Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar(1) (direktivet),

–   med beaktande av rådets motivering som är fogat till den gemensamma ståndpunkten (EG) nr 19/98 antagen av rådet den 26 februari 1998 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar(2) ,

–   med beaktande av Europarådets konvention om skydd av mänskliga rättigheter och människans värdighet avseende tillämpning av biologi och medicin: konventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin, undertecknad i Oviedo 1997,

–   med beaktande av konventionen om meddelande av europeiska patent av den 5 oktober 1973 (europeiska patentkonventionen),

–   med beaktande av sin resolution av den 30 mars 2000 om Europeiska patentbyråns beslut beträffande patent nr EP695351 som beviljades den 8 december 1999(3) ,

–   med beaktande av kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet om patenträttens utveckling och verkan på området bioteknik och genteknik (KOM(2005)0312),

–   med beaktande av artikel 103.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Biotekniken är en av de viktigaste framtidsteknologierna och måste stödjas genom en lämplig politisk ram, som också tar hänsyn till etiska, miljömässiga och hälsomässiga aspekter.

B.  Patent behövs för att främja innovation.

C.  Biotekniken spelar en allt större roll inom många olika industrier och skyddet av biotekniska uppfinningar kommer med all säkerhet att vara av grundläggande betydelse för gemenskapens industriella utveckling.

D.  Inom biotekniken finns vissa specifika problem vilket gör att den allmänna patenträtten måste byggas ut genom lämpliga bestämmelser.

E.  Inom biotekniken är det särskilt viktigt att definiera gränser som grundar sig på etiska motiv.

F.  Europeiska patentverket beviljade den 2 februari 2005 ett patent (EP1257168) som innehåller en metod för att välja ut mänskliga könsceller och själva könscellerna.

G.  Europeiska patentverket har även beviljat de europeiska patenten EP1121015 och EP1196153, som även de avser mänskliga könsceller, och EP1121015, som till och med avser frysta mänskliga embryon.

H.  Det har framställts invändningar mot detta beslut och rättsläget är därför fortfarande oklart.

I.  Europeiska patentverket godkände invändningarna mot patent EP695351 (det s.k. Edinburghpatentet) och klargjorde att patent på mänskliga embryonala stamceller inte får beviljas.

J.  Direktivet gör det möjligt att bevilja patent på mänskligt DNA enbart i samband med en funktion, men det är oklart om ett patent på DNA enbart omfattar användning i denna funktion eller om andra funktioner också omfattas av patentet.

K.  Den fråga som skall ses över enligt den första rapport som lagts fram i enlighet med artikel 16c i direktivet är huruvida patent för gensekvenser (DNA-sekvenser) bör beviljas enligt den klassiska modellen för patentkrav, där en första uppfinnare kan göra anspråk på en uppfinning som omfattar möjliga framtida användningsområden för sekvensen i fråga, eller om patentet skall begränsas så att endast de specifika användningsområden som anges i patentansökan kan ingå (ett s.k. ändamålsbestämt skydd).

L.  Ett alltför omfattande beviljande av patent kan strypa uppfinningsrikedomen.

M.  Allmänheten måste få fullständig information och EU måste inta en ledande roll när det gäller att främja en öppen debatt.

N.  För att skapa embryonala stamceller måste man förstöra embryon. Patent på teknik som innebär att embryon förstörs eller används för kommersiella eller industriella ändamål är emellertid inte tillåtna enligt artikel 6.2 c i direktivet.

O.  I artikel 6 i direktivet utesluts kloning av mänskliga varelser, och rådet förklarade i sina motiveringar till parlamentet att detta förbud mot patent inte enbart omfattar reproduktiv kloning och att begreppet "mänsklig varelse" i detta sammanhang även omfattar den embryonala fasen.

1.  Europaparlamentet ställer sig bakom biotekniken som en framtidsteknik och anser att det är viktigt med en lämplig politisk ram för att stödja denna teknik. Denna ram bör också ta hänsyn till etiska, miljömässiga och hälsomässiga aspekter.

2.  Europaparlamentet anser att patent på biotekniska uppfinningar enligt gemensamma bestämmelser i hela EU är en viktig förutsättning för att kunna stödja denna framtidsteknik på ett lämpligt sätt inom EU.

3.  Europaparlamentet stöder ytterligare stamcellsforskning och andra alternativ för att främja människors hälsa men betonar sin grundinställning till tillämpning av bioteknik på människor, särskilt att inte tillåta ingrepp i mänskliga könsceller, kloning av människor oberoende av utvecklingsfas och forskning på mänskliga embryon, som innebär att embryot förstörs.

4.  Europaparlamentet anser att direktivet i de flesta fall ger en lämplig ram för detta, men att det fortfarande är oklart när det gäller vissa viktiga frågor, till exempel patent på mänskligt DNA.

5.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska patentverket och medlemsstaterna att enbart bevilja patent på mänskligt DNA i samband med en konkret användning och vill se att patentets tillämpningsområde begränsas till denna konkreta användning så att andra användare kan arbeta med och ta patent på samma DNA-sekvens för andra användningsområden (skydd för ett visst syfte).

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om det är möjligt att komma fram till denna tolkning av direktivet genom en rekommendation till medlemsstaterna eller om det krävs en ändring av artikel 5 i direktivet.

7.  Europaparlamentet upprepar att inga överväganden som rör forskning får innebära att människolivets värdighet åsidosätts.

8.  Europaparlamentet noterar det inrättande av en informell rådgivande grupp om bioteknikens etiska aspekter som meddelades i den första rapporten som lagts fram i enlighet med artikel 16c i direktivet. Gruppen har i uppgift att analysera viktiga frågor kring biotekniska uppfinningar och att bistå kommissionen vid utarbetandet av framtida rapporter.

9.  Europaparlamentet påpekar att patent för könsceller inte kan beviljas som en del av människokroppen och könsceller är definitivt inte någon uppfinning, varför patent EP1257168 således utgör en överträdelse av direktivet.

10.  Europaparlamentet är djupt oroat över alla planer på att införa metoder för att välja kön på människor.

11.  Europaparlamentet konstaterar att vem som helst kan inkomma med en invändning mot patentet i enlighet med artikel 99.1 i europeiska patentkonventionen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål göra en invändning mot patent EP1257168.

13.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska patentverket, kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att samarbeta med parlamentet och bekräfta att alla former av mänsklig kloning utesluts från beviljande av patent i enlighet med direktivet.

14.  Europaparlamentet betonar att skapandet av mänskliga embryonala stamceller innebär att mänskliga embryon förstörs och att beviljande av patent för förfaringssätt som inbegriper mänskliga embryonala stamceller eller celler som tas fram från mänskliga embryonala stamceller strider mot artikel 6.2 c i direktivet.

15.  Europaparlamentet noterar slutsatserna i den andra rapporten om räckvidden för patent och stamcellers patenterbarhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nästa rapport noga överväga det korrekta genomförandet av artikel 4.1 a i direktivet.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att bevaka utvecklingen och att ta hänsyn till såväl de etiska aspekterna som de potentiella konsekvenserna för tillgången till hälso- och sjukvård till ett rimligt pris och för konkurrenskraften.

18.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska patentverket att inrätta ytterligare ett organ som, på grund av frågans känsliga natur, skall kontrollera patent som är etiskt känsliga innan de beviljas.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och Europeiska patentverket.

(1) EGT L 213, 30.7.1998, s. 13. (2) EGT C 110, 8.4.1998, s. 17. (3) EGT C 378, 29.12.2000, s. 95.