om sysselsättning och sociala aspekter i den årlig tillväxtöversikten 2012

(2011/2320(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–   med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–   med beaktande av artikel 28 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet den 7 mars 2011,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2011 ”Årlig tillväxtöversikt 2012” (COM(2011)0815) och utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen som är bifogat detta,

–   med beaktande av sin resolution av den 1 december 2011 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik: del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(2),

–   med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(3),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 november 2010 ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen: EU:s bidrag till full sysselsättning” (COM(2010)0682),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen(4),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning(5),

–   med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden (delgett med nummer C(2008)5737)(6) samt sin resolution av den 6 maj 2009 om rekommendationen(7),

–   med beaktande av kommittén för socialt skydds yttrande och rapport om den sociala dimensionen av Europa 2020-strategin (SPC/2010/10/7 slutversion),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 april 2011 om ”En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020” (COM(2011)0173),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(8),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2010 ”Unga på väg: Ett initiativ för att släppa fram potentialen hos ungdomar att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla i Europeiska unionen” (COM(2010)0477),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2010 om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi(11),

–   med beaktande av rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP(12),

–   med beaktande av rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS(13),

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(14),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7-0021/2012), och av följande skäl:

A. De sociala konsekvenserna av krisen är omfattande och förvärras nu av effekten av åtstramningsåtgärder som vidtagits i vissa länder för att hantera statsskuldskrisen med nedskärningar av arbetstillfällen, både inom den privata och den offentliga sektorn, sociala förmåner och offentliga tjänster, vilket försämrar situationen för de fattiga inom hela EU.

B.  Arbetslösheten har ökat kraftigt sedan 2008 och det finns nu 23 miljoner arbetslösa i EU, vilket motsvarar 10 procent av befolkningen i arbetsför ålder. För att nå sitt sysselsättningsmål måste EU skapa sysselsättning åt ytterligare 17,6 miljoner människor före 2020.

C. Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga människor, som oberoende av vilken utbildningsnivå de har ofta hamnar i en situation med otrygga anställningar och obetald praktik. Detta har delvis sin grund i den bristfälliga matchningen mellan kompetensnivå och arbetsmarknadens krav.

D. Krisen har också slagit hårt mot andra grupper, såsom personer som närmar sig pensionsåldern, långtidsarbetslösa och lågutbildade.

E.  Jämställdhetsperspektivet är avgörande för att uppnå de övergripande målen i Europa 2020-strategin, eftersom kvinnor utgör den största reserven av hittills outnyttjad arbetskraft och utgör en majoritet av dem som lever i fattigdom inom EU. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt både jämställdhetsintegrering och politik som är inriktad på kvinnor i hela arbetet med den europeiska planeringsterminen.

F.  Fattigdomen bland förvärvsarbetande och utsattheten ökar inom EU, vid sidan av den höga arbetslösheten och de längre genomsnittliga arbetslöshetsperioderna. Krisen har skapat nya grupper av människor som riskerar att hamna i fattigdom. Kommittén för socialt skydd varnar för att allt fler människor är i riskzonen för inkomstfattigdom, barnfattigdom, allvarlig materiell fattigdom och social utestängning på grund av de felriktade och negativa finanspolitiska konsolideringsåtgärdernas effekter på de sociala trygghetssystemen, och genomförandet av aktiva integreringsstrategier bör därför vara en viktig del av EU:s och medlemsstaternas socialpolitiska dagordningar.

G. Åtstramningsåtgärder och åtgärder som är inriktade på budgetkonsolidering kan få en oproportionerligt negativ effekt på kvinnors ställning på arbetsmarknaden och på fattigdom bland kvinnor, till exempel på grund av nedskärningar i den offentliga sektorn som drabbar kvinnor eller genom att skatteförmåner för barnomsorg begränsas.

H. Trots att situationen är akut är medlemsstaternas framsteg för att nå Europa 2020-målen lägre än förväntat. Åtagandena i de nationella reformprogrammen är inte tillräckliga för att de flesta målen på EU-nivå ska kunna nås.

I.   De sociala aspekterna och sysselsättningsaspekterna har inordnats under endast en av de fem prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten samtidigt som de utgör tre av de fem överordnade målen i Europa 2020-strategin.

Centrala budskap inför Europeiska rådets vårmöte

1.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att se till att följande budskap ingår i dess politiska riktlinjer för den europeiska planeringsterminen 2012 och uppdrar åt talmannen att försvara denna ståndpunkt under Europeiska rådets vårmöte den 1–2 mars 2012.

I.   Att säkerställa överensstämmelse med och öka ambitionen att nå Europa 2020-målen

2.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa att de årliga politiska riktlinjer som fastställs utifrån den årliga tillväxtöversikten helt och hållet syftar till att förverkliga alla mål i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

3.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa överensstämmelse mellan de olika prioriteringarna i sina politiska riktlinjer, så att riktlinjerna om finanspolitisk konsolidering bygger på social rättvisa och inte ökar fattigdomen eller försvårar arbetet med att komma till rätta med arbetslösheten och lindra de sociala effekterna av krisen. Parlamentet är övertygat om att huvudfokus måste ligga på integrerade reformåtgärder som främjar en tillväxt såväl på kort som på medellång och lång sikt. Därför måste budgetåtgärder samt åtgärder för tillväxten och sysselsättningen vidtas samtidigt eftersom de alla är beroende av varandra och tillsammans utgör förutsättningar för återhämtningen.

4.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att i sina politiska riktlinjer säkerställa att EU-medel avsätts för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

5.  Europaparlamentet är djupt oroat över att de befintliga nationella målen inte är tillräckliga för att nå de överordnade målen i Europa 2020-strategin för sysselsättning, utbildning och minskad fattigdom. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att se till att medlemsstaterna gradvis sätter upp högre nationella mål och att dessa åtföljs av konkreta och realistiska färdplaner för genomförandet och bedöms med hjälp av tydliga och jämförbara indikatorer utifrån den överenskomna gemensamma bedömningsramen, så att EU styrs in på rätt kurs för att nå alla mål i Europa 2020-strategin och så att framsteg kan mätas på överskådligt sätt.

II. Att stödja skapandet av hållbara arbetstillfällen med investeringar och skattereformer

6.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge det budgetutrymme och den uppmuntran som krävs för satsningar på skapande av hållbara arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor inom en rad olika sektorer samt satsningar på utbildning för arbetstagare och arbetslösa och för att minska fattigdomen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som för närvarande har ett överskott i bytesbalansen att bidra till minskade makroekonomiska obalanser genom att öka den nationella efterfrågan för att förhindra en nedåtgående spiral som skulle vara förödande för sysselsättningstillväxten runtom i EU.

7.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att ställa sig bakom de politiska riktlinjerna om en omläggning av den skattebörda på arbetskraft som har formen av lönebikostnader, och samtidigt uppmuntra de företag som gynnas av dessa undantag/lättnader i gengäld ska erbjuda anständiga löner som det går att leva på. Parlamentet menar att detta skulle göra det mer attraktivt att anställa och behålla medarbetare och skulle förbättra den övergripande situationen på arbetsmarknaden, framför allt för utsatta grupper. Parlamentet uppmanar vidare Europeiska rådet att i enlighet med subsidiaritetsprincipen stödja riktlinjerna om högre skatteutfall genom rättvis, progressiv, omfördelande, effektiv och ändamålsenlig beskattning och en bättre samordning på skatteområdet för att bekämpa skatteflykt, i syfte att säkerställa att systemet är rättvist och bevara den sociala sammanhållningen.

III.  Att förbättra kvaliteten på sysselsättningen och villkoren för ett ökat deltagande i arbetslivet

8.  Europaparlamentet beklagar att de politiska riktlinjer som syftar till att göra det mer attraktivt att arbeta inte handlar om arbetstillfällenas kvalitet och att för lite uppmärksamhet ägnas åt att skapa de nödvändiga förutsättningarna för att öka deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt bland kvinnor, personer med funktionsnedsättning och bland de personer som har det sämst ställt, såsom långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att införliva riktlinjer om anständigt arbete och insatser för att göra det lättare att förena arbete, familj och privatliv, i form av omsorg och barnomsorg till en rimlig kostnad, ledighet av familjeskäl och flexibla arbetsvillkor.

9.  Europaparlamentet påpekar att åtstramningsåtgärder och en minskning av den administrativa bördan inte får äventyra socialt skydd samt hälso- och säkerhetsstandarder eller leda till mildare villkor eller undantag från EU-lagstiftningen.

IV. Att åtgärda ungdomsarbetslösheten

10. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att inte förlora den unga generationens potential och uppmanar Europeiska rådet att prioritera åtgärdandet av ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla övergripande strategier för ungdomar som varken har arbete eller utbildningsplats, bland annat genom riktade arbetsmarknadspolitiska åtgärder, åtgärder inriktade på att rätta till den dåliga kompetensmatchningen på arbetsmarknaden, främjande av ungdomars entreprenörskap och ramverk för att säkra övergången mellan utbildning och arbete, t.ex. genom kombination av yrkesutbildning och arbete. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter införa en garanti för ungdomar, vilken säkrar rätten för varje ung människa i EU att bli erbjuden arbete, lärlingsplats, extra yrkesutbildning eller en kombination av arbete och utbildning efter högst fyra månaders arbetslöshet. Parlamentet betonar vikten av att minska förekomsten av otrygga anställningsformer bland ungdomar, t.ex. visstidsanställningar, deltidsanställningar och obetald praktik, om det rör sig om anställningsformer som de inte själva valt.

V. Att åtgärda fattigdom och social utestängning med tonvikt på grupper som saknar eller har begränsade kontakter med arbetsmarknaden

11. Europaparlamentet välkomnar att den årliga tillväxtöversikten för första gången inkluderar riktlinjer inom området för fattigdom och social utestängning. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att prioritera dessa riktlinjer och samtidigt se till att arbetet med att bekämpa fattigdom och social utestängning inbegriper mer än bara åtgärder som syftar till att integrera människor på arbetsmarknaden, genom att lägga tonvikt vid socialt skydd och en aktiv integration av utsatta grupper som saknar eller har begränsade kontakter med arbetsmarknaden.

12. Europaparlamentet betonar att artikel 9 i EUF-fördraget måste integreras i hela den europeiska planeringsterminen, inbegripet i de landsspecifika rekommendationerna, som bör åtföljas av förhands- och efterhandsutvärderingar av de sociala konsekvenserna.

VI. Att stärka den demokratiska legitimiteten och ansvarigheten samt det demokratiska egenansvaret

13. Europaparlamentet påminner om att den ökade betydelsen av den europeiska dimensionen av medlemsstaternas ekonomiska politik bör gå hand i hand med en större demokratisk legitimitet och lämplig ansvarighet inför parlamentet och de nationella parlamenten. Parlamentet anser att Europeiska rådet, i avsaknad av en rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet som är tillämplig för den årliga tillväxtöversikten, har ett särskilt ansvar att beakta parlamentens synpunkter när det stöder de politiska riktlinjerna för att ge dem demokratisk legitimitet och att denna betoning på att snabbt införa åtstramningsåtgärder och budgetdisciplin på intet sätt får sättas före behovet av en demokratisk beslutsprocess.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att nationella och regionala parlament, arbetsmarknadens parter, myndigheter och det civila samhället är djupt engagerade i genomförandet och övervakningen av de politiska riktlinjerna i

Europa 2020-strategin och den ekonomiska styrningsprocessen, för att säkerställa egenansvar.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att 2013 omvandla den årliga tillväxtöversikten till årliga riktlinjer för hållbar tillväxt, lägga fram detta i ett sådant format att parlamentet kan föreslå ändringar och se till att en insynsvänlig, interinstitutionell beslutsprocess leder till att man kommer överens om gemensamma politiska riktlinjer.

Ytterligare insatser inom området för sysselsättning och sociala frågor

Att höja sysselsättningsgraden och förbättra arbetstillfällenas kvalitet

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja initiativ som främjar utvecklingen inom de sektorer som har den största sysselsättningspotentialen, särskilt vid övergången till en hållbar ekonomi (gröna arbetstillfällen), hälso- och sjukvårdstjänster samt sociala tjänster och den digitala ekonomin.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra företagsklimatet, framför allt för små och medelstora företag, och att stödja nystartade företag och befintliga små och medelstora företag i deras insatser för att skapa arbetstillfällen.

18. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att förstärka insatserna för att förbättra den inre marknaden, stärka den digitala ekonomin och fokusera på smart lagstiftning som minskar byråkratin.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de offentliga arbetsförmedlingarnas räckvidd och effektivitet och anta effektiva och aktiva arbetsmarknadsåtgärder i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, med ömsesidigt stöd från aktiveringsincitament såsom program för att gå från bidrag till arbete och lämpliga förmånssystem för att upprätthålla anställbarheten, stödja människor att komma tillbaka i arbete och trygga anständiga levnadsvillkor.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja och utveckla förutsättningar för flexiblare arbetsvillkor, framför allt för äldre och yngre arbetstagare, och att främja arbetstagarnas rörlighet. Parlamentet betonar betydelsen av att höja arbetskraftens produktivitet och effektivitet inom hela EU för att unionen ska återfå sin konkurrenskraft.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja strukturfonderna för att kunna förbättra anställbarheten och bekämpa den strukturella arbetslösheten och långtidsarbetslösheten på ett effektivt sätt. Parlamentet anser att kommissionen bör erbjuda medlemsstaterna ytterligare stöd och vägledning i detta syfte, inte minst mot bakgrund av den rådande recessionen och de sociala utmaningarna.

22. Europaparlamentet anser att det överordnade målet i Europa 2020-strategin för sysselsättningsgraden bara kan nås om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökar markant. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna starkare riktlinjer vilka bör syfta till att skapa de förutsättningar som krävs för en högre sysselsättningsgrad bland kvinnor, t.ex. omsorg och barnomsorg till en rimlig kostnad, lämpliga system för mamma-, pappa- och föräldraledighet samt flexibla arbetstider och flexibla arbetsplatser.

23. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att utvärdera effektiviteten i de politiska rekommendationerna att stödja att alla vuxna i ett hushåll deltar på arbetsmarknaden, att se till att det erbjuds anständiga löner som det går att leva på och att underlätta för personer som fastnat i låglönearbeten och otrygga anställningar att avancera på arbetsmarknaden, då det är dessa tre mekanismer som kan minska fattigdomen bland förvärvsarbetande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa fattigdomen bland förvärvsarbetande genom att bedriva en arbetsmarknadspolitik som syftar till att garantera löner som går att leva på för dem som förvärvsarbetar.

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda könsuppdelade uppgifter i sina framstegsrapporter.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ytterligare erkänna det reella mervärde som äldre arbetstagare utgör inom det företag där de arbetar och att skapa äldrevänliga arbetsvillkor så att äldre arbetstagare som vill delta och stanna kvar på arbetsmarknaden kan välja att göra detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra detta genom att bekämpa åldersdiskriminering, ersätta incitament för att äldre arbetstagare ska lämna arbetsmarknaden med incitament för en arbetsmarknad för alla och genom att anpassa arbetsvillkoren till äldre arbetstagares behov, t.ex. genom att införa rätt till flexibel arbetstid och arbetsplats, rätt till utbildning och rätt till flexibel pensionering samtidigt som man säkerställer tillräckliga pensioner för alla. Parlamentet anser att man genom insatser för en god arbetsmiljö bör säkerställa ett aktivt åldrande under och efter arbetslivet.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att personer med visstids- eller deltidskontrakt åtnjuter likabehandling, inklusive vad gäller uppsägning och lön, i enlighet med EU:s primär- och sekundärlagstiftning och att dessa arbetstagare och samt personer som är egenföretagare har ett tillräckligt socialt skydd och tillgång till utbildning och livslångt lärande samt att ramvillkor fastställs för att de ska kunna göra karriär. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra ramavtalen om deltids- och visstidsanställning och att på ett effektivt sätt genomföra direktivet och upprätta en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.

27. Europaparlamentet anser att nödvändiga reformer på arbetsmarknaden – som syftar till att höja produktiviteten och konkurrenskraften – ska genomföras på ett sådant sätt att det säkerställer social rättvisa och främjar arbetstillfällenas kvalitet samt att de nationella traditionerna med dialog mellan arbetsmarknadens parter respekteras.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra rörligheten inom och mellan arbetsmarknaderna och att ta bort alla befintliga juridiska och administrativa hinder som försvårar arbetstagarnas fria rörlighet inom EU.

29. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att införa en skatt på finansiella transaktioner för att förstärka skapandet av hållbara arbetstillfällen.

30. Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts tillräckligt för att integrera jämställdheten i prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten, trots att kommissionen i den europeiska jämställdhetspakten 2011–2020 uppmanas att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att säkerställa att bristen på jämställdhet kommer att tas upp i de politiska riktlinjerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera ett jämställdhetsperspektiv när man utarbetar de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda landsspecifika rekommendationer när medlemsstaterna inte tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet.

Att investera i utbildning

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa och utöka satsningarna på utbildning, främjande av entreprenörsanda och livslångt lärande för alla åldersgrupper, inte bara i form av formell utbildning, utan också genom att utveckla icke-formellt och informellt lärande, vilket leder till högre tillväxtpotential. Parlamentet varnar också för de sociala och ekonomiska kostnaderna på lång sikt av att göra nedskärningar i utbildningsbudgetarna.

32. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att åtgärda den dåliga kunskapsmatchningen och kunskapsbristen och att öka synergierna mellan universitet, utbildningsinstitutioner, ungdomsorganisationer och företag genom att bli bättre på att förutse de kunskaper som behövs, anpassa utbildningssystemen efter arbetsmarknadens behov, utrusta arbetskraften med ny kompetens för att få bukt med den strukturella arbetslösheten och förbereda arbetstagarna för övergången till en smart, hållbar ekonomi som inbegriper alla.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förhindra att åtstramningsåtgärderna äventyrar en tillväxtvänlig politik och att prioritera tillväxtvänliga utgifter som utbildning, livslångt lärande, forskning och innovation och samtidigt säkerställa att dessa utgifter är effektiva.

34. Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i sitt flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg”, lovade att föreslå en kvalitetsram för praktikperioder och uppmanar kommissionen att omgående presentera en sådan ram.

35. Europaparlamentet uppmuntrar till ett kraftfullt genomförande av de nationella referensramarna för kvalifikationer som verktyg för att främja utvecklingen av livslångt lärande.

36. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsgivarna att skapa fler möjligheter för kvinnliga arbetstagare inom nya tekniksektorer för att stärka den högteknologiska sektorn i enlighet med Europa 2020-målen.

Att bekämpa fattigdom, främja social integration och kvaliteten på offentliga tjänster

37. Europaparlamentet understryker att i Eurobarometer-undersökningen från november 2011 ansåg 49 procent av de tillfrågade europeiska medborgarna att bekämpning av fattigdom och social utestängning är en prioriterad politisk fråga framför samordningen av den ekonomiska politiken och budget- och skattepolitiken. De ville också att Europaparlamentet skulle lyfta fram denna fråga.

38. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka och förbättra effektiviteten i de sociala trygghetssystemen, inklusive tillgången till jämställda pensionssystem, och se till att de fortsätter att fungera som ett skydd mot fattigdom och social utestängning.

39. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra aktiva integreringsstrategier och införa lämpliga, högkvalitativa tjänster till en rimlig kostnad, tillräckliga inkomststöd och integrerade strategier för arbetstillfällen av god kvalitet för att förhindra marginalisering av låginkomsttagare och utsatta grupper.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa upp kommittén för socialt skydds uppmaning att ta fram deltagande nationella socialrapporter till stöd för de nationella reformprogrammen, baserade på målen för den öppna samordningsmetoden på det sociala området, och att tillhandahålla flerdimensionella lösningar på fattigdomen som främjar tillgång till rättigheter, resurser och tjänster.

41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att införa, genomföra och genomdriva effektiva antidiskrimineringsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda bristen på framsteg vad gäller genomförandet och efterlevnaden av antidiskrimineringsåtgärder i de landsspecifika rekommendationerna.

42. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram ange hur EU-medlen kommer att användas för att stödja de nationella fattigdomsmålen och andra sociala, sysselsättnings- och utbildningsrelaterade mål som säkerställer att Europa 2020-målen uppnås.

43. Europaparlamentet påpekar att de pensionsreformer som lyfts fram i den årliga tillväxtöversikten inte bara kan gå ut på att höja pensionsåldern för att förbättra underskotten, utan tvärtom måste ta hänsyn till antal arbetade år och erbjuda en anständig täckning för alla, minska fattigdomen bland de äldre utan att äventyra de statliga pensionssystemen.

44. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att alla reformer av hälso- och sjukvårdssystemen fokuserar på att förbättra kvaliteten och garanterar alla tillräcklig hälso- och sjukvård till en rimlig kostnad.

45. Europaparlamentet är oroat över krisens sociala konsekvenser för fattigdomen bland kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att säkerställa att de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna är förenliga med den sociala dimensionen i Europa 2020-strategin och riktlinjerna för sysselsättningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att utvärdera åtstramningsåtgärdernas effekter på jämställdheten och sysselsättningen bland kvinnor.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla jämställdhetsanalyser och jämställdhetsintegrering avseende pensionsreformernas effekter på kvinnors liv i EU med målet att individualisera pensionsrätten och socialförsäkringen samt även skattesystemet.

Ytterligare ansträngningar som krävs för att stärka styrningen, engagemanget och den demokratiska legitimiteten

47. Europaparlamentet är oroat över att parlamentet och de nationella parlamenten fortfarande spelar en begränsad roll i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar att de politiska riktlinjerna i den årliga tillväxtöversikt som kommissionen har tagit initiativ till, och som ska godkännas av Europeiska rådet, saknar ett parlamentariskt deltagande och därmed demokratisk legitimitet.

48. Europaparlamentet konstaterar att fem medlemsstater som för närvarande har ett samförståndsavtal med kommissionen, IMF och ECB inte fick några landsspecifika rekommendationer i juli 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att samförståndsavtalet genomförs i fullständig harmoni med förverkligandet av målen i Europa 2020-strategin om ökad sysselsättning och minskad fattigdom. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att Internationella arbetsorganisationen (ILO) bör få medverka inom kommissionens, IMF:s och ECB:s  program för ekonomiskt stöd. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att ge medlemsstaterna den uppmuntran som krävs för att investera i skapande av hållbara arbetstillfällen, utbildning och fattigdomsminskning för att underlätta deras bidrag till att uppnå de övergripande målen på dessa områden.

49. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, mot bakgrund av EU:s värsta ekonomiska kris någonsin, att omedelbart genomföra nödvändiga nationella reformprogram.

50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2011)0542. (2) Antagna texter, P7_TA(2010)0309. (3) EUT L 308, 24.11.2010, s. 46. (4) Antagna texter, P7_TA(2011)0466. (5) Antagna texter, P7_TA(2011)0495. (6) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11. (7) Antagna texter, P6_TA(2009)0371. (8) Antagna texter, P7_TA(2011)0092. (9) Antagna texter, P7_TA(2011)0230. (10) Antagna texter, P7_TA(2010)0262. (11) Antagna texter, P7_TA(2010)0299. (12) EGT L 175, 10.7.1999, s. 43. (13) EGT L 14, 20.1.1998, s. 9. (14) EUT L 303, 02.12.2000, s. 16.

Bakgrund till betänkandet

Den 23 november 2011 lade kommissionen fram sin årliga tillväxtöversikt för 2012 (COM(2011)0815) som markerar början på den andra europeiska planeringsterminen för ekonomisk styrning. Den årliga tillväxtöversikten anger vad kommissionen anser att EU måste prioritera under de kommande 12 månaderna i fråga om åtgärder och reformer på områdena budget, ekonomi, sysselsättning och socialpolitik. Inom denna ram uppmanar den årliga tillväxtöversikten till att ansträngningar på medlemsstats- och EU-nivå ska inriktas på fem prioriteringar inom områdena skattepolitik, stabilisering inom finanssektorn, tillväxt och konkurrenskraft, sysselsättningsrelaterade och sociala konsekvenser av krisen samt offentlig förvaltning.

Analysen och de viktigaste budskapen i den årliga tillväxtöversikten bekräftas i fyra bilagor: 1) en lägesrapport om Europa 2020-strategin, 2) en makroekonomisk rapport, 3) en rapport om sysselsättningen och 4) en skattepolitisk rapport.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor beslutade att begära tillstånd för att utarbeta ett initiativbetänkande för att behandla sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna i den årliga tillväxtöversikten. Genom betänkandet kommer parlamentet att kunna lämna sina synpunkter på den sysselsättningsrelaterade och sociala situationen i EU, de framsteg som har gjorts för att förverkliga målen i Europa 2020-strategin i fråga om sysselsättning och sociala frågor och de tillhörande prioriteringarna som har lagts fram i kommissionens paket.

Vidare är detta betänkande en uppföljning av ett av de åtaganden som parlamentet gjorde i sitt betänkande om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken som utarbetades av utskottet för ekonomi och valutafrågor (föredragande: Pervenche Berès). Utskottet för sysselsättning och sociala frågor fungerade som associerat utskott (föredragande för yttrande: Olle Ludvigsson) och betänkandet antogs den 1 december 2011. I enlighet med Berèsbetänkandet kommer parlamentet genom detta nya betänkande att aktivt kunna bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin, bland annat till dess sysselsättningsaspekter och sociala aspekter, och till den europeiska planeringsterminen inför Europeiska rådets vårmöte.

Med tanke på att parlamentet har en förhållandevis liten roll i den europeiska planeringsterminen, och endast har en fördragsenlig rätt att yttra sig över kommissionens årliga förslag till sysselsättningsriktlinjer, och med tanke på den vikt som parlamentet vid flera tillfällen har fäst vid att förbättra legitimiteten, den demokratiska ansvarigheten och egenansvaret i processen, bör betänkandet därför betraktas utifrån det faktum att parlamentet intar en aktiv roll i den europeiska planeringsterminen. Europeiska rådet och olika rådskonstellationer bör beakta resultatet av betänkandet för att de politiska riktlinjerna ska få demokratisk legitimitet.

Med hänsyn till den oerhört snäva tidsramen vill föredraganden även betona vikten av att inrikta sig på och prioritera de huvudbudskap som ska ges. Föredraganden vill även bygga vidare på den struktur som anges i Berèsbetänkandet i fråga om parlamentets deltagande i den europeiska planeringsterminen. För att undvika upprepning kommer betänkandet att inriktas på innehållet i de politiska riktlinjerna om sociala aspekter och sysselsättningsaspekter i den årliga tillväxtöversikten snarare än på den europeiska planeringsterminen.

Föredraganden vill betona att det nuvarande interinstitutionella förfarandet och den årliga tillväxtöversikten i sin nuvarande form inte ger parlamentet möjlighet att föreslå konkreta ändringar av de politiska riktlinjer som ges i kommissionens meddelande med bilagor. Detta är en stor brist från ett demokratiskt och insynsmässigt perspektiv. Föredraganden föreslår därför att man ber kommissionen att lägga fram nästa års politiska riktlinjer på ett sätt som gör att parlamentet kan ändra texten innan den godkänns av Europeiska rådet.

Bedömning av den årliga tillväxtöversikten 2012

Den finanskris som åtföljdes av en nationell skuldkris och en social kris i EU gjorde det mycket tydligt att EU behöver en starkare ekonomisk styrning för att förhindra att stora budgetunderskott och makroekonomiska obalanser hotar euron och den europeiska ekonomin. Samordningen av den ekonomiska politiken i den europeiska planeringsterminen innefattar övervakning av framstegen mot Europa 2020-strategins mål och samordning genom de granskade förfarandena för ekonomisk övervakning av paketet med de sex lagstiftningsförslagen om ekonomisk styrning, vilka avslutades i september 2011. Detta är ett viktigt verktyg för att åtgärda några av de strukturella orsakerna till den nuvarande krisen och säkerställa att framsteg görs mot en smart och hållbar utveckling för alla i Europa.

I ljuset av skuldkrisen fick finanspolitisk konsolidering högsta prioritet under den första europeiska planeringsterminen. Den var ett dominerande inslag från början i den årliga tillväxtöversikten 2011 och i de landsspecifika rekommendationerna i slutet av terminen. De politiska riktlinjerna i den europeiska planeringsterminen omfattade inte samtliga överordnade mål i Europa 2020-strategin. Den stora tonvikten vid åtstramningsåtgärder ledde till en inkonsekvent metod där budgetär och makroekonomisk stabilitet eftersträvades utan att vederbörlig hänsyn togs till de överordnade målen i Europa 2020-strategin i fråga om sociala frågor, sysselsättning och utbildning. Kommissionen rättade dessutom varken till eller avhjälpte den bristande ambitionen i de nationella planerna att förverkliga de Europa 2020-mål som angavs i de nationella reformprogrammen. EU befinner sig följaktligen i en situation där de nationella åtagandena inte ens teoretiskt sett är tillräckliga för att genomföra Europa 2020-strategin.

Trots omfattande kritik mot kommissionens metod under den första europeiska planeringsterminen fastställer även detta års årliga tillväxtöversikt prioriteringar som inte på ett balanserat sätt bidrar till förverkligandet av Europa 2020-målen inom området för sysselsättning och sociala frågor. Föredraganden anser att denna metod utgör ett hot mot en hållbar återhämtning från krisen och mot betydande framsteg mot ett smart och hållbart EU för alla.

För det första stämmer prioritet nummer ett att eftersträva tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering dåligt överens med det överordnade målet att öka sysselsättningen. Samtidigt som finanspolitisk konsolidering är en nödvändighet i många medlemsstater är politiska riktlinjer som syftar till fler åtstramningsåtgärder generellt sett inte förenligt med en sysselsättningsskapande återhämtning i EU. Föredraganden föreslår att man bör uppmana Europeiska rådet att se till att man ger utrymme i budgeten och uppmuntrar till investeringar för att skapa hållbara arbetstillfällen. Medlemsstater som för närvarande har ett överskott i bytesbalansen måste uppmanas till att bidra till minskade makroekonomiska obalanser genom att öka den nationella efterfrågan för att förhindra en nedåtgående spiral som skulle vara förödande för sysselsättningstillväxten och därmed hindra framsteg mot målet med en sysselsättningsgrad för kvinnor och män på 75 procent.

För det andra är åtgärder för ytterligare finanspolitisk konsolidering ett hot mot människor som riskerar fattigdom och social utestängning. Samtidigt som den gemensamma rapporten om sysselsättningen med rätta understryker behovet av att se till att de mest utsatta grupperna och de som har drabbats hårdast av krisen skyddas mot omfördelningseffekterna av den ekonomiska krisen och planerna på finanspolitisk konsolidering, återspeglas inte detta budskap i prioritet nummer ett om finanspolitisk konsolidering i huvuddokumentet om den årliga tillväxtöversikten. Föredraganden föreslår därför att man betonar vikten av artikel 9 i EUF-fördraget och uppmanar till lämpliga och effektiva sociala trygghetssystem för att se till att de sociala automatiska stabilisatorerna kan fungera som en buffert mot fattigdom och social utestängning. Föredraganden välkomnar dock att de fem prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten inbegriper åtgärder mot de sociala konsekvenserna av krisen, eftersom det inte fanns några politiska riktlinjer över huvud taget för bekämpning av fattigdom och social utestängning i fjolårets meddelande.

För det tredje uttrycker föredraganden sin oro över att de politiska riktlinjerna för att bekämpa arbetslösheten inte överensstämmer med riktlinjerna för att öka deltagandet på arbetsmarknaden. Att åtgärda bristen på arbetstillfällen av tillräcklig kvalitet med anständig lön och skäliga arbetsvillkor bör ingå i åtgärderna för att stärka incitamenten för att arbeta. Föredraganden betonar att jämställdhetsaspekten är mycket viktig för att Europa 2020-strategins överordnade mål ska kunna uppnås, eftersom kvinnor i dag utgör den största reserven av outnyttjad arbetskraft och även utgör majoriteten av dem som lever i fattigdom i EU. Åtgärder för att se till att man kan förena arbete och omvårdnad bör därför omfattas av prioriteringarna i de politiska riktlinjerna för den europeiska planeringsterminen 2012.

Avslutningsvis har krisen fått särskilt dramatiska konsekvenser för ungdomar som försöker få fast anställning. Arbetslösheten bland ungdomar är över 20 procent och mer än 40 procent i vissa medlemsstater. Mellan 2008 och 2010 ökade det totala antalet arbetslösa ungdomar i EU med en miljon. Den andel 15–24 år gamla ungdomar som har varken arbete eller utbildningsplats steg med två procentenheter under samma period. Samtidigt som sysselsättning bland ungdomar med rätta prioriteras i den årliga tillväxtöversikten är föredraganden oroad över kvaliteten på de arbetstillfällen, praktikplatser och lärlingskap som föreslås i kommissionens politiska riktlinjer. Föredraganden vill även göra kampen mot otrygga anställningar bland ungdomar till en central del i de politiska riktlinjerna om ungdomsarbetslösheten. Dessutom påminner hon om kommissionens flaggskeppsinitiativ ”Unga på väg” där kommissionen lovade att föreslå en kvalitetsram för praktikperioder.