praxis och information.

26.    Europaparlamentet understryker att företeelser som att föräldrar förbjuder invandrarflickor att delta i idrott och simning i skolan inte kan tolereras eller ursäktas av kulturella eller religiösa skäl.

27.    Europaparlamentet påpekar att många flickor idrottar i yngre år men hoppar av i tonåren, och hänvisar i detta sammanhang till forskning som visar att flickor upplever öppet eller subtilt tryck från jämnåriga eller familjen att bli ”kvinnligare” eller att ta på sig ansvar som hindrar fortsatt deltagande i idrott. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att utforma strategier för att framför allt flickor som är intresserade av idrott ska få hjälp via program och tränare att utveckla en identitet som idrottare.

28.    Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av att bekämpa dopning, samtidigt som idrottarnas individuella friheter och rättigheter respekteras – med särskild tonvikt på unga idrottare – genom förebyggande verksamhet och informationskampanjer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att behandla handel med olagliga dopningspreparat inom idrotten på samma sätt som illegal narkotikahandel, och att anta nationell lagstiftning i detta hänseende i syfte att förbättra den europeiska samordningen på området. Parlamentet uppmanar Världsantidopningsbyrån att ta fram ett användarvänligt administrativt system för vistelserapporter (whereabouts) som respekterar EU-rätten, och betonar behovet av statistik över användningen av dopning och missade tester i syfte att inrätta ett skräddarsytt system för bekämpning av dopning.

29.    Europaparlamentet anser att EU:s anslutning till Europarådets antidopningkonvention är ett nödvändigt steg på väg mot en samordning av ett mera enhetligt genomförande av Världsantidopningskoden i medlemsstaterna.

30.    Europaparlamentet förespråkar en starkare harmonisering av lagstiftningen för att effektivt utforma det europeiska polis- och justitiesamarbetet i kampen mot dopning och andra former av manipulering av idrottsevenemang.

31.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hantera frågan om spelberoende och skydd av minderåriga mot riskerna med hasardspel.

32.    Europaparlamentet förespråkar klara regler till skydd för minderåriga inom tävlingsidrotten och anser att man i dialog med förbunden bör ta fram fler grundläggande skyddsåtgärder.

33.    Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av att unga idrottare får både en idrotts- och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med alla relevanta aktörer ta fram riktlinjer för att se till att unga elitidrottare, vid sidan av sin idrottsutbildning, även ges möjlighet att gå igenom normal skol- respektive yrkesutbildning, med beaktande av existerande bästa praxis i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar i detta hänseende medlemsstaterna att beakta erfarenheten hos före detta professionella idrottare om dessa önskar övergå till yrket som tränare, och att inrätta anpassade utbildningsprogram för elitidrottare som beslutar sig för att bedriva högre studier, och att utnyttja deras erfarenhet till förmån för idrotten i allmänhet.

34.    Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att utveckla utbildningsprogram som gör det lättare för professionella idrottare att förena studier och träning.

35.    Europaparlamentet föreslår att det inrättas ett nätverk för tränares utbildning och kvalifikationer samt för tränarutbildningar och att detta införlivas med den europeiska kvalifikationsramen och programmen för livslångt lärande för att främja ett kunskapsbaserat samhälle och utvecklingen av spetskompetens bland tränare både på amatörnivå och professionell nivå.

36.    Europaparlamentet framhåller tränarnas betydelse för unga människors utbildning och utveckling, inte bara vad gäller idrottsfärdigheter utan också vad gäller livskunskap. Parlamentet påpekar att tränarna kan ge ungdomar råd i hur man lever hälsosamt.

37.    Europaparlamentet ber medlemsstaterna att i nära samarbete med berörda idrottsförbund förbjuda tillträde till stadion för supportrar med våldsamt och diskriminerande beteende, och införa en samordnad strategi för att fastställa och genomdriva sanktioner mot dem, att samarbeta nära för att behålla förbudet även vid internationella matcher som spelas i andra medlemsstater och att utan att inkräkta på individuella fri- och rättigheter inrätta ett europeiskt register i syfte att dela med sig av uppgifter och förbättra samarbetet med hjälp av ett system för tidig varning inför matcher med hög risk för bråk.

38.    Europaparlamentet ställer sig positivt till att medlemsstaterna i samverkan med europeiska idrottsförbund tar fram minimistandarder för säkerheten på idrottsarenor och vidtar alla lämpliga åtgärder för att garantera största möjliga säkerhet för idrottare och åskådare.

39.    Europaparlamentet påpekar att där idrott idkas i en naturlig miljö måste en balans säkerställas mellan idrottsarrangemangets sociala funktioner och dess påverkan på den miljö där de äger rum.

40.    Europaparlamentet understryker idrottsevenemangens betydelse för ekonomin på det lokala och nationella planet, och uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen av denna bransch av ekonomisk och kommersiell verksamhet.

Idrottens ekonomiska dimension

41.    Europaparlamentet vill att idrottens särart beaktas i frågor som rör den inre marknaden och konkurrens, och upprepar därför sitt krav att kommissionen ska utfärda riktlinjer för hur EU-lagstiftningen ska tillämpas på idrott för att undanröja de många frågetecknen kring rättsläget.

42.    Europaparlamentet konstaterar att sponsorverksamheten erbjuder en viktig finansieringsform och många möjligheter för idrotten, förutsatt att den sker med respekt för principerna om ekonomiskt rent spel.

43.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillmäta frivilligarbete inom idrotten stort värde. Parlamentet upprepar vikten av frivilligarbetare inom idrott och betonar vikten av att inrätta en ram för socialt erkännande och att se till att frivilligarbetare får lämplig utbildning. Parlamentet förespråkar att medlemsstaterna ska utbyta information och bästa praxis för att främja frivilligarbete inom idrotten och att möjligheterna att fastställa skatteregler och en juridisk struktur som är anpassade till idrottsföreningars verksamhet undersöks.

44.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett system för erkännande av kvalifikationer som förvärvats av frivilliga och av kvalifikationer som krävs för utövandet av reglerade yrken med anknytning till idrotten.

45.    Europaparlamentet betonar att det ömsesidiga erkännandet av kurser och specialistutbildningar inom en gemensam europeisk ram för personer som har specialyrken inom idrotten (domare, tränare) är särskilt viktigt eftersom det bidrar till att öka konkurrenskraften på lång sikt, vilket i sin tur innebär att större intäktsförluster kan undvikas.

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att idrottare kan få högre utbildning samt tillförsäkra ett harmoniskt erkännande av deras kvalifikationer inom idrott och utbildning för att förbättra den yrkesmässiga rörligheten.

47.    Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att förbättra strukturerna för att före detta idrottare ska kunna återvända till arbetsmarknaden och integreras i ett yrke när idrottskarriären är slut.

48.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga hur man kan minska den finansiella bördan för de lägst avlönade professionella idrottarna med korta och osäkra karriärer. Parlamentet upprepar att professionella idrottsutövare som klassificeras som idrottare och vars inkomster till största delen härrör från idrott, bör ha rätt till samma rättigheter som arbetstagare när det gäller social trygghet.

49.    Europaparlamentet anser att dialogen mellan arbetsmarknadens parter inom idrotten är ett lämpligt sätt för att uppnå en balans mellan idrottarnas grundläggande rättigheter och rättigheter som anställda, i förening med idrottens särdrag.

50.    Europaparlamentet anser att det i en situation där idrottens ekonomiska dimension hela tiden utvecklas behövs omedelbara förbättringar på vissa viktiga punkter med anknytning till idrott, såsom fri rörlighet för arbetstagare och tjänster, etableringsfrihet, erkännande av yrkeskvalifikationer, immateriella rättigheter och regler för statligt stöd, för att idrotten som näringsgren ska kunna dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden.

51.    Europaparlamentet understryker att det är viktigt att det kommersiella utnyttjandet av audiovisuella rättigheter till idrottsarrangemang sker på ett centraliserat sätt, med exklusiva rättigheter och enligt territoriella principer, för att garantera att inkomster fördelas rättvist mellan elitidrott och breddidrott.

52.    Europaparlamentet tycker att så många som möjligt bör få tillgång till idrottsevenemang som anses ha stor betydelse för samhället. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att se till att programföretag som omfattas av medlemsstaternas lagstiftning inte sänder sådana evenemang på exklusiv basis.

53.    Europaparlamentet erkänner att journalister har rätt att få tillträde till och rapportera från organiserade idrottsevenemang av allmänt intresse, för att slå vakt om allmänhetens rätt att få och kunna ta emot oberoende nyheter och information om idrottsevenemang.

54.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda de immateriella rättigheterna till idrottsligt innehåll och att samtidigt respektera allmänhetens rätt till information.

55.    Europaparlamentet anser att vadslagning om idrott utgör en form av kommersiell exploatering av tävlingar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda idrottsevenemang mot allt icke godkänt utnyttjande av sådant slag samt mot operatörer utan licens och mot misstankar om uppgjorda matcher, i synnerhet genom att erkänna organisatörernas immateriella äganderätt till de idrottsevenemang de organiserat, i syfte att garantera ett betydande bidrag från dem som bedriver vadslagning om idrott till finansiering av breddidrott och på gräsrotsnivå och för att skydda tävlingars integritet med tonvikt på utbildning av idrottare. Parlamentet anser emellertid att äganderätter av detta slag inte bör påverka rätten till korta reportage, om vilken det stadgas i direktiv 2007/65/EG (direktivet om audiovisuella medietjänster).

56.    Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att fastställa riktlinjer för statligt stöd genom att precisera vilken typ av offentligt stöd som är berättigat för att idrotten ska kunna fylla sin sociala, kulturella och fostrande funktion.

57.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt bekämpa korruption och att värna idrottens etik. Parlamentet anser därför att det i varje land måste införas strikta bestämmelser för ekonomisk kontroll av idrottsklubbarna.

58.    Europaparlamentet uppmuntrar idrottsföreningar att samarbeta med brottsbekämpande organ, bland annat genom att dela med sig av information, för att ta fram ett lämpligt och effektivt tillvägagångssätt mot uppgjorda matcher och andra bedrägerier i idrottssammanhang.

59.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att trygga finansieringen av idrotten med hjälp av lotterier.

60.    Europaparlamentet framhåller att kommissionens införande av satellitkonton i idrottssektorn kommer mycket lägligt eftersom verksamhet som är kopplad till idrott kan utvärderas i medlemsstaterna i enlighet med en enhetlig standard, vilket gör att avvikelser kan upptäckas och ett mervärde kan skapas för EU:s ekonomi och den inre marknaden.

61.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett konkret sätt främja utbyte av bästa praxis och ett tätt samarbete inom teknik och forskning på idrottsområdet.

62.    Europaparlamentet framhåller att de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av idrottens europeiska dimension är mycket viktig eftersom det ingår i deras uppgifter att tillhandahålla tjänster för allmänheten på idrottsområdet och att anslå medel till idrottsverksamhet och till den infrastruktur som krävs för detta ändamål.

63.    Europaparlamentet framhåller att idrott på gräsrotsnivå bör åtnjuta stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden, vilket bör göra det möjligt att investera i infrastruktur för idrott. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förse unionen med ett särskilt budgetprogram på idrottsområdet, vilket numera även möjliggörs av artikel 165 i EUF-fördraget.

Organisationen av idrott

64.    Europaparlamentet observerar att idrottsstrukturerna i Europa bygger på principer om nationalitet och territorialitet.

65.    Europaparlamentet förbinder sig fortsatt till den europeiska idrottsmodellen, där förbunden spelar en central roll och där grundvalen utgörs av många olika aktörer, såsom supportrar, spelare, klubbar, ligor, förbund och frivilligt arbetande, vilka spelar en grundläggande roll för att stödja idrottens hela struktur.

66.    Europaparlamentet vill att hindren för frivilligarbete inom idrotten runtom i EU ska minskas.

67.    Europaparlamentet betonar den viktiga roll som lokala myndigheter spelar i att främja breddidrott och uppmanar dessa myndigheter att aktivt delta i de europeiska debattforum och dialoger som riktar sig till idrotten.

68.    Europaparlamentet erinrar om att god ledning inom idrott är ett villkor för idrottsorganisationers autonomi och självreglering, tillsammans med efterlevnad av principer om transparens, redovisningsskyldighet och demokrati, och understryker behovet av nolltolerans mot korruption inom idrotten samt god representation för alla intressenter i beslutsfattandet.

69.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och idrottens styrande organ att aktivt stimulera den sociala och demokratiska roll som spelas av sådana idrottsentusiaster som stöder principerna om rent spel, genom att verka för att de ska få vara med i ägande- och styrelsestrukturerna för sina idrottsklubbar och som viktiga intressenter i de styrande organen inom idrotten.

70.    Europaparlamentet anser att idrottsklubbarna måste släppa spelare när de har tagits ut till landslaget och erkänna deras bidrag till att större landslagsturneringar blir framgångsrika, vilket kan inbegripa försäkringsmekanismer. Parlamentet påpekar att det inte fungerar med ett enda tillvägagångssätt för alla idrottsgrenar i Europa.

71.    Europaparlamentet betonar att träning av spelare på lokal nivå och investeringar i idrottsutbildning behövs för en hållbar utveckling av den europeiska idrotten och spridning av dess positiva effekter till enskilda personer och till samhället. Parlamentet anser det därför nödvändigt att se till att elitidrotten inte inkräktar på unga idrottares utveckling, amatöridrotten och den grundläggande roll som utövas av idrottsorganisationer på gräsrotsnivå. Parlamentet betonar att examensbevis och yrkeskvalifikationer inom idrotten måste ses som likvärdiga och erkännas.

72.    Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för regeln om egna produkter och anser att den skulle kunna vara en modell även för andra proffsligor i Europa. Parlamentet stöder fortsatta insatser inom idrottens styrande organ för att inom ramen för EU-lagstiftningen uppmuntra träning för unga spelare på lokal nivå, för att på det sättet stärka tävlingsbalansen i samband med tävlingar och en sund utveckling av den europeiska modellen för idrott.

73.    Europaparlamentet anser att utvecklingen av nya förmågor är en av de viktigaste uppgifterna för en idrottsklubb och att ett alltför stort beroende av spelarövergångar kan undergräva idrottens värden.

74.    Europaparlamentet understryker vikten av utbildningsbidrag i den mån de utgör en effektiv skyddsmekanism för utbildningscentra och en rimlig avkastning på investeringen.

75.    Europaparlamentet anser att idrottsagentyrket bör vara en reglerad yrkesverksamhet för vilken det krävs en officiell yrkeskvalifikation, och att idrottsagenterna ska ha sin skattehemvist på unionens territorium, vilket skulle förbättra insynen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med idrottsförbund, spelar- och agentföreningar utarbeta och verkställa ett europeiskt system för licensiering och registrering, tillsammans med en uppförandekod och en sanktionsmekanism.

76.    Europaparlamentet föreslår att det inom idrottsförbunden inrättas ett icke officiellt europeiskt register för idrottsagenter, där dessa upprättar en förteckning över de idrottare de representerar, i syfte att skydda idrottarna, särskilt idrottare under 18 år, och för att minska riskerna för intressekonflikter. Parlamentet anser att agentarvoden vid övergångar bör betalas ut som delbelopp under giltighetstiden för det kontrakt som idrottaren ingått som ett resultat av övergången, så att det totala beloppet endast betalas ut om detta kontrakt uppfylls.

77.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att komplettera de nuvarande bestämmelserna för spelaragenter och mellanhänder med avskräckande sanktioner och att strikt tillämpa dessa sanktioner.

78.    Europaparlamentet uppmanar idrottens styrande organ att förbättra insynen i spelaragenternas verksamhet och att samarbeta med medlemsstaternas myndigheter för att få bort korruptionen.

79.    Europaparlamentet välkomnar den av kommissionen beställda undersökningen om de ekonomiska och juridiska konsekvenserna av spelarövergångar. Parlamentet anser vidare att idrottsförbundens initiativ för att förbättra insynen i internationella övergångar förtjänar att stödjas.

80.    Europaparlamentet uttrycker sin åsikt om att system som införts av idrottens styrande organ för att öka insynen i samband med internationella spelarövergångar är ett steg i rätt riktning eftersom de tjänar principen om god ledning och syftar till att garantera idrottstävlingarnas integritet.

81.    Europaparlamentet stöder uttryckligen licenssystem och finansiell fair play genom att uppmuntra klubbarna att konkurrera enligt deras faktiska finansiella kapacitet.

82.    Europaparlamentet anser att dessa åtgärder bidrar till att klubbarna får en bättre förvaltning samt till att deras ekonomiska stabilitet och bärkraft på lång sikt återställs och dessutom bidrar till ekonomisk rättvisa vid tävlingar inom Europa, och uppmanar därför kommissionen att erkänna att sådana regler är förenliga med unionslagstiftningen.

83.    Europaparlamentet välkomnar idrottsförbundens insatser för att förbjuda att klubbar som deltar i samma tävling har samma ägare. Parlamentet anser att det bör vara förbjudet för en anordnare av vadslagning att ha kontrollen över en aktör som organiserar eller deltar i en tävling, på samma sätt som det bör vara förbjudet för en aktör som organiserar eller deltar i en tävling att ha kontrollen över en anordnare av vadslagning på ett evenemang som aktören organiserar eller deltar i.

84.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att hindra och straffa olaglig verksamhet som påverkar idrottens integritet, och kriminalisera sådan verksamhet, särskilt vadslagningsrelaterad verksamhet i form av medveten och bedräglig manipulering av utgången av en idrottstävling eller ett tävlingsmoment i syfte att tillskansa sig fördelar som inte enbart är en följd av den normala idrottsverksamheten eller den ovisshet som är förknippad med denna.

85.    Europaparlamentet uppmanar med kraft idrottsförbunden till ett nära samarbete med medlemsstaterna för att skydda idrottens integritet.

86.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, såsom det tillkännagetts i EU:s strategi mot korruption, åtgärda bristen på insyn i spelarövergångarna och de uppgjorda matcherna, genom att fastställa minimiregler för vad som ska definieras som straffbart inom detta område.

87.    Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över allvarliga fall av olaglig verksamhet inom idrotten, exempelvis penningtvätt, och uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sitt inbördes samarbete för att få bukt med sådan verksamhet och skapa större insyn i penningtransaktioner som görs i samband med spelarövergångar och spelaragenters verksamhet.

88.    Europaparlamentet framhåller att det krävs instrument som uppmuntrar samarbete mellan offentliga myndigheter, idrottsmyndigheter och hasardspeloperatörer i hanteringen av bedrägeriaffärer inom idrotten, och att samarbete med Europol och Eurojust skulle kunna övervägas.

89.    Europaparlamentet erkänner legitimiteten för idrottsdomstolar att lösa tvister inom idrottsområdet, så länge som de respekterar medborgarnas grundläggande rätt till en rättvis rättegång. Parlamentet uppmanar skiljedomstolen för idrott (CAS) att ta hänsyn till bestämmelser i EU-regelverket när idrottstvister som uppstått inom EU ska lösas.

90.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom att till fullo beakta artikel 165 i EUF-fördraget senast 2012 lägga fram ett förslag i syfte att skapa bättre förståelse för idrottens särskilda behov och vidta konkreta åtgärder för att tillmötesgå dessa.

Samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer

91.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta med tredjeländer om frågor som internationell överföring av spelare, utnyttjande av minderåriga spelare, uppgjorda matcher, piratkopieringsverksamhet och olaglig vadslagning. På samma sätt framhåller parlamentet betydelsen av att stärka det internationella samarbetet för att utveckla idrotten i utvecklingsländer.

92.    Europaparlamentet ser fram emot resultaten av system som införts för övervakning av insyn och ekonomiskt rent spel samt för bekämpning av korruption och människohandel. Det är dock nödvändigt att detta system är förenligt med EU:s lagstiftning och dataskyddsregler. Parlamentet uppmanar idrottens styrande organ att samköra uppgifter från TMS (Transfer Matching System) med andra korruptionsbekämpningssystem för att effektivisera övervakningen och bekämpa uppgjorda matcher.

93.    Europaparlamentet framhåller behovet av insatser mot aktörer som bedriver otillåten spelverksamhet inom och utanför EU, eftersom dessa kan kringgå övervakningssystemen mot oegentligheter inom idrotten.

94.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom allt samarbete med tredjeländer verka för att de olympiska reglerna ska följas överallt i världen.

95.    Europaparlamentet ber klubbarna att övervaka att migrationslagstiftningen efterlevs vad gäller värvning av unga från tredjeländer och att säkerställa att samtliga villkor i deras kontrakt uppfyller gällande lagstiftning. Parlamentet kräver att dessa, om de så önskar, ska kunna återvända under betryggande förhållanden till sina ursprungsländer, exempelvis om deras karriärer inte kommer igång. Här framhåller parlamentet hur oerhört viktigt det är att lagstiftningen verkligen genomförs.

96.    Europaparlamentet framhåller att skyddet av minderåriga i samband med internationella övergångar måste stärkas. Parlamentet anser att internationella övergångar kan vara farliga för unga idrottare som mycket tidigt lämnat sin familj och sitt land och som därför är särskilt utsatta och av den anledningen bör få extra uppmärksamhet av idrottsorganisationerna.

97.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att, oberoende av bestämmelser eller skyldigheter som åläggs kvinnor på grund av kulturella, traditionella, historiska eller religiösa samhällsfaktorer, främja både kvinnors och mäns fullständiga frihet att utöva alla former av idrott.

En europeisk identitet genom idrott

98.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut de nuvarande programmen som främjar idrotten som ett redskap för dess utvecklingspolitik samt lansera nya initiativ på detta område.

99.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen

- att årligen organisera en ”Europeisk idrottsdag” till förmån för såväl amatöridrottens och den professionella idrottens sociala och kulturella roll som för nyttan med idrott ur folkhälsosynvinkel,

- att stödja en årlig utnämning av en ”europeisk idrottshuvudstad” under ledning av ACES (Association des capitales européennes du sport – Organisationen av europeiska idrottshuvudstäder), med finansiellt stöd och nödvändiga kontroller,

- att stödja lokala, traditionella, ursprungliga idrotter, vilka ingår i EU:s rika kulturella och historiska mångfald och symboliserar dess valspråk ”Förenade i mångfalden”, genom att öka medvetenheten om dessa idrotter, bland annat genom en europeisk idrottskarta och europeiska festivaler,

- att upprätta ett utbytesprogram och relevanta åtgärder för unga amatöridrottare och tränare så att de kan lära sig nya träningsmetoder, ta fram bästa metoder och med idrottens hjälp utveckla europeiska värden såsom rent spel, respekt och social integration samt främja interkulturell dialog,

- att bidra till att inrätta ett utbytesprogram för idrottstränare,

- att samarbeta med medlemsstaterna och idrottsorganisationerna för att slå vakt om den grundläggande integriteten för idrott på gräsrotsnivå,

- att stödja medlemsstaternas arbete med uppgiftsinsamling och forskning för att utbyta exempel på bästa praxis.

100.  Europaparlamentet föreslår att den europeiska flaggan ska vaja under större internationella idrottsevenemang som organiseras på unionens territorium, och att de europeiska idrottsförbunden ska överväga idén om att låta flaggan, tillsammans med nationella flaggor, finnas med på sportkläder som bärs av medlemsstaternas idrottare. Parlamentet understryker att detta bör vara helt frivilligt och att medlemsstaterna och idrottsorganisationerna själva bör få besluta om de vill använda sig av detta alternativ.

o

o        o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, och även till medlemsstaternas regeringar och parlament, samt europeiska, internationella och nationella idrottsförbund.

(1)

EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 605.

(2)

EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 757.

(3)

EUT C 33 E, 9.2.2006, s. 590.

(4)

EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 143.

(5)

EUT C 291 E, 30.11.2006, s 292.

(6)

EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 232.

(7)

EUT C 282 E, 6.11.2008, s. 131.

(8)

EUT C 271 E, 12.11.2009, s. 51.

(9)

EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.

(10)

EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 30.

(11)

P7_TA(2011)0316.

(12)

EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.

(13)

EUT C 162, 1.6.2011, s. 1.

(14)

Almaty, Kazakstan, 5–6 november 2006.

(15)

CdR 66/2011 slutlig.

(16)

CESE 1594/2011 – SOC/413.


MOTIVERING

Artikel 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ger EU en ny behörighet för idrott, manar EU att bidra till att främja idrottsfrågor och anger att EU-åtgärder bör inriktas mot att utveckla idrottens europeiska dimension.

Meddelandet från kommissionen är det första policydokument som har utfärdats på idrottsområdet efter att Lissabonfördraget har trätt i kraft, vilket ger EU ett mandat att stödja, samordna, och komplettera policyåtgärder som vidtas av medlemsstaterna på idrottsområdet.

Under förra perioden utarbetade Europaparlamentet, som en återspegling av vikten av detta, andra resolutionsförslag, nämligen om framtiden för professionell fotboll i Europa(1), om idrottens roll i utbildningen”(2) och om vitboken om idrott(3) (genomförd av kommissionen under 2007).

– Varför idrott är viktigt för samhället

Idrott utgör i sig ett viktigt socialt fenomen och en allmännytta. För många är det den viktigaste formen av rekreation, oavsett om de deltar själva, eller om de är åskådare. När den är som bäst för idrotten människor samman, oavsett deras härkomst, bakgrund, religiösa trosåskådning eller ekonomiska status. Idrott främjar europeiska medborgares aktiva bidrag till samhället och hjälper till att bygga upp en känsla av social integration.

– Förbättra hälsan genom idrott

Fysisk aktivitet är en av de viktigaste faktorerna som avgör människans hälsotillstånd i det moderna samhället. Brist på fysisk aktivitet har en negativ effekt på europeiska medborgares hälsa, eftersom det ökar risken för att utveckla fetma, bli överviktig och ådra sig olika sjukdomar. Dessa negativa följder är en börda för medlemsstaternas hälsovårdsbudget och allmänna ekonomi.

– Dopning, våld och intolerans

Dopning kvarstår som ett viktigt hot mot idrott. Många aktörer efterlyser en mer aktiv strategi från EU i kampen mot dopning genom att unionen ansluter sig till Europarådets konvention mot dopning, i den mån unionens behörighet inom detta område berättigar till detta.

Åskådarvåld och oroligheter kvarstår även som ett alleuropeiskt fenomen och det finns ett behov av en europeisk strategi med åtgärder för att minska de medföljande riskerna.

– Idrotten och ekonomin

Idrott utgör en stor och snabbt växande del av ekonomin och är ett viktigt bidrag till tillväxt och arbeten, med mervärden och anställningseffekter som överstiger genomsnittliga tillväxtsiffror. Hållbar finansiering av idrott är dock en fråga som behöver studeras närmare.

– Organisering av idrott

God ledning inom idrott är ett villkor för att möta utmaningar med idrottens och EU:s rättsliga ramverk. Sådana utmaningar inkluderar: medborgarnas fria rörlighet och idrottarnas nationalitet, spelarövergångar (problem avseende handlingarnas legalitet och transparens i finansflöden), idrottstävlingars integritet och en europeisk dialog inom idrottssektorn.

Kommissionens meddelande:

Den 18 januari 2011 antog Europeiska kommissionen meddelandet ”Utveckling av idrottens europeiska dimension”. Det fastslår kommissionens idéer om insatser på EU-nivå inom idrotten. Det föreslår konkreta åtgärder för kommissionen och/eller medlemsstaterna inom tre breda kapitel: idrottens sociala roll, idrottens ekonomiska dimension och organisationen av idrott.

Meddelandets huvudbudskap:

–   Nyckelutmaningar med avseende på idrott (t.ex. dopning av amatöridrottare och våld med anknytning till idrott) identifieras.

–   Autonomin hos strukturer som styr idrott respekteras och behörigheterna för medlemsstaterna inom organisationen av idrott erkänns.

–   Det hävdas emellertid att åtgärder på EU-nivå vad gäller organisering av idrott kan tillhandahålla betydande mervärde.

–   Varje kapitel avslutas med en lista över möjliga uppföljningsåtgärder som kommissionen och medlemsstaterna kan vidta.

–   Förslagens komplexitet på idrottsområdet erkänns.

–   Ett fortsatt informellt samarbete mellan medlemsstater föreslås för att säkerställa fortsatt utbyte av bästa praxis och vidarespridning av resultat.

I meddelandet fastställs att EU-åtgärder bidrar till de allmänna målen i Europa 2020-strategin genom att förbättra anställningsbarhet och rörlighet genom åtgärder som främjar social integration i, och genom, idrott, utbildning och träning och europeiska riktlinjer för fysisk aktivitet.

Syftet med de åtgärder som föreslås i meddelandet är att uppmuntra till debatt mellan intressenter, bemöta utmaningar inom idrotten och hjälpa sektorn att utvecklas. Idrottsutövare, idrottsorganisationer och EU-medborgare förväntas dra nytta av planerna som utmynnar ur EU:s nya roll vilken i enlighet med Lissabonfördraget ska vara att stödja och koordinera idrottspolicy i medlemsstaterna.

För närvarande tillhandahåller kommissionen stöd till projekt och nätverk på idrottsområdet, antingen genom idrottsspecifika stimulansåtgärder, i synnerhet de förberedande åtgärderna på idrottsområdet, eller genom existerande program på olika relevanta områden. Dessa inkluderar livslångt lärande, folkhälsa, ungdom, medborgarskap, forskning och teknologisk utveckling, social integration, kampen mot rasism, miljöskydd och andra områden.

Föredragandens kommentarer och framtida utmaningar:

Angående idrottens värde:

–   Föredraganden tror starkt på att idrott, med dess utbildningsmässiga och kulturella värde, kan bidra till Europeiska unionens strategiska mål.

–   Idrott bidrar till integration, eftersom den är öppen för alla medborgare, oavsett kön, etnicitet, religion, ålder, nationalitet och social status.

–   Föredraganden är medveten om att idrott bland kvinnor inte är tillräckligt värderat och att kvinnor är underrepresenterade i idrottsorganisationernas beslutsfattande organ.

–   Föredraganden uppmuntrar medlemsstaterna att beakta äldre idrottares erfarenhet när de söker tillträde till tränaryrket och att etablera speciella vägar för idrottsutövare som önskar bedriva högre utbildning, samt att se till att det finns handledare som följer upp dem.

–   Frivilligarbetare möjliggör att många idrottsevenemang kan förflyta smidigt. Föredraganden skulle vilja understryka vikten av deras bidrag.

Om att bemöta de stora frågorna:

–   Föredraganden är av åsikten att det bör vara medlemsstaternas ansvar att främja hälsofördelarna med idrott. På EU-nivå bör fokus ligga på större frågor som dopning, människohandel, idrottsutövares rörlighet, rasism, och våld inom idrott.

–   Det bör göras varje möjlig ansträngning för att förebygga kriminella handlingar som utgör ett hot mot idrott, t.ex. penningtvätt, uppgjorda matcher, människohandel och utnyttjande av minderåriga.

–   Föredraganden uppmanar medlemsstaterna att förbjuda tillträde till idrottsstadion för supportrar som har uppvisat våldsamt eller diskriminerande beteende. Föredraganden föreslår ett europeiskt register för personer som har förbjudits tillträde till idrottsevenemang.

Om god ledning:

–   Standarder för idrottsledning genom utbyte av bästa praxis bör främjas.

–   Medlemsstaternas lagstiftning om försäljning av medierättigheter bör harmoniseras för att förhindra en situation där endast stora organisationer drar nytta av försäljningen.

–   Föredraganden vidkänner vikten av rättvis fördelning av inkomst mellan idrottsklubbar av olika storlekar och mellan professionella idrotter och amatöridrotter.

–   Även vikten av utbildningsbidrag betonas, eftersom de är en effektiv skyddsmekanism för utbildningscentrum och för en rimlig avkastning på investering.

Om rättvisa idrottstävlingar:

–   Idrottsevenemangens integritet är viktig. Medlemsstater bör anta regleringsåtgärder för att säkerställa att idrott skyddas mot olämpliga influenser som vadslagning eller uppgjorda matcher.

–   Föredraganden uppmanar medlemsstaterna att göra det brottsligt att attackera tävlingars integritet.

–   Idrottstävlingars rättvisa och öppenhet är avgörande för att skydda idrottsmäns och idrottskvinnors integritet.

–   Idrottsförbund har inte de strukturella och rättsliga medlen för att agera effektivt mot uppgjorda tävlingar.

–   Föredraganden stöder licensieringssystemen och finansiell fair play.

–   Föredraganden erkänner idrottsdomstolars legitima rätt att lösa tvister på idrottsområdet och efterfrågar därför bildandet av en europeisk kammare vid Idrottens skiljedomstol (CAS).

Angående budgeten:

–   Det behövs lämplig budgettäckning för idrott för att den förberedande åtgärden ska övergå i ett specifikt program som tillägnas den nya behörigheten.

Angående möjligheter och arbetstillfällen:

–   Medlemsstaternas utbildningsprogram bör vara koordinerade på ett sätt som tillåter unga idrottsutövare att kombinera utbildning med idrottsträning.

–   Det bör finnas kurser för unga människor som vill göra en idrottskarriär och kombinera den med studier.

–   Idrott bör främjas i skolor med tanke på dess fördelar med att bryta ned sociala barriärer och integrera marginaliserade grupper.

–   Idrott har potentialen att bidra till jobbskapande och en smart, hållbar och integrerande tillväxt.

Angående turism:

–   Synergier mellan idrott och turism behöver identifieras, i synnerhet genom uppgradering av kollektiva infrastrukturer.

–   Föredraganden noterar att stora evenemang och idrott erbjuder utmärkta möjligheter för att utnyttja utvecklingen av turismpotentialen i Europa.

Angående traditionella idrotter och spel:

–   Föredraganden anser starkt att vi bör bevara lokala, traditionella idrotter, eftersom dessa utgör en del av vårt kulturarv och förstärker känslan av europeiskt medborgarskap. Detta är en sann symbol för den kulturella mångfalden i våra samhällen.

–   Föredraganden noterar att en del traditionella spel och idrotter redan har försvunnit och att de som har överlevt löper en förestående risk att försvinna.

–   Föredraganden uppmanar kommissionen att utarbeta en stadga för inhemska idrotter och att stödja dess spridning.

Europeisk identitet genom idrott:

–   Föredraganden uppmanar kommissionen att organisera en årligt förekommande ”Europeisk idrottsdag” för att höja den allmänna medvetenheten om idrottens fördelar.

–   Möjliga initiativ inkluderar konferenser och debatter om idrott, rabatt på idrottsartiklar i butiker och främjandet av en hälsosam livsstil.

–   Föredraganden uppmuntrar kommissionen att stödja den årliga utnämningen av en ”Europeisk idrottshuvudstad” under ledning av ACES, med finansiellt stöd och nödvändiga kontroller.

–   Föredraganden föreslår att den europeiska flaggan ska vaja vid stora idrottsevenemang i Europa och föreslår att den ska framträda på sporttröjor tillhörande medlemsstaternas idrottsutövare.

Träning och rörlighet inom idrott:

–   Betonar att träning av spelare på lokal nivå behövs för en hållbar utveckling av idrott i Europa.

–   Föredraganden föreslår att ett utbytesprogram för unga idrottare ska skapas för att ge idrottare möjlighet att träna med utländska lag.

–   Studenter och skolelever bör vara berättigade att delta i dessa utbyten. Studenterna skulle ha möjlighet att lära sig nya träningsmetoder och utveckla sin europeiska medvetenhet. Programmet skulle förstärka interkulturell dialog.

Om samarbetet med tredjeländer och internationella organisationer:

–   Föredraganden uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samband med samarbetet med tredjeländer ta upp problem såsom internationell överföring av spelare, utnyttjande av minderåriga spelare, piratkopieringsverksamhet och illegal vadslagning.

–   Idrottsklubbarna bör vara tvungna att efterleva migrationslagstiftning vad gäller rekrytering av ungdomar från tredjeländer. Detta kommer att säkerställa att idrottsutövarna behandlas väl tills det att de återvänder till sina ursprungsländer.

Om idrottsagenter:

–   Föredraganden anser att i likhet med annan reglerad yrkesverksamhet måste idrottsagenter genomgå en minimal kvalificering vid en högre utbildningsinrättning och ha sin skattehemvist på unionens territorium.

–   Föredraganden föreslår att det inrättas ett europeiskt register för spelaragenter, med en förteckning över de spelare de har fått fullmakt att representera samt deras löner.

(1)

Antagna texter, P6_TA(2007) 0100.

(2)

Antagna texter, P6_TA(2007) 0503.

(3)

Antagna texter, P6_TA(2008) 0198.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (23.9.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Burkhard Balz

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin (2008/2250(INI)),

–   med beaktande av att idrott är ett socialt och kulturellt fenomen, men att den också kan ses som en ekonomisk dynamisk sektor och generera betydande indirekta intäkter och bidra till Europa 2020-strategin,

–   med beaktande av att idrott inte är som annan ekonomisk verksamhet, utan en unik företeelse som organisationsmässigt är uppbyggt kring förbund, som inte fungerar som affärsdrivande företag, och att skillnad måste göras mellan de idrottsliga aspekterna och de kommersiella intressena,

–   med beaktande av att idrottstävlingar får en allt viktigare gränsöverskridande betydelse och att hot mot idrottens integritet såsom uppgjorda matcher inte kan hanteras inom endast en medlemsstats gränser utan kräver samarbete och samordnade åtgärder från medlemsstaternas sida, och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet välkomnar artikel 165 i EUF-fördraget, som för första gången ger EU en rättslig bas för åtgärder på idrottsområdet och således för ekonomiska stödprogram på EU-nivå.

2.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av idrottsevenemang för Europas integration och menar att möjligheten att närvara vid eller följa idrottsevenemang på tv, internet eller radio bidrar till att föra Europas medborgare kulturellt närmare varandra.

3.  Europaparlamentet betonar att idrotten fyller många viktiga funktioner i samhället, bland annat genom att skapa frivilligt engagemang, integration och god hälsa, men också som arbetsgivare, skattebetalare och innovatör vad gäller ekonomin och tillväxten. Det är mycket viktigt med empirisk ekonomisk analys av sektorn på EU-nivå, men det behövs också andra åtgärder för att skapa en lämplig plattform för pålitliga och jämförbara data. Parlamentet upprepar sitt krav på att beakta den sociala ekonomin i all statistik.

4.  Europaparlamentet anser att Eurostat snabbt bör tillhandahålla sådan statistik i samarbete med de relevanta myndigheterna i medlemsstaterna. Internationella organ bör också delta fullt ut i processen liksom andra ekonomiska aktörer och organ, såsom tv-programföretag och Europeiska audiovisuella observationsorganet.

5.  Europaparlamentet framhåller dessutom att frivilliga insatser visserligen visar prov på moral och solidaritet, men att de också kan gynna en medlemsstat ur en ekonomisk synvinkel. De gör det dessutom lättare att skapa arbetstillfällen och leder till ökad sysselsättning.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna rätten för organisatörer av idrottstävlingar att bli ersätta av de vadslagningsbolag som använder deras tävlingar för att bedriva kommersiell verksamhet, och att stödja idrottsorganisationer i deras kamp för att skydda idrottens integritet. Detta gäller dock inte offentliga vadslagningsbolag, som stöder idrotten enligt sina bestämmelser.

7.  Europaparlamentet efterlyser en analys av den ekonomiska situationen för idrottsklubbar i Europa. Det har blivit allt vanligare, framför allt inom fotbollen, att klubbar dras med stora ekonomiska skulder.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att stödja inrättandet av ett system för regelbundet utbyte av bästa praxis och samordning mellan medlemsstaterna, det civila samhället och andra intressenter för att skapa synergier mellan stora evenemang och alla viktiga initiativ som stimulerar ekonomisk tillväxt förknippad med idrottsverksamhet. Parlamentet betonar dock att harmonisering av nationella strategier på EU-nivå inte är målet för EU:s politik.

9.  Europaparlamentet beklagar fall av korruption och uppgjorda matcher inom idrottsvärlden, som skadar idrottens integritet för supportrar och hotar idrottens ekonomiska bidrag. För att skydda integriteten och fair-play inom idrotten, i enlighet med artiklarna 6, 83 och 165 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, skulle parlamentet vilja se effektiva samarbetsåtgärder på EU-nivå mellan organisatörer av idrottsevenemang, vadslagningsbolag på Internet och myndigheter i syfte att främja utbildning av spelare och samordna kampen mot bedrägeri och korruption inom idrotten genom att dela information och expertis samt genom att tillämpa den gemensamma definitionen av överträdelser och sanktioner, inklusive straffrättsliga påföljder, för bedrägerier i idrottssammanhang.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur bestämmelser om statligt stöd ska tillämpas när det gäller offentligt stöd till idrotten för att skapa klarhet om rättsläget för medlemsstater som främjar allmänintresset genom att finansiera idrott på gräsrotsnivå.

11. Europaparlamentet betonar behovet av en djupare och mer ingående analys om en hållbar ekonomisk utveckling inom idrotten. Bland annat borde en viss del av de summor som genereras vid spelarövergångar gå tillbaka till klubbarna på gräsrotsnivå. Detta är nödvändigt för att skapa en mer hållbar och jämlik idrottsrörelse.

12. Europaparlamentet påminner om att intäkter på idrottsområdet normalt sett används för att finansiera evenemang och tävlingar, deltagande organisationer, uppbyggnad och underhåll av infrastruktur och främjande av ungdoms- och amatöridrott samt idrott på gräsrotsnivå. Organisatörerna bör därför ha rätt att själva, på ett öppet sätt, marknadsföra sina evenemang, i enlighet med EU:s konkurrensregler. Parlamentet konstaterar att idrottsskolor har en viktig funktion att fylla och måste skyddas på lämpligt sätt för att de ska fungera och bli framgångsrika på lång sikt.

13. Europaparlamentet konstaterar att det finns en koppling mellan idrottens ekonomiska värde å ena sidan och skyddet av immateriella rättigheter å den andra. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på ett adekvat sätt skydda immateriella rättigheter. Parlamentet understryker att vadslagning på internet är en form av kommersiell exploatering av idrottsevenemang och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som garanterar en rättvis avkastning för idrotten och som skyddar integriteten för idrott på gräsrotsnivå samt utvecklar den.

14. Europaparlamentet påminner om att EU:s uppgift är att främja jämlikhet inom idrott och skydda idrottens integritet i enlighet med artikel 165 i EUF-fördraget. Parlamentet anser därför att EU bör upprätta ett strukturellt samarbete på EU-nivå för att samordna kampen mot bedrägeri och korruption inom idrotten.

15. Europaparlamentet stöder alla former av självreglering inom idrottssektorn som har till syfte att förbättra ansvarsskyldigheten, öppenheten och den ekonomiska stabiliteten. Parlamentet anser att det är viktigt med ett effektivt kontrollsystem och en välavvägd blandning av sanktioner och incitament för att denna typ av reglering ska bli trovärdig. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjliga åtgärder baserade på artikel 114 i EUF-fördraget för att garantera bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning som är anpassade till europeiska professionella idrottsklubbar.

16. Europaparlamentet betonar att det ömsesidiga erkännandet av kurser och specialistutbildningar inom en gemensam europeisk ram för personer som har specialyrken inom idrotten (domare, tränare) är särskilt viktigt eftersom det bidrar till att öka konkurrenskraften på lång sikt, vilket i sin tur innebär att intäktsförluster kan undvikas.

17. Europaparlamentet anser att det vore önskvärt och att det finns skäl att fortsätta med stödåtgärder för idrottssektorn i nästa fleråriga budgetram, antingen som del av ett oberoende idrottsprogram på EU-nivå eller som ett delprogram.

18. Europaparlamentet framhåller att kommissionens införande av ett satellitkonto i idrottssektorn kommer mycket lägligt eftersom verksamhet som är kopplad till idrott kan utvärderas i medlemsstaterna i enlighet med en enhetlig standard som gör att avvikelser kan upptäckas och ett mervärde kan skapas för EU:s ekonomi och inre marknad.

19. Europaparlamentet skulle vilja se att det utarbetades och genomfördes interna bestämmelser om de stora skulder som finns inom professionell idrott och att dessa bestämmelser kan komma åt de bakomliggande orsakerna. Idrottsinstitutioner runt om i Europa bör i samförstånd med varandra föreslå sådana bestämmelser för att skapa en enhetlig ram för hela kontinenten.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag för att åtgärda de brister och skillnader som finns i bestämmelserna för den till sin natur gränsöverskridande verksamhet som bedrivs av idrottsagenter, och som synliggjordes i den oberoende studie som 2009 gjordes på uppdrag av kommissionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Udo Bullmann, Pascal Canfin, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Philippe Lamberts, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Ivari Padar, Olle Schmidt, Marianne Thyssen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pervenche Berès, David Casa, Herbert Dorfmann, Saïd El Khadraoui, Sari Essayah, Mojca Kleva, Thomas Mann, Gianni Pittella, Andreas Schwab


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (14.9.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Sophie Auconie

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av att enligt artikel 165 i Lissabonfördraget (FEUF) ska EU:s insatser syfta till att utveckla idrottens europeiska dimension genom att främja rättvisa och öppenhet i idrottstävlingar och samarbete mellan organisationer och myndigheter med ansvar för idrott samt genom att skydda idrottsutövarnas fysiska och moraliska integritet, särskilt när det gäller de yngsta utövarna.

1.  Europaparlamentet betonar att idrotten är ett viktigt folkhälsoverktyg och en betydelsefull kostnadsminskande faktor i den offentliga sjukvården, och påminner om de positiva effekterna av regelbunden fysisk aktivitet, bland annat förebyggs allvarliga sjukdomar såsom fetma, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och benskörhet. Parlamentet betonar att idrott och motion kan fylla en terapeutisk uppgift genom att bidra till ökat självförtroende, bättre kroppsuppfattning, ökade sociala färdigheter samt främja inkludering och bidra till god psykisk hälsa och välmående. Parlamentet beklagar det tryck som idrottande barn och ungdomar ibland utsätts för och konstaterar att med tanke på EU:s åldrande befolkning bör särskild uppmärksamhet ägnas den positiva inverkan fysisk aktivitet kan ha på äldres hälsa.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge stort utrymme åt fysisk aktivitet i de nationella läroplanerna, redan från mycket tidig ålder, med tanke på att ett barn av sju i EU i dag lider av övervikt eller fetma. Parlamentet uppmanar rådet att utarbeta en rekommendation i enlighet med EU:s riktlinjer för fysisk aktivitet som godkändes av EU:s idrottsministrar 2008. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra företag att anordna idrottsverksamhet för sina anställda.

3.  Europaparlamentet betonar att idrottsorganisationerna gör ett värdefullt folkhälsoarbete på frivillig väg och tycker att Europeiska unionen borde stödja detta arbete effektivare än hittills.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna skillnaden mellan amatöridrott och professionell idrott och främja en modell för fysisk aktivitet som starkt ska bygga på gräsrotsidrotten och gå ut på ökat deltagande enligt mönstret om att idrott ska vara till för alla, också för funktionshindrade, och låta denna modell bilda ett centralt inslag i sina folkhälsostrategier.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att inte bara använda sig av privata idrottsanläggningar, eftersom detta kan leda till bristande jämlikhet, utan också öppna de offentliga idrottsanläggningarna för ett brett deltagande på jämlik basis och utbyta exempel på god praxis i detta hänseende.

6.  Europaparlamentet understryker att idrotten och de nationella, europeiska och internationella organisationerna som förvaltar och står i ledningen för den kan ge ett reellt bidrag till uppnåendet av EU:s strategiska långsiktsmål, som fastställts i Europa 2020-strategin och således skapa nya utsikter för smart och hållbar tillväxt för alla.

7.  Europaparlamentet anser att Europeiska unionen bör spela en aktivare roll i försvaret av idrottens integritet, som idrottsorganisationerna inte på egen hand kan försvara, och att samarbetet mellan idrottsorganisationerna i medlemsstaterna också bör främjas för att säkerställa ett regelbundet utbyte av beprövade metoder och informationsspridning om de resultat som uppnåtts.

8.  Europaparlamentet framhåller att de lokala och regionala myndigheternas roll i utvecklingen av idrottens europeiska dimension är mycket viktig eftersom det ingår i deras uppgifter att tillhandahålla tjänster för allmänheten på idrottsområdet och att anslå medel till idrottsverksamhet och till den infrastruktur som krävs för detta ändamål.

9.  Europaparlamentet anser att dopning utgör en allvarlig hälsorisk för både professionella idrottsutövare och amatöridrottare. Parlamentet menar att kampanjerna mot dopning i dag inte förs med tillräcklig konsekvens och samordning bland medlemsstater och berörda parter, och uppmanar till utbyte av information och bästa metoder mellan nationella myndigheter, antidopningsorganisationer och laboratorier. Parlamentet påminner om att Europeiska unionen i enlighet med artikel 165 i FEUF måste se till att idrottsutövarnas fysiska och psykiska integritet skyddas.

10. Europaparlamentet stöder EU:s anslutning till Europarådets konvention mot dopning.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten av ett direktiv om energirika livsmedel för idrottare, för att garantera en god konsumentinformation, med särskild hänsyn till antidopningsbestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en dopningsförebyggande strategi med särskild hänsyn till unga idrottsutövare, både män och kvinnor.

12. Europaparlamentet efterlyser en definition av brott och straff vid smuggling av dopningspreparat.

13. Europaparlamentet uppmanar till inrättandet av ett strukturellt samarbete på EU-nivå för att värna integriteten och rättvisan inom idrotten, med hänsyn till artiklarna 6, 83 och 165 i FEUF, vars uppgift skulle vara att samordna kampen mot bedrägeri och korruption inom idrotten samt kampen mot dopning, utan att detta skulle påverka Internationella antidopningsbyråns bestämmelser och funktionssätt

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mer kraftfullt stödja hälso- och sjukvårdspersonalens roll i främjandet av idrottsdeltagande och att undersöka hur sjukförsäkringsbolag kan erbjuda incitament som uppmuntrar personer att börja idrotta.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

12.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

János Áder, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bairbre de Brún, Anne Delvaux, Edite Estrela, Julie Girling, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Jo Leinen, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Antonyia Parvanova, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Daciana Octavia Sârbu, Carl Schlyter, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Marina Yannakoudakis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marisa Matias, James Nicholson, Alojz Peterle, Michail Tremopoulos, Anna Záborská, Andrea Zanoni


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (27.9.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Eija-Riitta Korhola

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Idrott är en dynamisk tillväxtsektor och ett redskap för social sammanhållning i ordets sanna bemärkelse, och den har en mycket viktig social, hälsorelaterad och ekonomisk betydelse i EU och dess regioner, där den kan bidra mycket till lokal utveckling av både infrastruktur och ekonomi, och fungera som en stor turistattraktion.

B.  På grund av sina särdrag omfattas speltjänster varken av tjänstedirektivet (2006/123/EG) eller det nya direktivet om konsumenters rättigheter (som godkändes av Europaparlamentet den 23 juni 2011).

C. För att trygga finansieringen inom gräsrotsidrotten måste innehavarna av de nödvändiga nationella spellicenserna, som betalar skatter och avgifter och finansierar andra aktiviteter av allmänt intresse i medlemsstaterna, i lag åläggas betala till allmännyttiga ändamål och effektivt skyddas från olaglig konkurrens.

D. Kränkningar av immateriella rättigheter utgör ett verkligt hot mot finansieringen av europeisk idrott på lång sikt.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie om konsekvenserna av inremarknadspolitiken för finansieringen av gräsrotsidrotten, och kräver att klyftan mellan ”rika” och ”fattiga” idrotter överbryggas med hjälp av instrument för ekonomisk solidaritet. Parlamentet vill att det utvecklas en europeisk dimension av idrottens integritet, där tyngdpunkten inledningsvis ska läggas vid att motverka uppgjorda matcher.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta ett system för erkännande av kvalifikationer som förvärvats av frivilliga och av kvalifikationer som krävs för utövandet av reglerade yrken med anknytning till idrotten.

3.  Europaparlamentet anser att det i en situation där idrottens ekonomiska dimension hela tiden utvecklas behövs omedelbara förbättringar på vissa punkter med anknytning till idrott, såsom fri rörlighet för arbetstagare och tjänster, etableringsfrihet, erkännande av yrkeskvalifikationer, immateriella rättigheter och regler för statligt stöd, för att idrotten som näringsgren ska kunna dra full nytta av fördelarna med den inre marknaden.

4.  Europaparlamentet efterlyser ett större erkännande av idrottens bidrag överlag till de övergripande målen i Europa 2020-strategin, mot bakgrund av idrottens stora inneboende möjligheter att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla samt nya arbetstillfällen, och med beaktande av dess positiva effekter för social integrering och utbildning och samt för folkhälsa och aktivt åldrande.

5.  Europaparlamentet insisterar på att rätten att ge ensamrätt på lotterier och andra sifferspel ska ligga kvar hos medlemsstaterna, med tanke på att de europeiska paraplyorganisationerna inom idrott anser att de nationella lotteriernas ekonomiska bidrag till idrotten och framför allt till gräsrotsidrotten är oumbärligt.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att trygga finansieringen av idrotten med hjälp av lotterier.

7.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och idrottsförbunden att, där så ännu inte skett, införa kollektiv försäljning av medierättigheter, vilket kommissionen vid ett flertal tillfällen har erkänt som förenligt med unionslagstiftningen.

8.  Europaparlamentet respekterar medlemsstaternas rätt att fastlägga åtgärder för att bekämpa olagliga hasardspel på internet. Parlamentet efterlyser en regleringsprincip enligt vilken ett spelföretag får bedriva verksamhet (eller ansöka om den nödvändiga nationella licensen) i en medlemsstat endast om det inte står i strid med lagen i någon annan medlemsstat.

9.  Europaparlamentet understryker idrottens fostrande betydelse och uppmuntrar de initiativ som tagits av idrottsorganisationerna och spelarrangörerna för att fostra idrottsutövarna till god praxis vid vadslagning i samband med idrott.

10. Europaparlamentet välkomnar att begreppet ekonomiskt rent spel tagits med i den europeiska fotbollen och anser detta som ett viktigt framsteg på väg mot ekonomisk stabilitet och förhindrande av illojal konkurrens inom idrotten.

11. Europaparlamentet uttrycker sin oro över idrottsevenemang som utsänds på offentlig plats av programföretag på territoriet i en medlemsstat där de inte har sändningsrättigheter.

12. Europaparlamentet betonar att tillräcklig övervakning och vederbörligt genomförande av immateriella rättigheter på EU-nivå i fråga om medier, varumärken, kommersiella kommunikationer och annat måste tryggas på den alltmer konkurrensutsatta globala marknaden för idrott. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att förstärka sina insatser för att skydda idrottsorganisationernas immateriella rättigheter i syfte att åstadkomma lika villkor inom EU, men att också respektera yttrandefriheten och tryckfriheten, och att ta hänsyn till vilken betydelse dessa inkomster har för finansieringen av gräsrotsidrotten eftersom de i sin tur gör det möjligt för professionella föreningar att ägna sig åt välgörenhet till nytta för lokalsamhällena och gräsrotsidrotten.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande av artikel 20.2 i tjänstedirektivet och se till att nationella myndigheter och domstolar driver igenom nationella bestämmelser om genomförande av denna icke-diskrimineringsregel inom ramen för medlemsstaternas rättssystem i samband med gränsöverskridande försäljning av biljetter till idrottsevenemang.

14. Europaparlamentet stöder kommissionens tillvägagångssätt att undersöka de ekonomiska och juridiska aspekterna på spelarövergångar samt vilken inverkan dessa har på idrottstävlingarna och framför allt på politiken för utbildning av unga spelare inom föreningarna.

15. Europaparlamentet erinrar om att Europeiska unionen enligt artikel 165 i EUF-fördraget har i uppgift att främja rättvisa inom idrotten och skydda idrottens integritet och anser därför att Europeiska unionen måste införa ett strukturellt samarbete på europeisk nivå för att samordna kampen mot bedrägeri och korruption i idrottssammanhang. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka om det vore på sin plats med en rättsakt utgående från artikel 114 i EUF-fördraget för att vi ska få harmoniserade regler för sund ekonomisk förvaltning inom de professionella idrottsföreningarna på europeisk nivå.

16. Europaparlamentet anser att unionsmedborgarna och särskilt ungdomarna bör få veta mer om vilka idrottsprogram, projekt, stipendier och utbildningar som står dem till buds. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och idrottsorganisationerna att befästa mekanismer så att människor kan dra full nytta av de möjligheter som erbjuds av unionsprogrammen på den inre marknaden.

17. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att bedräglig manipulering av resultat för ekonomisk eller annan vinning förbjuds genom att alla hot mot integriteten vid tävlingar, bland annat tävlingar som är föremål för vadslagning, straffbeläggs.

18. Europaparlamentet anser att ett av de främsta sätten att trygga en dynamisk, välgörande och sund livsstil för konsumenter och medborgare i EU är att se till att medborgarna aktivt deltar i hälsofrämjande idrotts- och fritidsverksamhet runtom i Europa, vilket särskilt gäller barn, i och med att fetma och andra livsstilsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i yngre åldersgrupper. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge ökade anslag till hälsorelaterade incitament och ökat stöd till projekt, framför allt projekt som handlar om idrott över gränserna.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av riktlinjer klarlägga unionens regelverk inom området idrott med meddelandet om idrott som utgångspunkt.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med alla europeiska organisationer inom proffsidrotten om hur de problem som uppstår till följd av skillnader i medlemsstaternas anställningsavtal (t.ex. minimiåldern för undertecknande av anställningsavtal), arbetsförhållanden och lönesystem för professionella idrottsutövare samt om regler för statligt stöd och konkurrensregler inom proffsidrotten (t.ex. det maximala antal spelare som får anlitas under hela säsongen i alla matcher, transferfönstret etc.).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Cornelis de Jong, Evelyne Gebhardt, Mikael Gustafsson, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Phil Prendergast, Mitro Repo, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Frank Engel, Marielle Gallo, Anna Hedh, María Irigoyen Pérez, Othmar Karas, Constance Le Grip, Antonyia Parvanova, Sylvana Rapti, Olle Schmidt, Kyriacos Triantaphyllides, Anja Weisgerber


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (11.10.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Toine Manders

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. De värden som idrotten förkroppsligar utsätts för överdrivet kommersiellt tryck som utövas mot bakgrund av ett oklart rättsläge och tar sig uttryck till exempel i form av uppgjorda matcher.

B.  Kränkningar av immateriella rättigheter utgör ett allvarligt hot mot finansieringen av europeisk idrott på lång sikt.

C. Det är endast idrottens ekonomiska dimension som omfattas av unionslagstiftningen och reglerna för hur idrottstävlingar organiseras måste förbli utanför dennas tillämpningsområde.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att skydda idrottsorganisationernas immateriella rättigheter.

2.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna och idrottsförbunden att, där så ännu inte skett, införa centraliserad försäljning av medierättigheter, vilket av kommissionen vid ett flertal tillfällen erkänts som förenligt med unionslagstiftningen.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över idrottsevenemang som utsänds på offentlig plats av programföretag på territoriet i en medlemsstat där de inte har sändningsrättigheter.

4.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att vadslagning om idrottsevenemang är ett slags kommersiell användning av idrottstävlingar, och anser att medlemsstaterna får skydda idrottstävlingar från all otillåten kommersiell användning, som ett sätt att stödja idrotten på professionell nivå och på amatörnivå, framför allt genom att erkänna idrottsorganisationernas rättigheter över tävlingarna som de anordnar.

5.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att samarbeta med organisationer som anordnar idrottsevenemang och vadslagningsföretag för att se till att bedräglig manipulation av resultat för ekonomisk eller annan vinning bekämpas genom att alla hot mot integriteten vid tävlingar, bland annat tävlingar som är föremål för vadslagning, straffbeläggs.

6.  Europaparlamentet betonar att utbildning av spelare på lokal nivå behövs för en varaktig utveckling av idrotten i Europa. Parlamentet ber kommissionen erkänna att åtgärder till förmån för lokalt utbildade spelare är lagliga.

7.  Europaparlamentet uttalar sitt klara stöd till licenssystem och Financial Fair Play. Parlamentet anser att sådana åtgärder är proportionerliga.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av riktlinjer klarlägga unionens regelverk inom området idrott och samtidigt ta meddelandet om idrott som utgångspunkt.

9.  Europaparlamentet erkänner de specialiserade idrottsdomstolarnas sakkunskap och legitimitet för tvistlösning inom området idrott, i den mån de respekterar medborgarnas rätt till en rättvis rättegång.

10. Europaparlamentet anser att det bör föreskrivas en miniminivå av kvalifikationer för fotbollsagenter, varvid insynen bör tryggas med hjälp av ett register över agenter där det också ska finnas uppgifter om vilka idrottare som företräds av en viss agent och vilka löner de får.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag så att arrangörerna av idrottstävlingar får en skälig andel av spelbolagens intäkter i de fall då tävlingarna utgör föremål för vadslagning för att på så sätt skydda integriteten för idrott på gräsrotsnivå och utveckla den.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med alla europeiska organisationer för professionell idrott om hur man ska tackla de problem som orsakas av skillnader hos de olika medlemsländerna vad gäller anställningsavtal (t.ex. minimiåldern för att få underteckna ett anställningsavtal), arbetsförhållanden och lönesystem för professionella idrottsmän och -kvinnor, såväl som reglerna för statligt stöd samt tävlingsreglerna för professionell idrott (t.ex. det maximala antalet spelare som får användas under en hel säsong i alla tävlingar och ett enda transferfönster per år).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

10.10.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

14

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Sajjad Karim, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Diana Wallis

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kurt Lechner, Toine Manders, Paulo Rangel

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Pablo Zalba Bidegain


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (3.10.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Emine Bozkurt

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner idrottens särart men framhåller att idrottens regler alltid måste vara förenliga med EU:s lagstiftning och i synnerhet med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller behovet av öppenhet och ansvarstagande i idrottsvärldens ledningsstrukturer, och uppmanar idrottens styrande organ att anta en nolltoleranspolitik mot korruption, att praktiskt tillämpa etiska regler som bygger på moralisk integritet och genuina värden som rättvis tävlan, att inrätta oberoende grupper för interna utredningar och att upprätta ett nära samarbete med brottsbekämpande organ.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inbegripa en definition av idrottsbedrägeri i straffrätten och att tillsammans med kommissionen anta en samordnad strategi mot korruption inom idrotten. Parlamentet understryker att alla former av korruption i idrottsvärlden måste omfattas av antikorruptionspaketet.

3.  Europaparlamentet anser att fenomenet med uppgjorda matcher, olaglig vadslagning och sponsorfusk i syfte att undandra sig skatt är ett allvarligt problem i Europa. Denna typ av brott kännetecknas av stora vinster och ger i vissa medlemsstater alltför låga straff och avslöjas alltför sällan. Dessa brott är dessutom ofta kopplade till kriminella organisationer som specialiserat sig på penningtvätt och narkotika- och människohandel.

4.  Europaparlamentet uppmanar idrottens styrande organ att noga granska de företag som anlitas för att anordna matcher innan de beviljas licenser och att ta fram ett effektivt verktyg för att övervaka dessa matcher. Parlamentet uppmanar Europol att arbeta med gemensamma utredningsgrupper och att samarbeta med Eurojust när det gäller korruption inom idrotten. Det är även viktigt att föra ett närmare samarbete med tredjeländer för att bekämpa fenomenet med uppgjorda matcher.

5.  Europaparlamentet ser fram emot resultaten av Fifas TMS-system (Transfer Matching System) för spelarövergångar, särskilt i fråga om insyn, ekonomiskt rent spel samt bekämpning av korruption och människohandel. Det är dock nödvändigt att detta system är förenligt med EU:s lagstiftning och dataskyddsregler. Parlamentet uppmanar idrottens styrande organ att samköra uppgifter från TMS med andra korruptionsbekämpningssystem för att effektivisera övervakningen och bekämpa uppgjorda matcher.

6.  Europaparlamentet framhåller att minderåriga alltid bör skyddas och uppmanar idrottens styrande organ att granska varje enskilt undantag från förbudet mot spelarövergångar för minderåriga och att få ner antalet övergångar till ett absolut minimum.

7.  Europaparlamentet uppmanar idrottens styrande organ att ta fram ett registreringssystem för spelaragenter tillsammans med en uppförandekod och en straffmekanism. Parlamentet understryker dessutom behovet av att professionalisera spelaragentyrket genom ett certifikat eller liknande.

8.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av ett bindande avtal mellan idrottens styrande organ och vadslagningsorganisationerna om matchövervakning och bekämpning av korruption inom idrotten, och uppmanar vadslagningsorganisationerna att ta ansvar för att hålla idrottssektorn ren och att samarbeta med idrottens styrande organ i dessa frågor.

9.  Europaparlamentet framhåller behovet av insatser mot aktörer som bedriver otillåten spelverksamhet inom EU samt aktörer som bedriver spelverksamhet utanför EU, eftersom dessa kan kringgå övervakningssystemen mot oegentligheter inom idrotten.

10. Europaparlamentet betonar att kampen mot dopning måste vara i full överensstämmelse med EU-rätten, särskilt stadgan om de grundläggande rättigheterna, sekretess- och dataskyddsreglerna samt arbetsrätten, och uppmanar Världsantidopningsbyrån att ta fram ett lämpligt och användarvänligt administrativt system för vistelserapporter (whereabouts) som respekterar EU-rätten. Parlamentet betonar även behovet av relevant statistik och av att straffa användningen av dopningsmedel snarare än missade kontroller. Parlamentet uppmanar idrottsföreningarna att främja en idrottskultur som handlar om fysiskt och psykiskt välbefinnande och inte bara om resultatjakt, som i vissa fall kan leda till ett svårt beroende av läkemedel och dopningspreparat.

11. Europaparlamentet erinrar om att fysisk aktivitet är en nödvändighet för en sund och hälsosam livsstil, liksom för att funktionshindrade ska kunna leva ett självständigt liv, och att detta bör kompletteras med en balanserad kost. Idrott fyller även en viktig funktion för att motverka marginalisering och socialt utanförskap.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att motverka våld vid idrottsevenemang, särskilt när organiserade supportergrupper förflyttar sig mellan olika medlemsstater. Därför uppmanar parlamentet medlemsstaterna att uppmuntra utbyte av information, erfarenheter och god praxis som kan göra det lättare att förebygga våld både på och utanför arenorna.

13. Europaparlamentet beklagar att kampen mot diskriminering inte uppmärksammas i kommissionens meddelande om idrott. Parlamentet vill framhålla att EU:s lagstiftning, som förbjuder alla former av diskriminering, är tillämplig på proffs- och amatöridrott i EU, och uppmanar alla medlemsstater och kommissionen att införliva och genomföra direktiven 2000/78/EG och 2000/43/EG på ett verkningsfullt sätt.

14. Europaparlamentet anser att idrottsklubbar och idrottsarenor är proffsidrottares arbetsplats, vilket innebär att varje form av diskriminering mot dem utgör diskriminering på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar yrkesorganisationer och föreningar på idrottsområdet att lansera kampanjer för att ta itu med alla former av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet före och under deltagande i idrottsaktiviteter och under och efter idrottsmatcher, såväl på som utanför arenorna. Parlamentet kräver att årsrapporter om framstegen på det här området publiceras och att det införs minimistraff och kontraktsklausuler för diskriminering samt uppmanar kommissionen att övervaka denna process.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

29.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

48

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Sonia Alfano, Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Vilija Blinkevičiūtė, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Simon Busuttil, Carlos Coelho, Rosario Crocetta, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Salvatore Iacolino, Lívia Járóka, Juan Fernando López Aguilar, Monica Luisa Macovei, Clemente Mastella, Véronique Mathieu, Louis Michel, Jan Mulder, Antigoni Papadopoulou, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Valdemar Tomaševski, Kyriacos Triantaphyllides, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Edit Bauer, Anna Maria Corazza Bildt, Cornelis de Jong, Ioan Enciu, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Jean Lambert, Mariya Nedelcheva, Hubert Pirker, Debora Serracchiani, Gianni Vattimo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Anna Rosbach


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (23.9.2011)

till utskottet för kultur och utbildning

över idrottens europeiska dimension

(2011/2087(INI))

Föredragande: Joanna Senyszyn

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för kultur och utbildning att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av sin resolution av den 21 april 2004 om respekt för centrala arbetsnormer i produktionen av sportartiklar för de olympiska spelen(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 5 juni 2003 om kvinnor och idrott(2),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2006 om tvångsprostitution i samband med internationella idrottsevenemang(3),

–       med beaktande av den europeiska stadgan om kvinnors rättigheter inom idrotten (”European Chart of Women’s rights in Sports – Jump in Olympia. Strong(er) Women through Sport”),

–       med beaktande av stadgan för insatser för att undanröja diskriminering av hbt-personer inom idrotten.

1.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt relevanta aktörer, idrottsorganisationer och idrottsförbund att garantera kvinnor och män lika tillgång till lämplig och åldersanpassad idrottsverksamhet till rimliga priser och att utveckla idrottsmöjligheter och idrottsprogram som både främjar deltagande i idrott och väcker ett varaktigt intresse för idrottsverksamhet, i synnerhet bland flickor och kvinnor från missgynnade miljöer, för att öka den sociala delaktigheten och säkerställa likabehandling av kvinnliga idrottare i fråga om utrustning, matchscheman, träningstider och träning.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna samt relevanta aktörer, idrottsorganisationer och idrottsförbund att garantera män och kvinnor lika tillgång till beslutsfattande positioner inom idrotten och lika tillgång till tränarjobb och till administrativa tjänster inom idrottsorganisationerna.

3.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de nationella idrottsförbunden att se till att manliga och kvinnliga tävlingsidrottare på elitnivå vinner likvärdiga priser och erbjuds samma tränings- och förberedelsevillkor, däribland medicinskt stöd, samt lika tillgång till tävlingar, socialt skydd och lämplig återintegrering efter avslutad idrottskarriär.

4.      Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen, medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att förbinda sig att motverka homofobi och transfobi och att införa lagstiftning och strategier för icke-diskriminering, särskilt av hbt-idrottare.

5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv i all sin idrottsrelaterade verksamhet, framför allt i fråga om policyutformning, planeringsprocesser, budgetförfaranden och personalutveckling, med en djupare förståelse för vad som kan hindra kvinnor och flickor från att få tillgång till, delta i och dra nytta av idrott, och att vidta konkreta åtgärder för att garantera en bättre könsfördelning på lämpliga nivåer i idrottens beslutsfattande organ.

6.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga mixade idrottsprogram för att utmana och skingra missuppfattningar om kvinnors förmåga, motverka diskriminering och könsstereotypa föreställningar samt stärka kvinnans roll.

7.      Europaparlamentet uppmuntrar bildandet av kvinnonätverk på idrottsområdet som syftar till att främja utbyte av bästa praxis och information.

8.      Europaparlamentet menar att om flickor deltar i idrottsverksamhet tillsammans med pojkar kan det motverka fördomar och stereotypa föreställningar som ofta bidrar till kvinnors och flickors sårbarhet i samhället.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå särskilda åtgärder och utveckla program för att säkerställa en balanserad idrottsbevakning i medierna utan könsdiskriminering samt minska förekomsten av stereotypa framställningar av kvinnor inom idrotten. Parlamentet uppmanar nationella idrottsorganisationer och idrottsmyndigheter att åta sig att fortlöpande bevaka framstegen på detta område.

10.    Europaparlamentet uppmanar på nytt Eurostat att ta fram indikatorer och statistik om mäns och kvinnors idrottsdeltagande.

11     Europaparlamentet anser att kvinnliga elitidrottare är positiva förebilder för unga, och påpekar därför att medierna spelar en viktig roll för att öka de kvinnliga idrottarnas synlighet.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och uppmuntra europeisk forskning som undersöker ihållande ojämlikheter mellan könen inom idrotten och orsakerna till att kvinnor avbryter sina idrottskarriärer. Parlamentet understryker att erkännande av och ekonomiskt stöd till idrottsförbund och idrottsinstitutioner bör vara avhängigt av jämställdhet på alla områden och alla nivåer av idrotten.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att höja medvetenheten om vikten av åldersanpassad och barnvänlig idrottsundervisning av god kvalitet för flickor och pojkar redan från förskolan, och föreslår därför att lämpliga strategier och riktlinjer utarbetas.

14.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja partnerskap med högskolor för att jämställdhetsperspektivet ska integreras i utbildningar på idrottsområdet, bl.a. idrottslärarutbildningen, med hänsyn till lärarnas viktiga roll när det gäller att uppmärksamma föräldrar och elever på att könsstereotypa föreställningar måste motverkas.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att främja och garantera en jämn könsfördelning inom skolidrotten och vid offentliga idrottsanläggningar.

16.    Europaparlamentet understryker att företeelser som att föräldrar förbjuder invandrarflickor att delta i idrott och simning i skolan inte kan tolereras eller ursäktas av kulturella eller religiösa skäl.

17.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta riktlinjer för kombinerad idrottsträning och allmän idrottsundervisning där hänsyn tas till jämställdhetsperspektivet.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att, oberoende av bestämmelser eller skyldigheter som åläggs kvinnor på grund av kulturella, traditionella, historiska eller religiösa samhällsfaktorer, främja både kvinnors och mäns fullständiga frihet att utöva alla former av idrott.

19.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja genusbudgetering, dvs. att ge lika stort ekonomiskt stöd till manliga och kvinnliga idrottsklubbar/landslag så att ingen utesluts av ekonomiska skäl.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta särskilda åtgärder och program som ska förhindra att kvinnor och män tvingas överge sin idrottskarriär på grund av att det är omöjligt att kombinera familjeliv och professionell idrott, och att erbjuda utbildning och rådgivning, särskilt för kvinnliga idrottare, för att underlätta deras återgång till arbetslivet, i synnerhet efter mamma- eller föräldraledighet.

21.    Europaparlamentet anser att man i detta sammanhang bör överväga informationskampanjer i förskolor och skolor, där före detta proffsidrottare kan agera förebilder för att väcka och underhålla barns och ungdomars intresse för idrott.

22.    Europaparlamentet uppmuntrar till barnpassningsverksamhet vid idrottsanläggningar och idrottshallar, så att mammor och pappor som har hand om små barn kan få lika möjligheter att utöva idrott.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja gränsöverskridande projekt för jämställdhetsmedvetna ledar-, tränar-, domar- och medieutbildningar för att öka kvinnors möjlighet att arbeta i de olika funktioner som behövs inom idrotten.

24.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett utbytesprogram för kvinnliga idrottare och att förbättra utbudet av stipendier och utbildnings- och anställningsmöjligheter för kvinnliga idrottare och tränare och för andra kvinnliga yrkesutövare inom denna sektor. Kommissionen uppmanas att utforma yrkesnormer för idrottssektorn med en omfattande beskrivning av nuvarande och framtida sektorsspecifika kvalifikationer.

25.    Europaparlamentet påpekar att många flickor idrottar i yngre år men hoppar av i tonåren, och hänvisar i detta sammanhang till forskning som visar att flickor upplever öppet eller subtilt tryck från jämnåriga eller familjen att bli ”kvinnligare” eller att ta på sig ansvar som hindrar fortsatt deltagande i idrott. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och idrottens styrande organ på nationell nivå att utforma strategier för att framför allt flickor som är intresserade av idrott ska få hjälp av program och tränare att utveckla en identitet som idrottare.

26.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att låta manliga och kvinnliga idrottare få tillgång till lika stora resurser och att samfinansiera projekt genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) för att stödja idrottsinfrastruktur som är anpassad till kvinnors behov och genom Europeiska socialfonden (ESF) för att stödja kompetensutveckling och förbättrad anställbarhet bland kvinnor inom idrottssektorn, även på ledande befattningar och toppositioner i inflytelserika internationella idrottsorgan och idrottsförbund såsom Fifa och IOK.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa ekonomiskt stöd till idrottsförbund och idrottsorganisationer som ska vara avhängigt av att jämställdhetsprincipen följs på alla områden och nivåer.

.RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.9.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Andrea Češková, Tadeusz Cymański, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Iratxe García Pérez, Zita Gurmai, Mary Honeyball, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Constance Le Grip, Barbara Matera, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Raül Romeva i Rueda, Nicole Sinclaire, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Jill Evans, Christa Klaß, Kartika Tamara Liotard, Mariya Nedelcheva, Katarína Neveďalová, Norica Nicolai, Antigoni Papadopoulou, Joanna Senyszyn

(1)

EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 757.

(2)

EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 605.

(3)

EUT C 291 E, 30.11.2006, s 292.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

10.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, Sampo Terho, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Sabine Verheyen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Liam Aylward, Heinz K. Becker, Ivo Belet, Timothy Kirkhope, Hans-Peter Martin, Georgios Papanikolaou

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Pablo Zalba Bidegain

Senaste uppdatering: 1 december 2011Rättsligt meddelande