Förfarande : 2011/2178(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0083/2012

Ingivna texter :

A7-0083/2012

Debatter :

PV 19/04/2012 - 19
CRE 19/04/2012 - 19

Omröstningar :

PV 20/04/2012 - 10.3
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0140

BETÄNKANDE     
PDF 266kWORD 157k
4 april 2012
PE 478.465v03-00 A7-0083/2012

om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets

(2011/2178(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Silvia-Adriana Ţicău

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets

(2011/2178(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska gemenskapens regelverk om den inre marknaden och informationssamhället,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om en ny digital agenda för Europa: 2015.eu(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 21 september 2010 om fullbordandet av den inre marknaden för e-handel(2),

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 31 maj 2010 om en digital agenda för Europa,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 juni 2010 om Europa 2020-strategin, däribland den digitala agendan (punkt 7),

–   med beaktande av ”Vägledningen för upphandling av standardbaserad IKT – delar av god praxis”, offentliggjord av kommissionen den 23 december 2011,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att utnyttja fördelarna med elektronisk fakturering i Europa (COM(2010)0712),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 922/2009 av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA)(3),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 – Utnyttja IKT för att skapa en smart, hållbar och innovativ förvaltning” (COM(2010)0743),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster – Europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) för EU:s offentliga tjänster (bilaga 1) och Europeiska interoperabilitetsramen (EIF) för EU:s offentliga tjänster (bilaga 2)” (COM(2010)0744),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för initiativet i2010: Ett snabbare införande av e-förvaltning i Europa till nytta för alla” (COM(2006)0173),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden: Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2011 ”Skydd av kritisk informationsinfrastruktur – Resultat och kommande åtgärder: vägen mot global it-säkerhet” (COM(2011)0163),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 mars 2009 ”Skydd av kritisk informationsinfrastruktur – Skydd mot storskaliga it-attacker och avbrott: förbättrad beredskap, säkerhet och motståndskraft i Europa” (COM(2009)0149),

–   med beaktande av kommissionens strategi om öppna uppgifter, offentliggjord i december 2011, bestående av: Kommissionens meddelande ”Öppna uppgifter – En drivkraft för innovation, tillväxt och öppen styrning”, kommissionens förslag till direktiv om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2011)0877) och kommissionens beslut av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av dokument från kommissionen (2011/833/EU),

–   med beaktande av studien om den ekonomiska effekten av information från den offentliga sektorn som genomfördes av kommissionen 2011 (Vickery-studien),

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag (COM(2011)0635),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om ett samstämmigt ramverk för stärkande av tilliten på den digitala inre marknaden för e-handel och onlinetjänster (COM(2011)0942),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Grönbok – mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar” (COM(2011)0941),

–   med beaktande av 2011 års lägesrapport om den digitala agendan för Europa, offentliggjord den 22 december 2011,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Europeisk rapport om digital konkurrenskraft – De största landvinningarna för strategin i2010 under 2005–2009” (COM(2009)0390),

–   med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2011 om Europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt(4),

–   med beaktande av studien om IKTs samhällsinverkan – Smart 2007/0068, offentliggjord den 30 april 2010,

–   med beaktande av rapporten om den ekonomiska effekten av information från den offentliga sektorn – Smart 2007/0020, offentliggjord i januari 2010,

–    med beaktande av rapporten framtagen för kommissionen ”Handlingsplan för e-förvaltning inom ramen för i2010 – Lägesrapport (Smart 2008/0042)”, offentliggjord i november 2009,

–    med beaktande av det svenska ordförandeskapets slutsatser av den 10 november 2009 från Visby-konferensen: Visby Agenda: creating impact for an eUnion 2015,

–    med beaktande av det svenska ordförandeskapets rapport ”A Green Knowledge Society – An ICT policy agenda to 2015 for Europe’s future knowledge society”, offentliggjord i september 2009,

–    med beaktande av kommissionens rapport om det offentliga samrådet om molnbaserade datortjänster (Cloud Computing: Public Consultation Report), offentliggjord den 5 december 2011,

–    med beaktande av kommissionens meddelande ”Handlingsplan för bättre e-signaturer och e-legitimation för att förenkla tillhandahållandet av gränsöverskridande offentliga tjänster på den inre marknaden” (COM(2008)0798),

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(5),

–    med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för rättsliga frågor, och av följande skäl:

A.  Informations- och kommunikationstekniken (IKT) har en djupgående direkt och indirekt inverkan på EU-medborgarnas politiska, ekonomiska, sociala och kulturella liv samt på deras vardagsliv, och en konkurrenskraftig digital inre marknad som skulle vara fri från konkurrensförvridning och som skulle avlägsna alla hinder för gränslösa e-tjänster skulle vara till avsevärd nytta för dem.

B.   E-förvaltning sammanför samtliga tekniker och användningsområden med koppling till information på nätet, vägledning och administrativa förfaranden under ett paraply.

C.  IKT-sektorn står direkt för 5 procent av Europeiska unionens BNP, med ett marknadsvärde på 660 miljarder euro per år, men bidrar med betydligt mer till den totala produktivitetsökningen (20 procent direkt från IKT-sektorn och 30 procent från IKT-investeringar).

D.  Reglerna för e-fakturering är inte enhetliga, och fördelarna med denna metod är till stor del outnyttjade.

E.   IKT kan utgöra ett väsentligt bidrag till EU 2020-strategin, särskilt vad gäller sysselsättning, hållbar ekonomisk tillväxt och produktivitetsökning, medborgarinflytande, forskning och utveckling, energi, innovation och miljö samt vad gäller att ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna.

F.   Små och medelstora företag spelar en särskilt viktig roll på den digitala marknaden.

G.  Datormolnet är ett ekonomiskt och miljövänligt verktyg som förbättrar offentliga och privata företags it-prestanda och minskar kostnaderna för behandling och lagring av uppgifter. Detta medför naturligtvis fördelar, men innebär också bristande säkerhet i uppkopplingen mellan användaren och servern och att användaren tappar en viss kontroll.

H.  Den digitala agendans resultattavla för 2011 visar framsteg, men 26 procent av EU-medborgarna har aldrig använt internet och endast 48 procent av befolkningen som tillhör missgynnade grupper har använt det.

I.    Den digitala klyftan, både vad gäller tillgång till internet och digital kompetens, påverkar direkt införandet av e-förvaltning och hindrar medborgarnas deltagande i det offentliga livet och i demokratin.

J.    En konkurrenskraftig digital inre marknad måste säkerställa ett framgångsrikt genomförande av ultrasnabba bredbands- och telekommunikationsnätverk i alla EU-regioner samt avlägsna hinder mellan infrastrukturutvecklingens olika nivåer i och mellan EU:s medlemsstater, för att demografisk hållbarhet ska kunna säkerställas i glesbefolkade regioner.

1.   Europaparlamentet är medvetet om IKT sektorns viktiga bidrag till EU:s industripolitik, innovation, tillväxt, konkurrenskraft och handelsbalans.

2.   Europaparlamentet understryker att användarna är nyckeln för den digitala strategin och det finns ett överhängande behov i EU av att stärka användarnas medvetenhet, roll, delaktighet, perspektiv och förtroende i informationssamhället och av att utveckla IKT-relaterat humankapital.

3.   Europaparlamentet framhåller återigen att e-förvaltning ger större inflytande åt EU:s medborgare och bidrar till att reformera och modernisera offentlig förvaltning genom att göra den mer öppen och ansvarsskyldig och minska kostnaderna för offentliga tjänster.

4.   Europaparlamentet understryker att de hinder som förekommer för införandet av e-förvaltning inte nödvändigtvis bara är tekniska utan även organisatoriska, politiska, rättsliga och kulturella, och att framgångsrika lösningar och välfungerande praktik i allmänhet är mycket beroende av lokala förhållanden.

5.   Europaparlamentet understryker att inrättandet av ett europeiskt e-förvaltningsområde har potentialen att bli en väsentlig del av Horisont 2020-agendan, eftersom detta gynnar främjandet av ekonomisk och social tillväxt, stimulerar innovation och utveckling av humankapital, och medverkar till att möta de sociala och politiska utmaningar som EU står inför.

6.   Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan måste beaktas och motverkas.

7.   Europaparlamentet konstaterar att datormolnet öppnar för tillgång till ett gemensamt nav med it-resurser som snabbt kan förmedlas med minimal driftsinsats och interaktion med tjänsteleverantören. Molnets effektivitet ligger i att det är flexibelt, ökar produktiviteten och skonar miljön, men framför allt måste det bli tekniskt tillförlitligt och robust.

Handlingsplanen för e-förvaltning

8.   Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011-2015, den Europeiska interoperabilitetsstrategin (EIS) och den Europeiska interoperabilitetsramen (EIF) för EU:s offentliga tjänster (EPS). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt anpassa sina nationella strategier till denna övergripande politik.

9.   Europaparlamentet står bakom den allmänna målsättningen för ökad användning av e-förvaltningstjänster 2015, dvs. 50 procent av medborgarna (upp från 41 procent) och 80 procent av företagen (upp från 75 procent), men uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att betrakta dessa mål som minimivärden.

10. Europaparlamentet begär att särskilda program och e-förvaltningsplattformar tas fram i syfte att skydda och främja lokal, regional, etnisk och språklig mångfald.

11. Europaparlamentet beklagar det faktum att endast 50 procent av e-förvaltningens användare hade fyllt i webbformulär, enligt den digitala agendans resultattavla för 2011.

12. Europaparlamentet framhåller sambandet mellan BNP och tillgängligheten på e-förvaltningstjänster och efterlyser passande finansiering för utveckling av e-förvaltningen, både på nationell nivå och på EU-nivå.

13. Europaparlamentet understryker att internet används i ökande omfattning på mobila enheter, både av privatpersoner och företag, och begär att det vidtas åtgärder för att säkerställa att e-förvaltningens tjänster blir tillgängliga och anpassas till flera olika leveranskanaler, däribland teletjänstcentraler och mobilt internet (m-förvaltning).

14. Europaparlamentet framhåller att en framgångsrik e-förvaltning kräver en omfattande integrering och optimering av förvaltningsprocesserna, där hänsyn tas till rätten till kommunalt självstyre på och tvärsöver alla förvaltningsnivåer.

15. Europaparlamentet framhäver att e-förvaltning är särskilt fördelaktigt för EU-medborgare och företagare, särskilt små och medelstora företag som ofta möter oövervinneliga hinder när de verkar över gränserna inom EU, eftersom den minskar administrativa kostnader och bördor samt leder till ökad produktivitet, effektivitet, konkurrenskraft, insyn, öppenhet, effektivisering av politiken, tillgänglighet och rationalisering av förfaranden, och eftersom den bör göra det lättare att skapa synergier och att dela resurser och kapaciteter mellan företag och bidra till en mer samarbetsvillig och konkurrenskraftig affärsmiljö för små och medelstora företag.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att offentliggöra offentligt finansierade uppgifter i maskinläsbar form (och i realtid) enligt öppna licenser för att möjliggöra att information från den offentliga sektorn kan återanvändas innovativt både av den akademiska världen, inklusive av studenter och allmänhet, och för forskning och företagsutveckling, för att på så sätt öka öppenheten.

17. Europaparlamentet påpekar att det ännu inte finns någon entydig definition av begreppet ”offentliga förvaltningsuppgifter” och att man omedelbart, i syfte att fastställa den exakta betydelsen, måste nå ett samförstånd genom en offentlig diskussion.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att se till att utbildningsinstitutioner och kulturinrättningar inte heller i fortsättningen omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2003/98/EG.

19. Europaparlamentet noterar att de största barriärerna för gränsöverskridande åtkomst till offentliga myndigheters e-tjänster är knutna till användning av e-identifiering och e-signaturer och att det saknas interoperabilitet på EU-nivå.

20. Europaparlamentet anser att det måste till en tydlig och samstämmig EU-lagstiftning för ömsesidigt erkännande av e-autentisering, e-identifiering och e-signaturer för att säkerställa effektiva EU-omfattande och gränsöverskridande e-förvaltningstjänster som tillhandahåller ömsesidig och/eller automatisk interaktion mellan förvaltningar och medborgare och/eller företag.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kontinuerligt informera medborgarna om de EU-portaler som finns, t.ex. Solvit och Ditt Europa eftersom den nuvarande bristen på information ytterligare fördröjer utvecklingen av företagsmiljön och konsumentskyddsbestämmelserna, särskilt i gränsöverskridande områden.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga alla de problemlösningsverktyg och informationsportaler som redan tillhandahålls av institutionen själv och medlemsstaterna samt att koppla ihop eller slå samman dem där så är möjligt. Parlamentet föreslår att nya online portaler ska utvecklas endast om de inte kan integreras med nuvarande lösningar.

23. Europaparlamentet välkomnar antagandet av handlingsplanen för e-signaturer och e-identifiering liksom pilotprojektet Stork och de bidrag till samverkan mellan gränsöverskridande offentliga tjänster som dessa ger. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska e-signatursdirektivet och uppmanar till ett beslut som säkerställer ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering.

24. Europaparlamentet betonar att personuppgifter som behandlas genom offentliga förfaranden inom utbildningsinstitutioner och kulturinrättningar måste omfattas av individuell åtkomsträtt så att man förhindrar att obehöriga får tillgång till dessa uppgifter.

25. Europaparlamentet anser att kompatibiliteten gällande e-signaturer har, sett ur ett e-förvaltningsperspektiv, rättsliga aspekter (e-signaturer i den offentliga sektorn – artikel 3.7 i direktivet om e-signaturer; sambandet mellan signatur och autentisering; dilemmat med övervakning och ackreditering; det nationella perspektivet; säkerhetsnivåer; signaturbehörigheter) såväl som tekniska aspekter (identifierare i nyckelcertifikat; signaturens typ; signaturens format; signaturvalidering). Parlamentet anser att den viktigaste rekommendationen för utvecklingen av signaturvalideringsprogram för en fullt kompatibel europeisk tjänst för e-signaturer bör vara att inrätta en samarbetsorganisation för valideringsmyndigheter (FVA) som kan samordna de nationella valideringsmyndigheterna (NVA)(6).

26. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har uppdragit åt Europeiska standardiseringskommittén (CEN), Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) och Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI) att uppdatera och rationalisera ramverket för standardisering av den europeiska e-signaturen. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera en årlig lägesrapport för parlamentet, grundad på rapporterna som skickas två gånger om året av europeiska standardiseringsorgan.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en öppen programvara för utbildningar vid europeiska läroanstalter, att utbyta bästa metoder och att utveckla webbaserade plattformar för samarbete om utbildningsmaterial och -resurser, gratis för studenter med hänsyn till gällande bestämmelser för uppgiftsskydd och upphovsrätt.

28. Europaparlamentet understryker att e-förvaltningsprogramvara bör granskas och, om nödvändigt, uppdateras så att de blir tillgängliga för användare som bor utomlands. Parlamentet understryker att interoperabilitet behövs på lokal, regional och nationell nivå samt på EU-nivå.

29. Europaparlamentet anser att interoperabilitet mellan e-förvaltningsprogramvara kräver interoperabilitet mellan nationella infrastrukturer för kryptering med öppen nyckel (PKI) genom en europeisk valideringstjänst (europeisk bro).

30. Europaparlamentet välkomnar det offentliga samråd som inleddes om förslag till riktlinjer om kopplingarna mellan IKT-standardisering och offentlig upphandling, och uppmanar till ett förslag i ärendet.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla nationella strategier för e-förvaltning, i linje med målen som fastställs i handlingsplanen för e-förvaltning och i den digitala agendan, som ett hjälpmedel på vägen mot att utveckla den europeiska digitala inre marknaden och det europeiska e-förvaltningsområdet.

32. Europaparlamentet påminner om att alla säkerhetstekniska krav måste uppfyllas vid utvecklingen av handlingsplanen för e-förvaltning, infrastrukturen och tjänsterna, samt att bästa möjliga skydd av personlig integritet, personuppgifter och ekonomiska uppgifter måste garanteras på alla nivåer, detta för att förhindra varje form av olaglig övervakning.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda IKT-verktyg för att öka öppenheten, ansvarsutkrävandet och medborgardeltagandet, öka effektiviteten och konkurrenskraften, minska den administrativa bördan, tidsåtgången och kostnaderna, förbättra administrativa förfaranden, minska utsläpp av koldioxid, spara offentliga resurser och bidra till en demokrati med ett större deltagande samtidigt som tillit och förtroende stärks.

34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ålägga offentliga enheter att tillgängliggöra uppgifter genom lagring och kataloger av offentliga uppgifter och se till att regler för offentliggörande och återanvändning fastställs med hänsyn till upphovsrätten och lagstiftningen om skydd av databaser.

35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa gemensamma kontaktpunkter och använda sig av mellanhänder för att tillhandahålla ett sömlöst, integrerat och lättillgängligt system av kontaktpunkter för användare, både med avseende på inhemska och gränsöverskridande e-förvaltningstjänster.

36. Europaparlamentet understryker att e-förvaltning kan höja kvaliteten på demokratin och spela en viktig roll när det gäller att öka det aktiva deltagandet från såväl medborgarnas – särskilt de yngre generationernas – som näringslivets sida i det offentliga och politiska livet och i de demokratiska processerna. Parlamentet påpekar i det här sammanhanget att pilotsamråd eller folkomröstningar, särskilt på lokal nivå, ska uppmuntras.

37. Europaparlamentet välkomnar lanseringen av programvaran för insamling via internet (OCS), utvecklat på kommissionens initiativ inom ramen för ISA-programmet och avsett för undertecknare att från den 1 april 2012 lämna in sina stödförklaringar för ett medborgarinitiativ på nätet, men också att användas av organisatörerna till en framställning för att hantera insamling, lagring och inlämnande av undertecknare. Av denna anledning vill parlamentet att e-förvaltningsstrategierna genomförs så snart som möjligt.

38. Europaparlamentet understryker att gränsöverskridande interoperabla e-förvaltningstjänster bör dra nytta av innovativ arkitektur och teknik (molnbaserade offentliga datortjänster och tjänsteorienterad arkitektur) och uppmanar till uppgradering av IPv6-relevant infrastruktur för e-förvaltning och onlinetjänster som är av intresse för allmänheten.

39. Europaparlamentet inser den stora potential som datormolnet innebär för såväl näringsliv som medborgare. Dock understryker parlamentet att i takt med att molntjänsterna används alltmer krävs det övervakning av utlokaliseringen av it-resurser och förstärkt kontroll av åtkomsten till servrar och data, bland annat i syfte att förhindra otillåtet utnyttjande för kommersiella ändamål av tredje part, samt att dessa frågor följaktligen hanteras inom ramen för reformen av EU:s regler om uppgiftsskydd som föreslås av kommissionen (COM(2012)0011, COM(2012)0010).

40. Europaparlamentet understryker att ett säkert gränsöverskridande e-förvaltningssystem är en integrerad del av programmet för skydd av europeisk kritisk infrastruktur. Parlamentet uppmanar till att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa skydd av personuppgifter och privatliv och minimera sårbarheten för it-attacker. Parlamentet erkänner den viktiga roll som innehas av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet när det gäller att bistå EU och medlemsstaterna i deras strävan att tillhandahålla säkra och solida e-förvaltningstjänster. Parlamentet uppmanar till införandet av verkligt demokratiska former för kontroll av dataanvändningen och av de metoder som används.

41. Europaparlamentet välkomnar bidrag från IDA-, IDABC- och ISA-programmen och de storskaliga pilotprojekten inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP), liksom forumet för yrkesverksamma inom e-förvaltning (ePractice) vad gäller utformning och genomförande av gränsöverskridande interoperabla lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera att dessa åtgärder är långsiktigt hållbara.

42. Europaparlamentet välkomnar och stöder förslaget ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” (FSE) som fördelar nästan 9,2 miljarder euro för att stödja investeringar i snabba och ultrasnabba bredbandsnätverk och alleuropeiska digitala tjänster. FSE ska tillhandahålla bidrag för att bygga den infrastruktur som behövs för att introducera tjänster rörande elektroniska id-kort, e legitimation, e-förvaltning, e-upphandling, e-hälsa, e-juridik samt tullrelaterade tjänster, och ska garantera interoperabiliteten och bära kostnaderna av såväl förvaltningen av infrastrukturen på EU-nivå som sammankopplingen av medlemsstaternas infrastrukturer.

43. Europaparlamentet anser att Europa 2020-initiativet om projektobligationer kommer att mobilisera den privata finansieringen av riktade investeringar i EU:s framtida nyckelinfrastrukturer, såsom vägnät, järnvägsnät, energinät och energiledningar samt bredbandsnät.

44. Europaparlamentet upprepar återigen vikten av framtida höghastighetstjänster som ska medverka till uppnåendet av EU:s energieffektivitets- och säkerhetsmål och tillhandahålla andra kommunikationsmöjligheter (t.ex. effektiva och intelligenta transportsystem samt helautomatiserade kommunikationssystem).

45. Europaparlamentet välkomnar antagandet av strategin om öppna uppgifter och uppmanar medlemsstaterna att stödja vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn på innovativa sätt (icke persondata). Parlamentet uppmanar lokala och regionala myndigheter till mer delaktighet vad gäller åtkomst till information från den offentliga sektorn för att förbättra tillhandahållande av information till allmänheten, företag och institutioner samt för att underlätta skapandet av nya jobb och för att främja utvecklingen på lokal och regional nivå.

46. Europaparlamentet understryker vikten av (kvalitativa och kvantitativa) mätningsmetoder som fokuserar på e-förvaltningens och demokratins effektivitet, genom användning av Smart-målen(7), som borde vara i aktivt bruk bland förvaltningar.

47. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna ännu inte har kommit överens om förteckningen över viktiga gränsöverskridande offentliga tjänster som ska göras tillgänglig på internet 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt arbete med att uppnå detta mål.

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och inrätta särskilda IKT verktyg för att underlätta e-deltagande – t.ex. gemensamma system för e-framställningar – med målet att ge EU:s medborgare och representativa sammanslutningar praktiska möjligheter att utöva sina rättigheter i enlighet med bestämmelserna om medborgarinitiativet som fastställs i artikel 11 i EU-fördraget.

49. Europaparlamentet påminner om det viktiga åtagandet att minska bristerna i den digitala kompetensen med hälften senast 2015 och välkomnar i detta sammanhang förslaget att förbättra digital kompetens och e-integration, särskilt förslaget om att göra digital kompetens och tillhörande delar till en prioritet i förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020). Parlamentet upprepar återigen behovet av en ”inget utanförskap”-metod som verkar för att möjliggöra största möjliga delaktighet, och betonar behovet av att e-förvaltningens utformning måste ställa användaren och medborgaren i centrum.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att starta digitala utbildningsprogram för att främja utnyttjandet av e-förvaltningstjänster, stärka den digitala kompetensen och övervinna e-barriärer som påverkar små och medelstora företag och missgynnade befolkningsgrupper, såsom äldre, funktionshindrade, minoriteter, invandrare, arbetslösa och människor som bor i avlägsna områden i unionen. E-lärande bör såtillvida införlivas i den nationella utbildningspolitiken, även när det gäller fastställandet av program, bedömningen av utbildningsresultat och lärares och utbildares yrkesmässiga utveckling.

51. Europaparlamentet beklagar förseningen av lagstiftningsförslaget som syftar till att säkerställa att den offentliga sektorns webbplatser är fullständigt tillgängliga 2015. Parlamentet välkomnar färdplanen för digital integration och uppmanar till genomförande av initiativet för webbtillgänglighet (WAI), inkluderat riktlinjer för utformning av innehåll på webben (WCAG) för e-förvaltningsportaler, såväl som till att specialtillverkade terminaler som är skräddarsydda för funktionshindrade ska göras tillgängliga till ett rimligt pris.

52. Europaparlamentet rekommenderar att man, för att säkerställa kvaliteten vid tillhandahållandet av dessa tjänster, ser till att de överensstämmer med internationella standarder, normer och riktlinjer för god praxis, såsom ISO 27001 när det gäller informationssäkerhet, eller ISO 20000 vad beträffar kvaliteten på processerna för hantering av it-tjänster.

E-upphandling

53. Europaparlamentet betonar att e-upphandling möjliggör offentlig upphandling i EU och maximalt urval för de offentliga myndigheterna, vilket leder till effektiv användning av ekonomiska resurser, öppenhet, ansvarsskyldighet, medborgarförtroende och till en förstärkning av den inre marknaden och konkurrensen.

54. Europaparlamentet understryker att den offentliga sektorns utgifter i EU-27 motsvarar 16 procent av BNP och uppmanar till användning av e-upphandling för all offentlig upphandling senast 2015. Parlamentet uppmanar till användning av e-upphandling även vid koncessioner.

55. Europaparlamentet beklagar det faktum att endast 13 procent av företagen i EU använde internet för inlämning av anbud till offentliga myndigheter genom ett offentligt elektroniskt anbudssystem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stimulera små och medelstora företags deltagande i e-upphandling.

56. Europaparlamentet understryker att e-upphandling består av två faser: före kontraktstilldelning(8) och efter kontraktstilldelning(9). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt genomföra och integrera båda faserna på sina e-upphandlingsportaler senast 2015.

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en ökning av kvalitetsnivån i de offentliga förvaltningarnas IKT-projekt för att säkerställa att förvaltningens strategiska innovationsmål uppnås och för att höja de allmänna standarderna vad beträffar kvalitet, tid och kostnader för upphandlingar.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja modellen för förkommersiell upphandling vid de statliga och kommunala offentliga förvaltningarna, vilket gör det möjligt för de offentliga uppdragsgivarna att dela risker och fördelar med leverantörerna vid planering, framtagande av prototyper och testning av nya produkter och tjänster. Dessutom kan man slå samman flera uppdragsgivares resurser, skapa optimala förhållanden för ett omfattande saluförande och spridning av forsknings- och utvecklingsverksamhetens resultat, samt bidra till att dessa projekt håller sig inom sin anslagna driftsbudget.

59. Europaparlamentet understryker den framgångsrika verksamheten i de storskaliga pilotprojekten inom e-upphandling Peppol och e-Certis.

60. Europaparlamentet understryker att nationella e-upphandlingssystem behöver bli mer avancerade för att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster och fullständigt genomföra tjänstedirektivet.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överlämna vitboken om sammanlänkande e-upphandlingskapacitet i EU – ”En strategi för e-upphandling”.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid införandet av e-upphandlingssystem i medlemsstaterna upprätta en mekanism för övervakning av de framsteg, hinder och korrigeringsåtgärder som genomförandet av e-upphandling för med sig.

63. Europaparlamentet anser att kommissionen bör föregå med gott exempel och införa e-upphandlingssystem i samtliga av sina organ.

E-fakturering

64. Europaparlamentet välkomnar initiativet om e-fakturering som syftar till att göra e-fakturering till den dominerande faktureringsmetoden i EU senast 2020, och kommissionens beslut om att inrätta ett europeiskt flerpartsforum om e-fakturering (EMSFEI).

65. Europaparlamentet understryker de väsentliga fördelarna med e-fakturering, såsom ett verktyg för att göra hanteringen av alla förbindelser mellan kund och leverantör mer effektiva och mindre betungande, både i den offentliga och privata sektorn, genom kortare betalningsperioder, färre fel, bättre uppbörd av mervärdesskatt, färre utskrifter, lägre portokostnader och processintegration på företagen. Parlamentet påpekar dessutom att ett sådant verktyg bidrar till större överskådlighet av informationsflöden och -utbyten vid utfärdande av fakturan.

66. Europaparlamentet är medvetet om marknadsfragmentering på grund av nationella regler om e-fakturering. Parlamentet beklagar att endast 22 procent av små och medelstora företag tar emot och skickar e-fakturor.

67. Europaparlamentet välkomnar de nya mervärdesskattebestämmelserna(10) om e-fakturering, vilka gör att pappersfakturor och e-fakturor behandlas likvärdigt.

68. Europaparlamentet understryker vikten av gemensamma kontaktpunkter för moms för att underlätta gränsöverskridande e-handel för små och medelstora företag och främja e-fakturering.

69. Europaparlamentet understryker vikten av ett klart rättsläge, en tydlig teknisk miljö och öppna och interoperabla lösningar för e-fakturering grundat på gemensamma rättsliga krav, företagsprocesser och tekniska standarder i syfte att främja en utbredd användning.

70. Europaparlamentet ser gärna att industrin och de europeiska standardiseringsorganisationerna fortsätter insatserna för att uppnå större samstämmighet i arbetet för en gemensam datamodell för e-fakturering.

71. Europaparlamentet uppskattar de initiativ som Danmark, Finland, Italien, Spanien och Sverige har tagit för att göra e-fakturering obligatorisk för offentliga myndigheter och uppmanar till att e-fakturering ska vara obligatorisk vid all offentlig upphandling senast 2016.

72. Europaparlamentet konstaterar att problemen med gränsöverskridande interoperabilitet för e-signatur gör att lösningar för gränsöverskridande e-fakturering fördröjs.

73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda EMSFEI för att granska de rättsliga aspekterna och koordinera nationella initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera årligen och att bjuda in ledamöter av Europaparlamentet att delta i EMSFEI:s möten.

74. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella forum om e-fakturering med en balanserad representation av intressenter.

75. Europaparlamentet anser att konsumenter som har begränsad eller helt saknar tillgång till internet inte ska glömmas bort och att konsumenter alltid ska ha möjlighet att få pappersfakturor.

Allmänna anmärkningar

76. Europaparlamentet erkänner mervärdet av de 132 projekten i stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, och understryker vikten av forskning, utveckling och innovation för att utveckla och förbättra gränsöverskridande tjänster. Parlamentet uppmanar till stöd för ”lätt och snabb” tillgång till EU:s FoU-fonder för informations- och kommunikationsteknik samt ökade ekonomiska anslag till gränsöverskridande e-förvaltningstjänster och infrastruktur för 2014–2020.

77. Europaparlamentet erkänner den insats som görs och den övergripande roll som spelas av ISA när det gäller att definiera, främja och stödja införandet av interoperabilitetslösningar och -ramverk för EU:s offentliga förvaltningar, när det gäller att uppnå synergieffekter och främja återanvändning av infrastruktur, digitala tjänster och programvarulösningar, och när det gäller att omvandla föreskrifter för interoperabilitet i den offentliga förvaltningen till standarder för digitala tjänster, och kräver att de ekonomiska anslagen till lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan offentliga förvaltningar i EU (ISA) ska ökas.

78. Europaparlamentet understryker att EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2011–2015 utgör ett unikt tillfälle att modernisera och minska kostnaderna för EU:s offentliga förvaltning och för de nationella offentliga förvaltningarna, vilket gör det möjligt för dessa att utnyttja potentialen i ytterligare integration inom EU och att främja tillväxt, innovation, rörlighet för medborgare och affärsmöjligheter för företag, särskilt små och medelstora företag, såväl som allmänhetens delaktighet i utformningen av politiken. Parlamentet betonar vikten av offentlig-privata partnerskap och den roll som spelas av den privata sektorn när det gäller tillhandahållandet av innovativa lösningar, program och tjänster för utvecklingen av interoperativ infrastruktur för e-förvaltning i EU och när det gäller mobiliseringen av tillgängliga resurser.

79. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen se över den digitala agendans mål, särskilt de som gäller handlingsplanen för e-förvaltning, samt att rapportera till parlamentet varje år.

80. Europaparlamentet välkomnar den höga prioritet som de svenska, spanska, polska och danska rådsordförandeskapen har gett åt frågor rörande e-förvaltning och den digitala marknaden och understryker den positiva inverkan som e-förvaltningskonferenserna i Malmö, Poznań och Madrid har haft. Parlamentet anser att 2012–2013 är en kritisk period för den gränsöverskridande interoperabiliteten för e-förvaltningstjänsterna, och parlamentet ser därför med intresse fram emot överläggningarna och slutsatserna vid e-förvaltningskonferensen i Köpenhamn, som ska hållas i mars 2012.

81. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT C 81E, 15.3.2011, s. 45.

(2)

EUT C 50E, 21.2.2012, s. 1.

(3)

EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2011)0322.

(5)

EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.

(6)

IDABC, Preliminary Study on Mutual Recognition of eSignatures for eGovernment applications, 2007.

(7)

SMART: Specific, Measurable, Achievable, Realistic and Timed.

(8)

E-offentliggörande, e-anbudsförfarande, e-inlämning, godkännande av e-signatur.

(9)

E-order, e-fakturering, e-betalning, användning av e-signatur.

(10)

Direktiv 2010/45/EU.


MOTIVERING

År 2010 antog Europaparlamentet EU 2020-strategin som syftar till att skapa smart, hållbar och inkluderande tillväxt och att förbättra den ekonomiska styrningen. Ett av de sju flaggskeppsinitiativen i Europas tillväxtstrategi är ”Digital agenda för Europa”, en strategi för att dra fördel av den potential som erbjuds av den digitala teknikens snabba framsteg.

En ytterst viktig del av den digitala agendan ägnas åt utnyttjande av IKT för att främja smart, säker, hållbar och innovativ e-förvaltning. Några e-förvaltningsrelaterade åtgärder: Europaparlamentet stöder gränslösa e-förvaltningstjänster på den inre marknaden (84), att medlemsstaterna gör e-förvaltningstjänsterna fullt interoperabla (89), att medlemsstaterna säkerställer att de enda kontaktpunkterna fungerar som fullfjädrade e-förvaltningscentra (90), att medlemsstaterna samtycker till en gemensam lista över gränsöverskridande offentliga tjänster (91), främjande av EU-omfattande standarder, tester av interoperabilitet och certifiering av e-hälsa (77), föreslår en rekommendation för att definiera minsta gemensamma patientuppgifter (76), ett beslut från Europaparlamentet och rådet om gemensamt erkännande av e-ID (83), genomföra gränsöverskridande e-miljötjänster (86), vitbok om sammanlänkad e-förvaltningskapacitet i EU (87), föreslå lagstiftning om IKT-interoperabilitet (21), tillhandahålla riktlinjer om IKT-standardisering och offentlig upphandling (23).

Den digitala agendans resultattavla 2011 visar följande framsteg: 65 procent av befolkningen använder regelbundet internet. 95, 3 procent hade täckning av fast bredbandsnätverk (endast 82,4 procent av landsbygdsbefolkningen hade täckning). Abonnemang över 10 Mbps nådde nästan 30 procent medan 28,7 procent av hushållen hade åtkomst till hastigheter på 30 Mbps och mer om de ville. 40 procent av befolkningen använde internet för att köpa varor och tjänster. 57 procent av internetanvändarna var involverade i e-handel. Andelen gränsöverskridande internetköpare nådde 8,8 procent. 28 procent av de små och medelstora företagen var involverade i internetköp och 12,9 procent i internetförsäljning.

E-förvaltning handlar om att använda verktyg och system som möjliggörs av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att tillhandahålla bättre tjänster åt medborgare och företag. Utveckling av e-förvaltning anses i de flesta medlemsländer grundas å ena sidan på kontorsautomatisering och samverkansnätverk mellan offentliga myndigheter samt å andra sidan på utveckling av korrekt digitalt innehåll och korrekta tillämpningar.

På EU-nivå övervakas 20 grundläggande offentliga tjänster sedan 2001 varav 12 för medborgare (inkomstskatt, jobbsökning, socialförsäkringsförmåner, personliga dokument, bilregistrering, bygglov, polisanmälan, offentliga bibliotek, civilståndsintyg, adressbyte, e-hälsa och inskrivning vid universitet eller högskola) och 8 för företag (arbetsgivaravgifter, bolagsskatt, moms, bolagsregistrering, inlämning av statistiska uppgifter, tulldeklaration, miljörelaterade tillstånd och e-upphandling). Framsteg i att tillhandahålla dessa tjänster via internet har mätts genom användning av ett ramverk med fyra steg. Publicering av information på internet, envägsinteraktion (hämtning av formulär), tvåvägsinteraktion (hämtning av formulär, ifyllande av formulär via internet) och fullständiga transaktioner via internet inkluderat leverans och betalning.

E-förvaltning var en betydande del av handlingsplanerna för eEurope, eEurope+, eEurope2005 och policyramverket för i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning.

Enligt den nionde rapporten om prestandajämförelse var den genomsnittliga tillgängligheten på offentliga internettjänster i EU 82 procent år 2010. De bästa aktörerna är Österrike, Irland, Italien, Malta, Portugal och Sverige. Rapporten visar att tjänster för företag är mer avancerade än tjänster för medborgare.

En konkurrenskraftig digital marknad måste underlätta byråkratin och de offentliga tjänster som krävs för att bilda bolag måste vara tillgängliga på ett effektivt sätt. I Österrike, Danmark, Estland, Irland, Sverige och Förenade kungariket tillhandahålls 55 procent av tjänsterna som krävs för att bilda ett bolag antingen automatiskt eller via en portal för nämnda syfte. Endast 46 procent av de användbara tjänsterna för den arbetslösa levereras i dagsläget via en särskild portal för detta syfte. Malta, Portugal, Sverige, Österrike, Slovenien och Estland leder när det gäller finesser vid tillhandahållande av 20 grundläggande tjänster på internet.

Enligt de senaste uppgifterna från Eurostat skickade 66 procent av små, 85 procent av medelstora och 90 procent av de stora företagen ifyllda formulär elektroniskt till offentliga myndigheter år 2010. Den vanligaste typen av internetbaserad interaktion mellan företag och offentliga myndigheter i EU27 var hämtning av elektroniska formulär (76 procent), följt av erhållande av information (74 procent) och inlämning av ifyllda formulär (69 procent). Mer än 70 procent av företagen i EU27 använde internet för elektronisk inlämning av ifyllda formulär med momsdeklarationer (76 procent) eller för att deklarera arbetsgivaravgifter (72 procent) till tillämplig nationell myndighet. 54 procent av företagen använde internet vid deklaration av bolagsskatt och endast 31 procent använde internet vid tulldeklaration.

År 2010 hade de mindre kommunerna endast hälften så stor internettillgänglighet jämfört med de större kommunerna. Medlemsstaterna bör särskilt stödja små lokala förvaltningar som har svagare kapacitet (strategi, finansiering och förmåga) att tillhandahålla onlinetjänster.

Viktiga aktörer

Viktiga aktörer, särskilt e-hantering av e-legitimationer, interoperabilitet och öppna standarder är de viktigaste förutsättningarna för framgångsrik e-förvaltning.

Ett effektivt e-förvaltningssystem som tillhandahåller ömsesidig och/eller automatiserad samverkan mellan förvaltningen och medborgarna och/eller företagen behöver ömsesidigt erkännande av och interoperabilitet mellan e-identifiering, e-autentisering, e-signatur och infrastrukturer för kryptering med öppen nyckel (PKI).

På EU-nivå innebär interoperabilitet att en e-förvaltningsansökan i ett visst land skulle godkänna en e-signatur från vilken fysisk eller juridisk person som helst från vilket annat land som helst, även om signaturen skapas med användning av en identitet som kommer från en icke-nationell tillhandahållare av certifieringstjänster (CSP). Eftersom många applikationer endast godtar CSP som har ackrediterats av det egna nationella ackrediteringsorganet skulle det betyda att det egna nationella ackrediteringsorganet måste ha möjlighet att ackreditera icke-nationella CSP eller att multilaterala avtal måste ingås mellan ackrediteringsorgan från olika länder.

Medlemsstaterna använder olika modeller för e-förvaltningsapplikationer med elektronisk signatur och de flesta av EU-länderna har antagit e-signatur i sina e-förvaltningsapplikationer, utan hänsyn till e-signaturer som skapas av företag eller privatpersoner i andra länder. Föreskrivande, tekniska och organisatoriska ramverk organiseras alltid utifrån ett strikt nationellt perspektiv. Många ansökningar godtar endast CSP som har ackrediterats av den egna nationella ackrediteringsmyndigheten. Detta betyder att personer av annan nationalitet måste anmäla sig personligen i landet där ansökan används. Endast några få nationella e-förvaltningsapplikationer är öppna för utländska medborgare: Finland – Lomake.fi offentliga sektorns internettjänst, Irland – ROS internettjänst för inkomster, Nederländerna – Elektronische aangifte, Slovenien – portalen med en enda kontaktpunkt för företag, Sverige – Bolagsverkets e-tjänst.

Det huvudsakliga hindret för gränsöverskridande användning av e-signaturer ligger i avsaknad av förtroende för e-signaturer från andra länder och svårigheten att validera signaturerna. Länderna behöver inte nödvändigtvis kräva samma typ av e-signatur för liknande applikationer. Det är möjligt att en applikation i ett land endast baseras på skydd av användarnamn/lösenord medan ett annat land kräver kvalificerad e-signatur för samma typ av transaktion. Därför bör medlemsstaterna beakta gränsöverskridande interoperabilitet när beslut fattas om säkerhetsnivåer för signaturer i deras e-förvaltning och e-administrationsapplikationer.

Medlemsstaterna bör granska kraven på sina ramverk för e-signaturer i syfte att avlägsna hinder mot gränsöverskridande tjänster. Gränsöverskridande interoperabla e-förvaltningsapplikationer bör godta CSP som inte påtvingar något specifikt icke-standardiserat gränssnitt.

Ett väsentligt steg mot interoperabla och gränsöverskridande användning av (kvalificerade) elektroniska signaturer har åstadkommits genom antagande av beslut 2009/767/EG för att skapa ett gemensamt ramverk med tillförlitliga förteckningar över tillhandahållare av certifieringstjänster, särskilt de som utfärdar kvalificerade certifikat.

EG kommer att föreslå granskning av e-signatursdirektivet i syfte att säkerställa ett gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för ett säkert e-autentiseringssystem samt ett beslut för att säkerställa ömsesidigt erkännande av e-identifiering och e-autentisering runtom i EU.

EU-omfattande interoperabel e-förvaltning behövs för att utnyttja tekniska framsteg fullt ut, såsom moln med offentliga tjänster och tjänsteorienterad arkitektur (SOA). SOA underlättar gränsöverskridande interoperabilitet vid e-förvaltningssystem genom en modulär arkitektur. Genom att tillåta vidareutnyttjande av tjänster och informationsdelning samt genom att skilja tjänster från deras gränssnitt, underlättar SOA e-förvaltningens interoperabilitet och en mångfald tjänsteleverantörer. Exempelvis måste e-förvaltningens säkerhetssystem vara oberoende av applikation och skalbar. Innovativ e-förvaltning kräver också uppgradering till tillämplig IPv6 infrastruktur (portaler, webbsidor, applikationer etc.).

Tjänster med stor genomslagskraft

Genomförandet av e-förvaltning med tjänster med stor genomslagskraft bidrar till att utnyttja JKT för att främja smart, hållbar och innovativ förvaltning. Tjänster med stor genomslagskraft är viktiga för kostnadsbesparingar, gränsöverskridande interoperabilitet och för uppnåendet av den inre marknaden.

Med hänsyn till att marknaden för offentliga upphandlingar motsvarar 16 procent av EU:s BNP och att små och medelstora företag representerar 99 procent av företagen i EU, måste särskild uppmärksamhet ges åt gränsöverskridande interoperabilitet i e-upphandlingssystem och åt det massiva tillämpningen av e-fakturering. Även om 70 procent av de offentliga myndigheterna har börjat använda, e-upphandling innebär dess låga införande totalt (5 procent av den totala upphandlingen) att några större fördelar ännu inte uppnåtts. Om e-upphandling blir fullt tillgänglig och används mer omfattande, kan detta leda till så höga kostnadsbesparingar som 30 procent när det gäller offentliga inköp. Dock är 14 medlemsstater redan i genomförandefasen med avseende på fasen innan kontraktstilldelning och 12 medlemsstater i genomförandefasen med avseende på fasen efter kontraktstilldelning.

För åren 2007-2013 fördelade EU genom sammanhållningsprogram 15,2 miljarder euro till information och kommunikation och genom den europeiska ekonomiska återhämtningsplanen 1,02 miljarder till investeringar i bredbandsinfrastrukturer för att uppnå 100 procent täckning runtom i EU till slutet av 2010, ett mål som har skjutits upp till 2013. Europaparlamentet välkomnar och stöder förslaget ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” (FSE) som förutser nästan 9,2 miljarder euro för att stödja investeringar i snabba och mycket snabba bredbandsnätverk och EU-omfattande digitala tjänster. FSE kommer att tillhandahålla subventioner för att bygga upp den infrastruktur som behövs för att utveckla e-ID, e-identifiering, e-förvaltning, europeisk e-hälsa, e-rätt och tullrelaterade tjänster samt kommer att säkerställa interoperabilitet och täcka kostnaderna för att driva infrastrukturen på europeisk nivå genom sammanlänkning av medlemsstaternas infrastrukturer.

Medborgare och företag får bättre villkor genom e-förvaltningstjänster som har utformats kring användarbehov. Genomförandet av e-förvaltningstjänster är medlemsstaternas ansvar. Förutom den europeiska fonden som bidrar till EU-omfattande interoperabilitet av e-förvaltningstjänster, måste medlemsstaterna säkerställa nödvändiga ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser för genomförandet av e-förvaltningstjänster med stor genomslagskraft. Medlemsstaterna uppmuntras att anta den bästa kombinationen av ny teknik, öppna specifikationer och innovativa arkitekturer för att leverera effektiv, säker och gränsöverskridande interoperabla e-förvaltningstjänster på alla nivåer.

EU och den nationella utvecklingen av e-förvaltning bör grundas på samverkan mellan offentliga myndigheter med full respekt för underliggande principer för europeiska offentliga tjänster: Respekten för subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen, användarcentrering, respekt för privatliv och leverans via flera olika kanaler, integration och tillgänglighet, säkerhet, flerspråkighet, förvaltningsförenkling, transparens, bevarande av information, öppenhet, vidareutnyttjande, teknisk neutralitet och anpassningsbarhet samt effektivitet.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (22.11.2011)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

En konkurrenskraftig digital inre marknad - e-förvaltning som en spjutspets

(2011/2178(INI))

Föredragande: Gianni Pittella

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att Europas potential för att utveckla online-tjänster för medborgare och företag bör utnyttjas fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra och utveckla den information och de administrativa förfaranden som finns tillgängliga online.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en heltäckande strategi för att bygga ett verkligt digitalt Europa, med e-förvaltning som en av byggstenarna. Parlamentet understryker att handlingsplanen för e-förvaltning 2011–2015 innebär en unik möjlighet att modernisera och få ned kostnaderna för EU:s förvaltning och nationella förvaltningar så att de fullt ut kan utnyttja potentialen till ökad europeisk integration och stimulera tillväxt, innovation och medborgarnas rörlighet samt företagens, i synnerhet små och medelstora företags, möjligheter och allmänhetens deltagande i politikens utformning.

3.  Europaparlamentet lyfter fram kopplingen mellan målen i handlingsplanen för e-förvaltning och ett effektivt genomförande av EU:s digitala agenda. Parlamentet understryker att e-förvaltning kräver tekniska förutsättningar i form av gränsöverskridande driftskompatibilitet, öppna specifikationer och informationsutbyte samt användning av grundläggande förutsättningar som elektronisk id-hantering och elektroniska betalningssystem.

4.  Europaparlamentet anser att e-förvaltning bör ses som ett steg på vägen mot en öppen form av förvaltning som bygger på insyn, deltagande och samarbete. Medlemsstaterna uppmanas därför att arbeta för en öppen tillgång till offentliga uppgifter och användning av webb 2.0 i syfte att öka medborgarnas deltagande. Parlamentet anser att principen om öppen förvaltning bör genomföras successivt och omfatta följande, på varandra följande, steg: ökad insyn, möjlighet till deltagande, förenklat samarbete och genomförande av en avdelningsöverskridande förvaltningsprocess.

5.  Europaparlamentet understryker att unionen i samband med den digitala inre marknadens inrättande fullt ut måste förverkliga den potential som ryms inom teknisk utveckling, IKT och internet för att utveckla en billigare, ändamålsenligare och insynsvänligare e-förvaltning och e-administration i Europa, vilket kommer att vara till stor nytta för EU:s medborgare, konsumenter, lokala myndigheter och små och medelstora företag .

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att engagera sig mer i utvecklingen av e-förvaltningstjänster genom att tillhandahålla stöd och riktlinjer, samla bästa praxis och underlätta informationsutbyte mellan medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet framhåller att rörligheten på den inre marknaden måste underlättas och att den vardagliga byråkratin för medborgarna måste minskas så att de kan kommunicera, göra transaktioner och sända och ta emot elektroniska dokument och elektronisk information till och från myndigheter runtom i EU. T.ex. måste man se till att det verkligen går att överföra socialförsäkringsrättigheter. Parlamentet understryker att tillgång till förfaranden och information online skulle kunna minska byråkratin och kostnaderna, öka förvaltningseffektiviteten och avsevärt förbättra allmänhetens kontakter med alla myndighetsnivåer, liksom med företagsmiljön i Europa.

8.  Europaparlamentet understryker att framtida digitala förbättringar och ytterligare modernisering av den offentliga sektorn i medlemsstaterna måste ske genom att man tar hänsyn till vanliga medborgares grundläggande behov, framför allt behoven hos dem som är mest utsatta, såsom unga, outbildade eller funktionshindrade personer, eller personer som saknar internetanslutning, i syfte att garantera alla EU-medborgare lika tillgång till högkvalitativa offentliga tjänster.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kontinuerligt informera medborgarna om de EU-portaler som finns, t.ex. Solvit och Ditt Europa eftersom den nuvarande bristen på information ytterligare fördröjer utvecklingen av företagsmiljön och konsumentskyddsbestämmelserna, särskilt i gränsöverskridande områden.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga alla de problemlösningsverktyg och informationsportaler som redan tillhandahålls av kommissionen och medlemsstaterna och att koppla ihop eller slå samman dem där så är möjligt. Parlamentet föreslår att nya online-portaler ska utvecklas endast om de inte kan integreras med nuvarande lösningar.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla omfattande e-förvaltningsportaler för företagen för att göra det enklare att starta företag och bedriva gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet menar att de gemensamma kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet skulle kunna utgöra grunden för sådana tjänster. Parlamentet konstaterar att det finns en rad skillnader när det gäller användarvänligheten och tillgängligheten till, samt de tjänster som tillhandahålls, mellan de gemensamma kontaktpunkterna i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt övervaka situationen och vid behov ge råd och stöd till medlemsstaterna.

12. Europaparlamentet framhåller att främjande av e-förvaltning och utveckling av säkra e-tjänster för små och medelstora företag måste ses som en av huvudprioriteringarna i inrättandet av en konkurrenskraftig, digital inre marknad, i enlighet med småföretagsakten och ”tänk småskaligt först”-principen.

13. Europaparlamentet betonar att optimala nivåer och regler för skydd av personuppgifter måste tryggas och genomföras på ett enhetligt sätt i medlemsstaterna när infrastrukturer och tjänster enligt e-förvaltningens handlingsplan tas fram så att man förhindrar olaglig spårning av privata uppgifter såsom uppgifter om köpvanor, hälsotillstånd eller hälsobakgrund och så att det garanteras att uppgifterna används endast för berättigade ändamål, t.ex. i kampen mot skatteflykt, och att utbytet av insamlad information inte går utöver vad som är absolut nödvändigt.

14. Europaparlamentet understryker att den mest avancerade tekniken inom forskning och utveckling måste främjas och utnyttjas, för att trygga uppgiftsskyddet och skydda uppgifterna mot it-angrepp.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra lokala och regionala myndigheter mer delaktiga i tillgången till information från den offentliga sektorn, utan att detta leder att samma information tillhandahålls upprepade gånger på nationell, regional och lokal nivå, för att bättre förse allmänheten, företag och institutioner med information och underlätta skapandet av nya arbetstillfällen på lokal och regional nivå.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ålägga offentliga enheter att tillgängliggöra uppgifter genom lagring och kataloger av offentliga uppgifter och se till att regler för offentliggörande och återanvändning fastställs med hänsyn till upphovsrätten och lagstiftningen om skydd av databaser.

17. Europaparlamentet framhåller att säkra och effektiva e-tjänster på den inre marknaden, såsom elektronisk identifiering och autentisering och e-handelstillämpningar som elektronisk fakturering, måste utvecklas ytterligare. Parlamentet välkomnar därför kommissionens initiativ för att säkerställa ömsesidigt erkännande av e-autentisering och e-identifiering inom EU och översynen av direktivet om elektroniska signaturer i enlighet med kommissionens meddelande om inremarknadsakten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag på hur e-faktureringen ska harmoniseras inom EU.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra driftskompatibiliteten mellan de olika plattformar för e-upphandling som redan finns i medlemsstaterna. Parlamentet stöder ökade resurser till initiativ såsom Peppol och e-Certis. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbilda alla användare av e-upphandling, särskilt små och medelstora företag, för att de lättare ska förstå hur systemet fungerar och kunna utnyttja det bättre.

19. Europaparlamentet påminner om att det måste antas lämpliga lagstiftningsåtgärder för e-signaturer och e-autentisering för att garantera en säker, effektiv och sammanlänkad europeisk e-upphandlingsmarknad som stimulerar konkurrens, innovation och små och medelstora företags deltagande.

20. Europaparlamentet beklagar att kommissionens handlingsplan inte lägger större vikt vid frågor som hur förvaltningarna kan bidra till att främja den allmänna debatten. Parlamentet påpekar att allmänhetens deltagande i den politiska processen måste förbättras. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har infört ett elektroniskt röstningssystem att göra detta i syfte att öka det civila samhällets deltagande i den politiska processen. Parlamentet understryker hur viktigt det är att stödja alla typer av strategier som syftar till att höja den grundläggande IKT-kompetensen. Parlamentet framhåller att såväl medborgare som företag måste få lämplig och tydlig information om e-tjänster.

21. Europaparlamentet understryker att en höjning av IKT-kompetensen och överbryggande av skillnaderna i tillgång och i den tekniska utrustning som används av medborgarna är grundläggande krav för att se till att alla medborgare kan använda IKT.

22. Europaparlamentet anser att e-förvaltning bör ha till syfte att stärka det demokratiska deltagandet genom att allmänheten deltar öppet i samråd och i beslutsfattandet genom att rikta sig till alla medborgare, berörda aktörer och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa öppna mekanismer för sociala samråd som ett permanent inslag i beslutsfattandet. Medlemsstaterna bör också ta fram innovativ teknik och redskap för medborgardeltagande i sina förvaltningar och övervaka kvaliteten på sina sociala samråd jämfört med icke-statliga organisationer.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och inrätta särskilda IKT-verktyg för att underlätta e-deltagande – t.ex. gemensamma system för e-framställningar – med målet att ge EU:s medborgare och representativa sammanslutningar praktiska möjligheter att utöva sina rättigheter i enlighet med bestämmelserna om medborgarinitiativet som fastställs i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Cornelis de Jong, Małgorzata Handzlik, Iliana Ivanova, Eija-Riitta Korhola, Edvard Kožušník, Hans-Peter Mayer, Gianni Pittella, Phil Prendergast, Mitro Repo, Robert Rochefort, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Regina Bastos, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, George Lyon, Emma McClarkin, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Marc Tarabella, Kyriacos Triantaphyllides, Wim van de Camp

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Ramona Nicole Mănescu


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (18.11.2011)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets

(2011/2178(INI))

Föredragande: Marietje Schaake

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet framhåller att EU-omfattande e-förvaltningsplattformar kan förbättra tillgången till information från den offentliga sektorn och politiken, kontakten med förvaltningar och offentliga myndigheter och med kultur- och utbildningssektorn samt bidra till effektiv förvaltning och insyn och rörlighet på den inre marknaden samtidigt som demokratin stärks genom att medborgarna får ökat inflytande i den politiska beslutsprocessen.

2.   Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan måste beaktas och motverkas.

3.   Europaparlamentet understryker att för att e-förvaltningen ska bli inkluderande och tillgänglig för alla så måste den digitala kompetensen och tilliten främjas så att det blir lättare för medborgarna att vara delaktiga. Parlamentet betonar att den digitala kompetensen måste förbättras, först och främst bland personer som tenderar att sakna grundläggande e-kompetens.

4.   Europaparlamentet begär att särskilda program och e-förvaltningsplattformar tas fram i syfte att skydda och främja lokal, regional, etnisk och språklig mångfald.

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt involvera medborgare, företagen, lokala myndigheter och utbildningsinrättningar i att utveckla användarstyrda e-förvaltningsplattformar, där så är möjligt med hjälp av programvara med öppen källkod och interoperabla standarder, och på så sätt främja deltagardemokrati och bygga upp förtroendet för demokratiska förvaltningsformer.

6.   Europaparlamentet framhåller att en framgångsrik e-förvaltning kräver en omfattande integrering och optimering av förvaltningsprocesserna där hänsyn tas till rätten till kommunalt självstyre på och tvärsöver alla förvaltningsnivåer.

7.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att offentliggöra offentligt finansierade uppgifter i maskinläsbar form (och i realtid) enligt öppna licenser för att möjliggöra att information från den offentliga sektorn kan återanvändas innovativt av den akademiska världen, inklusive av studenter, och allmänheten, och för forskning och företagsutveckling, och på så sätt öka öppenheten.

8.   Europaparlamentet påpekar att det ännu inte finns någon entydig definition av begreppet ”offentliga förvaltningsuppgifter” och att man omedelbart, i syfte att fastställa den exakta betydelsen, måste nå ett samförstånd genom en offentlig diskussion.

9.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt för att se till att utbildnings- och kulturinrättningar inte heller i fortsättningen omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 2003/98/EG.

10. Europaparlamentet betonar att personuppgifter som behandlas genom offentliga förfaranden inom utbildnings- och kulturinrättningar måste omfattas av individuell åtkomsträtt så att man förhindrar att obehöriga får tillgång till dessa uppgifter.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en öppen programvara för utbildningar vid europeiska läroanstalter, att utbyta bästa metoder och att utveckla internetbaserade plattformar för samarbete om utbildningsmaterial och -resurser, gratis för studenter med hänsyn till gällande bestämmelser för uppgiftsskydd och upphovsrätt.

12. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa och vidareutveckla e-förvaltning i medlemsstater där denna är mindre eller inte alls utvecklad, eftersom det är ett effektivt sätt att minska förvaltningskostnaderna i den offentliga sektorn.

13. Europaparlamentet uttrycker oro över att den digitala analfabetismen i Europa ligger kvar på höga nivåer, vilket i betydande grad begränsar de potentiella förtjänsterna med den digitala tekniken. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta digital kompetens och relaterade korsövergripande färdigheter bli en del av sina utbildningssystem och att investera i digital utbildning för alla, oavsett ålder.

14. Europaparlamentet konstaterar att e-förvaltningsprojekten har en tendens att överskrida budgeten och uppmanar kommissionen att komma ihåg hur viktigt det är att dessa projekt hålls inom den driftsbudget som fastställts.

15. Europaparlamentet understryker vikten av att tillgängliggöra e-förvaltningstjänster så att EU-medborgarna kan bedriva ekonomisk verksamhet, studera och arbeta i alla medlemsstater och påminner om att dessa tjänster bör leda till minskade offentliga utgifter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

10.11.2011

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, Sampo Terho, Helga Trüpel, Gianni Vattimo, Sabine Verheyen

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Liam Aylward, Heinz K. Becker, Ivo Belet, Timothy Kirkhope, Hans-Peter Martin, Georgios Papanikolaou

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Pablo Zalba Bidegain


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (26.1.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en konkurrenskraftig digital inre marknad – e-förvaltning som en spjutspets

(2011/2178(INI))

Föredragande: Jean-Marie Cavada

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. E-förvaltning innefattar samtliga tekniker och användningsområden med koppling till information, vägledning och administrativa förfaranden på webben.

B.  Reglerna för e-fakturering är inte enhetliga, och fördelarna med denna metod är till stor del outnyttjade.

C. EU skulle vinna på åtgärder som stärker den inre marknaden som en operativ realitet och som ger konkreta fördelar för förvaltningen, företagen och allmänheten.

D. Det så kallade datormolnet är ett ekonomiskt och miljövänligt verktyg som förbättrar offentliga och privata företags it-prestanda och minskar kostnaderna för behandling och lagring av uppgifter. Detta medför naturligtvis fördelar, men innebär också bristande säkerhet i uppkopplingen mellan användaren och servern och att användaren tappar en viss kontroll.

1.  Europaparlamentet påminner om behovet att redan nu fastställa god praxis och bra metoder för utvecklingen av e-förvaltning, genom att man bestämmer villkoren för interoperabiliteten och vilka regler för säkerhet och åtkomst som ska gälla för alla berörda parter.

2.  Europaparlamentet konstaterar att datormolnet öppnar för tillgång till ett gemensamt nav med it-resurser som snabbt kan förmedlas med minimal driftsinsats och minimal interaktion med tjänsteleverantören. Molnets effektivitet ligger i att det är flexibelt, ökar produktiviteten och skonar miljön, men framför allt måste det vara tekniskt tillförlitligt och robust.

3.  Europaparlamentet insisterar på att den ökade användningen av datormolnet kräver säker programvara, ramar för utlokaliseringen av it-resurser och förstärkt kontroll av åtkomsten till servrar och data. Därför är det nödvändigt att ta fram gemensamma regler för att säkerställa att lagrade uppgifter varken är tillgängliga för personalen som arbetar med molnet eller utnyttjas för kommersiella ändamål av tredje part, och att de förses med ett minsta antal punkter för säkerhetskopiering, så att förlust av uppgifter förhindras.

4.  Europaparlamentet påminner om att datormolnet måste utrustas med ett system för ansvarsfördelning och tekniska standarder (till exempel en elektronisk signatur) i vilket ingår tillstånds- och certifieringssystem. Användaren måste informeras om var uppgifterna lagras och vilken jurisdiktion de lyder under.

5.  Europaparlamentet påminner om att det är absolut nödvändigt att den tekniska infrastrukturen och e-förvaltningens produkter och tjänster fungerar väl om EU ska kunna anta den vision och föra den politik som krävs för att behålla sin konkurrenskraft.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.1.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Marielle Gallo, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Alexandra Thein, Diana Wallis, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Philipp Albrecht, Jean-Marie Cavada, Vytautas Landsbergis, Kurt Lechner, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Eva Ortiz Vilella

Senaste uppdatering: 10 april 2012Rättsligt meddelande