Europaparlamentets resolution om miljöaspekter på hållbar utveckling (2005/2051(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 31 maj 2001 om miljöpolitik och hållbar utveckling: förberedelse inför Europeiska rådets möte i Göteborg(1),
– med beaktande av sin resolution av den 28 februari 2002 om strategin för hållbar utveckling inför toppmötet i Barcelona(2),
– med beaktande av sina resolutioner av den 16 maj 2002 inför världstoppmötet om hållbar utveckling 2002(3),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument "Integrering av miljöhänsyn i andra politikområden – en inventering av Cardiffprocessen" (KOM(2004)0394),
– med beaktande av kommissionens meddelande "2005 års översyn av EU:s strategi för hållbar utveckling: Inledande inventering och riktlinjer för framtiden" (KOM(2005)0037),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möten i Göteborg (15-16 juni 2001), Barcelona (15-16 mars 2002) och Bryssel (16-17 juni 2005),
– med beaktande av den ändrade Lissabonstrategin, som antogs av Europeiska rådet vid mötet den 22-23 mars 2005,
– med beaktande av kommissionens strategiska mål för perioden 2005–2009: Välstånd, solidaritet och säkerhet (KOM(2005)0012),
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1600/2002/EG av den 22 juli 2002 om fastställande av gemenskapens sjätte miljöhandlingsprogram(4) och de temainriktade strategierna för programmet,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A6-0383/2005), och av följande skäl:
A. Vid toppmötet i Johannesburg i september 2002 angavs följande fem huvudområden inom vilka konkreta resultat måste nås: hälsa, energi, jordbruk och biologisk mångfald, förvaltning av ekosystem samt vatten och sanitet.
B. Trots de åtaganden som gjordes vid toppmötena i Rio 1992 och Johannesburg 2002 har signatärstaterna inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att vända den nuvarande tendensen till överutnyttjande av naturresurser och förorening av den naturliga miljön. De minskande naturresurserna och klimatförändringen är de mest påtagliga bevisen för detta misslyckande.
C. Antalet klimatrelaterade katastrofer i Europa har mer än fördubblats sedan 1990-talet och klimatuppvärmningen väntas fortsätta. Effekterna av dessa tilltagande och konkreta faktorer på våra ekonomiers och ekosystems hållbarhet och på folkhälsan blir allt fler och allt mer påtagliga.
D. Det krävs en ny definition av tillväxtbegreppet, grundad på en ansvarsfull och effektiv användning av naturresurserna och på förändrade produktions- och konsumtionsmönster.
E. Hållbar utveckling är en fråga om solidaritet både mellan generationer och mellan länderna i Nord och Syd. Europeiska unionen står därför inför ett utvecklingspolitiskt vägval som handlar om att ge befolkningen i utvecklingsländerna möjlighet till ett bättre liv samtidigt som jordens miljö bevaras.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens utvärdering av strategin för hållbar utveckling i enlighet med sitt åtagande och de riktlinjer för hållbar utveckling som antogs av Europeiska rådet i juni 2005. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att översynen av strategin skall kunna genomföras snarast möjligt på grundval av dessa riktlinjer och uppmanar det österrikiska ordförandeskapet att vidta nödvändiga åtgärder för att den reviderade strategin skall kunna antas under första halvåret 2006.
2. Europaparlamentet beklagar att översynen av strategin för hållbar utveckling inte genomfördes samtidigt som översynen efter halva tiden av Lissabonstrategin. Parlamentet önskar att den reviderade strategin för hållbar utveckling skall bli en långsiktig strategi för Europa, att man i denna strategi fastställer vilket det bästa politiska projektet är för att inom 50 år nå målet om en hållbar värld och att unionens övriga politiska processer på medellång sikt, som Lissabonstrategin, skall ligga i linje med denna långsiktiga strategi.
3. Europaparlamentet bekräftar – med beaktande av de begränsade ekonomiska resurserna – behovet av ett enhetligt och effektivt förfarande för att kontinuerligt och systematiskt kunna följa upp och se över de båda strategierna.
4. Europaparlamentet beklagar att flertalet av riktlinjerna i den andra delen av kommissionens meddelande inte står i paritet med de stora utmaningar som beskrivs i den första delen av meddelandet. Parlamentet understryker att vissa riktlinjer är otillräckliga, särskilt när det gäller att stävja ohållbara tendenser.
Förvärring av ohållbara tendenser
5. Europaparlamentet instämmer i kommissionens konstaterande att de tendenser som motverkar en hållbar utveckling har förvärrats. Det gäller såväl överutnyttjande och förorening av naturresurser som minskad biologisk mångfald och allvarligare klimatförändringar samt orättvisor, fattigdom och ackumulerade skulder inom den offentliga sektorn, både inom och utanför EU.
6. Europaparlamentet stöder kommissionens krav om fastställande av mål för bekämpande av dessa negativa tendenser. Parlamentet anser att ett centralt mål på medellång sikt bör vara att följa uppmaningen i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa om "Europas hållbara utveckling som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö". Parlamentet anser att detta centrala mål skall följas av konkreta mål på medellång sikt.
7. Europaparlamentet anser att en strategi för hållbar utveckling måste göra det möjligt att vidta åtgärder som är anpassade till den lokala utvecklingens krav samt till begränsningarna och villkoren i regionerna.
Klimatförändringar, transporter, ren energi och kontrollerad energiförbrukning
8. Europaparlamentet konstaterar att EU, trots den lagstiftning som antagits och de tekniska framsteg som gjorts i EU för att begränsa luftföroreningar och minska utsläppen av växthusgaser, riskerar att inte uppnå Kyotoprotokollets mål för 2012 eftersom lämpliga åtgärder saknas för att bromsa den ökande vägtrafiken.
9. Europaparlamentet är också oroat över den kraftiga och snabba ökningen av luftfarten och utsläppen av föroreningar från denna sektor. Om man inte snabbt vidtar åtgärder äventyras målet att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående vidta åtgärder för att minska klimatpåverkan från flygtrafiken, genom att inrätta ett försökssystem för handel med utsläppsrätter för flygtrafiken under perioden 2008-2012 som omfattar alla flygningar till och från flygplatser inom EU, och samtidigt se till att det inrättas instrument som kan ta itu med flygtrafikens totala klimatpåverkan.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka sina ansträngningar, anpassa den befintliga lagstiftningen till de senaste vetenskapliga rönen och presentera lösningar för att uppnå en väsentlig minskning av luftföroreningarna och utsläppen av växthusgaser i EU med 30 procent till 2020 och med 80 procent till 2050 i förhållande till 1990 års nivåer, eftersom nyligen genomförda studier bekräftar att det krävs en kraftigare minskning av utsläppen i Europa och globalt för att bromsa klimatförändringarna.
11. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att överföra en stor del av vägtransporterna till mer miljövänliga transportsätt. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådets olika konstellationer och Europeiska rådet att snabbt vidta åtgärder för att stabilisera fördelningen mellan transportsätten på 1998 års nivå och detta senast 2010. Parlamentet anser generellt sett att det krävs en djupgående politisk förändring för att få till stånd en miljövänligare transportpolitik.
12. Europaparlamentet beklagar att Europas användning av naturresurser för närvarande utgör mer än det dubbla av den biologiska kapaciteten enligt vissa studier, vilket innebär att Europa tillgodogör sig en oproportionerligt stor andel av naturresurserna på land och till havs.
13. Europaparlamentet beklagar att flertalet medlemsstater fortfarande är mycket beroende av fossila bränslen och kärnenergi i sin energiförsörjning. Parlamentet stöder målen på medellång och lång sikt avseende de förnybara och rena energikällornas andel av marknaden. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen dragit tillbaka förslaget till rådets direktiv vad gäller möjligheten att tillämpa nedsatta punktskatter på vissa mineraloljor som innehåller biobränslen och på biobränslen, trots att parlamentet uttalat sig till stöd för dessa bestämmelser.
14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en handlingsplan för biomassa för att främja användningen av biobränslen som alternativ till fossila energislag. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som möjliggör lösningar för att utveckla odlingen av energigrödor i EU.
Förvaltning av naturresurser
15. Europaparlamentet erkänner att framstegen inom politiken för att skydda och förvalta Europeiska unionens vatten sker långsamt och ojämnt och kommer att bli synligare på medellång och lång sikt. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater, särskilt länderna i Väst- och Sydeuropa och även berörda sektorer, särskilt jordbruks- och turismsektorn, att vidta åtgärder för att minska vattenuttaget och säkerställa vattenförsörjningen för all mänsklig verksamhet. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att fortsätta med de nödvändiga insatserna på vatten- och föroreningsområdet (nitrater, bekämpningsmedel, farliga och bioackumulativa ämnen och ämnen som stör det endokrina systemet).
16. Europaparlamentet uppmanar EU att förverkliga sitt ambitiösa mål att fram till 2010 hejda förlusten av biologisk mångfald i Europa och globalt. Parlamentet beklagar att de beslut och åtgärder som antagits på europeisk och internationell nivå inte är tillräckliga för att målet skall kunna nås inom utsatt tid och att ett stort antal växt- och djurarter hotas av utrotning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram en ny och ambitiös europeisk handlingsplan som är sammanhängande och har tillräcklig finansiering för att målen att skydda och återställa ekosystemen och den biologiska mångfalden inom och utanför EU skall kunna nås. Parlamentet anser att ytterligare åtgärder måste till för att fullt ut integrera biologisk mångfald i alla EU:s berörda politikområden, i synnerhet när det gäller jordbruk, regional utveckling, fiske och utveckling. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att tillräckliga medel anslås till nätverket Natura 2000 och uppmanar kommissionen att föreslå ett vattenmiljöprogram med utgångspunkt i Natura 2000.
17. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen och medlemsstaterna att, i enlighet med de principer som fastställdes i Johannesburg och som ingår i övrig europeisk politik, i begreppet hållbar utveckling införliva bevarandet av den naturliga miljön och tillgångar i form av landskap, stadsmiljöer och historiska miljöer som utgör en del av människors vardagliga omgivning och som ofta är en källa till rikedom.
18. Europaparlamentet beklagar att den totala avfallsmängden ökar, särskilt mängden förpackningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den temainriktade strategin för avfall innehåller nya bestämmelser för att minska avfallsproduktionen vid källan på medellång och lång sikt.
Markanvändning
19. Europaparlamentet begär att utbyggnaden av stadsområden och förbättringen av infrastrukturer (trafikleder, järnvägar, hamnar, flygplatser, kanaler, gasledningar, oljeledningar m.m.) genomförs med respekt för odlingsbar mark, skogar och skyddsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om den anser det nödvändigt, förstärka den nuvarande lagstiftningen för att garantera miljökonsekvensbedömningar, de transeuropeiska nätens hållbarhet och förverkligandet av målet att bevara den biologiska mångfalden fram till 2010.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva markskydd i gemenskapens åtgärder på miljöområdet. Parlamentet påpekar återigen att slutfasen vid all utarmning av jorden är ökenspridning, ett fenomen som drabbar stora områden i EU och vars konsekvenser i form av ökad fattigdom, förlust av biologisk mångfald, sämre vattenkvalitet samt klimatförändringar är uppenbara. Parlamentet erinrar om skogarnas grundläggande betydelse för att bevara marken, undvika erosion, absorbera koldioxid och förebygga översvämningar.
21. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att föreslå en temainriktad strategi för stadsmiljö som skall syfta till att förbättra livskvaliteten i stadsområdena och tillförsäkra europeiska stadsbor en sund livsmiljö, främst när det gäller luftkvaliteten i stadsområdena. I detta avseende anser parlamentet att följande tre områden är prioriterade: att utveckla offentliga transporter som använder ren eller mindre förorenande teknik, att främja ett hållbart byggande med hög miljökvalitet samt en hållbar stadsplanering, bland annat i syfte att förhindra ekonomisk och social segregering och krympande grönområden i städerna.
22. Europaparlamentet konstaterar att EU trots sina åtaganden ännu inte har lyckats frikoppla tillväxten från utnyttjandet av naturresurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till åtgärder och bestämmelser i syfte att fram till 2010 fyrdubbla och fram till 2025 tiodubbla effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser och energi inom produktion och förbrukning.
23. Europaparlamentet understryker att det förhållandet att naturresurser och råvaror minskar och förorenas, samt att det blir allt svårare att komma åt dem, utgör ett hot mot skyddet av den biologiska mångfalden och kommer att leda till prishöjningar, som mer eller mindre genomgripande kommer att destabilisera de ekonomiska och sociala systemen inom och utanför EU med risk att skapa konflikter. Parlamentet beklagar därför att kommissionen och EU inte sätter in några motåtgärder som motsvarar situationens allvar.
Folkhälsa
24. Europaparlamentet beklagar glappet mellan utvärderingen av miljöförstöringens negativa hälsoeffekter och de blygsamma åtgärder som kommissionen föreslår i sin europeiska handlingsplan för miljö och hälsa 2004–2010 (KOM(2004)0416). Parlamentet anser inte att denna hållning överensstämmer med en verklig politik för hållbar utveckling i syfte att minska hälsoriskerna och se till att våra system för social trygghet och hälsa är hållbara.
25. Europaparlamentet ser mycket positivt på REACH-förslaget som dels syftar till att förbättra skyddet av folkhälsan och miljön, dels till att upprätthålla konkurrenskraften genom att främja innovation inom EU:s kemiska industri. Parlamentet hoppas på en lagstiftning som ligger nära kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet hoppas att det nya systemet som planerats träda i kraft den 1 januari 2007 inte försenas.
Internationellt
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta fler utvecklingsländer omfattas av skuldavskrivningar. Parlamentet anser att detta program för skuldavskrivning bör kombineras med miljöskyddsåtgärder och mekanismer för överföring av miljövänlig teknik.
27. Europaparlamentet uppmanar EU att respektera sina åtaganden inom ramen för olika internationella konventioner och att ta de initiativ som behövs för att staterna och det internationella samfundet skall uppfylla de åtaganden och förpliktelser som de förbundit sig till under de internationella förhandlingar som nyligen ägt rum och som direkt eller indirekt hör samman med strategin för hållbar utveckling (Kyoto, Monterrey, Doha, Johannesburg).
28. Europaparlamentet understryker att man i den ändrade strategin tydligt bör slå fast att strategin syftar till att reformera Världshandelsorganisationen (WTO) genom att göra handeln underordnad målen för hållbar utveckling och internationella miljöskyddsåtaganden samt respekten för internationella konventioner på det sociala området, bland annat de sociala standarder som fastställts av Internationella arbetsorganisationen. Parlamentet uppmanar EU att verka för att försiktighetsprincipen erkänns och tillämpas öppet inom WTO.
29. Europaparlamentet gläder sig åt de resultat som uppnåddes i samband med konferensen i Montreal som präglades av att alla parter – inbegripet Förenta staterna – uttalade sitt stöd för kampen mot klimatförändringar. Parlamentet påminner dock om att det är mycket som återstår att göra på detta område. Parlamentet uppmanar de stater som ännu inte har ratificerat Kyotoprotokollet – framför allt Förenta staterna – att göra det. Detta protokoll har nu rättslig verkan.
30. Europaparlamentet begär att en större insikt om EU:s betydelse vad gäller konsumtionen av världens resurser – EU:s "ekologiska fotspår" – skall åstadkommas. Enligt vissa studier svarar EU för 17 procent av mänsklighetens totala resursefterfrågan trots att EU bara utgör 7 procent av jordens befolkning.
31. Europaparlamentet begär att den externa dimensionen av EU:s strategi för hållbar utveckling skall vara den övergripande ram som skapar konsekvens i all EU-politik med betydelse för miljöresurserna och hållbarhetspolitiken i EU:s partnerländer. Parlamentet anser vidare att strategin bör innehålla en särskild utvärdering av hur EU:s politik kan hjälpa utvecklingsländerna att uppnå millennieutvecklingsmålen före 2015.
32. Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på kommissionens förslag om EU:s kommande tematiska strategi för miljön och naturresurserna, som bör omfatta samtliga EU:s partnerländer (Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete) så att initiativ inom ramen för den externa dimensionen av strategin för hållbar utveckling kan tas upp i nästa budgetplan för 2007–2013.
33. Europaparlamentet framhåller att det finns ett nära samband mellan fattigdom och miljö, och att det ofta är de fattigaste som är de främsta offren vid miljöförstöring samt noterar att insatserna för att minska fattigdomen främst genom ekonomisk tillväxt sällan tar hänsyn till behovet av att integrera miljömässiga hänsyn i fattigdomsbekämpningen. Parlamentet rekommenderar därför att det tas särskilda initiativ där detta nära samband mellan fattigdom och miljö inom olika politikområden och program studeras samt påpekar att man måste bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring genom att främja hållbar konsumtion och produktion om man vill lösa problemen med tillgång och efterfrågan i utvecklingsländerna.
34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att främja erkännandet av naturresurser, i synnerhet vatten, som globala kollektiva nyttigheter inom internationella forum, företrädesvis i FN.
Att skapa resurser för att agera
35. Europaparlamentet välkomnar det brittiska EU-ordförandeskapets tillkännagivande av att Cardiffprocessen skall återupptas. Parlamentet uppmanar rådet att med kommissionens hjälp anta konkreta åtgärder för att införliva miljöskyddet i övriga politikområden.
36. Europaparlamentet betonar att det är av stor vikt att begreppet hållbar utveckling införlivas i samtliga offentliga politikområden på nationell, regional och lokal nivå, samt av företagen och de icke-statliga organisationerna och sammanslutningarna på privat nivå.
37. Europaparlamentet erinrar om att städerna genom Aalborgstadgan har blivit centrala aktörer för hållbar utveckling. För att förbättra Europeiska unionens miljöprestanda är det därför mycket viktigt att främja en hållbar och konsekvent stadsförvaltning och se till att god praxis sprids på lokal nivå, bland annat genom nätverk för utbyte mellan städer.
38. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har infört konsekvensbedömningar av alla sina beslut och lagstiftningsförslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge dessa konsekvensbedömningar en starkare miljöprofil och en social dimension som hädanefter skall beaktas i större utsträckning. Parlamentet påminner om att detta verktyg är ett stöd i det politiska beslutsfattandet som varken får eller bör ersätta detta.
39. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och Eurostat har antagit cirka 150 indikatorer och delat in dessa i tre nivåer för att utvärdera genomförandet av strategin för hållbar utveckling och det gradvisa förverkligandet av de fastställda målen. Parlamentet uppmanar kommissionen och Eurostat att fortlöpande utvärdera indikatorerna för att vid behov kunna anpassa dem så att de i högre grad tar hänsyn till den förändrade problembilden och miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att större hänsyn tas till miljön i förteckningen över de fjorton indikatorer som skall användas för att utvärdera framstegen i Lissabonstrategin och anser att även denna förteckning borde innehålla en indikator om biologisk mångfald.
Stimulansåtgärder med hjälp av marknadsbaserade instrument
40. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att komplettera traditionella lagstiftningsåtgärder med marknadsbaserade instrument såsom internalisering av kostnader, miljöskatter, subventioner och system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser.
41. Europaparlamentet stöder kommissionens begäran om att marknadspriserna skall avspegla den ekonomiska verksamhetens verkliga kostnader, särskilt för miljön, så att produktions- och konsumtionsmönster ändras. Parlamentet anser att denna typ av åtgärder måste vidtas och snabbt börja tillämpas inom vägtransportsektorn för att främja användningen av kollektiva transportsätt.
42. Europaparlamentet framhåller att ett sådant tillvägagångssätt måste beakta olika inkomstlägen och se till att behov och grundläggande fri- och rättigheter går bättre ihop med miljöhänsyn.
43. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen i sina framtida förslag skall stödja sig på parlamentets resolution av den 8 september 2005 om nya utsikter och utmaningar för en hållbar europeisk turism(5).
44. Europaparlamentet betonar att villkoren för att bevilja bidrag och stöd från EU, i synnerhet på den gemensamma jordbrukspolitikens område, måste bidra till att politiken för hållbar utveckling förverkligas. Parlamentet begär att all subventionering av icke-hållbar verksamhet så snart som möjligt skall upphöra, framför allt på energi- och jordbruksområdet.
45. Europaparlamentet konstaterar att den ökande erosionen samt utarmningen av jorden och den brukbara marken i längden utgör ett hot mot vår förmåga att garantera medborgarnas livsmedelsförsörjning och menar därför att det inom ramen för den nya reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör läggas fram förslag om att återställa jämvikten mellan olika odlingsmetoder och ta hänsyn till de experiment som bedrivs på detta område i andra länder. Parlamentet anser att genetiskt modifierade växter och organismer för närvarande inte utgör en tillfredsställande lösning på problemen i samband med jordbrukets kemikalieanvändning.
46. Europaparlamentet stöder införandet av miljöskatter på medlemsstatsnivå. Parlamentet betonar att dessa i likhet med övriga marknadsbaserade instrument utgör ett nödvändigt verktyg för en effektiv politik för minskade föroreningar.
47. Europaparlamentet understryker att marknadsinstrumenten alltjämt kan skapa reella möjligheter på miljöskyddsområdet. Parlamentet poängterar emellertid att dessa instrument visserligen är nödvändiga men inte i sig själva tillräckliga för att föra en politik i syfte att minska föroreningar och skydda miljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta förslag.
48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i både EU och tredjeländer samt inom internationella organisationer erkänna, uppmuntra och stödja utvecklingen av nya mer hållbara ekonomiska modeller, såsom social och solidarisk ekonomi och rättvis handel.
Innovation
49. Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens förslag om att investera i innovation på området för miljövänlig teknik, eftersom miljö- och samhällsproblem måste beaktas i den vetenskapliga och tekniska forskningen. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte anger hur stor andel av BNI som skall utgöras av investeringar för att stödja utvecklingen av ny miljöteknik.
50. Europaparlamentet begär att det sjunde ramprogrammet för forskning skall användas på ett sådant sätt att en hållbar utveckling säkerställs på så många områden som möjligt och högkvalitativa arbetstillfällen skapas.
51. Europaparlamentet understryker att miljötekniska innovationer är en viktig drivkraft för en hållbar utveckling på miljöområdet. Parlamentet betonar emellertid deras begränsningar och att det är nödvändigt med åtgärder för att förändra produktions-, transport- och konsumtionsmönstren för att möta miljöutmaningarna.
52. Europaparlamentet uppmanar EU att intensifiera sina ansträngningar och fatta beslut som gör att unionen blir världens mest ekonomiska samhälle i fråga om resurs- och energianvändning. Parlamentet betonar att om dessa mål förverkligas skulle ett större oberoende och en större säkerhet när det gäller att tillhandahålla naturtillgångar och energi bli möjlig och man skulle kunna frikoppla ekonomisk tillväxt från naturresursutnyttjande.
Tillämpning av principerna för hållbar utveckling
53. Europaparlamentet påminner om att principen om att förorenaren skall betala och försiktighetsprincipen skall slås fast som styrande principer i den offentliga politiken för folkhälsa, livsmedelssäkerhet, konsumentskydd och miljö.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att mer ingående studera substitutionsprincipen, som kan vara ett intressant instrument för att stimulera forskning om och utveckling av ny och mer miljövänlig och hälsosam teknik.
Information till och mobilisering av medborgare och företag
55. Europaparlamentet anser att skyddet av miljön kräver gemensamma insatser för att informera, medvetandegöra och utbilda. Parlamentet menar att strategin bör utarbetas genom en öppen process som EU:s medborgare deltar i och att detta kräver att man till fullo tillämpar Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor(6).
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta främja ett livslångt lärande inom området för miljö och låta detta ingå i grundutbildningen samt införa program för att informera och medvetandegöra vuxna.
57. Europaparlamentet vill se en situation där hela arbetskraften är sysselsatt på arbetsmarknaden, oavsett ålder och kön, och särskilt genom förverkligandet av livslångt lärande, i syfte att främja insatserna inom ramen för strategin för hållbar utveckling.
58. Europaparlamentet ser gärna att det livslånga lärandet främjas genom att möjligheterna att utveckla produktionsteknik och produktionssätt inom yrkesutbildningen beaktas i större utsträckning. Parlamentet betonar att detta är viktigt för samtliga arbetstagare, i synnerhet anställda, att tillägna sig ny teknik och därigenom anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad.
59. Europaparlamentet betonar att en hållbar finansiering av de sociala trygghetssystemen enbart kan genomföras genom ökad solidaritet mellan generationerna. Parlamentet understryker särskilt vikten av att öka medborgarnas medvetande om sociala frågor och miljöfrågor. Parlamentet kräver att skatterna på arbete skall sänkas i medlemsstaterna. Parlamentet förordar en bättre samordning inom medlemsstaterna för att minska social utslagning och för att bättre garantera samtliga unionsmedborgares sociala trygghet och uppnå lika hög ekologisk standard överallt.
Temainriktade strategier
60. Europaparlamentet gläds åt att de första temainriktade strategierna nu äntligen har presenterats. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla temainriktade strategier som aviserats kan antas så snart som möjligt och senast sommaren 2006.
61. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att olika gemenskapsrättsakter har antagits och setts över, framför allt på miljöskyddsområdet. Parlamentet anser att många av dessa rättsakter, i synnerhet reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken, inte i tillräckligt hög grad beaktar målen om hållbar utveckling och fortfarande främjar intensiva produktionsmetoder.
62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sitt förslag om en översyn av strategin för hållbar utveckling lägga fram mer ambitiösa förslag när det gäller uppföljningen av denna strategi. Parlamentet betonar att den reviderade strategin bör utvärderas varje år i enlighet med Europeiska rådets beslut i Göteborg 2001. Parlamentet begär att denna utvärdering efter halva tiden vid behov skall kunna kompletteras med åtgärder och förslag som syftar till att nå de ursprungliga målen och gläds åt att parlamentet skall medverka vid denna utvärdering.
Slutsatser
63. Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att vidta olika åtgärder till stöd för en hållbar utveckling. Parlamentet ser dock med oro på glappet mellan de aviserade planerna och förslagen till politiska åtgärder. På grund av den förvärrade miljösituationen anser parlamentet att man vid översynen av strategin för hållbar utveckling inte i första hand bör prioritera samordningsåtgärder och kunskapshöjande åtgärder, utan förslag till tydliga insatser och mål på medellång och lång sikt, till instrument samt till ett system för fortlöpande kontroll, uppföljning och utvärdering.
64. Europaparlamentet är fast övertygat om att hållbar utveckling är ett grundläggande och avgörande instrument för EU som främjar ekonomiska och sociala framsteg, förbättrar medborgarnas livskvalitet och levnadsstandard och möjliggör en ny syn på politiken som gagnar människors frigörelse.
65. Europaparlamentet kräver att tillräckliga medel avsätts i budgetplanen 2007–2013 för att man på olika nivåer och på lämpligt sätt skall kunna motverka sådana icke-hållbara trender som fattigdom, social utslagning och följderna av den stigande genomsnittsåldern bland befolkningen. Parlamentet betonar att hållbar utveckling således måste bli en vägledande princip för Europeiska unionens politik inom samtliga områden. Parlamentet rekommenderar att det i budgetplanen avsätts tillräckliga medel för att främja full sysselsättning och social integration, för att utrota fattigdomen och stärka den sociala, territoriella och ekonomiska sammanhållningen.
66. Europaparlamentet är tvunget att understryka att den reviderade strategin framför allt kräver en genomgripande förändring av våra produktions- och konsumtionsmönster och en reflektion över den ekonomiska verksamhetens syften.
67. Europaparlamentet ser det som sin skyldighet att påminna om att underlåtenhet att handla kommer att leda till allt större direkta kostnader och konsekvenser samt ytterligare försvåra genomförandet och förverkligandet av EU:s mål om framsteg på det sociala området och inom hälsa och miljö samt leda till en orimlig skuld gentemot kommande generationer.
68. Europaparlamentet begär att bli formellt rådfrågade om kommissionens förslag om översynen av strategin för hållbar utveckling när detta offentliggörs.
o o o
69. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.