BETÄNKANDE om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet

26.2.2019 - (2018/2150(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Kati Piri

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet

(2018/2150(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt resolutionerna av den 24 november 2016 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[1], av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet[2] och av den 8 februari 2018 om människorättssituationen i Turkiet[3],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0450), 2018 års rapport om Turkiet (SWD(2018)0153) och det reviderade vägledande strategidokument för Turkiet (2014–2020) som antogs i augusti 2018,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser av den 13 december 2016 och rådets slutsatser av den 26 juni 2018, och av tidigare relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

–  med beaktande av förhandlingsramen för Turkiet från den 3 oktober 2005 och av att Turkiet, precis som alla anslutningsländer, helt och hållet måste uppfylla Köpenhamnskriterierna för att få ansluta sig till EU,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/157/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Republiken Turkiet (nedan kallat partnerskapet för anslutning)[4], samt rådets föregående beslut om partnerskapet för anslutning från 2001, 2003 och 2006,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet efter toppmötet mellan EU och Turkiet den 29 november 2015 och av EU:s och Turkiets handlingsplan,

–  med beaktande av den förklaring som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater utfärdade den 21 september 2005, inbegripet bestämmelsen att ett erkännande av alla medlemsstater är en nödvändig del av anslutningsprocessen, och av vikten av att Turkiet till fullo genomför tilläggsprotokollet till Ankaraavtalet gentemot alla medlemsstater genom att – utan vare sig begränsningar eller diskriminering – undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 46 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), enligt vilken de fördragsslutande parterna förbinder sig att rätta sig efter slutgiltiga domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) i alla mål där de är parter, och därmed av Turkiets skyldighet att genomföra alla domar från EU-domstolarna,

–  med beaktande av 2018 års globala pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser, som rankade Turkiet på 157:e plats av 180 länder,

–  med beaktande av Europarådets resolution 1625(2008) om den grekisk-ortodoxa befolkningens ägande- och arvsrätt samt dess stiftelser på öarna Gökçeada (Imvros) och Bozcaada (Tenedos),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon[5], och sin resolution av den 15 april 2015 om hundraårsminnet av det armeniska folkmordet[6],

–  med beaktande av utlåtandena från Europarådets Venedigkommission, särskilt de av den 10–11 mars 2017 om de ändringar av konstitutionen som ska avgöras i en nationell folkomröstning, om de åtgärder som föreskrivs i den senaste tidens undantagslagar som rör mediefrihet och om de skyldigheter, befogenheter och funktioner för ”brottmålsdomare för fred”, av den 6–7 oktober 2017 om bestämmelserna i lagdekret nr 674 om utövande av lokal demokrati, av den 9–10 december 2016 om undantagslagarna nr 667–676 som antogs efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016 och av den 14–15 oktober 2016 om strykningen av andra stycket i artikel 83 i konstitutionen (om parlamentets okränkbarhet),

–  med beaktande av uttalandet av den 26 juli 2016 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter om åtgärder som vidtagits under undantagstillståndet i Turkiet,

–  med beaktande av resultaten och slutsatserna från behovsbedömningsuppdraget inom OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) om de tidigarelagda president- och parlamentsvalen den 24 juni 2018,

–  med beaktande av resolution 2156 av den 25 april 2017 från Europarådets parlamentariska församling om hur de demokratiska institutionerna i Turkiet fungerar, som ledde till att övervakningsförfarandet återupptogs,

–  med beaktande av uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016,

–  med beaktande av meddelandet av den 2 mars 2017 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Första årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet (COM(2017)0130), meddelandet av den 14 mars 2018 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Andra årsrapporten om faciliteten för flyktingar i Turkiet (COM(2018)0091) och rapporten av den 2 mars 2017 från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet Femte lägesrapporten om genomförandet av uttalandet från EU och Turkiet (COM(2017)0204),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 21 december 2016 om ett rådsbeslut om bemyndigande att inleda förhandlingar med Turkiet om ett avtal för att utöka den bilaterala förmånshandeln och modernisera tullunionen, och av rådets slutsatser av den 26 juni 2018 som innebar att något ytterligare arbete för att modernisera tullunionen mellan EU och Turkiet inte planeras,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 14 mars 2018 EU:s föranslutningsstöd till Turkiet: endast begränsade resultat hittills,

–  med beaktande av budgeten för 2019 enligt vilket medlen från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) till Turkiet kommer att minskas med 146,7 miljoner mot bakgrund av situationen i Turkiet när det gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av rapporten från mars 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om hur undantagstillståndet inverkar på de mänskliga rättigheterna i Turkiet, med särskilt fokus på den sydöstra delen av landet,

–  med beaktande av återtagandeavtalet mellan EU och Turkiet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0091/2019), och av följande skäl:

A.  Efter tre års uppehåll i de interparlamentariska förbindelserna höll den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Turkiet sitt efterlängtade 77:e sammanträde i Bryssel den 28 april 2018.

B.  Enligt FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) har Turkiet världens största flyktingbefolkning, med fler än 3 miljoner registrerade flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan.

C.  Respekten för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, inklusive maktdelning, demokrati, yttrandefrihet och mediefrihet, mänskliga rättigheter, minoriteters rättigheter och religionsfrihet, föreningsfrihet och rätt till fredliga protester, är tillsammans med korruptionsbekämpning, bekämpning av rasism och diskriminering av utsatta grupper centrala delar i förhandlingsprocessen.

D.  I november 2016 uppmanade Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att suspendera de pågående anslutningsförhandlingarna med Turkiet, och lovade att se över sin ståndpunkt när de oproportionerliga åtgärder som vidtagits under undantagstillståndet i Turkiet väl har hävts.

E.  I juli 2017 uppmanade Europaparlamentet kommissionen och medlemsstaterna att i överensstämmelse med förhandlingsramverket omedelbart formellt suspendera förhandlingarna med Turkiet om EU-anslutning, om det konstitutionella reformpaketet genomförs i oförändrat skick.

1.  Europaparlamentet konstaterar att undantagstillståndet, som infördes efter kuppförsöket 2016, har förlängts sju gånger. Parlamentet välkomnar beslutet av den 19 juli 2018 att häva undantagstillståndet, men beklagar att den nya lagstiftning som infördes i juli 2018, särskilt lag nr 7145, bevarar många av de befogenheter som tilldelats presidenten och regeringen under undantagstillståndet och i praktiken låter det fortsätta, med alla de begränsningar som detta innebär för friheter och grundläggande mänskliga rättigheter. Därigenom dämpas eventuella positiva effekter av att undantagstillståndets upphört. Parlamentet noterar att det långvariga undantagstillståndet lett till att rättsstaten urholkats och till att de mänskliga rättigheterna försämrats i Turkiet, vilket kan få långvariga konsekvenser för landets institutionella och socioekonomiska struktur. Parlamentet är oroat över att många av de förfaranden som varit i kraft under undantagstillståndet fortfarande tillämpas av polisen och av lokala myndigheter. Parlamentet är även oroat över den allvarliga tillbakagången vad gäller yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet samt processuella rättigheter och äganderätt.

2.  Europaparlamentet är starkt oroat över att fler än 150 000 personer greps i samband med tillslagen efter kuppen och att 78 000 har gripits på grundval av anklagelser om terrorism, samtidigt som fler än 50 000 personer fortfarande hålls fängslade, i de flesta fall utan att det finns avgörande bevis mot dem. Parlamentet är oroat över att frihetsberövandena före rättegång och de rättsliga förfarandena är alltför utdragna, över att det i flera fall ännu inte har väckts något åtal och över att de förhållanden som råder för de frihetsberövade är alltför hårda. Parlamentet är även oroat över det utbredda bruket att annullera pass för anhöriga till fängslade och misstänkta personer, och betonar behovet av ett korrekt rättsförfarande och administrativ prövning i de fall då det inte är motiverat att dra in pass. Parlamentet är särskilt bekymrat över att dessa gripanden också verkar vara riktade mot personer med legitimt avvikande åsikter, däribland människorättsförsvarare, journalister eller medlemmar av oppositionen. Parlamentet är mycket oroat över de uppgifter om misshandel och tortyr av fängslade personer som flera människorättsorganisationer och FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter har rapporterat om, liksom över rapporter som visar att långvarig isolering tillämpas på bred front och förvandlas till ett andra straff för fångarna. Parlamentet varnar för missbruk av antiterroråtgärder för att legitimera kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Turkiet att iaktta proportionalitetsprincipen i sina åtgärder för att bekämpa terrorism och att bringa sin terroristbekämpningslagstiftning i överensstämmelse med internationella människorättsnormer.

3.  Europaparlamentet beklagar de åtgärder som den turkiska regeringen vidtagit mot turkiska medborgare i tredjeländer, inbegripet trakasserier, kidnappningar och dold övervakning, samt användning av jourtelefonlinjer dit människor uppmanas ringa för att anmäla andra medborgare till de turkiska myndigheterna. Parlamentet är djupt oroat över att 101 turkiska medborgare i 18 länder utsatts för olagliga bortföranden och utlämningar, vilket bekräftats i de turkiska myndigheternas uttalande av den 16 juli 2018. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att behandla varje begäran från Turkiet om utlämning på ett transparent sätt, samtidigt som man följer rättsliga förfaranden som är helt i överensstämmelse med internationella människorättsnormer. Parlamentet upprepar att en häktningsorder från Interpol inte får missbrukas för att riktas mot turkiska dissidenter, människorättsförsvarare, journalister och personer som är kritiska mot regeringen, såsom Can Dündar, tidigare kandidat till Sacharovpriset.

4.  Europaparlamentet noterar att fler än 152 000 statstjänstemän – däribland lärare, läkare, (freds)forskare, advokater, domare och åklagare – har sagts upp sedan undantagstillståndet utlystes. 125 000 personer har lämnat in en ansökan till undersökningskommissionen för åtgärder i samband med undantagstillståndet, vilken har i uppdrag att se över och inom två år fatta beslut om klagomål mot åtgärder som vidtagits inom ramen för undantagstillståndet och relaterade dekret, och att 89 000 av dessa klagomål fortfarande väntar på ett beslut. Parlamentet noterar den mycket låga andelen positiva resultat (7 %) som lett till att de sökande återinsatts på sina tjänster. Parlamentet är oroat över den begränsade räckvidden för denna kommissions mandat, dess brist på oberoende och det faktum att undersökningarna görs endast på grundval av handlingarna i ärendeakten, utan den berörda personens deltagande. Parlamentet konstaterar att uppsägningarna har haft en mycket svår inverkan på de berörda personerna och deras familjer, även i ekonomiska termer, och att de medför en bestående social och yrkesrelaterad stigmatisering. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att säkerställa att alla personer har rätt till ett korrekt rättsförfarande och att få sina fall granskade av en i enlighet med internationella normer oberoende domstol som kan säkerställa ersättning för de materiella och ideella skador som orsakats av de godtyckliga uppsägningarna. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa operativt, strukturellt och ekonomiskt oberoende för det nationella institutet för mänskliga rättigheter och jämställdhet och för ombudsmannen, för att garantera deras kapacitet att erbjuda verkliga möjligheter till översyn och prövning.

5.  Europaparlamentet är mycket oroat över indikationer på att direktoratet för religiösa frågor (Diyanet) utnyttjas av den turkiska underrättelsetjänsten för att jaga oppositionsledare från Gülen-rörelsen eller andra oppositionella, och uppmanar säkerhetsinstitutionerna på EU-nivå och på medlemsstatsnivå att utreda denna allvarliga kränkning av suveräniteten och den allmänna ordningen.

6.  Europaparlamentet fördömer den verkställande maktens ökade övervakning och politiska påtryckningar avseende domares och åklagares arbete. Parlamentet betonar att det behövs en seriös reform av den lagstiftande och den dömande makten i Turkiet för att förbättra tillgången till rättsväsendet, öka dess effektivitet och bättre skydda rätten till rättegång inom skälig tid. Parlamentet betonar att dessa reformer även behövs om Turkiet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt internationell människorättslagstiftning. Parlamentet är oroat över att avskedandet av mer än 4 000 domare och åklagare utgör ett hot mot rättsväsendets oberoende och opartiskhet. Parlamentet anser också att gripandet av över 570 advokater utgör ett hinder för rätten till försvar och innebär ett brott mot rätten till en rättvis rättegång. Parlamentet fördömer även fängslandet av och de rättsliga trakasserierna mot människorättsadvokater. Parlamentet uppmanar gruppen för reforminsatser att se över reformstrategin för rättsväsendet och anpassa den till de standarder som krävs av EU och Europarådet. Parlamentet uppmanar Turkiet att se till att alla berörda parter och i synnerhet det civila samhällets organisationer medverkar under hela reformprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka att EU-medel används på ett korrekt sätt för utbildning av tjänstemän inom rättsväsendet och brottsbekämpande myndigheter, och inte för att legitimera förtryckande beteende.

7.  Europaparlamentet konstaterar med oro att asylansökningarna från turkiska medborgare ökat dramatiskt sedan undantagstillståndet infördes, vilket resulterat i att Turkiet nu ligger på femte plats vad gäller antalet asylansökningar som lämnas in i EU:s medlemsstater, enligt Europeiska stödkontoret för asylfrågor. I september 2018 väntade fortfarande fler än 16 000 ansökningar på ett beslut i första instans.

8.  Europaparlamentet betonar på nytt vikten av fria och oberoende medier som ett av EU:s grundläggande värden och en hörnsten i varje demokrati. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över de oproportionella och godtyckliga åtgärder som begränsar yttrandefriheten, mediefriheten och tillgången till information. Parlamentet fördömer stängningen av fler än 160 medieföretag, det stora antalet gripanden av journalister i efterdyningarna av kuppförsöket, de ogrundade och oproportionerliga domar som utfärdats och blockeringen av mer än 114 000 webbplatser i Turkiet fram till förra året, inklusive Wikipedia. Parlamentet uppmärksammar de begränsningar som införts avseende rättigheterna för journalister och människorättsförsvarare som arbetar med den kurdiska frågan. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att garantera mediefriheten som en prioriterad fråga och att omedelbart frige och frikänna alla olagligt fängslade journalister. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att visa nolltolerans mot alla fall av fysisk och verbal misshandel eller hot mot journalister, och att låta de medieföretag som godtyckligt stängts ned återuppta sin verksamhet.

9.  Europaparlamentet är starkt oroat över det krympande utrymmet för såväl det civila samhället som för främjandet av grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet betonar att ett stort antal aktivister, även människorättsförsvarare, greps under undantagstillståndet och att demonstrationer ofta förbjöds. Parlamentet uppmanar Turkiet att frige alla fängslade människorättsförsvarare, journalister och andra som har frihetsberövats på ogrundade anklagelser, och att dra tillbaka dessa anklagelser och göra det möjligt för dem att utföra sitt arbete utan risk eller hinder i alla situationer. Parlamentet uppmanar Turkiet att skydda de grundläggande rättigheterna för alla medborgare, inklusive etniska, religiösa och sexuella minoriteter, och erinrar om att lagstiftningen om hatpropaganda inte överensstämmer med Europadomstolens rättspraxis. Parlamentet uppmanar Turkiets regering och parlament att anta lagstiftning mot hatbrott som kan skydda alla som tillhör minoriteter från fysiska och verbala attacker och att uppfylla Köpenhamnskriterierna för kandidatländer när det gäller att respektera och skydda minoriteter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sitt skydd och stöd till riskutsatta människorättsförsvarare i Turkiet, bland annat genom nödsituationsbidrag.

10.  Europaparlamentet fördömer det godtyckliga frihetsberövandet av Osman Kavala, en framträdande och respekterad ledare i det civila samhället i Turkiet, som nu hållits frihetsberövad utan åtal i mer än ett år. Parlamentet förbinder sig att fortsätta att följa hans fall mycket noga, och anser att han bör friges omedelbart och villkorslöst. Parlamentet motsätter sig frihetsberövandet av 13 akademiker och aktivister den 16 november 2018 i samband med fallet Osman Kavala. Parlamentet noterar att tolv av dem släpptes efter att betalat borgen och att en person fortfarande hålls frihetsberövad. Parlamentet begär att denna person ska släppas fri i väntan på rättsförfaranden och att det reseförbud som ålagts de andra ska hävas.

11.  Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över bristen på respekt för religionsfriheten, diskrimineringen av religiösa minoriteter, inklusive kristna och aleviter, och över det våld som utövas på religiösa grunder. Parlamentet understryker att kyrkor fortfarande möter problem med att inrätta eller fortsatta att använda gudstjänstlokaler. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att främja positiva och effektiva reformer när det gäller tanke-, samvets- och religionsfrihet, genom att låta religiösa samfund bli juridiska personer, låta välgörenhetsstiftelser välja sina styrande organ, avskaffa alla begränsningar avseende utbildning, utnämning och succession av präster, följa de relevanta domarna från Europadomstolen och Venedigkommissionens rekommendationer samt avskaffa all slags diskriminering eller hinder baserade på religion. Parlamentet uppmanar Turkiet att respektera det ekumeniska patriarkatets särdrag och betydelse och erkänna det som juridisk person. Parlamentet upprepar att Halki-seminariet måste tillåtas att öppna på nytt, och allt som utgör hinder för att det ska kunna fungera korrekt måste avlägsnas. Parlamentet begär att valbestämmelserna för icke-muslimska stiftelser ska offentliggöras. Parlamentet välkomnar att den turkiska regeringen återlämnat 50 arameiska kyrkor, kloster och kyrkogårdar i Mardin, och uppmanar de turkiska myndigheterna att även återlämna marken till dess rättmätiga ägare. Parlamentet uppmärksammar de konsekvenser som säkerhetsåtgärderna har för befolkningen i Tur Abdin, och uppmanar Turkiet att garantera invånarnas tillgång till utbildning, ekonomisk verksamhet och religiösa platser. Parlamentet vädjar till Turkiet att göra sitt yttersta för att undvika att det arameiska kulturarvet förstörs i samband med det pågående arbetet för Ilisiu-dammprojektet. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att vidta kraftfulla åtgärder för att bekämpa alla uttryck för antisemitism i samhället.

12.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för hbti-personer, särskilt de upprepade förbuden mot prideparader och hbti-relaterade evenemang över hela landet, som fortfarande utfärdas trots upphävandet av undantagstillståndet, och önskar att dessa diskriminerande förbud omedelbart ska hävas. Parlamentet uppmanar Turkiet att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bestraffa hatpropaganda eller brott som riktar sig mot missgynnade grupper, såsom romer och syriska flyktingar samt asylsökande, och vill se fortsatta ansträngningar för att förbättra deras situation. Parlamentet uppmanar Turkiet att fullt ut genomföra strategin för 2016–2021 för integrering av romer, med särskild uppmärksamhet på kampen mot antiziganism, för att garantera romerna tillgång till bra bostäder till rimligt pris, trygga deras tillgång till utbildning och vidta åtgärder för att förhindra att elever lämnar skolan i förtid, bekämpa segregering och öka sysselsättningsgraden bland romerna. Parlamentet noterar med oro att antalet hedersmord ökar, och uppmanar Turkiet att harmonisera sin inhemska lagstiftning med Europarådets Istanbulkonvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa full jämlikhet för alla medborgare och att hantera de problem som minoriteter möter, särskilt med avseende på utbildning och äganderätt. Parlamentet påminner om vikten av att genomföra resolutionen från Europarådets parlamentariska församling om Imvros och Tenedos, och uppmanar Turkiet att underlätta för utvandrade minoritetsfamiljer att återvända till dessa öar om de så önskar. Parlamentet välkomnar invigningen av en grekisk minoritetsskola på Imvros, som ett steg i rätt riktning.

13.  Europaparlamentet uppmanar Turkiets regering att respektera och fullt ut fullgöra de rättsliga skyldigheter som den åtagit sig avseende skydd av kulturarvet, och i synnerhet att med ärligt uppsåt genomföra en integrerad inventering av det grekiska, armeniska, assyriska och övriga kulturarv som har förstörts eller förfallit under det senaste århundradet. Parlamentet uppmanar Turkiet att ratificera Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Parlamentet uppmanar Turkiet att samarbeta med relevanta internationella organisationer, i synnerhet Europarådet, när det gäller att förhindra och bekämpa olaglig handel med och medveten förstörelse av kulturarv.

14.  Europaparlamentet är djupt oroat över situationen i Turkiets sydöstra delar och de allvarliga anklagelserna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, överdriven användning av våld, tortyr och de allvarliga inskränkningarna av åsikts- och yttrandefriheten samt det politiska deltagandet i området, särskilt efter det att processen för en lösning av den kurdiska frågan bröt samman 2015, vilket har dokumenterats av FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter och av människorättsförsvarare i Turkiet. Parlamentet fördömer än en gång kraftfullt att Kurdistans arbetarparti (PKK), som har stått på EU:s förteckning över terroristorganisationer sedan 2002, åter har börjat ta till våld. Parlamentet betonar hur viktigt och brådskande det är att återuppta en trovärdig politisk process som leder till en fredlig lösning av den kurdiska frågan. Turkiet uppmanas att snabbt utreda alla allvarliga anklagelser om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och mord, och att låta internationella observatörer genomföra oberoende övervakning. Parlamentet är oroat över att historiska kulturarvsplatser i sydöstra delen av landet förstörts, inklusive det gamla Sur i Diyarbakir som fanns med på Unescos världsarvslista, vilket hotar bevarandet av kurdisk identitet och kultur i Turkiet.

15.  Europaparlamentet noterar med oro att ett mycket stort antal borgmästare och biträdande borgmästare i sydöstra Turkiet avsattes och/eller greps under undantagstillståndet och att regeringen tillsatte egna förvaltare som ersättare. En stor del av Turkiets befolkning företräds därmed inte demokratiskt på lokal nivå. Parlamentet anser att kommunalvalen i mars 2019 måste ses som ett viktigt tillfälle för ett fullständigt återinförande av principen om direkt demokratiskt mandat.

16.  Europaparlamentet noterar med oro att undantagstillståndet och vissa bestämmelser i reformpaketet för konstitutionella ändringar ytterligare hämmat nationalförsamlingens förmåga att fullgöra sin grundläggande roll avseende demokratisk kontroll och ansvarsskyldighet. Parlamentet ser med stor oro på gripandet av två parlamentsledamöter från Republikanska folkpartiet (CHP) och på hur Folkets demokratiska parti (HDP) blivit särskilt marginaliserat och fått många av sina lagstiftare gripna på grund av påstått stöd till terroristverksamhet. Parlamentet kräver att alla ledamöter i nationalförsamlingen som gripits på grund av anföranden de hållit eller åtgärder de vidtagit under utövandet av sitt parlamentariska arbete ska friges. Parlamentet understryker att den turkiska nationalförsamlingen bör vara den centrala institutionen i den turkiska demokratin och företräda alla medborgare på lika villkor. Europaparlamentet beklagar den höga valtröskeln, som inskränker verklig politisk representation och inte återspeglar Turkiets pluralistiska samhälle.

17.  Europaparlamentet protesterar med kraft mot att Selahattin Demirtas, oppositionsledare och presidentkandidat, fortfarande hålls frihetsberövad. Parlamentet välkomnar Europadomstolens domslut i hans rättsfall, där de turkiska myndigheterna uppmanas att omedelbart frige honom. Parlamentet betonar att Europadomstolen vidare fastslår att fängslandet av Demirtas haft som främsta syfte att kväva pluralismen och begränsa friheten i den politiska debatten. Parlamentet fördömer de turkiska myndigheternas inställning till denna dom. Parlamentet förväntar sig att EU och dess medlemsstater ska följa detta fall mycket noga, och begär att Demirtas ska friges omedelbart och villkorslöst.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka sina insatser för att skydda och stödja människorättsförsvarare som är utsatta för fara i Turkiet, bl. a. genom att bevilja bidrag i nödsituationer och säkerställa att EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare genomförs till fullo av EU-delegationer och medlemsstaternas ambassader och konsulat.

19.  Europaparlamentet betonar vikten av kampen mot korruption och påminner om kommissionens iakttagelser att korruption fortfarande ofta förekommer inom många områden och fortsätter att utgöra ett allvarligt problem. Parlamentet är bekymrat över att resultaten av utredningar, åtal och fällande domar i korruptionsmål fortfarande är undermåliga, särskilt i ärenden på hög nivå.

20.  Europaparlamentet påminner om att Venedigkommissionen har gjort bedömningen att de konstitutionsändringar som gäller införandet av ett presidentsystem saknar adekvata kontroller och motvikter och dessutom äventyrar maktdelningen mellan den verkställande och den dömande makten. Parlamentet påminner även om sin uppmaning till den turkiska regeringen att genomföra konstitutionella och rättsliga förändringar och reformer i samarbete med Venedigkommissionen, och förra året uppmanade parlamentet även till formell frysning av anslutningsförhandlingarna om det konstitutionella reformpaketet genomförs i oförändrat skick, eftersom detta skulle vara oförenligt med Köpenhamnskriterierna.

21.  Med beaktande av ovanstående rekommenderar Europaparlamentet kommissionen och Europeiska unionens råd att, i enlighet med förhandlingsramen, formellt suspendera anslutningsförhandlingarna med Turkiet. Parlamentet är dock fortsatt fast beslutet att föra en demokratisk och politisk dialog med Turkiet. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda de medel som nu finns inom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II och det framtida IPA III) för att genom ett särskilt anslag som förvaltas direkt av EU stödja det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister i Turkiet och öka möjligheterna till direkta personkontakter, akademisk dialog, turkiska studenters tillträde till europeiska universitet och medieplattformar för journalister med målet att skydda och främja demokratiska värden och principer, mänskliga rättigheter och rättsstatlighet. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, förväntar sig parlamentet att förhållandet mellan Turkiet och EU ska omdefinieras genom ett verkligt partnerskap. Parlamentet betonar att varje politiskt åtagande mellan EU och Turkiet bör grundas på villkorade bestämmelser vad gäller respekten för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

22.  Europaparlamentet konstaterar att processen för en EU-anslutning till en början var en stark drivkraft för reformer i Turkiet, men att det skett en kraftig tillbakagång när det gäller rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna under de senaste åren. Parlamentet påminner om sina upprepade krav att kapitel 23 om rättsväsendet och grundläggande rättigheter och kapitel 24 om rättvisa, frihet och säkerhet ska öppnas vid en tidpunkt då den turkiska regeringen har åtagit sig att genomföra seriösa reformer. Parlamentet beklagar djupt att anslutningsinstrumenten inte kunnat utnyttjas fullt ut på grund av rådets fortsatta blockering.

23.  Europaparlamentet betonar att en modernisering av tullunionen ytterligare skulle befästa de redan starka banden mellan Turkiet och EU och bevara Turkiets ekonomiska koppling till EU. Parlamentet anser därför att en dörr bör lämnas öppen för modernisering och uppgradering av 1995 års tullunion mellan EU och Turkiet, för att inkludera relevanta områden såsom jordbruk, tjänster och offentlig upphandling, som för närvarande inte omfattas. Parlamentet påminner om att Turkiet är EU:s femte största handelspartner medan EU är Turkiets främsta, och att två tredjedelar av de utländska direktinvesteringarna i Turkiet kommer från EU:s medlemsstater samt att Turkiet är en viktig tillväxtmarknad för EU. Parlamentet anser att en uppgradering skulle ge en värdefull möjlighet att ställa demokratiska villkor, skapa en positiv hävstångseffekt och utrymme för en färdplan där uppgraderingen av tullunionen skulle gå hand i hand med konkreta förbättringar från Turkiets sida avseende demokratiska reformer på områden som demokrati, grundläggande mänskliga fri- och rättigheter samt rättsstatlighet, och öppna möjligheter för en äkta och öppen plats för civilsamhälle och pluralism. Parlamentet anser vidare att uppgraderingen av tullunionen skulle utgöra ett viktigt tillfälle för politisk dialog om en socialt och miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling, om klimatförändringarna och om arbetstagarnas rättigheter i Turkiet. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda det förberedande arbetet för att uppgradera tullunionen så snart den turkiska regeringen bekräftar att den är beredd att genomföra seriösa reformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en klausul om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i den uppgraderade tullunionen, så att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter blir ett nyckelvillkor. Parlamentet påminner om att tullunionen inte når sin fulla potential förrän Turkiet fullständigt genomför tilläggsprotokollet gentemot samtliga medlemsstater.

24.  Europaparlamentet påpekar att fackföreningsfrihet och social dialog är avgörande för utvecklingen av ett pluralistiskt samhälle. Parlamentet beklagar de lagstiftningsmässiga bristerna i fråga om arbetstagar- och fackföreningsrättigheter och betonar att organisationsrätten, den kollektiva förhandlingsrätten och strejkrätten är grundläggande rättigheter för arbetstagarna. Parlamentet beklagar djupt att medlemskap i en fackförening ofta har betraktats som ett bevis på brott i rättsmål. Parlamentet anser att en sådan ståndpunkt ytterligare kan äventyra fackföreningarnas status i landet. Parlamentet är allvarligt oroat över arbetsvillkoren för arbetstagarna vid anläggandet av den nya flygplatsen i Istanbul, med tanke på att 38 arbetstagare enligt uppgift har dött i arbetsrelaterade olyckor sedan byggstarten i maj 2015, och att 31 personer, däribland en fackföreningsledare, för närvarande sitter i fängelse för att de protesterat mot usla arbetsvillkor och låga och oregelbundet utbetalda löner. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att ha ett nära samråd med berörda fackföreningar när det gäller nödvändiga skyddsåtgärder för arbetstagarna på plats, att genomföra en grundlig utredning av de dödsfall och skador som inträffat och att ge fackföreningar full möjlighet att träffa berörda arbetstagare. Parlamentet är bekymrat över förekomsten av barnarbete, särskilt inom sektorer som jordbruk och säsongsarbete. Parlamentet noterar den turkiska regeringens insatser för att bevilja flyktingar som åtnjuter tillfälligt skydd i Turkiet rätten att arbeta, om lämpligt tillstånd kan ges. Parlamentet konstaterar att fler än 20 000 arbetstillstånd har utfärdats för syrier och att de omfattar vissa villkor i fråga om minimilöner och social trygghet. Trots dessa ansträngningar fortsätter dock många syrier att arbeta utan tillstånd inom flera sektorer och många av Turkiets provinser. Språket är fortfarande ett av de största hindren för syriska arbetstagare.

25.  Europaparlamentet uppmanar den turkiska regeringen att stoppa sina planer avseende byggandet av kärnkraftverket Akkuyu. Turkiet uppmanas att ansluta sig till Esbokonventionen, och den turkiska regeringen uppmanas att involvera eller åtminstone samråda med regeringarna i grannländerna, såsom Grekland och Cypern, när det gäller Akkuyu-projektets eventuella vidare utveckling.

26.  Europaparlamentet konstaterar att viseringsliberalisering är av stor betydelse för turkiska medborgare, särskilt för studenter, akademiker, företagsrepresentanter och personer med familjeband i EU:s medlemsstater Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att till fullo uppfylla de 72 kriterierna i färdplanen för viseringsliberalisering. Parlamentet understryker att en översyn av Turkiets lagstiftning mot terrorism är ett centralt villkor för att säkerställa grundläggande rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att göra de ansträngningar som krävs för att uppnå återstående riktmärken. Parlamentet betonar att viseringsliberalisering kommer att vara möjlig när alla kriterier helt och fullt har uppfyllts på ett icke-diskriminerande sätt.

27.  Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som Turkiet spelar i hanteringen av migrationskrisen till följd av kriget i Syrien. Parlamentet anser att Turkiet och dess befolkning har visat stor gästfrihet genom att erbjuda skydd för fler än 3,5 miljoner syriska flyktingar. Parlamentet understryker att det finns omkring en miljon syriska barn i skolåldern i Turkiet, av vilka 60 % är registrerade i turkiska skolor. Parlamentet noterar uttalandet från EU och Turkiet av den 18 mars 2016. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att respektera principen om ”non-refoulement”, dvs. att ingen flykting får återsändas till en stat där han eller hon riskerar förföljelse. Parlamentet beklagar att EU inom ramen för föranslutningsinstrumentets program för Turkiet 2011/2012 finansierat bepansrade Cobra II-övervakningsfordon, och uppmanar kommissionen att noggrant övervaka hur utrustning som (sam)finansieras genom EU-program används och hur principen om ”non-refoulement” genomförs i praktiken, i synnerhet vid gränsen till Syrien. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att hålla sina löften avseende storskalig vidarebosättning, och att säkerställa tillräckliga ekonomiska resurser för det långsiktiga stödet till syriska flyktingar i Turkiet. I Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från 2018 efterlyses ökad effektivitet och mer insyn i tilldelningen och fördelningen av finansieringen. Parlamentet pekar på den ökande osäkerheten för syriska flyktingar när det gäller utsikterna att få behålla sitt tillfälliga skydd i Turkiet, och uppmanar Turkiet att överväga strategier dels för ökad social sammanhållning i områden med stora syriska flyktinggrupper, dels för mer långsiktig socioekonomisk och kulturell integrering samt adekvat och effektiv tillgång till utbildning och yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vara vaksam och säkerställa att flyktingarnas rättigheter upprätthålls på ett korrekt sätt när EU-medel används, och att åtgärder vidtas för att förhindra barnarbete, sexuellt utnyttjande av barn och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

28.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt för såväl EU och medlemsstaterna som Turkiet att upprätthålla en nära dialog och ett nära samarbete i utrikespolitiska frågor och säkerhetsfrågor. Parlamentet uppmuntrar samarbete och ytterligare tillnärmning när det gäller utrikes-, försvars- och säkerhetsfrågor, inklusive samarbete avseende terrorismbekämpning. Parlamentet påminner om att Turkiet även sedan länge är medlem i Nato, och att landet ligger i ett område av central geostrategisk betydelse för bevarandet av regional och europeisk säkerhet. Parlamentet konstaterar att EU och Turkiet fortsätter sitt samarbete i frågor av (militär) strategisk betydelse inom ramen för Nato. Parlamentet uppmanar därför Turkiet att återuppta sitt samarbete med EU:s Nato-medlemmar inom ramen för det pågående Nato-programmet för samarbete med länder utanför EU.

29.  Europaparlamentet berömmer Turkiet för förhandlingarna kring samförståndsavtalet om Idlib. Parlamentet beklagar att Turkiet-stödda väpnade grupper från Fria syriska armén rapporteras ha beslagtagit, plundrat och förstört egendom som tillhör den kurdiska civilbefolkningen i Afrin-distriktet i norra Syrien. Parlamentet erinrar om att Turkiet och grupper från Fria syriska armén i Afrin bör kompensera fördrivna invånare vars egendom de beslagtagit, förstört eller plundrat, och inte permanent får beröva invånarna deras egendom. Parlamentet är oroat över rapporterna om en lång rad överträdelser i Afrin som till största delen begåtts av syriska väpnade grupper som utrustas och beväpnas av Turkiet, men även av de turkiska väpnade styrkorna själva, vilka påstås ha tagit över ett antal skolor och stört eller avbrutit barnens skolgång. Parlamentet oroas även över att Turkiet också syftar till att ändra den demografiska balansen i Afrin-distriktet genom att flytta syriska arabiska sunniflyktingar från Turkiet till det kurdiskt befolkade området. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att ta tillbaka anklagelserna mot alla de medborgare som har kritiserat Turkiets militära aktioner i Syrien, och därmed respektera rätten till yttrandefrihet.

30.  Europaparlamentet påminner om vikten av goda grannförbindelser. I detta sammanhang uppmanas Turkiet att utöka insatserna för att lösa kvarstående bilaterala problem, bland annat olösta rättsliga åtaganden och oavgjorda tvister med sina omedelbara grannar kring land- och sjögränser och luftrum, i enlighet med FN-stadgan och internationell rätt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiets regering att underteckna och ratificera Förenta nationernas havsrättskonvention. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiets regering att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och territorialvatten, samt att respektera alla grannländers territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet beklagar att det hot om ”casus belli” (anledning till krigsförklaring) som har utfärdats av den turkiska nationalförsamlingen mot Grekland ännu inte har dragits tillbaka.

31.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts under FN:s generalsekreterares ledning för att återuppta förhandlingarna om Cyperns återförening. Parlamentet upprepar sitt stöd för en rättvis, övergripande och genomförbar lösning som grundas i en federation som omfattar båda befolkningsgrupper och båda zoner med en enda internationell juridisk person, en enda suveränitet och ett enda medborgarskap och med politisk jämbördighet mellan de båda folkgrupperna, i linje med internationell rätt och med EU:s regelverk samt med utgångspunkt i respekten för de principer som unionen grundas på. Parlamentet lyfter fram den ram som föreslagits av FN:s generalsekreterare, och hans vädjan om att förhandlingarna ska återupptas, med utgångspunkt i de avtal som uppnåddes redan 2017 i Crans-Montana. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att spela en mer aktiv roll för att förhandlingarna ska lyckas. Parlamentet upprepar sin uppmaning till alla berörda parter, särskilt Turkiet, att förbinda sig och bidra till en övergripande lösning. Parlamentet uppmanar Turkiet att påbörja tillbakadragandet av sina styrkor från Cypern, att överföra det stängda området vid Famagusta till FN i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 550 och att avstå från verksamhet som förändrar befolkningsbalansen på ön genom en politik med olagliga bosättningar. Parlamentet betonar att unionens regelverk måste tillämpas på hela ön. Parlamentet erkänner i detta avseende vikten av fortsatt arbete inom den särskilda kommittén för EU-förberedelse som inbegriper bägge befolkningsgrupperna. Parlamentet åtar sig att intensifiera sina ansträngningar för att samarbeta med den turkcypriotiska befolkningsgruppen i dess förberedelser för att fullt ut integreras i EU efter en lösning av Cypernfrågan, och uppmanar kommissionen att göra detsamma. Parlamentet lovordar det viktiga arbete som utförs av den kommitté som företräder båda befolkningsgrupperna och som arbetar med saknade personer, både turk- och grekcypriotiska, och välkomnar att förbättrat tillträde har beviljats till relevanta platser, inklusive militära områden. Turkiet uppmanas att hjälpa denna kommitté (CMP) genom att tillhandahålla information från sina militära arkiv. Parlamentet erkänner Republiken Cyperns rätt att ingå bilaterala överenskommelser rörande sin exklusiva ekonomiska zon. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Turkiet att fullt ut respektera alla medlemsstaters suveräna rättigheter, däribland rätten att prospektera och utvinna naturtillgångar i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt. Turkiet uppmanas med kraft att delta i fredlig tvistlösning och att avstå från varje hot eller åtgärd som kan få negativa följder för goda grannförbindelser.

32.  Europaparlamentet uppmanar Turkiet och Armenien att fortsätta arbetet med att normalisera sina förbindelser. Om gränsen mellan Turkiet och Armenien öppnades skulle detta kunna leda till förbättrade förbindelser, särskilt i fråga om gränsöverskridande samarbete och ekonomisk integration.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, till medlemsstaterna och till Turkiets regering och nationalförsamling, och ber om att detta betänkande ska översättas till turkiska.

• [1]  Antagna texter, P8_TA(2016)0450.
• [2]  Antagna texter, P8_TA(2016)0423.
• [3]  Antagna texter, P8_TA(2018)0040.
• [4]  EUT L 51, 26.2.2008, s. 4.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2014)0052.
• [6]  Antagna texter, P8_TA(2015)0094.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	20.2.2019
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	47 7 10
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Michèle Alliot-Marie, Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Victor Boştinaru, Elmar Brok, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Javier Couso Permuy, Georgios Epitideios, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule-Pēterse, Tunne Kelam, Stelios Kouloglou, Ilhan Kyuchyuk, Ryszard Antoni Legutko, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, David McAllister, Tamás Meszerics, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Julia Pitera, Jozo Radoš, Michel Reimon, Anders Sellström, Alyn Smith, Jordi Solé, Dobromir Sośnierz, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Charles Tannock, László Tőkés, Ivo Vajgl, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Asim Ademov, Laima Liucija Andrikienė, Tanja Fajon, Doru-Claudian Frunzulică, Takis Hadjigeorgiou, Marek Jurek, Javi López, Marietje Schaake, Renate Sommer, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Janusz Zemke, Željana Zovko
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	France Jamet, Agnes Jongerius, Ulrike Rodust, Kārlis Šadurskis, Vladimir Urutchev, Bogdan Andrzej Zdrojewski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

47	+
ALDE	Iveta Grigule-Pēterse, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans
ECR	Anna Elżbieta Fotyga, Ryszard Antoni Legutko, Charles Tannock
EFDD	Fabio Massimo Castaldo
PPE	Michèle Alliot-Marie, Laima Liucija Andrikienė, Elmar Brok, Michael Gahler, Tunne Kelam, David McAllister, Alojz Peterle, Julia Pitera, Kārlis Šadurskis, Anders Sellström, Renate Sommer, Jaromír Štětina, Dubravka Šuica, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Željana Zovko
S&D	Francisco Assis, Goffredo Maria Bettini, Victor Boştinaru, Tanja Fajon, Knut Fleckenstein, Eugen Freund, Doru-Claudian Frunzulică, Agnes Jongerius, Javi López, Andrejs Mamikins, Clare Moody, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Kati Piri, Ulrike Rodust, Janusz Zemke
VERTS/ALE	Barbara Lochbihler, Tamás Meszerics, Michel Reimon, Alyn Smith, Jordi Solé, Bodil Valero

7	-
ALDE	Ilhan Kyuchyuk
EFDD	James Carver
ENF	Mario Borghezio, France Jamet
NI	Georgios Epitideios, Dobromir Sośnierz
PPE	Asim Ademov

10	0
ECR	Marek Jurek, Geoffrey Van Orden
GUE/NGL	Javier Couso Permuy, Takis Hadjigeorgiou, Stelios Kouloglou, Sabine Lösing, Marie-Christine Vergiat
PPE	László Tőkés, Vladimir Urutchev
S&D	Demetris Papadakis

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster