Förfarande : 2015/0125(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0245/2015

Ingivna texter :

A8-0245/2015

Debatter :

PV 08/09/2015 - 10
CRE 08/09/2015 - 10

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.10
CRE 09/09/2015 - 8.10

Antagna texter :

P8_TA(2015)0306

BETÄNKANDE     *
PDF 360kWORD 378k
29 juli 2015
PE 560.901v03-00 A8-0245/2015

om förslaget till rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

(COM(2015)0286 – C8-0156/2015 – 2015/0125(NLE))

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

Föredragande: Ska Keller

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland

(COM(2015)0286 – C8-0156/2015 – 2015/0125(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2015)0286),

–       med beaktande av artikel 78.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8-0156/2015),

–       med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–       med beaktande av skrivelsen från budgetutskottet,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0245/2015).

1.      Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.      Europaparlamentet godkänner sitt uttalande som bifogas denna resolution.

3.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.      Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

5.      Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

6.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Ändringsförslag  1

Förslag till beslut

Beaktandeled 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel I och artiklarna 18 och 19,

Ändringsförslag  2

Förslag till beslut

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Enligt artiklarna 78.3 och 80 i fördraget ska de solidaritetsåtgärder som planeras i detta beslut vara bindande.

Ändringsförslag  3

Förslag till beslut

Skäl 4a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) De tillfälliga åtgärderna för nödomplacering är endast en del av det helhetsgrepp på migration som beskrivs i kommissionens meddelande av den 13 maj 2015 ”En europeisk migrationsagenda” och det kommande initiativbetänkandet från Europaparlamentet. Alla dimensioner av detta helhetsgrepp är viktiga och bör främjas parallellt. Vid sitt möte den 25–26 juni enades Europeiska rådet framför allt om att, mot bakgrund av den rådande nödsituationen och åtagandet att stärka solidaritet och ansvar, tillfälligt och extraordinärt under en period på två år omplacera 40 000 personer med ett klart behov av internationellt skydd från Italien och Grekland till andra medlemsstater. Medlemsstaterna bör enas om en bindande kvot för fördelningen av dessa personer.

Ändringsförslag  4

Förslag till beslut

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) I sin resolution av den 28 april 2015 upprepade Europaparlamentet att unionen måste grunda sina reaktioner på de senaste tragedierna i Medelhavet på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning samt intensifiera sina ansträngningar på detta område för de medlemsstater som tar emot flest flyktingar och personer som ansöker om internationellt skydd, i absoluta eller proportionella tal.

(5) I sin resolution av den 28 april 2015 upprepade Europaparlamentet att unionen måste grunda sina reaktioner på de senaste tragedierna i Medelhavet på solidaritet och rättvis ansvarsfördelning samt intensifiera sina ansträngningar på detta område för de medlemsstater som tar emot flest flyktingar och personer som ansöker om internationellt skydd, i absoluta eller proportionella tal, på grundval av kriterierna för att fastställa vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om internationellt skydd i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/20131a. Parlamentet efterlyste en bindande kvot för fördelning av asylsökande mellan samtliga medlemsstater.

 

______________

 

1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).

Ändringsförslag  5

Förslag till beslut

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) Bland de medlemsstater som befinner sig i situationer med särskilt stora påfrestningar, och mot bakgrund av den senaste tidens tragiska händelser i Medelhavsområdet, har Italien och Grekland ställts inför oöverträffade migrantströmmar, bland annat av personer som söker internationellt skydd som är i tydligt behov av internationellt skydd och som anländer till deras territorier, vilket utsätter deras migrations- och asylsystem för stora påfrestningar.

(7) Bland de medlemsstater som befinner sig i situationer med särskilt stora påfrestningar, och mot bakgrund av den senaste tidens tragiska händelser i Medelhavsområdet, har Italien och Grekland ställts inför oöverträffade migrantströmmar, bland annat av personer som söker internationellt skydd som är i tydligt behov av internationellt skydd och som anländer till deras territorier, vilket utsätter deras migrations- och asylsystem för stora påfrestningar. Detta visar på de negativa konsekvenserna av förordning (EU) nr 604/2013 för det första landet för inresa i unionen, vilka tyvärr ännu inte har lett till att den förordningen upphävts eller att åtminstone hänvisningen till det första inreselandet tagits bort. Andra medlemsstater i unionen upplever dock också stora ökningar av antalet mottagna asylsökande.

Ändringsförslag  6

Förslag till beslut

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a) Expertprognosen visar ett ökat migrationstryck på kort och medellång sikt på unionens yttre sjö- och landgränser.

Ändringsförslag  7

Förslag till beslut

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Enligt uppgifter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex), var rutterna genom centrala och östra Medelhavet under 2014 de viktigaste för olaglig gränspassage till unionen. Under 2014 nådde över 170 000 migranter Italien på irreguljär väg, vilket är en ökning med 277 % jämfört med 2013. En stadig ökning har också bevittnats av Grekland med över 50 000 irreguljära migranter som nådde landet, vilket är en ökning med 153 % jämfört med 2013. Statistiken för de första månaderna 2015 bekräftar denna tydliga utvecklingstendens med avseende på Italien. Dessutom drabbades Grekland under de fyra första månaderna 2015 av en kraftig ökning av antalet irreguljära gränspassager, vilken motsvarar över 50 % av det totala antalet irreguljära gränspassager under 2014 (nästan 28 000 under de första fyra månaderna 2015, jämfört med totalt nästan 55 000 år 2014). En betydande andel av det totala antalet irreguljära migranter som upptäckts i dessa två regioner var migranter av nationaliteter som, grundat på Eurostats uppgifter, uppnår en hög nivå för erkännande inom unionen (under 2014 utgjorde syrier och eritreaner, som har en nivå för godkännande inom unionen som överstiger 75 %, drygt 40 % av de irreguljära migranterna i Italien och drygt 50 % i Grekland). Enligt Eurostat konstaterades 30 505 syrier uppehålla sig irreguljärt i Grekland under 2014 jämfört med 8 220 under 2013.

(8) Enligt uppgifter från Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (nedan kallad Frontex), var rutterna genom centrala och östra Medelhavet under 2014 de viktigaste för irreguljär gränspassage till unionen. Under 2014 nådde över 170 000 migranter Italien på irreguljär väg, vilket är en ökning med 277 % jämfört med 2013, av vilka över 26 100 var barn, varav 13 000 ensamkommande, vilket motsvarade 7,6 % av det totala antalet migranter. En stadig ökning har också bevittnats av Grekland med över 50 000 irreguljära migranter som nådde landet, vilket är en ökning med 153 % jämfört med 2013. Statistiken för de första månaderna 2015 bekräftar denna tydliga utvecklingstendens med avseende på Italien. I Italien ökade de irreguljära gränspassagerna från januari till juni 2015 med 5 % jämfört med samma period under det föregående året. Dessutom drabbades Grekland under de fyra första månaderna 2015 av en kraftig ökning av antalet irreguljära gränspassager, vilken motsvarar mer än en sexfaldig ökning jämfört med samma period under det föregående året och en ökning med nästan 140 % jämfört med det föregående året som helhet (76 293 från januari till juni 2015 enligt uppgifter från Frontex, jämfört med totalt nästan 55 000 år 2014). En betydande andel av det totala antalet irreguljära migranter som upptäckts i dessa två regioner var migranter av nationaliteter som, grundat på Eurostats uppgifter, uppnår en hög nivå för erkännande inom unionen (under 2014 utgjorde syrier och eritreaner, som har en nivå för godkännande inom unionen som överstiger 75 %, drygt 40 % av de irreguljära migranterna i Italien och drygt 50 % i Grekland). Från januari till juni 2015 utgjorde syrier och eritreaner 30 % av de nyanlända i Italien och nästan 60 % av de nyanlända i Grekland. Enligt Eurostat konstaterades 30 505 syrier uppehålla sig irreguljärt i Grekland under 2014 jämfört med 8 220 under 2013.

 

Ändringsförslag  8

Förslag till beslut

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) Enligt uppgift från Frontex var rutten över västra Balkan också viktig för migrationsströmmarna till EU under 2014 med 43 357 olagliga gränspassager. Men de flesta migranter som använder sig av rutten över Balkan är inte vid första påseendet i behov av internationellt skydd, eftersom 51 % av de nyanlända är kosovarer.

(10) Enligt uppgift från Frontex var rutten över västra Balkan också viktig för migrationsströmmarna till EU under 2014 med 43 357 olagliga gränspassager. Antalet irreguljära gränspassager har ökat dramatiskt under 2015. Från januari till juni 2015 tog 67 444 migranter och flyktingar vägen över gränsen mellan Turkiet och Grekland respektive Bulgarien och de ungerska landgränserna. Detta motsvarar en ökning på 962 % jämfört med samma period föregående år. Denna rutt används nu i allt större utsträckning även av personer som flyr från krig och förföljelse. Från januari till juni 2015 tog sig 17 955 flyktingar från Afghanistan, 13 225 flyktingar från Syrien, 3 021 flyktingar från Irak och 196 flyktingar från Eritrea in i unionen via denna rutt.

Ändringsförslag  9

Förslag till beslut

Skäl 13a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a) Det bör ske ett snabbt och fullständigt införlivande och faktiskt genomförande av det gemensamma europeiska asylsystemet från samtliga deltagande medlemsstaters sida, för att därmed säkerställa gemensamma europeiska normer, inbegripet mottagningsförhållanden för asylsökande och respekt för grundläggande rättigheter, i enlighet med befintlig unionslagstiftning.

Ändringsförslag  10

Förslag till beslut

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Om en annan medlemsstat än Italien eller Grekland skulle försättas i en liknande nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

(15) Med tanke på den rådande instabiliteten och de pågående konflikterna i unionens omedelbara grannskap och de föränderliga migrationsflödena, och om en annan medlemsstat än Italien eller Grekland skulle försättas i en liknande nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer, får rådet, på förslag av kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

Ändringsförslag  11

Förslag till beslut

Skäl 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut innebär ett tillfälligt undantag från det kriterium som anges i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/20137 och från de förfaranden och tidsfrister som anges i artiklarna 21, 22 och 29 i den förordningen.

(17) De åtgärder som föreskrivs i detta beslut innebär ett tillfälligt undantag från det kriterium som fastställs i artikel 13.1 i förordning (EU) nr 604/2013 och från de förfaranden och tidsfrister som anges i artiklarna 21, 22 och 29 i den förordningen. Omplaceringsåtgärder bör inte hindra medlemsstaterna från att utnyttja förordning (EU) nr 604/2013 fullt ut, inbegripet ett proaktivt och effektivt utnyttjande av samtliga kriterier såsom familjeåterförening, särskilt skydd för ensamkommande barn samt klausulen om diskretionär bedömning på humanitära grunder.

____________________

____________________

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juni 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (EUT L 180, 29.6.2013, s. 31).

 

Ändringsförslag  12

Förslag till beslut

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Ett val måste träffas i fråga om vilka kriterier som ska tillämpas när man avgör vilka och hur många sökande som ska omfördelas från Italien och Grekland. Ett tydligt och fungerande system planeras utifrån en tröskel bestående av den genomsnittliga andelen beslut på unionsnivå om beviljande av internationellt skydd i förfaranden i första instans, enligt Eurostats definition, i förhållande till det totala antalet asylbeslut på unionsnivå om asylansökningar för internationellt skydd i första instans, på grundval av den senast tillgängliga statistiken. Å ena sidan måste denna tröskel, så långt möjligt, säkerställa att alla de sökande som mest sannolikt är i behov av internationellt skydd snabbt och till fullo kommer i åtnjutande av sin rätt till skydd i omfördelningsmedlemsstaten. Å andra sidan bör den, så långt möjligt, hindra sökande som sannolikt kommer att få avslag på sin ansökan från att omfördelas till en annan medlemsstat, och därigenom i onödan förlänga deras vistelse i unionen. På grundval av uppgifter från Eurostat om beslut i första instans 2014 bör en tröskel på 75 %, som motsvarar det årets beslut om ansökningar från syrier och eritreaner, användas i detta beslut.

(18) Ett val måste träffas i fråga om vilka kriterier som ska tillämpas när man avgör vilka och hur många sökande som ska omplaceras från Italien och Grekland. Ett tydligt och fungerande system planeras utifrån en tröskel bestående av den genomsnittliga andelen beslut på unionsnivå om beviljande av internationellt skydd i förfaranden i första instans, enligt Eurostats definition, i förhållande till det totala antalet asylbeslut på unionsnivå om asylansökningar för internationellt skydd i första instans, på grundval av den senast tillgängliga statistiken. Å ena sidan måste denna tröskel, så långt möjligt, säkerställa att alla de sökande som mest sannolikt är i behov av internationellt skydd snabbt och till fullo kommer i åtnjutande av sin rätt till skydd i omplaceringsmedlemsstaten. Å andra sidan bör den, så långt möjligt, hindra sökande som sannolikt kommer att få avslag på sin ansökan från att omplaceras till en annan medlemsstat, och därigenom i onödan förlänga deras vistelse i unionen. På grundval av uppgifter från Eurostat om beslut i första instans 2014 bör en tröskel på 75 %, som motsvarar det årets beslut om ansökningar från syrier och eritreaner, användas i detta beslut. För att ta hänsyn till de föränderliga migrationsflödena bör målgruppen för omplacering bedömas på kvartalsbasis.

Ändringsförslag  13

Förslag till beslut

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) De provisoriska åtgärderna är avsedda att lindra det höga asyltrycket på Italien och Grekland, särskilt genom omfördelning av ett stort antal sökande i tydligt behov av internationellt skydd som tagit sig till Italiens och Greklands territorium efter den dag då detta beslut börjar tillämpas. Grundat på det totala antalet tredjelandsmedborgare som på irreguljär väg tagit sig till Italien och Grekland under 2014 och de personer bland dessa som är i tydligt behov av internationellt skydd, bör totalt 40 000 sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd omfördelas från Italien och Grekland. Detta antal motsvarar omkring 40 % av det totala antalet tredjelandsmedborgare i tydligt behov av internationellt skydd som under 2014 tagit sig till Italien och Grekland på irreguljär väg. Den omfördelningsåtgärd som föreslås i detta beslut leder således till en rättvis fördelning av bördan mellan Italien och Grekland å ena sidan, och de övriga medlemsstaterna å den andra. Med utgångspunkt i samma totala uppgifter som finns tillgängliga för 2014 och de första fyra månaderna 2015 i Italien jämfört med Grekland, bör 60 % av dessa sökande omfördelas från Italien och 40 % i Grekland.

(19) De provisoriska nödåtgärderna är avsedda att utgöra en rättvis och opartisk omplaceringsmekanism, lindra det höga asyltrycket på Italien och Grekland, särskilt genom omplacering av ett stort antal sökande i tydligt behov av internationellt skydd som tagit sig till Italiens och Greklands territorium efter den dag då detta beslut börjar tillämpas. Grundat på det totala antalet tredjelandsmedborgare som på irreguljär väg tagit sig till Italien och Grekland under 2014 och de personer bland dessa som är i tydligt behov av internationellt skydd, bör totalt 40 000 sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd omplaceras från Italien och Grekland. Detta antal motsvarar omkring 40 % av det totala antalet tredjelandsmedborgare i tydligt behov av internationellt skydd som under 2014 tagit sig till Italien och Grekland på irreguljär väg. Den omplaceringsåtgärd som föreslås i detta beslut leder således till en rättvis ansvarsfördelning mellan Italien och Grekland å ena sidan, och de övriga medlemsstaterna å den andra. Med utgångspunkt i samma totala uppgifter som finns tillgängliga för 2014 och de första fyra månaderna 2015 i Italien jämfört med Grekland, bör 60 % av dessa sökande omplaceras från Italien och 40 % från Grekland. Inom sex månader efter dagen för ikraftträdandet av detta beslut bör kommissionen utvärdera det antal personer som omplaceras från Italien och Grekland, baserat på de senast tillgängliga uppgifterna, i syfte att anpassa det till förändrade flyktingströmmar. Omplaceringsmekanismen för nödsituationer är inte en lösning på den långsiktiga utmaningen med asyltrycket vid unionens yttre gränser, utan snarare ett test inför det kommande lagstiftningsförslaget om ett permanent system för omplacering i nödsituationer på grundval av artikel 78.2 i EUF-fördraget, och begränsas därför inledningsvis till totalt 40 000 sökande. En utökning av antalet omplaceringsplatser bör dock övervägas om det visar sig nödvändigt, i syfte att säkerställa en anpassning till snabbt föränderliga flyktingströmmar och tendenser i samband med tillämpningen av detta beslut. Varje förslag till en permanent mekanism för omplacering i nödsituationer måste grundas på ett mer omfattande bidrag till solidaritet och ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna, bland annat en betydande ökning av antalet tillgängliga omplaceringsplatser, i syfte att säkerställa en anpassning till snabbt föränderliga migrationsflöden och tendenser. Alla förslag bör bygga på tydligt definierade kriterier, bland annat plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer och exceptionellt asyltryck, så att mekanismen kan aktiveras på grundval av tydliga och objektiva indikatorer.

Ändringsförslag  14

Förslag till beslut

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a) Vid utarbetandet av den permanenta mekanismen för omplacering enligt artikel 78.2 i fördraget bör kommissionen införa en medlemsstats territorium som ett kriterium för att fastställa fördelningsnyckeln för migranter.

Ändringsförslag  15

Förslag till beslut

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/20149 tillhandahåller stöd till insatser för att dela på bördorna enligt överenskommelser mellan medlemsstater, och den beredd på den vidare politiska utvecklingen på detta område. I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs en möjlighet för medlemsstaterna att genomföra åtgärder rörande överföring av personer som ansöker om internationellt skydd som en del av medlemsstaternas nationella program. I artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs samtidigt möjligheten att utbetala ett schablonbelopp om 6 000 euro för överföring av personer som beviljats internationellt skydd från en annan medlemsstat.

(21) Asyl-, migrations- och integrationsfonden, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/20149, tillhandahåller stöd till insatser för att rättvist dela på ansvaret enligt överenskommelser mellan medlemsstater, och den beredd på den vidare politiska utvecklingen på detta område. I artikel 7.2 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs en möjlighet för medlemsstaterna att genomföra åtgärder rörande överföring av personer som ansöker om internationellt skydd som en del av medlemsstaternas nationella program. I artikel 18 i förordning (EU) nr 516/2014 föreskrivs samtidigt möjligheten att utbetala ett schablonbelopp om 6 000 euro för överföring av personer som beviljats internationellt skydd från en annan medlemsstat.

______________

___________________

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).

Ändringsförslag  16

Förslag till beslut

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a) Kommissionen bör kontrollera hur beloppet på 6 000 euro för omplacering av varje sökande används.

Ändringsförslag  17

Förslag till beslut

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) När beslutet fattas om vilka sökanden med ett tydligt behov av internationellt skydd som ska flyttas från Italien och Grekland, bör företräde ges utsatta sökande i den mening som avses i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU10. I detta sammanhang bör de sökandes särskilda behov, t.ex. hälsan, vara den primära angelägenheten. Barnets bästa bör alltid sättas i främsta rummet.

(25) När beslutet fattas om vilka sökande med ett tydligt behov av internationellt skydd som ska flyttas från Italien och Grekland, bör företräde ges utsatta sökande – bland vilka särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ensamkommande barn – i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU10. För att ta hänsyn till den särskilda situationen för utsatta personer är medlemsstaterna enligt direktiv 2013/33/EU och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU1a skyldiga att göra en enskild utvärdering av utsattheten för enskilda personer med avseende på deras särskilda mottagnings- och förfarandebehov. Därför måste medlemsstaterna vidta aktiva åtgärder för att bedöma de asylsökandes individuella behov och kan inte enbart förlita sig på deras självidentifikation för att garantera deras rättigheter enligt unionsrätten. I detta sammanhang bör de sökandes särskilda behov, t.ex. hälsan, vara den primära angelägenheten. Barnets bästa bör alltid sättas i främsta rummet i alla förfaranden som genomförs enligt detta beslut, och de huvudprinciper som slagits fast i domstolens dom av den 6 juni 2013 i mål C-648/111b får aldrig äventyras.

______________

___________________

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).

 

1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (omarbetning) (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).

 

1b Domstolens dom av den 6 juni 2013, The Queen, på begäran av MA, BT, DA, mot Secretary of State for the Home Department, C-648/11, ECLI:EU:C:2013:367.

Ändringsförslag  18

Förslag till beslut

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) För att besluta vilken specifik medlemsstat som bör bli omfördelningsmedlemsstaten, bör dessutom särskild hänsyn tas till de av de sökandes särskilda kvalifikationer som kan underlätta deras integration i omfördelningsmedlemsstaten, t.ex. deras språkkunskaper. Vad gäller utsatta sökande, bör hänsyn tas till om omfördelningsmedlemsstaten har kapacitetet att erbjuda dessa sökande lämpligt stöd.

(26) För att besluta vilken specifik medlemsstat som bör bli omplaceringsmedlemsstaten, bör dessutom särskild hänsyn tas till de av de sökandes önskemål och särskilda kvalifikationer som kan underlätta deras integration i omplaceringsmedlemsstaten, t.ex. deras språkkunskaper, familjeband utanför definitionen av familjemedlemmar i förordning (EU) nr 604/2013, sociala relationer, kulturella band, tidigare vistelse i en medlemsstat, tidigare studier och arbetslivserfarenhet på ett företag eller i en organisation i en viss medlemsstat samt särskilda kvalifikationer som kan vara relevanta för de sökandes integration på arbetsmarknaden i den medlemsstat dit omplaceringen sker. Medlemsstaterna bör därför underlätta ett effektivt erkännande av de sökandes examensbevis, kvalifikationer och färdigheter. Dessutom kan medlemsstaterna informera de sökande om deras möjligheter på arbetsmarknaden. Vad gäller utsatta sökande, bör hänsyn tas till om omplaceringsmedlemsstaten har kapacitet att erbjuda dessa sökande lämpligt stöd. Även om sökande inte har rätt att välja omplaceringsmedlemsstat bör deras behov, önskemål och särskilda kvalifikationer beaktas i möjligaste mån.

Ändringsförslag  19

Förslag till beslut

Skäl 26a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26a) Utifrån lärdomarna från EU:s pilotprojekt med omplacering från Malta (Eurema) bör förväntningar och önskemål beaktas i möjligaste mån. Som ett första steg bör de sökande ges möjlighet att uttrycka sina önskemål. De bör rangordna medlemsstaterna i preferensordning och basera sina önskemål på faktorer såsom familjeband, sociala band och kulturella band såsom språkkunskaper, tidigare vistelse, tidigare studier och tidigare arbetslivserfarenhet. Detta bör ske inom ramen för den första behandlingen. Som ett andra steg bör respektive medlemsstat informeras om de sökandes önskemål. Medlemsstaten bör sedan ges möjlighet att uttrycka sina önskemål om sökande bland de sökande som har uttryckt önskemål om den berörda medlemsstaten. Medlemsstaterna bör basera sina önskemål på aspekter såsom familjeband, sociala band och kulturella band. Sambandsmän som utses av medlemsstaterna kan underlätta förfarandet genom intervjuer med de sökande. De sökande bör också ha möjlighet att samråda med andra aktörer såsom icke-statliga organisationer, FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM). Slutligen bör Italien och Grekland, med bistånd av Easo, fatta beslut om att omplacera var och en av de sökande till en viss medlemsstat och därvid i möjligaste mån beakta önskemålen. UNHCR bör rådfrågas om bästa praxis i fråga om vidarebosättning, bland annat när det gäller hantering av önskemål och särskilda kvalifikationer.

Ändringsförslag  20

Förslag till beslut

Skäl 26b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26b) Principen om icke-diskriminering i artikel 10 i fördraget bör respekteras fullt ut under hela omplaceringsförfarandet. Diskriminering på grund av kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och religion är en klar överträdelse av fördraget.

Ändringsförslag  21

Förslag till beslut

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) De rättsliga garantier och rättssäkerhetsgarantier som fastställs i förordning (EU) nr 604/2013 förblir tillämpliga på sökande som omfattas av detta beslut. Dessutom bör sökande underrättas om det omfördelningsförfarande som fastställs i detta beslut och meddelas omfördelningsbeslutet. Det faktum att EU-lagstiftningen inte ger en sökande rätt att välja den medlemsstat som ska ansvara för vederbörandes ansökan, bör leda till att sökandens rätt till ett effektivt rättsmedel mot omfördelningsbeslutet i enlighet med förordning (EU) nr 604/2013 inskränks till att säkra respekten för vederbörandes grundläggande rättigheter.

(28) De rättsliga garantier och rättssäkerhetsgarantier som fastställs i förordning (EU) nr 604/2013 förblir tillämpliga på sökande som omfattas av detta beslut. Dessutom bör sökande underrättas om det omplaceringsförfarande som fastställs i detta beslut och meddelas omplaceringsbeslutet. Sökande bör ha rätt till ett effektivt rättsmedel mot omplaceringsbeslutet i enlighet med förordning (EU) nr 604/2013 och artikel 47 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Ändringsförslag  22

Förslag till beslut

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30) Åtgärder bör vidtas för att undvika sekundära förflyttningar av omfördelade personer från medlemsstaten för förflyttning till andra medlemsstater. I synnerhet bör de sökande underrättas om konsekvenserna av vidareflyttning bland medlemsstaterna. Detta innebär att om det är omfördelningsmedlemsstaten som beviljar dem internationellt skydd, är de i princip endast berättigade till de rättigheter som är knutna till internationellt skydd i den medlemsstaten.

(30) Åtgärder bör vidtas för att undvika sekundära förflyttningar av omplacerade personer från omplaceringsmedlemsstaten till andra medlemsstater. Att i största möjliga mån beakta de sökandes önskemål, bland annat familjeband utanför bestämmelserna om familj i förordning (EU) nr 604/2013 och sociala och kulturella band, är en enkel åtgärd för att de sökande ska utveckla en känsla av tillhörighet till omplaceringsmedlemsstaten. De sökande bör tillhandahållas all nödvändig information, på ett språk som de förstår eller rimligen kan förväntas förstå, om sin destination och, om deras önskemål inte kan beaktas fullt ut, om skälen till detta. För att ytterligare förhindra sekundära förflyttningar bör de sökande underrättas om konsekvenserna av vidareflyttning inom medlemsstaterna i enlighet med vad som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 604/2013. Om det är omplaceringsmedlemsstaten som beviljar dem internationellt skydd, är de i princip endast berättigade till de rättigheter som är knutna till internationellt skydd i den medlemsstaten.

Ändringsförslag  23

Förslag till beslut

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30a) Att sökande eller personer som beviljats internationellt skydd samtycker till omplacering är en etablerad princip i unionens sekundärrätt och slås fast i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 516/2014 och, i analogi med detta, i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/20101a samt i artikel 17.2 i förordning (EU) nr 604/2013. På grundval av artikel 78.3 i EUF-fördraget är undantag från unionsrätten möjliga på mycket begränsade villkor. Ett verkningsfullt genomförande av mekanismen för omplacering i nödsituationer måste säkerställas, samtidigt som samtycke är särskilt viktigt för att förhindra sekundära förflyttningar och därför i princip bör krävas före omplaceringen. En person som inte samtycker bör i princip inte omplaceras, utan en annan person bör erbjudas denna möjlighet.

 

_________

 

1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 439/2010 av den 19 maj 2010 om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (EUT L 132, 29.5.2010, s. 11).

Ändringsförslag  24

Förslag till beslut

Artikel 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Genom detta beslut vidtas provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland för att möjliggöra för dem att hantera en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer till dessa medlemsstater.

Genom detta beslut vidtas bindande provisoriska nödåtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland för att möjliggöra för dem att hantera en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer eller statslösa personer till dessa medlemsstater.

Ändringsförslag  25

Förslag till beslut

Artikel 2 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) sökande: en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som har lämnat in en ansökan om internationellt skydd som ännu inte blivit föremål för något slutgiltigt avgörande.

b) sökande: en tredjelandsmedborgare eller en statslös person som har lämnat en ansökan om internationellt skydd som ännu inte blivit föremål för något slutgiltigt avgörande i enlighet med vad som avses i artikel 2 i) i direktiv 2011/95/EU.

Ändringsförslag  26

Förslag till beslut

Artikel 2 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) familjemedlemmar: familjemedlemmar enligt definitionen i artikel 2 g i förordning (EU) nr 604/2013 av Europaparlamentet och rådet.

d) nära anhöriga: make, barn, föräldrar, andra vårdnadshavare, far- och morföräldrar samt barnbarn.

 

(Övergripande ändringsförslag: Om det antas ska det gälla hela texten.)

Motivering

Definitionen av ”nära anhörig” är vidare än ”familjemedlemmar” enligt artikel 2 i förordning nr 604/2013 och därför lämpligare.

Ändringsförslag  27

Förslag till beslut

Artikel 2 – led fa (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

fa) önskemål: det önskemål som uttrycks av en sökande om en viss medlemsstat eller det önskemål som uttrycks av en medlemsstat om en viss sökande med stöd av faktorer såsom familjeband utanför definitionen av familjemedlemmar i led d, sociala band såsom band till etniska och kulturella gemenskaper samt kulturella band till den önskade medlemsstaten såsom språkkunskaper, tidigare vistelse i en medlemsstat alternativt tidigare studier eller arbetsrelationer med företag eller organisationer i den medlemsstaten.

Motivering

Sökande har inte rätt att välja vilken medlemsstat de ska förflyttas till, och medlemsstaterna har inte rätt att välja vilka sökande de ska ta emot, men deras önskemål bör beaktas i möjligaste mån.

Ändringsförslag  28

Förslag till beslut

Artikel 3 – punkt 2a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

2a. Med tanke på de föränderliga migrationsflödena bör målgruppen för omplacering bedömas på kvartalsbasis.

Ändringsförslag  29

Förslag till beslut

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1. I syfte att lindra det höga asyltrycket på Italien och Grekland, men också som ett viktigt test inför det kommande lagstiftningsförslaget om ett permanent system för omplacering i nödsituationer på grundval av artikel 78.2 i EUF-fördraget, ska inledningsvis totalt 40 000 sökande omplaceras från Italien och Grekland. En utökning ska övervägas om det visar sig nödvändigt, i syfte att säkerställa en anpassning till snabbt föränderliga flyktingströmmar och tendenser i samband med tillämpningen av detta beslut.

1. 24 000 sökande ska omfördelas från Italien till övriga medlemsstaters territorium enligt vad som fastställs i bilaga I.

1. Inledningsvis ska 24 000 sökande omplaceras från Italien till övriga medlemsstaters territorium enligt vad som fastställs i bilaga I.

2. 16 000 ökande ska omfördelas från Grekland till övriga medlemsstaters territorium enligt vad som fastställs i bilaga II.

2. Inledningsvis ska 16 000 sökande omplaceras från Grekland till övriga medlemsstaters territorium enligt vad som fastställs i bilaga II.

 

2a. Senast [sex månader efter dagen för ikraftträdandet av detta beslut] ska kommissionen utvärdera det antal personer som omplaceras från Italien respektive Grekland i syfte att anpassa det till förändrade flyktingströmmar, baserat på de senast tillgängliga uppgifterna från Frontex.

Ändringsförslag  30

Förslag till beslut

Artikel 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 4a

 

Samtycke

 

Den sökandes samtycke till omplaceringen bör i princip krävas.

Ändringsförslag  31

Förslag till beslut

Artikel 5 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Italien och Grekland ska med jämna mellanrum under beslutets tillämpningsperiod, med bistånd av Easo, och i tillämpliga fall av de sambandsmän från medlemsstaterna som avses i punkt 8, identifiera de enskilda sökande som kommer att omfördelas till övriga medlemsstater samt underrätta både kontaktpunkterna i dessa medlemsstater och Easo om hur många sökande som kommer att omfördelas. Företräde ska ges utsatta sökande i den mening som avses i artikel 22 i direktiv 2013/33/EU.

2. Italien och Grekland ska med jämna mellanrum under beslutets tillämpningsperiod, med bistånd av Easo och andra relevanta organ, identifiera de enskilda sökande som kommer att omplaceras till övriga medlemsstater samt underrätta både kontaktpunkterna i dessa medlemsstater och Easo om hur många sökande som kommer att omplaceras. Företräde ska ges utsatta sökande i den mening som avses i artiklarna 21 och 22 i direktiv 2013/33/EU, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ensamkommande barn.

Motivering

Sambandsmännens roll anges i artikel 3b (ny). I stället för att skicka sambandsmän för att identifiera sökande som ska omplaceras av enskilda medlemsstater bör medlemsstaterna tillhandahålla Easo nationella experter för att bistå Italien och Grekland med omplaceringsåtgärderna på ett samordnat sätt (se artikel 7).

Ändringsförslag  32

Förslag till beslut

Artikel 5 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Så snart som möjligt efter mottagandet av de uppgifter som avses i punkt 2 ska medlemsstaterna ange hur många sökande som omgående kan omfördelas till deras territorium och tillhandahålla övriga relevanta uppgifter, inom de antal som anges i bilaga I respektive bilaga II.

3. Så snart som möjligt efter mottagandet av de uppgifter som avses i punkt 2 ska medlemsstaterna tillhandahålla uppgifter om hur stor kapacitet som finns tillgänglig för att ta emot migranter, ange hur många sökande som omgående kan omplaceras till deras territorium samt tillhandahålla övriga relevanta uppgifter, inom de antal som anges i bilaga I respektive bilaga II.

Ändringsförslag  33

Förslag till beslut

Artikel 5 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. Italien och Grekland ska med bistånd av Easo förse de sökande med information på ett språk som de förstår eller som de rimligen kan förväntas förstå om de medlemsstater som medverkar i nödomplaceringen. De sökande ska också ha tillgång till information som tillhandahålls av andra aktörer såsom icke-statliga organisationer, UNHCR och IOM. Under den inledande behandlingen ska de sökande uppmanas att rangordna medlemsstaterna i preferensordning och motivera sina önskemål.

Ändringsförslag  34

Förslag till beslut

Artikel 5 – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Sökande som avkrävs fingeravtryck i enlighet med de skyldigheter som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 får omfördelas endast om fingeravtryck tagits.

5. Sökande vars fingeravtryck ska tas och översändas i enlighet med de skyldigheter som fastställs i artikel 9 i förordning (EU) nr 603/2013 får omplaceras endast om fingeravtryck tagits, med full respekt för deras grundläggande rättigheter.

Ändringsförslag  35

Förslag till beslut

Artikel 5 – punkt 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

8. För genomförandet av samtliga aspekter av det omfördelningsförfarande som beskrivs i denna artikel, får medlemsstaterna fatta beslut om att sända sambandsmän till Italien och Grekland.

utgår

Motivering

Sambandsmännens roll anges i artikel 3b (ny). I stället för att skicka sambandsmän för att identifiera sökande som ska omplaceras av enskilda medlemsstater bör medlemsstaterna tillhandahålla Easo nationella experter för att bistå Italien och Grekland med omplaceringsåtgärderna på ett samordnat sätt (se artikel 7).

Ändringsförslag  36

Förslag till beslut

Artikel 6 – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Efter beslutet om omfördelning av en sökande, och före den egentliga omfördelningen, ska Italien och Grekland skriftligen meddela vederbörande om omfördelningsbeslutet. I beslutet ska omfördelningsmedlemsstaten anges.

4. Efter beslutet om omplacering av en sökande, och före den egentliga omplaceringen, ska Italien och Grekland, med bistånd av Easo och andra aktörer såsom sambandsmän, om sådana finns, ge vederbörande omfattade information om omplaceringsmedlemsstaten på ett språk som den sökande förstår eller rimligen kan förväntas förstå eller, om den sökandes önskemål inte har beaktats, om skälen till detta. Italien och Grekland ska även skriftligen meddela vederbörande om omplaceringsbeslutet. I beslutet ska omplaceringsmedlemsstaten anges.

Motivering

I UNHCR:s handbok om vidarebosättning (kap. 7.10) anges följande: ”Flyktingar bör få så mycket information som möjligt om vad som väntar dem vid ankomsten till vidarebosättningslandet. Deras aktiva deltagande i integrationsprocessen kommer att avgöra deras framtid.” Samma lärdomar har dragits från Eurema. En av huvudanledningarna till att projektet misslyckades var att migranterna saknade kunskap om sin omplaceringsmedlemsstat.

Ändringsförslag  37

Förslag till beslut

Artikel 7 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

b) Inledande handläggning av ansökningarna.

b) Inledande handläggning av ansökningarna, inbegripet identifiering av utsatthet och önskemål, i syfte att identifiera potentiella sökande för omplacering och kontrollera de sökande, bland annat ett otvetydigt fastställande av deras identitet, upptagande av fingeravtryck och registrering av ansökningar om internationellt skydd.

Ändringsförslag  38

Förslag till beslut

Artikel 7 – led d

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

d) Genomförandet av överföringen av de sökande till omfördelningsmedlemsstaten.

d) Genomförandet av överföringen av de sökande till omplaceringsmedlemsstaten. Kostnaderna för överföring till omplaceringsmedlemsstaten bör inte bli ytterligare en börda för Grekland och Italien.

Motivering

Syftet med rådets beslut är att ge Grekland och Italien en ekonomisk lättnad. Därför skulle det strida mot beslutet att kräva att länderna tar på sig dessa extra kostnader.

Ändringsförslag  39

Förslag till beslut

Artikel 8 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Om Italien eller Grekland inte fullgör den skyldighet som avses i punkt 1, får kommissionen besluta att tillfälligt upphäva detta beslut med avseende på den medlemsstaten under en period av högst tre månader. Kommissionen får en gång fatta beslut om att förlänga upphävandet med ytterligare högst tre månader.

2. Om Italien eller Grekland inte fullgör den skyldighet som avses i punkt 1, får kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att redovisa sin uppfattning, besluta att tillfälligt upphäva detta beslut med avseende på den medlemsstaten under en period av högst tre månader. Kommissionen får en gång fatta beslut om att förlänga upphävandet med ytterligare högst tre månader.

Ändringsförslag  40

Förslag till beslut

Artikel 9

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I händelse av en nödsituation med en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till en omfördelningsmedlemsstat får rådet, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i fördraget. Sådana åtgärder får, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

I händelse av en nödsituation med en plötslig tillströmning av tredjelandsmedborgare till en omplaceringsmedlemsstat får rådet, på förslag från kommissionen och efter att ha hört Europaparlamentet, besluta om provisoriska åtgärder till förmån för den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 78.3 i fördraget. Sådana åtgärder får dessutom, om så är lämpligt, inbegripa ett tillfälligt upphävande av de förpliktelser för den medlemsstaten som föreskrivs i detta beslut.

Ändringsförslag  41

Förslag till beslut

Artikel 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Var tredje månad ska Italien och Grekland rapportera till rådet och kommissionen om genomförandet av detta beslut och av de färdplaner som avses i artikel 8.

Var tredje månad ska Italien och Grekland rapportera till rådet och kommissionen om genomförandet av och den korrekta användningen av de medel som tas emot inom ramen för detta beslut och om de färdplaner som avses i artikel 8.

Ändringsförslag  42

Förslag till beslut

Artikel 11a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 11a

 

Utvärdering

 

Senast i juli 2016 ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en halvtidsutvärdering av tillämpningen av detta beslut och om så är lämpligt föreslå de nödvändiga rekommendationerna för en permanent mekanism för omplacering, bland annat mot bakgrund av den aviserade kontrollen av Dublinsystemets ändamålsenlighet.

 

Senast …* ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en slutlig utvärderingsrapport om tillämpningen av detta beslut.

 

Medlemsstaterna ska i god tid lämna in all information till kommissionen som behövs för utarbetandet av den rapporten.

 

____________

 

* EUT: för in datum: 30 månader efter dagen för detta besluts ikraftträdande.

Ändringsförslag  43

Förslag till beslut

Bilaga IIa (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

 

 

Bilaga IIa

 

Omplaceringsförfarandet

 

Förfarande enligt kommissionens förslag: ytterligare etapper i förfarandet som införs av Europaparlamentet är understrukna

 

1 – Inledande handläggning av personer som söker internationellt skydd

 

– Identifiering av personer för vilka en annan medlemsstat är (eller borde vara) ansvarig enligt Dublinförordningen.

 

→ Dublinöverföringar

 

– Identifiering av utsatta sökande.

 

– Identifiering av familjemedlemmar för gemensam omplacering.

 

– Identifiering av sökandes önskemål om vissa medlemsstater.

 

 

2 – Val av sökande för omplacering

 

– Italien/Grekland bestämmer vilka sökande som ska omplaceras.

 

– De informerar medlemsstaterna om hur många platser som behövs samt om de sökandes önskemål.

 

 

3 – Medlemsstaternas medverkan

 

– Medlemsstaterna informerar Italien/Grekland om antalet tillgängliga omplaceringsplatser.

 

– Sambandsmännen kan genomföra intervjuer med sökande som uttryckt önskemål om deras medlemsstat.

 

– Medlemsstaterna anger sina önskemål om sökande.

 

 

4 – Omplaceringsbeslut

 

– Italien/Grekland beslutar vilka sökande som ska omplaceras till vilken medlemsstat och beaktar därvid de sökandes och medlemsstaternas önskemål.

 

 

5 – Information och samtycke

 

– Sökande får omfattade information om sin omplaceringsmedlemsstat.

 

– Sökande ger i princip sitt samtycke till att omplaceras till den medlemsstaten.

 

 

6 – Överföring

 

Överföring av de sökande till omplaceringsmedlemsstaten inom en månad.

BILAGA: UTTALANDE FRÅN EUROPAPARLAMENTET

Mot bakgrund av behovet att anta omedelbara åtgärder till stöd för medlemsstater som försätts i en nödsituation med en plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer har Europaparlamentet gått med på kommissionens förslag att använda artikel 78.3 i EUF-fördraget som rättslig grund för rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland. Trots detta kan Europaparlamentet godta artikel 78.3 i EUF-fördraget som rättslig grund endast som en nödåtgärd, som ska följas av ett regelrätt lagförslag för att på ett strukturerat sätt hantera eventuella framtida nödsituationer. Parlamentet framhåller att den korrekta rättsliga grunden är artikel 78.2 i EUF-fördraget, som kräver det ordinarie lagstiftningsförfarandet för åtgärder för att fastställa vilken medlemsstat som ansvarar för prövningen av en ansökan om internationellt skydd, jämförd med artikel 80 andra meningen i EUF-fördraget i vars bestämmelser den solidaritetsprincip som uttrycks i artikel 80 första meningen förverkligas. Parlamentet understryker vidare att antagandet av beslutet inte på något som helst sätt påverkar de olika rättsliga grunder som är tillgängliga för medlagstiftaren i framtiden, särskilt med avseende på artikel 78 jämförd med artikel 80 i EUF-fördraget. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att lägga fram ett lagförslag om ett permanent omplaceringssystem som grundas på artikel 78.2 och artikel 80 senast vid utgången av 2015, så som kommissionen tillkännagett i sin europeiska migrationsagenda. Europaparlamentet förbehåller sig rätten att utarbeta ett betänkande som avser lagstiftningsinitiativ om kommissionen inte lägger fram ett lagförslag inom angiven tid.

MOTIVERING

I den största katastrofen på Medelhavet sedan andra världskriget dog över 800 personer på sin väg till Europa den 18 april 2015. De hade överlevt krig, förföljelse och misshandel – och förlorade sina liv på tröskeln till Europa. När detta betänkande skrivs håller Italien på att hämta upp kropparna. Så många människors död – 1 867 enbart under de första sex månaderna 2015 – och den svåra belägenheten för så många andra som riskerar sina liv på Medelhavet har på ett drastiskt sätt visat att Europa behöver öka sina gemensamma ansträngningar för att förhindra ytterligare katastrofer och för att på ett effektivt sätt hantera flyktingkrisen genom att göra sin plikt att skydda dem som är i nöd.

Ingen medlemsstat klarar att ensam hantera flyktingkrisen på ett effektivt sätt. Europaparlamentet betonade i sin resolution av den 28 april 2015 att EU måste grunda sin reaktion på tragedierna i Medelhavet på solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning, särskilt gentemot de medlemsstater som tar emot det största antalet flyktingar. Parlamentet efterlyste bindande kvoter för fördelning av asylsökande mellan alla medlemsstater.

Solidaritetsprincipen står också i centrum för kommissionens strategi för åtgärder med anledning av krisen i Medelhavet, migrationsagendan. Agendan bygger på insikten att ”vi behöver en ny, mer europeisk strategi” för migration. Som ett första steg för att införa solidaritetsprincipen i praktiken föreslog kommissionen en nödåtgärd för att omplacera 40 000 personer i uppenbart behov av internationellt skydd från Italien och Grekland till andra medlemsstater.

Föredraganden stöder helhjärtat uppfattningen att alla medlemsstater behöver stå enade för att möta migrationens utmaningar. Förslaget om omplacering i en nödsituation är ett begränsat men viktigt steg i detta avseende. Grekland och Italien står under ett oacceptabelt tryck. Om de inte får tillräckligt stöd är det troligt att irreguljär vidareflyttning av flyktingar och migranter kommer att fortsätta i betydande omfattning. Detta äventyrar en av EU:s viktigaste landvinningar, den fria rörligheten inom Schengenområdet. Föredraganden stöder därför till fullo kommissionens förslag om en bindande omplaceringsåtgärd, inklusive en bindande fördelningsnyckel för att fördela flyktingarna mellan medlemsstaterna enligt principen om solidaritet och delat ansvar.

Dessutom föreslår föredraganden att solidaritetsprincipen förstärks genom att man ökar antalet flyktingar som ska omplaceras. Kommissionen bygger sitt förslag om omplacering av 40 000 flyktingar på antalet flyktingar som anlände till Europa 2014, trots att antalet har ökat dramatiskt sedan dess. Med de 68 000 flyktingar och migranter som anlänt enbart till Grekland sedan början av 2015 har detta land fått uppleva en sexfaldig ökning av antalet nyanlända jämfört med samma period förra året, vilket är rekord. Majoriteten är syrier, och de allra flesta kommer till grekiska öar där mottagningsanläggningar för asylsökande ofta saknas helt. Människor tvingas sova ute på gatorna eller i nödförläggningar under extremt dåliga förhållanden. En av fem syriska flyktingar har inte ens regelbunden tillgång till toalett. Grekland kan inte hantera situationen. Asylsystemet har kollapsat. Många flyktingar flyttar därför vidare via Balkan till och genom Ungern. Även i Italien fortsätter trenden med ett mycket stort antal anländande personer. 67 500 flyktingar och migranter, de flesta från Eritrea, har hittills anlänt under 2015. Mot bakgrund av denna utveckling föreslår föredraganden att en tydlig signal ska sändas till rådet om att det behövs mer solidaritet. Europa måste ta itu med de snabbföränderliga behoven och det faktum att en ökande andel av ankomsterna nu sker i Grekland. Antalet personer som omplaceras från Grekland och Italien till andra medlemsstater bör därför ökas till minst 50 000.

Att förbättra kvaliteten på omplaceringen är en annan viktig angelägenhet för föredraganden. I detta avseende finns det viktiga lärdomar att dra från EU:s pilotprojekt med omplacering från Malta (Eurema). För det första var det inte bindande, vilket fick till följd att inte ens hälften av alla medlemsstater i praktiken visade solidaritet med Malta genom att ta emot (ett i regel ganska litet antal) flyktingar. För det andra underskattade man i hög grad betydelsen av önskemål och information i omplaceringsprojektet. Många flyktingar har redan familjeband eller sociala eller kulturella band till en viss medlemsstat. De föredrar att bli omplacerade till en medlemsstat där deras släktingar bor, där det redan finns en social gemenskap eller där det allmänna språket är ett språk som de också talar. Att systematiskt beakta sådana önskemål är viktigt för en framgångsrik omplacering. Det bidrar till att ge utrymme för realiteterna i människors liv, minskar incitamentet att flytta irreguljärt och förbättrar utsikterna till integration. Flyktingar kan lättare integreras om de redan talar det språk som allmänt talas i medlemsstaten eller om de kan förlita sig till stöd från familj eller en grupp. Det hjälper dem att utveckla en känsla av tillhörighet till den medlemsstaten och förhindrar effektivt sekundära förflyttningar utan någon form av tvång. Flyktingarna har inte rätt att välja sin önskade medlemsstat och medlemsstaterna har inte rätt att välja sina önskade sökande. Men deras önskemål bör så långt möjligt beaktas. Information och samtycke är också viktigt för en framgångsrik omplacering. För att hantera förväntningarna på ett effektivt sätt bör flyktingar få så mycket information som möjligt om vad som väntar dem vid ankomsten till omplaceringsmedlemsstaten. För att undvika sekundära förflyttningar redan från början bör flyktingar omplaceras endast om de har samtyckt till detta beslut.

Omplacering i en nödsituation är endast ett första, om än viktigt steg för att förverkliga principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning mellan alla medlemsstater. Kommissionen har utformat omplaceringsåtgärden i en nödsituation som en tillfällig avvikelse från Dublinförordningen. Den är begränsad både till omfattning och i tiden. Dessutom inskränks parlamentets rättigheter på ett allvarligt sätt genom att parlamentet utesluts från medlagstiftning. Föredraganden ser därför mycket positivt på att kommissionen i sin migrationsagenda tillkännager att den kommer att lägga fram ett lagförslag om ett permanent omplaceringssystem baserat på medlagstiftning senast i slutet av 2015. Dessutom föreslår föredraganden att parlamentet tar initiativ och lägger fram ett betänkande som avser lagstiftningsinitiativ om kommissionen inte lägger fram ett förslag.

Att fortsätta med nödåtgärder skulle inte bara vara oacceptabelt för parlamentet som medlagstiftare, utan det skulle även vara långt ifrån de reformer som skyndsamt behövs för att komma till rätta med det nuvarande Dublinsystemets misslyckande. Dublinsystemet har gett upphov till ohållbara obalanser mellan medlemsstaterna vad gäller både ankommande flyktingar och migranter och deras slutliga destination. Användning av tvångsåtgärder står i centrum för systemet, med höga mänskliga kostnader för att till exempel hålla asylsökande som traumatiserats av krig och förföljelse i förvar, samtidigt som de sekundära förflyttningarna fortsätter att vara betydande. Föredraganden uppmanar därför kommissionen att till fullo beakta erfarenheterna från omplaceringsåtgärden, inklusive erkännandet av önskemål, när den genomför den aviserade kontrollen av Dublinsystemets ändamålsenlighet 2016. Flyktingkrisen är en mycket stor utmaning för Europa. Europa bör möta den genom att ta hänsyn till flyktingarnas liv och önskemål i stället för att behandla dem som enbart siffror. Europa kan ta itu med krisen på ett effektivt sätt endast om medlemsstaterna står enade tillsammans i enlighet med solidaritetsprincipen.

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN BUDGETUTSKOTTET

D(2015)34431

Claude Moraes

Ordförande

LIBE-utskottet

Ärende:         Yttrande från budgetutskottet över förslaget till rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (COM(2015)0286 – C8-0156/2015)

Jag skriver till dig angående förslaget till rådets beslut om fastställande av provisoriska åtgärder på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland (COM(2015)0286 – C8-0156/2015), om vilket parlamentet hörs med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som ansvarigt utskott.

Detta förslag medför ytterligare kostnader för EU:s budget på ett totalt belopp av 240 000 000 euro under två år, och budgetutskottet hade därför begärt ett yttrande i enlighet med artikel 53 i arbetsordningen. Mot bakgrund av tidspressen, då förslaget har utarbetats i samband med en nödsituation vid EU:s södra gränser, har emellertid budgetutskottet accepterat att skriva en vanlig skrivelse, så att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ska kunna utföra sitt arbete snabbt.

Förslaget till beslut åtföljs av ett motsvarande förslag från kommissionen, i dess budgetförslag för 2016, att inkludera ett belopp på 150 miljoner euro i åtagandebemyndiganden från asyl-, migrations- och integrationsfonden. Inga betalningsbemyndiganden begärs under 2016. Eftersom dessa extra utgifter leder till att taket på 124 miljoner euro för rubrik 3 överskrids har kommissionen också föreslagit att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas (2015/2126 (BUD)).

Mot denna bakgrund och efter samråd med samordnarna uppmanar budgetutskottet utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att beakta följande när det antar sitt betänkande:

Såsom redan framhållits i förslaget till betänkande om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2016 välkomnar budgetutskottet kommissionens europeiska migrationsagenda och upprepar sitt stöd för en förstärkning av EU:s resurser och främjandet av en kultur där bördor fördelas rättvist och där det råder solidaritet inom områdena asyl, migration och förvaltningen av de yttre gränserna. I detta sammanhang stöder budgetutskottet kommissionens förslag att utnyttja flexibilitetsmekanismen i budgeten för 2016 i syfte att finansiera de provisoriska åtgärderna på området internationellt skydd till förmån för Italien och Grekland, men det slutliga beloppet och omfattningen av ett sådant utnyttjande kan behöva justeras på grundval av resultatet av budgetförfarandet. Budgetutskottet understryker dock behovet av en strikt kontroll av användningen av dessa medel för att se till att pengarna går till de avsedda ändamålen.

Budgetutskottet noterar att förslaget innebär en användning av klumpsummor (6 000 euro per sökande av internationellt skydd) till förmån för den medlemsstat som tar emot sökande och därför är ett mått på både ansvarsfördelning och ekonomisk solidaritet, med utgångspunkt i artikel 18 i den rättsliga grunden för asyl-, migrations- och integrationsfonden (förordning (EU) nr 516/2014).

Budgetutskottet ställer sig dock frågande till om den föreslagna finansieringen kommer att räcka till för att möta de nuvarande migrationstendenserna i Medelhavet. Utöver omplaceringssystemet vill utskottet peka på möjliga förstärkningar av relevanta program under rubrik 3 (asyl-, migrations- och integrationsfonden, fonden för inre säkerhet) och relevanta organ i fråga om både budget och personal för att de ska kunna klara av sitt utökade ansvar. Utskottet föreslår också att den externa dimensionen av migrationsagendan utvecklas genom att man överväger initiativ (och motsvarande förstärkningar) under rubrik 4 på områdena grannskap, utveckling, humanitärt bistånd, stabilitet och fred osv. Utskottet erinrar också om att reserven för katastrofbistånd kan frigöras under budgetåret för att tillgodose specifika stödbehov i tredjeländer för bland annat situationer som medför särskilt migrationstryck vid unionens yttre gränser.

I dagens geopolitiska läge, och framför allt på grund av det ökande trycket från migrationsflöden, kan dock den nivå som fastställts för taken för rubrik 3, som är den klart minsta rubriken i den fleråriga budgetramen, enligt utskottets åsikt vara inaktuell och bör åtgärdas i samband med nästa översyn av den fleråriga budgetramen.

Slutligen tar jag tillfället i akt att understryka att budgetutskottet kommer att föra ett nära samarbete med utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om denna fråga, och vi ser fram emot de budgetändringsförslag som LIBE-utskottet kommer att lägga fram inom ramen för budgetförfarandet.

Med vänlig hälsning

Jean Arthuis

[namnteckning]

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.7.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

13

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Martina Anderson, Gerard Batten, Heinz K. Becker, Malin Björk, Caterina Chinnici, Ignazio Corrao, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Lorenzo Fontana, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Brice Hortefeux, Sophia in ‘t Veld, Iliana Iotova, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Vicky Maeijer, Roberta Metsola, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Udo Voigt, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Anna Maria Corazza Bildt, Gérard Deprez, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Marek Jurek, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Jean Lambert, Jeroen Lenaers, Emilian Pavel, Kazimierz Michał Ujazdowski, Elissavet Vozemberg

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Fredrick Federley, Herbert Reul, Jutta Steinruck, Vladimir Urutchev, Tom Vandenkendelaere, Wim van de Camp

Senaste uppdatering: 26 augusti 2015Rättsligt meddelande