Förfarande : 2014/2255(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0241/2015

Ingivna texter :

A8-0241/2015

Debatter :

PV 08/09/2015 - 13
CRE 08/09/2015 - 13

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.13

Antagna texter :

P8_TA(2015)0309

BETÄNKANDE     
PDF 247kWORD 120k
23 juli 2015
PE 557.126v02-00 A8-0241/2015

om rapporten om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna

(2014/2255(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Eduard Kukan

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rapporten om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna

(2014/2255(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 940/2011/EU av den 14 september 2011 om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna(1),

–       med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(2),

–       med beaktande av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 25 om äldres rättigheter,

–       med beaktande av kommissionens slutrapport om det europeiska toppmötet den 9 –10 mars 2015 om innovation för aktivt och hälsosamt åldrande,

–       med beaktande av kommissionens bakgrundsdokument av den 23 februari 2015 Growing the Silver Economy in Europe,

–       med beaktande av kommissionens rapport av den 15 september 2014 om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (COM(2014)0562),

–       med beaktande av kommissionens rapport The 2015 Ageing Report. Economic and budgetary projections for the 28 EU Member States (2013–2060), European Economy 3/2015,

–       med beaktande av kommissionens rapport av den 17 januari 2014 Gemensam rapport om tillämpningen av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (”direktivet om likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung”) och av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (”direktivet om likabehandling i arbetslivet”) (COM(2014)0002),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–       med beaktande av kommissionens politiska färdplan för genomförandet av paketet om sociala investeringar under 2014,

–       med beaktande av kommissionens vitbok av den 16 februari 2012 En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärbara pensioner (COM(2012)0055),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 februari 2012 Stöd till den strategiska genomförandeplanen inom det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande (COM(2012)0083),

–       med beaktande av rådets förklaring av den 7 december 2012 om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012): Vägen framåt,

–       med beaktande av rapporten av den 10 oktober 2014 som gemensamt utarbetats av kommittén för socialt skydd och av kommissionen Fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle,

–       med beaktande av rapporten från Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound) av den 31 oktober 2014 om tillgången till hälso- och sjukvård i kristider,

–       med beaktande av det arbete som för närvarande utförs av FN:s arbetsgrupp om åldrande för att utforma en konvention om skydd för de äldres rättigheter,

–       med beaktande av de rön som presenteras i Eurofound Findings rapport Work preferences after 50 (2014),

–       med beaktande av dokumentet i serien Eurofound Focus Sustainable work: Toward better and longer working lives (december 2014),

–       med beaktande av djupanalysen från Europaparlamentets utredningstjänst från mars 2015 Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012),

–       med beaktande av Ecorys slutliga rapport av den 15 april 2014 Evaluation of the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations,

–       med beaktande av färdplanen av den 10 december 2012 från koalitionen av intressenter för Europaåret 2012 Roadmap towards and beyond the European Year for Active Ageing and Solidarity between Generations 2012 (EY2012),

–       med beaktande av den särskilda Eurobarometerundersökningen 378 från januari 2012 om aktivt åldrande,

–       med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om krisens konsekvenser för utsatta gruppers tillgång till vård (2013/2044(INI))(3),

–       med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om en agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärkraftiga pensioner(4),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna(5),

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0241/2015), och av följande skäl:

A.     Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna hade som mål att öka medvetenheten om värdet av ett aktivt åldrande, stimulera utbyte av information, främja åtgärder för ett aktivt åldrande och skapa en ram för de konkreta åtgärder som vidtas av EU, av medlemsstaterna och av samtliga aktörer inom den offentliga och privata sektorn.

B.     Enligt uppskattningar kommer EU-befolkningens genomsnittsålder år 2050 att överstiga 50 år.

C.     EU står inför demografiska, sociala och strukturella förändringar av aldrig tidigare skådat slag, vilket kräver omedelbara åtgärder. En åldrande befolkning medför ökade behov av social trygghet samt hälso- och sjukvård och annan vård för äldre människor och deras familjer och den långsiktiga kvaliteten och hållbarheten hos EU:s offentliga tjänster kommer till stor del att bero av vilka åtgärder som vidtas de närmaste åren.

D.     Den ökade livslängden bör ses som en landvinning i ett civiliserat samhälle och som ett socialt framsteg.

E.     År 2006 skapades ett nätverk av regioner som påverkas av de demografiska förändringarna där omkring 40 EU-regioner ingår, för att skapa medvetenhet om vilka stora utmaningar som en åldrande befolkning och befolkningsminskning utgör för EU och dess ekonomiska och sociala sammanhållning.

F.     Det genomsnittliga antalet barn per kvinna i EU är lägre än tröskelvärdet för generationsförnyelse. Den ekonomiska krisen har bidragit till att minska födelsetalen och den förväntade livslängden kan komma att öka med ytterligare fem år fram till 2050.

G.     Det aktiva åldrandet är en av 2000-talets stora utmaningar.

H.     Samtidigt som befolkningen blir allt äldre upplever allt fler EU-regioner en befolkningsminskning till följd av minskade födelsetal, till vilket ska läggas avfolkning, en hög äldre- och försörjningskvot, samt en minskad andel för den yrkesaktiva befolkningen. Alla dessa fenomen förvärras på landsbygden i de berörda regionerna, eftersom man från landsbygden ofta brukar flytta till stora eller medelstora städer.

I.      Aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna är väsentliga för att målen för Europa 2020-strategin ska kunna uppnås och för att vi ska få ett konkurrenskraftigt Europa med välstånd och plats för alla.

J.      Om åtgärderna för ett aktivt åldrande ska lyckas beror i hög grad på hur effektiv en uppsättning åtgärder för icke-diskriminering, socialt skydd, social inkludering och folkhälsa blir, som utvecklats under unionsmedborgarnas och unionens arbetstagares hela aktiva liv.

K.     Enligt WHO handlar begreppet ”aktiv” om fortsatt deltagande i det sociala, ekonomiska, kulturella, andliga och medborgerliga livet, och inte bara om att kunna vara fysiskt aktiv eller delta i arbetslivet. Äldre som går i pension och personer som går i förtidspension på grund av invaliditet eller sjukdom kan följaktligen fortsätta ge aktiva bidrag till sina familjer och jämnåriga, samt till sina lokalsamhällen och nationer.

L.     Det krävs en helhetsstrategi som beaktar de olika faktorer som bidrar till att göra arbetet hållbart under hela livet för alla individer och för samhället som helhet.

M.    Olika grupper av arbetstagare får uppleva olika arbetsförhållanden, vilket skapar en ojämlik arbetsmiljö.

N.     Åtgärderna för ett aktivt åldrande och för socialförsäkringsskyddet för äldre personer skiljer sig högst markant, såväl mellan olika medlemsstater som mellan olika regionala och lokala myndigheter, och detta gäller också den stödjande infrastrukturen och budgetresurserna.

O.     Ett aktivt och hälsosamt åldrande skapar nya sociala behov som kräver investeringar i olika offentliga tjänster, både sådana som redan finns och sådana som återstår att inrätta, och självfallet också i hälso- och sjukvård för äldre personer, och det öppnar upp nya möjligheter att utnyttja och utöka fritid och viloperioder.

P.     Den finansiella och ekonomiska krisen bidrog till att antalet fattiga bland äldre ökade. Fattigdom eller risken att drabbas av fattigdom och social utestängning medför inte bara hälsorisker utan försvårar också ett aktivt åldrande.

Q.     Det finns cirka 125 000 tjänstepensionsfonder i EU.Deras tillgångar är värda 2,5 biljoner euro för cirka 75 miljoner européers räkning, vilket utgör cirka 20 % av EU:s befolkning i arbetsför ålder.

R.     En av de grundläggande principerna för ett mänskligt samhälle heter solidaritet mellan generationerna. Medellivslängden ökar alltmer, vilket gör att relationerna mellan generationer får större betydelse. Näringsliv och samhälle behöver alla generationers livserfarenhet, engagemang och idérikedom för att nå sina mål.

S.     Ett aktivt deltagande i program för livslångt lärande och för idrott bidrar i hög grad till att vi får en verklig kultur av aktivt åldrande. Tack vare ett sådant deltagande kan befolkningen under hela sitt yrkesverksamma liv inte bara anpassa sina kunskaper till de föränderliga kraven på arbetsmarknaden, utan dessutom hålla sig friska och aktiva och delta i samhällslivet överlag.

T.     Äldre kvinnor utgör 20 % av EU:s befolkning och denna andel kommer att fortsätta öka enligt de nuvarande demografiska trenderna. I de flesta EU-länder löper äldre kvinnor större risk att drabbas av fattigdom än äldre män. Siffran är i medeltal 21 % för kvinnor och 16 % för män. Pensionsgapet mellan kvinnor och män i EU är 39 %.

U.     Lättillgänglig teknik kan möjliggöra och underlätta tillträde till arbetsmarknaden, ett oberoende liv och deltagande i alla aspekter av samhället. I dag är emellertid över 69 % av de personer som saknar grundläggande datorkunskaper över 55 år. På grund av bristande tillgänglighet, den snabba IKT-utvecklingen och ofullständiga datorkunskaper löper många äldre personer och personer med funktionsnedsättningar stor risk att inte kunna dra full nytta av den framtida digitala inre marknaden.

1.      Europaparlamentet erkänner att Europaåret 2012 haft en märkbar politiskt pådrivande effekt som bidragit till att få i gång en diskussion om utmaningarna i samband med aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna i Europa.

2.      Europaparlamentet definierar rättvisa mellan generationerna som en jämn fördelning av fördelar och bördor mellan generationerna. Parlamentet anser att om samarbetet mellan generationerna ska fungera måste detta grunda sig på solidaritet och en anda av ömsesidig respekt, ansvar och vilja att hjälpa varandra.

3.      Europaparlamentet konstaterar att de särskilda målen för Europaåret 2012 delvis uppnåddes och att resultaten var bäst när det gäller initiativ och evenemang till förmån för ökat medvetande.

4.      Europaparlamentet noterar och välkomnar att de evenemang och initiativ som genomförts inom ramen för Europaåret 2012 tydligt har visat att äldre människor inte utgör en belastning utan en vinst för näringsliv och samhälle, genom vad de erfarit och åstadkommit och genom sina kunskaper.

5.      Europaparlamentet påpekar att Europaåret 2012 lyckades med sitt mål att mobilisera relevanta aktörer kring aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Parlamentet anser det dock beklagligt att målet om att etablera nya nätverk för att dela på resurser, förslag och idéer mellan den offentliga och den privata sektor och det civila samhället däremot sällan uppnåddes. Likaså beklagar parlamentet att deltagandet från arbetsmarknadens parter varierade och att man inte lyckades nå ut till privata företag i någon större utsträckning. Parlamentet understryker behovet av att förbättra kapacitetsuppbyggnaden för att främja pensionärernas möjligheter att aktivt delta i samhället.

6.      Europaparlamentet välkomnar att Europaåret 2012 bidrog till att man kunde finslipa de olika nationernas åtgärder för ett aktivt åldrande, tillsammans med att det stimulerade utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, ökade antalet initiativ för främjande av ett aktivt åldrande och förbättrade intressenternas kunskaper och färdigheter.

7.      Europaparlamentet understryker att det behövs tillförlitlig statistik om de äldres situation och de demografiska förändringarna för att utveckla mer riktade och effektiva åldrandestrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att ombesörja insamling av heltäckande data av god kvalitet om de äldres ställning i samhället, deras hälsa, rättigheter och levnadsstandard.

8.      Europaparlamentet anser att de initiativ som iscensattes som ett led i Europaåret 2012 måste följas upp och omsättas i form av ett starkt politiskt engagemang, åtföljt av konkreta åtgärder för att tillförsäkra social inkludering, aktivt deltagande och välbefinnande för alla generationer samtidigt som subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen respekteras. Parlamentet erinrar om att unionslagstiftningen om politiken för aktivt åldrande måste genomföras effektivt för att diskriminering ska motverkas och förhindras inom livets alla områden, antingen den riktar sig mot yngre eller äldre människor

9.      Europaparlamentet framhåller att den triangel av samarbete som utgörs av beslutsfattarnivån (inklusive EU-nivån, samt de nationella, regionala och lokala nivåerna), det civila samhället och den privata sektorn – inklusive branscher som erbjuder innovativa produkter och tjänster som underlättar ett självständigt liv – måste intensifieras.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om den befolkningsminskning som berör allt fler regioner i flera av EU-medlemsstaterna och att utarbeta ett meddelande om problemet och om de åtgärder som bör vidtas på EU-nivå, i medlemsstaterna och i de berörda regionerna för att hantera befolkningsminskningen.

11.    Europaparlamentet betonar att regioner med allvarliga och permanenta naturliga eller demografiska handikapp, exempelvis glesbygder, öar och bergsområden, är särskilt drabbade av problemen med en åldrande befolkning och har färre resurser och infrastrukturer för att främja ett aktivt åldrande. Parlamentet vill att det ska övervägas om stimulansplaner vore till nytta mot problemet med åldrande, vilket i allmänhet förvärras genom att många av dessa regioner samtidigt avfolkas, något som kan äventyra områdenas överlevnadsmöjligheter.

12.    Europaparlamentet anser det beklagligt att det relativt sena godkännandet av Europaåret 2012 ledde till dröjsmål med avtalsingående och genomförande, något som fick som följd att vissa evenemang, såsom initiativet Seniorforce Day, inte kunde komma till sin fulla rätt. Parlamentet noterar att budgeten för Europaåret 2012 var mindre än för tidigare Europaår och att resurserna för att uppnå målen för Europaåret 2012 därför var mer begränsade.

13.    Europaparlamentet erinrar om att aktivt åldrande också avser en process där möjligheterna till hälsa och deltagande i samhällslivet görs så goda som möjligt så att människor kan behålla en god levnadsstandard och livskvalitet när de åldras. Parlamentet anser att åtgärder för ett aktivt åldrande bör öka människors möjligheter till fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande under hela livet, så att deras sociala inkludering förbättras och deras deltagande i samhällslivet ökar. Parlamentet framhäver att ett aktivt åldrande också innebär bättre tillgång till hälso- och sjukvård, långtidsvård samt sociala tjänster, vilka ibland blivit utsatta för ett hårt tryck under krisen, samt till livslångt lärande, deltagande i samhällslivet och i kulturell verksamhet, utbyggnad av befintliga sociala infrastrukturer som hem och dagcentraler, avskaffande av åldersdiskriminering och stereotypa föreställningar, åtgärder för bekämpning av fattigdom och social utestängning och bättre medvetenhet om värdet av aktivt och hälsosamt åldrande.

14.    Europaparlamentet rekommenderar alla medlemsstater att genom sina socialförsäkringssystem främja och stärka bra offentliga infrastrukturer för äldre (hem, dagcentraler och hemtjänst), där de äldre ses som aktiva och inte passiva aktörer i de aktiviteter i vilka de deltar.

15.    Europaparlamentet anser att en europeisk strategi för demens måste utvecklas med åtgärder till stöd för patienternas familjer, informationskampanjer, upplysning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna.

16.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka det oroväckande problemet med arbetslösheten bland personer äldre än 50 år och den ständigt växande långtidsarbetslösheten, och, tillsammans med medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och arbetsmarknadens parter, undersöka arbetslösa äldre personers omständigheter och livssituation och ta fram effektiva redskap för att sådana utsatta arbetstagare ska kunna stanna kvar i arbetslivet genom att de erbjuds möjligheter till livslångt lärande, kompetenshöjning, utbildning på arbetsplatsen samt åtkomliga och överkomligt prissatta kurser, och genom stimulans till att alla ska kunna ta del av utbildning och överföring av kunskaper mellan generationer på arbetsplatsen.

17.    Europaparlamentet betonar här att man framför allt bör överväga program av typ ”mentorskap mellan generationerna” , eftersom de uppmuntrar till ett utbyte mellan äldre experter och den yngre generationen inom arbetsliv och utbildning. Parlamentet påpekar att man inom arbetslivet bör stödja arbetslag med blandad ålderssammansättning och belöna förebildliga projekt. Parlamentet anser att medlemsstaterna skulle kunna ge företagen incitament till att anställda flera äldre arbetstagare och att äldre arbetstagare av princip inte bör behandlas sämre än yngre när det gäller yrkesutbildning och fortbildning. Parlamentet betonar framför allt att arbetsplatserna måste anpassas efter äldre arbetstagares behov och att dessa arbetstagare måste få utökade möjligheter att deltidsarbeta, om de så önskar, samt att man måste göra det lättare för dem som vill och kan arbeta längre att stanna längre kvar i arbetslivet. Parlamentet anser att det bör inrättas särskilda pensionsplaner för äldre långtidsarbetslösa, så att man uppnår en balans mellan dels dessa människors behov av social stabilitet och dels de sociala trygghetssystemens behov.

18.    Europaparlamentet anser det beklagligt att äldre personer fortfarande ofta råkar ut för åldersdiskriminering, stereotypa föreställningar och hinder. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att genomföra rådets direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet korrekt och utan dröjsmål. Parlamentet konstaterar att förslaget till ett övergripande direktiv om likabehandling(6) varit blockerat i rådet sedan 2008, och uppmanar medlemsstaterna att så snabbt som möjligt nå fram till en lösning.

19.    Europaparlamentet tar emellertid starkt avstånd från tanken på att åtgärder för ett aktivt åldrande bara vore ett sätt att få äldre arbetstagare att förbli anställbara och uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra alla nödvändiga bedömningar och insatser för att gå över till ett livscykeltänkande och att, vid behov, reformera pensionssystemet och därvid göra allt för att stabilisera bestämmelserna om pensionering, samt att beakta den faktiska andelen arbetslösa bland befolkningen över 50 år innan de höjer den obligatoriska pensionsåldern. Parlamentet anser att en koppling av pensionsåldern enbart till den förväntade livslängden innebär att ingen hänsyn till arbetsmarknadsutvecklingens betydelse och att en sådan koppling därför inte bör vara det enda sättet att hantera utmaningen med en åldrande befolkning. Parlamentet anser i stället att medlemsstaterna, genom sin lagstiftning om anställningstrygghet och sina lönesättningssystem, bör stödja anställningar av äldre arbetstagare, särskilt strax innan de uppnått lagstadgad pensionsålder, eftersom arbetslösheten skulle bli till ytterligare skada för deras pensionsinkomster, samt att medlemsstaterna bör trygga bärkraften i sina socialskyddssystem.

20.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att trygga bärkraften i sina offentliga pensionssystem och garantera individuella och tillräckliga pensionsinkomster och pensionsrättigheter för alla för att säkra en värdig ålderdom – även för dem som gjort välmotiverade avbrott i yrkeslivet, främst kvinnor. Parlamentet understryker vikten av tillfredsställande övervakning och oberoende revisioner av tjänstepensionsfonderna för att garantera säkra och hållbara pensioner.

21.    Europaparlamentet understryker att de äldre måste få möjlighet att fylla en frivillig och mycket viktig hjälpande funktion i sina familjer. Parlamentet påpekar att äldre spelar en viktig roll som volontärer.

22.    Europaparlamentet understryker tillgänglighetsteknikens betydelse för de åldrande europeiska samhällena och uppmanar kommissionen att utforma en strategi för en digital inre marknad för alla genom att se till att tillgänglighet integreras i hela strategin och kopplas till främjandet av ”silverekonomin” i Europa.

23.    Europaparlamentet välkomnar att aktivt och sunt åldrande finns med bland Europeiska socialfondens investeringsprioriteringar för programperioden 2014–2020, såsom det står i förordning (EU) nr 1304/2013. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt använda de resurser som fördelas och erinrar om att anslag till projekt för främjande av aktivt åldrande också finns att tillgå i program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), Horisont 2020, Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och EU:s folkhälsoprogram. Parlamentet efterlyser en bättre samordning mellan de program och olika instrument som EU ställer till förfogande för främjande av aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och vill att det i enlighet med prioriteringarna för Horisont 2020 ska inrättas en europeisk forskningsprioritering vid namn Tillämpad vetenskap för hälsa och aktivt åldrande.

24.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda tillgänglig finansiering från Europeiska socialfonden (ESF), ESI-fonderna samt EaSI för att ge ekonomiskt stöd till program för självhjälp inom organisationer för äldre som delar sin energi, sina kunskaper och erfarenheter och sin visdom med varandra och som hjälper behövande, för att därigenom bidra till ett aktivt och sunt åldrande och till möjligheten att leva oberoende under längre tid.

25.    Europaparlamentet påminner om kommissionens budgetöversyn 2010, där EU-mervärde nämndes som en av budgetens grundprinciper. Parlamentet insisterar på att denna princip måste vara hörnstenen för alla utgifter och att EU-stöd, framför allt stöd från ESF, inte bör användas för att subventionera nationella strategier, utan utgöra ett kompletterande stöd till medlemsstaternas program för aktivt åldrande.

26.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra anslagen för aktivt åldrande bättre målinriktade och att få dem att utnyttjas effektivare. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft kommissionen att undersöka om ett nytt europeiskt finansieringsinstrument skulle kunna genomföras och tillföra mervärde såsom ett sätt att hantera problemet med återintegrering av uppsagda medelålders arbetstagare.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in fullständiga och tillförlitliga uppgifter som gör det möjligt att bedöma effekterna av ESF:s utgifter till förmån för äldre arbetstagare.

28.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma genomförbarheten och mervärdet hos ett nytt europeiskt finansieringsinstrument som ska garantera alla EU-medborgare under fattigdomsgränsen en minimiinkomst.

29.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utforma och genomföra en offentlig politik och offentliga program som inte endast förbättrar den fysiska hälsan, utan även främjar den psykiska hälsan och de sociala banden.

30.    Europaparlamentet anser att äldre människor, såsom det fastställs i artikel 25 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, måste få stöd till att kunna leva ett oberoende och aktivt liv så länge som möjligt, genom att människoinriktade och efterfrågestyrda offentliga stöd-, hjälp- och vårdtjänster utvecklas och får finnas kvar och får en bättre koppling till varandra. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att hälso- och sjukvården är överkomligt prissatt, icke-diskriminerande och tillgänglig, och att prioritera den förebyggande verksamheten i sin hälso- och sjukvårdspolitik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att genomföra paketet om sociala investeringar, samt att i sin politik prioritera både sunt åldrande och en tillräcklig långtidsvård av god kvalitet, tillsammans med att undersöka om hälso- och sjukvården för äldre människor är överkomligt prissatt, att samla in uppgifter om väntetiderna inom hälso- och sjukvården över hela EU och att föreslå riktlinjer för maximala väntetider Parlamentet anser det väsentligt att främja den enskildes egenansvar för sin hälsa, med avsevärt utökad information om hälso- och sjukvård och med nationella kampanjer för ökad motivering, samt att uppmuntra till samarbete om hälsokompetens, så att äldre människor kan ta hand om sin hälsa. Parlamentet erinrar om att vi bör ägna mer uppmärksamhet åt innovativa tekniska lösningar och verktyg och inser slutligen betydelsen av en effektiv spridning av information om lokala tjänster och rättigheter för att uppnå detta mål.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp slutsatserna från den gemensamma rapporten om fullgott socialt skydd för behov av långtidsvård i ett åldrande samhälle och att utan dröjsmål lägga fram konkreta förslag.

32.    Europaparlamentet anser att integrering av äldre människor i deras familjer bör prioriteras. Parlamentet föreslår att kommissionen ska undersöka vilka möjligheter familjeföretagen och det arbete de utför inom äldrevården erbjuder.

33.    Europaparlamentet framhåller att en effektivare kollektivtrafik är en av de viktigaste prioriteringarna för äldre för att skapa åldersvänliga miljöer(7), stödja ett oberoende liv och ge tillgång till grundläggande tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra transportsystemens tillgänglighet och interoperabilitet.

34.    Europaparlamentet välkomnar kommissionen bakgrundsdokument Growing the Silver Economy in Europe och upprepar att det behövs en vidareutveckling av ”silverekonomin”, som tillgodoser önskemålen och behoven hos den åldrande befolkningen utgående från de ekonomiska möjligheter som uppkommer, dels till följd av offentliga och privata utgifter med anknytning till att befolkningen åldras och dels från specifika produkter, tjänster, innovativa lösningar och behov, något som ger upphov till nya arbetstillfällen och tillväxt och tar hänsyn till de mest utsatta socioekonomiska gruppernas behov.

35.    Europaparlamentet konstaterar att en ensidig föryngring av arbetskraften inte leder till fler innovationer, utan är ett slöseri med erfarenhet, kunskaper och kompetens.

36.    Europaparlamentet anser att äldre människor bör vara en fullvärdig del av samhället och att deras deltagande i vardagslivet och i det offentliga livet bör stödjas. Parlamentet anser dessutom att det behövs uppmuntran till en aktiv dialog och ett aktivt utbyte av erfarenheter mellan unga och äldre. Parlamentet framhåller de generationsövergripande projektens roll i detta sammanhang. Parlamentet stöder dessutom de äldres rätt att leva ett värdigt och oberoende liv i enlighet med artikel 25 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att det också bör säkerställas ett aktivt politiskt deltagande för företrädare för yngre och äldre generationer på alla EU-nivåer inom samtliga områden där generationsintressen kan komma att beröras.

37.    Europaparlamentet understryker att det även är en viktig samhällelig uppgift att äldre förmedlar värderingar och erfarenheter samt visar på referenspunkter för hur man navigerar i samhället.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att inta en positiv ståndpunkt i FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande för att säkerställa att äldre medborgare kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med FN:s oberoende expert på äldres rättigheter och med organisationer som företräder de äldre i EU.

39.    Europaparlamentet beklagar att yrkeslivet blir allt mer ombytligt och otryggt på grund av tillfälliga anställningar och ökningen av korttidsanställningar, marginellt arbete och arbetslöshet.

40.    Europaparlamentet välkomnar EU:s kommande borgmästaravtal om befolkningsutvecklingen såsom ett av de viktigaste resultaten av Europaåret 2012 och Europeiskt innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera områden inom EU:s budget där besparingar och rationaliseringar kan göras för att ställa anslag till förfogande för borgmästaravtalet, som är ett öppet, vidsträckt och oberoende nätverk som sammanför lokala och regionala intressenter som fast föresatt sig att ta sig an den demografiska förändringen i Europa genom att arbeta för äldrevänliga miljöer, i nära samarbete med Världshälsoorganisationen (WHO).

41.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en EU-strategi för de demografiska förändringarna som samordnar EU:s åtgärder inom olika områden för att säkerställa synergier och maximera deras positiva effekt på Europas medborgare, ekonomi och sysselsättningsskapande, samt för att skydda de mänskliga rättigheterna för äldre personer inom alla EU:s politikområden.

42.    Europaparlamentet anser att de demografiska utmaningarna inte har hanterats på ett tillfredsställande sätt på EU-nivå. Parlamentet uppmanar därför EU:s kommande ordförandeskap att åter föra upp denna fråga på EU:s dagordning och arbeta fram kraftfulla politiska åtgärder.

43.    Europaparlamentet betonar att de demografiska förändringarna inte bör användas som förevändning för att sociala förmåner och tjänster tas bort.

44.    Europaparlamentet välkomnar de vägledande principerna om aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna, som gemensamt tagits fram av kommittén för socialt skydd och av sysselsättningskommittén. Parlamentet välkomnar framför allt att kommittén för socialt skydd möjliggjort ett direkt utbyte av erfarenheter mellan medlemsstaterna, också i frågor om långtidsvård och pensioner.

45.    Europaparlamentet välkomnar indexet om aktivt åldrande som har till syfte att ta till vara äldre människors outnyttjade möjligheter till ett aktivare deltagande i arbetslivet och i samhällslivet, samt till självständigt boende, tillsammans med det pågående uppföljningsprojektet som genomförs av kommissionen tillsammans med FN:s ekonomiska kommission för Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utgående från indexet för aktivt åldrande fastställa mål som ska uppnås genom heltäckande strategier för aktivt åldrande, samt att övervaka framstegen med uppnåendet av dessa mål.

46.    Europaparlamentet påpekar att främjandet av äldrevänliga miljöer är ett mycket viktigt redskap för att stödja äldre arbetstagare och arbetssökande samt för att främja inkluderande samhällen som erbjuder lika möjligheter för alla. Parlamentet välkomnar här det gemensamma projektet mellan kommissionen och WHO, som syftar till att anpassa WHO:s globala vägledning om äldrevänliga städer (Global Age-friendly Cities Guide) till europeiska förutsättningar.

47.    Europaparlamentet anser att en FN-konvention om skydd av äldres rättigheter skulle förbättra de äldres liv genom att garantera dem lika tillgång till politiska, ekonomiska och kulturella rättigheter samt rättigheter på hälso- och sjukvårdområdet och att den skulle bli en viktig bas för en världsomfattande attitydförändring gentemot de äldre.

48.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en handlingsplan mot kränkning av äldre, att granska de europeiska kvalitetsramarna för långtidsvård som utvecklats av WeDO-partnerskapet och att ta itu med frågan om rättigheterna för äldre personer i behov av vård och hjälp.

49.    Europaparlamentet beklagar att kommissionen, vid genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och strategin för funktionsnedsättningar, ännu inte har tagit itu med frågan om ojämlikhet på grund av ålder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka medvetenheten och ta itu med åldersdiskrimineringen när det gäller rättigheterna för äldre personer med funktionsnedsättning och att se till att de äldre inte glöms bort när FN-konventionen tillämpas.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den länge väntade europeiska rättsakten om tillgänglighet för att garantera att transporter, bostäder och IKT-baserade produkter och tjänster, inklusive de som erbjuds i ”silverekonomin”, är tillgängliga för äldre personer.

51.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda landsspecifika rekommendationer om de ekonomiska reformernas tillräcklighet, hållbarhet och rättvisa när det gäller sysselsättning, pensioner, social inkludering och långtidsvård inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre bedöma de ekonomiska reformernas sociala konsekvenser, framför allt mot bakgrund av den åldrande befolkningen.

52.    Europaparlamentet betonar vikten av frivilligarbete, som inte kan tas för givet och där det mervärde för samhället som frivilligarbetarna skapar borde få mer uppskattning. Frivilligarbete främjar dessutom interkulturellt lärande och solidaritet mellan generationerna, fostrar till aktivt åldrande och livslångt medborgardeltagande och låter äldre människor engagera sig för samhället, så att deras livskvalitet, välbefinnande och allmänna hälsotillstånd förbättras. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av mer flexibla och inkluderande strategier för deltagande i volontärprogram. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att Grundtvig-programmet som stödde äldre frivilliga har avbrutits. Parlamentet understryker betydelsen av de europeiska och gränsöverskridande nätverken av organisationer samt offentliga och privata organ som arbetar med integrering av de äldre, vilka bör få särskilt stöd. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att erkänna värdet av framgångsrika EU-program som förenat medborgardeltagande med EU-omfattande grupputbyten där äldre personer medverkat.

53.    Europaparlamentet understryker att målet för en politik för rättvisa mellan generationerna måste vara att skapa de instrument som behövs för en öppen och uppriktig dialog mellan generationerna, vilket leder till situationer som alla parter vinner på. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta intensivt med sådana instrument för att upprätta solidaritet.

54.    Europaparlamentet understryker betydelsen av de sociala företagen, som bidrar till att erbjuda tjänster åt de äldre, vårda deras hälsa och främja deras deltagande i samhället.

55.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1)

EUT C 246, 23.9.2011, s. 5.

(2)

EGT C 303, 2.12.2000, s. 16.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2013)0328.

(4)

Antagna texter, P7_TA(2013)0204.

(5)

EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 19.

(6)

Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008)0426).

(7)

Europeiska kommissionen (2012): Särskild Eurobarometer 378 om aktivt åldrande.


MOTIVERING

Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna

2012 utsågs till Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna(1). Det övergripande målet var att underlätta skapandet av en kultur för aktivt åldrande i Europa baserat på ett samhälle för alla åldrar.

De specifika målen var följande:

1. Att öka den allmänna medvetenheten om värdet av aktivt åldrande och dess olika dimensioner.

2. Att stimulera till debatt, utbyta information och att utveckla ömsesidigt lärande.

3. Att skapa en ram för engagemang och konkreta åtgärder.

4. Att främja verksamhet som bidrar till att bekämpa åldersdiskriminering, få bort åldersrelaterade stereotyper och undanröja hinder.

Beslutet om Europaåret 2012 fastställde ett budgetanslag på fem miljoner euro för perioden januari 2011–december 2012.

Begreppet aktivt åldrande

I beslut nr 940/2011/EU(2) hänvisas till följande definition av aktivt åldrande som fastställts av WHO: ”en process där möjligheterna till hälsa, delaktighet och säkerhet är så goda som möjligt så att livskvaliteten höjs när människor åldras. Aktivt åldrande gör att människor kan förverkliga sina möjligheter till fysiskt, socialt och psykiskt välbefinnande under hela livet och delta i samhället, samtidigt som de ges tillräckligt skydd, säkerhet och vård och omsorg när de behöver det. För att främja aktivt åldrande krävs därför en flerdimensionell strategi, egenmakt och kontinuerligt stöd över alla generationsgränser”.

Begreppet aktivt åldrande är rätt omfattande och handlar inte bara om att man ska få folk att stanna längre i arbetslivet. Det hänger samman med flera områden inom politiken, såsom pensioner, hälso- och sjukvård, långtidsvård, sysselsättning, IKT, politiken mot diskriminering, vuxenutbildning, transporter, tillgänglighet osv.

Genomförandet av Europaåret 2012

Europaåret 2012 firades med ett antal europeiska evenemang och olika utmärkelser utdelades under året. Under Europaåret uppnåddes även två andra resultat: indexet om aktivt åldrande och de vägledande principerna för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Nationella program utformades och genomfördes också av de deltagande länderna. I öppningsceremonierna deltog totalt 4 500 personer. Totalt 748 nationella och gränsöverskridande initiativ genomfördes under Europaåret, och då räknas bara de som ingår i EU:s databas. Vad gäller den tematiska täckningen låg fokus på att minska generationsklyftan, samt på stöd till socialt engagemang och hälsofrämjande samt förebyggande hälsovård.

Jämställdhetsintegreringen beaktades redan från början av Europaåret 2012 och ingick i de aktiviteter som främjades. Generellt leddes Europaåret 2012 huvudsakligen av kvinnor och i de viktigaste nationella evenemangen engagerade sig kvinnor oftare än män.

Europaåret 2012 tog upp ett stort antal frågor som äldre människor ställs inför, ofta knutna till funktionsnedsättningar, särskilt frågor om hälso- och sjukvård och självständigt boende. Initiativen åtgärdade frågor om funktionsnedsättningar, både direkt och indirekt och såväl på unionsnivå som nationell nivå. Vid aktiviteterna under Europaåret 2012 garanterades tillgängligheten till byggnader och anläggningar där evenemangen hölls, såsom teckenspråkstolkning och transport vid olika evenemang. EU:s webbsida erbjöd möjlighet till större teckensnitt.

De planer som drogs upp i de nationella programmen i början på Europaåret 2012 följdes i stort sett i de flesta länder. De bästa resultaten åstadkoms när det gällde medvetandehöjande åtgärder genom initiativ och evenemang på unionell och nationell nivå. Europaåret uppnådde delmålen att stärka befintliga nätverk, skapa synergier och partnerskap mellan olika förvaltningsnivåer och politikområden, främja politik och långsiktiga strategier och få till stånd tekniska, organisatoriska och sociala innovationer. Målet om inrättande av nya nätverk uppnåddes däremot sällan. Utvecklingen av nationella åtgärder, strategier och övergripande program för aktivt åldrande i ett flertal länder visar på Europaårets politiska betydelse. Europaåret lyckades med sitt mål att mobilisera relevanta aktörer kring aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna. Deltagandet från arbetsmarknadens parter varierade dock och man lyckades inte nå ut till privata företag i någon större utsträckning.

De olika evenemangen på unionsnivå bidrog starkt till att målen uppnåddes. Men vissa av dem förverkligade inte sin fulla potential på grund av den försenade tidsplanen för genomförandet. EU:s webbsida blev mycket uppskattad som ett kostnadseffektivt initiativ, men antalet besökare var förhållandevis lågt jämfört med andra Europaår. Kontakttagandet i sociala medier från deltagarnas och aktörernas sida föreföll också begränsat, åtminstone på unionsnivå.

På unionsnivå kom Europaåret 2012 i hög grad att komplettera andra aktuella verksamheter inom politiken, såsom vitboken om pensioner, det europeiska demografiska forumet, Europeiskt innovationspartnerskap för aktivt och hälsosamt åldrande och den planerade rättsakten om tillgänglighet

Europaåret 2012 bidrog till att finslipa de nationella politiska dagordningarna om aktivt åldrande och stimulerade utbytet av god praxis länder emellan. Det europeiska mervärdet med Europaåret bekräftades av faktorer som volym, förfaranden, omfattning, utarbetandet av agendor, innovation och nya kunskaper. Europaåret 2012 ökade antalet initiativ för främjandet av aktivt åldrande i medlemsstaterna och stärkte kunskaperna och färdigheterna hos de aktörer som deltog i organisationen av Europaåret.

Budgetmässigt placerar sig Europaåret 2012 bland de lågbudgeterade Europaåren, med den näst lägsta budgeten bland alla Europaår mellan 2009 och 2012 (lägst kom Europaåret 2009 som inte hade någon specifik budget). Trots detta kunde en hel del åstadkommas under Europaåret 2012. Vi kan konstatera att jämförbara resultat uppnåddes med mindre medel än under andra Europaår.

Det finns indikationer på att effekterna av Europaåret 2012 sträcker sig bortom året och åtminstone vissa av dem kommer att fortsätta under en längre tidsperiod. I vissa länder antogs övergripande strategier och planer, medan det i andra producerades resultat på nivån strategidokument, stadgor, rättsakter om specifika frågor, eller projekt. Utan att göra anspråk på en uttömmande lista lyfter vi här fram några exempel på nationella resultat av Europaåret 2012:

•   Federal plan för seniorer och en nationell strategi för livslångt lärande, arbete och hälsa i Österrike

•   Strategi för aktivt åldrande 2013–2020 i Estland

•   Nationellt program för aktivt åldrande 2014–2020 i Slovakien

•   Nationell handlingsplan för åldrande 2013–2017 i Tjeckien

•   Ny pensionslagstiftning och ny arbetsmarknadslagstiftning i Slovenien

Rekommendationer

Föredraganden anser att de initiativ som igångsatts inom ramen för Europaåret 2012 ska följas upp och fortsätta samt att det är av yttersta vikt att resultaten blir varaktiga. Han lovordar de två huvudsakliga resultaten av Europaåret 2012, nämligen de vägledande principerna om aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna och indexet om aktivt åldrande, och uppmanar medlemsstaterna att använda dem mera aktivt och att utgående från dem fastställa mål som ska uppnås genom heltäckande strategier för aktivt åldrande, samt att övervaka vilka framsteg det görs med uppnåendet av målen. Föredraganden framhåller också ett ytterligare huvudsakligt resultat, nämligen det kommande borgmästaravtalet om demografisk förändring, och uppmanar kommissionen att ställa medel till förfogande för detta avtal, som är ett öppet och vidsträckt nätverk som redan nu sammanför över 270 lokala och regionala myndigheter, forskare och organisationer i det civila samhället, vilka är fast föresatta att ta sig an den demografiska förändringen i Europa genom främjande av äldrevänliga miljöer i samarbete med WHO.

När det gäller tiden efter Europaåret 2012 håller föredraganden fast vid att de demografiska förändringar som förestår Europa bör ses som en möjlighet snarare än som en börda för samhället i Europa. En av huvudpunkterna i det här sammanhanget vore att erkänna det bidrag som äldre medborgare ger och utöka den positiva roll de spelar i samhället genom att arbeta för att förbättra dialogen mellan generationerna. Föredraganden påpekar att det mot bakgrund av de kommande demografiska förändringarna är absolut påkallat med främjande av äldrevänliga miljöer. Nu gäller det att på ett hållbart sätt utveckla redskap som stöder äldre arbetstagare och arbetssökande och blir till nytta för samhällen med plats för alla, för att alla ska erbjudas lika möjligheter. Här stöder föredraganden det gemensamma projektet mellan kommissionen och WHO, som syftar till att anpassa WHO:s globala vägledning om äldrevänliga städer (Global Age-friendly Cities Guide) till europeiska förutsättningar samt till att utveckla en ram där städer och regioner kan gå in för att bli äldrevänliga miljöer.

Föredraganden anser också att det behövs en utveckling av ”silverekonomin”, utgående från de ekonomiska möjligheter som uppkommer, dels till följd av offentliga och privata utgifter med anknytning till att befolkningen åldras och dels från specifika produkter, tjänster, innovativa lösningar och behoven hos den del av befolkningen som är över 50 år, något som ger upphov till nya arbetstillfällen och tillväxt.

Han framhåller dessutom problemen med åldersrelaterade fördomar, diskriminering och stereotypa föreställningar och uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att få bort dem.

Eftersom det alltid är väsentligt med ekonomiska resurser uppmuntrar han medlemsstaterna att använda EU:s tillbudsstående möjligheter till ekonomiskt stöd, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, Easi och EU:s folkhälsoprogram, för uppnåendet av målen för åtgärderna för aktivt åldrande.

(1)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 940/2011/EU av den 14 september 2011 om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012), EUT L 246, 23.9.2011.

(2)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 940/2011/EU av den 14 september 2011 om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012).


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

15.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Thomas Händel, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Tim Aker, Tania González Peñas, Sergio Gutiérrez Prieto, Eduard Kukan, Tamás Meszerics, Ivo Vajgl


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP

43

+

ALDE

Enrique Calvet Chambon, Marian Harkin, Yana Toom, Ulla Tørnæs, Ivo Vajgl, Renate Weber

ECR

Arne Gericke, Zdzisław Krasnodębski, Anthea McIntyre, Ulrike Trebesius, Jana Žitňanská

PPE

David Casa, Danuta Jazłowiecka, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Eduard Kukan, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Romana Tomc

S&D

Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Ole Christensen, Elena Gentile, Sergio Gutiérrez Prieto, Agnes Jongerius, Jan Keller, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Maria João Rodrigues, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Marita Ulvskog

Verts/ALE

Tamás Meszerics, Terry Reintke, Tatjana Ždanoka

9

-

EFDD

Laura Agea, Tim Aker, Tiziana Beghin

GUE/NGL

Tania González Peñas, Thomas Händel, Rina Ronja Kari, Patrick Le Hyaric, Inês Cristina Zuber

NI

Lampros Fountoulis

2

0

ENF

Mara Bizzotto, Dominique Martin

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

-  : Nej-röster

0  : Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 26 augusti 2015Rättsligt meddelande