BETÄNKANDE om kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa

18.12.2017 - (2017/2086(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Linnéa Engström

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa

(2017/2086(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948 och FN:s människorättskonventioner med tillhörande fakultativa protokoll,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw),

–  med beaktande av Pekingdeklarationen från 1995 och handlingsplanen från den fjärde kvinnokonferensen i Peking, särskilt dess kritiska område K (Kvinnor och miljö),

–  med beaktande av Demographic Exploration for Climate Adaptation (DECA) som utvecklats av FN:s befolkningsfond (UNFPA) och som kombinerar befolkningsuppgifter med geografin för klimatrisker och erbjuder ett politiskt verktyg för katastrofriskreducering,

–  med beaktande av FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD), som trädde i kraft i december 1996, och särskilt artikel 5 i dess allmänna bestämmelser,

–  med beaktande av den 18:e partskonferensen (COP 18) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som hölls i Doha i Qatar den 26 november – 8 december 2012 (beslut 23/CP.18),

–  med beaktande av den 20:e partskonferensen (COP 20) för UNFCCC, som hölls i Lima i Peru den 1–12 december 2014, och i synnerhet av Lima-programmet för jämställdhet (beslut 18/CP.20),

–  med beaktande av den 21:a partskonferensen (COP 21) för UNFCCC, som hölls i Paris i Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

–  med beaktande av artikel 8 i Parisavtalet,

–  med beaktande av den 22:a partskonferensen (COP 22) för UNFCCC, som hölls i Marrakech i Marocko den 7–18 november 2016, och dess beslut om jämställdhet och klimatförändring som utökade Lima-programmet för jämställdhet (beslut 21/CP.22),

–  med beaktande av 2030-agendan för hållbar utveckling, som antogs i september 2015 och som trädde i kraft den 1 januari 2016, och i synnerhet dess hållbara utvecklingsmål 1, 4, 5 och 13,

–  med beaktande av resolution 35/20 från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 22 juni 2017 om mänskliga rättigheter och klimatförändringar,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3.2 och 3.5 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2012 om jämställdhet och miljö: ökade möjligheter till beslutsfattande, kvalifikationer och konkurrenskraft inom den politik som bedrivs i EU för att mildra effekterna av klimatförändring,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet (2016–2020), som antogs av rådet den 26 oktober 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 november 2014 om FN:s klimatkonferens 2014 – COP 20 i Lima, Peru[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2015 Mot en ny internationell klimatöverenskommelse i Paris[2],

–  med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om kvinnor och klimatförändringarna (2011/2197)[3],

–  med beaktande av den ståndpunkt om 2015 års nya klimatavtal som offentliggjordes den 1 juni 2015 av organisationen Women and Gender Constituency[4],

–  med beaktande av rapporten från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) av den 26 januari 2017 Gender in environment and climate change[5],

–  med beaktande av Genèveförpliktelsen om mänskliga rättigheter inom klimatåtgärder,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för utveckling (A8-0403/2017), och av följande skäl:

A.  Klimatförändringarna sker globalt, men är mer destruktiva för de länder och samhällen som bidrar minst till den globala uppvärmningen. Konsekvenserna är större för de befolkningsgrupper som är mest beroende av naturresurser för sin försörjning och/eller som har minst förmåga att hantera naturkatastrofer, såsom torka, jordskred, översvämningar och orkaner. Befolkningsgrupper med begränsade ekonomiska resurser för att anpassa sig till klimatförändringar är de som kommer att drabbas hårdast av effekterna.

B.  Klimatförändringarnas effekter upplevs olika av kvinnor och män. Kvinnor är mer sårbara, utsätts av olika anledningar för större risker och bär en större börda, bl.a. beroende på ojämlik tillgång till resurser, utbildning, sysselsättningsmöjligheter och markrättigheter, men även på grund av sociala och kulturella normer och deras varierande intersektionella erfarenheter.

C.  Kvinnor är särskilt utsatta för klimatförändringar och drabbas orimligt hårt av effekterna av dem på grund av deras roll i samhället såsom att tillhandahålla vatten, livsmedel och brännbart material till familjen och ge anhörigomsorg. Kvinnor står för mer än 70 % av världens dagliga vattenhushållning. I de regioner som är värst drabbade av klimatförändringar arbetar nästan 70 % av alla kvinnor inom jordbrukssektorn, men de deltar sällan i utformningen av klimatpolitiken.

D.  FN uppskattar att 781 miljoner människor från 15 år och uppåt är analfabeter, och av dessa är nästan två tredjedelar kvinnor[6]. Tillgång till information och utbildning via lämpliga kommunikationskanaler har en central betydelse för att säkerställa kvinnors självständighet, särskilt under naturkatastrofer.

E.  I Afrikas jordbrukssektor producerar kvinnor över 90 % av baslivsmedlen, men äger endast omkring 1 % av åkermarken.

F.  Naturkatastrofer har en betydande inverkan på utbildning, hälsa, strukturell fattigdom och förflyttningar av befolkningsgrupper.

G.  FN uppskattar att 70 % av de 1,3 miljarder människor som lever i fattigdom runt om i världen är kvinnor. De fattiga bor oftare i marginaliserade områden som drabbas av översvämningar, höjda havsnivåer och stormar. I samband med naturkatastrofer är risken för att dö 14 gånger högre för kvinnor och barn än för män.

H.  Effekterna av klimatförändringar ökar klyftan mellan könen sett till diskriminering, hot mot människors hälsa, förlorade försörjningsmöjligheter, tvångsförflyttning, migration, fattigdom, människohandel, våld, sexuellt utnyttjande, osäker livsmedelsförsörjning samt tillgång till infrastruktur och grundläggande tjänster. Det krävs en jämställdhetsintegrerad strategi som kopplar samman analysen av klimateffekter till en kritisk diskussion om konsumtionsmönster och deras påverkan på klimatförändringar.

I.  Kvinnors ojämlika deltagande i beslutsprocesser och på arbetsmarknaden spär på orättvisorna och hindrar ofta kvinnor från att fullt ut bidra till och delta i beslut, planeringen och genomförandet av klimatpolitik. Kvinnor är inte bara offer utan också viktiga aktörer när det gäller att driva igenom förändringar såväl i arbetet med att utveckla strategier för begränsning och anpassning i sina samhällen som på beslutsfattande positioner, och måste ges befogenhet att göra detta.

J.  I 1995 års handlingsplan från Peking definieras tydligt sambandet mellan jämställdhet, miljö och hållbar utveckling, och kvinnors strategiska roll i utvecklingen av hållbara och miljövänliga konsumtions- och produktionsmönster lyfts fram, inbegripet behovet av att kvinnor deltar på lika villkor i de miljöbeslut som fattas på samtliga nivåer.

K.  I artikel 5 i de allmänna bestämmelserna i UNCCD erkänns kvinnans roll på landsbygden och i de regioner som drabbas hårdast av ökenspridning och torka, och både mäns och kvinnors lika deltagande i kampen mot ökenspridning och torkans konsekvenser uppmuntras.

L.  För att uppnå en jämn könsfördelning och ett meningsfullt deltagande av kvinnor i alla processer är det de strukturer som ligger till grund för ojämlikheten mellan könen som slutligen måste förändras.

M.  Vid COP18 beslutade parterna i UNFCCC (beslut 23/CP.18) att anta målet att uppnå en jämn könsfördelning i de organ som inrättas enligt konventionen och Kyotoprotokollet, dels för att förbättra kvinnors deltagande och garantera en effektivare klimatförändringspolitik där samma hänsyn tas till kvinnors och mäns behov, dels för att bevaka de framsteg som görs mot en jämn könsfördelning i arbetet för en jämställdhetsintegrerad klimatpolitik.

N.  Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i organ som fattar beslut om klimatförändringar på nationell nivå i EU:s medlemsstater, men inte i kommissionens berörda generaldirektorat såsom GD Klimatpolitik och GD Energi där 40 % av tjänsterna i respektive GD innehas av kvinnor.

O.  Genom Lima-programmet för jämställdhet, som antogs vid COP 20 (beslut 18/CP.20), ställs krav på parterna att uppnå en jämn könsfördelning i deras representation, och att främja jämställdhetshänsyn vid utarbetandet och genomförandet av klimatförändringspolitik. Parterna uppmanas stödja utbildning för och information till kvinnliga och manliga delegater om frågor som rör jämn könsfördelning och klimatförändringar.

P.  Parisavtalet (COP 21) fastställer att parterna bör beakta sina respektive skyldigheter avseende bland annat människorättsfrågor och jämställdhet när de vidtar åtgärder mot klimatförändringar i genomförandet av avtalet.

Q.  Mekanismer för finansiering av anpassnings- och begränsningsåtgärder för att hantera förluster och skador eller klimatrelaterad tvångsförflyttning blir effektivare om de låter kvinnor delta fullt ut i utformningen, beslutsfattandet och genomförandet, även på gräsrotsnivå. Om kvinnors kunskaper, bland annat lokal och ursprunglig kunskap, beaktas kan det förbättra katastrofhanteringen, öka den biologiska mångfalden, förbättra vattenvården, öka livsmedelstryggheten, förhindra ökenspridningen, skydda skogar, säkerställa en snabb övergång till förnybar energiteknik och stödja folkhälsan.

R.  Parterna i Parisavtalet har erkänt att klimatförändringar är en gemensam angelägenhet för hela mänskligheten. Parterna bör, när de vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringar, respektera, främja och beakta sina respektive skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, rätten till hälsa, rättigheterna för urbefolkningar, lokala samhällen, migranter, barn, personer med funktionsnedsättning och personer i utsatta situationer liksom rätten till utveckling samt jämställdhet mellan kvinnor och män, kvinnors egenmakt och rättvisa mellan generationer.

S.  Klimaträttvisa kopplar samman mänskliga rättigheter och utveckling samt skyddar rättigheterna för de mest utsatta grupperna samt garanterar att klimatförändringarnas bördor och positiva effekter liksom deras följder fördelas lika.

T.  FN:s hållbara utvecklingsmål bekräftar sambandet mellan att uppnå jämställdhet och att uppnå alla mål för hållbar utveckling, däribland mål 13 om klimatförändringar med en möjlighet att angripa de grundläggande orsakerna till kvinnors socioekonomiskt svagare ställning och därmed förbättra deras motståndskraft mot klimatförändringar.

U.  Klimatförändringarnas effekter i regioner som Afrika söder om Sahara och Sydasien kan tvinga mer än 100 miljoner människor in i extrem fattigdom före 2030, och underblåsa konflikter som gör att människor tvingas fly. Konventionen för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) uppskattar att 135 miljoner människor kan vara på flykt på grund av ökenspridning 2045. FN:s internationella organisation för migration konstaterar i sin bedömning av evidens att antalet klimatflyktingar 2050 kan uppgå till mellan 25 miljoner och 1 miljard – 200 miljoner är den siffra som oftast brukar anges.

V.  Jämställdhet, social rättvisa och rätten till utveckling ingår i begreppet klimaträttvisa. Även om hela samhället får bära bördan av klimatförändringarnas konsekvenser är det framför allt kvinnor som drabbas mest av klimatrelaterad tvångsförflyttning.

W.  Klimatförändringar innebär flera och mer omfattande naturkatastrofer vilket kan leda till förlust av egendom, av inkomstgenererande sysselsättning och av tillgång till fungerande hälso- och sjukvård, och till en ökad risk för könsbaserat våld. Kvinnors möjligheter att hantera effekterna av naturkatastrofer hämmas ofta av den ojämlikhet som råder. Klimatförändringarna kommer sannolikt att underblåsa denna ojämlikhet och skapa större sårbarhet och tvångsförflyttning.

X.  I många fall kan dessa effekter fortfarande undvikas genom en snabb, inkluderande och jämställdhetsintegrerad utvecklingsagenda med fokus på begränsning av och anpassning till förändrade klimatförhållanden.

Y.  Effekterna av klimatförändringar förutspås leda till större tvångsförflyttningar av personer som inte passar in i nuvarande internationella ramar. Att motverka klimatrelaterad tvångsförflyttning kommer att bli en oerhört stor utmaning som kräver en komplex och omfattande global strategi som bygger på respekt för mänskliga rättigheter.

Z.  Det faktum att FN:s råd för mänskliga rättigheter 2017 antog dokumentet om viktiga budskap om mänskliga rättigheter och klimatförändringar är ett stort steg framåt när det gäller att hantera de negativa effekter som klimatförändringar har på ett fullt och effektivt utövande av mänskliga rättigheter. Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet ger globala ledare en övergripande normativ grund för utveckling av en ram som effektivt kan ta itu med klimatförändringar genom att bygga vidare på FN:s befintliga instrument.

AA.  EU har en tydlig rättslig ram som kräver att man respekterar och främjar jämställdhet och mänskliga rättigheter i sin interna och externa politik. EU:s klimatpolitik kan ha stor betydelse för skyddet av mänskliga rättigheter och främjandet av en jämställd klimatpolitik på global nivå.

AB.  I enlighet med sina befogenheter enligt fördragen kan EU faktiskt förbättra de rättsliga och politiska ramarna i syfte att stödja klimaträttvisa och aktivt delta i utvecklingen av ett internationellt ramverk för att skydda de mänskliga rättigheterna för klimatflyktingar. Parlamentet noterar att EU och medlemsstaterna har åtagit sig att integrera ett jämställdhetsperspektiv i den framtida globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration.

AC.  Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning från 1951 inbegriper inte kategorin ”klimatflyktingar”.

1.  Europaparlamentet konstaterar att jämställdhet är en nödvändig förutsättning för att uppnå hållbar utveckling och en effektiv hantering av klimatutmaningar. Parlamentet understryker att kvinnor inte bara är offer utan också kraftfulla aktörer för förändring som, genom att vara fullt delaktiga, kan utforma och genomföra effektiva klimatstrategier och/eller klimatlösningar när det gäller anpassning och begränsning, och kan öka klimattåligheten på grund av sina olika erfarenheter och praktiska kunskaper inom olika sektorer – från jordbruk, skogsbruk och fiske till energiinfrastruktur och hållbara städer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika arbeten vid sidan av konventionellt jordbruk, och parlamentet betonar i detta sammanhang att kvinnor i landsbygdsområden kan åstadkomma förändring i riktning mot ett hållbart och ekologiskt sunt jordbruk och kan spela en viktig roll i skapandet av gröna arbetstillfällen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta program där man genom att förmedla modern teknik och kunskap till samhällen och regioner under utveckling kan hjälpa dessa att anpassa sig till klimatförändringar, och då engagera kvinnor, som utgör 70 % av arbetskraften inom jordbruket i katastrofdrabbade länder.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att kvinnors egenmakt på landsbygden är avgörande när det gäller tillgång till mark, krediter och hållbara jordbruksmetoder för att bygga upp klimattålighet, inbegripet skydd av ekosystem, vattenresurser och markbördighet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkra dessa aspekter i sina utvecklingsstrategier, bland annat genom offentliga investeringsplaner och genom att stödja ansvarsfulla privata investeringar med hjälp av ramar såsom de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter i FN:s Global Compact-initiativ och Unctads handlingsplan för investering i målen för en hållbar utveckling.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det är kvinnor och flickor som har mest kunskap om sin egen situation och sina egna behov och att de därför bör rådfrågas i alla frågor som berör dem. Parlamentet noterar att enligt EIGE känner kvinnor statistiskt sett större oro inför klimatförändringar. Parlamentet konstaterar att under flera århundraden har kvinnliga innovatörer, ledare, organisatörer, utbildare och omsorgsgivare hittat vägar ut ur svåra situationer för att tillgodose sina familjers behov, och de besitter stor potential att bli innovatörer även i framtiden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de sociala och miljömässiga konsekvenser som dess handels- och utrikespolitik, inbegripet dess åtgärder, har för kvinnor. Dessutom uppmanas kommissionen att insistera på att göra de sociala och miljömässiga normerna i kapitlen om hållbar utveckling bindande i de handelsavtal som den förhandlar om samt att införa sanktioner som ska tillämpas i händelse av överträdelser av dessa.

7.  Europaparlamentet noterar att en utvecklingspolitik på områdena hälsa, utbildning och egenmakt vid sidan av miljöpolitik är en förutsättning för en hållbar utveckling och i slutändan för att lösa problemet med klimatförändringar. Parlamentet erkänner att de sätt på vilka denna politik införlivas med åtgärder för att motverka den växande urbaniseringstrenden kommer att ha stor betydelse för klimatförändringarna.

8.  Europaparlamentet påpekar att mål 13 för hållbar utveckling (”Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser”) tar upp kvinnors deltagande i klimatåtgärder med ett mål (13b) som har följande lydelse: ”Främja mekanismer som ökar möjligheterna för en effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, bland annat med fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen”.

9.  Europaparlamentet beklagar att samtliga bidrag till jämställdhetsarbetet från parterna i UNFCCC är frivilliga. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna bekräfta sitt stöd för utvecklingen, antagandet och finansieringen av UNFCCC:s handlingsplan för jämställdhet, som ska kompletteras med ett heltäckande och flerårigt arbetsprogram som omfattar finansiering, prioriterade åtgärdsområden, tidsplaner, viktiga resultatindikatorer, en definition av de ansvariga aktörerna samt övervaknings- och översynsmekanismer.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föregå med gott exempel och anta mål och tidsfrister för att uppnå målet med en jämn könsfördelning i delegationerna till UNFCCC.

11.  Europaparlamentet understryker behovet av att vidta särskilda tillfälliga åtgärder för att främja målet med en jämn könsfördelning i formella och informella organ som inrättats i enlighet med UNFCCC eller Kyotoprotokollet, och att genomföra en mekanism som sanktionerar regionala grupper och valkretsar som inte respekterar principen om jämlikhet vid nomineringar.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i linje med EU:s åtaganden om jämställdhet och mänskliga rättigheter säkerställa att EU-medlemsstaternas nationellt fastställda bidrag innehåller en konsekvent rapportering om jämställdhets- och människorättssituationen.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa beslut 21/CP.22 om jämställdhet och klimatförändring som uppmanar parterna att utse och stödja en nationell kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor vid förhandlingar, genomförande och övervakning av klimatpolitik, och att ge stöd till kontaktpunkter för jämställdhetsfrågor i tredjeländer och/eller partnerländer.

14.  Europaparlamentet noterar att kvinnor inte bara utför huvuddelen av det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, utan också fattar de flesta beslut som rör vardagsinköp och att de genom sina val därför kan påverka hållbarheten, förutsatt att de får rätt information och ges valmöjligheter. Parlamentet noterar exempelvis att forskning har visat att konsumenter kan minska sina växthusgasutsläpp med upp till 5 % genom att välja lokala livsmedel.

15.  Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 16 november 2011 om klimatförändringskonferensen i Durban (COP 17)[7] och det åtagande som gjordes i denna, dvs. att sträva efter kvinnlig representation i minst 40 % av alla relevanta organ som finansierar klimatåtgärder.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha en jämställdhetsintegrerad och rättighetsbaserad strategi i det arbete som Warszawa-arbetsgruppen för tvångsförflyttning, på uppdrag av UNFCCC (COP 22), gör för att ta fram rekommendationer för integrerade strategier som förhindrar, minimerar och hanterar tvångsförflyttning på grund av klimatförändringarnas negativa effekter, och som erkänner att kvinnor och flickor tillhör de mest utsatta grupperna av klimatflyktingar, och därför är särskilt sårbara för människohandel och könsrelaterat våld.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva klimatförändringar i alla utvecklingsprogram på alla nivåer. Parlamentet vill även se att flera kvinnor på landsbygden och kvinnor från ursprungsbefolkningar deltar i såväl beslutsförfaranden som i planeringen och genomförandet samt i utformningen av strategier och utvecklingsprogram om klimatförändringar.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa ett jämställdhetsperspektiv i sitt arbete med plattformen för tvångsförflyttning som orsakas av katastrofer (Nanseninitiativet) och dess agenda för skydd av personer som tvingas fly över gränser på grund av katastrofer och klimatförändringar.

19.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra nya finansieringslösningar, som justeras uppåt, och kompletterande finansiering, särskilt för anpassningsåtgärder som direkt skulle gynna kvinnor, vilka drabbas hårdare av klimatförändringar.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram indikatorer och samla in könsuppdelade uppgifter vid planering, genomförande, övervakning och utvärdering av politik, program och projekt som rör klimatförändringar, med hjälp av exempelvis jämställdhetsanalyser, konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsbudgetering och miljö- och jämställdhetsindexet (EGI), även genom en förstärkning av (EIGE).

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bidra till den globala pakten för säker, kontrollerad och laglig migration, i syfte att säkerställa klimaträttvisa genom att erkänna klimatförändringar som en orsak till migration, bidra till ett människorättsbaserat arbetssätt och jämställdhetsintegrering i hela den globala pakten, i överensstämmelse med tvångsförflyttade personers behov.

22.  Europaparlamentet påminner om det centrala åtagandet 4 som var ett av EU:s åtaganden inför världstoppmötet om humanitära frågor, nämligen att säkerställa en jämställdhetsintegrerad planering av humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att detta åtagande återspeglas i genomförandet av Echos katastrofberedskapsprogram (DIPECHO) och i genomförandet av handlingsplanen Action plan for resilience in crisis-prone countries (2013–2020) och Resilience Marker.

23.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt användningen av sexuellt våld mot tvångsförflyttade och migrerande kvinnor. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt migrerande kvinnor och flickor som utsatts för våld under hela flykten och att de måste garanteras tillgång till medicinskt och psykologiskt stöd.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rikta sina relevanta program mot katastrofdrabbade områden, att öka sina insatser för att ge hjälp till dessa regioner och att agera för att lösa problem som orsakas av katastrofer i dessa regioner, och att särskilt uppmärksamma situationen för de kvinnor och barn som drabbas hårdast av naturkatastrofernas konsekvenser.

25.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att främja kvinnors egenmakt och medvetenhet genom att öka deras kunskaper om skydd före, under och efter klimatrelaterade katastrofer och genom att aktivt engagera kvinnor i insatser för att förutse katastrofer och i system för tidig varning samt i förebyggande åtgärder, eftersom detta är en viktig del i kvinnors arbete att bygga upp motståndskraft i händelse av en naturkatastrof.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med civila samhällsorganisationer på plats stödja, stärka och införa kontrollmekanismer i mottagningscentrum för tvångsförflyttade eller migrerande personer där det saknas grundläggande minimikrav för att förhindra könsbaserat våld, i syfte att sätta stopp för alla former av trakasserier mot kvinnor och flickor.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin utrikespolitik samarbeta med civilsamhälles- och människorättsorganisationer för att garantera respekt för flyktingars och tvångsförflyttade personers mänskliga rättigheter, särskilt vad gäller utsatta kvinnor och flickor, i mottagningscentrum.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det finns möjligheter att integrera mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för kvinnors ekonomiska egenmakt, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i relevanta projekt och mekanismer, såsom FN:s program för minskade utsläpp från avskogning (UN-REDD), undersöka hur kvinnor kan erbjudas betald sysselsättning för de miljötjänster som de för närvarande tillhandahåller på frivillig basis, t.ex. återbeskogning, beskogning av röjd mark och bevarande av naturresurser.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att, i syfte att fortsätta främja kvinnors representation i UNFCCC-förhandlingarna, tillhandahålla finansiering för kvinnliga delegaters utbildning och deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta och stödja de nätverk som bedrivs av kvinnoorganisationer och civilsamhällets verksamheter när det gäller utveckling och genomförande av klimatförändringspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kvinnor är jämlika deltagare i och gynnas av alla samråd, program och medel som rör klimatförändringar och som anordnas med stöd av EU på nationell och lokal nivå.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och GD:n med ansvar för jämställdhet, utveckling, energi respektive klimat, att integrera jämställdhet på ett strukturerat och systematiskt sätt i sin klimatförändrings- och energipolitik för EU, och att inte enbart fokusera på den externa dimensionen. Parlamentet uppmanar i synnerhet GD rättsliga frågor och konsumentfrågor samt GD internationellt samarbete och utveckling (DEVCO), att öka sin medvetenhet om och arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt (Gewe) eftersom det handlar om klimaträttvisa. Parlamentet betonar att GD klimatpolitik (CLIMA) måste avsätta resurser för att tillsätta posten som kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utveckla principen om klimaträttvisa. Parlamentet vidhåller att den största orättvisa som vår oförmåga att effektivt ta itu med klimatförändringarna har lett till förmodligen är de skadliga konsekvenserna för fattiga länder och befolkningsgrupper, i synnerhet för kvinnor.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rapportera om konsekvenser för jämställdheten och de mänskliga rättigheterna samt om klimatåtgärder i deras allmänna återkommande utvärderingsrapporter till FN:s råd för mänskliga rättigheter.

32.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s finansiella åtaganden för arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt har ökat, men inte personalkapaciteten för att hantera den ökande mängden arbete. Parlamentet betonar att EU måste uppvisa ett starkt interinstitutionellt åtagande för arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt i samband med klimatförändringar, särskilt de som anges i den övergripande politiken för utvecklingssamarbete, nämligen målen för hållbar utveckling och EU:s handlingsplan för jämställdhet (GAP).

33.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhet och klimatförändringar inte är ett prioriterat område i EU:s andra handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt (GAP II). Europaparlamentet noterar att jämställdhetsindikatorer inte har utvecklats eller integrerats i tillräcklig grad i resultatrapporteringen och att den interna ansvarigheten och finansieringen av resultaten för arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt fortfarande är svag. Parlamentet noterar att minst framsteg har gjorts i fråga om mål 20 i GAP II om lika rättigheter för kvinnor att delta i och påverka beslut i klimat- och miljöfrågor, och uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att genomföra detta mål. Parlamentet påminner om att GAP II har lagt fram en utrikespolitisk dagordning för EU med fyra tematiska pelare, inklusive den horisontella pelaren om att förändra den institutionella kulturen inom kommissionens tjänster och utrikestjänsten för att bättre fullgöra EU:s åtaganden, med full respekt för jämställdhetsprincipen.

34.  Europaparlamentet medger att förbättrade tekniska riktlinjer i sig inte kommer att räcka för att förändra EU:s effektivitet vad gäller arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt.

35.  Europaparlamentet efterlyser ett mer omfattande införande av begreppet klimaträttvisa i termer av globala koldioxidkvoter, uppdelade per person och övervakade med en plan och mekanism för ersättning från dem som överanvänder sina kvoter till dem som underanvänder dem.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till att utarbeta ett övergripande meddelande med titeln ”Jämställdhet och klimatförändring – att bygga upp motståndskraften och främja klimaträttvisa i strategier för begränsning och anpassning”, som tar upp sitt starka institutionella åtagande för arbetet med jämställdhet och kvinnors egenmakt och de nuvarande bristerna i den institutionella samordningen.

37.  Europaparlamentet uppmanar sina parlamentariska utskott att förbättra jämställdhetsintegreringen då de arbetar inom sina behörighetsområden med de övergripande frågorna klimatförändring, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

38.  Europaparlamentet understryker att det måste finnas ett jämställdhetsperspektiv i finansieringen av både anpassning till klimatförändringar och begränsning av deras konsekvenser. Parlamentet välkomnar den senaste tidens framsteg i fråga om jämställdhetspolitiken i multilaterala finansieringsmekanismer. Parlamentet välkomnar dessutom initiativ från den privata sektorn som syftar till att öka företagens sociala ansvar genom att införa bonusar för projekt som uppfyller hållbarhetskriterierna, t.ex. genom att förbättra försörjnings- och utbildningsmöjligheterna för kvinnor. Parlamentet konstaterar dock att enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) går endast 0,01 % av all finansiering över hela världen till projekt som hanterar både klimatförändringar och kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att deras klimatförändringsprogram uppfyller de högsta internationella standarderna för mänskliga rättigheter och inte leder till försämrad jämställdhet.

39.  Europaparlamentet anser att de tre finansieringsmekanismerna enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – nämligen den gröna klimatfonden, Globala miljöfonden (GEF) och fonden för anpassning (AF) – bör frigöra ytterligare finansiering för en investeringspolitik för klimatåtgärder som i högre grad beaktar jämställdhetsperspektivet.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU att framför allt göra människorättsbaserade kriterier till en förutsättning för utvecklingsbistånd och att upprätta nya jämställdhetskriterier för klimatförändringspolitiken.

41.  Europaparlamentet efterlyser jämställdhetsåtgärder för att säkerställa att kvinnor inte endast betraktas som mottagare av klimatåtgärder utan även som företagare inom området för ren energiteknik. Parlamentet välkomnar kommissionens inbjudan att lämna förslag om kvinnor och hållbar energi, genom vilken 20 miljoner euro ställs till förfogande för genomförande av verksamhet som främjar kvinnors företagande inom sektorn för hållbar energi i utvecklingsländerna, och uppmanar kommissionen att i framtiden öka detta belopp.

42.  Europaparlamentet efterlyser jämställdhetsinriktad utbildning för EU-tjänstemän, i synnerhet för dem som arbetar med utvecklings- och klimatpolitik.

43.  Europaparlamentet begär att klimatrelaterad flykt tas på allvar och är öppet för en debatt om att fastställa en bestämmelse om ”klimatmigration”. Parlamentet vill att det ska tillsättas en expertpanel som ska utforska denna fråga på internationell nivå och begär att frågan om klimatmigration förs upp på den internationella agendan. Parlamentet efterlyser förstärkt internationellt samarbete för att säkra klimattålighet.

44.  Europaparlamentet välkomnar UN Womens flaggskeppsinitiativ för programplanering och den globala klimatförändringsalliansens projekt och program, som skapar en övergripande koppling mellan jämställdhet och klimatförändringar.

45.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts på detta område av FN:s särskilda sändebud för mänskliga rättigheter och miljö, och av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dessa insatser, bland annat genom finansiellt stöd.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 289, 9.8.2016, s. 27.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2015)0359.
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2012)0145.
• [4]  http://womengenderclimate.org/wp-content/uploads/2015/06/WGC_FINAL_1June.pdf
• [5]  http://eige.europa.eu/rdc/eige-publications/gender-environment-and-climate-change
• [6]  Förenta nationerna, The World's Women 2015, https://unstats.un.org/unsd/gender/chapter3/chapter3.html
• [7]  Antagna texter, P7_TA(2011)0504.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (21.11.2017)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa
(2017/2086(INI))

Föredragande av yttrande: Pier Antonio Panzeri

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de grundläggande rättigheterna av den 10 december 1948,

–  med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt handlingsplattformen från Beijing,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om internflyktingar från 1998 samt utnämningen av FN:s människorättsråds särskilda rapportör om internflyktingars mänskliga rättigheter i november 2016,

–  med beaktande av resolution 35/20 från FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 22 juni 2017 om mänskliga rättigheter och klimatförändringar,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, 

–  med beaktande av förklaringen från FN:s miljökonferens i Stockholm 1972 och FN:s Riodeklaration om miljö och utveckling från 1992, 

–  med beaktande av Genèveförpliktelsen om mänskliga rättigheter inom klimatåtgärder,

–  med beaktande av den gemensamma strategin EU–Afrika,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet (2016–2020), som antogs den 26 oktober 2015,

–  med beaktande av FN:s doktrin om ”skyldigheten att skydda”, och av följande skäl: 

A.  Klimatförändringarnas negativa effekter kan ge upphov till migration. Skyddet av människor som fördrivits av miljörelaterade skäl har inte uppmärksammats tillräckligt. Klimatförändringarnas effekter kommer att bli mest kännbara i de minst utvecklade länderna, bland de mest utsatta befolkningsgrupperna och i känsliga öregioner som är mest beroende av naturresurser för sin försörjning eller har minst kapacitet och otillräckliga verktyg för att anpassa sig till klimatförändringarna – trots att det är världens rikaste länder som bär det historiska ansvaret för klimatförändringarna.

B.  Kvinnor är mer sårbara för klimatförändringar och utgör 70 % av de 1,2 miljarder människor som tjänar mindre än en US-dollar om dagen. Klimatförändringarna förvärrar klyftorna mellan könen när det bland annat gäller människohandel. Kvinnors begränsade tillgång till och kontroll över produktionsmedel och begränsade rättigheter ger dem färre möjligheter att utforma beslut och påverka politiken, vilket har erkänts officiellt sedan den trettonde klimatkonferensen (COP13) i Bali 2007.

C.  Det finns ett direkt samband mellan klimatförändringar och deras inverkan på miljöförstörelse, livsmedels- och vattenförsörjning, tillgång till naturresurser, människors hälsa och migration. Dessa företeelser hotar direkt eller indirekt ett fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter, däribland rätten till liv, vatten och sanitet, livsmedel, hälsa och bostad. Klimatförändringarna kan leda till ekonomisk katastrof och politisk och social instabilitet som kan utlösa konflikter och klimatrelaterad fördrivning och flykt. Utvinningsprojekt i naturområden av särskilt intresse kan utsätta lokalsamhällen och andra sårbara grupper, däribland kvinnor, för fara och förvärra klimatförändringarna.

D.  Klimatförändringarnas negativa konsekvenser undergräver ett lands utvecklingsmöjligheter och förvärrar redan befintliga könsskillnader (som orsakas av ett flertal socioekonomiska, institutionella, kulturella och politiska faktorer). Klimatförändringarna kan ses som en katalysator för miljöproblem och humanitära problem, eftersom deras negativa effekter är direkt kopplade till miljöförstörelse.

E.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundprincip för Europeiska unionen och dess medlemsstater, och främjandet av jämställdhet är ett av unionens huvudmål. Klimatåtgärder är en central prioritering, och beslutsfattarna har inte råd att avvara kvinnors intellektuella och aktiva bidrag. Klimatpolitiken har direkt inverkan på jämställdhet och kvinnors egenmakt. Kvinnor är centrala för minsknings- och anpassningsåtgärder i klimatfrågan.

F.  Enligt FN:s internationella organisation för migration kan 200 miljoner människor komma att vara på flykt på grund av klimatförändringarna år 2050. Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) är Afrika och dess befolkning särskilt sårbara för de negativa effekterna av exponering för klimatförändringar.

G.  Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning från 1951 inbegriper inte kategorin ”klimatflyktingar”.

1.  Europaparlamentet framhåller att klimatförändringarna förvärrar redan befintlig ojämlikhet och att kvinnor och flickor tillhör dem som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Parlamentet framhåller att människor på landsbygden i utvecklingsländer, särskilt kvinnor, är särskilt utsatta, eftersom de oftast är beroende av naturresurser, gör mycket av jordbruksarbetet, särskilt i livsmedelsproduktionen och genom att hämta vatten och bränsle åt familjen, och mycket ofta står för merparten av det obetalda arbetet i hushåll och samhällen. Parlamentet framhåller att jordbruk är direkt kopplat till miljöförhållanden och att kvinnor, som står i frontlinjen, är de som först utsätts för orättvisor och fattigdom.

2.  Europaparlamentet anser att innovation inom jordbruket kan bidra till odling av jordbruksgrödor som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar, vilket leder till bättre och mer förutsägbar avkastning och ger ökade inkomstnivåer för jordbrukare, hushåll och lokalsamhällen.

3.  Europaparlamentet betonar att klimatförändringarna kräver ett könsmedvetet och människorättsbaserat svar. Parlamentet vill se ett verkningsfullt kvinnligt deltagande i beslutsprocesserna på alla nivåer, även i internationella klimatförhandlingar, så att könsmedvetna svar kan utvecklas för att ta itu med den bakomliggande bristen på jämställdhet. Parlamentet framhåller den utomordentligt stora betydelsen av utbildning för flickor och kvinnor på olika ämnesområden för att skapa ekonomiska möjligheter, och nödvändigheten av att finansiera kvinnors deltagande i internationella beslutsprocesser.

4.  Europaparlamentet påpekar att alla kvinnors och flickors egenmakt är ett uttryckligt mål som ska uppnås inom ramen för alla mål för hållbar utveckling. Parlamentet insisterar i detta avseende på att kommissionen och medlemsstaterna aktivt måste verka för en förstärkt roll för kvinnor i sådana förhandlingar. Parlamentet uppmanar världssamfundet att beakta ett jämställdhetsperspektiv och kvinnors särskilda prioriteringar vid finansiering av initiativ och stöd till ny teknik för att hantera klimatförändringarna. Parlamentet stöder i detta avseende till fullo entreprenörskapsprogram som har dragits igång och som syftar till att involvera kvinnor fullt ut.

5.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten av att kvinnor är med och genomför och verkställer miljöpolitik på nationell och lokal nivå, med beaktande av att lokala kvinnors kunskap och erfarenhet kan tas till vara för att göra politiken effektiv.

6.  Europaparlamentet noterar bekymrat de klimatrelaterade folkförflyttningar där kvinnor med barn samt unga flickor utgör de mest sårbara grupperna och utsätts för kränkningar av sina grundläggande rättigheter. Parlamentet begär att klimatrelaterade förflyttningar ska tas på allvar och är öppet för en debatt om att fastställa en bestämmelse om ”klimatmigration”. Parlamentet vill att det ska tillsättas en expertpanel som ska utforska denna fråga på internationell nivå och begär att frågan om klimatmigration förs upp på den internationella agendan. Parlamentet efterlyser förstärkt internationellt samarbete för att säkra klimatresiliens.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anlägga ett könsmedvetet perspektiv för att integrera kvinnors rättigheter, främjande av jämställdhet och klimaträttvisa i sina land- och regionstrategiprogram, i handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati och i sina människorättsdialoger med tredjeländer, och vill att könsaspekten ska göras till ett allmänt och övergripande mål i all klimatpolitik.

8.  Europaparlamentet välkomnar UN Womens flaggskeppsinitiativ för programplanering och den globala klimatförändringsalliansens projekt och program, som skapar en övergripande koppling mellan kön och klimatförändringar.

9.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts på detta område av FN:s särskilda sändebud för mänskliga rättigheter och miljö och av FN:s råd för mänskliga rättigheter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja dessa insatser, bland annat genom finansiellt stöd.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 5 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Petras Auštrevičius, Bas Belder, Mario Borghezio, Victor Boştinaru, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Georgios Epitideios, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Janusz Korwin-Mikke, Eduard Kukan, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, Alex Mayer, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Julia Pitera, Cristian Dan Preda, Michel Reimon, Jean-Luc Schaffhauser, Alyn Smith, Jordi Solé, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Asim Ademov, Laima Liucija Andrikienė, Jo Leinen, Urmas Paet, Miroslav Poche, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Marietje Schaake, Janusz Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Ivica Tolić

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

44	+
ALDE	Hilde Vautmans, Ivo Vajgl, Marietje Schaake, Petras Auštrevičius, Urmas Paet
GUE/NGL	Javier Couso Permuy
PPE	Asim Ahmedov Ademov, Cristian Dan Preda, Dubravka Šuica, David McAllister, Eduard Kukan, Elmar Brok, Francisco José Millán Mon, Ivica Tolić, Jaromír Štětina, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Julia Pitera, Laima Liucija Andrikienė, Lorenzo Cesa, László Tőkés, Manolis Kefalogiannis, Michael Gahler, Michèle Alliot-Marie, Ramona Nicole Mănescu, Sandra Kalniete, Tunne Kelam
S&D	Alex Mayer, Andrejs Mamikins, Demetris Papadakis, Eugen Freund, Francisco Assis, Ioan Mircea Paşcu, Janusz Zemke, Jo Leinen, Miroslav Poche, Pier Antonio Panzeri, Tonino Picula, Victor Boştinaru
VERTS/ALE	Alyn Smith, Barbara Lochbihler, Jordi Solé, Klaus Buchner, Michel Reimon, Tamás Meszerics

5	-
EFDD	James Carver
ENF	Jean-Luc Schaffhauser, Mario Borghezio
NI	Georgios Epitideios, Janusz Korwin-Mikke

5	0
ECR	Anna Elżbieta Fotyga, Bas Belder, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Ryszard Antoni Legutko

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för utveckling (21.11.2017)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över kvinnor, jämställdhet och klimaträttvisa
(2017/2086(INI))

Föredragande av yttrande: Florent Marcellesi

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Parterna till Parisavtalet (som ingicks vid FN:s klimatkonferens 2015 (COP 21)) har åtagit sig att respektera och främja mänskliga rättigheter, särskilt jämställdhet och kvinnors egenmakt, när de vidtar åtgärder för att motverka klimatförändringarna.

1.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor är mer utsatta för de skadliga effekterna av klimatförändringarna på grund av sociokulturella och ekonomiska hinder (såsom tillgång till mark, lån, offentliga tjänster och teknik), fattigdom och för att de är mer beroende av naturresurser för sitt uppehälle. Parlamentet konstaterar med oro att klimatstressen på vatten- och skogsresurser ofta i oproportionerligt hög grad påverkar kvinnor i deras dagliga verksamhet och därmed begränsar deras ekonomiska utsikter. Parlamentet upprepar att det är nödvändigt att öka kvinnors oberoende och minska diskriminerande praxis för att man ska kunna övervinna de utmaningar som klimatförändringarna för med sig och utveckla en effektiv motståndskraft. Parlamentet anser därför att könsrelaterade aspekter och klimatförändringsprogram bör stå i centrum för strategier och program i utvecklingsländerna.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att kvinnor, enligt en studie från FN, hittills endast haft en blygsam roll som förändringsaktörer som driver på och gynnas av klimatbeslut och klimatinvesteringar[1]. Parlamentet beklagar det faktum att kvinnor är underrepresenterade inom viktiga klimatrelaterade vetenskapssektorer, såsom energi, ingenjörsvetenskap, transport, informationsteknik (IT) och databehandling, som kvalificerade arbetstagare, yrkesverksamma och beslutsfattare. Parlamentet anser att det behövs ett paradigmskifte, där jämställdhetsfrågor ställs i centrum för insatser för klimatförvaltning och klimatinvesteringar. Parlamentet anser att klimatbeslut och klimatinvesteringar därför bör engagera alla grupper i samhället, särskilt kvinnor och andra sårbara grupper.

3.  Europaparlamentet understryker att det måste finnas ett jämställdhetsperspektiv i finansieringen av både anpassningen till klimatförändringarna och begränsningen av deras konsekvenser. Parlamentet välkomnar den senaste tidens framsteg i fråga om jämställdhetspolitiken i multilaterala finansieringsmekanismer. Parlamentet välkomnar dessutom initiativ från den privata sektorn som syftar till att öka företagens sociala ansvar genom att införa bonusar för projekt som uppfyller hållbarhetskriterierna, t.ex. genom att förbättra försörjningsmöjligheterna och utbildningsmöjligheterna för kvinnor. Parlamentet konstaterar dock att enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP) går endast 0,01 procent av all finansiering över hela världen till projekt som tar itu med både klimatförändringarna och kvinnors rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att deras klimatförändringsprogram efterlever de högsta internationella standarderna för mänskliga rättigheter och inte leder till försämrad jämställdhet.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera jämställdhet i utvecklingen, genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av nationell miljöpolitik och i deras rapportering, samt att säkerställa kvinnors fullständiga och jämlika deltagande i beslutsfattandet på alla nivåer, särskilt i strategier som gäller klimatförändringarna. Parlamentet kräver dessutom att kvinnor deltar i ledningen och beslutsfattandet när medel för förebyggande av naturkatastrofer tilldelas.

5.  Europaparlamentet anser att de tre finansieringsmekanismerna under FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), nämligen den gröna klimatfonden, Globala miljöfonden (GEF) och fonden för anpassning, bör frigöra ytterligare finansiering för en klimatinvesteringspolitik som i högre grad beaktar genusperspektivet.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av att identifiera och främja programorienterade strategier, som har visat sig ta hänsyn till jämställdhetsaspekter, bl.a. befolknings-, hälso- och miljöprogram (PHE-program), vilka erbjuder en integrerad lösning på hälso-, jämställdhets- och miljöutmaningar, däribland insatser mot klimatförändringarna, och som bidrar till uppnåendet av respektive mål för hållbar utveckling.

7.  Europaparlamentet påminner om att kvinnors egenmakt är av avgörande betydelse för uppnåendet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet noterar med oro att det finns könsrelaterade hinder i internationella och nationella politiska processer som gäller klimatförändringarna. Parlamentet betonar att man måste säkerställa kvinnors deltagande i besluts-, planerings- och genomförandeprocesserna. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att intensifiera ansträngningarna för att jämställdhetsintegrera sin klimatpolitik och sitt utvecklingssamarbete, bland annat inom alla handels- och investeringsarrangemang. Parlamentet uppmanar med kraft i synnerhet EU att se till att utvecklingsbiståndet underställs kriterier rörande de mänskliga rättigheterna, och införa nya genussensitiva kriterier för klimatpolitiken.

8.  Europaparlamentet påminner om att könsuppdelade uppgifter och könsbaserad statistik är ett första steg mot en verklig köns- och jämställdhetsanalys av klimatförändringarna. Parlamentet noterar dock att könsuppdelad miljöstatistik saknas i många länder. Parlamentet uppmanar EU att öka kapacitetsuppbyggnaden inom utvecklingsländernas nationella statistiksystem i syfte att samla in könsuppdelad miljöstatistik, för att förbättra bedömningen av och finna lösningar på klimatförändringarnas olika konsekvenser. Parlamentet uppmanar i synnerhet Organisationen för ekonomiskt samarbete (OECD) att förbättra insamlingen av uppgifter (t.ex. om återhämtningsförmågan och sårbarheten efter katastrofer) och utföra ytterligare jämställdhetsanalyser av Kyotoprotokollets mekanismer och effekterna av protokollet.

9.  Europaparlamentet efterlyser en miljöindikator som skulle göra det möjligt att analysera tillväxtmodeller, konsumtionsformer och livsstilar och deras påverkan på klimatförändringarna.

10.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnors ekonomiska oberoende förutsätter tillgång till social trygghet, mark, grundläggande sociala tjänster och offentliga tjänster. Parlamentet noterar dock med oro att kvinnor, enligt FN:s utvecklingsprogram (UNDP), äger mindre än 20 % av markarealen även om de dominerar i världens livsmedelsproduktion (50–80 %). Parlamentet noterar även att den ökande kommersiella efterfrågan på mark också gör det svårt för kvinnor att få eller behålla en säker och rättvis tillgång till mark.

11.  Europaparlamentet betonar sårbarheten hos kvinnor på landsbygden, vilka särskilt påverkas av klimatförändringarna. Parlamentet understryker vikten av att åtgärda de könsdifferentierade investeringsriskerna för ett hållbart jordbruk. Parlamentet uppmanar EU att hjälpa utvecklingsländerna att reformera lagar och avskaffa diskriminerande praxis som begränsar kvinnors äganderätt och tillgång till produktionsmedel och produktionssätt, inberäknat rådgivning och finansiella tjänster.

12.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av målen för hållbar utveckling ställer en konsekvent politik för utveckling i centrum för Agenda 2030 för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar enträget EU att utforma sin energipolitik i enlighet med dessa principer. Parlamentet noterar med oro att EU:s åtgärder för att minska beroendet av fossila bränslen och utsläppen från transportsektorn i EU har lett till en ökad efterfrågan på biobränslen, en efterfrågan som kan uppfyllas endast genom import av dessa bränslen från utvecklingsländerna. Parlamentet understryker att detta har resulterat i förändrad markanvändning, som påverkar sårbara människor, särskilt kvinnor. Parlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till dessa problem i reformen av direktivet om förnybar energi (direktiv 2009/28/EG).

13.  Europaparlamentet välkomnar att Parisavtalet innehåller hänvisningar till en jämn könsfördelning, och insisterar på att det endast är möjligt att hjälpa länderna att genomföra sina klimatmål eller uppnå sina planerade nationellt fastställda bidrag enligt COP 21 om vi drar nytta av kunskaper, framsynthet, deltagande och åtgärder från alla grupper i samhället, och i synnerhet från kvinnor.

14.  Europaparlamentet påminner om att skogarna bidrar till försörjningen av 1,6 miljarder människor och utgör 80 % av den biologiska mångfalden på land, och hjälper till med att absorbera 30 % av koldioxidutsläppen.

15.  Europaparlamentet påminner om skogens avgörande betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden, begränsningen av klimatförändringarna, tillhandahållandet av ekosystemtjänster och tryggandet av försörjningsmöjligheter. Parlamentet noterar emellertid att även om kvinnor i skogsberoende samhällen i hög grad bidrar till en hållbar förvaltning av skogar drar de ofta ingen nytta av skogsrelaterade investeringar och utestängs från relevant beslutsfattande. Parlamentet efterlyser en förstärkning av rättigheterna för ursprungsbefolkningar, särskilt kvinnor. Parlamentet understryker den avgörande roll som jämställdhet och kvinnors egenmakt har för att Redd+ ska bli framgångsrikt på lång sikt. Parlamentet anser att Redd+-åtgärderna bör inriktas på strukturell ojämlikhet i fråga om äganderätten till land och skog. Man måste ta itu med avsaknaden av klarhet och säkerhet för besittningsrätt i utvecklingsländerna, särskilt när det gäller kvinnor som ofta bara har nyttjanderätt till marken, och som påverkar deras beslutanderätt när det gäller att förvalta eller dra nytta av Redd+-processen.

16.  Europaparlamentet konstaterar att ökenspridning och förlust av vattenresurser har stor inverkan på det dagliga livet för kvinnor, särskilt kvinnliga jordbrukare. Parlamentet kräver att kvinnors rättigheter att äga och nyttja mark ska säkerställas, särskilt genom jordbruksreformer.

17.  Europaparlamentet påminner om att decentraliserad hållbar energiteknik i allt högre grad blir det mest kostnadseffektiva alternativet för fattiga. Parlamentet efterlyser stöd för kvinnligt företagande inom energisektorn för att minska den tid som kvinnor använder till obetalt hushålls- och vårdarbete.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda och erkänna småbrukare, särskilt kvinnor, som viktiga ekonomiska aktörer vars rättigheter till användning och ägande av mark måste skyddas med rättsligt bindande mekanismer mot markrofferi.

19.  Europaparlamentet påminner om att även om kvinnorna är de främsta energiförvaltarna i hushållen i de flesta utvecklingsländer, lever de ofta i energifattigdom och använder dagligen material som brinner dåligt och som utgör en risk för hälsan, vilket har en negativ inverkan på deras utsikter i fråga om hälso- och sjukvård, tillgång till dricksvatten, jordbruk, sysselsättning osv. Mot denna bakgrund framhåller parlamentet vikten av att åtgärda de könsdifferentierade investeringsriskerna för energi som ett sätt att påskynda den universella tillgången till energi. Parlamentet påminner om att klimatavtal, om de erbjuder incitament för elektrifiering av utvecklingsländerna med hjälp av förnybar energi, kan bidra till fattigdomsminskning. Parlamentet anser i detta sammanhang att kvinnor kan vara starka drivkrafter till förändring vid övergången till hållbar energi. Parlamentet uppmanar utvecklingsländerna att vidta åtgärder som möjliggör tillgången till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energikällor i linje med mål 7 för hållbar utveckling, och betonar vikten av att införliva jämställdhetsperspektivet i energiåtgärder och energiprogram för att förbättra dess effektivitet och ändamålsenlighet.

20.  Europaparlamentet efterlyser genussensitiva åtgärder för att säkerställa att kvinnor inte endast betraktas som förmånstagare när det gäller klimatåtgärder utan även som företagare inom området för ren energiteknik. Parlamentet välkomnar kommissionens inbjudan att lämna förslag om kvinnor och hållbar energi, genom vilken 20 miljoner euro ställs till förfogande för genomförande av verksamhet som främjar kvinnors företagande inom sektorn för hållbar energi i utvecklingsländerna, och uppmanar kommissionen att öka detta belopp under följande omgångar.

21.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor i allmänhet påverkas mer av klimatrelaterade katastrofer än män, och att sådana katastrofer förvärrar ojämlikheten mellan könen bl.a. vid tilldelning av nödlogi. Parlamentet betonar att kvinnors ekonomiska, medicinska och psykologiska behov under kriser och i situationer efter katastrofer måste tillgodoses på lämpligt sätt. Parlamentet upprepar att medlemsstaterna enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering är skyldiga att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med de könsrelaterade dimensionerna av katastrofer under förändrade klimatförhållanden, särskilt genom att anta riktade landsspecifika åtgärder, strategier, lagar och budgetposter.

22.  Europaparlamentet understryker också vikten av att befintliga klimatfinansieringsramar involveras på alla nivåer, för att säkerställa att jämställdhetsperspektivet integreras i katastrofriskreducerings- och anpassningsåtgärderna.

23.  Europaparlamentet efterlyser en kartläggning och en förstärkning av särskilda genussensitiva strategier som stöder de könsdimensioner och sociala dimensioner som den globala klimatmyndigheten, Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), rekommenderar, inbegripet frivillig, rättsbaserad familjeplanering som en potentiell anpassningsstrategi.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av överföring av miljövänlig teknik och behovet att respektera de finansiella åtaganden som gjorts, särskilt vid COP 21 och inom ramen för den gröna klimatfonden, för att göra det möjligt för utvecklingsländerna att gå över till en koldioxidfri tillväxtpolitik.

25.  Europaparlamentet efterlyser jämställdhetsinriktad utbildning för EU-tjänstemän, i synnerhet för dem som arbetar med utvecklings- och klimatpolitik.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja jämställdhet i samban med klimaträttvisa i regionala stödprogram, handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati samt dialogen med tredjeländer.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	21.11.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 1 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Thierry Cornillet, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Brian Hayes, Florent Marcellesi, Paul Rübig

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

18	+
ALDE	Paavo Väyrynen, Thierry Cornillet
EFDD	Ignazio Corrao
GUE/NGL	Lola Sánchez Caldentey
PPE	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Anna Záborská, Bogdan Brunon Wenta, Brian Hayes, Frank Engel, Maurice Ponga
S&D	Arne Lietz, Elly Schlein, Enrique Guerrero Salom, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon
VERTS/ALE	Florent Marcellesi, Maria Heubuch

1	-
EFDD	Mireille D’Ornano

3	0
ECR	Eleni Theocharous
NI	Eleftherios Synadinos
PPE	Paul Rübig

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  Handboken från UN Women Leveraging co-benefits between gender equality and climate action for sustainable development. Mainstreaming Gender Considerations in Climate Change Projects.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	4.12.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Mary Honeyball, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Ángela Vallina, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Stefan Eck, Sirpa Pietikäinen, Evelyn Regner, Marc Tarabella, Mylène Troszczynski, Julie Ward
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Max Andersson, Jakop Dalunde, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Lambert van Nistelrooij

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

21	+
ALDE	Angelika Mlinar
EFDD	Daniela Aiuto
GUE/NGL	Stefan Eck, Ángela Vallina
PPE	Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Marijana Petir, Sirpa Pietikäinen, Lambert van Nistelrooij, Anna Záborská
S&D	Maria Arena, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Mary Honeyball, Maria Noichl, Evelyn Regner, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Marc Tarabella, Julie Ward
VERTS/ALE	Max Andersson, Jakop Dalunde, Florent Marcellesi

1	-
ENF	Mylène Troszczynski

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster