Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2005/0272(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0174/2006

Ingivna texter :

A6-0174/2006

Debatter :

PV 04/07/2006 - 17
CRE 04/07/2006 - 17

Omröstningar :

PV 05/07/2006 - 4.4
CRE 05/07/2006 - 4.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2006)0300

Antagna texter
Onsdagen den 5 juli 2006 - Strasbourg Preliminär utgåva
Radioaktivt avfall och använt kärnbränsle *
P6_TA-PROV(2006)0300A6-0174/2006

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets direktiv om övervakning och kontroll av transporter av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (KOM(2005)0673 – C6-0031/2006 – 2005/0272(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2005)0673)(1) ,

–   med beaktande av artikel 31.2 och artikel 32 i Euratomfördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6-0031/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A6-0174/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed i enlighet med artikel 119 andra stycket i Euratomfördraget.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att på nytt höra Europaparlamentet om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Kommissionens förslag   Parlamentets ändringar
Ändring 1
Skäl 1a (nytt)
(1a) Genom rådets beslut 2005/84/Euratom av den 24 januari 2005 1 har Europeiska atomenergigemenskapen anslutit sig till konventionen om säkerheten vid hantering av använt kärnbränsle och om säkerheten vid hantering av radioaktivt avfall.
____________________
1 EUT L 30, 3.2.2005, s. 10.
Ändring 2
Skäl 6
(6)  I avsaknad av en gemensam bränslecykelpolitik för gemenskapen, har varje medlemsstat ansvar för sin politik i fråga om hanteringen av radioaktivt avfall och använt bränsle inom respektive stats jurisdiktion. Bestämmelserna i detta direktiv bör därför inte få påverka medlemsstaternas rätt att exportera sitt använda bränsle för upparbetning och deras rätt att vägra att ge sitt tillstånd till införsel till deras territorium av radioaktivt avfall för slutlig behandling eller slutförvaring , utom vid återtransport.
(6)  Varje medlemsstat ansvarar för sin politik i fråga om hanteringen av radioaktivt avfall och använt bränsle inom respektive stats jurisdiktion. Vissa av dem anser att använt bränsle är en användbar resurs som kan upparbetas medan andra väljer att deponera det. Bestämmelserna i detta direktiv bör därför inte få påverka den rätt som en medlemsstat som är ursprungsland har att exportera sitt använda bränsle för upparbetning och den rätt som en medlemsstat som är bestämmelseland har att vägra att ge sitt tillstånd till införsel till deras territorium av (i) radioaktivt avfall för slutlig behandling, utom vid återtransport, och (ii) använt bränsle för slutförvaring .
Ändring 3
Skäl 8
(8)  En förenkling av det existerande förfarandet bör inte begränsa medlemsstaternas existerande rättigheter att invända mot eller uppställa villkor för en transport av radioaktivt avfall som kräver deras godkännande . Invändningar får inte vara godtyckliga och bör grundas på relevanta nationella eller internationella bestämmelser som är lätta att identifiera . Relevant lagstiftning är inte begränsad till transportlagstiftning för den aktuella sektorn. Detta direktiv bör inte få påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt, och särskilt fartygs och luftfartygs utövande av rättigheter och friheter till sjö-, flod- och luftfart enligt internationell rätt.
(8)  En förenkling av det existerande förfarandet bör inte begränsa medlemsstaternas existerande rättigheter att invända mot eller uppställa villkor för en transport av radioaktivt avfall som kräver deras samtycke . Invändningar får inte vara godtyckliga och bör grundas på relevanta nationella bestämmelser, gemenskapsbestämmelser eller internationella bestämmelser i enlighet med detta direktiv . Relevant lagstiftning är inte begränsad till transportlagstiftning för den aktuella sektorn. Detta direktiv bör inte få påverka medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter enligt internationell rätt, och särskilt fartygs och luftfartygs utövande av rättigheter och friheter till sjö-, flod- och luftfart enligt internationell rätt.
Ändring 4
Skäl 8a (nytt)
(8a) Varje medlemsstat fortsätter att fullt ut vara ansvarig för hanteringen av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle på sitt territorium. Inget i detta direktiv bör föra med sig att en medlemsstat som är bestämmelseland måste godta transporter med radioaktivt avfall och använt bränsle för slutbehandling eller slutdeponering utom i de fall avfallet eller bränslet är avsett för återtransport. Varje vägran till sådana transporter bör motiveras på grundval av de kriterier som anges i detta direktiv.
Ändring 5
Artikel 1, punkt 3a (ny)
3a. Bestämmelserna i detta direktiv skall inte påverka de rättigheter och skyldigheter som följer av internationell rätt, inbegripet men inte begränsat till rätten till oskadlig genomfart och rätten till transitpassage enligt Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS).
Ändring 6
Artikel 3, led 1
1) radioaktivt avfall: radioaktivt material i gasform, flytande eller fast form för vilket ingen ytterligare användning förutses av ursprungs- eller bestämmelselandet, eller av en fysisk eller juridisk person vars beslut godtas av dessa länder, och/eller som står under tillsyn som radioaktivt avfall av ett tillsynsorgan inom ramen för ursprungs-, transit- och bestämmelseländernas gällande lagstiftning och regelverk.
1) radioaktivt avfall: radioaktivt material i gasform, flytande eller fast form för vilket ingen ytterligare användning förutses av ursprungs- eller bestämmelselandet, eller av en fysisk eller juridisk person vars beslut godtas av dessa länder, och som står under tillsyn som radioaktivt avfall av ett tillsynsorgan inom ramen för ursprungs- och bestämmelseländernas gällande lagstiftning och regelverk.
Ändring 7
Artikel 3, led 2
2) använt bränsle: kärnbränsle som har bestrålats i och permanent avlägsnats från en reaktorhärd.
2) använt bränsle: kärnbränsle som har bestrålats i och permanent avlägsnats från en reaktorhärd. Använt bränsle kan endera anses vara en användbar resurs som får upparbetas, eller vara avsett för slutdeponering, utan ytterligare förutsedd användning, och behandlas som radioaktivt avfall.
Ändring 8
Artikel 5, stycke 1a (nytt)
De behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som behövs för att se till att all information om transporter som omfattas av detta direktiv behandlas omdömesgillt och skyddas mot missbruk.
Ändring 9
Artikel 5a (ny)
Artikel 5a
De behöriga myndigheternas mottagningsbevis för ansökan
Senast 15 kalenderdagar från den dag ansökan mottagits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer skall dessa myndigheter:
a) sända ett mottagningsbevis för ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland, under förutsättning att ansökan är korrekt ifylld i enlighet med bestämmelserna i artikel 14; eller
b) om ansökan inte är korrekt ifylld i enlighet med punkt a, begära att få den information som saknas från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland och informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella andra medlemsstater som är transitländer om en sådan begäran. En kopia av denna begäran skall sändas till innehavaren. Om en sådan begäran sänds skall det medföra att tidsfristen för att utfärda ett mottagningsbevis för ansökan förlängs. Den information som saknas skall sändas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna utan onödigt dröjsmål. Senast sju kalenderdagar efter den dag den begärda saknade informationen mottagits skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland eller transitland, som begärt denna information, sända ett mottagningsbevis för den nu korrekt ifyllda ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland.
Ändring 10
Artikel 6, punkt 1, styckena 1 och 2
1.  Senast en månad efter mottagandet av den korrekt ifyllda ansökan skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer utfärda ett mottagningsbevis.
Senast tre månader efter mottagandet av den korrekt ifyllda ansökan skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer meddela de behöriga myndigheterna i ursprungslandet sitt medgivande, de villkor som de anser nödvändiga eller sin vägran att lämna medgivande.
1.  Senast två månade r efter dagen för mottagningsbeviset skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och i eventuella medlemsstater som är transitländer meddela de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland sitt medgivande, de villkor som de anser nödvändiga eller sin vägran att lämna medgivande.
Ändring 11
Artikel 6, punkt 2
2.  Om det – när de perioder som anges i punkt 1 andra och tredje styckena har löpt ut – inte har inkommit något svar från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och/eller i de medlemsstater som är avsedda transitländer, skall dessa länder anses ha gett sitt medgivande för den begärda transporten under förutsättning att det mottagningsbevis som avses i punkt 1 har mottagits från dessa länder .
2.  Om det – när de perioder som anges i punkt 1 första eller andra styckena har löpt ut – inte har inkommit något svar från de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är bestämmelseland och/eller i de medlemsstater som är avsedda transitländer, skall dessa länder anses ha gett sitt medgivande för den begärda transporten.
Ändring 12
Artikel 6, punkt 3, led b
b)  För den medlemsstat som är bestämmelseland: relevant lagstiftning som är tillämplig på hanteringen av radioaktivt avfall eller använt bränsle, samt relevant nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning som är tillämplig på transport av radioaktivt material.
b)  För den medlemsstat som är bestämmelseland: relevant lagstiftning som är tillämplig på hanteringen av radioaktivt avfall eller använt bränsle, eller relevant nationell lagstiftning, EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning som är tillämplig på transport av radioaktivt material.
Ändring 13
Artikel 6, punkt 3, stycke 2a (nytt)
Samma förfarande för medgivande och vägran att lämna medgivande skall tillämpas på såväl transporter av radioaktivt avfall som på transporter av använt bränsle för slutförvaring.
Ändring 14
Artikel 9, punkt 2
2.  Om en transport inte kan fullföljas eller om villkoren för transporten inte uppfylls enligt bestämmelserna i detta direktiv, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland säkerställa att det radioaktiva avfallet eller det använda bränslet i fråga tas tillbaka av innehavaren, såvida inte ett alternativt säkert tillvägagångssätt kan åstadkommas. De skall sörja för att den person som har ansvaret för transporten vid behov vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten.
2.  Om en transport inte kan fullföljas eller om villkoren för transporten inte uppfylls enligt bestämmelserna i detta direktiv, skall de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland säkerställa att det radioaktiva avfallet eller det använda bränslet i fråga tas tillbaka av innehavaren, såvida inte ett alternativt säkert tillvägagångssätt kan åstadkommas på grundval av tillämplig lagstiftning om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall . De skall sörja för att den person som har ansvaret för transporten vid behov vidtar åtgärder för att förbättra säkerheten.
Ändring 15
Artikel 9, punkt 3
3.  Innehavaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
3.   Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i punkt 1 är innehavaren primärt ansvarig för kostnader som uppstår, om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
Ändring 16
Artikel 10, punkt 1, stycke 3
Mottagaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas.
utgår
Ändring 17
Artikel 10, punkt 5
5.  Den medlemsstat som är bestämmelseland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om detta beslut. Mottagaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5.  Den medlemsstat som är bestämmelseland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om detta beslut.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i första stycket skall mottagaren vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår, om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
Ändring 18
Artikel 11, punkt 5
5.  En medlemsstat som är transitland får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om beslutet. Den ansvarige person som anges i punkt 1 är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5.  En medlemsstat som är transitland får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten skall då genast informera de behöriga myndigheterna i ursprungslandet om beslutet.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl om anges i första stycket skall den ansvarige person som anges i punkt 1 vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår, om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
Ändring 19
Artikel 12, punkt 5
5.  Den medlemsstat som är ursprungsland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten som är transitland skall då genast informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland om detta beslut. Artikel 9.2 skall tillämpas. Innehavaren är ansvarig för kostnader som uppstår om transporten inte kan eller inte får fullföljas .
5.  Den medlemsstat som är ursprungsland eller eventuella medlemsstater som är transitländer får besluta att transporten inte får fullföljas om villkoren för transporten inte längre är uppfyllda i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, eller om de inte är i överensstämmelse med de tillstånd eller medgivanden som lämnats i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaten som är transitland skall då genast informera de behöriga myndigheterna i den medlemsstat som är ursprungsland om detta beslut. Artikel 9.2 skall tillämpas.
Om transporten inte kan eller inte får fullföljas av de skäl som anges i första stycket skall innehavaren vara primärt ansvarig för kostnader som uppstår, om inte annat följer av tillämplig lagstiftning eller ett avtal som ingåtts mellan innehavaren och andra personer som är involverade i transporten .
Ändring 20
Artikel 16, punkt 1
1.  Medlemsstaterna skall främja överenskommelser för att underlätta säker hantering – däribland slutförvaring – av radioaktivt avfall från länder som framställer sådant avfall i små mängder och i vilka inrättandet av erforderliga anläggningar inte skulle vara motiverat från radiologisk synpunkt.
1.  Medlemsstaterna skall främja överenskommelser för att underlätta säker hantering – däribland slutförvaring – av radioaktivt avfall från länder som framställer sådant avfall i små mängder och i vilka inrättandet av erforderliga anläggningar inte skulle vara motiverat från radiologisk, ekonomisk, miljö- och säkerhetsmässig, synpunkt. Sådana överenskommelser skall innehålla en uttrycklig klausul om att varje medlemsstat bibehåller rätten att vägra att tillåta att använt bränsle och radioaktivt avfall förs in på dess territorium för slutlig behandling eller slutförvaring, med undantag av återtransporter.

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.

Senaste uppdatering: 6 juli 2006Rättsligt meddelande