Förfarande : 2017/2015(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0023/2018

Ingivna texter :

A8-0023/2018

Debatter :

PV 12/03/2018 - 15
CRE 12/03/2018 - 15

Omröstningar :

PV 13/03/2018 - 7.7

Antagna texter :

P8_TA(2018)0066

BETÄNKANDE     
PDF 521kWORD 87k
6 februari 2018
PE 610.717v02-00 A8-0023/2018

om jämställdhet i EU:s handelsavtal

(2017/2015(INI))

Utskottet för internationell handel

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

Föredragande: Eleonora Forenza, Malin Björk

(Gemensamt utskottsförfarande – artikel 55 i arbetsordningen)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhet i EU:s handelsavtal

(2017/2015(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 8, 10, 153.1, 153.2, 157 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 23 och 33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati från 2015,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män (00337/2016),

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 14 juli 2015 från kommissionens avdelningar Implementing the UN Guiding Principles on Business and Human Rights – State of Play (SWD(2015)0144),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten för 2011–2020, som bifogats rådets slutsatser av den 7 mars 2011 (07166/2011),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 december 2015 Strategic engagement for gender equality 2016–2019 (SWD(2015)0278),

–  med beaktande av kommissionens rapport från 2017 Equality between women and men in the European Union,

–  med beaktande av kommissionens meddelande från 2015 Handel för alla - Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik,

–  med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen, COM(2017)0491 av den 13 september 2017,

–  med beaktande av GSP-förordningen (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 978/2012 av den 25 oktober 2012 om tillämpning av det allmänna preferenssystemet och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 732/2008)(1),

–  med beaktande av förordningen om konfliktmineraler (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden)(2),

–  med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt artikel 4.1 om förbud mot slaveri och träldom och artikel 14 om förbud mot diskriminering,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av förklaringen och handlingsplanen från Peking, som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen den 15 september 1995, samt de efterföljande slutdokument som antogs vid FN:s extra sessioner Peking +5 (2000), Peking +10 (2005) och Peking +15 (2010),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och artikel 3 i denna, där ”genus” definieras som ”de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män”, och den interamerikanska konventionen Inter-American Convention on the Prevention, Sanctioning and Elimination of Violence against Women (Belém do Pará-konventionen) från 1994.

–  med beaktande av EU:s och dess medlemsstaters gemensamma strategi från 2007 ”Aid for Trade”: Förstärkt EU-stöd till handelsrelaterade behov i utvecklingsländer, och av kommissionens meddelande av den 13 november 2017 Skapa välstånd genom handel och investeringar – Uppdatering av 2007 års gemensamma EU-strategi för Aid for Trade (COM(2017)0667,

–  med beaktande av FN:s resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015,

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag,

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden,

–  med beaktande av Unctads investeringspolitiska ram för hållbar utveckling (2015),

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste konventioner om jämställdhet, inbegripet konventionen angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (nr 100), konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111), konventionen om arbetstagare med familjeansvar (nr 156) och konventionen om skydd vid havandeskap och barnsbörd (nr 183),

–  med beaktande av kapitel 7 i handlingsplanen för 2015–2017 från toppmötet med EU:s och Celacs stats- och regeringschefer, som antogs i Bryssel i juni 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors roll i den gröna ekonomin(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2015 om EU:s strategi för jämställdhet efter 2015​(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om kvinnliga hushållsanställda och omsorgsgivare i privata hushåll inom EU(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2017 om jämställdhet mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2014–2015(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2017 om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna(12),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile(13),

–  med beaktande av jämställdhetsförklaringen från EU:s ordförandeskapstrio, som lades fram den 19 juli 2017 av Estland, Bulgarien och Österrike, dvs. de medlemsstater som innehar ordförandeskapet för Europeiska unionens råd under l8-månadersperioden från juli 2017 till december 2018,

–  med beaktande av studien, genomförd av International Centre for Research on Women (det internationella centrumet för forskning om kvinnor), Trade liberalisation & women’s reproductive health: linkages and pathways,

–  med beaktande av rapporten Africa Human Development Report 2016 – Accelerating Gender Equality and Women’s Empowerment in Africa(14),

–  med beaktande av OECD:s rapport från 2014 Enhancing Women’s Economic Empowerment through Entrepreneurship and Business Leadership in OECD Countries(15),

–  med beaktande av resultaten av de senaste internationella högnivådiskussionerna om kön och handel, med särskild uppmärksamhet på de diskussioner som organiserades inom ramen för EU och WTO/Unctad/ITC, inklusive – i omvänd kronologisk ordning – det internationella forumet om kvinnor och handel (International Forum on Women and Trade), som anordnades gemensamt av Europeiska kommissionen och Internationella handelscentrumet (Bryssel, juni 2017)(16), det årliga plenarsammanträdet i den parlamentariska konferensen om WTO Trade as a vehicle of social progress: The gender perspective (Genève, juni 2016)(17) och WTO:s plenarsammanträde What future for the WTO? Trade and Gender: Empowering Women through Inclusive Supply Chains (Genève, juli 2015)(18),

–  med beaktande av de ökade internationella insatserna för att främja jämställdhet genom handelspolitiken, t.ex. Unctads program för kön och utveckling(19) (som innehåller studier om handelns effekter för kvinnor, ett utbildningspaket om handel och kön och utbildning online om skapandet av statusen som ”jämställdhetsmästare”) och Världsbankens verksamhetsområden, som alla 14 sedan 2016 har en strategi för jämställdhet,

–  med beaktande av dokumentet från det internationella centrumet för handel och hållbar utveckling (International Centre for Trade and Sustainable Development, ICTSD) The Gender Dimensions of Global Value Chains (september 2016)(20),

–  med beaktande av dokumentet från ICTSD The Gender Dimensions of Services (september 2016)(21),

–  med beaktande av rapporten från UN Women från 2015 Progress of the World’s Women 2015–2016: Transforming economies, realising rights’(22),

–  med beaktande av 2017 års ståndpunktsdokument från WIDE+ om jämställdhet och EU:s handel How to transform EU trade policy to protect women’s rights(23),

–  med beaktande av sin studie från 2016 Gender Equality in Trade Agreements(24),

–  med beaktande av studien The EU’s Trade Policy: from gender-blind to gender-sensitive?(25),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för internationell handel och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0023/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen i all sin verksamhet inom och utanför unionen syfta till att undanröja bristande jämställdhet och främja jämställdhet samt bekämpa diskriminering, bl.a. baserad på kön, när man definierar och genomför sin politik och sina verksamheter.

B.  Handelspolitiken skulle kunna fungera som ett instrument för att främja globala och europeiska värderingar, såsom jämställdhet. EU:s handels- och investeringsavtal samt politik är inte könsneutrala, vilket innebär att de påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av strukturella ojämlikheter. Kvinnor ställs inför könsspecifika hinder, t.ex. begränsad tillgång till och kontroll över resurser, rättslig diskriminering och överbelastning till följd av att de utför obetalt omsorgsarbete på grund av traditionella könsroller.

C.  Jämställdhet bör angå män och kvinnor i lika hög grad. Engagemang och partnerskap mellan den offentliga och privata sektorns intressenter på internationell och lokal nivå är avgörande för att man ska kunna främja de synergier som krävs för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor, samt för att öka medvetenheten om bland annat äganderätt, tillgång till finansiering, utbildning och yrkesutbildning, företagens beteende, offentlig upphandling, den digitala klyftan och kulturella fördomar.

D.  Handelspolitik syftar bland annat till att uppnå hållbar och jämställd ekonomisk tillväxt och utveckling, som behövs för att säkerställa fattigdomsminskning, social rättvisa, anständiga arbetstillfällen och bättre levnadsvillkor för både kvinnor och män, samt för att skydda kvinnors rättigheter. Jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt ska inte bara integreras i alla FN:s mål för en hållbar utveckling, utan är även ett fristående mål. Enligt agendan för målen för hållbar utveckling bidrar handeln till främjandet av en hållbar och rättvis utveckling och kan bidra till att främja de högsta internationella arbetsrättsliga och miljömässiga standarderna och mänskliga rättigheter. EU:s handelspolitik är en viktig del av ramen för målen för hållbar utveckling och ett starkt jämställdhetsperspektiv är en grundläggande del av denna ram, vars syfte är att säkerställa mer rättvisa och fördelaktiga resultat för alla. Handelspolitik kan också förbättra kvinnors möjligheter till företagande samt tillgång till lärlingsutbildningar och anställningar.

E.  Det komplexa förhållandet mellan internationell handel och jämställdhet kräver en ingående förståelse av de befintliga krafterna, inbegripet identifiering, analys och övervakning av den ekonomiska och sociala dynamik som behövs för att man ska kunna utveckla en effektiv handelspolitik i syfte att främja en ekonomisk utveckling som också främjar kvinnors egenmakt och jämställdhet. Handelspolitiken måste därför ta hänsyn till sina direkta och indirekta effekter på jämställdhet, samt till särskilda lokala förhållanden, för att inte upprätthålla eller förvärra befintliga könsklyftor och stereotyper, samt för att stärka jämställdheten på ett proaktivt sätt. Handelspolitikens framgångar bör också bedömas mot bakgrund av huruvida den påverkar män och kvinnor positivt och på samma sätt.

F.  Ekonomisk utveckling och jämställdhet går ofta hand i hand. Det finns en bred samsyn om att samhällen med större jämställdhet även tenderar att växa snabbare.

G.  Effekterna av handelns liberalisering för enskilda personer beror också på var de finns geografiskt och i vilken ekonomisk sektor de är sysselsatta. Det finns viktiga skillnader både mellan och inom länder när det gäller produktionsstrukturer, kvinnors arbetskraftsdeltagande och välfärdssystem. Kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna inom vissa sektorer, såsom kläd- och textilindustrin, telekommunikationer, turism, vårdekonomin och jordbruket, där de tenderar att i högre grad än män ha jobb som är lågavlönade eller har låg status, både när det gäller formella och informella anställningar. Detta kan leda till trakasserier på arbetsplatsen, diskriminering och könssegregering inom olika typer av yrken och verksamheter, samt till skillnader mellan könen i fråga om löner och arbetsvillkor och till könsspecifika hinder i tillgången till produktionsresurser, infrastruktur och tjänster. Frihandelsavtal kan leda till att arbetstillfällen flyttas eller försvinner, särskilt inom exportinriktade sektorer, där kvinnor ofta utgör majoriteten av arbetstagarna. Landsspecifika och sektorsspecifika bedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv ger därför ett betydande mervärde vid utformningen av handelsavtal.

H.  2011 stod exportberoende sysselsättning för cirka en av nio jobb (11 %) som innehades av kvinnor i EU.

I.  Enligt en undersökning från 2017 från kommissionen har nästan 12 miljoner kvinnor i EU arbeten som är beroende av varu- och tjänsteexport till resten av världen(26).

J.  På grundval av faktabaserade studier insisterar Unctad på att man betonar de begränsningar som kvinnor stöter på när de vill ta tillvara de möjligheter som erbjuds genom handeln, vilka beror på faktorer såsom brist på teknisk utbildning för bättre jobb, brist på offentliga tjänster för att minska ansvaret i samband med hushållet och begränsad tillgång till och kontroll över resurser, inbegripet krediter och mark, information samt nätverk. Mot denna bakgrund rekommenderar Unctad att utvärderingar ska koncentreras på handelspolitikens potentiella konsekvenser för jämställdheten och kvinnors egenmakt inom områden som sysselsättning, småföretag, priser, produktivitet i jordbruket, självhushållsjordbruk och migration(27).

K.  EU:s nuvarande handelspolitik och dess strategi ”Handel för alla” baseras på följande tre huvudprinciper: effektivitet, transparens och värden, men det saknas ett jämställdhetsperspektiv. I sin översyn av strategin Aid for Trade förnyade och utökade kommissionen sitt åtagande om jämställdhet och kvinnors ekonomiska egenmakt, och uppgav att jämställdhet inte enbart är en grundläggande mänsklig rättighet utan också är avgörande för ekonomisk utveckling, samt förespråkade bästa möjliga användning av EU:s många olika politiska instrument för att öka deras övergripande effekter för tillväxt och fattigdomsminskning. Enligt bestämmelserna som ingår i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor bör EU tillhandahålla en grund för att förverkliga jämställdhet genom att säkerställa kvinnors lika tillträde till och lika möjligheter i det politiska, ekonomiska och offentliga livet, liksom när det gäller utbildning, hälsa och sysselsättning.

L.  Kvinnor påverkas av handel och handelsavtal som potentiella entreprenörer, konsumenter, arbetstagare och informella arbetare. Det finns ett stort behov av att erkänna och bättre förstå handelspolitikens könsspecifika konsekvenser för att kunna hitta lämpliga politiska lösningar. För att uppnå detta mål måste man utveckla lämpliga metoder för att säkerställa att de potentiella konsekvenserna av EU:s handelspolitik och avtal för jämställdheten och kvinnors rättigheter alltid utvärderas. Kommissionen bör bedriva kvantitativ könsuppdelad forskning inom olika sektorer såsom näringsliv, vetenskap och teknik. Hittills har EU slutit handelsavtal utan att bedöma hur avtalet påverkar kvinnor och jämställdheten. Kommissionen har meddelat att ett moderniserat associeringsavtal mellan Chile och EU för första gången i EU:s historia kommer att innehålla ett särskilt kapitel om jämställdhet och handel.

M.  Jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter beaktas inte tillräckligt i bedömningarna av handelsavtalens konsekvenser för en hållbar utveckling.

N.  En förhandsbedömning av handelspolitikens könsbetingade konsekvenser kan bidra till kvinnors egenmakt och välbefinnande, och samtidigt minska rådande skillnader och undvika att ojämlikheterna förvärras.

O.  En översyn av EU:s nuvarande multilaterala och bilaterala avtal visar att 20 % av avtalen med icke-europeiska handelspartner hänvisar till kvinnors rättigheter, och att 40 % av dessa avtal innehåller hänvisningar som syftar till att främja jämställdheten. Hänvisningar i dessa avtal för att främja kvinnors egenmakt är huvudsakligen frivilliga och när de är bindande går de i praktiken inte att genomdriva. Enligt en studie nyligen från kommissionen finns det fortfarande skillnader mellan könen när det gäller sysselsättningsmöjligheter. Studien visar att om kvinnor fick egenmakt skulle världens BNP kunna öka med 28 miljarder dollar fram till 2025, och att detta är nödvändigt av både ekonomiska och sociala skäl, samt för att utrota fattigdomen, med tanke på kvinnors roll i samhället.

P.  Både i utvecklingsländerna och i de utvecklade länderna utgör mikroföretag och små och medelstora företag den största delen av den privata sektorn och står för en stor majoritet av sysselsättningen. Enligt Internationella handelscentrumet (ITC) utgör mikroföretag och små och medelstora företag tillsammans 95 % av alla företag globalt och står för cirka 50 % av världens BNP och över 70 % av den totala sysselsättningen. Nästan 40 % av mikroföretagen och de små och medelstora företagen ägs av kvinnor, medan endast 15 % av de exporterande företagen leds av kvinnor. Enligt OECD tjänar kvinnliga företagare ofta 30–40 % mindre än sina manliga motsvarigheter(28).

Q.  Den offentliga debatten och reaktionerna i hela Europa avseende handelsförhandlingar såsom det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta) och avtalet om handel med tjänster (TiSA) har visat på behovet av öppna och inkluderande förhandlingar, som beaktar den starka oro som EU-medborgare uttryckt i många länder. Inga av EU:s standarder bör sänkas inom ramen för EU:s handelspolitik och offentliga tjänster bör alltid undantas från handelsförhandlingar. Varje tvistlösningsmekanism bör utformas i syfte att garantera de enskilda regeringarnas förmåga att reglera i allmänhetens intresse och uppfylla offentligpolitiska mål. Man måste förvänta sig framsteg på andra kritiska problemområden, t.ex. när det gäller att stärka företagens sociala skyldigheter med avseende på mänskliga rättigheter. Det behövs ett globalt helhetsperspektiv inom ramen för globala värdekedjor i fråga om företagens ansvar för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

R.  FN:s vägledande principer för företag, handel och mänskliga rättigheter är bindande för alla länder och alla företag, oberoende av deras storlek, bransch, lokalisering, ägandeförhållanden eller struktur.

S.  I den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som antogs av rådet 2016, bekräftas att mänskliga rättigheter systematiskt ska integreras i alla politikområden och institutioner, däribland den internationella handeln och handelspolitiken.

T.  De allmänna preferenssystemen (GSP) syftar till att bland annat bidra till att utrota fattigdomen och främja hållbar utveckling och goda styrelseformer. GSP+ innehåller en villkorsklausul som syftar till att säkerställa att de stödberättigade utvecklingsländerna ratificerar och genomför 27 internationella konventioner, dvs. om mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och goda styrelseformer. Det är mycket viktigt att regelbundet övervaka detta genomförande, vid behov vidta åtgärder och särskilt uppmärksamma jämställdhet. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor är en av de relevanta konventionerna inom GSP+.

U.  Över 40 % av jordbruksarbetet på södra halvklotet utförs av kvinnor.

V  Den globala handelns expansion och utvecklingsländernas integration i de globala värdekedjorna kan leda till bristande jämställdhet när dessa används för att producera ekonomiskt konkurrenskraftigare produkter. Detta har också gjort det möjligt för många kvinnliga arbetstagare att gå från den informella till den formella sektorn. Ursprungsreglerna har blivit allt viktigare inom ramen för globala värdekedjor där produktionen sträcker sig över flera länder. Tydligare och bättre definierade ursprungsregler kan skapa en ram för fullständig transparens och ansvarsskyldighet i hela leveranskedjan, och detta kan ge positiva konsekvenser för kvinnor, särskilt för de kvinnor som arbetar i klädsektorn.

W.  Dessa nya handelsanknutna arbetstillfällen för kvinnor i utvecklingsländerna bidrar väsentligt till hushållens inkomster och till att minska fattigdomen.

X.  Klädsektorn sysselsätter huvudsakligen kvinnor. Det är viktigt att påminna om att 289 personer dog i en brand i Karachi, Pakistan, i september 2012 och samma år dog 117 personer i en brand i Tazreen Fashions-fabriken i Bangladesh och mer än 200 arbetstagare skadades. När Rana Plaza-byggnaden, också i Bangladesh, rasade samman 2013 dog 1 129 personer och ca 2 500 skadades. Alla dessa byggnader var klädfabriker.

Y.  Det stora flertalet av arbetstagarna inom de industriella frizonerna för bearbetning på export är kvinnor. I vissa länder är industriella frizoner för bearbetning på export undantagna från lokal arbetsrätt, förbjuder eller begränsar facklig verksamhet och ger inte arbetstagare möjlighet till rättslig prövning, vilket tydligt strider mot ILO:s centrala standarder.

Z.  Den offentliga och privata sektorn, det civila samhället (i synnerhet kvinnorättsorganisationer), arbetsmarknadens parter och fackföreningar har kunskap och möjlighet att spela en avgörande roll i utformningen och övervakningen av handelspolitiken samt i insamlingen av uppgifter som kan ge information om vilka frågor kvinnor ställs inför i samband med handelsliberaliseringen, för att stärka kvinnors rättigheter och deras ekonomiska egenmakt samt för att främja kvinnors företagande.

AA.  Evenemang såsom det internationella forumet om kvinnor och handel, som anordnades av Europeiska kommissionen den 20 juni 2017, gör det möjligt för många ekonomiska aktörer och företrädare för det civila samhället att diskutera och inleda initiativ om handelns inverkan på jämställdhet.

AB.  Multilaterala plattformar och mellanstatliga forum, såsom FN:s mål för hållbar utveckling och Women20 (W20), är avgörande för att främja en diskussion om könsfrågor och insatser bland experter och för att tillhandahålla en god grund för att uppnå samförstånd.

AC.  Offentliga tjänster och aktuella och framtida tjänster av allmänt intresse, samt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, bör undantas från förhandlingarna om och tillämpningsområdet för alla handelsavtal som ingås av EU (bland annat, men inte bara, avseende vatten, sanitet, hälsa, omsorg, sociala tjänster, sociala trygghetssystem, utbildning, avfallshantering och kollektivtrafik). Kommissionen har åtagit sig att säkerställa att dessa tjänster även i fortsättningen ingår i medlemsstaternas behörighet och att regeringarna inte kan tvingas att privatisera någon tjänst eller hindras från att lagstifta om, tillhandahålla eller stödja allmännyttiga tjänster när de så vill.

AD.  Handeln med tjänster och offentlig upphandling kan påverka kvinnor oproportionerligt, och offentlig upphandling är fortfarande ett verktyg som staten kan använda för att skapa en positiv effekt för missgynnade grupper, särskilt kvinnor. Privatiseringen av hälso- och sjukvårdstjänster och omsorgstjänster riskerar att öka ojämlikheten och kan ha en negativ effekt för arbetsförhållandena för många kvinnor. Kvinnliga arbetstagare är överrepresenterade inom den offentliga sektorn eller inom den offentliga tjänstesektorn och kvinnor är, som användare av dessa tjänster, i högre grad än män beroende av högkvalitativa, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och behovsanpassade offentliga tjänster, i synnerhet när det gäller sociala tjänster, såsom barnomsorg och vård av närstående. Lägre inkomster i nationella hushåll och nedskärningar i offentliga tjänster samt prisökningar flyttar i stort sett alltid över omsorgsansvaret till kvinnor, vilket följaktligen är ett hinder för jämställdheten.

AE.  Systemet med immateriella rättigheter bidrar till EU:s kunskapsbaserade ekonomi. De immaterialrättsliga bestämmelserna om patent som förbjuder produktionen av generiska läkemedel kan i hög grad påverka kvinnors särskilda hälsokrav. Kvinnor är i högre grad än män beroende av ekonomiskt överkomlig tillgång till hälso- och sjukvård och läkemedel, särskilt när det gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa och därmed sammanhängande rättigheter. Tillgången till läkemedel i tredjeländer bör inte äventyras på grundval av det immaterialrättsliga skyddet.

AF.  Beslut om handel och handelsavtal fattas endast i begränsad omfattning av kvinnor, eftersom det ännu är långt kvar tills det råder jämn könsfördelning i förhandlingsgrupper, parlament och regeringar. En jämn könsfördelning i dessa institutioner skulle kunna leda till en större integrering av jämställdhetsfrågor men också öka beslutsfattandets demokratiska legitimitet.

AG.  Personalresurserna är otillräckliga inom kommissionen och utrikestjänsten för att man ska kunna se till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i EU:s handelspolitik och, särskilt, i hela processen för handelsförhandlingar.

AH.  Kommissionen bör i arbetet med en rättslig ram för förhållandevis nya handelspolitiska områden såsom e-handeln redan från början ta hänsyn till hur de påverkar könsrollerna, balansen mellan arbetsliv och privatliv och mängden obetalt arbete.

AI.  Handeln med konfliktmineraler har visat sig vara direkt kopplad till omfattande människorättskränkningar, inbegripet våldtäkt och sexuellt våld mot kvinnor och flickor, barn- och slavarbete och massfördrivningar.

I.  Stärka jämställdheten inom handeln: Allmänna överväganden och mål

1.  Europaparlamentet betonar att EU är skyldig att bedriva en värdebaserad handelspolitik, inbegripet att säkra en hög skyddsnivå för arbetstagarrättigheter och miljömässiga rättigheter samt respekten för de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet. Parlamentet påminner om att alla EU:s handelsavtal måste innehålla ett ambitiöst och verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling. Parlamentet betonar att handelsrelaterade åtaganden i EU:s avtal aldrig får åsidosätta mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter eller miljöskydd och att de bör beakta lokala, sociala och ekonomiska förhållanden.

2.  Europaparlamentet betonar att jämställdhet mellan kvinnor och män är tydligt fastställt inom EU:s alla politikområden i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget. I denna artikel anges följande: ”I all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem”. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka samstämmigheten mellan olika politikområden såsom handel, utveckling, jordbruk, sysselsättning, migration och jämställdhet.

3.  Europaparlamentet betonar att det för en rättvis och inkluderande internationell handelspolitik krävs en tydlig ram, som bidrar till att förbättra kvinnors egenmakt och levnads- och arbetsvillkor, stärka jämställdheten mellan kvinnor och män, skydda miljön och förbättra social rättvisa, internationell solidaritet och internationell ekonomisk utveckling.

4.  Europaparlamentet betonar att handelspolitikens övergripande syfte måste vara att främja ekonomisk tillväxt som gynnar båda parter. Handelspolitiken kan visserligen främja andra värden som EU verkar för på den multilaterala scenen, men det finns gränser för vilka globala problem som kan lösas med hjälp av handelspolitik och handelsavtal.

5.  Europaparlamentet insisterar på att den nya generationen handelsavtal bör främja relevanta internationella standarder och rättsliga instrument, inbegripet avseende jämställdhet mellan kvinnor och män, såsom konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, handlingsplanen från Peking, de viktigaste ILO-konventionerna och målen för en hållbar utveckling.

6.  Europaparlamentet betonar att handelsrelaterade åtaganden i EU:s avtal aldrig får åsidosätta mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, och uppmanar medlemsstaterna att anta och utarbeta nationella handlingsplaner i linje med FN:s vägledande principer, som tar hänsyn till kvinnors rättigheter och behovet av att bekämpa könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda handelsförhandlingar för att uppmuntra EU:s handelspartner att anta egna nationella handlingsplaner. Parlamentet stöder de pågående förhandlingarna om ett bindande FN-instrument för transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar vikten av att EU aktivt deltar i denna mellanstatliga process, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra handelspartner att på ett konstruktivt sätt delta i dessa förhandlingar.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att artiklarna 16 och 17 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut av EU:s handelspartner, som ett sätt att bekämpa könsrelaterade ojämlikheter inom sociala och ekonomiska rättigheter.

8.  Europaparlamentet påminner om att endast medlemsstaterna har behörighet att reglera och återkalla liberaliseringar av offentliga tjänster av allmänt intresse, och uppmanar dem därför att skydda grundläggande mål såsom jämställdhet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, folkhälsa och sociala och miljömässiga normer.

9.  Europaparlamentet betonar att regeringar måste fortsätta att avsätta resurser för att upprätthålla kvinnors rättigheter och nå jämställdhet i syfte att garantera en inkluderande och hållbar framtid för samhällena. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är av yttersta vikt att, i enlighet med mål 17.15 för hållbar utveckling, respektera partnerländernas politiska handlingsutrymme att reglera och fatta lämpliga beslut i sin egen nationella kontext, att agera utifrån sina befolkningars krav samt att uppfylla sina skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och andra internationella åtaganden, däribland åtaganden som rör jämställdhet.

10.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet har uppmanat kommissionen att sätta stopp för systemet med tvistlösning mellan investerare och stat, och betonar att alla tvistlösningsmekanismer bör utformas för att garantera de enskilda regeringarnas förmåga att reglera i allmänhetens intresse och att uppfylla offentligpolitiska mål, inklusive åtgärder för att främja jämställdhet och stärka arbetstagarnas och konsumenternas rättigheter, liksom miljömässiga rättigheter.

11.  Europaparlamentet konstaterar att de immaterialrättsliga bestämmelserna inom handeln ofta påverkar folkhälsan och kvinnors särskilda hälsokrav. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att de immaterialrättsliga bestämmelserna i handelsavtal tar vederbörlig hänsyn till kvinnors rättigheter, särskilt när det gäller deras inverkan på kvinnors hälsa, inbegripet ekonomiskt överkomlig tillgång till hälso- och sjukvård samt läkemedel. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja skyddet av geografiska beteckningar (GI) – ett verktyg som är särskilt viktigt för egenmakten för kvinnor på landsbygden. Vidare uppmanas kommissionen, rådet och medlemsstaterna att på nytt överväga en utvidgning av skyddet till andra produkter än jordbruksprodukter, med tanke på att EU redan har enats om att skydda andra produkter än jordbruksprodukter med geografiska ursprungsbeteckningar i frihandelsavtalen.

12.  Europaparlamentet påminner om att målen för hållbar utveckling kräver könsuppdelade uppgifter för att man ska kunna mäta framstegen för alla mål, bland annat mål 5 om jämställdhet. Parlamentet betonar att det inte finns adekvata uppgifter om handelns effekter för jämställdheten, och efterlyser att tillräckliga och adekvata könsuppdelade uppgifter om handelns effekter samlas in. Parlamentet betonar att sådana uppgifter skulle göra det möjligt att fastställa en metod med tydliga och mätbara indikatorer på regional, nationell och sektorsspecifik nivå, förbättra analyserna och fastställa mål som ska uppnås och åtgärder som ska vidtas för att garantera att kvinnor och män i lika stor utsträckning kan dra fördel av handeln. Parlamentet understryker att särskild uppmärksamhet bör fästas vid kvantitativa och kvalitativa könsuppdelade analyser av arbetsmarknadens utveckling, ägande av tillgångar och ekonomisk inkludering i sektorer som har påverkats av handeln. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att samarbeta med europeiska och internationella organisationer såsom Världsbanken, FN, OECD och Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), men även med nationella statistikbyråer, för att förbättra insamlingen av och tillgången till sådana uppgifter. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i förhands- och efterhandskonsekvensbedömningarna inkludera de landsspecifika och sektorsspecifika könsrelaterade effekterna av EU:s handelspolitik och handelsavtal. Parlamentet betonar att resultaten av den könsinriktade analysen bör beaktas i handelsförhandlingarna – med hänsyn till både positiva och negativa effekter i hela processen, från förhandlingsstadiet till genomförandet – och bör åtföljas av åtgärder för att förebygga eller kompensera för eventuella negativa effekter.

II.  Stärka jämställdheten inom handeln: Sektorsspecifika överväganden och mål

13.  Europaparlamentet betonar att tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse – bland annat, men inte bara, vatten, sociala tjänster, sociala trygghetssystem, utbildning, avfallshantering, kollektivtrafik och hälsa – även i fortsättningen bör undantas från handelsförhandlingar och falla inom ramen för medlemsstaternas behörighet. Parlamentet uppmanar EU att se till att handels- och investeringsavtal inte leder till en privatisering av offentliga tjänster som skulle kunna påverka kvinnor, både som tillhandahållare och användare av tjänster, och försämra jämställdheten. Frågan om offentligt tillhandahållande av sociala tjänster är särskilt viktig när det gäller jämställdhet, eftersom förändringar i tillgången till och avgifterna för sådana tjänster och deras kvalitet kan leda till en könsmässigt snedvriden fördelning av obetalt omsorgsarbete. Parlamentet påminner om att regeringar samt nationella och lokala myndigheter bör bibehålla sin fulla rättighet och kapacitet att införa, reglera, anta, behålla eller upphäva alla åtgärder som gäller initiering, organisation, finansiering och tillhandahållande av allmän tillgång till tjänster av allmänt intresse och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

14.  Europaparlamentet understryker att handelspolitiken kan påverka tillgången till väsentliga hälso- och sjukvårdstjänster och kan därför påverka tillgången till och främjandet av målen för sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter inom ramen för politik, program och tjänster. Parlamentet understryker därför att grundläggande hälso- och sjukvård, särskilt tillgång till tjänster avseende sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, är undantagna från handelsförhandlingar och ingår i medlemsstaternas behörighet.

15.  Europaparlamentet efterlyser bindande, genomförbara och effektiva åtgärder för att motverka exploatering och förbättra arbetsvillkoren för kvinnor inom exportindustrin, i linje med målet att förbättra arbets- och levnadsvillkoren för kvinnor i berörda länder och sektorer, särskilt kläd-, textil- och jordbrukssektorn för att undvika att liberaliseringen av handeln bidrar till osäkra arbetstagarrättigheter och ökade löneskillnader mellan könen. Parlamentet anser att dessa åtgärder och fastställandet av gemensamma definitioner bör möjliggöra tydligare och mer samordnade åtgärder med internationella organisationer som FN, WTO, ILO och OECD. Parlamentet anser att hållbarhetspakten i Bangladesh är ett bra exempel och ett steg framåt för att inrätta en övervakningsmekanism, och begär att den följs fullt ut. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen samt alla internationella aktörer och berörda företag att bekräfta och ansluta sig till OECD:s nya rom tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor inom klädes- och skosektorn.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett ökat fokus på kvinnor som arbetar inom den informella sektorn, och erkännande av behovet av att förstärka normerna för anständigt arbete för kvinnliga arbetstagare inom denna sektor,

17.  Parlamentet understryker att kvinnor och flickor tenderar att drabbas hårdast, eftersom människohandel för tvångsarbete är starkt kopplat till människohandel för sexuella ändamål.

18.  Europaparlamentet betonar att konsekvenserna av den växande exporten av jordbruksprodukter i allmänhet är mindre gynnsamma för kvinnor än för män, eftersom nya trender visar att små jordbrukare, av vilka många är kvinnor, ofta inte kan konkurrera på utländska marknader, på grund av arvslagar och bristen på tillgång till krediter, information, mark och nätverk samt bristen på möjligheter att efterleva nya regler och standarder. Parlamentet noterar att särskilda insatser måste göras för att förbättra handelns positiva effekter för kvinnor inom jordbrukssektorn, där kvinnor är särskilt sårbara men också har en tydlig potential för egenmakt. Parlamentet betonar att kvinnoägda företag skulle gynnas av undanröjandet av könsstereotyper, ökat marknadstillträde, underlättad tillgång till finansiering, marknadsföring och nätverk samt förbättrad kapacitetsuppbyggnad och utbildning. Parlamentet noterar att handelsliberalisering skulle kunna påverka kvinnor negativt inom sektorer som jordbruk och livsmedelsbearbetning. Parlamentet understryker att även om kvinnor utgör en majoritet av arbetskraften inom den globala livsmedelsproduktionen (mellan 50 och 80 %) så äger de mindre än 20 % av marken, vilket innebär att tilltagande kommersiella krav på mark gör det svårt för fattiga kvinnor att få, och upprätthålla, en hållbar och rättvis tillgång till mark. Parlamentet påminner om att man måste motverka de potentiella negativa effekter som klausuler om immateriella rättigheter kan få, t.ex. för privatisering av utsäden, i handelsavtal om livsmedelssuveränitet.

19.  Europaparlamentet betonar att kvinnor som arbetar inom självhushållsjordbruk möter ytterligare hinder när det gäller att upprätthålla livsmedelssuveränitet på grund av det starka skydd för växtförädlingsprodukter som införs i handelsavtal genom den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter.

20.  Europaparlamentet understryker att EU:s import av jordbruksprodukter kan underminera traditionella småskaliga jordbruk och på så sätt äventyra kvinnors försörjningsmöjligheter.

21.  Europaparlamentet erinrar om mikroföretagens och de små och medelstora företagens betydelse i EU:s ekonomiska struktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja mikroföretag och små och medelstora företag, med särskilt fokus på och åtgärder för mikroföretag och små och medelstora företag som leds av kvinnor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att särskilt uppmärksamma den särskilda situationen för kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag när de inrättar hjälpcentraler för export, i syfte att utnyttja möjligheterna i samband med frihandelsavtal och stärka tjänster, teknik och infrastruktur (såsom tillgång till Internet) som är av särskild vikt för den ekonomiska egenmakten för kvinnor och kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att upprätta partnerskap mellan kvinnliga företagare i EU och deras motsvarigheter i utvecklingsländer.

III.  Stärka jämställdheten inom handeln: Åtgärder som krävs på EU-nivå

22.  Parlamentet anser att vissa aspekter av EU:s handelspolitik, t.ex. kapitel om handel och hållbar utveckling och GSP+ samt övervakningen av dessa, kan bidra till främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter, däribland jämställdhet, arbetstagares rättigheter och miljöskydd. Parlamentet insisterar på att det behövs bindande och genomförbara bestämmelser i EU:s handelsavtal för att säkerställa respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet, miljöskydd och arbetsrättsligt skydd, samt för att se till att EU:s handelspolitik är förenlig med unionens övergripande mål för hållbar utveckling, fattigdomsminskning och jämställdhet.

23.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att målen för hållbar utveckling, särskilt mål 5 om jämställdhet och det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019, till fullo återspeglas i EU:s handelspolitik.

24.  Europaparlamentet beklagar att jämställdhet inte nämns i EU:s handelsstrategi Handel för alla. Parlamentet påpekar att man i rapporten av den 13 september 2017 om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla tog upp frågan om jämställdhet inom ramen för handeln och uppgav att det är mycket viktigt att EU:s beslutsfattare bättre förstår handelsinstrumentens effekter för jämställdheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna aspekt i samband med halvtidsöversynen av strategin Handel för alla, och se till att jämställdhetsperspektivet införlivas och integreras i EU:s handels- och investeringspolitik, eftersom detta skulle optimera handelsmöjligheternas totala fördelar för alla. Parlamentet påminner om att handelspolitiken skulle kunna bidra till att främja jämställdhet på den internationella arenan och bör användas som ett verktyg för att förbättra kvinnors levnads- och arbetsvillkor, på samma villkor som för män, t.ex. genom att bidra till minskade löneskillnader mellan könen genom att främja skapandet av bättre jobb för kvinnor.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att se till att bestämmelser om offentlig upphandling har en positiv effekt, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, när de ingår i EU:s handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja mikroföretagens och de små och medelstora företagens tillgång till offentlig upphandling och att utveckla särskilda åtgärder för mikroföretag och små och medelstora företag som ägs av kvinnor. Parlamentet efterlyser införandet av bestämmelser för att förenkla förfarandena och öka transparensen för anbudsgivare, även från tredjeländer. Parlamentet begär att man ytterligare främjar socialt och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling, med hänsyn till målet om likabehandling av kvinnor och män, lika lön för kvinnor och män och främjandet av jämställdhet, på grundval av erfarenheterna från de hållbara reglerna för offentlig upphandling ”Chile Compras”.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom ramen för handelsavtalen främja åtagandet att anta, upprätthålla och effektivt genomföra lagstiftning, bestämmelser och strategier för jämställdhet, inbegripet de nödvändiga aktiva åtgärderna för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt på alla nivåer.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se till att handelsförhandlingarna för att modernisera det nuvarande associeringsavtalet mellan Chile och EU för första gången i EU:s historia innehåller ett särskilt kapitel om jämställdhet och handel. Parlamentet betonar behovet av att få information om innehållet i detta kapitel. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja och stödja införandet av ett särskilt kapitel om jämställhet i EU:s handels- och investeringsavtal, som bygger på befintliga exempel såsom frihandelsavtalen mellan Chile och Uruguay och Chile och Kanada, samt säkerställa att kapitlet särskilt innehåller ett åtagande om att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt. Parlamentet begär att man främjar internationella åtaganden om kvinnors rättigheter, jämställdhet, jämställdhetsintegrering och kvinnors egenmakt i EU:s alla handelsavtal, på grundval av handlingsplanen från Peking och målen för hållbar utveckling. Parlamentet efterlyser också att dessa handelsavtal innehåller bestämmelser för att säkerställa att deras institutionella strukturer garanterar regelbundna efterlevnadsgranskningar, ingående diskussioner och utbyte av information och bästa praxis om jämställdhet och handel, bland annat genom att inkludera kvinnor och jämställdhetsexperter på alla nivåer i de berörda myndigheterna, inbegripet handelsförhandlingsgrupper, gemensamma kommittéer, expertgrupper, inhemska rådgivande grupper, gemensamma rådgivande kommittéer och tvistlösningsorgan.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att främja multilaterala avtal i syfte att utöka det skydd som erbjuds av jämställdhetsmedveten EU-lagstiftning såsom förordningen om konfliktmineraler.

29.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB) att säkerställa att de företag som deltar i projekt som EIB medfinansierar respekterar principen om lika lön och lönetransparens och jämställdhetsprincipen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(29).

30.  Europaparlamentet är övertygat om att konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor är av stor betydelse för alla politikområden, däribland handel. Parlamentet betonar att samtliga medlemsstater har anslutit sig till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att handelsavtalen innehåller en hänvisning till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, och att vidta åtgärder för att möjliggöra EU:s anslutning till och ratificering av konventionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva jämställdhetsprincipen i sina rättssystem genom att upphäva all diskriminerande lagstiftning och anta lämplig lagstiftning om förbud mot diskriminering av kvinnor.

31.  Europaparlamentet begär att EU säkerställer att handelsavtalen innehåller bestämmelser baserade på grundläggande arbetsnormer och ILO:s grundläggande konventioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att ratificera och genomföra dessa konventioner, i synnerhet konvention nr 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare och konvention nr 156 om arbetstagare med familjeansvar, eftersom de avser arbetstagarnas behov globalt, samt att se till att sociala rättigheter, icke-diskriminering och likabehandling ingår i handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att fortsätta arbetet i ILO för att genomföra dessa konventioner och stärka internationella arbetsnormer för anständigt arbete i globala värdekedjor, med särskilt fokus på kvinnor. Parlamentet påminner om att en effektiv tillämpning av dessa normer och konventioner har en positiv inverkan på arbetsförhållandena för kvinnor i EU och tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att handelsavtal mellan EU och andra partner bidrar till att undanröja företeelser såsom exploatering av anställda, särskilt kvinnor.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att sociala normer och miljönormer, i synnerhet arbetstagarrättigheter som stadgas i frihandelsavtal och autonoma ordningar, gäller i handelspartnernas hela territorium, särskilt i industriella frizoner för bearbetning på export.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att övervaka genomförandet av EU:s allmänna preferenssystem GSP och GSP+, särskilt när det gäller tillämpningen av grundläggande konventioner. Parlamentet påpekar att konventionerna inom GSP+ inbegriper konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor från 1979, konvention nr 111 angående diskriminering i fråga om anställning och konvention nr 100 angående lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde. Parlamentet betonar att efterlevnaden och genomförandet av sådana konventioner bidrar till att förbättra jämställdheten. Europaparlamentet konstaterar att systemen GSP och GSP+ är värdefulla verktyg för att främja respekten för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att förbättra dessa system genom att stärka villkoren rörande undanröjandet av rättslig diskriminering av kvinnor och fortsätta att koppla ekonomiska incitament till ett effektivt antagande och genomförande och god övervakning av grundläggande mänskliga rättigheter och av miljö- och arbetstagarkonventioner som är särskilt relevanta för kvinnor. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens halvtidsutvärdering av GSP-systemen.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att inom ramen för förhandlingar på WTO-nivå säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsperspektivet vid utarbetandet av nya regler och avtal och i samband med genomförandet och utvärderingen av befintliga avtal som ingår i WTO:s mekanism för utvärdering av handelspolitiken. De uppmanas även att förbättra transparensen i hela processen för WTO-förhandlingarna och säkerställa att alla pågående och framtida förhandlingar på områden såsom jordbruk, fiske, tjänster och e-handel genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen, rådet och medlemsstaterna att försvara och främja en starkare ställning för kvinnor i de globala värdekedjorna (med bästa möjliga användning av WTO-verktyg som exempelvis avtalet om förenklade handelsförfaranden), utveckla program för kapacitetsuppbyggnad och anordna regelbundna diskussioner på expertnivå och utbyte av god praxis, stödja antagandet av jämställdhetsåtgärder inom WTO:s administrativa struktur, och närmare bestämt säkerställa att WTO:s sekretariat har den tekniska kapacitet som krävs för att kunna jämställdhetsanalysera handelsregler (inbegripet kapacitet att genomföra konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv under alla etapper av sitt arbete, såsom t.ex. kvantitativa studier av kvinnor som får tekniskt bistånd). Parlamentet uppmanar slutligen kommissionen, rådet och medlemsstaterna att använda WTO-verktyg för att behandla jämställdhetsfrågor, både i sin rättspraxis och i pågående handelsförhandlingar, samt att även verka för ett bättre samarbete mellan WTO och andra internationella organisationer, såsom Unctad, UN Women och ILO, i syfte att främja en inkluderande internationell handel och kvinnors rättigheter och jämställdhet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja internationella insatser för att främja integreringen av jämställdhetsperspektivet i handelspolitiken och i program såsom Internationella handelscentrumets initiativ She Trades, som syftar till att koppla 1 miljon kvinnliga företagare till marknaden senast 2020(30) , och uppmuntrar i detta sammanhang internationella utbyten av bästa praxis för jämställdhetsintegrerade strategier och program inom sådana organisationer och organ såsom WTO, Internationella handelscentrumet och FN.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka företagens sociala ansvar och tillbörlig aktsamhet i frihandelsavtal, i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s nya riktlinjer för tillbörlig aktsamhet Parlamentet uppmanar med kraft EU att stärka företagens sociala ansvar och beakta tillbörlig aktsamhet i frihandelsavtal, och uppmuntrar WTO att ta hänsyn till jämställdhet i sin handelspolitik. Parlamentet betonar även vikten av att även ta upp denna fråga inom andra internationella och multilaterala organisationer och forum, såsom FN, Världsbanken eller OECD. Parlamentet påminner om att parlamentet 2010 begärde att företag skulle offentliggöra sina balansräkningar för socialt ansvar, att skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet skulle införas för alla företag och att begreppet företagens sociala ansvar skulle konsolideras. Parlamentet välkomnar därför att större företag är skyldiga att från och med 2017 tillhandahålla icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy, i enlighet med direktivet om icke-finansiell rapportering.

37.  Europaparlamentet understryker att man måste stärka uppförandekoder, märkningar och system för rättvis handel och säkerställa anpassningen till internationella standarder såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, FN-initiativet Global Compact och OECD:s riktlinjer för multinationella bolag.

38.  Europaparlamentet uppmanar EU att säkerställa att EU-institutionernas sekretariat med ansvar för handelspolitik och handelsförhandlingar har den kunskap och tekniska kapacitet som krävs för att kunna jämställdhetsintegrera hela förhandlingsprocessen, från första början och sedan under genomförandet och utvärderingen. Parlamentet välkomnar utnämningen inom GD Handel av en kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor med ansvar för att övervaka om jämställdhetsaspekter beaktas i EU:s handelsavtal och för att säkerställa jämställdhetsintegrering av EU:s handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla jämställdhetsutbildning eller utnyttja den utbildning som exempelvis Unctad erbjuder för att se till att tjänstemän och förhandlare är medvetna om frågor kring jämställdhet och handel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att rekrytera kvinnor till alla nivåer inom sina handelsministerier. Parlamentet uppmanar internationella organisationer såsom WTO, Världsbanken, IMF och ILO att främja en jämn könsfördelning i sina interna strukturer, särskilt i ledande ställningar. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att aktivt engagera sig i och stödja arbetet med att organisera regelbundna diskussioner och åtgärder som rör jämställdhet och handel.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i handelsavtal främja åtagandet att säkerställa att kvinnor i högre grad deltar i beslutsfattande organ, både i den offentliga och den privata sektorn.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att föra förhandlingarna på ett transparent sätt, att till fullo respektera bästa praxis från andra förhandlingar och se till att parlamentet i alla skeden av förhandlingarna regelbundet och i tid får information. Parlamentet begär att förhandlingsteam ska ha en jämn könsfördelning, så att de fullt ut ska kunna beakta alla jämställdhetsaspekter i handelsavtalen. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att säkerställa ett inkluderande deltagande i handelssamråd, både på EU- och WTO-nivå, inbegripet för kvinnorättsorganisationer, fackföreningar, företag, det civila samhället och utvecklingsorganisationer, och att öka transparensen för europeiska medborgare som lägger fram initiativ och offentliggör information som är av betydelse för förhandlingarna.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de i sitt utvecklingssamarbete särskilt uppmärksammar målet om jämställdhet, som bör integreras i alla stödprogram, i synnerhet program kopplade till strategin Aid for Trade. Parlamentet uppmanar EU att öka medlen för samarbetsprogram som rör jämställdhet och yrkesutbildning för kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja de minst utvecklade länderna ekonomiskt och genom kapacitetsuppbyggnad, i syfte att öka samstämmigheten mellan handel, utveckling och mänskliga rättigheter, inbegripet jämställdhet. Parlamentet betonar att minskade skatteintäkter till följd av sänkta tullsatser måste hanteras inom ramen för, och genom att finansiera, agendan för hållbar utveckling.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja kvinnligt företagande i utvecklingsländerna, med särskilt fokus på de utvecklingsländer där kvinnor har sämre tillgång än män till krediter, infrastruktur och produktionstillgångar.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera möjligheten att ta fram lärlingsskapsförberedande utbildningsprogram för leverantörer, arbetsgivare, arbetstagare och andra berörda parter inom näringslivet, som gör det möjligt för dem att nätverka med kollegor från hela EU och dra lärdom från en mängd olika framgångsrika programmodeller, och som syftar till att skapa gynnsamma villkor för kvinnors delaktighet i de möjligheter som frihandelsavtalen erbjuder.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina insatser för att anpassa politiken på områden såsom utbildning och yrkesutbildning i syfte att främja ökad jämställdhet i fördelningen av de sysselsättningsmöjligheter som erbjuds genom export.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i handelsavtal främja åtagandet att bedriva bilateralt samarbete för att förbättra förhållandena för kvinnor, liksom deras kapacitet, så att de i högre grad kan dra full nytta av avtalens möjligheter, samt att för detta ändamål och för att inrätta och främja samarbete, inrätta en gemensam kommitté för handel och jämställdhet och övervaka tillämpningen av den, med lämpligt deltagande av privata aktörer, inklusive experter och civilsamhällesorganisationer som är verksamma inom området jämställdhet och kvinnors egenmakt, och där en bred representation av samhället och sektorn garanteras genom tillgängliga metoder för samråd (bl.a. elektroniska diskussioner) utöver strukturerade dialoger.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta undersöka hur EU:s politik och handelsavtal kan främja kvinnors ekonomiska egenmakt och kvinnors deltagande på områden som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och hur könsklyftan när det gäller tillgång till och användning av ny teknik kan minska.

º

º  º

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

EUT L 303 31.10.2012, s. 1.

(2)

EUT L 130 19.5.2017, s. 1.

(3)

EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.

(4)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.

(5)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 94.

(6)

EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 38.

(7)

Antagna texter, P8_TA(2015)0218.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2016)0203.

(9)

Antagna texter, P8_TA(2016)0235.

(10)

Antagna texter, P8_TA(2017)0073.

(11)

Antagna texter, P8_TA(2016)0298.

(12)

Antagna texter, P8_TA(2017)0330.

(13)

Antagna texter, P8_TA(2017)0354.

(14)

UNDP, Africa Human Development Report 2016, http://www.undp.org/content/dam/undp/library/corporate/HDR/Africa%20HDR/AfHDR_2016_lowres_EN.pdf?download.

(15)

OECD:s rapport Enhancing Women’s Economic Empowerment through Entrepreneurship and Business Leadership in OECD Countries, http://www.oecd.org/gender/Enhancing%20Women%20Economic%20Empowerment_Fin_1_Oct_2014.pdf.

(16)

International Forum on Women and Trade, Bryssel, juni 2017, http://trade.ec.europa.eu/doclib/press/index.cfm?id=1632.

(17)

Den parlamentariska konferensen om WTO, plenarsammanträde, Trade as a vehicle of social progress: The gender perspective, Genève, juni 2016, https://www.wto.org/english/forums_e/parliamentarians_e/ipuconf2016_e.htm.

(18)

WTO:s plenarsammanträde: What future for the WTO? Trade and Gender: Empowering Women through Inclusive Supply Chains, Genève, juli 2015, https://www.wto.org/english/tratop_e/devel_e/a4t_e/global_review15prog_e/global_review15prog_e.htm.

(19)

Unctads webbplats, http://unctad.org/en/Pages/DITC/Gender-and-Trade/Trade,-Gender-and-Development.aspx.

(20)

Dokumentet från det internationella centrumet för handel och hållbar utveckling (ICTSD) The Gender Dimensions of Global Value Chains (september 2016), https://www.ictsd.org/sites/default/files/research/the_gender_dimensions_of_global_value_chains_0.pdf.

(21)

https://www.ictsd.org/sites/default/files/research/the_gender_dimensions_of_services.pdf.

(22)

http://progress.unwomen.org/en/2015/pdf/unw_progressreport.pdf.

(23)

https://wideplus.org/2017/06/25/wide-gender-and-trade-position-paper-is-available/.

(24)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2016/571388/IPOL_STU(2016)571388_EN.pdf.

(25)

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/549058/EXPO_IDA(2015)549058_EN.pdf.

(26)

http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/june/tradoc_155632.pdf.

(27)

Implementing gender-aware ex ante evaluations to maximize the benefits of trade reforms for women, http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/presspb2016d7_en.pdf.

(28)

OECD:s rapport Enhancing Women’s Economic Empowerment through Entrepreneurship and Business Leadership in OECD Countries (2014) http://www.oecd.org/gender/Enhancing%20Women%20Economic%20Empowerment_Fin_1_Oct_2014.pdf

(29)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).

(30)

http://www.intracen.org/itc/women-and-trade/SheTrades/.


MOTIVERING

MOTIVERING

Handeln är inte könsneutral och handelspolitiken har könsspecifika konsekvenser. I Europaparlamentets betänkanden om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar (2015/2038(INI)) och om den internationella handelns och EU:s handelspolitiks inverkan på de globala värdekedjorna (2016/2301(INI)) betonades de flesta av jämställdhetsfrågorna i samband med handelspolitiken.

Handels- och investeringsavtalen påverkar kvinnor och män på olika sätt på grund av den strukturella ojämställdheten mellan könen. Kvinnor har lägre lön och den globala klyftan mellan könen är fortfarande stor. Jämställdhet mellan kvinnor och män har inte uppnåtts i något land. Dessutom arbetar kvinnor och män i olika sektorer av ekonomin. De flesta kvinnor arbetar inom sektorer såsom jordbruk, den informella och obetalda vårdsektorn eller som säsongsarbetare. Dessa arbetstagare bidrar väsentligt till den globala ekonomin, men förblir osynliga i handelspolitiken och är de som drabbas hårdast av den nuvarande handels- och investeringspraxisen.

Jämställdhet är ett universellt mål som omfattas av internationella instrument såsom FN:s stadga, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (1948) och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979). EU har tydligt förbundit sig att främja och garantera jämställdhet mellan män och kvinnor i dess grundläggande fördrag, däribland Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Handelspolitiken behöver, precis som all annan EU-politik, bidra till FN:s övergripande mål, såsom målen för hållbar utveckling. I synnerhet i mål nr 5 uppges att jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt måste uppnås senast 2030. Detta mål har en tvärgående dimension med konsekvenser för uppnåendet av alla andra mål för hållbar utveckling.

EU:s handelspolitik

Europeiska kommissionen har gjort framsteg med att integrera jämställdhet inom vissa av EU:s politikområden. Handelspolitiken har emellertid i hög grad åsidosatts i denna politiska process och GD Handel behandlar inte frågor rörande jämställdhet på ett systematiskt sätt. Nya handelsavtal innehåller ett kapitel om hållbarhet, men mänskliga rättigheter finns inte med i nya avtal och hållbarhetsåtaganden är inte bindande på samma sätt som handelsåtaganden. EU verkar vara mer intresserad av att ingå avtal än av att säkerställa hållbar handel och skydda de mänskliga rättigheterna. Detta är en angelägen fråga, särskilt på grund av den nya generationens handelsavtal som EU ratificerar och förhandlar om, såsom Ceta (det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada), TTIP (det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar) och TiSA (avtalet om handel med tjänster), som numera omfattar tjänster, standarder och regleringar.

Detta innebär att nya handelsavtal har en större inverkan på mänskliga rättigheter, på grund av deras bredare tillämpningsområde jämfört med tidigare avtal. På liknande sätt blir effekterna av klimatförändringarna allt mer uppenbara, vilket kräver starkare och snabbare genomförande av miljöavtal.

EU:s handelspolitik begränsar den ekonomiska politiken till att öka BNP och exporten. Den bygger på en ekonomisk teori som innebär att sektorn för obetalt omsorgsarbete och reproduktion är osynlig. Medföredragandena anser att handelspolitiken måste syfta till att minska de socioekonomiska klyftorna, och en av de centrala aspekterna i dessa är bristande jämställdhet.

Den nuvarande nyliberala tendensen är inte den enda ram genom vilken handelsavtal kan fastställas. Den inverkar i själva verket negativt på hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, inbegripet kvinnors rättigheter, vilka är en del av de mänskliga rättigheterna. Denna slutsats härrör från omfattande empirisk forskning som visar effekterna av frihandelsavtal.

Föredragandena delar de farhågor som framförts av allt fler inom det civila samhället och av sakkunniga vid internationella institut och i den akademiska världen, vilka är djupt oroade över EU:s nuvarande handelspolitik.

Ett ingående samråd med företrädare för kvinnors och flickors rättigheter, som anordnades av medföredragandena, har betonat vikten av det civila samhällets deltagande i handelsförhandlingar, på både multilateral och bilateral nivå. Det civila samhället bör också höras vid bedömningarna av konsekvenser för en hållbar utveckling, som ska slutföras innan rådet ger kommissionen förhandlingsmandat, för att både mandatet och förhandlingarna ska vara väl underbyggda, och på ett representativt och inkluderande sätt ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet.

 Föredragandenas mål har varit att lägga fram konkreta rekommendationer om vad EU kan och bör göra för att förbättra sitt engagemang i fråga om jämställdhetsfrågor, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införliva ett jämställdhetsperspektiv i all sin politik, även i handelspolitiken, och att bland annat garantera verklig överensstämmelse med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor måste utan dröjsmål ratificeras av EU. ILO:s standarder, bland annat konvention nr 189 om hushållsarbetare och nr 156 om arbetstagare med familjeansvar, måste vara en del av all eventuell tvistlösning och övervakning avseende mänskliga rättigheter inom ramen för EU:s handelsavtal.

Avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv och sakkunskap i förhandlingarna om handelsavtal och i konsekvensbedömningarna måste åtgärdas, och deltagandet för organisationer för kvinnors och flickors rättigheter och det civila samhället i de uppföljande övervakningsmekanismerna bör vara transparent och garanterat.

Handel och jämställdhetsaspekter i olika sektorer

Könsspecifika konsekvenser kan vara antingen positiva eller negativa beroende på särskilda förhållanden och omständigheter, och framför allt på huruvida handelsåtgärder utformas och genomförs för att beakta de berörda ekonomiernas könsspecifika struktur.

Det finns olika sektorer som hör till området för handelspolitik – tjänster, tillverkning, jordbruk, kläder, immateriella rättigheter, och i var och en av dessa kan man finna en könsspecifik orsak och verkan.

Inom t.ex. livsmedelssektorn förekommer könsspecifik konsumtion eftersom kvinnor tenderar att ha huvudansvaret för inhandlandet och förberedelsen av mat till sina barn och familjer. Kvinnor är oerhört viktiga för jordbruket och livsmedelsproduktionssektorn på södra halvklotet. Småskaliga kvinnliga jordbrukare står för hälften eller mer av jordbruksproduktionen i Afrika söder om Sahara och i södra Asien och antalet kvinnor kan mycket väl ha ökat de senaste åren, eftersom det finns en allmän tendens med allt fler kvinnor inom jordbruket. Samtidigt finns det en risk för att det småskaliga jordbruket inte kommer att kunna konkurrera med en liberaliserad marknad för livsmedelsproduktion på internationell nivå.

Handels- och utvecklingspolitiken bör ses över, i stället för att undergrävas, för att säkerställa livsmedelssuveränitet och inte bara livsmedelstrygghet, samtidigt som man stöder den lokala produktionen. Detta är viktigt eftersom effekterna av klimatförändringarna, utan några ytterligare åtgärder, kommer att har en direkt och katastrofal effekt för många mäns och kvinnors möjlighet att hantera sin livsmedels- och vattenförsörjning, ha tillgång till hållbara bostäder, ren luft och grundläggande hälso- och sjukvård; i flera fall runt om i världen är konsekvenserna redan mycket märkbara och de är könsspecifika och påverkar kvinnor på olika sätt än män.

Gränsöverskridande handelspolitik påverkar också de offentliga utgifterna och tillhandahållande av grundläggande tjänster. Inom ramen för handelsavtal såsom Ceta och TiSA kommer liberaliseringen av äldrevården att påverka kvinnor i större utsträckning än män, eftersom kvinnor oftast lever längre men är fattigare än män, samt eftersom de i större utsträckning tar hand om andra familjemedlemmar även när de blir äldre.

Mer specifikt skulle tjänstehandeln, om den inte definieras och regleras noggrant, påverka jämställdheten negativt, särskilt genom dess påverkan på fördelningen av obetalt omsorgsarbete. Kvinnor kommer att påverkas mest av konsekvenserna av handelsavtal med anknytning till den offentliga sektorn (särskilt på områden såsom utbildning, hälso- och sjukvård eller den sociala sektorn) eftersom de utgör 70 % av arbetskraften i dessa sektorer. Liberalisering och privatisering av tjänster (vilket leder till dyrare barnomsorg, minskade tjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning, privatiseringar och nedläggningar av sjukhus) leder till att man ersätter statsbaserade rättigheter med marknadsbaserade individualiserade rättigheter för de som har råd och till fattigdom och utestängning för de som inte har råd.

De olika sektorer som är involverade i handelspolitiken är också involverade i strävan efter att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Privatiseringen av tjänster, såsom vatten och sanitet, utbildning och hälso- och sjukvård (framför allt sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter), skulle få enorma effekter för de mest missgynnade personerna i samhället: kvinnor, minoritetsgrupper, migranter, personer med funktionsnedsättning, ursprungsbefolkningar, hbtiq-personer och äldre. Tillgång till säker abort och information om familjeplanering, varor och tjänster, gör det möjligt för enskilda och par att välja huruvida, när och hur många barn de har. Familjeplanering har relevans även för tillgången till utbildning och anständigt avlönat arbete.

Årsrapporten för 2013 från FN:s befolkningsfond (UNFPA) innehöll viktiga slutsatser om det ömsesidiga beroendet mellan mänskliga rättigheter, sexuell och reproduktiv hälsa, befolkningsutveckling, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling. Medföredragandena betonade också skillnader i hälso- och sjukvård och tjänster för hbtiq-personer.

Tillträde till övergripande hälso- och sjukvård, garanterat som en grundläggande mänsklig rättighet, måste bli en bindande del i handelsavtal. Mänskliga rättigheter bör inte betraktas som icke-tariffära hinder, utan som ett verktyg för att skapa välstånd, jämlikhet och social rättvisa. EU:s handelsavtal bör uppmuntra och underlätta för staterna att reglera och tillhandahålla socialt skydd.

I det här sammanhanget är det viktigt att nämna att olika instrument, såsom konsekvensbedömningar och bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling inom handeln, kan vara användbara verktyg vid bedömningen av handelspolitikens påverkan på de sociala och mänskliga rättigheterna. Ett annat handelsrelaterat verktyg är EU:s allmänna preferenssystem (GSP) och GSP+, vilket ger förmånstillträde till EU-marknaden för utvecklingsländer och inbegriper bestämmelser om mänskliga rättigheter. Könsuppdelad statistik med ett sektorsöverskridande förhållningssätt är dessutom ett viktigt verktyg som bör användas i alla skeden i den politiska cykeln. Det är viktigt att veta exakt hur handelsavtal påverkar kvinnor och män olika.

Utöver internationella åtaganden och vaga EU-mål i fråga om jämställdhet är det tydligt att från ett feministiskt perspektiv, vilket är ett rättviseperspektiv för alla, inte bara för kvinnor och flickor, är målet avseende ekonomisk politik, inklusive handel och investeringar, att främja försörjningsmöjligheterna för alla, miljön och ekosystemen, samt sociala och mänskliga resurser. En sådan ekonomisk politik måste också omfatta omsorgsarbete eller reproduktivt arbete. Sådana ekonomier kan inte styras av de snäva principerna om tillväxt, konkurrens och effektivitet, som för närvarande dominerar handelsagendan. Det finns ett behov av att modernisera och ompröva EU:s handelspolitik från ett mer feministiskt perspektiv.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (22.11.2017)

till utskottet för internationell handel och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över jämställdhet i EU:s handelsavtal

(2017/2015(INI))

Föredragande av yttrande: Lola Sánchez Caldentey

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvariga utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Att uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt är inte bara integrerat i alla FN:s mål för en hållbar utveckling från 2015, utan det utgör även ett fristående mål. Handel och handelsliberalisering har mycket olika konsekvenser för kvinnor och män, vilka även kan vara negativa och leda till genomgripande förändringar av könsroller och förhållanden samt till ojämlikhet. Handelspolitiken påverkar kvinnor på södra halvklotet på annat sätt än på norra halvklotet. De nationella myndigheterna är skyldiga att införa lämpliga mekanismer för att säkerställa att kvinnor i högre utsträckning kan dra nytta av de positiva effekterna av handelsliberaliseringen.

B.  Kvinnors egenmakt, främjande av deras rättigheter och säkerställande av deras tillgång till resurser kan påskynda utvecklingen. Handelsavtal utan detta specifika fokus kan leda till ytterligare nackdelar för kvinnor på grund av deras redan förfördelade situation i samhället, eller öka ojämlikheten och hota människors försörjning i allmänhet.

C.  I artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges följande: ”I all sin verksamhet ska unionen syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem”. I artiklarna 207 och 208 i EUF-fördraget fastställs att den gemensamma handelspolitiken och politiken på området för utvecklingssamarbete ”ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. Dessa principer, som fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen, är följande: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för principerna i Förenta nationernas stadga och i folkrätten. EU:s handelspolitik är en viktig del av en integrerad hållbar utvecklingspolitisk ram, och ett starkt jämställdhetsperspektiv och genomdrivande av konventioner om kvinnors rättigheter inom handels- och investeringspolitiken är därför grundläggande delar av denna ram, för att kunna kombinera sociala och ekonomiska åtgärder och säkerställa rättvisa och fördelaktiga resultat för alla.

D.  Nya handelsavtal med andra länder och/eller regioner i världen kan leda till att arbetsplatser flyttas och exportorienterade arbetstillfällen försvinner. Detta påverkar i synnerhet kvinnor eftersom exportinriktade branscher ofta domineras av kvinnor.

E.  Över 40 % av jordbruksarbetet på södra halvklotet utförs av kvinnor. Kvinnliga jordbrukare är framför allt småskaliga och självhushållande jordbrukare som inte har den tillgång till information, finansiering, mark eller kontakter som krävs för att framgångsrikt kunna konkurrera på en global marknad.

F.  Länder på södra halvklotet förlitar sig till inkomster från importtullar för sin nationella budget. En ökning av momssatserna för att motverka detta inkomstbortfall blir en extra ekonomisk börda för kvinnorna och deras familjer.

G.  Fler kvinnor än män arbetar inom lågavlönade, lågvärderade och utsatta arbeten inom alla branscher, varför handelsliberaliseringsprocessen förmodligen kommer att vara till mindre nytta för kvinnorna än för männen. Kvinnor, som anses vara i en sämre förhandlingsposition, utnyttjas ofta för att vinna en konkurrensfördel i den globala ekonomin.

1.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att målen för hållbar utveckling, i synnerhet mål 5 om jämställdhet, handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 (GAP II) samt det strategiska engagemanget för jämställdhet mellan kvinnor och män 2016–2019, beaktas och genomförs fullt ut i EU:s utrikespolitik. Parlamentet efterlyser en utvecklingscentrerad och jämställdhetsinriktad handelspolitik som garanterar förhandlingar på lika villkor mellan handelspartnerna.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att det fortfarande finns många hinder för att bedöma förhållandet mellan handel och jämställdhet, bland annat bristen på statistik. Parlamentet understryker att det finns ett behov av en bättre förståelse för könsdynamiken i handelsavtalen, vilket kräver att man använder könssegregerad statistik inom alla branscher i den berörda ekonomin.

3.  Europaparlamentet understryker att den statistik som används för konsekvensbedömningar inom handeln bör vara sektorbalanserad eftersom effekterna av handelsliberaliseringen varierar från bransch till bransch. Parlamentet noterar att det kan påverkar kvinnor negativt inom branscher som jordbruk och livsmedelsbearbetning. Parlamentet understryker i detta sammanhang att även om kvinnor utgör en majoritet av arbetskraften inom livsmedelsproduktionen (mellan 50 och 80 %) så äger de mindre än 20 % av marken, vilket innebär att tilltagande kommersiella krav på mark även gör det svårt för fattiga kvinnor att få, och upprätthålla, en hållbar och rättvis tillgång till mark.

4.  Europaparlamentet påminner om behovet av att öka samstämmigheten mellan olika, men nära sammanknutna politikområden, såsom handel, utveckling, utrikesfrågor, sysselsättning, migration och jämställdhet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera sin Handel för alla-strategi och upprätta ett tydligare jämställdhetsperspektiv. Parlamentet understryker betydelsen av ytterligare jämställdhetsintegrering och egenmakt åt kvinnor i EU:s framtida handelsstrategi.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja överensstämmelse mellan å ena sidan handel- och investeringspolitik, å andra sidan internationella konventioner och åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter, utveckling och jämställdhet. Parlamentet understryker att befintliga mekanismer (inom ramen för till exempel målen för hållbar utveckling, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och avtalet om handelspolitisk granskning) samt verktyg såsom bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling, bedömning av handelns konsekvenser för jämställdheten, samt bedömning av konsekvenserna när det gäller fattigdom och sociala aspekter, bör användas för att kontrollera vilka konsekvenser politik och avtal inom handel och investeringar får för jämställdheten. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att stödja de minst utvecklade länderna ekonomiskt och genom kapacitetsuppbyggnad för sina respektive analyser.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare förbättra jämställdhetsanalyser och jämställdhetsperspektiv i EU:s handel- och investeringspolitik, samt att integrera dem genom förhandsanalyser, övervakning och obligatoriska efterhandsutvärderingar i internationella finansinstitutioners, givares och mellanstatliga organisationers handelsrelaterade kapacitetsuppbyggnadsprogram, i syfte att överbrygga de potentiellt negativa genuseffekterna av olika handelsåtgärder och handelsinstrument, däribland effekter på markfördelningen och livsmedelstryggheten, förflyttning och/eller förlust av arbetstillfällen samt möjliga migrationsflöden. Parlamentet understryker att det behövs obligatoriska, regelbundna bedömningar av de framsteg och misslyckanden som sker inom jämställdheten, både inom EU och i utvecklingsländerna. Parlamentet understryker att en heltäckande analys av könseffekterna av handeln inte bara bör begränsas till sysselsättningseffekter, utan även fokusera på effekterna på konsumtionen och tillhandahållandet av allmänna tjänster.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att artiklarna 16 och 17 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut av EU:s handelspartner, i syfte att bekämpa könsmässiga ojämlikheter inom sociala och ekonomiska rättigheter.

9.  Europaparlamentet upprepar att det är mycket viktigt att säkerställa tillgång till högkvalitativa sociala tjänster för alla. Parlamentet uppmanar EU att se till att dess handels- och investeringspolitik inte hindrar stater från att respektera mänskliga rättigheter, eller har oproportionerliga effekter för de mer sårbara grupperna, däribland kvinnor. Parlamentet uppmanar EU att se till att handels- och investeringsavtal inte leder till en privatisering av offentliga tjänster som skulle kunna ge en bristande jämställdhet. Frågan om offentligt tillhandahållande av sociala tjänster är särskilt framträdande när det gäller jämställdhet, eftersom förändringar i tillgången till sådana tjänster och deras kvalitet skapar en könsmässigt snedvriden fördelning av obetalt omsorgsarbete. Parlamentet understryker därför att varor och tjänster som vatten, sanitet, utbildning och hälsovård (däribland kvinnors tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter) alltid och överallt bör säkerställas.

10.  Europaparlamentet betonar att regeringar måste fortsätta att avsätta resurser för att upprätthålla kvinnors rättigheter och nå jämställdhet i syfte att garantera en inkluderande och hållbar framtid för samhällena. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det är av yttersta vikt att, i enlighet med mål 17.15 för hållbar utveckling, respektera partnerländernas politiska handlingsutrymme att reglera och fatta lämpliga beslut i sin egen nationella kontext, att agera utifrån sina befolkningars krav samt att uppfylla sina skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och andra internationella åtaganden, däribland åtaganden som rör jämställdhet. Parlamentet understryker att man måste se till att varken EU:s handels- och investeringsmekanismer eller klausuler om immateriella rättigheter i EU:s handelsavtal äventyrar enskilda regeringars kapacitet att ändra lagstiftningen för att inkludera åtgärder som främjar mänskliga rättigheter, däribland jämställdhet. Parlamentet konstaterar att bestämmelser om immateriella rättigheter rörande patent som förhindrar tillverkning av generiska läkemedel kan få betydande effekter på kvinnors hälsovårdsbehov, och att sådana bestämmelser har använts i handelsavtal för att skydda de stora läkemedelsföretagens intressen och begränsa produktionen av billiga generiska läkemedel. Parlamentet understryker att ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel är särskilt viktiga för kvinnor och att man i detta sammanhang måste uppmärksamma de potentiella riskerna med olika mekanismer i handelsavtal, såsom tvistlösning mellan investerare och stat eller investeringsdomstolssystem, eftersom dessa kan äventyra de enskilda regeringarnas kapacitet att ändra lagstiftningen för att inkludera jämställdhetsfrämjande åtgärder, främja sociala tjänster och införa bestämmelser om konsumenternas rättigheter.

11.  Europaparlamentet konstaterar att klimatförändringarna och miljöeffekterna, i synnerhet i utvecklingsländerna, ofta påverkar kvinnor och män i olika grad. Kvinnor drabbas hårdast vilket riskerar att ytterligare försämra möjligheterna att uppfylla mål nummer fem för hållbar utveckling. Parlamentet understryker därför betydelsen av att på ett enhetligt och heltäckande sätt i EU:s handelspolitik integrera mål för hållbar utveckling nr 13b, om att främja mekanismer som riktar sig till kvinnor för att höja förmågan att bedriva effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, i EU:s handelspolitik och att stödja nationella insatser för att uppfylla Parisavtalet samtidigt som man har i åtanke att kvinnor är de första som påverkas av klimatförändringarna.

12.  Europaparlamentet påminner om att man måste motverka de potentiella negativa effekter som klausuler om immateriella rättigheter i handelsavtal kan få för kvinnors hälsa och livsmedelssuveränitet genom restriktioner för tillgången till mediciner och privatisering av utsäden.

13.  Europaparlamentet betonar att kvinnors deltagande i beslutsfattandet måste öka, även i handelspolitiken och på alla nivåer av förhandlingsprocessen, så att man ökar medvetenheten om jämställdhetsfrågor och utnyttjar de fördelar som nya möjligheter och stärkande av kvinnors egenmakt i utvecklingsländer ger.

14.  Europaparlamentet upprepar att alla EU:s handelsavtal bör främja jämställdhet genom effektiva och genomförbara mekanismer, däribland ett specifikt verktyg för att övervaka efterlevnaden i syfte att säkerställa jämställdhet, jämställdhetsintegrering och respekt för kvinnors rättigheter.

15.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s allmänna preferenssystem, och i synnerhet GSP+, skulle kunna förbättras för att koppla ekonomiska incitament till ett effektivt antagande och genomförande av grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter.

16.  Europaparlamentet välkomnar de senaste årens framsteg för att upprätta hållbarhetspakten med Bangladesh, EU:s timmerförordning (förordning EU) nr 995/2010) och EU:s förordning om konfliktmineraler (förordning (EU) 2017/821), samt uppmanar kommissionen att utvidga ramarna om bindande krav på tillbörlig aktsamhet till andra sektorer för att säkerställa att EU och dess handlare och aktörer lever upp till kraven på att respektera mänskliga rättigheter och högsta möjliga sociala normer, inklusive när det gäller jämställdhet.

17.  Europaparlamentet betonar att kvinnor som arbetar inom självhushållsjordbruk möter ytterligare hinder när det gäller att upprätthålla livsmedelssuveränitet på grund av det starka skydd för växtförädlingsprodukter som införs i handelsavtal genom den internationella konventionen för skydd av växtförädlingsprodukter.

18.  Europaparlamentet understryker att EU:s import av jordbruksprodukter kan underminera traditionella småskaliga jordbruk och på så sätt äventyra kvinnors försörjningsmöjligheter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.11.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

6

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Ignazio Corrao, Mireille D’Ornano, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Maurice Ponga, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleftherios Synadinos, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Thierry Cornillet, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Brian Hayes, Florent Marcellesi, Paul Rübig

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

13

+

ALDE

Thierry Cornillet, Paavo Väyrynen

EFDD

Ignazio Corrao

GUE/NGL

Lola Sánchez Caldentey

NI

Eleftherios Synadinos

S&D

Enrique Guerrero Salom, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Vincent Peillon, Elly Schlein

VERTS/ALE

Maria Heubuch, Florent Marcellesi

6

-

EFDD

Mireille D’Ornano

PPE

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Maurice Ponga, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

3

0

ECR

Eleni Theocharous

PPE

Frank Engel, Brian Hayes

Teckenförsklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

24.1.2018

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

4

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Maria Arena, Heinz K. Becker, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Salvatore Cicu, Anna Maria Corazza Bildt, Eleonora Forenza, Iratxe García Pérez, Arne Gericke, Karoline Graswander-Hainz, Anna Hedh, Mary Honeyball, France Jamet, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Jude Kirton-Darling, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Patricia Lalonde, Bernd Lange, Florent Marcellesi, David Martin, Anne-Marie Mineur, Angelika Mlinar, Sorin Moisă, Angelika Niebler, Maria Noichl, Artis Pabriks, Marijana Petir, João Pimenta Lopes, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Helmut Scholz, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Iuliu Winkler, Jan Zahradil

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Catherine Bearder, Goffredo Maria Bettini, Izaskun Bilbao Barandica, Linnéa Engström, Lívia Járóka, Seán Kelly, Edouard Martin, Clare Moody, Branislav Škripek, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Pilar Ayuso, Jakop Dalunde, José Inácio Faria, Dariusz Rosati, Sven Schulze, Miguel Urbán Crespo


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

45

+

ALDE

Izaskun Bilbao Barandica, Patricia Lalonde, Angelika Mlinar

EFDD

Daniela Aiuto

GUE/NGL

Malin Björk, Eleonora Forenza, Anne-Marie Mineur, João Pimenta Lopes, Helmut Scholz, Miguel Urbán Crespo

PPE

Pilar Ayuso, Salvatore Cicu, Anna Maria Corazza Bildt, José Inácio Faria, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Seán Kelly, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Sorin Moisă, Angelika Niebler, Dariusz Rosati, Tokia Saïfi, Sven Schulze, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Jarosław Wałęsa, Iuliu Winkler

S&D

Maria Arena, Goffredo Maria Bettini, Vilija Blinkevičiūtė, Iratxe García Pérez, Karoline Graswander-Hainz, Anna Hedh, Mary Honeyball, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, David Martin, Edouard Martin, Clare Moody, Maria Noichl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández

VERTS/ALE

Jakop Dalunde, Linnéa Engström, Florent Marcellesi, Ernest Urtasun, Monika Vana

4

-

ECR

Arne Gericke, Branislav Škripek, Jan Zahradil

PPE

Artis Pabriks

5

0

ALDE

Catherine Bearder

ENF

France Jamet

PPE

Heinz K. Becker, Marijana Petir, Michaela Šojdrová

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 1 mars 2018Rättsligt meddelande